Minnesanteckningar Utvecklingsgrupp barn och unga

Transkript

1 1 (6) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Välfärd och folkhälsa, Ida Broman Tjänsteanteckning Marie Gustafsson Peter Björklund Kenneth Karlsson Unni Johansson Margaretha Zetterlund Gabriella Mueller-Prabin Ingrid Gustafsson Ida Broman - resursperson Susanne Bergström Leif Ekholm och Lena Dahlgren Rutfjäll Peter Bergvall-Virtanen Ylva Rosén Margareta Borg Minnesanteckningar Utvecklingsgrupp barn och unga Inledning Lena Dahlgren Rutfjäll, enhetschef för psykologenheten mödra- och barnhälsovården, deltar vid dagens möte. Marie. G visar samverkansportalen på Regionens hemsida där man kan hitta länsgemensamma dokument, manualer, riktlinjer, överenskommelser etc, Det är bra att visa denna sida i våra olika nätverk. Den behöver spridas ut i organisationen. 2. Intern uppföljning av utvecklingsgrupperna På området välfärd och folkhälsa träffas vi som arbetar med de olika utvecklingsgrupperna regelbundet för att se vilka frågor som är aktuella för de olika utvecklingsgrupperna för att kunna samordna frågorna. Representationen i de olika grupperna har diskuterats, det gäller främst i de andra grupperna och främst representation från närsjukvården. Habiliteringen behöver vara representerade i de andra grupper och det är önskvärt även från deras sida. Folkhälsoperspektivet behöver belysas tydligare i alla grupperna. Gruppen föreslår att vi tar en stund av nästa möte för ett inslag om folkhälsoperspektivet. Ida, Peter. V och Peter. B ansvarar för detta. 3. Rapport från chefgruppen för utbildning, skola och kompetensförsörjning samt social välfärd och vård, och beredningsgrupp för folkhälsa Margaretha Zetterlund och Margareta Borg rapporterar från skolchefsgruppen: Eva Lindberg är ny som områdeschef och hon är ute på turné bland skolcheferna. Det blir en nystart för gruppen. Det är en Postadress Region Örebro län Regionkansliet Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se Besöksadress Eklundavägen 2, Örebro Tel: Fax: Organisationsnummer:

2 2 (6) problematik i att det blivit många omstarter för gruppen och ett ganska lågt deltagande vid mötena. Vi har tidigare lyft frågan om att Hjälpredan behöver uppdateras. Frågan lyftes av Eva Sund på hjälpmedelcentralen utifrån digitala hjälpmedel. Elevhälsan frågar efter denna, om den är aktuell och i så fall bör spridas. Denna fråga måste landa i skolchefsgruppen. Det finns ingen riktig ägare av dokumentet och ansvar för revideringen är därmed oklar. Vi lyfter bort frågan från denna grupps årsplan. Kenneth pratar med Eva och förmedlar kontakt så att hon kommer till skolchefsgruppen för en vidare diskussion. Marie. G rapporterar från chefgrupp för social välfärd och vård: Chefsgruppen har fått redovisning av handlingsplanerna för Överenskommelse psykisk hälsa Handlingsplanerna är framtagna på länsdelsnivå. Många i denna grupp har varit engagerade i framtagandet. Resultatet finns inte än rapporterat. Flera områden och insatser är framtagna, exempelvis utbildning i första hjälpen psykisk hälsa, nyanländas hälsa och föräldraskapsstöd. Alla rekommenderas att ta del av dessa planer när de blir klara. 4. Uppföljning: Årsplan Alla utvecklingsgrupper ska ha en årsplan som innehåller det arbete som sker i gruppen. Årsplanen finns på Projify. Vi diskuterar om dyslexifrågan ska lyftas ur vår årsplan. Eva Lindberg på område skola och utbildning har frågan just nu. Denna grupp gör inget mer med frågan. Mikael Falk är ej kvar och skolchefsgruppen får uppdrag att utse ny representant som ersättare i denna grupp. 5. Reviderat BBIC material Tina Jansson, projektledare, besöker gruppen för att informerar om revidering av BBIC materialet (Barns Behov I Centrum) (Se PPT bilder). BBIC har varit ett arbetssätt inom den sociala barn- och ungdomsvården sedan Socialstyrelsen äger materialet. Revideringar har skett under Syftet med revideringarna är att det ska vara lättare att jobba utifrån, minska mängden dokument och formulär och tydliggöra fokus på att göra barn och familjer delaktiga. Att ytterligare stärka barn och ungas delaktighet, utveckla samarbetet med familjerna, samverka bättre med andra samhällsaktörer, skapa struktur för uppföljning och öka kvalité och rättsäkerhet är andra utgångspunkter till revideringarna. BBIC innehåller 9 grundprinciper. Efter revideringen är det färre områden i BBIC-triangeln för bedömning. Det är inte alla områden som berörs på djupet i alla utredningar utan fokus ska vara på det som är relevant. Exempelvis blir en orosanmälan kanske bredare i utredning än en ansökan. Andra professioner kan behöva konsulteras i utredningen och formulär för detta finns men har inte nått ut till alla kommuner än. Dokument finns för ex. samverkan för barnets utbildning, hälsa, och konsultation kring tandvård. Dessa innehåller frågor som

