livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid

Transkript

1 SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 4 augusti 2015 Årgång 91 räddade iv i eboans spår Francis offrade at för att rädda andra sparar både fötter och tid byborna i Pogodji i Niger fick en brunn Med små mede kan man göra stor skinad Aex och Gustavs häsoföretag har givandet som grund Laga mat med Doreen Marockanska smaker ivet rasade Nu är artisten terese fredenwa Jag förorade nästan at tibaka på estraden krönika: Soprummet är en berättese om vår tid. En berättese för eftervärden. annika hagström

2 innehå Vinter - & sommarpaket på Hote Åre Fjäsätra Vi igger mitt i ängd och apinområden. Tre skidområden-10 minuter från hoteet. Tåget stannar 150 meter från hoteet. Bussar och tåg tar dig ti backarna. Bi finns att hyra på hoteet. Höstnjutardagar: Dagtåg fr. Stockhom/Göteborg ti Undersåker tur och retur, hote med frukostbuffé och middag. Weekendpaket: Fredag ti söndag. Liggvagn från Stockhom ti Undersåker tur och retur, hoteboende, frukostbuffé, tvårätters middag vid två tifäen och bastu. Pris från 2880 kr per person. Sommar&vinterpaket: Liggvagn, tåg från Stockhom/Göteborg-Undersåker tur och retur, hote de i dubberum med frukostbuffé och tvårätters middag. Pris från 2140 kr per person. Tid att vara: Vi tar hand om dig, njut av promenader, en bok vid brasan, bastun och kväens middag. Pris från 740 kr per person och natt. Vi hjäper dig boka tågbijett. Jupaket 23 ti 26 december 2015: Göm pånboken hemma. Vi ordnar hea jufirandet. Jumaten, boendet, guidade bussturer, midnattsmässan, juottan och tågen går ända fram ti anäggningen. Påskpaket 2016: Boende med frukostbuffé och påskbuffé på påskafton. Pris från 1985 kr per person. Givetvis kan du boka middagar aa kväar. Möt björnen med Bo Kristiansson som tar dig med en natt ti sitt gömse. Vi nischar oss på mat, trädgård och inredning. I köket arbetar vi gärna med härproducerade råvaror. Vår trädgård har byggts upp under många år. Växthuset är fut med peargoner. Te: info@arefjasatra.se Terese Fredenwa...ivet försatte mig i ett tistånd där jag tvingades väja att antingen ge upp eer börja om från början. 4 foto: natanae Johansson 10 Unga visade konst Barnen från Ukraina drog storpubik när deras konst städes ut i Eskistuna. 14 Vattnet kom ti byn Nya brunnar förändrar ivet för foket i södra Niger och firades in med stor fokfest. 20 De jobbar för att ge Det går att både yckas sjäv och samtidigt hjäpa andra. Det vet egna företagarna Aex och Gustav som vade att ta sin träning ti en högre nivå. 24 I spåren efter eboan Francis Forndia är en fokhjäte. Han var en av dem som såg ti att förhindra spridningen av eboasmittan i Liberia. 24 Räkna inte bort barnen de är framtiden augusti 2015 I det här numret kan du äsa om Francis som är administrativ chef på Foyasjukhuset. Artiken handar om när han förorade fem personer ur sin persona i eboa förra året, ändå är det honom jag tänker speciet på så här i skostartstider. Francis hade nämigen precis gått ut grundskoan när inbördeskriget i Liberia bröt ut. Då ämnade han huvudstaden Monrovia för att gå hem ti Foya. Det tog ungefär en månad och det bev en hungrig, bitvis skrämmande vandring. Han var 15 år och skue ge sig iväg ensam. Han fick prioritera vad han skue ta med sig och vade ite käder och tre skoböcker. En engeskabok, en bioogibok och en matematikbok. Jag trodde att jag snart skue kunna fortsätta mina studier, och böcker är dyrt, förkarar han. Kriget bev ångvarigt och Francis evde som fykting i grannandet under många år. Sin utbidning fortsatte han först i våras, när han hade fyt 40 år. Ett ångt, ofriviigt uppehå och han säger att han iband känner sig ite försenad. Men det var många som inte överevde as så jag kan inte vara bitter. Francis är en av de hjätar som såg ti att eboautbrottet kunde stoppas och nu puggar han för att få forme kompetens för det jobb han redan har. Det finns många Francis i dag. Barn som fyr från krig och hamnar i fyktingäger eer i främmande änder. De som inte as har skostart nu och köper nya pennor och skoväskor, men som ändå vä inser värdet av Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen utbidning. Jag tänker att det är ätt att räkna bort barnen som skymtar förbi i ett tv-reportage eer kommer hit utan att kunna ett ord svenska. Tänka att de inte har någon chans. Men så är det verkigen inte! Vi vet inte as vad framtiden bär med sig. Kanske kommer något av de barnen att bi en Francis som räddar iv. Någon som förändrar hea värden, eer förändrar ditt eer mitt iv. foto: nicas hammarström, jenny hermein, håkan fank

3 Efter att ha tagit en ängre paus från musiken för att hitta sig sjäv, är Terese Fredenwa tibaka på estraden igen. Med en ny skiva på gång, mer personig än någonsin, ger hon sig ut på turné med Läkarmissionen. Det här är det bästa man kan göra. Text: Therese peterson Foto: Natanae Johansson Tibaka Terese Fredenwa mådde så dåigt att hon fick söka hjäp Efter sin medverkan i Meodifestivaen 2013 drog Terese Fredenwa ut på turné med skivan Breaking the sience. Det bev ett roigt år, men utmanande. Hea tiden jobbade hon för att håa upp sitt professionea jag samtidigt som det var kaos i privativet. Ti sut tog det stopp och ivet rasade. Jag förorade nästan at, inkusive mig sjäv. Jag gick sönder och ivet försatte mig i ett tistånd där jag tvingades väja att antingen ge upp eer börja om från början. Hon vade att stäa in en de panerade speningar och sökte hjäp för att bi he. Jag tror att det räddade mitt iv. Jag har vänt ut och in på at och jag tror att det kommer märkas på det jag gör. För nu är hon på banan igen. Terese är mitt uppe i inspeningen av sin femte skiva. Den första på svenska och den första som utgår från hennes eget iv. Hittis har jag skrivit åtar med andras berätteser. Det här kräver mer och är ite obehagigt, men jag känner mig mogen för att dea med mig av mitt eget nu. Vi möts på ett café i centraa Stockhom. Terese är het svartkädd, med kedjor, skinnjacka och boots. När jag frågar henne om det skrattar hon och säger sedan att hon giar kontraster. Jag tycker om det sköra ihop med det hårda, det är min sti och det säger nog ganska mycket om mig. Terese är vädigt öppen. Med stor eftertänksamhet berättar hon om sin kaustrofobi och sin ångest. Samtidigt är det tydigt att hon inte är någon duvunge. Hon vet hur man sätter ner foten, och har modet att göra det, men backar inte för att åta den egna sårbarheten ge någon annan tröst. Och hopp. Jag har stor respekt för människor som mött svåra saker. Jag har ju sjäv gått igenom trauman där det varit ivsavgörande att Svenska Journaen 5

