Vattendelegationen Södra Östersjön 3 / Samhällsekonomisk kunskapsfördjupning. Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS
|
|
- Ove Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vattendelegationen Södra Östersjön 3 / Samhällsekonomisk kunskapsfördjupning Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS
2 Syfte med kunskapsfördjupningen i samhällsekonomi Att i Vattenförvaltningen bättre kunna lyfta frågor kring hur åtgärder för renare vatten i exempelvis Östersjön kan värderas/finansieras Hur kan värdet av rent vatten beskrivas/beräknas? Vilka är åtgärdsalternativen och hur ska de finansieras: - Styrmedel (utvärdera konsekvenser) - Fysiska åtgärder (utvärdera konsekvenser, K/E-info i VISS) - PPP (kräver rätt incitament, tillsyn och prövning)
3 Finansiering av åtgärder för ett renare vatten VA-taxa PPP: Höjda avgifter; Rening/Skydd/Investering Styrmedel: Elcertifikat, Handelssystem kväve/fosfor Styrmedel: Skatt/Avgift på gödsel och bekämpningsmedel Avgifter för att finansiera tillsyn/prövning Prispolitik = Vattenuttag ska få kosta = Övervakning
4 Kostnadseffektiva åtgärder? Kriterier för kostnadseffektivitet Måluppfyllelse & resursanvändning/kostnad måste kunna mätas Måluppfyllelse/Nytta Kostnad för resursinsatser Åtgärder som till en given kostnad ger störst miljöeffekt Åtgärder som till lägst kostnad når önskad miljöeffekt Åtgärder som ger störst miljöeffekt till lägsta kostnad
5 Samhällsekonomiska begrepp Kostnadseffektivitet Diskontering Fördelningsanalys Betalningsvilja Känslighetsanalys Externa effekter Kollektiva nyttigheter Värdetransferering Schablonvärden
6 Samhällsekonomisk konsekvensanalys: x + a n = n k=0 n k xk a n k =?
7 Kostnadseffektivitet: Att uppsatta miljömål nås till lägsta möjliga kostnad för samhället Ett villkor för kostnadseffektivitet är att styrmedlet säkerställer att alla aktörer möts av samma pris; typ likformiga skatter och subventioner Kostnadseffektivitet ett viktigt kriterium i utvärderingen av styrmedel, liksom analys av styrmedlens utformning och incitamentsstruktur Kostnadseffektivitet är viktigt för politikens legitimitet: - Styrmedel som ger onödigt höga kostnader för aktörerna riskerar motarbetas - Ej kostnadseffektiva styrmedel ett slöseri med samhällets resurser Behov av mer kunskap om hur styrmedels kostnadseffektivitet är och hur dessa kan utvärderas
8 Styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen - En kartläggning En del av arbetet med fördjupad utvärdering av de 16 miljökvalitetsmålen 2012 Genomförts av målansvariga myndigheter för respektive mål: Boverket, Energimyndigheten, HaV, Jordbruksverket, KemI, Kommerskollegium, RAÄ, Skogsstyrelsen, Strålskyddsmyndigheten & SGU Naturvårdsverket koordinator Källa: Naturvårdsverket (rapport 6415, oktober 2012, 427 s)
9 Resultat I Trots stor mängd styrmedel behövs ytterligare o/e förbättrade medel för att nå miljökvalitetmålen Bara 2 mål (Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö) har tillräckliga befintliga/planerade styrmedel För flertalet mål är det svårt att bedöma om förutsättningarna för att nå målen uppfylls 2020, pga att styrmedlens effekter är svårbedömda Bristande tillämpning av styrmedlen är problem för mer än hälften av målen medan flera av övriga mål saknar tillräckliga styrmedel För 1/3 av målen beror svårigheten på att Sverige inte själv kan fatta beslut De flesta målen påverkas av förändringar på andra samhällsområden och näringar
10 Resultat II Brister i styrmedels effektivitet & tillämpning varierar stort mellan medel - mål I många fall kan myndigheterna peka på ineffektivitet i hur styrmedel tillämpas För ett antal administrativa styrmedel finns lagar/regleringar men följs ej tillräckligt På många områden har befintliga ekonomiska styrmedel otillräcklig effekt Många styrmedel med dokumenterat god effekt kan användas som modell för att reformera befintliga eller ta fram nya Utvärderingar saknas för många styrmedel: Angeläget att kontinuerligt utvärdera vilka som behöver utvecklas, kompletteras eller ersättas
11 Energimyndigheten & Naturvårdsverket Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken: Granskat ca 200 utvärderingar och uppföljningar av olika ekonomiska styrmedels långsiktiga effektivitet Hänsyn till kostnadseffektivitet, måluppfyllelse & dynamisk effektivitet (har styrmedlet egenskaper som genererar teknisk utveckling och över tiden styr mot de kostnadseffektivaste lösningarna?) Fullständiga samhällsekonomiska analyser förekommer dock mycket sällan i utvärderingarna och uppföljningarna
12 Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende värden? Är det skillnad mellan priset på respektive värdet av vatten? Kan värdet av vatten beräknas och i så fall hur? Hur kan kostnaderna för vattenförbättrande insatser motiveras?
