EKONOMISKA STYRMEDEL FÖR MILJÖNS SKULL. Ekonomiska styrmedel för miljöns skull

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKONOMISKA STYRMEDEL FÖR MILJÖNS SKULL. Ekonomiska styrmedel för miljöns skull"

Transkript

1 Ekonomiska styrmedel för miljöns skull

2 Skatt på bensin och villaolja. Ingen skatt på biogas. Skatt på el. Skatterabatt på miljöklassad bil. Pant på tomflaskor. Handel med utsläppsrättigheter. Kärnkraftsskatt. Grön skatteväxling. Kväveoxidavgift. Skatt på handelsgödsel. Elcertifikat. Producentansvar. Avfallsskatt. Skatterabatt på alkylatbensin och etanol. Trängselavgift. Svavelskatt. Bidrag till fiskevård. Bidrag till landskapsvård. Skatt på naturgrus. Kalkningsbidrag. Skatt på bekämpningsmedel. Avgift på batterier. Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle, där de stora miljöproblemen är lösta. Som riktmärke för det svenska miljöarbetet finns nationella miljökvalitetsmål. Vad som händer med miljön berör alla, men i många fall räcker det inte med frivillighet i miljöarbetet. Samhället har därför infört olika styrmedel för att påverka människor att ändra beteende och livsstil och därmed öka takten i förändringsarbetet mot hållbar utveckling. Att föreslå olika styrmedel ingår i Naturvårdsverkets miljöarbete. En del av detta handlar om att föreslå, utreda och utvärdera ekonomiska styrmedel, men Naturvårdsverket arbetar också med styrmedlen lagstiftning, information och samhällsplanering. ISBN Tryck: CM Gruppen, Stockholm Form: Citat AB. Textbearbetning: Britt Hägerhäll Aniansson. Foto: Sidan 1: Bildhuset, 4: Bildhuset, 7: Pressens bild, 9: Maskot, 10: Pressens bild, 12: Etsa, 15: Pressens bild. OLIKA TYPER AV STYRMEDEL Olika styrmedel har olika syften och genomslagskraft och behöver ofta användas parallellt. Förutom ekonomiska styrmedel finns tre typer av styrmedel som samhället använder för att påverka människor och få dem att handla mer miljöanpassat: Juridiska styrmedel (lagar och regler, förordningar och föreskrifter), Information som styrmedel (opinionsbildning, kunskapsförmedling, goda exempel), Samhällsplanering. JURIDISKA STYRMEDEL Lagar och regler är juridiska miljöpolitiska styrmedel; här har samhället sanktionsmöjligheter. Den svenska lagstiftning som berör miljöområdet finns huvudsakligen i Miljöbalken. Balken trädde i kraft 1999 och är den svenska ramlag som syftar till att främja en hållbar utveckling och till att modernisera och uppdatera svensk miljölagstiftning i enlighet med de förändringar som skett under de senaste årtiondena. Miljöbalken tar sin utgångspunkt i ett antal av de grundläggande principer som nu genomsyrar det internationella arbetet om miljö och naturresursanvändning. Till dessa allmänna hänsynsregler hör bl.a. försiktighetsprincipen, principen om att förorenaren ska betala, produktvalsprincipen samt principer om hushållning, kretslopp och lämplig lokalisering av verksamhet och åtgärder. Liksom övriga EU:s medlemsstater lyder Sverige givetvis under EG-rätten och är därmed skyldig att införliva förordningar och direktiv i svensk lagstiftning. Sverige har också anslutit sig till ett 40-tal internationella miljökonventioner, internationella avtal för att skydda miljön och hushålla med naturresurserna. Några är regionala och täcker en del av Europa, andra är globala. EKONOMISKA STYRMEDEL FÖR MILJÖNS SKULL 3