4 någon kommit in i tid och har fått uppeva hur det är att bi buren genom svårigheter. Trots en de uppförsbackar har Terese njutit av resan hit och hon har faktiskt yckats eva på sin musik sedan Det var då hon startade sitt skivboag samt ett musikförag. Men att hon var skivboagsdirektör fattade hon inte förrän hon fick frågor om det i en tidningsintervju. Jag hade inte tänkt på det så. Jag vie säppa en skiva och frågade hur man gjorde, sedan började jag spea in. Och för att göra det jag vie var jag tvungen att ha ett företag och då startade jag ett och het pötsigt var jag skivboagsägare. Det är nog ett dysektikerdrag tror jag, att man hea tiden måste ösa sina probem och ta sig runt, säger hon och skrattar. Karriären fick en rejä skjuts när hon vann Sveriges Radios täving Svensktoppen nästa Då hade det stått stia ett tag och Terese hade börjat tviva på om hon var på rätt Terese Fredenwa Min vija att i första hand föja mitt hjärta är inte trendig i branschen, men då och då får jag bekräftese på att jag prioriterar rätt när jag väjer att inte bara styras av pengar. väg. När hon strax innan radiofinaen drabbades av ansiktsföramning sjönk modet igen, och oron steg för att inte kunna sjunga, het sned i ansiktet, och sedan fotas för pressen. Den segern bev stor för mig på så många pan. När jag vann fick jag en enorm bekräftese och kände att nu var det min tur. Vinsten gav även en pats i Meodifestivaen, där hon förvånade många genom att i samma person vara både skivboag, förag, artist och åtskrivare. Sitsamt, ja, men det var hon van vid, och hon ångrade inte att hon sagt nej ti de skivboag som veat värva henne. De tyckte att jag var gaen, men när man jobbar under sådan press som Meodifestivaen inneär, är det viktigt att vara sann mot sig sjäv. Jag vie göra det på mitt sätt. Stora vinstdrivande företag måste prioritera och se ti att aa anstäda får sina öner. Den pressen vie jag inte ha på mina axar. Min vija att i första hand föja mitt hjärta är inte trendig i branschen, men då och då får jag bekräftese på att jag prioriterar rätt när jag väjer att inte bara styras av pengar. Att stå sjäv kräver vija, påhittighet och kreativitet, samt bra fok runt omkring. En som änge stått vid hennes sida är sångerskan Jenny Berggren. Mötet med henne 2008 bev en viktig mistope för Terese. Hon är den som puffat ut henne på scen när hon nästan inte vågat, och hon var den första som trodde på henne som åtskrivare och artist och gav henne mod att satsa. Jenny är ett stort föredöme för mig och med sin q Terese Fredenwa Åder: 28 år. Bor: I Hammarbyhöjden Gör: Artist och åtskrivare, driver skivboag och musikförag samt föreäser om entreprenörskap. Om sin Gudstro: Min tro är vädigt enke. Den har fått sina törnar, men är i dag en visam barnatro. Gitarrer: Troigen någon för många. Om framgång: Om vi hanterar det på rätt sätt formar motgångar oss ti det bättre, mer än framgångar. Risken med mycket framgång är att vi bir egoistiska, giriga och individuaistiska medan svårigheter tvingar oss att öppna upp, är oss bi sårbara och be om hjäp. Övrigt: Efter Breaking the sience -turnén fick Terese för sig att hon skue bi apin skidärare. Så om någon behöver hjäp med det kan de höra av sig, även om jag i efterhand kommit på att det nog inte var en framtida karriär, snarare en för tidig trettioårskris..., säger Terese och skrattar. Meo: Terese kom femma i sin detäving 2013, men är nöjd med sin insats. Hennes åt bev framröstad ti årets bästa text och hon är den enda artist någonsin som genomfört tävingen som både skivboag, musikförag, åtskrivare och artist. 6 Svenska Journaen Svenska Journaen 7

5 biden Terese Fredenwa erfarenhet från åren med Ace of Base har hon varit ett bra stöd. Även om vi har oika bakgrund och ingång i musikbranschen har hennes tro på mig burit mig genom mycket av det jag har gjort. Terese insåg tidigt att hon inte fick haka upp sin karriär på pengar och framgång, det är sånt som kommer och går. Hon vie hitta rätt med sin musik och spea på patser där hennes åtar bev på riktigt. Leva nära det som en gång fick henne att börja med musik och spea på scener där enda drivkraften är meningsfuhet, som på fängeser. Och bordeer. Det är ingen tifäighet att hon nämner just borde. För många är Terese känd som den som reste i Tjeckien och Tyskand med missionären Bengt Fiske. På någon av resorna sängde han ur sig att Terese borde göra en turné band de prostituerade i Tyskand, och så bev det. Terese, 24 år, gick runt på bordeer med sin gitarr och frågade om hon fick spea. Hon vet att det kan åta naivt, men det var vä genomtänkt och hon gick bara ti stäen de kände ti tisammans med etaberade hjäporganisationer. Det var en bra tid, som band annat ärde mig hur viktigt det är att skydda sitt hjärta och veta var man börjar och sutar. Men jag har inga haeujaberätteser därifrån, det största undret för mig var att se människors envisa kamp för det goda. Det har format mig som musiker och människa även om det också var jobbigt. Mötet med de prostituerade gick het i inje med det Terese atid brunnit för. Min musik är inte bara ti för de rika, utan för dem som vi yssna. Jag har pubik i aa samhäskasser och vi någon att jag kommer och spear och det passar, så åker jag. Jag envisas med att tro att det spear ro, att vårt möte gör skinad för både mig och dem. Terese har samarbetat med organisationen Taita, som hjäper kvinnor som hamnat i prostitution och människohande samt med författaren Caroine Engva, som skrivit fera böcker om Jag har pubik i aa samhäskasser och vi någon att jag kommer och spear och det passar, så åker jag. unga som använder sex för att skada sig sjäva. Jag äskar att skriva musik utifrån hur jag ser på värden och dea det med dem som yssnar. Musik för mig är inte att predika mora utan att dea mitt iv precis så vackert och fut som det är. Det skapar igenkänning, bryter ensamhet och för oss samman över samhäskasser och generationsgränser. Det är betydesefut på riktigt. Därför är hon gad över möjigheten att i höst få göra en turné med Läkarmissionen. De har vat att kaa den Eveyn efter en förädraös ficka som Terese träffade under en resa ti Afrika. Eveyns historia är rätt signifikativ för projektet Ge ett barn en famij som är fokus för turnén. Genom att berätta om henne hoppas jag att fer ska vija stödja arbetet för de här barnen. Musik har en förmåga att beröra människor och det är vad jag vi. s foto: Nichas Haberg Mamma Ludmia och Fabian, 5 månader, bor bakom fängesemurar s Fabian är fem månader och har bott bakom gaer i hea sitt iv tisammans med mamma Ludmia. I Modavien arbetar Läkarmissionen för att förbättra evnadsmijön för mammor med barn i fängese. Man får ha med sina barn tis de är tre år gama men förhåandena här var tidigare så dåiga att barnen riskerat sin häsa. Ludmia är gad att ha sin bebis här. Jag skue inte ha karat av att veta att jag skue behöva skijas från mitt nyfödda barn, berättar hon för Läkarmissionens Johanna Kratz som besökte mammorna i fängeset. Johanna Kratz 8 Svenska Journaen