13 Adam Smith: Värdeparadoxen Vatten: Lågt bytesvärde, högt bruksvärde Diamanter: Högt bytesvärde, lågt bruksvärde Oscar Wilde: Ekonomer vet priset på allt men inte värdet av något
14 Exempel på aktuella svenska samhällsekonomiska analyser av vattentjänster och vattenvårdande åtgärder: Från sjöar och vattendrag till öppet hav - Värdet av vattenresurser ( Direkta/Indirekta, Kristianstadslätten 2008) - Värdering av grundvatten (EST, Vombsjön + Mälaren 2014) - Mälarens värde som ekosystem (2009) - Våtmarkers värde (EST, Värmdö kommun 2014) - Restaurera vattendrag (EST, Målarmusslan -2016, Findusutsläpp 2012) - Värdet av fiskvandring/rensning i skånska åar (EST, Mörrumsån, Almaån, Vramsån) - Värdet av kvalitetsförbättring i övergödningspåverkade vatten (WTP, 2014) - Kalkning av vattendrag och sjöar (Umeå universitet 2008) - Kustvatten och ekosystemtjänster (Hanö 2013, Ystad 2014, Trelleborg 2012) - Vattenproblem pga klimatförändringarna (kusterosion, Köpenhamn 2011) - Hanöbukten (EST, HaV 2013) - Östersjöns övergödning (WTP, HaV 2013) Hur få rätt incitament hos ansvariga aktörer att ta ansvar och finansiera, om aktörerna både orsakar miljöproblem och skapar ekosystemtjänster?
15 Ekosystemtjänster: Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande Stödjande: Grundläggande funktioner som är förutsättningar för övriga tjänster, t ex jordmånsbildning, bördighet, fotosyntes och näringscirkulation Reglerande: Stabiliserar omgivningen och påverkar miljöfaktorer som klimat och översvämningar, nedbrytning av organiskt material, pollinering av grödor och skydd mot sjukdomar och skadeinsekter Försörjande: Den direkta avkastning som naturen ger, t ex mat, vatten, virke och biobränslen Kulturella: T ex rekreation som inverkar positivt på människors välbefinnande Källor: SOU 2013:68, Millennium Ecosystem Assessment (2005)
16
17
18 Metoder för monetär miljövärdering: Marknadsvärden Priser på ekosystemvaror och tjänster som handlas på marknader och som kan överföras till samma typ av varor och tjänster i andra sammanhang utan pris. Försörjningstjänster: mat, vatten, trä etc Ersättningskostnader Kostnader för att ersätta ekosystemtjänster med artificiell teknik. Reglerande tjänster: Pollinering, luft och vattenrening Undvikna skadekostnader Hur stora kostnader kan/kunde undvikas genom ekosystemtjänstens existens? Reglerande tjänster: Översvämningsskydd, kolupptag Resekostnadsmetoden Kostnaden för att besöka en plats i form av resekostnader eller inträde men också värdet av förbrukad fritid. Scenariovärderingsmetoden Enkätundersökning; hur mycket är den svarande beredd att betala för att få mer, eller mindre, av en viss ekosystemtjänst?