3 3 (6) handläggaren kan använda sig av i konsultation med andra. Tidigare reflektioner är att konsultationsdokumenten har varit för omfattande. Läkarintyg som används i samband med placering har fungerat bra. Det är nödvändigt att få detta i samband med placering. En fråga som lyfts är hur frågan om barns delaktighet kontra barns bästa hanteras? I utredningen måste man träffa barnen och se deras behov och önskemål utifrån ålder och mognad. Idrottrörelsen kan hamna i dessa situationer om barn far illa i idrotten. Handbok finns för utredning av barn och unga som socialtjänsten använder sig av. Socialtjänsten har uppdrag att samverka med exempelvis förbund. Det pågår arbete nationellt kring barn som far illa inom idrotten. Tyvärr sker dokumentationen för BBIC vid konsultaiton med andra aktörer via fax idag, av säkerhetsskäl. Denna fråga är lyft på politisk nivå och handlar om lagstiftning nationellt. Sammanfattningsvis: I revideringen är samverkan och vikten av den tvärprofessionella expertisen upplyft, fokus ligger på behov som är förändringsbara, att väga risk- mot skydd i en samlad bedömning samt att lyfta in moderna teorier att ta in i bedömningen. Andershed deltar i detta arbete från Örebro universitet. 6. Uppdrag psykisk hälsa nyanlända Gabriel Stenström, utredare på regionkansliet besöker gruppen. Gabriel deltar i flyktingsamverkansgrupp på regionen som startade förra året och jobbar nu med behovsanalys kopplad till SKL:s satsning inom ramen för psykisk hälsa, med fokus nyanlända (mer information finns här). Inom programmet Hälsa i Sverige, erbjuder SKL kurser med målet är att ge landsting och regioner effektiva verktyg för att utbilda den personal som är med och bidrar till en positiv hälsoutveckling för målgruppen asylsökande och nyanlända. Det handlar om kunskap om egenvård, kunskap om asylsökande, ökad kunskap hos beslutsfattare i Sverige. Allt från de grundläggande behoven för god hälsa upp till specialistnivå. Målet är att hitta snabbare sätt att sprida goda arbetssätt och att hitta goda idéer som kan spridas. SKL utbildar utbildare för att kunna jobba vidare lokalt. Det finns idag 13 ämnesområden där utbildning genomförs. Det är tre steg i processen, 1-handlar om behovsanalys, 2- planera lokala utbildningar och 3- genomföra utbildningarna. Landstingen är lokal mottagare. Region Örebro läns (hälsooch sjukvården) har fått kr för att starta upp arbetsprocessen och kan få lika mycket till för genomförandet. Behovsanalysen ligger till grund för att se om regionen ska gå vidare med utbildningar. Enkät för behovsanalys har utskickats till alla berörda inom regionen (VC, psykiatri m.fl.) alla kommuner har fått enkäten och integrationssamordnare (el. motsvarande) är mottagare i kommunerna. En konsult kommer att sammanställa svaren och ge förslag på tidplan. En