6 sverige Unga från Ukraina drog storpubik i Eskistuna I Lviv i västra Ukraina igger CCC, ett center för utsatta barn som Läkarmissionen stödjer. En juspunkt i barnens annars ganska svåra tivaro är konstskoan, som aa detar i med iv och ust. Nu har deras konstverk dragit storpubik i Eskistuna. Text:jenny hermein Foto: Rof Agnestrand CCC, eer Chidren Care Center som det egentigen heter, har funnits i Lviv i Ukraina sedan 2001 och drivs av Pingstkyrkan i Eskistuna med stöd från Läkarmissionen. Ti CCC får barnen komma efter skoan. De får mat, hjäp med äxor, häsovård, möjighet att duscha och tvätta käder och inte minst göra roiga saker med andra barn. Varje dag kommer ett femtiota barn ti CCC, som har öppet aa dagar utom söndagar. Många av Oga Tkachuk driver konstskoan i Lviv. barnen kommer från mycket fattiga hemförhåanden, och centret är het avgörande för att de ska kara sin vardag och få en utbidning. Men det bidrar också med något annat som många av barnen het saknar hemma: kreativ stimuans och inspiration. Oga Tkachuk är dotter ti Vadiena Lada Gustavsson, en av edsjäarna bakom CCC, och för ett anta år sedan återvände hon ti Lviv efter att ha gått gymnasiet i Eskistuna. I dag har hon en femårig universitetsutbidning och jobbar som inredningsarkitekt. Men hon är också konstnär, och för fem år sen började hon på försök med en konstskoa för de större barnen Pojke 11 år Människor i Sverige är snäa och väniga. Även tandäkare gör så att man inte känner ont. på CCC. Det bev så yckat att aa barnen vie vara med, så nu är det kreativ verkstad tre kväar i veckan. Med så många unga konstnärer som måar så mycket växte samingen av fina konstverk, och efter ett par år fick en annan av edsjäarna, Wiy Forsman upp ögonen för viken skatt som barnen på CCC hö på att skapa. Han vie få visa konstverken hemma i Eskistuna. Konkurrensen var hård: först hann de visas två gånger på Lvivs finaste gaeri, och då sådes även några av verken. Men Wiy gav sig inte. För 1,5 år sedan bestämde han sig för att barnen och konstverken skue få besöka Eskistuna. Det var inget ätt projekt, 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

7 sverige krönika Ingen tid för nostagi i datorernas värd Oga Tkachuk berättar om utstäningen för besökarna. Ett axpock ur de ukrainska barnens schema i Sverige: Besök på Eskistuna Kuriren Äventyrsbad Leos Lekand Eskistuna konstmuseum och svenska barnbidarkivet Stockhom: Cosmonova, Naturhistoriska museet och Vasamuseet Museet Faktotum i Eskistuna Besök av radion Eskistuna Zoo Gudstjänst i Eskistuna pingstkyrka. inte minst av administrativa skä. Fera av barnen hade svårt att få visum eftersom ansökan måste undertecknas av en vårdnadshavare, och i fera fa gick de inte att hitta. Men ti sut hade eva barn och tre edare fått aa papper kara för att åka. Den 29 maj kom de ti Sverige för några intensiva dagar här. De ädre barnen hjäpte ti att sätta upp utstäningen, som bestod av totat 110 konstverk, i tomma affärsokaer i en gaeria. Lokaer som visade sig vä vada eftersom många som råkade passera bev nyfikna, viket inte hade hänt om de varit på ett museum. Barnen gick också runt och deade ut inbjudningar band gaerians besökare. Ficka 15 år Resan ti Stockhom var mycket specie. Man vie sänga sig på en cyke och utforska varenda gata i stan. När ridån ruades upp för vernissagen började en riktig fest, som fortsatte under hea tiden utstäningen varade. Oga eer någon annan som kunde berätta om bakgrunden ti utstäningen fanns atid där, och det var stort intresse både för tavorna samt kaendrar och vykort med konstverken som också fanns att köpa. Priset per tava var satt ti 300 kronor och totat fick barnen in mer än kronor som kommer att gå ti extraordinära aktiviteter för aa barnen på CCC, även de som inte kunde komma med ti Sverige. Både arrangörerna och barnen är övervädigade över responsen som utstäningen fick. Och för den som missade den så kommer en fortsättning. Barnen besökte nämigen band annat Eskistuna konstmuseum och Svenskt barnbidarkiv, som tisammans ska starta ett projekt med CCC där svenska och ukrainska barn kommer att få iustrera sina framtidsdrömmar. Biderna ska sedan studeras av forskare, men även stäas ut både i Eskistuna och i Lviv. Så det kommer fer chanser att träffa de unga konstnärerna från Ukraina! s Det är mitt i sommaren och det stora huset i stan har börjat tömmas på sina hyresgäster. Från mitt fönster ser jag hur biar astas med matkassar, krukväxter och badringar. Det igger förväntan i uften. Ett bra tifäe att rensa ut ite i förråden och kasta onödiga pryar, tänker jag. Det visar sig att jag inte är ensam om mina tankar, jag är bara ite sen i starten. För den syn som möter mig nere i käaren band grovsoporna får mig att stanna upp en stund och fundera på hur vi som bor här uppe i Norden ever våra iv just nu. Vad är det som är värdefut och vad kastas på soptippen? Det går nästan inte att få in en enda iten kartong i rummet med grovsopor. Det är proppfut. En tv i tjockformat bockerar ingången. Två sängbottnar baanserar överst på sopberget. En govampa sticker upp band kassarna med sönderbrända stekpannor och gama skor. Bokhyorna av just virke som pressats in band bråten ser nästan nya ut. En snabb tanke far igenom mitt huvud; de måste räddas från undergången! Men tanken försvinner ika snabbt som den dök upp. Här är at dömt ti förgängese. För en 40-taist som är uppfostrad med sparsamhet som motto är grovsoprummet en utmaning. Vi som äste tidningen Lyckosanten, där Sösa pekades ut som en dåig ficka medan Spara i jusa fätor var hjätinnan, har svårt att tänka om. Vård och omsorg om pryarna är vårt motto. Inget får förfaras. Det är vi som giar oppmarknader och at vad second hand heter. Ränderna går adrig ur. Men värden ser inte ut som på vår tid. I synnerhet inte den nya värd som stavas internet och cyberrymd. Datorernas och de smarta pryarnas värd. Där finns ingen tid för nostagi. Uppdatering är ösenordet. Annars riskerar du att förora at du sparat. Köp nytt! Kasta det gama! Att det är svårt att ära sig något het nytt vid mogen åder vet aa som försökt, men att det skue vara ika svårt att överge de värderingar som prägade oss äsare av Lyckosanten som det vore att konvertera ti en ny trosuppfattning, det visste vi inte. Ett nytt ord far genom uften. Jag känner att det handar om mig. Downsizing. Att trappa ner, förminska, väja bort. Det är precis där jag befinner mig. På trösken ti att downsiza. När min duktiga syster ringer berättar jag för henne om mitt besut. Hon som är en mästarinna på second handbutiker och oppisar. Hon vet precis var man kan ämna in sina pryar, få en kopp kaffe som tack och gädjas åt att sakerna kommer ti användning en andra eer kanske tredje eer fjärde omgång. Hon är rätt person att taa med om just det här. Jag har just fått hjäp med att byta ut min tv och min dator, säger jag. Det gama operativsystemet i datorn anses redan omodernt fast den inte har många år på nacken. Funkar bra om än inte så avancerat. Vem kan jag ge de apparaterna ti? Hon bekagar. Just den typen av pryar tar de inte emot. Gama datorer och tjock-tv har inget värde. De är förbrukningsvaror. Ingen vi ha gamma eektronik. Men du anar inte viken snygg 70-taskänning jag hittade på oppis för en tia. Och en väska från 50-taet, tiägger hon. Jag går ner i soprummet igen. Ser kabar och saddar sticka upp ite varstans. Funderar en stund på varifrån den gama tjock-tv:n som bockerar ingången en gång kom, och vart den tar vägen nu. Soprummet är en berättese om vår tid. En berättese för eftervärden. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. 12 Svenska Journaen Svenska Journaen 13