19 Kan grundvatten värderas ekonomiskt? Kristiandstadsslätten en av nordeuropas största grundvattentillgångar. Dess totala ekonomiska värde bestäms av vilka tjänster grundvattnet ger, dvs totala nyttan Via ersättningskostnadsmetoden skattas värdet av grundvatten som dricksvatten, ersättningskostnaden för kommunens dricksvattentäkter blir i 3 alternativ 50 mkr, 200 mkr respektive 510 mkr Jordbruksbevattningen på Kristianstadsslätten, som huvudsakligen sker med grundvatten: 110 mkr Optionsvärdet och industrins användarvärde värderas till kommunalt m3-pris: 90 mkr mkr respektive 7 mkr Källa: Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten, 2008
20 Samhällsekonomiskt värde av ekosystemtjänsten rent vatten från råvattentäkter i Vombsjön och Mälaren Mälaren och Vombsjön producerar mycket stora samhällsekonomiska värden Värden produceras till konsumenter och näringsidkare som betalar förhållandevis lite för ett hållbart vattensystem, medan det som skapar hållbarheten vattentjänstföretagen och våtmarksanläggningar samtidigt är för underfinansierade för att kunna lösa sin uppgift långsiktigt. +0,3 öre/l skulle ge långsiktig finansiering & säkra nyttan av rent dricksvatten Beräkningen för den producerade nyttan kring Vombsjön är 1,6 mdr kr/år och för Mälaren 127 mdr kr/år Källa: Svenskt Vatten, 2014
21 Skydd av dricksvattentäkter Mälarens värde som ekosystem Mälaren värderas till 2 mdkr/år för dricksvattensystemet Sjön som badplats har ett värde på 3 mdkr/år Våtmarker 0,1 mdkr/år Yrkesfisket värderas till 10 mkr/år Möjligheten till skridskoåkning 40 mkr Källa: Mälarens värde - En förstudie av det potentiella värdet av Mälarens ekosystemtjänster och socio-tekniska systemtjänster samt värdet för människans välbefinnande. Chalmers Tekniska Högskola 2009
22 Värdet av våtmark Värmdö kommun restaurerar en våtmark för att förbättra häckningsmöjligheter för fåglar, skapa ett fungerande reproduktionsområde för fisk och få en ny rekreationsmiljö Beräknat årligt värde av ekosystemtjänster ca 20 mkr, rekreationsvärde och fiskproduktion största värdeposter Källa: Svensk Ekologikonsult AB, 2014
23 Hänsyn till hav, sjöar & vattendrag Målarmusslans återkomst: Restaurera 12 vattendrag * Återskapa åars lopp, biologiska värden, översvämningsmark för växt- och djurliv, minska näringsläckaget till Östersjön * Total förväntad kostnad, 5 års restaurering av Fyleån: uro * Förväntad nytta: (a) Vattenkvalitet (siktdjup, minskad fosfor, kväve, klorofyll A) (b) Biodiversitet (fler fiskarter och ökat antal) (c) Rekreationsvärde (enkät bland besökare) Källa:
24 Ackumulerade kostnad och nytta Kostnad Nytta Målarmusslans återkomst förväntas ge nytta i form av bättre rekreation och vattenkvalitet samt ökad mängd fisk Källa:
25 Findus utsläpp i Vegeån augusti 2012 Förlorad ål: Förlorad ädelfisk: Fosforutsläpp: Minskad rekreation: x + a n = n k=0 n k xk a n k = kr
26 Värdet av förbättrad fiskvandring
27 Miljöförbättrande åtgärder i Mörrumsån Samhällsekonomiska lönsamhetsberäkningar inför förhandling om fiskväg vid Granö kraftverk Schablonvärden från andra studier: Investeringskostnader och drift Värde av förbättrat fiske och av förbättrade fiskbestånd Kalkylperiod 25 år (diskonteringsränta 3,5%) Känslighetsanalys: Ränta och kalkylperiod okänsliga Samhällsekonomiskt nettonuvärde: -6 mkr till -11 mkr, dvs fiskväg vid Granö inte samhällsekonomiskt lönsam Källa: Mittuniversitetet
28 Förslag till vägar för nedvandrande fisk i Vramsån (Lst Skåne, 2012) Kostnader för föreslagna alternativ vid kraftverken i Vramsån Kraftverk Återställning (tkr) Anpassad drift (tkr) Avledning (tkr) Ugerups mölla Sågmöllan Bäcklunda kvarn Trobrodal Tollarps kvarn V Vrams kvarn Årröds kvarn Forshults kvarn Totalt
29 Prioriterade förslag vid kraftverken i Vramsån (Lst Skåne, rapport 2012:18) Funktionssiffran 5 motsvarar naturligt skick och 1 kraftverk utan vandringsväg Kraftverk Prioriterat förslag Kostnad (tkr) Funktion Ugerups mölla Anpassad drift Sågmöllan Återställning Bäcklunda kvarn Avledning Trobrodal Anpassad drift Tollarps kvarn Anpassad drift V Vrams kvarn Anpassad drift Årröds kvarn Avledning Forshults kvarn Anpassad drift Totalt ,9
