SKRIVA LÄSA LYSSNA TALA KARTLÄGGNING LGR 11 ÅK4 TUMMEN UPP! SVENSKA. Ulrika Wendéus

Transkript

1 Ç TUMMEN UPP! LÄSA LYSSNA TALA A SKRIVA ÅK4 SVENSKA KARTLÄGGNING LGR 11 Ulrika Wendéus

2 Kartläggningen visar om eleven är på god väg mot kunskapskraven i slutet av åk 6 då eleven kan: läsa skönlitteratur med flyt läsa sakprosatexter med flyt visa grundläggande läsförståelse med enkla sammanfattningar visa grundläggande läsförståelse med kommentarer om centrala delar tolka och föra resonemang om budskap utifrån egna erfarenheter beskriva sin upplevelse av läsningen skriva olika slags texter med begripligt innehåll, fungerande struktur och språklig variation använda grundläggande regler för stavning använda grundläggande regler för skiljetecken använda grundläggande regler för språkriktighet skriva berättande texter med enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor föra enkla resonemang om informationens användbarhet göra sammanställningar som innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och ämnesspecifi ka ord och begrepp kombinera text med olika estetiska uttryck ge enkla omdömen om texters innehåll och bearbeta texter utifrån respons samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter genomföra enkla muntliga redogörelser med anpassning till syfte och mottagare ge exempel på språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk TALA, LYSSNA, SAMTALA Valparna Skönlitterär text Lodjur Faktatext Mossboskolan Reportage Åsikter om skolan Insändare Uppleva dikter Dikt Solen och vinden Saga Väderkartan Instruktion Jämföra texter En snäll gammal vän Skiljetecken Lyssna och skriv! Stavning Min berättelse Skrivuppgift Min berättelse Textbearbetning En viktig person Skrivuppgift En viktig person Respons Den gamla damen Skönlitterär text Rödräven Faktatext Huset Instruktion Berätta och påverka Presentation Översikt Kartläggning SVENSKA åk 4 SKRIVA LÄSA

3 ISBN Ulrika Wendéus och Liber AB Dikter s En önskan av Edith Södergran ur Dikter, (1916) De små (1834) av Erik Gustav Geijer Bildförteckning Willie Cole/Shutterstock 3 Volodymyr Burdiak/Shutterstock 6 Adam Haglund/Maskot/Getty Images 8 Laurence Mouton/PhotoAlto/Getty Images 12(1) Jakob Fridhom/Johner/Getty Images 12(2) Stephanie Rausser/The Image Bank/Getty Images 13(1) Susanne Walström/Johner/Getty Images 13(2) CO2/Taxi/Getty Images 13(3) Eric Isselee/Shutterstock 27 Redaktion: Karin Örn, Caroline Hjorth Bildredaktör: Mikael Myrnerts Grafisk form: Toula van Rooij, Anne-Marie Johansson Tecknare: Anders Suneson Omslag: Toula van Rooij (form), Anders Suneson (tecknare) Produktion: Eva Runeberg Påhlman Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2013 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på Liber AB, Stockholm Tfn Kundservice tfn , fax e-post: kundservice.liber@liber.se