8 niger Vad kan en nyanagd brunn betyda? Svar: sju timmars skinad. I aa fa om den igger i Pogodji i Niger. Det är vad kvinnorna tjänar i tid när de sipper ägna dagarna åt att hämta vatten. Vi är så gada för brunnen. Vårt iv är förändrat, utbrister Fati Oumaraou. Text: Berthi Åkerund Foto: Håkan Fank Vattenfest i ökenandet

9 niger Fuani är ett herdefok som är spritt över hea Västafrika. Kvinnorna känns igen på sina gusprakande dräkter. Det igger feststämning i uften när vi kommer ti byn Pogodji i södra Niger i Västafrika. Vi tas emot med sång och handkappning. Det känns högtidigt och det råder inget tvive om att detta är en uppevese som kan inordnas i kategorin once in a ifetime en gång i ivet, knappast mer. Kvinnorna och fickorna är kädda i gusprakande dräkter med tihörande huvudbonader. De har dekorerat sig extra fint för dagen, med fantasirika örhängen och diadem bestående av mynt som konstfärdigt fogats ihop med ståtråd. Männen är stramare kädda, de bär grå kaftaner och har indat ett indigobått tyg om huvudet och ansiktet. Någon avviker dock med att bära en tjusig stråhatt och ett par snygga sogasögon a a Ray Ban och verkar mer höra hemma i en modern storstad än i detta tomma och vidsträckta andskap. Kvinnornas gäa röster skär i uften och vi undrar om denna ceremoni Fati Oamaraou är taesperson för kvinnorna i Pogodji. verkigen är för oss. Men jo, det är den. Inte ens kungen på en Eriksgata någonstans i Sverige kan få ett mer ystert mottagande. När sången avkingat träder en av kvinnorna fram och börjar prata på ett språk vi inte förstår (stamspråket puaar). Hon håer en ång, utsvävande monoog som vi får tokad ti engeska. Hon säger egentigen inte så mycket men det hon säger formuerar hon grundigt och i två omgångar, som om hon vi försäkra sig om att vi inte missförstått. Sedan uppöses den prydigt uppstäda gruppen och vi sukas som i ett hav av at det gua. Vi befinner oss atså i Niger, detta jätteika ökenand med 18 mijoner invånare, ite grönska i söder och urangruvor i norr, och däremean i stort sett bara sand. Det sägs inte mycket om Niger i nyhetsfödet i värden. Här kan statskupper komma och gå utan att nyhetsredaktörerna höjer det minsta på ögonbrynen; det bir möjigen en notis på fem rader. Mest omtaat på senare år har Niger bivit för att vara transitand för de många människor som via Libyen försöker ta sig ti Europa. I en förtvivad förhoppning om ett annat iv sitter de packade på astbisfak i veckor genom öknen. För många sutar färden innan de ens når Libyen. De dör av törst eer sjukdom, eer bir ihjäsagna när någon vi komma åt pengarna de Vattensituationen håer på att förbättras på många patser i södra Niger tack ett stort utveckingsprogram som fera organisationer står bakom. behöver för att komma över gränsen. Ti förtret för edningen i Niger stryker terrorröresen Boko Haram omkring i sydöstra deen av andet vid Tchadsjön. De kidnappande och mördande isamisterna är inte bara ett hot mot befokningen, deras närvaro riskerar att håa värden borta en värd som Niger så vä behöver. På FN:s ista över ekonomi och utvecking i medemsänderna igger andet sist, viket gör att det kan betraktas som det ara fattigaste. Men just i detta ögonbick i Pogodji känns inte Niger fattigt, åtminstone inte på gästfrihet och gädje. Vi är ju mitt uppe i en sprakande fest. Vi är hos fuanifoket en fokgrupp spridd över hea Västafrika som härstammar från de nordafrikanska berberna. Fuani är ett nomadiserande fok, de driver får, getter och kor på bete och ever på mjök och kött. Men ivet för nomadfoken i Afrika är q Niger w Huvudstad: Niamey. Om andet: Niger är tre gånger så stort som Niamey Sverige och består ti stor de av öken och havöken och de festa invånarna bor i den södra deen. Ekonomin baseras på export av uran, av viket andet har band de största fyndigheterna i värden. andfakta inte vad det har varit. Förändringar i kimatet och krympande betesmarker gör att de bir atmer stationära och måste ta in odandet i sin ivssti. Även om denna de av Niger är den mest bördiga så fyger dammet i uften runt om oss. Det är påfaande torrt, i aa fa om vi jämför med våra egna breddgrader. Det är ångt mean vattendragen och det är vanigt att befokningen tar sitt vatten från uttorkade fodbäddar. De gräver två-tre meter djupa hå ner i sanden och skopar upp det sipprande vattnet i hinkar. Det är ett hårt och iband tröstöst arbete då mängderna de hittar inte motsvarar vad de behöver. Fram ti adees nyigen tog hämtningen av vattnet en mycket stor de av tiden för kvinnorna i Pogodji. De vandrade i över tre timmar för att komma ti den grävda brunn som var deras käa. Brunnen var omkring tjugo meter djup och det krävdes fera kvinnor för att få upp vattnet. En skinnpåse fäst i ett rep sänktes ner i brunnen och fydes med vatten, som de sedan drog upp med gemensamma krafter. Vattnet bars hem på huvudet i tunnor eer i 25-itersdunkar. At som at har det tagit mer än sju timmar att hämta vattnet. Men nu är den tiden förbi och det förkarar gädjen vi möter. Mitt i bosättningen står sedan någon 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