30 Hur mycket är det värt att förbättra övergödningspåverkade vatten? Beräkna värdet av att nå god ekologisk status, och i möjliga fall hög ekologisk status, med avseende på eutrofiering i ett stort antal svenska åtgärdsområden Betalningsviljan varierar kraftigt efter åtgärdsområde: För att nå god status varierar den från kr/år (n:a Hälsinglands kust- & utsjövatten) till 112 mkr/år (sv Skåne) Betalningsviljan för att nå hög status varierar från 1800 kr/år (norra Hälsinglands kust- & utsjövatten) till 119 mkr/år (sydvästra Skåne) Befolkningsmängd och hushållens inkomst de avgörande variablerna i värderingen Källa: Värdet av vattenkvalitetsförbättringar i Sverige. Vattenmyndigheterna & Enveco, 2014
31 Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk - För att genomföra aktions-planen för Östersjön och Kattegatt samt miljökvalitetsnormer för kväve och fosfor Naturvårdsverket föreslår nytt styrmedel CEASAR1 med helhetsgrepp om kväveutsläpp från reningsverken. Kvävereningskvoter och handel med kvävecertifikat för de tre havs-bassänger som ingår i BSAP. Ett certifikat är motsatsen till en utsläppsrätt och är ett bevis på att 1 enhet kvävereduktion genomförts istället för en rättighet att släppa ut 1 enhet kväve. Kvävecertifikat är ett bevis på fullgjord del i en gemensam skyldighet att uppfylla branschens beting. CEASAR1 är också en marknad för handel med gemensamma skyldigheter att uppfylla branschens beting. Handeln med skyldigheter skapar flexibilitet för enskilda reningsverk att planera och investera i åtgärder när det är mest lämpligt enligt den kommunala VA-planeringen. Administrativa kostnader finansieras med avgifter från verksamheter registrerade i systemet. Källa: Naturvårdsverket, rapport 6521, oktober 2012
32 Kalka mot försurning? - Skogsmarkskalkning kan vara lönsam för vissa enskilda objekt med höga rekreationsvärden kopplat till t ex fiske - Ytvattenkalkning av försurade vatten samhällsekonomiskt lönsam, dock kommer ytvattenkalkning vara olönsam om även sjöar som ej är försurade kalkas, vilket sker idag Källa: Samhällsekonomiska analyser av miljöprojekt En vägledning. Naturvårdsverket mkr/år (totalt 5 mdr kr sedan 1970), ton kalk, sura sjöar kvar. Hälften av länen behöver förbättras: Skåne & Blekinge kalkar inte på rätt plats vid rätt tillfälle! Källa: Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten, HaV-rapport 2013:16
33 Ekonomiska värden kopplade till kustvatten Trelleborg Ekonomiskt värde av strandrelaterad turism: 130 mkr/år (Sweco, 2012) Hanöbukten Värdet av tillgång till rekreationsområden med ekosystemtjänster som stränder, god vattenkvalitet, strand- & kustängar med biomångfald : 470 mkr/år (HaV, 2013) Ystad Omsättning som kan knytas till användningen av rekreationsmöjligheter, miljö och turism vid och kring stadens stränder: 450 mkr/år (Sweco, 2014)
34 Ystad 2014: Väntar på sand, förbannar havet
35 Köpenhamn sedan 2007: Stora delar under vatten efter häftiga skyfall Kostnader för att klimatanpassa: 12 mdr dkr ska vattensäkra Köpenhamn Kostnader för att inte klimatanpassa: 35 mdr dkr de närmaste 100 åren om inget görs Källa: Nytt från Öresund (nfo.nu)
36 Samhällsekonomiskt värde av hotade ekosystem i Hanöbukten - Fiskets marknadsvärde 23 mkr - Kulturella tjänster, typ ålagillen 30 mkr - Båtproduktion/underhåll, fiskprocessindustri, transporter 60 mkr - Försämrad vattenkvalitet och minskad turism mkr - Minskade fastighetsvärden? Källa: Hanöbuktsutredningen. Havs- och vattenmyndigheten 29/
37 Miljönytta och samhällsekonomisk kostnad av att minska Östersjöns övergödning: Baltic Stern Betalningsvilja för ett friskare hav: 7½ miljarder kr Åtgärdskostnad: 3 miljarder kr Källa: The Baltic Sea Our Common Treasure Economics of Saving The Sea. Havs- och Vattenmyndigheten, rapport 2013:4.