3 En internationell konvention blir juridiskt bindande för ett land när man ratificerat den och den trätt i kraft. Ratifikation innebär att man arbetar in konventionsbesluten i sin nationella lagstiftning och gör sådana förändringar eller anpassningar av sin lagstiftning och politik att syftet med konventionen kan uppnås. Förutom internationella påtryckningar finns emellertid inga egentliga bestraffningsmöjligheter om man inte uppfyller sina åtaganden. INFORMATION SOM STYRMEDEL Information används i miljöpolitiken såväl för att direkt påverka människors beteende som för att bereda vägen för andra och mer styrande styrmedel. Det är ett nödvändigt men inte i sig själv tillräckligt styrmedel för att lösa miljöproblem det krävs en kombination av styrmedel för att nå resultat. Informationsmottagaren är inte tvingad att göra någonting av det som informationen handlar om. Även om informationen inte direkt leder till ändrade beteenden kan det ändå öka kunskaper och påverka attityder så att människor lättare accepterar samhälleliga beslut om t.ex. ökade kostnader eller inskränkningar i friheten att välja. Det är också svårt att avgöra till exempel hur effektiv just en informationskampanj har varit för att påverka beteenden och attityder. Information anses vara mest effektiv som styrmedel om mottagarna är direkt berörda och kan tala om för avsändaren vilken sorts information man vill ha och behöver. Att visa upp goda exempel är ett sätt att använda information som styrmedel. SAMHÄLLSPLANERING Samhällsplanering är ett slags styrmedel för att ändra faktorer i samhället och vår omvärld i syfte att skapa bättre förutsättningar för bland annat ett miljövänligt beteende. Senast år 2010 ska, enligt miljömålet God bebyggd miljö, fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för planering av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Målet är bl.a. att minska bilanvändningen och skapa bättre förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla transporter. Detta ska även innefatta effektivare energianvändning och att ta till vara förnybara energiresurser och främja utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft. Boverket och Naturvårdsverket har kartlagt metoder och verktyg för att planera och arbeta med miljömål i den fysiska planeringen. Ekonomiska styrmedel och miljömål Varken som företag eller privatpersoner handlar vi alltid konsekvent och logiskt till skydd för miljön. En förklaring är att det sällan har satts ett klart pris på vare sig miljövärden eller miljöskador, vilket gör att man inte ser i priset på varan eller tjänsten vad det verkligen kostar att konsumera dem det som brukar kallas internalisering av miljökostnader. Följaktligen blir det inte så attraktivt som det borde vara att välja miljövänligt. Dessutom är det många som inte alls känner något ansvar för gemensamma nyttigheter som luft, vatten eller biologisk mångfald och därför knappast på frivillig väg kommer att ändra sitt beteende. Det finns många sätt att sätta ett pris på miljön för att dämpa eller hindra skadlig miljöpåverkan. Vi möter därför ett stort antal ekonomiska styrmedel i olika sammanhang i vardagen, både i arbetslivet och som privatpersoner och konsumenter. Miljöekonomi är inte bara teori, utan i högsta grad en praktisk verklighet som rör oss alla. När miljön får ett pris framgår det klarare vad det kostar att förbruka knappa, gemensamma resurser. Med hjälp av ekonomiska styrmedel, som direkt och indirekt påverkar företagens och hushållens beslut och handlande på kort och lång sikt, kan man använda marknadens egna mekanismer för att minska skadlig miljöpåverkan. Ytterst handlar arbetet med ekonomiska styrmedel om att Sverige ska kunna nå de 15 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om. Sverige måste också kunna genomföra åtagandena i internationella miljöavtal, t.ex. om klimat och biologisk mångfald. För att nå de nationella målen följer man tre åtgärdsstrategier för Effektivare energianvändning och transporter, Giftfria och resurssnåla kretslopp, samt Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. De svenska miljökvalitetsmålen är högt satta och för att nå flera av dem kommer det att krävas stora förändringar av våra produktionsmönster och konsumtionsmönster. Om inte samhället driver på den utvecklingen kommer vi sannolikt inte att nå målen inom rimlig tid. Ett ekonomiskt styrmedel kan fungera både som en morot och en piska för att påverka våra handlingar i mer miljövänlig och hållbar riktning. Det som betecknas som positiva ekonomiska styrmedel ger uppenbara ekonomiska fördelar i form av t.ex. skatterabatt, återbäring, bidrag och ekonomiskt stöd. Marknadsbaserade styrmedel och MILJÖ OCH MARKNAD MILJÖVILLKOR FÖR MARKNADSEKONOMIN I en perfekt fungerande marknadsekonomi förvaltar man knappa resurser genom att sätta pris på dem och köpa och sälja dem på ett sådant sätt att värdet bevaras eller ökas. Om tillgången på en vara är begränsad och efterfrågan stor så får varan ett högt pris. Luft, vatten och många andra miljö- och naturvärden saknar ägare. De är gemensamma, kollektiva nyttigheter som tillhör oss alla och ändå ingen. Alla vill använda dem (gratis), alla behöver dem, men ingen äger dem. Eftersom dessa värden inte tillhör någon kan man inte handla eller hushålla med dem enligt principerna om knappa resurser. En fri marknad har inte de verktyg som behövs för att fånga upp sådana värden och hindra att de slösas bort eller förstörs. Kostnaderna för miljöproblemen (det som miljöekonomer kallar "negativa externa effekter") drabbar ofta andra än dem som orsakat skadan. De drabbade får ingen kompensation för de gemensamma värden som har gått förlorade. Detta händer t.ex. om utsläpp från ett företag försämrar produktionsvillkoren för andra företag, eller om några individers privata konsumtion försämrar levnadsstandarden för andra individer. Förlorarna har inte kunnat hindra missbruket och kan inte heller få ersättning i form av likvärdiga varor (miljövärden). Miljöekonomer är därför överens om att man måste styra marknaden för att komma till rätta med de miljöproblem som uppkommer när de kollektiva nyttigheterna överutnyttjas eller förstörs. Staten görs till ställföreträdande ägare till miljövärden och ger dem ett pris. Den som vill handla på marknaden måste betala ett pris för varan, den är inte längre fritt tillgänglig. 4 EKONOMISKA STYRMEDEL FÖR MILJÖNS SKULL 5