10 niger mijö katastrof fotbo djur skoa mikroån häsa Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv. akarmissionen.se webaid Bi fadder och hjäp ett skobarn i Cacutta s Du vet vä om att du via Läkarmissionen kan bi fadder ti ett barn på Cacutta Emmanue schoo i Indien? Skoan startades av goda vänner ti moder Teresa 1978 och igger i sumkvarteren kring den indiska storstaden Cacutta. Barnen som går här kommer från extremt fattiga mijöer. Många av barnens förädrar tjänar mindre än 100 svenska kronor per månad. Ti skinad från andra kommunaa skoor i närheten sker a undervisning på Cacutta Emmanue Schoo på engeska. Det medför att eeverna efter avsutade studier har goda chanser att äsa vidare på universitet, och på så vis utmärkta förutsättningar att skapa en bättre tivaro för sig sjäva och sina famijer. Som fadder är du med och stöttar hea arbetet på skoan, inte bara det barn du föjer. Utan vårt gemensamma stöd är risken stor att barnen försummas, utnyttjas eer utämnas ti fariga situationer på järnvägsstationer och bakgator. Men tisammans kan vi ge de här barnen en trygg mijö, en bra grundskoeutbidning, häsovård och näringsrik mat. Du får namn, foto och personig information om ett av barnen på skoan. Två gånger per år får du även information från skoan och kan föja utveckingen hos just ditt fadderbarn. At du åtar dig är att ge 200 kronor i månaden via autogiro och du kan när du vi avsuta ditt åtagande. Vattnet i södra Niger igger på cirka hundra meters djup. Skickiga och rutinerade borrare från organisationen Internationa Aid Services (IAS) ser ti att ett stort anta byar får rent och friskt vatten. månad tibaka en borrad och fut iordningstäd brunn. Den är vägjord på aa sätt, med cementerade väggar och en pumpanordning av så kaad fransk mode viket betyder att man använder fötterna för att få upp vattnet. Brunnen har inneburit en genomgripande förändring för foket i Pogodji. Den har inte bara förenkat vattenhämtandet, den har även haft goda effekter på människornas häsa. Vattnet från vattenhå och grävda brunnar är ofta starkt förorenat av band annat djurspining, och det orsakar kroniska magåkommor med svåra diaréer. Brunnen hos fuanifoket är hundra meter djup, den har ett sutet system och vattnet är rent och kristakart. Anedningen ti att brunnen står just här har att göra med att Läkarmissionen, norska Strömmestiftesen och brunnsborrande organisationen Internationa Aid Services har sagit Fati Oumaraou Det går inte att värdesätta nog vad det här betyder för oss. sina påsar ihop för att hjäpa den fattiga befokningen i södra Niger. Det är ett omfattande projekt med oika dear, där vattenförsörjning är en. Man arbetar utifrån den enka tesen att om vattnet finns där människorna är, går det också att göra så mycket annat. I programmet ingår ti exempe äs- och skrivkurser för kvinnor. Meningen är att människorna ska få redskap ti att kunna hjäpa sig sjäva. Med varje instaerad brunn föjer också undervisning i hygien och häsa. Det rena vattnet ska förbi rent även när kommer in i hushået. Man får ära sig grundäggande handhygien och får även undervisning i hur man gräver atriner och var de ska igga i förhåande ti brunnen. Fuanifoket i Pogodji verkar fortfarande ite tagna av att ha fått det här stödet. De är inte vana vid att få en handräckning av någon annan. Herdefok brukar ofta betraktas som ganska besväriga av den odande omgivningen, inte minst för djupt rotade traditioner och sedvänjor. De är stota och kompromissar inte gärna med vika de är. Vårt besök avsutas med att fickorna gädjedansar ti brunnen och två av dem demonstrerar ivrigt med viken kraft vattnet kommer ur kranen. En ojeborrare kan inte bi mycket yckigare. Det går inte att värdesätta nog vad det här betyder för oss, säger Fati Oumarao som är taesperson för kvinnorna i bosättningen. Vi kan äntigen se framåt. Det råder ingen tvekan om att brunnen i Pagodji är en riktig vattendeare. s För 200 kronor per månad kan du bi fadder för ett barn på Cacutta Emmanue schoo i Indien. Som fadder är du med och stöttar hea arbetet på skoan, inte bara det barn du föjer. Så handar du 1. Gå ti 2. Väj din gåva och ägg i gåvokorgen. 3. Betaa med kort, inbetaningskort eer via bank. 4. Skapa ditt gåvobevis. 5. Skriv ut eer skicka ditt gåvobevis. 10 i topp-istan s Här är de mest popuära produkterna på Webaid just nu. 1 Föda barn på sjukhus, DR Kongo. 2 Trädpantering, Sydsudan. 3 Stöd ti Panzisjukhuset 4 Oxe, Uganda. 5 Kyckingar, E Savador. 6 Får, Burkina Faso. 7 Fruktträd, Moçambique. 8 Hjäp ti Syrien. 9 Stöd ti Tigers Cub, Uganda. 10 Mat ti gatubarn, Rwanda. Fråga Mats foto: Hans-Jörgen Ramstedt s Har du frågor om Webaid stä dem ti Mats Danson, Svenska Journaen Svenska Journaen 19

11 sverige Deras styrka är vägörenhet Gustav Pettersson och Aex Shirpey Åder: Aex, 29 år och Gustav, 25 år. Gör: Driver företaget Strong as Life, samt arbetar som personiga tränare. Må: Att varje år sama in kronor ti vägörande ändamå. Varje år tar de fram en ny kädkoektion. Årets uppaga kaas Recieve by giving (få genom att ge) viket är deras motto. Tomteverkstad: Gustavs gama pojkrum i Lueå har förvandats ti ager. Varje tröja eer sak som säjs via hemsidan packas och postas av Gustavs förädrar eer bror. Häsa för fer: De panerar att dra igång oika träningsevent där detagarna får donera pengar ti Strong as Life, detta för att skapa mer träningsgädje och samtidigt bidra ti att värden bir ite bättre. Läs mer om kiarna eer bidra på strongasife.org Aex Shirpey Vi kände att om vi skue starta något måste det generera något tibaka ti samhäet. Gustav och Aex har byggt sitt häsoföretag Strong as Life på mottot att at du ger i ivet får du tibaka. De har som må att sama in kronor varje år för att investera i oika vägörenhetsprojekt. I höst drar de, tisammans med Läkarmissionen, igång ett nytt hjäpprojekt i Indien. Text: Therese Peterson Foto: caroina byrmo De är unga, vätränade och vädigt måmedvetna. Och de vi förändra värden. Inte bara genom att hjäpa fer ti bättre häsa via sina arbeten som personiga tränare, utan genom att varje år sama in kronor via sitt företag Strong as Life (stark som ivet), som ska investeras i vägörenhetsprojekt för barn och unga i utveckingsänder. Vi gick in med den instäningen direkt och för oss är det ett vinnande koncept. Vi kände att om vi skue starta något måste det generera något tibaka ti samhäet, säger Aex Shirpey. Vi har stämt träff på det gym där de jobbar. De bär båda tröjor med Strong as Lifes ogga på bröstet, käder de säjer via sin webbshop.vinsten går direkt ti deras insaming. Den som köper våra produkter bidrar med sina pengar, och genom att bära våra tröjor visar man att man är med, säger Gustav Pettersson. De kaar det de gör för sociat företagande, där de både kan ägna sig åt det de äskar, att träna och inspirera fer att eva häsomedvetet, samtidigt som de samar in pengar för att hjäpa andra som inte har samma möjigheter. Det var träningsintresset som sammanförde Gustav och Aex för tre år sedan, när Gustav på sin bogg utmanade sina vänner att göra armhävningar på 31 dagar. Som fina samades aa som vie och gjorde de sista på Serges torg i Stockhom. Samtidigt deade de ut t-shirts med Strong as Life-oggan ti fok de mötte på stan. Tröjor som snart började efterfrågas at mer. Då hade även Aex kommit in i biden och trots att Gustav strax efter åkte ti USA för att studera tog deras affärsidé och företaget at mer form via skypesamta över Atanten. Genom att börja säja tröjor hade de redan efter ett och ett havt år nått sitt insamingsmå samt fått kontakt med friviigorganisationen Legacy Community Deveopment Centre i Sydafrika, som arbetar med barn i kåkstaden Kayamandi utanför Steenbosch. Våren 2014 drog de iväg, Gustav, hans mamma, Aex och hans fickvän Josefin, samt en fotograf som speade in en fim på pats för att fer skue kunna se vart deras pengar gick 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