38 Ska bottentrålning förbjudas? Vad hade en förbudszon på djupare vatten i Hanöbukten kunnat bidra med som resiliens, högre biologisk mångfald och fler stora predatorfiskar för ekosystemet i inre Hanöbukten? Visa värdet av vatten med fungerande ekosystemtjänster: Räkna baklänges på den ekonomiska förlusten om ekosystemtjänsterna inte bevaras, via Europaparlaments rapport om jämförelser mellan Kattegatt och Öresund 2010, Henrik Svedäng, Havsmiljöinstitutet, huvudförfattare: Några slutsatser i rapporten : * Landningsstatistik: Produktiviteten i Öresund ca 100 ggr högre än i Kattegatt. * Näringsväven i Kattegatt förändrats i grunden pga förlust av stora rovfiskar. * Bättre resultat för torskbeståndet i Öresund pga avsaknad av trålning. * Torsk och andra bottenlevande arter vanligare i Öresund. * Antal arter och fiskbestånd av kommersiellt intresse minskat i Kattegatt. * Storleksfördelningen i de bestånd som finns kvar i Kattegatt har begränsats. * Storleks- och åldersfördelningen är mindre begränsad i Öresund än i Kattegatt.
39 Exempel på samhällsekonomiska kalkylvärden Fritidsfiske, ädelfisk: 1 extra kg: Schablonvärde: extra fisk: Schablonvärde: extra fiskedag: Schablonvärde: 94. Vattenkvalitet: Kväve: 4-70 per reducerat kg. Schablonvärde: 31. Fosfor: per reducerat kg. Schablonvärde: Schablonvärde för siktdjupsförbättring i kustvatten på 1 m: Per person/år: 315. Schablonvärde per besök: 130 Koldioxid 1,45 kr/kg, Kväveoxid 80 kr/kg, Svaveldioxid 27 kr/kg, Kolväten 40 kr/kg Partiklar, avgaser och slitage: kr/µg/m3 Källor: Monetära schablonvärden för miljöförändringar. Naturvårdsverket, rapport 2009:6322. Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn.trafikverket 2012
40 Vattensjuk samhällsekonomi för döva öron, eller?
Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS
Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende
Läs mer1. Samhällsekonomisk värdering av vattenrelaterade ekosystemtjänster och deras samhällsnytta: Metoder och exempel (kl 11-12)
1. Samhällsekonomisk värdering av vattenrelaterade ekosystemtjänster och deras samhällsnytta: Metoder och exempel (kl 11-12) 2. Emåns EST och samhällsnytta: Nuläget Utgå från VASTRA 2001 och komplettera
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merFörvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Läs merSamrådsmöte Sveg 18 februari 2015
Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs merSamhällsekonomisk analys i miljömålsarbetet
Samhällsekonomisk analys i miljömålsarbetet Rus-seminarium 18/9 2013 Länsstyrelsen Stockholm Stefan Jendteg Länsstyrelsen Skåne RUS Styrmedel för att nå miljökvalitetsmål - En kartläggning (Naturvårdverket,
Läs merHur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Nästan 600 sidor Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Samrådsmaterial Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsmaterial Förvaltningsplan
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 09.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten 10.15 11.00 Nästan 600 sidor 11.00 11.30 Åtgärder på olika nivåer
Läs merSvar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merGjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo
Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden
Läs merUppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Läs merFrån ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merVårt vatten är värt miljarder. Nu krävs konkreta politiska ställningstaganden för att värna det
Vårt vatten är värt miljarder Nu krävs konkreta politiska ställningstaganden för att värna det Vattnets värde Tar du rent vatten för givet? Vatten är vår mest livsnödvändiga och samtidigt undervärderade
Läs merMiljökvalitetsnormer i Sverige
Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merDisposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet
Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor
Läs merTillsynsansvar över kommunala ledningsnät
Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät B 90.10 Avloppsreningsanläggning med en anslutning av > 2 000 personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar >2 000 pe. C 90.20
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merHur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara
Läs merVad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?
Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell
Läs merNya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund
Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs merSamråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013
Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion
Läs merPM 2013: RVI (Dnr /2012)
PM 2013: RVI (Dnr 001-1628/2012) Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk Naturvårdsverkets rapport 6521 Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen
Läs merHur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?
2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten
Läs merVattendirektivet så påverkas kommunerna
Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merBidrag till särskilda åtgärdsprojekt från Havs- och vattenmiljöanslaget (1:12)
Bidrag till särskilda åtgärdsprojekt från Havs- och vattenmiljöanslaget (1:12) (SÅP) 15 sept 2015 HUT-nätverket Pernilla Olsson Miljöavdelningen, Fiske & Vattenvård Partnerskapsmedel 2016? Planering inför
Läs merMKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016
MKN för vatten seminarium och workshop Umeå 14 september 2016 Välkomna! Mål med dagen Ta in och sprida kunskap om MKN, att skapa kontaktnät och en arena för erfarenhetsutbyte kring MKN. Förhoppning De
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merVattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Vattendragsorganisationer vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vattenfrågorna är viktiga! Ramdirektivet för vatten Inland waters Coastal water Ground water
Läs merEKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET
EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Vattenmyndighetens samrådsmöte i Stockholm 3 feb 2014 Foto: Fotoakuten.se Vattenförvaltning = Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för vatten från
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merBakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Läs merVärdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån
Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån Dricksvatten, produktion av mat och el, lekbottnar för fisk, våtmarker som renar och buffrar eller en avkopplande fiskestund
Läs merVattenregionen Skåne
Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Europa och Hässleholm Samråd pågår i hela EU. Andra gången - Vattendirektivet Första
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merKommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008
Kommittédirektiv Styrmedel för bättre vattenkvalitet Dir. 2008:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda användningen av ekonomiska och andra
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merÅtgärdsprogrammet för kommunerna
Åtgärdsprogrammet för kommunerna K1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgiften är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa
Läs merSkriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Läs merStrategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar
Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar Strategiskt ställningstagande 1 Justering av underlag gällande övergödning Förändringar i beräkningar av omfattningen av åtgärder
Läs merRamdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Läs merHur kan vi använda samhälls- ekonomisk analys i miljöarbetet?
Hur kan vi använda samhälls- ekonomisk analys i miljöarbetet? Begrepp, metoder, principer och exempel Hur kan analyserna användas praktiskt? Fallstudier & Fällor & Fel & Fika! Exempel på lokala förslag
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merSamrådsmöte Östersund 17 februari 2015
Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merVAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch
Läs merLagar och regler kring vattenanvändningen
Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se
Läs merVarje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?
Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till
Läs merÖ vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Läs merVattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Läs merKlimatanpassning Sverige 2017
Klimatanpassning Sverige 2017 #klimatanpassning2017 Nätverk: Konferens 7a Lösenord: konferens786 Seminarium 1B: Framgångsrik anpassning med ekosystemtjänster Karin Skantze och Anki Weibull, Naturvårdsverket
Läs merVass till biogas är det lönsamt?
Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen
Läs merLänsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Läs merHaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande
Läs merVarför renar vi vattnet?
Varför renar vi vattnet? Vattenförvaltning och hållbar utveckling smhi.se ann-karin.thoren@havochvatten.se outdoorkartan.se Varför renar vi vattnet? - disposition Krav i miljölagstiftning Syfte med ramdirektivet
Läs merSamrådsmöte Östersund 17 februari 2015
Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs merKunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet
Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet Hav och Samhälle, Marstrand 2012-11-28 Mats Ivarsson Havs- och vattenmyndigheten Mats.Ivarsson@havochvatten.se Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Ideell naturvårds- och intresseorganisation 50 000 medlemmar Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgift är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa i
Läs merVälkomna! Syftet med dagarna är att:
Välkomna! Syftet med dagarna är att: lära känna varandra och våra olika kunskaper och erfarenheter få en introduktion till svensk vattenförvaltning känna till tidplanen framöver och vattendelegationens
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merSamråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013
Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen
Läs merVattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006
Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Läs merPM 2013:19 RVI (Dnr /2012)
PM 2013:19 RVI (Dnr 001-1628/2012) Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk Naturvårdsverkets rapport 6521 Remiss från Miljödepartementet Borgarrådsberedningen
Läs merRemiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)
1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merVad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs mer