4 frivilliga överenskommelser får också allt större utrymme bland de ekonomiska styrmedlen för en bättre miljö. Ingen övergödning Skatt på kväve i handelsgödsel Miljöersättning för åtgärder för minskat kväveläckage och för anläggning av skyddszoner Ett effektivt ekonomiskt styrmedel för miljön kännetecknas av att användningen leder till att man snabbast möjligt når det önskade miljömålet styrmedlet är kostnadseffektivt; man når det önskade miljömålet till lägsta möjliga kostnad användningen stimulerar teknisk utveckling och gör det lönsamt att förbättra produktionsprocesser och ändra konsumtionsmönster styrmedlet är enkelt och billigt att administrera och övervaka. EXEMPEL PÅ EKONOMISKA STYRMEDEL FÖR ATT UPPNÅ MILJÖMÅL Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Styrmedlet innebär utgifter för den som berörs Energiskatt Koldioxidskatt Skatteväxling (högre skatt på energi och bilåkande) Koldioxiddifferentierad fordonsskatt Vägavgift för tunga fordon Banavgifter Elcertifikat Utsläppshandel Parkeringsavgifter Miljöklassning av bensin och dieselolja Differentierad bensinskatt och dieselskatt Svavelskatt Avgift på kväveoxidutsläpp Skatt på bekämpningsmedel Avgift på batterier Skatt på kadmium i handelsgödsel Producentansvar för bildäck Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter Miljösanktionsavgift Styrmedlet innebär utgiftslättnader eller bidrag för den som berörs Koldioxiddifferentierad fordonsskatt Ingen skatt på biodrivmedel. Omställningsprogram för energisystem Lokala klimatinvesteringsprogram (KLIMP) Lokala investeringsprogram för ekologiskt hållbar utveckling (LIP) Elcertifikat Miljöklassning av bensin och dieselolja Differentierad bensin- och dieselskatt Subventionerad kollektivtrafik Lägre skatt på alkylatbensin Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag Miljödifferentiering av flygets avgifter och farleds- och hamnavgifter Differentierad bensinskatt Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Vattenföroreningsavgift Bygde- och fiskeavgift Skatt på naturgrus Deponiskatt Kommunala renhållningsavgifter Producentansvar för förpackningar, returpapper och bilar Bilskrotningsavgift Bidrag för omhändertagande av oljeavfall från fartyg Bidrag till åtgärder för fiskevård Miljöersättning för anläggning och skötsel av våtmarker i odlingslandskapet Stöd till investeringar i skog för att höja skogens ekologiska värde Miljöersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar, värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet, utrotningshotade husdjursraser, öppet och varierat odlingslandskap, ekologiska produktionsformer, miljövänlig odling av bruna bönor på Öland, miljövänlig odling av sockerbetor på Gotland Investeringsstöd till jordbruksträdgårds- och renskötselföretag Anpassning och utveckling av landsbygden Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för skada på ren Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för skada på annat än ren Stöd för skötsel av renvallar och renhägn Bidrag till åtgärder mot radon i egnahem Investeringsbidrag till ekologiskt byggande Bilskrotningspremie Pant på dryckesförpackningar (konsumentfördel av producentansvaret) Lokala Klimatinvesteringsprogram (Klimp) Ingen skatt på biodrivmedel är exempel på ett ekonomiskt styrmedel som används för att uppnå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Säker strålmiljö Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Avgift på hantering av visst radioaktivt avfall Finansiering av framtida avgifter för använt kärnbränsle 6 EKONOMISKA STYRMEDEL FÖR MILJÖNS SKULL 7