12 sverige kortom... Aex Shirpey och Gustav Pettersson både tränarihop samt driver häsoföretaget Strong as Life med mottot att få genom att ge. Ny secondhand-butik öppnar snart i Bro s I början av hösten öppnar Läkarmissionen en ny secondhand-butik i Bro utanför Stockhom. Kontrakt är skrivet för en oka i gama Fiesbergshuset. Fastighetsägaren är i fu gång med renovering av okaerna. Både de och andra butiksinnehavare är gada att vi snart är på pats, då man vet att en secondhand-butik drar kunder. Våra samarbetspartners, från Uppands-Bro kommun, håer ti i en tifäig oka under sommaren, där man måar butikshyor, sorterar och förbereder för infytt i butiken. Gatubarnet som tog universitetsexamen s Läkarmissionen stöder arbeten för utsatta barn i Etiopien. Goitom Gebresassie växte upp under tuffa omständigheter och hamnade som barn på gatan i Addis Abeba. Genom ett projekt som Läkarmissionen stöttar i Etiopien fick Goitom ett tryggt boende och möjighet att gå i skoan. I dag är han 27 år och universitetsutbidad ingenjör med ett eget företag inom teknik- och byggnadsbranschen. Goitom är gift med en advokat och sedan några månader tibaka pappa ti en dotter. q Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Soistkvartetten och Nisse Bergman Läppe, Vingåker, 8 aug, Hjämargården, Jönköping, 9 aug, Fjästugan, Vocasis och Nisse Bergman Mambäck, 15 aug, Kockargårdskyrkan, Tenhut, 16 aug, Pingstkyrkan, Huddinge, 5 sept, Södertörnkyrkan, Vretstorp, Hasberg, 6 sept, Kristakyrkan, Richard Nikasson och Nisse Bergman och hur arbetet fungerade. Det vi vie var inte i första hand att skidra misären, utan hoppet, gädjen. Vi vi att fok ska inspireras när de ser att det sker bra grejer. För samtidigt som det finns jus i värden, så finns det också vädigt mycket mörker. Och den här typen av insatser behövs, säger Aex. Nu har de återigen yckats med sitt må och höstens nya projekt bir att tisammans med Läkarmissionen göra en gemensam satsning i ett sumområde utanför New Dehi, Indien. Projektet kommer band annat att arbeta drogförebyggande, undervisa om hygien och försöka få fer barn att gå i skoan. Strong as Lifes pengar kommer att gå ti att hjäpa ädre ungdomar att hitta vägar ut ur summen. Att hjäpa dem kommer även hjäpa förädrarna som i dag inte ser någon framtid för sina barn, säger Gustav. Sydafrika ärde oss att vi inte kan komma med våra pengar och säga vi vi göra det här, utan att vi måste fråga vad kan vi hjäpa er med?. Då kan man skapa magi även med en iten summa. Därför känns samarbetet med Läkarmissionen och deras Gustav Pettersson Vi märker att det vi gör sprider ringar på vattnet. partner Eficor så tryggt. Tisammans kan vi göra en stor förändring, säger Gustav. Det går att både yckas sjäv och samtidigt hjäpa andra. Om aa tänkte mer så skue vi kunna förändra vädigt mycket. De har sjäva inte tagit ut en krona ur projektet, utan ever på sina öner som personiga tränare. Gustav berättar att resan ti Sydafrika vred om hans perspektiv på fera sätt, band annat hans syn på sina egna behov. Jag insåg att jag hade överkonsumerat en he de, men den girigheten försvann efter resan. När vi kom dit och mötte fattigdom för första gången det var som en smä. Det tog mig vädigt hårt. Det var en vädigt stor skinad mot hur min uppväxt såg ut uppe i skogen i Lueå, berättar Gustav. Båda fick tidigt ära sig att det är bättre att ge än att få. Gustav har haft fadderbarn sedan han var iten och Aex förädrar kom ti Sverige som poitiska fyktingar från Iran, och menar att hea hans iv prägats av poitiska diskussioner vid frukostbordet. För mig har det känts som ett ka att ta reda på hur jag i dagens samhäe, där det handar mycket om egot och jaget, kan bidra med något där vi gör gott för andra. Som Med varje tröja de säjer föjer det med armband tryckta med oggan Strong as Life på utsidan och Recieve by giving på insidan. eder ti en mer håbar utvecking, säger Aex. Och vi märker att det vi gör sprider ringar på vattnet. Jag har hört att Strong as ife börjat bi ett begrepp, ett uttryck. Att fok säger att de känner sig strong as ife för att de hjäpt någon. Och sjäv mår jag så bra varje morgon när jag vaknar för att jag vat att göra det här. Det är för det här jag ever, säger Gustav. Vi har sett vad våra kronor har gjort för skinad i Sydafrika och vi fortsätta vara en de av den här röresen framåt, säger han. Även med små mede kan vi göra något stort, ägger Aex ti. s Svenska Journaen juni Rättese: Det bev fe fotobyine s På Läkarmissionen säger vi ofta att vi har så mycket fina bider! Det är ju tack vare duktiga fotografer. En sådan är Håkan Fank som tog biderna på mammorna på Panzi i förra numret. Det stod fe namn i texten men det var Håkan Fank och ingen annan. Kryssösning juni 2015 Här är det rätta svaret på korsordet i juni. Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. Rydahom, 22 aug, Frikyrkan, Lammhut, 23 aug, Fiadefiakyrkan, Lars Lind Jaktund, Nisse Bergman Karskoga, 30 aug, Pingstkyrkan, Dagsaming med Nisse Bergman Västerås, 9 sept, Korskyrkan, Ingemar Osson och Nisse Bergman Hönö, 11 sept, Missionskyrkan, Tjörn, Vaa, 12 sept, Missionskyrkan, Kåekärr, 12 sept, Human, Gråbo, 13 sept, Missionskyrkan, Soebrunn, 13 sept, Missionskyrkan, Terese Fredenwa, Nisse Bergman Öckerö, 18 sept, Nimbuskyrkan, Bankeryd, 19 sept, Missionskyrkan, Jönköping, 20 sept, Immanueskyrkan, Kje Lönnå, Sundsvas Kammarkör Hastahammar, 19 sept, Svedvi kyrka,17.00 Nykvarn, 20 sept, Taxinge sott, Svenska Journaen Svenska Journaen 23