4 Till läraren Kopiering förbjuden. Se s. 32. Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 är ett arbetshäfte som kartlägger elevernas kunskaper i svenska utifrån kunskapskraven i Lgr 11. Resultatet ger lärare och elever god kännedom om vilka kunskaper eleven har i svenskämnet. Det ger också goda riktlinjer för vad eleven bör träna mer på för att uppnå kunskapskraven i åk 6. Häftets övningar och elevernas resultat kan därför ses som ett rättesnöre för vilka moment du som lärare bör uppmärksamma och vad som ska stå i centrum under läsåret. Materialet ger läraren ett tydligt underlag inför utvecklingssamtal och elevens individuella utvecklingsplan. Häftets struktur och innehåll Lgr 11 är uppbyggd av syften, centralt innehåll och kunskapskrav. Tummen upp! följer samma struktur med förenkling av rubrikerna i det centrala innehållet. Övningarna är framtagna på en nivå som harmonierar med de nationella kunskapskraven, som i sin tur motsvarar stoffet i det centrala innehållet. Häftets övningar är indelade i följande områden: LÄSA, SKRIVA och TALA, LYSSNA OCH SAMTALA. Övningarna är tänkta att likna de nationella proven och prövar om eleverna är på god väg mot de kunskaper som de lägst ska ha uppnått i slutet av åk 6. Längst ner på sidorna står de kunskapskrav som varje övning kartlägger. Undervisning i svenskämnet i åk 4 6 För att eleverna ska uppnå kunskapskraven i åk 6 krävs det att läraren är väl insatt i det centrala innehållet, dvs. de moment och delmål som kunskapskraven förutsätter. Tillsammans skapar stoffet i det centrala innehållet och kunskapskraven en röd tråd i svenskarbetet under åk 4 6. Elevens reflektion och delaktighet Det är viktigt att fånga elevernas reflektioner kring sitt eget arbete i ämnet svenska. Varje moment avslutas därför med två olika rutor beroende på vad momentet innebär och vilket kunskapskrav det prövar: I vilka övningar ger du dig tummen upp? och Hur gick det? För att varje elev ska förstå och vara delaktig i sin kunskapsutveckling är det av största vikt att eleverna är insatta i vad kunskapskraven innebär och vad i det centrala innehållet som kraven motsvarar. Först då kan eleven se en röd tråd i strävan att utveckla förmågorna i ämnet. Utvärdering På omslagets sista insida finns en översikt som visar var i häftet de olika kunskapskraven prövas. Kunskapskraven är markerade med en symbol som visar tummen upp. Den kan lärare och/eller elev fylla i när de anser att eleven ligger på minst godkänd nivå i förhållande till kunskapskravet. Översikten passar bra att använda som underlag vid pedagogisk planering, utvecklingssamtal med elev och förälder och elevens individuella utvecklingsplan. Bedömning När du bedömer dina elevers svar bör du iaktta om de har med adekvat fakta, har en klar förståelse för den och dessutom förmår analysera/ reflektera över den nyvunna kunskapen. Många gånger är övningarna utformade så att de kartlägger flera kunskapskrav samtidigt. De kan därmed användas för bedömning av fler kunskapskrav än det/de som direkt anges nederst på sidan. Kopiering och komplement Sidan 30 består av skrivlinjer och är tillåten för kopiering för de elever som önskar mer skrivutrymme i sina texter. Översikten med kunskapskraven är också tillåten för kopiering. På Libers hemsida, finns facit som nedladdningsbar pdf. Där finns också meningarna och orden till dikteringen Lyssna och skriv! (sidan 21) liksom instruktionen till Huset (sidan 28). 31

5 Innehåll Valparna Skönlitterär text Lodjur Faktatext Mossboskolan Reportage Åsikter om skolan Insändare Uppleva dikter Dikt Solen och vinden Saga Väderkartan Instruktion Jämföra texter En snäll gammal vän Skiljetecken Lyssna och skriv! Stavning Min berättelse Skrivuppgift Min berättelse Textbearbetning En viktig person Skrivuppgift En viktig person Respons Den gamla damen Skönlitterär text Rödräven Faktatext Huset Instruktion Berätta och påverka Presentation Extra skrivlinjer Till läraren Översikt kunskapskrav omslagets sista insida

6 Valparna Skönlitterär text Läs texten. LÄSA Men titta då! Du lyssnar ju inte ens på det jag säger, suckade Julia uppgivet, och bläddrade vidare bland morgontidningens annonser. Mm jo. Jag hörde vad du sa Vad sa du nu igen? sa pappa och lyfte ena ögat från tidningen han läste, medan han sörplade på en kopp kaffe. Där ser du! Jag sa ju det! Du lyssnar inte. Har du inte hört någonting av vad jag sa? frågade Julia besviket och såg ledsen ut. Men lilla gumman. Jag lyssnar, men du vet att jag vill läsa tidningen också, sa pappa. Berätta nu för mig så ska jag lyssna ordentligt. En hund. Julia ville ha en hund. Hon hade försökt få pappa att förstå det så många gånger, men det var som att han inte ville förstå. Hon läste annonser i tidningar, men mest på Internet. Visade honom bilder. Det fanns massor med hundvalpar. Och massor med hundar som behövde nya hem. Hon ville så gärna ta hand om någon av dem. Helst ville hon ha en liten hund. Kanske en pudel. Den skulle få ett alldeles eget hörn i hennes rum. En liten säng. Fina skålar. En hund? Jo, jag vet att du vill ha en hund, sa pappa, när Julia än en gång visat honom flera söta hundvalpar som behövde nya hem. Men du vet ju att vi inte kan ta hand om en hund just nu. Hur ska vi hinna med det? Du går i skolan. Jag är på jobbet. Hunden kan ju inte vara hemma själv hela dagarna. Tänk vad tråkigt den skulle ha det. Kom nu så åker vi och hälsar på farmor och farfar! Du får säkert låna Stella och ta en promenad. Pappa reste sig och plockade undan frukosten. Stella var farmors och farfars grannes hund. Hon var snäll och Julia brukade få låna henne ibland när de var och hälsade på. Visst kunde hon låna Stella. Men det var ändå inte samma sak som att ha en egen hund. Välkommen söta lilla Julia och välkommen Patrik! sa farmor, en halvtimme senare när de stod i hallen hos farmor och farfar. Kom Julia ska du få se! Vi går över till Kerstin och Stella på en gång! sa farmor och tog Julias hand. Du förstår Stella har blivit mamma! Sju fina valpar hade Stella fått! Kerstin sa att Julia fick komma och hjälpa henne så mycket hon ville med valparna tills de blev stora nog att flytta hemifrån. Det betydde att Julia hade fullt upp de närmaste två månaderna. Bra, tyckte pappa. Härligt! tyckte Julia. Hur gick det? Ringa in handen. 2 Eleven läser skönlitteratur för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Kopiering förbjuden. Se s. 32.