5 OLIKA EKONOMISKA STYRMEDEL UTGIFTER FÖR FÖRETAG OCH INDIVIDER Skatter och avgifter är traditionella pålagor, som innebär extra utgifter för verksamheten eller den enskilde och gör miljöskadlig produktion eller konsumtion dyrare. Begreppen skatt och avgift blandas ofta ihop. En skatt är en allmän inkomst till statskassan. Det som betalas in som avgift ger medel som är öronmärkta för viss användning och i någon form ska återföras till dem som har betalt. Det är en väsentlig skillnad om en pålaga ses som en allmän inkomst för staten eller som något som går tillbaka till dem som betalar. En annan stor skillnad är att skatter inte får införas eller ändras utan beslut av riksdagen, medan avgifter kan bestämmas av regeringen eller myndigheter. Miljöskatter och miljöavgifter tas ut för att styra resursanvändningen i önskvärd riktning. Tanken är att kostnaden för t.ex. en miljöskada ska synas i priset och därmed påverka de val som konsumenter och producenter gör. Då har skatten eller avgiften en direkt styreffekt. De skattepengar som kommer in kan användas för vissa miljöinsatser, t.ex. information eller åtgärder för insamling och återvinning. Då är det fråga om en indirekt styreffekt (effekten av det som skattepengarna används till). I Sverige tar staten ut den allra största delen av miljöskatterna och miljöavgifterna inom områdena energi och trafik. Det finns t.ex. energiskatt och koldioxidskatt på bränslen, svavelskatt och energiskatt som tas ut på förbrukningen av elkraft. Vidare finns det drivmedelsskatter, fordonsskatt och vägavgifter. BIDRAG OCH UTGIFTSLÄTTNADER FÖR FÖRETAG OCH INDIVIDER Skatterabatt (lägre skatt, avdrag) Skattebefrielse (ingen skatt alls) Återbäring (pant) Subventioner i form av statliga eller kommunala bidrag och stöd. Miljöskatter och miljöavgifter ska uppmuntra till ett mer miljöanpassat beteende. Många andra skatter och olika typer av subventioner (bidrag och stöd) har också införts för att stimulera verksamheter och individer att välja "rätt" produktion och konsumtion. Man kan få uppmuntran i form av lägre eller ingen skatt på vissa varor och tjänster. Uppmuntran kan också komma i form av statligt eller kommunalt stöd till investeringar (byggnader, utrustning, strukturer, system) eller betalning för visst arbete att förebygga eller återställa (t.ex. naturvård, åtgärder för att minska kväveläckage eller kalkning av försurade vatten). Omställningsprogram- och investeringsstöd är andra former av stöd och bidrag för att underlätta övergången till ett mer hållbart samhälle. Exempel på detta är omställningsprogram för energisystem, lokala klimatinvesteringsprogram (Klimp) och lokala investeringsprogram för ekologiskt hållbar utveckling (LIP), liksom investeringsbidrag till ekologiskt byggande. Lägre eller ingen skatt kan sänka priset eller göra så att varan eller tjänsten i alla fall inte blir dyrare än motsvarande mer miljöskadlig vara eller tjänst. Exempel på detta är att det inte kostar någon koldioxidskatt att bränna biobränslen, inte finns någon skatt på biodrivmedel och att det är lägre skatt på alkylatbensin i båtmotorer. Återbäring är inget vanligt ekonomiskt styrmedel, men pant på dryckesförpackningar (plastflaskor och aluminiumburkar) och de pengar man får tillbaka när man skrotar sin bil är exempel på återbäring. Både förpackningspanten och skrotningspremien ingår i producentansvaret och skrotningspremien är kopplad till den bilskrotningsavgift man betalar när man köper bilen. Ibland blir det emellertid fel. Det finns subventioner som leder till att miljöproblemen ökar. Att ta bort eller förändra miljöskadliga subventioner är därför också ett sätt att styra mot ett mer miljöanpassat beteende. MARKNADSBASERADE EKONOMISKA STYRMEDEL AVGIFTER MED VINSTMÖJLIGHET Utsläppshandel Elcertifikat Utsläppshandel (handel med utsläppsrätter) är ett av EU-ländernas sätt att försöka klara EU:s åtagande att minska utsläppen av växthusgaser, enligt Kyotoprotokollet till Klimatkonventionen. Handeln kommer till en början att ske under perioden och bara gälla utsläpp av koldioxid från vissa energianläggningar och energiintensiva industribranscher (t.ex. oljeraffinaderier, koksverk, järn-, stål-, glas- och glasfibersamt pappers-, papp- eller pappersmassabruk). Tanken med utsläppshandel är att minska utsläppen så kostnadseffektivt som möjligt. Det är således en reglering som genomförs med hjälp av marknadshandel. Ett tak sätts för den mängd koldioxidutsläpp som blir tillåten från en anläggning eller ett antal anläggningar. Varje anläggning tilldelas en viss mängd utsläppsrätter, som var och en är värd rätten att släppa ut ett ton koldioxid. Om ett företag släpper ut mer koldioxid än vad det har fått utsläppsrätter för måste företaget köpa ytterligare rätter från ett annat företag (med överskott på sådana rätter). Med hjälp av handeln kan utsläppen minska på ett kostnadseffektivt sätt. Företag med höga kostnader för att minska sina utsläpp köper utsläppsrätter från företag som kan minska sina utsläpp till låga kostnader. Den som släpper ut mindre koldioxid än vad som motsvarar det antal utsläppsrätter som företaget förfogar över kan spara rätterna till senare eller alltså sälja överskottet till andra företag. Syftet med elcertifikat är att öka andelen förnybara energikällor som sol, vind, vatten och biobränsle för produktion av el. Det kostar oftast mer att producera elektricitet från förnybara energikällor än att använda fossila bränslen. Anläggningar för produktion av el från förnybara energikällor har tidigare fått statliga bidrag, men 2003 infördes ett elcertifikatsystem i Sverige som bygger på kvotplikt och handel med elcertifikat. Elproducenterna får certifikat för den el som produceras med förnybara energislag och elanvändarna måste köpa ett visst antal elcertifikat i förhållande till sin årliga elanvändning. För varje år fram till år 2010 ökar kvoten elcertifikat som användarna måste köpa. Den inkomst som producenten får av att sälja certifikat ska täcka den extra produktionskostnaden. Ju billigare producenten kan producera el, desto större blir vinsten. Tanken är att detta ska stimulera till ökad effektivitet vid produktion av el från förnybara energikällor. Ju effektivare produktionen kan bli på längre sikt, desto bättre kan sådan el hävda sig i konkurrensen med mer traditionell elproduktion. 8 9 EKONOMISKA STYRMEDEL FÖR MILJÖNS SKULL EKONOMISKA STYRMEDEL FÖR MILJÖNS SKULL