13 iberia Dör jag så gör jag det för att stoppa epidemin Så fort man kände sig ite trött och förkyd bev man rädd. Är det min tur nu? Men om jag dör så gör jag det för en bra sak, för att stoppa en epidemi. Orden kommer från Francis Forndia, administrativ chef på Foya-Borma-sjukhuset där det första eboafaen upptäcktes i Liberia. I våras var han i Sverige för att deta i Läkarmissionens seminarium. Text: eva nordenstam Foto: nicas hammarström och Erika STenund I februarinumret av Svenska Journaen skrev journaisten Magda Gad om eboan i Liberia. foto: erika stenund 24 Svenska Journaen Svenska Journaen 25

14 iberia Fem anstäda på Foya- Borma-sjukhuset dog i eboa. Francis hade inte ens pasthandskar att erbjuda personaen, men tack vare en snabb respons från Läkarmisisonens givare kunde sjukhuset köpa in skyddsmateria. För oss i Sverige bev eboautbrottet en skrämmande påminnese om något vi inte kan skydda oss mot. Men vi mötte eboan på hå. Vi såg tv-insag med människor i hetäckande dräkter. Misstänkta fa i Sverige sogs upp stort i media, men smittan kom adrig hit. För Francis var verkigheten het annorunda med vänner och bekanta som drabbades och dog. I en famij i Foya är den ädste i famijen i dag en pojke på 6 år. Han såg sin pappa dö. Sen mamman, syskonen och farmor. På en vecka var aa borta, berättar Francis. Foya-Borma-sjukhuset igger i norra Liberia, och gränsar ti Sierra Leone och Guinea. I mars förra året kom en kvinna över gränsen ti Liberia med hög feber som inte gav sig. Hon skickades ti Foyasjukhuset där hon aved. Även kvinnans syster, som hade föjt henne ti sjukhuset, dog. Vi hade adrig mött eboa förut. Däremot är vi vana att människor har maaria eer diarréer, speciet under Francis Forndia Det var som att eva i krig, och vem som hest kunde drabbas. Man visste inte vem som stod på tur. torrperioden. Men vi hade en äkare från Kongo som uppmärksammade oss på att detta kunde vara något annat. Att patienter dör är en verkighet som Francis ever med. Att systern dog var ett observandum. Sen dog även en av sjuksköterskorna som hade vårdat henne. Det var en vädigt omtyckt sjuksköterska som brydde sig mycket om patienterna. När han dog, den första i min persona, vie jag säga upp mig. Jag kunde inte sova och jag förstod att det här är avar, berättar Francis. Han och hans medarbetare gjorde storverk när de förstod viken fara aa befann sig i. De fick en utbidning av WHO om hur man skyddar sig mot eboa och tisammans med John Lendor, pastor i en församing i området, började de informera och förändra på hemmapan. Deras insats för att förhindra att smittan spreds mer har uppmärksammats även på regeringsnivå i Liberia. Vi sutade att ta i hand när vi häsade och John predikade i kyrkan om att vi måste förändra våra begravningsseder, berättade Francis. Tidigare hade famijen tagit hand om den döda kroppen och grannar och vänner hade kommit för att ta avsked och man tog på den döda kroppen. Nu skue kroppar föras bort och brännas och famijer fick inte ta farvä som de vie. Fok evde i förnekese i början. De trodde att vi hittade på för att få stöd från utandet eer för att få kroppar ti sjukhuset som vi kunde ta organ ifrån. Att bi ankagad fast man berättar sanningen och försöker rädda människor, är det som i efterhand känns mest bittert, säger Francis. Han fick utstå mycket misstänksamhet och hårda ord. Men när famijer började dö förstod foket avaret. Skoor och marknader stängde. Människor undvek att träffas i större samingar. Vänner och famij undvek varandra. Det var som att eva i krig, vem som hest kunde drabbas. Man visste inte vem som stod på tur. Det var panik och at negativt du kan tänka dig. At bröts sönder. Francis förorade fem av sina anstäda i eboa. Han hade inte ens handskar att erbjuda personaen som skydd. Men de vade ändå att håa sjukhuset öppet, för att kvinnor skue få föda på sjukhus och människor inte skue dö av andra sjukdomar som går att bota. De anstäda fick bestämma sjäva om de vie jobba. Men eftersom aa som hade varit i kontakt med någon smittad var tvungen att vara i karantän i 21 dagar kunde vi inte gå hem ti våra famijer. Vi tyckte att vi gjorde mest nytta genom att håa sjukhuset öppet. Pastor John och Francis tog kontakt med Sverige och bad om Francis Forndia Aa tvättar också händerna ofta och mycket. Det innebär att människor överag är friskare. hjäp, viket edde ti att band annat Läkarmissionen gjorde en insaming och snabbt kunde skicka pengar. När vi fick pengarna att köpa skyddskäder för och motorcykar att kunna ta oss ut i byar med för att informera, så vände det. Då kom hoppet tibaka, säger Francis. Under sitt besök i Sverige tar de gärna tifäena som ges för att uttrycka den stora tacksamhet de känner för stödet de fick från Läkarmissionen. Francis bedyrar gång på gång hur fantastiskt de tyckte att det var att okända svenskar vie hjäpa dem. I maj firade Liberia att de bivit fria från eboan. Men krisen är inte över. Barn har bivit förädraösa. Famijer har förorat famijeförsörjaren. Ekonomin har gått ner. Eever och studenter har missat nästan ett het års skogång. Francis går varje dag förbi en ny, stor begravningspats på väg ti sitt arbete. Gravar som inte fanns för ett år sen. Det är stora utmaningar, både för oss på sjukhuset, men också för andet i stort, säger han. Fortfarande måste människor ta tempen innan de går in i kyrkan och skriva upp temperaturen på en app så att aa kan se att man inte har feber. Aa tvättar också händerna ofta, viket innebär att människor överag är friskare. Foya-Borma-sjukhuset igger nära gränsen ti Sierra Leone där smittan fortfarande finns. Om eboa skue bryta ut igen är aa bättre rustade, det håer Francis motviigt med om, även om han värjer sig för min fråga. Det är hemskt att se människor i sista stadiet av eboa. Det är så mycket stigmatisering och ensamhet och död. Famijer raderas ut på kort tid. Vänner bir fiender. Nej, vi kan inte tänka att vi ska behöva vara med om det något mer. Vi vi inte tänka så, säger Francis. 26 Svenska Journaen Svenska Journaen 27