7 LÄSA Arbeta med Valparna Svara på frågorna. FAKTA 1. Vad hade Julias pappa i sin kopp? 2. Varför tyckte inte Julias pappa att de kunde ha en hund? Kopiering förbjuden. Se s Vem var Stella? 3

8 FÖRSTÅELSE 4. I början av berättelsen blev Julia besviken på sin pappa. Varför då? LÄSA 5. Vilken tid på dagen var det när pappa och Julia pratade med varandra? morgon eftermiddag kväll Hur får du reda på det? ANALYS 6. Varför tror du att Julias pappa tyckte att det var bra att hon fick ta hand om valparna? 7. Berätta om något du önskat dig men inte kunnat få. I vilka övningar ger du dig tummen upp? 4 Eleven visar grundläggande läsförståelse genom att kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget. Eleven tolkar och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk utifrån egna erfarenheter. Eleven beskriver sin upplevelse av läsningen på ett enkelt sätt. Kopiering förbjuden. Se s. 32.

9 Lodjur Läs texten. Faktatext Lodjuret är en medelstor katt med fläckig, gulbrun päls. På öronen sitter svarta tofsar. Svansen är kort och har en svart spets. Den svarta pälsen på öron och svans gör att lodjurets kroppsspråk blir extra tydligt för andra djur. Fakta Vikt: kg Längd: cm Mankhöjd: cm Livslängd: år LÄSA Lodjur är aktiva på natten. De har väldigt bra hörsel och syn, precis som våra vanliga katter. De ser ungefär sex gånger bättre än människan när det är mörkt. Alla vilda katter är rovdjur och äter bara kött eller fisk. Ett vuxet lodjur behöver äta omkring ett kilo kött om dagen. I Sverige äter de mest hare, rådjur och ren, men även skogsfågel och smågnagare. Om det är dåligt med föda kan de ge sig på får och getter. De smyger sig på sitt byte och gör en snabb attack. De dödar större djur genom att bita dem i halsen med sina kraftiga käkar. Men lodjur anfaller inte människor eftersom de är mycket skygga. Parningstiden är i mars-april. Honan är dräktig i 70 dagar och sedan föder hon ca 2-3 ungar. Nyfödda ungar väger omkring 300 gram. De har en gråbrun, ullig päls. De kan inte se när de föds, men efter 12 dagar öppnar de ögonen. Ungarna följer sin mamma i nästan ett år. Under den tiden lär hon dem jaga. Lodjur lever ensamma i skogen, gärna i bergig mark. De gräver inga egna lyor eller bohålor, men ibland händer det att de tar över färdiga rävgryt. Det finns ca lodjur i Sverige. De finns nog i alla landskap utom på Öland och Gotland. Lodjur är de enda vilda kattdjur vi har i vår natur. De har varit fridlysta under många år, ändå händer det att människor jagar och dödar dem ibland. Kul att veta... lodjuret kan spinna, jama, yla och fräsa, men det kan inte ryta som lejon och tigrar.... lodjuret har en pälskudde under trampdynorna. Den skyddar mot snö och kyla.... lodjuret kan dra in klorna, precis som en katt. De är utspärrade när de jagar, och gör att de inte halkar när det är halt. (Källa: Världsnaturfonden WWF, Svenska djurskyddsföreningen) Hur gick det? Ringa in handen. Kopiering förbjuden. Se s. 32. Eleven läser sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. 5

10 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna. Längst bak i häftet finns dessutom en översikt som ger en samlad bild av kunskapskraven i Lgr 11. Övningarna prövar om eleverna i åk 4 är på god väg mot de kunskaper som de lägst ska ha uppnått i slutet av åk 6. Resultatet ger lärare och elev god kännedom om vilka kunskaper eleven har i svenskämnet. Det ger också bra vägledning i vad eleven behöver arbeta vidare med och träna mer på. Kartläggningen kan därför med fördel användas inför utvecklingssamtal och elevens individuella utvecklingsplan. I serien ingår följande titlar: SVENSKA Kartläggning åk 5 Kartläggning åk 4 Kartläggning åk 3 Lärarhandledning åk 3 Kartläggning åk 2 Lärarhandledning åk 2 Kartläggning åk 1 Lärarhandledning åk 1 Mål i svenska f-klass ENGELSKA Kartläggning åk 3 MATTE Kartläggning åk 5 Kartläggning åk 4 Kartläggning åk 3 Mål i matte åk 2 Mål i matte åk 1 Lärarpärm åk 1 3 NO Biologi/Fysik/Kemi SO Geografi/Samhällskunskap Historia Best.nr Tryck.nr