6 Styrning för hållbar utveckling Ekonomiska styrmedel är en internationellt uppmärksammad fråga. I Agenda 21 (1992) uppmanas världens länder att öka användningen av ekonomiska styrmedel. Tio år senare, i Genomförandeplanen från FN:s Världskonferens för hållbar utveckling (2002), skriver världens länder att man ska fortsätta att främja en internalisering av miljökostnader och användning av ekonomiska styrmedel, med beaktande av att förorenaren i princip ska bära kostnaderna för föroreningarna, med vederbörlig hänsyn till allmänintresset samt utan att snedvrida internationell handel och internationella investeringar. Även OECD har visat hur medlemsländerna ska kunna öka användningen av miljöskatter och miljöavgifter. Att använda ekonomiska styrmedel är också en del av miljöpolitiken inom EU och framhävs i det sjätte miljöhandlingsprogrammet. Likaså har EU-parlamentet krävt att miljöskatter ska kunna införas på gemensam EU-nivå. EKONOMISKA STYRMEDEL UR ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Agenda 21, FN:s globala handlingsprogram för hållbar utveckling, antogs I kapitel 4, om förändringar av konsumtionsmönster, står om miljömässigt sund prissättning" att "utan stimulans i form av priser och marknadssignaler som för producenter och konsumenter klargör de miljökostnader som energiförbrukning, materialförbrukning och förbrukning av naturresurser och avfallsproduktion medför, är det tveksamt om på kort sikt några större förändringar av konsumtionsmönster och produktionsmönster kommer att ske". Det har medfört framsteg att använda "lämpliga ekonomiska instrument för att påverka konsumentbeteendet" (bl.a. miljöavgifter, miljöskatter och pantsystem) och "denna process bör främjas". I texten om miljö och utveckling i förhållande till beslutsfattandet understryks att det behövs lagar och regler, men tyngdpunkten i rekommendationerna ligger på behovet av att använda ekonomiska styrmedel. Om nya finansieringsformer för att driva en hållbar utveckling sägs att länderna bör finna nya vägar för att hitta pengar till hållbarhetsarbetet, däribland "tillämpning av ekonomiska och skattemässiga styrmedel och möjligheter till handel med tillstånd". Tio år senare, i Genomförandeplanen från FN:s Världskonferens för hållbar utveckling, understryks behovet av ekonomiska styrmedel igen. I den strategi för en hållbar utveckling som antagits av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) sägs att hållbar utveckling är det övergripande målet för OECD och dess medlemmar, att ekonomiska styrmedel bör användas i ökad utsträckning och att miljökostnaderna ska finnas med i priset på naturtillgångar. I sin utvärdering 2004 av svensk miljöpolitik påpekar OECD att Sverige under det senaste årtiondet har utökat användningen av ekonomiska styrmedel och att Sverige därför ses som världsledande på området. OECD ser emellertid ett problem i att skatterna anses vara för låga för att ha tillräckligt styrande effekt. Den gröna skatteväxlingen anses också vara intressant, även om OECD också här anser att flera av skatterna är för låga för ändamålet. Europeiska unionen (EU) framhåller i det sjätte miljöhandlingsprogrammet att EU-länderna behöver räkna in både miljöproblem och miljövinster för att främja hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Det ska man göra "genom att utnyttja en kombination av styrmedel, inklusive marknadsbaserade och ekonomiska styrmedel". Länderna bör t.ex. reformera och stegvis avveckla "sådana subventioner som har avsevärda negativa miljökonsekvenser och är oförenliga med en hållbar utveckling". Likaså bör EUländerna "analysera miljöeffektiviteten av överlåtbara miljötillstånd som ett allmänt styrmedel och handel med utsläppsrätter i syfte att främja och genomföra användningen av dessa när det är möjligt". Trots den lovvärda ambitionen att använda ekonomiska styrmedel har emellertid EU hittills haft begränsad framgång på området. OECD och Europeiska miljöbyrån (EEA) har i samarbete med EU-kommissionen skapat en databas över användningen av marknadsbaserade styrmedel för miljön och förvaltningen av naturresurser. Databasen innehåller de miljöskatter och miljöavgifter, subventioner, handel med utsläppsrätter och pantsystem som används i länderna i hela Europa. Där finns också exempel på frivilliga miljöekonomiska avtal och överenskommelser. 10 EKONOMISKA STYRMEDEL FÖR MILJÖNS SKULL 11