15 kryss din sida Här kan du stäa frågor eer kommentera det som du har äst i Jour- Väkommen! naen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eva.nordenstam@akarmissionen.se eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby. Grattis! Irene Johansson, Uppands Väsby, Rune Nisson, Östhammar och Foke Bergund, Danderyd, som vunnit boken Mod att vara sårbar. Augustikrysset. Du behöver inte skicka in hea krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset augusti 2015, Swedmedia, Stockhom. Senast den 20 september vi vi ha ditt svar. Vinn en bok! s De tre först öppnade rätta ösningarna vinner Konsten att eva innerigt, av Ted Harris och Ann Lagerström Namn: Adress: Postadress:! Kipp ut tävingskupongen! Barnrättskonferens i Johannesburg s I juni hös en stor konferens i Johannesburg, Sydafrika om barnrättsfrågor. Temat var famijebaserad vård, atså att barn ska få växa upp i famijer och inte på barnhem. Ge ett barn en famij, Läkarmissionens samarbetspartner, var initiativtagare ti konferensen. Deras framgångsrika arbete för att ge utsatta barn fosterfamijer har uppmärksammats ti och med på regeringsnivå i Sydafrika. Över 200 deegater från 31 änder detog. Tracy Kyaguanyi, Executive Director Chid s Foundation, hö ett anförande om situationen i Uganda fanns det 35 barnhem i andet. Nu finns fer än 800 och det bir bara fer och fer trots att de ara festa av barnen som finns på barnhem har famijer. Färre än 50 av dessa barnhem är godkända av myndigheter de andra finns ingen kontro på. 95 Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Eva B och Josiane från LM och Monica Woodhouse. Sne, första fickan hos Monica Woodhouse och Tracy Kyaguanyi. procent av det ekonomiska stödet ti barnhem i Afrika kommer från västvärden. Om nu barnhem är ett så bra aternativ för barn, hur kommer det sig då att man inte ser några barnhem i Europa eer Amerika?, undrade Tracy. Monica Woodhouse som eder Give a chid a famiy var mycket nöjd med konferensen. En av taarna var Sne, den första fickan som Monica tog sig an. Då var Sne Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: info@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: förädraös och tog hand om sin iasyster som hade hiv. Snes iasyster dog sedan i aids, men trots den extremt tuffa starten i ivet är Sne i dag en mycket kompetent ung kvinna som har bearbetat stora trauman. På frågan vad hon skue ändra på om hon hade magisk förmåga att gå tibaka i tiden och påverka hur hennes iv bivit: Jag skue å ena sidan ändra på at, men å andra sidan skue jag inte ändra något Sne har i dag två detidsjobb, ett i den kyrka som hon tihör och ett som servitris. Ti hösten ska hon studera på universitetet. Produktion: Swedmedia Redaktör: Therese Peterson redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Maria Östin Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se Kunde du inte äsa förra numret? s I vissa tidningar av juni-numret av Svenska Journaen gick något fe i tryckningen. Som tur var så gäde det inte aa, men om du fick en tidning som inte gick att äsa, hör av dig ti oss så skickar vi en ny. Meja ti: givarservice@ akarmissionen.se eer skicka per post ti Eva Nordenstam, Läkarmissionen, Väingby. Tack för aa gåvor ti Nepa! s Ni är många som har varit med och hjäpt de jordbävningsdrabbade människorna i Nepa. Ett stort TACK! Insatserna har koncentrerats ti rent vatten och temporära bostäder i Sindhupachowk, som är ett av de mest drabbade områdena. Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: gunia.johansson@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro Svenska Journaen Svenska Journaen 29

16 recept Recepten är hämtade ur boken doreens trädgård & kök, bonnier fakta. Marockansk gryta med merguez 6 portioner Det här behöver du: 6 tomater 2 söta paprikor Ca 500 g merguezkorv 1 gu ök 2 vitökskyftor Oivoja ti fräsning 1 msk ras e hanout (kryddbandning) 1 msk harissa Sat 6 ägg Färsk koriander och badpersija så här gör du: s Sota tomaterna och paprikan på grien eer i ugnen. Stä åt sidan. s Skiva korven och skaa och hacka öken och vitöken. s Fräs öken och vitöken mjuk i oja i en panna, ägg ner korven och åt den få färg. s Rör ner ras e hanout och fräs i 1 minut. s Hacka tomaterna och paprikan grovt, rör ner dem med harissan och fräs i ytterigare cirka 5 minuter. Smaka av med sat. s Knäck ner äggen och ägg på ock. Kar när vitan är fast och guan fortfarande ös. s Strö över koriander och persija. s Servera. Det evande beviset Smutsigt. Kat. Hårt. Gatans iv har ingen framtid. Den unge Goitom har egentigen inget hopp om att kara sig. En dag möter han några kiar som har bestämt sig för att göra skinad. De erbjuder den ie Goitom en möjighet att få ämna gatan och i stäet få gå i skoan. Det är ingen sjävkarhet. Så många brutna öften, så många vuxna som kommit med förhoppningar som grusats. Vägen bort från gatan är tuff och svår, men här sitter han nu. I Stockhom på besök. Vägen från gatan gick via oika utbidningar, och ti sut en ingenjörsutbidning på ett universitet i Etiopien. Han är på besök i Sverige för att möta andra företagare. Han bedriver sjäv ett framgångsrikt företag och söker samarbeten med svenska everantörer. Han ingår i dag i en av våra samarbetspartners styrese, som en representant för de barn som en gång fick hjäp. Nu är det hans tur att få hjäpa andra. Tabboueh Jag funderar på dem som genom åren har skickat stöd ti Läkarmissionen. Vad jag önskar att de hade fått se vad deras mede har åstadkommit. Vi vet att våra insatser gör stor skinad, sjävkart för den enskida individen, men också för hea samhäet. Vår ambition är att se ti att människor får stöd i en sags värdeförädingskedja, att oika sociaa insatser kombineras med utbidning så att de sedan kan vara med och stödja andra. Det är atid fantastiskt att få stå öga mot öga med ett evande bevis på att det fungerar. Tack för det, Goitom. Marockansk gryta Äppetarte 6 port Tabboueh 4 port som tibehör Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Det här behöver du: 200 g smördeg 1 d aprikosmarmead Cirka 5 äppen 1 msk rörsocker Så här gör du: s Värm ugnen ti 150 grader s Tryck ut smördegen i en pajform, cirka 25 cm i diameter, och pensa den med ett tunt ager marmead. s Kärna ur och kyfta äppena tunt. s Lägg kyftorna i formen och pensa dem med marmead utspädd med ite vatten. s Strö över socker och stä in i formen på ugnen. Sänk ti 100 grader när kakan fått färg. Grädda sedan i ytterigare cirka 1 timme. Det här behöver du: 2 d bugur 1 stort knippe badpersija 3 charottenökar 10 färska myntabad 2 tomater 1 iten gurka 1 d pressad citron 2 msk oivoja 4-6 saadsbad Så här gör du: s Banda bugur och vatten enigt anvisningarna på paketet och åt stå i cirka 30 minuter. Lägg i durksag och pressa ur vattnet. Låt torka ite på handduk. s Skär bort stjäkarna på persijan och strima baden fint (hacka inte). s Skaa och hacka schaottenöken. Hacka myntan och banda med öken (ska bi cirka 1 d). s Kärna ur tomaterna och gurkan och tärna dem fint. s Banda bugur, persija, ökbandning och tomat- och gurktärningarna i en skå. s Rör ner citronsaft och oivoja och åt dra en stund. s Lägg saadsbaden på ett stort fat och seva på tabbouehn. Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar cirka hundra mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 30 Svenska Journaen Svenska Journaen 31

17 B-posttidning Två steg ti ugn och gad mage. Enzymer som smäter maten och hjäper dig att ta upp näringen. Goda mjöksyrebakterier som baanserar tarmforan.