4 4 (6) slutrapport ska in till SKL i mars för regionens arbete. Planen är att det ska vara möjligt att skicka berörda personer på utbildning i okt- nov. Utbildningar som ska genomföras ligger öppet på nätet och är websända. Utbildningarna kommer genomföra flera gånger. Detta är en extra satsning från regeringen utöver medlen för Överenskommelse psykisk hälsa Första linjen i länet är i behov av stöd i dessa frågor. Kommunicera gärna med Gabriel om särskilda gruppers behov. 7. Regionens deltagande i barnahusverksamheten Gabriella sitter med i ledningsgruppen för Barnahus. Det som diskuterats är samverkan i Barnahus utifrån barnhälsovården. Det är viktigt att kunna ha läkarundersökningar på plats på Barnahus. Barnahus äger kommunerna i länet, Region Örebro län och polisen gemensamt. Barnahus är lokaliserade på Rättscentrum med närhet till åklagare och polis. Två samordnare jobbar där. En ledningsgrupp finns med länsdelarnas socialtjänster och representation från åklagare, polis, barnpsykiatri och sen ska det finnas en från barnmedicin. Frågan om barnhälsovården deltagande har löst sig förra veckan och det är nu tre läkare som ska alternera och kunna komma dit snabbt. Barnahus är en permanent verksamhet och Örebro kommun har ordförandeskapet. Debitering till kommunerna från barnahus sker utifrån invånarantal. 8. Uppföljning: T-SUF guiden Ann-Mari Gustafsson, chef på Vuxenhabiliteringen, besökte gruppen den 10 maj för diskussion om revidering av T-SUF guiden. Guiden som finns idag är gemensam för Regionen och Örebro kommun och tydliggör vad de olika verksamheterna gör i arbetet med vuxna med kognitiv funktionsnedsättning som är eller planerar bli föräldrar. Målet nu är att revidera guiden och utveckla samverkan till att gälla alla kommuner i länet. Mödra- och barnhälsovården, barn- och vuxenhabiliteringen är med och vill utveckla detta arbete men önskar att representanter från kommunerna deltar. Frågan lyftes vidare till socialchefgruppen 16/9. Socialcheferna har sagt att behovet finns och att utvecklingsgruppen ska ta fram förslag på vilka som skulle kunna delta i ett revideringsarbete från kommunerna. Susanne, Gabriella och Unni tar fram förslag på personer och meddelar Marie. Förslag är en från socialtjänsten i Örebro och en från övriga länet. Kenneth återkopplar detta till Ann-Mari Gustafsson. 9. Kort uppföljning: Tidiga insatser till familjer med barn 0-18 mån I Karlskoga finn Gryningen som är en samverkan mellan regionen Karlskoga, Degerfors och Laxå kommuner. Gryningen är en lågtröskel verksamhet för föräldrar och barn som behöver stöd i samspelet. Det finns önskemål om att den typen av service ska finnas även i de andra länsdelarna. En utredning gjordes av tidigare barn och unga gruppen (slutrapport 2011). Därefter skrevs en politisk motion i gamla landstinget om behov av fler Gryningar, vilket ledde till en ny utredning av Katrin Boström. Denna är redovisad på chefsnivå och lyftes till Regionstyrelsen för beslut i februari 2016 (Dnr:

5 5 (6) 16RS136, se bifogat protokoll). Trots beslutet har ingen i hälso- och sjukvårdens verksamheter fått uppdraget att jobba vidare med frågan. Både kommunerna och regionen måste se det som angeläget. Susanne kommer lyfta detta i sin länsdelsgrupp. Marie har skickat ut detta till alla i chefsgruppen och följer upp det nästa gång. 10. Redovisning från ELSA Ida och Ingrid berättar om elevhälsodatabasen (ELSA) och att resultat från förra läsåret nu är sammanställda. Några länsresultat presenteras (se bifogade PPT bilder). Elevhälsosamtalen som genomförs i förskoleklass, skolår 4,7 samt år 1 på gymnasiet är grunden och utifrån dessa matar skolsköterskorna in svaren från frågrunderlaget i en gemensam databas. Resultaten är sedan tänkta att kunna användas som underlag för utvecklingsarbeten och prioriteringar på skolor, i kommuner och inom regionen. Arbete med spridning av resultaten kommer att pågå under hela kommande läsår. Fortsatta analyser av statistiken ska också göras. Att analysera dessa gemensamt med andra undersökningar som görs inom våra olika verksamheter och organisationer är viktigt för att se hur det hänger ihop. 11. Workshop om framtida prioriteringar Vi genomförde en workshop utifrån frågeställningen vilka utmaningar och utvecklingsområden vi ser där utvecklingsgruppen kan bidra till utveckling. Diskussioner genomfördes i tre tvärgrupper (se PPT bilder och separat sammanställning). 12. Övrigt Ung och mår dåligt på 1177.se Kommunerna och regionen får inte längre några pengar för att utveckla detta arbete. Regionen har försökt få kontakt med kommunerna för att hålla länkar aktuella. Det vore bra om vi kunde få denna att fortsätta vara levande. Har vi i gruppen verktyg att trycka på för att upprätthålla denna? SIP IT verktyg Meddix öppenvård ska bytas ut mot Lifecare. Skolan är inte med i detta vilket väcker frågor. Förslag från Ulrika Landström att utreda juridiken och IT- förutsättningar för att skolan ska kunna delta men det finns ingen plan på att skolan ska in i detta i nuläget. Margareta. B och Margareta. Z känner inte till att det har lyfts som ett behov. Idag får kallelse till SIP göras i två parallella spår; papper och via Meddix. Det finns en del juridiska svårigheter gällande skolan. Nästa möte är den 8 november kl 13-16, Eklundavägen 1, lokal Lärken. För info: För att få gästinlogg till nätverk vid mötena, kontaktas receptionen på Eklundav. 1 eller 2.

6 6 (6) Tack för dagens möte! Antecknat av: Ida Broman