7 Från punktskatter till målstyrning I Sverige har ekonomiska styrmedel för miljön ända sedan 1970-talet varit nästan entydigt med skatter och avgifter. Den allra största delen av de svenska miljöskatterna och miljöavgifterna tas ut inom områdena energi och trafik. En förändring håller emellertid på att ske, med en förskjutning från skatter och avgifter till marknadsbaserade styrmedel som ger marknaden större eget spelrum. Principen för marknadsbaserade styrmedel t.ex. elcertifikat och utsläppshandel är densamma som för många av EU:s nyare direktiv. Man sätter ett visst mål som alla ska uppnå, men överlåter åt aktörerna på marknaden att bestämma hur de vill gå till väga för att åstadkomma detta resultat. På en fri marknad leder det till att aktörerna genomför nödvändiga åtgärder på ett mer kostnadseffektivt sätt. Det stimulerar också producenter att utveckla ny teknik eller nya processer, som i längden kan bli lönsamma för dem själva. Dyrare miljö, billigare arbete Grön skatteväxling är ett annat begrepp bland de ekonomiska styrmedlen för miljön. Med skatteväxling menas att en ökad intäkt från miljöskatter används för att kunna sänka skatten på arbete eller andra snedvridande skatter i ekonomin. Det är en omfördelning av skattepengar inom en given ram, en ökad miljöstyrning via skattesystemet, inte en generell skattehöjning. Syftet med denna omfördelning är att uppmuntra handlingar som är bättre för miljön. De höjda miljöskatterna leder till att miljön blir bättre (miljövinster). Dessutom kan de leda till en samhällelig vinst i form av ökad sysselsättning (effektivitetsvinst). Det är tänkt att 30 miljarder kronor ska skatteväxlas i Sverige under perioden och att denna skatteväxling ska utgå från de nationella miljömålen och åtgärdsstrategierna. Till att börja med var det främst på energi (el och uppvärmning) som man höjde miljöskatterna, men nu riktas skattehöjningarna främst in på de produkter och verksamheter som ökar trafikens koldioxidutsläpp. Naturvårdsverket har framhållit att en stor del av de höjda eller nya miljöskatterna inom ramen för skatteväxlingen bör kopplas till åtgärdsstrategin för Effektivare energianvändning och transporter. I praktiken innebär det bl.a. högre skatter på drivmedel och att man inför kilometerskatt för tunga lastbilar. Ekonomiska styrmedel inriktade på hur produkter framställs och används är ett annat möjligt område för framtida skatteväxling, eftersom det är nödvändigt att ta fasta på miljöpåverkan under en produkts hela livscykel. Vi kommer i framtiden kanske att få se skatter och avgifter som styrmedel även för att begränsa användningen av farliga ämnen och kemikalier. 12 EKONOMISKA STYRMEDEL FÖR MILJÖNS SKULL 13

8 Hur kan man se om miljön blivit bättre? Ekonomiska styrmedel har i stort fungerat som ett effektivt sätt att genomföra svensk miljöpolitik. Flertalet miljöskatter och miljöavgifter har haft avsedd effekt och i flera fall också främjat teknisk utveckling. Svavelskatten har bidragit till att Sverige klarar sitt utsläppsmål för svavel. Kväveoxidavgiften har gjort att utsläppen från fasta förbränningsanläggningar har minskat kraftigt. Differentieringen av skatten på bensin och diesel har lett till en snabb övergång till mer miljöanpassade bränslen. Det kan finnas en viss motsättning mellan olika motiv för att införa miljöskatter i traditionell mening. Man måste vara klar över om huvudskälet är att tillförsäkra staten en stabil, långsiktig skatteinkomst eller om skälet främst är att styra användningen av en vara eller verksamhet så att belastningen på miljön minskar. Om en miljöskatt styr mycket kraftigt så motverkar den nämligen inkomstsyftet ju effektivare den fungerar, desto mindre gör medborgarna fel och desto mindre inkomster får staten. Men hur mycket bättre har miljön blivit? Det är en fråga som det inte är helt lätt att få svar på, eftersom det kan vara svårt att mäta effekterna av enskilda styrmedel. I många fall kan däremot effekterna av ett ekonomiskt styrmedel för miljön uppfattas som personligt lönsamma. Skatterabatter, pantsystem och olika former av subventioner kan fungera som en drivkraft för att ändra det egna beteendet och behålla de nya vanorna. Genom att ändra det egna beteendet kan man också undvika miljöskatter och på det sättet minska sina utgifter. Utan ekonomiska styrmedel hade kanske dessa tomburkar hamnat i soporna eller i naturen. 14 EKONOMISKA STYRMEDEL FÖR MILJÖNS SKULL 15

9 Naturvårdsverket har till uppgift att utveckla, genomföra, följa upp och utvärdera arbetet för en bättre miljö och de miljöpolitiska beslut som bestämmer arbetet. Att ge förslag till olika styrmedel är ett led i verkets långsiktiga miljöarbete. En del av detta handlar om att föreslå, utreda och utvärdera ekonomiska styrmedel, men Naturvårdsverket arbetar också med styrmedlen lagstiftning, information och samhällsplanering. I den här broschyren ligger tyngdpunkten på att presentera de ekonomiska styrmedel som används i svenskt miljöarbete. Läs mer om arbetet med ekonomiska styrmedel på Naturvårdsverkets webbplats Stockholm Besöksadress: Blekholmsterrassen 36 Tel: Fax: E-post: Beställningar: Tel: Fax: E-post: Internet:

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET PM 1 (5) Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: 508 264 71 2002-01-29 Utdrag ur Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, statliga satsningar för

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

2. Miljölagstiftning

2. Miljölagstiftning 2. Miljölagstiftning Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle Lagen om skötsel av jordbruksmark Renhållningslagen

Läs mer

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering Göran Finnveden Avdelningen för Miljöstrategisk analys fms Institutionen för Samhällsplanering och miljö Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad KTH Delprojekt

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Lägesbild för klimatarbete i Sverige Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Styr med sikte på miljömålen. Naturvårdsverket Ann Wahlström Eva Ahlner Hans Wrådhe Sara Berggren

Styr med sikte på miljömålen. Naturvårdsverket Ann Wahlström Eva Ahlner Hans Wrådhe Sara Berggren Styr med sikte på miljömålen Naturvårdsverket Ann Wahlström Eva Ahlner Hans Wrådhe Sara Berggren Miljömålen ger strategiskt åtgärdsarbete Fördjupad utvärdering 2 Miljökvalitetsmål och fokusområden Omställning

Läs mer

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden

Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-03-28 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom

Läs mer

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när? - Elbussar på Orust- Varför, hur och när? Sveriges Miljömål Generationsmålet Presentationsmaterial och diskussionsnoteringar från möte i Kajutan 24 september 20 Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

4. Miljöregler och styrinstrument

4. Miljöregler och styrinstrument 4. Miljöregler och styrinstrument Conlogic AB 2 Regelverk, lagstiftning och styrmedel Ekonomiska incitament (Economic incentives) Regelverk och lagstiftning (Regulatory measures) Frivilliga överenskommelser

Läs mer

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning

Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning Bilaga 4 Miljömål och lagstiftning 1 MILJÖMÅL INOM EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå

Läs mer

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Den svenska miljöopinionen - utveckling och läget idag Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Varför studera miljöopinionen? Stöd för miljöpolitik viktig del för framgångsrik

Läs mer

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är

Läs mer

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

4. Miljöregler och styrinstrument

4. Miljöregler och styrinstrument 4. Miljöregler och styrinstrument Conlogic AB 2 Regelverk, lagstiftning och styrmedel Ekonomiska incitament (Economic incentives) Regelverk och lagstiftning (Regulatory measures) Frivilliga överenskommelser

Läs mer

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne 16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer