Innehåll INLEDNING DRIFTSBUDGET MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT INVESTERINGSBUDGET 51 EXPLOATERINGSBUDGET 59

Transkript

1

2 2

3 Innehåll INLEDNING Organisationsöversikt inklusive bolag 4 Vart går skattepengarna? 5 Så här får kommunen sina pengar... 5 och 100 kronor i skatt till kommunen användes så här.5 MÅL OCH EKONOMISK ÖVERSIKT Vision 6 Höörs utvecklingsarbete... 6 Vision 2025 för Höörs kommun... 6 Styrkort; samtliga inriktningsmål och effektmål för Höörs kommun Styrkort för de kommunövergripande målen Ekonomisk översikt 18 Ekonomisk strategi Ekonomikontorets redogörelse Fem år i sammandrag Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Resultat/balansbudget noter Driftsammandrag/budgetramar Investeringsbudget DRIFTSBUDGET Revision 27 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen 28 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsförändringar Tekniska nämnden skattefinansierad 31 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsförändringar Tekniska nämnden avgiftsfinansierad 34 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsförändringar Kultur- och fritidsnämnden 36 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsförändringar Barn- och utbildningsnämnden 40 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsförändringar Socialnämnden 45 Socialnämndens vision och strategier Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsförändringar Miljö- och byggnadsnämnden 48 Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsförändringar INVESTERINGSBUDGET 51 Sammanställning 51 Kommunstyrelsen 52 Uppdragskommentar Tekniska nämnden, skattefinansierad 53 Uppdragskommentar Tekniska nämnden, avgiftsfinansierad 54 Uppdragskommentar - VA-verksamheten Kultur- och fritidsnämnden 55 Uppdragskommentar Barn- och utbildningsnämnden 56 Uppdragskommentar Socialnämnden 57 Uppdragskommentar EXPLOATERINGSBUDGET 59 3

4 Organisationsöversikt inklusive bolag Kommunfullmäktige 41 ledamöter Revision 5 Kommunförvaltning Kommunstyrelse 13 Kommunledningskansli (KLK) Räddningstjänst Barn- och utbildningsnämnd 9 Barn- och utbildningssektor Socialnämnd 9 Social sektor Miljö- och byggnadsnämnd 9 Miljö- och byggmyndighet Kultur- och fritidsnämnd 9 Kultur och fritid Teknisk nämnd 7 Samhällsbyggnadssektor Valnämnd 7 HFAB 100 % MERAB 22,5 % HIBAB 100 % HBAB 100 % 4

5 Inledning Vart går skattepengarna? Så här får kommunen sina pengar 17 % kommer från stats- och utjämningsbidrag 14 % kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som erbjuds 69 % av kommunens intäkter kommer från skatter och 100 kronor i skatt till kommunen användes så här 39:21 kronor till för- och grundskoleverksamhet 31:95 kronor till hälsa, vård och omsorg 9:21 kronor till gymnasieverksamhet 7:98 kronor till kommunövergripande verksamhet 4:28 kronor till teknisk verksamhet 4:85 kronor till kultur och fritidsverksamhet 1:74 kronor till räddningstjänst 0:78 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 5

6 Mål och ekonomisk översikt Vision Höörs utvecklingsarbete Kommunfullmäktige har tagit fram en vision för Höörs kommun som beskriver hur vi vill att Höörs kommun ska vara och uppfattas år Visionen är en långsiktig målbild och en inspirationskälla för samtliga verksamheter. Den är styrande genom att den är utgångspunkten för all verksamhetsplanering. För att konkretisera visionen har kommunfullmäktige också antagit sex strategier och 13 långsiktiga mål. Dessa beskriver vad nämnderna ska arbeta mot under mandatperioden för att nå visionen. Utifrån visionen, strategierna och de långsiktiga målen har nämnderna tagit fram effektmål. Dessa mål beskriver en ambitionsnivå som nämnderna ska nå under en 1-2 års period. För respektive mål finns mätetal och en redovisning om hur målen följs upp. Så här hänger visionen ihop med verksamhetsplanerna Strategierna Inriktningsmål (viktigt för att nå visionen) Effektmål (konkreta) + mått Inriktningsmål för mandatperioden 1. Vi ska ha medborgardialog för att skapa delaktighet och ge medborgarna möjlighet att påverka och ta ansvar 2. Förskola och skola ska vara i toppklass och skapa goda framtida förutsättningar för barn och unga 3. Våra utemiljöer ska vara attraktiva. Naturen ska upplevas som tillgänglig och våra gatu- och parkmiljöer ska vara tillgängliga, välskötta och säkra 4. Höör ska vara en arena för kultur, friluftsliv, fritid och rekreation 5. Trafiksystemet ska vara tillgängligt och utvecklas för människa och miljö, så att resan fungerar hela vägen 6. Vi ska agera för att utveckla mobil- och IT-infrastrukturen 7. Vi ska planera och agera för ett bra boende för alla 8. Vi ska ge kommunal service med god kvalitet som tillgodoser medborgarnas behov 9. Vi ska arbeta systematisk för att minska den kommunala verksamhetens negativa miljöpåverkan och medverka till att hela samhället minskar sin negativa miljöpåverkan 10. Höörs kommun ska vara välkänt och förknippas med positiva känslor, tankar och upplevelser 11. Vi ska gynna besöksnäringen och samverka för att skapa aktiviteter och arrangemang 12. Vi ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetenser och färdigheter stimuleras och utvecklas 13. Höörs kommun ska ha en god ekonomisk hushållning Handlingsplaner Kommunikationer Hållbar utveckling Attraktivt boende Medborgare Visionen Mötesplats Kunskapsregion Stärka vår position Process Medarbetare Finansiellt Vision 2025 för Höörs kommun Höör är en mötesplats som tar vara på och utvecklar individens kreativitet, där idén om en hållbar utveckling drivits långt och där naturens möjligheter tas tillvara för boende, fritid och företagande. Strategier för att nå visionen För att nå visionen har vi fokus på sex strategier; Kommunikationer som förenklar livet Attraktiv boendeort mitt i regionen Hållbar utveckling Höör en del av kunskapsregionen Det kreativa möteslandskapet Stärka vår position genom kommunikation Ledord för vårt arbete är: Vi söker kreativa lösningar för alla livssituationer. Vårt agerande bygger på samarbete och präglas av ansvar, trygghet, öppenhet och respekt. 6

7 Mål och ekonomisk översikt 7

8 Mål och ekonomisk översikt Styrkort; samtliga inriktningsmål och effektmål för Höörs kommun 2014 Här redovisas alla nämnders effektmål. Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) Attraktiv boendeort mitt i regionen 1. Vi ska ha medborgardialog för att skapa delaktighet och ge medborgarna möjlighet att påverka och ta ansvar 2. Vi ska planera och agera för ett bra boende för alla 1.1 Att till december 2014 öka medborgarnas upplevelse av delaktighet och möjlighet att påverka och ta ansvar 1.2 Medborgare, såväl barn som vuxna, får stöd att frigöra sina resurser 1.3 Medborges rättigheter och skyldigheter är tydliga 2.1 Att till december 2014 öka medborgarnas upplevelse av bra boende genom att i vår fysiska planering möjliggöra för boende i attraktiva områden 2.2 För att undvika problem och risker för kommuninvånare och trafik skall våra asfaltsvägar vara väl underhållna. 2.3 Vi ska ha hög kvalitet på det kommunala dricksvattnet. Maximalt tre kemiska eller biologiska analyser med bedömningen Tjänligt med anmärkning efter omprov. Avser utgående vatten från vattenverk eller på ledningsnätet. Kommunövergripande SN SN KS TN TN Resultatet från medborgarundersökningens nöjd-inflytande-index och andra medborgarenkäter Antalet fokusgrupper eller öppna dialogmöten initierade av kommunen Antalet inkomna synpunkter och antalet åtgärdade synpunkter Andel vägyta som genomgår beläggningsunderhåll under 2014 uppgår till ca m 2 Antal prov med bedömning Tjänligt med anmärkning. 8

9 Mål och ekonomisk översikt Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) Attraktiv boendeort mitt i regionen 2. Vi ska planera och agera för ett bra boende för alla 3. Våra utemiljöer ska vara attraktiva. Naturen ska upplevas som tillgänglig och våra gatu- och parkmiljöer ska vara tillgängliga, välskötta och säkra 2.4 Vi påverkar samhällsplaneringen för äldre och för människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar samt för ungdomar och andra med låg inkomst. 2.5 Socialnämndens särskilda boendeformer är utformade så att medborgarnas resurser frigörs 2.6 Kulturmiljöprogrammet färdigställs senast Minst ett tätortsnära naturområde ska säkerställas långsiktigt 3.2 Våra utemiljöer skall skötas effektivt och vi skall ha kunskap om vad det kostar att sköta våra parkytor som helhet men också fördelat på olika typer av vegetationsytor. En jämförande undersökning som visar på verksamhetens kostnadsläge i olika delar pekar ut delar som eventuellt kan effektiviseras på olika sätt och hur dessa åtgärder kan genomföras. 3.3 Attraktionsvärdet i kommunens parker och grönytor skall öka. Detta åstadkoms genom mer blomsterprakt i form av perennytor, ett utökat sommarblomsprogram och mer blomsterlökar. SN SN KFN KS TN TN Olika delområden rapporteras av efter hand. Under 2014 skall en jämförande undersökning genomföras som visar på verksamhetens kostnadsläge i förhållande till kostnadsläget i andra kommuner. En avgränsad anläggning, park eller annan grönyta, skall årligen få en ökad blomsterprakt, vilken planeras utifrån platsens läge och förutsättningar planeras på temat blomsterlök och detta kommer att bli synligt i flera av de gröna stråk som omfattas av Park- och lekplatsprogrammet, etapp 2. 9

10 Mål och ekonomisk översikt Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) Attraktiv boendeort mitt i regionen Höör som en del av kunskapsregionen Kreativt möteslandskap 3. Våra utemiljöer ska vara attraktiva. Naturen ska upplevas som tillgänglig och våra gatu- och parkmiljöer ska vara tillgängliga, välskötta och säkra 4. Förskola och skola ska vara i toppklass och skapa goda framtida förutsättningar för barn och unga 5. Höör ska vara en arena för kultur, friluftsliv, fritid och rekreation 3.4 Tätortsnära natur, spontanidrottsplatser, skatepark, kulturella och aktiva mötesplatser 4.1 Öka måluppfyllelsen i grundskolan avseende kunskapsuppdraget 4.2 Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan och de studerande i vuxenutbildningen ska känna sig trygga i sina verksamheter 4.3 Studiero i verksamheterna 4.4 Ökat lärande i förskolan 4.5 Demokrati och inflytande 5.1 Kulturgaranti ska införas för barn och ungdomar senast Kulturgarantin innefattar minst en kulturupplevelse per år, skapande skola i alla skolor. 5.2 Folkhälsoperspektivet innefattar kultur- och fritidsområden, rekreations- och strövområden, anläggningar, kulturkvarter, spontanidrottsplatser, skatepark, allaktivitetshus mm KFN BUN BUN KFN KFN Antal anläggningar, besöksfrekvens, nöjdhet Andelen elever som får fullständiga betyg ska öka och överstiga de tre senaste årens genomsnitt. Meritvärdet ska öka och överstiga de tre senaste årens genomsnitt. Andelen elever som når godkänt på de nationella proven i åk 6 ska överstiga riksgenomsnittet. Andelen elever som når godkänt på de nationella proven i åk 9 ska överstiga riksgenomsnittet. Utvärdering sker genom observationer och dokumentation av verksamheten av personal och ledning. Antal skolföreställningar, skapande skolor. Nöjdhet hos elever och lärare. Antal projekt kultur i vården, tjejprojekt, SKUTT, antal besökare. Nöjdhet mäts. Antal ledare i föreningarna. 10

11 Mål och ekonomisk översikt Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) Kreativt möteslandskap Kommunikationer som förenklar livet 5. Höör ska vara en arena för kultur, friluftsliv, fritid och rekreation 6. Trafiksystemet ska vara tillgängligt och utvecklas för människa och miljö, så att resan fungerar hela vägen 7. Vi ska agera för att utveckla mobil- och IT-infrastrukturen 5.3 Älvkullen är en arena för möten, där alla blir sedda för den man är och där man kan påverka sin fria tid. Detta innefattar Ungdomscaféet för ungdomar från åk 7 till och med året man fyller 20 år. Exempel på projekt: Rockskolan-för årskurs 4-9 där barn/ungdomar får möjlighet att utveckla sin musikalitet. 5.4 Biblioteken vill vara attraktiva mötesplatser för alla kommuninvånare genom att tillhandahålla ett aktuellt, brett och mångsidigt mediebestånd. Biblioteken ska erbjuda läsfrämjande arrangemang för alla åldrar. Biblioteken ska vara aktiva i sin uppsökande verksamhet 5.5 Musik/Kulturskolan vill vara en kulturell mötesplats och en inspirationskälla för framtidens kulturkonsumenter. Den ska ge en långsiktig utbildning och ett stabilt musikaliskt och/eller annat kulturellt kunnande. 6.1 Att busstrafiksystemet 2015 når samtliga handelscentra i tätorten och dess ytterområden 6.2 Cykeltrafiken ska öka med 1 % under Att öka antalet interna mobilnät i allmänna byggnader, flerfamiljshus och verksamhetsbyggnader KFN KFN KFN KS TN Kommunövergripande Antal besökare, antal projekt. Nöjda besökare och lyckosamma projekt Antal utlån och besöksfrekvens Antal arrangemang och nöjdhet Antal besök hos Boken kommer-låntagare, antal besök på vårdinrättningar, antal föreningsbesök Projektinriktad verksamhet som leder till resultat i form av föreställningar. Mätetal: Antal elever. Antal kurser. Antal projekt. Nöjdhet och lyckade projekt. Antalet busstopp vid handelscenter Resande statistik Mått på turtätheten Mätning av cykeltrafiken utförs under hösten 2013 och hösten Procent av byggnader som har internt mobilnät. 11

12 Mål och ekonomisk översikt Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Processperspektivet så här arbetar, samverkar och planerar vi för vår verksamhet (idag och imorgon) Attraktiv boendeort mitt i regionen Stärka vår position genom kommunikation Kreativt möteslandskap 8. Vi ska ge kommunal service med god kvalitet som tillgodoser medborgarnas behov 9. Höörs kommun ska vara välkänd och förknippas med positiva känslor, tankar och upplevelser 10. Vi ska gynna besöksnäringen och samverka för att skapa aktiviteter och arrangemang 8.1 Att till december 2014 öka medborgarnas nöjdhet med kvaliteten på kommunala tjänster 8.2 Tiden för att handlägga ett bygglov Kommunövergripandborgarundersökningen Resultatet från med- (nöjd-medborgar-index) SKL:s nyckeltal och öppna jämförelser Antalet kvalitetsförbättringar utifrån projekten kommunens kvalitet i korthet och förenkla helt enkelt MBN Mäts löpande över året och målsättningen är att snittiden ska vara mindre än åtta veckor 8.3 Tillsynsbesök bygg MBN Mäts i antal och målet för helåret är 100 stycken. 8.4 Tiden för handläggning av icke bygglovspliktiga BAB-ärenden (Bostadsanpassningsbidrag). MBN Mäts som tiden från det att ärendet är komplett till dess att beslut om åtgärd är taget. Den genomsnittliga tiden ska inte uppgå till mer än två veckor. 8.5 Våra möten vilar SN på begreppen evidens, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet 8.6 Vi har ett ISO 9001-certifierat ledningssystem för kvalitet. SN 9.1 Att andelen medborgare Kommun- Medborgarundersök- som kan övergripande ningen rekommendera andra Besöksnäringens omsättning medborgare att flytta utifrån exempel- till Höörs kommun ska vis TEM-undersökningar öka 2014 Antalet besöksnätter 9.2 Verksamheterna SN är transparanta och offensiva Att agera för att KS TEM-undersökningar MittSkåne ska bli den största åretruntdestinationen i Skåne genom att dubblera omsättningen inom besöksnäringen i MittSkåne till

13 Mål och ekonomisk översikt Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Processperspektivet så här arbetar, samverkar och planerar vi för vår verksamhet (idag och imorgon) Kreativt möteslandskap Hållbar utveckling 10. Vi ska gynna besöksnäringen och samverka för att skapa aktiviteter och arrangemang 11. Vi ska arbeta systematiskt för att minska den kommunala verksamhetens negativa miljöpåverkan och medverka till att hela samhället minskar sin negativa miljöpåverkan 10.2 Arrangemang, torgdagar, mässor, Kulturnatt, Bosjökloster, Sommaropera, Skyltsöndagen, Ringsjön Runt, Musik på Bosjökloster, Kulturkvartersdagen 11.1 Att andelen inköpta ekologiska livsmedel uppgår till 25 % december Att effektivisera energianvändningen så att den relativa kostnadsandelen minskar 11.3 Minska mängden tillskottsvatten till reningsverken med i snitt 1 % per år under en 5-årsperiod genom att åtgärder i det kommunala spillvattenledningsnätet samt ställa krav på åtgärder på fastighetsägares ledningsnät Miljöpåverkan beaktas i alla beslut Tillsynsarbetet med enskilda avlopp skall leda till att kväveutsläppen minskar med 300 kg/år och fosforutsläppen med 70 kg/år Antalet inspektioner som myndigheten utför på livsmedelsområdet 11.7 Antalet inspektioner som myndigheten utför på miljöområdet Antalet inspektioner som myndigheten utför inom hälsoskyddsområdet. KFN Kommunövergripande Kommunövergripande TN SN MBN MBN MBN MBN Antal arrangemang, stödorganisation, enkel personlig enkät fråga vid evenemanget De gröna nyckeltalen Andelen ekologiska livsmedel Utvecklingen av energikostnaderna Andelen CO2-utsläpp Minskning av tillskottsvatten i % på totalflödet till reningsverken (kbm tillskottsvatten per år/mm årsnederbörd) Mäts som en schablonberäkning över olika typer av enskilda avlopp. Mäts i antal och målet för året skall vara 75 stycken. Mäts i antal och målet för året skall vara 120 stycken. Mäts i antal och målet för året skall vara 55 stycken. 13

14 Mål och ekonomisk översikt Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Medarbetarperspektivet Så här tar vi tillvara och utvecklar medarbetarnas resurser (idag och imorgon) Finansiella perspektivet så här agerar vi för ekonomi i balans Hållbar utveckling Hållbar utveckling 12. Vi ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetenser och färdigheter stimuleras och utvecklas 13. Höörs kommun ska ha en god ekonomisk hushållning 12.1 Att utifrån medarbetarenkäten som geövergripande Kommunnomförs 2013 sätta mål och formulera handlingsplaner för att bli en attraktivare arbetsgivare 12.2 Medarbetarens SN rättigheter och skyldigheter är tydliga 12.3 Vi påverkar aktivt SN innehållet på utbildningar och fortbildningar som är riktade mot socialnämndens verksamheter Sjukfrånvaron ska SN vara lägre än Våra lönekriterier SN utgår ifrån socialnämndens mål och stimulerar medarbetarnas engagemang Årets resultat ska Kommunövergripande utgöra minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket också inrymmer en buffert för oförutsedda händelser samt möjlighet att amortera på låneskuld och säkra pensionsskuld 13.2 Nyinvesteringar Kommunövergripande ska i första hand finansieras med skattemedel. Kommunens låneskuld får maximalt uppgå till 20 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 13.3 Inkomster från Kommunövergripande försäljning av anläggningstillgångar ska användas till återbetalning av lån, reinvesteringar alternativt avsättningar till pensionsåtagandet Resultatet medarbetarundersökningen Andelen medarbetare som medverkar i forskningsinriktade satsningar Nyckeltalen i personalredovisningen Antal sökande till tjänster Årsredovisningen Soliditet Skuldsättningsgrad 14

15 Mål och ekonomisk översikt Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Finansiella perspektivet så här agerar vi för ekonomi i balans Hållbar utveckling 13. Höörs kommun ska ha en god ekonomisk hushållning 13.4 En ökad andel elever ska få kunskaper så att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet och fullföljer det 13.5 Genom att underhålla kommunens anläggningar väl förlänga nyttjandeperioden 13.6 Verksamheterna är flexibla för snabba omställningar vid förändrade behov Externa medel kompletterar den kommunala budgeten. BUN Kommunövergripande SN SN Betyg Antalet nedskrivningar 15

16 Mål och ekonomisk översikt Styrkort för de kommunövergripande målen 2014 Dessa mål är gemensamma för alla sektorer och följs upp av kommunstyrelsen. Sektorernas gemensamma mål Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) Processperspektivet så här arbetar, samverkar och planerar vi för vår verksamhet (idag och imorgon) Medarbetarperspektivet Så här tar vi tillvara och utvecklar medarbetarnas resurser (idag och imorgon) Attraktiv boendeort mitt i regionen Attraktiv boendeort mitt i regionen Stärka vår position genom kommunikation Hållbar utveckling Hållbar utveckling 1. Vi ska ha medborgardialog för att skapa delaktighet och ge medborgarna möjlighet att påverka och ta ansvar 8. Vi ska ge kommunal service med god kvalitet som tillgodoser medborgarnas behov 9. Höörs kommun ska vara välkänd och förknippas med positiva känslor, tankar och upplevelser 11. Vi ska arbeta systematiskt för att minska den kommunala verksamhetens negativa miljöpåverkan och medverka till att hela samhället minskar sin negativa miljöpåverkan 12. Vi ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetenser och färdigheter stimuleras och utvecklas 1.1 Att till december 2014 öka medborgarnas upplevelse av delaktighet och möjlighet att påverka och ta ansvar 8.1 Att till december 2014 öka medborgarnas nöjdhet med kvaliteten på kommunala tjänster 9.1 Att andelen medborgare som kan rekommendera andra medborgare att flytta till Höörs kommun ska öka Att andelen inköpta ekologiska livsmedel uppgår till 25 % december Att effektivisera energianvändningen så att den relativa kostnadsandelen minskar 12.1 Att utifrån medarbetarenkäten som genomförs 2013 sätta mål och formulera handlingsplaner för att bli en attraktivare arbetsgivare Kommunövergripande Kommunövergripande Kommunövergripande Kommunövergripande Kommunövergripande Kommunövergripande Resultatet från medborgarundersökningens nöjd-inflytande-index och andra medborgarenkäter Antalet fokusgrupper eller öppna dialogmöten initierade av kommunen Antalet inkomna synpunkter och antalet åtgärdade synpunkter Resultatet från medborgarundersökningen (nöjd-medborgar-index) SKL:s nyckeltal och öppna jämförelser Antalet kvalitetsförbättringar utifrån projekten kommunens kvalitet i korthet och förenkla helt enkelt Medborgarundersökningen Besöksnäringens omsättning utifrån exempelvis TEM-undersökningar Antalet besöksnätter De gröna nyckeltalen Andelen ekologiska livsmedel Utvecklingen av energikostnaderna Andelen CO2-utsläpp Resultatet medarbetarundersökningen Andelen medarbetare som medverkar i forskningsinriktade satsningar Nyckeltalen i personalredovisningen Antal sökande till tjänster 16

17 Mål och ekonomisk översikt Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Ansvarig Så här följs målet upp Finansiella perspektivet så här agerar vi för ekonomi i balans Hållbar utveckling 13. Höörs kommun ska ha en god ekonomisk hushållning 13.1 Årets resultat ska utgöra minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket också inrymmer en buffert för oförutsedda händelser samt möjlighet att amortera på låneskuld och säkra pensionsskuld 13.2 Nyinvesteringar ska i första hand finansieras med skattemedel. Kommunens låneskuld får maximalt uppgå till 20 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 13.3 Inkomster från försäljning av anläggningstillgångar ska användas till återbetalning av lån, reinvesteringar alternativt avsättningar till pensionsåtagandet 13.4 En ökad andel elever ska få kunskaper så att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet och fullföljer det 13.5 Genom att underhålla kommunens anläggningar väl förlänga nyttjandeperioden Kommunövergripande Kommunövergripande Kommunövergripande BUN Kommunövergripande Årsredovisningen Soliditet Skuldsättningsgrad Betyg Antalet nedskrivningar 17

18 Mål och ekonomisk översikt Ekonomisk översikt Ekonomisk strategi Avsikten med kommunens ekonomistyrning är att uppnå balans mellan en acceptabel ekonomisk situation och ett bra verksamhetsresultat, d.v.s. vad som faktiskt åstadkommits för pengarna. De finansiella målen ska enligt kommunallagen kompletteras med verksamhetsmål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Denna balans definieras som god ekonomisk hushållning för Höörs kommun. Vid fastställande av ekonomisk strategi är det viktigt att även ta hänsyn till kända framtida förändringar som påverkar kommunens finansiella situation. Höörs kommun har under flera år diskuterat hur de stegrande kostnaderna för pensioner ska finansieras. Redan under 2010 har en betydande del av kommunens pensionsskuld inlösts genom en försäkring av åtagandet. Denna inlösen har möjliggjorts genom att frigjorda medel från försäljningar av verksamhetsfastigheter och elnät använts för att lösa in pensionsåtaganden. För att ytterligare minimera de negativa effekterna för kommande skattebetalargeneration har ett förvaltat kapital byggts upp som ska bidra till att finansiera pensionskostnader. Dessa åtgärder gör det möjligt för kommunen att hantera de kommande relativt stora pensionskostnadsökningarna utan att utrymmet för de kommunala verksamheterna påverkas eller att skattehöjningar framtvingas på grund av pensionskostnadsökningar. En resultatnivå som motsvarar 1 procent av skatt och statsbidrag kan därför nu anses tillräcklig. Eftersom budgetprocessen tar sin början i att fastställa kommunens finansiella förutsättningar är de finansiella målen grundläggande för budget- och planeringsprocessen. Nedan följer kommunfullmäktiges beslut om finansiella mål för planperioden: årets resultat ska utgöra minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket också inrymmer en buffert för oförutsedda händelser samt möjlighet att amortera på låneskuld och säkra pensionsskuld. Nyinvesteringar ska i första hand finansieras med skattemedel. Kommunens låneskuld får maximalt uppgå till 20 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Inkomster från försäljning av anläggningstillgångar ska användas till återbetalning av lån, reinvesteringar alternativt avsättningar till pensionsåtagandet. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning kännetecknas enligt lagstiftningen av att en kommun med i princip obegränsad livslängd inte bör förbruka sin förmögenhet för täckande av löpande behov. Som allmän utgångspunkt för god ekonomisk hushållning gäller också att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som konsumeras. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer har förbrukat. Resultatet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna säkerställas för nästkommande generation. De finansiella målen finns för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamheten ska bedrivas inom befintliga ekonomiska ramar även om detta kan medföra att de i budgeten angivna målen och riktlinjerna för verksamheten inte helt kan uppnås. Om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och verksamhetsmål ska styrelsen/ nämnden agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids. Av inriktningsmålet God ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige fastställt är följande effektmål av särskild vikt för begreppet i Höörs kommun: Årets resultat ska utgöra minst 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag vilket också inrymmer en buffert för oförutsedda händelser samt möjlighet att amortera på låneskuld och säkra pensionsskuld. Nyinvesteringar ska i första hand finansieras med skattemedel. Kommunens låneskuld får maximalt uppgå till 20 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Inkomster från försäljning av anläggningstillgångar ska användas till återbetalning av lån, reinvesteringar alternativt avsättningar till pensionsåtagandet. En ökad andel elever ska få kunskaper så att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet och fullföljer det. Genom att underhålla kommunens anläggningar väl förlänga nyttjandeperioden. De tre första effektmålen är av finansiell karaktär och de två sista är av verksamhetskaraktär. God ekonomisk hushållning uppnås när ovanstående effektmål, såväl de finansiella målen som de verksamhetsmässiga målen, huvudsakligen är uppfyllda. Av avgörande betydelse är att kommunens finansiella mål 18

19 Mål och ekonomisk översikt är i samklang med mål och riktlinjer för verksamheten samt att målen verkligen blir styrande i praktiken. I denna bedömning väger de finansiella målen tungt. Sektorschef svarar för att konkreta regler och anvisningar utformas samt att nämnden/styrelsen löpande får information om hur kontrollen fungerar. Balanskrav Förutom ovanstående strategiska mål för kommunens ekonomi har kommunen att ta hänsyn till kommunallagen som föranstal tar att kommunen ska ha en god ekono misk hushållning. I förarbeten till lagstiftningen anges att ett kriterium för god ekonomisk hushållning är att kommunens förmögenhet inte får minska. Den kommunala förmögenheten är specificerad till kommunens eget kapital. Gällande lagstiftning specificerar ytterli gare kra ven på god ekonomisk hushållning genom att ange minimikrav på ekonomisk balans i den kommunala ekonomin. Mini mikraven på ekonomisk balans är att kommunens resultat ska vara positivt. Resultatet motsvarar förändringen av kommunens eget kapital, det vill säga re sultat efter av skrivningar, pensionskostna der och extra ordinära poster. Balanskravet gäller från och med år Resultatutjämningsreserv Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller balanskravsresultatet som överstiger en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift. Detta avser lagens minimikrav för reservering. I Höörs kommuns fall är detta en lämplig nivå. Lagstiftningen ger kommunerna möjlighet att retroaktivt reservera medel om resultaten varit tillräckliga under åren För Höörs kommuns del kan sammanlagt 4 miljoner kronor av överskotten för åren reserveras till resultatutjämningsreserv. Något utnyttjande av resultatutjämningsreserven för 2014 i planeringshänseende är inte aktuell. Intern kontroll Den interna kontrollen regleras i Reglemente för intern kontroll och är en viktig del av styrningen. I begreppet innefattas hela organisationen och alla de rutiner som syftar till att säkerställa att resurser disponeras i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner samt säkerställer en riktig och fullständig redovisning. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att kommunen har god intern kontroll. Nämnden/styrelsen ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde utifrån en väsentlighets- och riskanalys. Ekonomikontorets redogörelse Samhällsekonomi Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet åter igen visar tillväxt. Glädjande är också att förhoppningarna om framtiden överlag har stärkts. Konjunkturläget i Sverige bedöms gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer innevarande år med 0,8 procent och nästa år med 2,7 procent. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Arbetslösheten sjunker under loppet av 2014 från 8 procent till ner strax under 7,5 procent. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter ligga strax under 3 procent. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren växer skatteunderlaget med drygt 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är framförallt ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Åren 2015 och 2016 växer sysselsättningen med 1,5 till 2 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euro området bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneök ningstakten. I år och nästa år ökar timlönerna med knappt 3 procent för att sedan öka med 4,0 procent år 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,6 till 1,7 procent. År 2012 växte skatteunderlaget marginellt mer än genomsnittet för perioden , som kan sägas omfatta en hel konjunkturcykel väntas ök ningstakten falla till följd av dålig fart på arbetsmarknaden, vilket innebär mindre tillskott från lönesumman räknar man att skatteunderlagstillväxten avtar ytterligare trots att antalet arbetade timmar väntas stiga ungefär som i år och löne höjningarna bli större. Det för- 19

20 Mål och ekonomisk översikt klaras av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner håller tillbaka pensionsinkomsterna. Därefter ger konjunkturåterhämtningen fart åt sysselsättning och lönehöjningar samtidigt som pensionsinkomsterna stiger snabbare. Det leder till att skatteunderlaget växer i ungefär samma takt som i slutet av förra konjunkturuppgången, Kommunens ekonomi Månadsuppföljningarna 2013 visar på att nämndernas budgetar kommer att överskridas. Detta uppvägs av att skatteintäkter och statsbidrag utvecklas betydligt bättre än vad som förutsattes vid budgettillfället samt en återbetalning av 2006 och 2005 års premier för avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring uppgående till 10,5 miljoner kronor. Totalt visar prognoserna på ett positivt resultat för verksamhetsåret Det ingående ackumulerade balanserade resultatet för 2013 uppgår till minus 0,1 mnkr. I och med ovanstående förutsättningar avseende ekonomin och 2013 års prognostiserade resultat kommer därmed det balanserade underskottet att återställas under års budgetramar innebär att verksamheterna kompenseras för löneökningar med 3,0 procent, dessa medel budgeteras som en central post och fördelas ut när löneöversynen för 2014 är klar. Nämnderna blir kompenserade fullt ut för sina löneökningskostnader. Dessutom kompenseras för inflation med 1,1 procent för övriga kostnader. Förutom kostnadskompensationer regleras resursfördelningen utifrån demografiska förändringar. Stora omfördelningar är framförallt kopplade till Barn och utbildningsnämndens verksamheter. Relativt sett så minskar kostnaderna inom gymnasieverksamheten i inledningen av planperioden för att sedan jämnas ut men ökar kraftig inom grundskola och barnomsorg under hela planperioden. Inom social sektor finns en omfördelning som är relativt marginell i demografiska termer. Förutom demografiska hänsynstaganden innehåller budgeten för planperioden finansiella förstärkningar motsvarande 15,1 miljoner kronor som fördelats ut till nämndernas verksamheter med tyngdpunkt på barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens verksamhetsområden. Även tekniska nämnden och kultur och -fritidsnämnden samt miljö-och byggnadsnämnden får resurstillskott. Årets budget innebär en bibehållen skattenivå om 20,93 skattekronor. I ett längre tidsperspektiv påverkar den demografiska utvecklingen förutsättningarna för den kommunala ekonomin och verksamheternas innehåll och omfattning. För att klara av att bedriva verksamheterna med en god kvalitetsnivå måste genomgripande förändringar genomföras. Kommunen har en strukturerad kontinuerlig omprövningsprocess med syfte att anpassa och kostnadseffektivisera de kommunala verksamheterna. Höörs kommun har också genomfört ett visionsarbete där målsättningarna för kommunens utveckling och verksamheternas kvalitet och inriktning har formulerats i en ny vision och ett balanserat styrkort. Dessa mål blev fastställda i budgetprocessen 2013 och gäller även för budgetprocessen Se kommunens balanserade styrkort. Den löpande verksamheten genererar en utveckling av det egna kapitalet enligt nedan med Kommunstyrelsens förslag till budget: 2014: 7,4 Mnkr 2015: 7,6 Mnkr 2016: 8,0 Mnkr Likviditetsnivån bedöms vara låg vid planperiodens slut då kommunen har en fortsatt hög investeringsnivå, framförallt planeras stora investeringar i kommunens infrastruktur samt inom VA-verksamheten. Detta kommer att medföra ett upplåningsbehov under planperioden om 70 miljoner kronor kopplat till VA-verksamheten. Ett genomlysningsarbete av investeringsbehoven fortgår löpande under planperioden. Ekonomisk analys Avstämning ekonomisk strategi: Det övergripande strategiska målet för kommunen är att kommunens eget ka pital inte får minska. Som tidigare nämnts regleras detta numera i kom munallagen. Nedan redovisas föränd ringen av eget kapital mellan 2012 och Eget kapital (mnkr) , , , , ,

21 Mål och ekonomisk översikt Ett riktmärke för nettokostnadernas andel av skatteintäkterna exklusive avskrivningar är 96 %. Denna nivå är härledd ur kommunens målsättning för egenfinansiering av investeringar. Utvecklingen av detta mått redovisas nedan: Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag (procent) , , , , , Kommunens likviditet har under 2013 ökat med anledning av ett upphandlat långfristigt lån om 40 miljoner kronor i slutet av juni. Periodvis under första halvan av 2013 har kommunen utnyttjat sin checkräkningskredit. Kommunen har en fortsatt hög investeringsnivå under resterande del av Även den fortsatt relativt höga investeringsnivån under planperioden bedöms planeringsmässigt leda till ett upplåningsbehov om 70 miljoner kronor. Denna upplåning avser i huvudsak den affärsdrivande VA-verksamhetens investeringsbehov och kommer på sikt att finansieras av anslutningsavgifter. Kommunen är beviljad en checkräkningskredit om 50 miljoner kronor. Finansnettot bedöms bli positivt under planperioden. Ett positivt fi nansnetto genererar resurser till den löpande kommunala verksamheten. Investeringsnivån, inom den skattefinansierade verksamheten, ligger i snitt på 25,9 mil joner kronor per år under planpe rio den. Under årets budgetprocess har en genomlysning av våra investeringsprojekt genomförts och detta arbete har resulterat i en lägre investeringsnivå under planperioden för den skattefinansierade verksamheten. Denna investeringsnivå klarar kommunen av att finansiera med de löpande skatteintäkterna. Inkluderas den affärsdrivande verksamheten hamnar snittnivån på 66,6 miljoner kronor. Under planperioden är investeringsnivån hög inom den affärsdrivande verksamheten då utbyggnad av VA-anslutningar i ytterområden genomförs. Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor andel av våra totala tillgångar som vi själv äger, det vill säga eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna. För 2014 beräknas solidi teten till 66 procent. Soliditeten är också ett uttryck för den finansiella styrkan i kommunen. Om soliditeten minskar är detta ett tecken på att kostnadsnivån är för hög. Under planperioden minskar soliditeten till 64 procent. Känslighetsanalys En kommun påverkas av händelser i omvärlden som ofta kan vara svåra att påverka. Det kan till exempel vara en konjunktursvängning eller förändrade lagar och förordningar. Ett sätt att tydliggöra hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation är upprättandet av en känslighetsanalys. I sammanställningen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Bland annat framgår det att varje procents löneökning innebär en kostnadsökning med ca 3,7 miljoner kronor. Händelse/förändring Kostnad/intäkt mnkr Löneförändring med 1 % + - 3,7 Likviditetsförändring med 10 mnkr + - 0,2 Upplåning 10 mnkr + - 0,3 Ekonomiskt bistånd förändring med 1 % + - 0,2 Generella statsbidrag med 1 % + - 1,4 Bruttokostnader med 1 % + - 8,4 Förändrad utdebitering med 1 kr ,5 21

22 Mål och ekonomisk översikt Fem år i sammandrag Soliditet 1) Likvida medel, mnkr 2) 5,8 6,0 26,2 10,0 2,3 Skuldsättningsgrad, % Nettokostnader o finansnetto i förhållande till skatteintäkter o statsbidrag, % 3) Resultat inkl. e.o poster, mnkr 9,4 7,1 7,4 7,6 8,0 Tillgångar, mnkr 548,7 602,3 654,1 661,2 693,9 Tillgångar/invånare, kr Låneskuld, mnkr 0,0 40,0 80,0 90,0 110,0 Låneskuld/invånare, kr Eget kapital, mnkr 411,4 424,3 429,6 437,2 445,2 Eget kapital/invånare, kr Nettoinvesteringar, mnkr 41,4 60,3 69,1 65,1 65,6 Utdebitering, kr 20:93 20:93 20:93 20:93 20:93 Antal invånare den 31 dec ) Soliditeten definieras som Eget kapital i förhållande till Totalt kapital. 2) Exklusive checkräkningskredit och kortfristig placering 3) Avskrivningar inkluderas ej. 22

23 Mål och ekonomisk översikt Resultatbudget mnkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 VEP 2015 VEP 2016 Verksamhetens intäkter 135,2 123,7 125,7 128,4 131,7 Verksamhetens kostnader 797,5 808,1 839,1 862,3 896,9 Avskrivningar 14,6 19,2 20,2 24,7 23,6 Verksamhetens nettokostnader. (Not 1) 676,9 703,5 733,6 758,6 788,8 Skatteintäkter 557,1 570,4 594,0 620,9 653,8 Generella statsbidrag och utjämning 125,5 136,8 144,8 143,5 141,2 Finansiella intäkter 4,6 4,7 3,9 3,9 3,9 Finansiella kostnader 0,9 1,3 1,7 2,1 2,1 Resultat efter skatt o finans 9,4 7,1 7,4 7,6 8,0 Realisationsvinster 0,0 Jämförelsestörande poster 2,1 Varav återställande resultat 11,5 0,1 Årets resultat 9,4 7,1 7,4 7,6 8,0 Ackumulerat balanserat resultat 0,1 7,0 Procentuell utveckling skatteintäkter och statsbidrag 4,47 % 3,47 % 4,00 % Procentuell utveckling verksamhetens nettokostnad 4,28 % 3,41 % 3,98 % Procentuell utveckling av finansnetto 35,29 % 18,18 % 0,00 % Finansieringsbudget mnkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 VEP 2015 VEP 2016 Löpande verksamheten Årets resultat 9,4 7,1 7,4 7,6 8,0 Justering för avskrivningar/nedskrivningar 14,6 19,2 20,2 24,7 23,6 Justering ianspråktagna avsättningar 0,4 1,9 0,5 0,5 0,3 Justering övriga ej likviditetspåverkande poster 0,0 31,4 0,0 0,1 0,1 Ökning(-)/Minskning(+) förråd m.m. 8,8 0,0 6,8 6,3 6,3 Ökning(-)/Minskning(+ )kortfristiga fordringar 2,5 14,2 20,0 10,7 4,8 Ökning(+)/Minskning(-) kortfristiga skulder 21,1 30,4 19,5 10,0 5,0 Kassaflöde från löpande verksamhet 8,0 11,2 20,8 38,9 37,9 Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar i anläggningstillgångar 38,2 60,3 69,1 65,1 65,6 Kassaflöde från investeringsverksamhet 38,2 60,3 69,1 65,1 65,6 Finansieringsverksamhet Förändring av låneskuld 0,0 40,0 40,0 10,0 20,0 Ökning(-)/Minskning(+ ) av långfristiga fordringar 2,8 2,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 2,8 42,0 40,0 10,0 20,0 Årets kassaflöde 43,4 7,1 8,3 16,2 7,7 23

24 Mål och ekonomisk översikt Balansbudget mnkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 VEP 2015 VEP 2016 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 306,7 367,2 376,5 414,9 456,5 Finansiella anläggningstillgångar 114,0 114,6 104,8 104,8 104,8 Bidrag till infrastrukturell investering 1,8 1,8 18,2 20,1 20,4 Summa anläggningstillgångar 422,5 483,6 499,5 539,8 581,7 Förråd m.m. 39,8 38,7 48,2 41,9 35,6 Övriga omsättningstillgångar 80,6 74,0 75,0 64,3 69,1 Kortfristig placering 5,2 0,0 5,2 5,2 5,2 Kassa och bank 0,6 6,0 26,2 10,0 2,3 Summa omsättningstillgångar 126,2 118,7 154,6 121,4 112,2 Summa tillgångar 548,7 602,3 654,1 661,2 693,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 411,4 424,3 429,6 437,2 445,2 -Därav årets resultat 9,4 7,1 7,4 7,6 8,0 -Därav resultatutjämningsreserv 4,4 4,4 4,4 -Därav va-fond 2,0 1,3 1,3 1,3 1,3 Avsättningar för pensioner 10,5 7,8 9,5 9,0 8,7 Övriga avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 10,5 7,8 9,5 9,0 8,7 Långfristiga skulder 0,0 40,0 80,0 90,0 110,0 Kortfristiga skulder 126,8 130,2 135,0 125,0 130,0 Summa skulder 126,8 170,2 215,0 215,0 240,0 Summa eget kapital, avsättningar & skulder 548,7 602,3 654,1 661,2 693,9 Ställda panter Inga Inga Inga Inga Inga Pensionsförpliktelser som ej upptagits i BR 70,5 72,8 68,1 65,4 63,1 Övriga ansvars- och borgensförbindelser 910,5 918,0 902,0 900,0 898,0 Beviljad checkräkningskredit 50,0 40,0 40,0 40,0 40,0 24

25 Mål och ekonomisk översikt Not 1 Resultatbudget mnkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 VEP 2015 VEP 2016 Nämndernas nettokostnader 691,2 691,8 710,7 721,0 732,9 Avsatt för lönekostnadsökningar 0,0 3,9 11,1 21,8 34,4 Pensionskostnader 6,7 5,0 5,0 5,0 5,0 Förändring semesterlöneskuld 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 Anslag för oförutsedda händelser KF 0,0 0,6 0,6 0,6 0,6 Anslag för oförutsedda händelser KS 0,0 3,7 9,4 17,8 19,6 Reserverade medel exploateringskostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utvecklingsprojekt / nya projekt 0,0 2,4 3,6 3,6 3,6 Avkastning bolag 3,2 4,5 3,9 3,9 3,9 Kapitalkostnad (intern intäkt) 25,7 24,7 27,6 36,5 31,5 Finansiellt utrymme kvar att fördela ut till nämnderna 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0 Övriga nettokostnader finansförvaltningen 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 AFA-premien 11,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 14,6 19,2 20,2 24,7 23,6 Summa verksamhetens nettokostnad 673,7 699,0 729,7 754,7 784,9 Tillkommer avkastning bolag finansiell intäkt 3,2 4,5 3,9 3,9 3,9 Summa verksamhetens nettokostnad enligt resultaträkningen 676,9 703,5 733,6 758,6 788,8 Anm 2 Balansbudget tkr IB 2013 Regleringsfond inom eget kapital för affärsdrivande verksamhet VA-verksamhet

26 Mål och ekonomisk översikt Driftsammandrag/budgetramar tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 VEP 2015 VEP 2016 Revision Kommunstyrelse Teknisk nämnd, skattefinansierad Teknisk nämnd, avgiftsfinansierad Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Varav gymnasieverksamhet Socialnämnd Varav ram ekonomiskt bistånd Miljö- och byggnadsnämnd Totalt Löneökningskompensation (3 %, 3,5 %, 4 %) Nämnders nettokostnad i löpande priser Inflationskompensation övriga kostnader 1,1 % 1,9 % 2,3 % Investeringsbudget sammandrag tkr Budget 2014 VEP 2015 VEP 2016 TOTALT Kommunstyrelse Teknisk nämnd, skattefinansierat Kultur- och fritidsnämnd Barn o utbildningsnämnd Socialnämnd Miljö- o byggnadsnämnd Totalt exkl avgiftsfinansierat Teknisk nämnd avgiftsfinansierat Totalt inkl avgiftsfinansierat Snitt per år inkl avgiftsfinansierat Snitt per år exkl avgiftsfinansierat

27 Driftsbudget Revision Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 VEP VEP Intäkter Kostnader Varav: Personalkostnad Övriga verksamhetskostnader Lokalkostnad Kapitalkostnad Tillskott av skattemedel Årets resultat 1 Kostnader Revision Intäkter Revision Verksamhetsbeskrivning Revisorernas uppdrag innebär att pröva om den verksamhet som bedrivs av styrelser och nämnder utövas ändamålsenligt och på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt samt om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som bedrivs av styrelser och nämnder är tillräcklig. I uppdraget ingår att årligen granska all verksamhet som bedrivs inom styrelser och nämnder. Granskningen ska ske i överensstämmelse med god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisionens utförande omfattar planering, genomförande och bedömning. Vid framtagande av revisionsplanen utgår revisionen från väsentlighet och risk. 27

28 Driftsbudget Kommunstyrelsen Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 VEP VEP Intäkter Kostnader Varav: Personalkostnad Övriga verksamhetskostnader Lokalkostnad Kapitalkostnad Tillskott av skattemedel Årets resultat Kostnader Nämnd- och styrelseverksamhet Stöd till politiska partier Övrig verksamhet Gem administr enheter Övrig gem seviceenheter Övergrip personaladm Fastighetsförvaltning Fysisk o teknisk planering Näringslivsfrämj åtg /info Turistverksamhet Miljö- o hälsoskydd Räddningstj o samhällskydd Färdtjänst Arbetsmarknadsåtgärder Näringsliv o bostäder Kommunikationer Intäkter Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig verksamhet Gem administr enheter Övrig gem seviceenheter Övergrip personaladm Fastighetsförvaltning Fysisk o teknisk planering Turistverksamhet Miljö- o hälsoskydd Räddningstj o samhällskydd Färdtjänst Kommunikationer

29 Driftsbudget Styrkort för kommunstyrelsens mål 2014 Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens Attraktiv boendeort mitt i regionen 2. Vi ska planera och agera för ett bra boende för alla 2.1 Att till december 2014 öka medborgarnas upplevelse av bra boende genom att i vår fysiska planering möjliggöra för boende i attraktiva områden service och tjänster (idag och imorgon) 3. Våra utemiljöer ska vara attraktiva. Naturen ska upplevas som tillgänglig och våra gatu- och parkmiljöer ska vara tillgängliga, välskötta och säkra 3.1 Minst ett tätortsnära naturområde ska säkerställas långsiktigt Kommunikationer som förenklar livet 6. Trafiksystemet ska vara tillgängligt och utvecklas för människa och miljö, så att resan fungerar hela vägen 6.1 Att busstrafiksystemet 2015 når samtliga handelscentra i tätorten och dess ytterområden Antalet busstopp vid handelscenter Resande statistik Mått på turtätheten 7. Vi ska agera för att utveckla mobil- och IT-infrastrukturen 7.1 Att öka antalet interna mobilnät i allmänna byggnader, Procent av byggnader som har internt mobilnät. flerfamiljshus och verksam- hetsbyggnader Processperspektivet så här arbetar, samverkar och planerar vi för vår verksamhet (idag och imorgon) Kreativt möteslandskap 10. Vi ska gynna besöksnäringen och samverka för att skapa aktiviteter och arrangemang 10.1 Att agera för att MittSkåne ska bli den största åretruntdestinationen i Skåne genom att dubblera omsättningen inom besöksnäringen i MittSkåne till 2020 TEM-undersökningar Kommentar till de gemensamma målen: För 2014 finns också sex gemensamma effektmål för alla nämnder. Dessa mål redovisas i det kommunövergripande styrkortet. Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen ansvarar för ett omfattande antal verksamhetsområden, från intern service till verksamheter som är direkt riktade till kommunens medborgare. Följande verksamhetsområden hanteras av kommunstyrelsen: Nämnd- och styrelseverksamhet som inkluderar budget och plan för Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Stöd till politiska partier. Övrig verksamhet som inkluderar allmänna val, förmyndarverksamhet, medlemsavgifter till kommunförbunden, konsumentrådgivning, bidrag till föreningar, risk & försäkring, del i EU-kontor, utredningar, information och marknadsföring, natur/kulturvård, Ringsjöns Vattenråd samt ABG-projektet, statistik och planering. Gemensamma administrativa enheter som inkluderar ledningsgrupp, kommunkansli, personal- och ekonomikontor samt vissa kostnader för IT-infrastrukturella kostnader. Övriga gemensamma serviceenheter inkluderande reception och kontorsservice samt bilpool. Övergripande personaladministration såsom personalutbildning, arbetsmiljöåtgärder, företagshälsovård och medel för fackliga företrädare. Viss fastighets- och markförvaltning. Fysisk och teknisk planering. Näringslivsfrämjande åtgärder. Turistverksamhet i huvudsak genom bidrag till turistföreningen. Räddningstjänst och totalförsvar. Färdtjänst. Kollektivtrafik. Arbetsmarknadsåtgärder. Verksamhetsförändringar Kommunstyrelsen/Övergripande Arbetet kommer att intensifieras med utveckling av medborgardialog och e-tjänster. System för synpunktshantering kommer att införas under året. Ägarstyrning av kommunens bolag kommer att utvecklas och ny bolagsordning och ägardirektiv ska fastställas. Ny översiktsplan för Höörs kommun ska fastställas under året. Kommunkansliet Under 2014 kommer det att hållas val till såväl Europaparlamentet, den 25 maj 2014, som till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige, den 14 september Kansliet kommer, tillsammans med valnämnden, 29

30 Driftsbudget att ansvara för genomförandet av dessa val i Höörs kommun. Genom införandet av en nämndstjänst kan vi dels ta över nämndsekreteraruppgifter för den med Hörby kommun gemensamma Va- och GIS-nämnden, dels intensifiera arbetet med förberedelserna inför utnyttjandet av den s.k. politikerportalen, som innebär en helt igenom digital hantering av handlingar m.m. till den demokratiska processen i nämnderna, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, med sikte på nästkommande mandatperiod, Planerings- och utvecklingsenheten Under 2014 kommer Höörs kommun att arbeta med att fastställa en grafisk profil. Implementeringen kommer att ske successivt under året för att kommunen ska få en enhetlig och tydlig profil. Ekonomikontoret Ekonomikontoret forsätter med effektivisering av inköps- och fakturaprocesserna för att möjliggöra ökad ramavtalstrohet och prismedvetenhet. För att ytterligare stärka detta har resurser tillförts. Personalkontoret En satsning kommer att göras på en arbetsmarknadssamordnare vars arbetsuppgifter blir att samordna och utveckla kommunens arbetsmarknadsinsatser via nära samverkan med kommunens olika verksamheter (IFO, skola m fl) och externa parter såsom Arbetsförmedlingen, lokala näringslivets representanter och diverse olika föreningar. Med anledning av genomförd medarbetarenkät under hösten 2013 planeras för en handlingsplan att utveckla medarbetarskapet. Fastighet och mark Kommunens lokalbehov måste hela tiden hållas i fokus för att inte erhålla hyreskostnader för tomma och oanvända lokaler. Arbetet med att omdisponera, förändra och finna nya lösningar på lokalutnyttjandet för en kostnadseffektivare användning av lokalerna pågår ständigt tillsammans med verksamheterna. Räddningstjänst Genom att samrekrytera och slå samman tjänsterna som operativt ansvariga i både Höör och Hörby får man en effektivare organisation och samordningsvinster. Det skall arbetas för att göra den skadeavhjälpande verksamheten ytterligare effektiv genom att certifiera brandpersonalen i de viktigaste arbetsrollerna och handhavande av material och fordon. ABG-projekt/ Ringsjöns Vattenråd Det gränsöverskridande projektet Algae be Gone! där Höör, Eslöv och Hörby kommuner samt Sydvatten AB tillsammans med Lunds Universitet och tre danska kommuner beviljats EU-medel för att under tre år utveckla nya metoder kring biomanipulation i Ringsjön samt i den danska sjön Sjælsø har förlängts ett halvår och kommer att avslutas vid utgången av maj månad Därefter övertas dessa vattenvårdande åtgärder för Ringsjön av Ringsjöns Vattenråd. Vattenrådet är numera en egen juridisk person till vilket Höörs kommun betalar ett årligt bidrag. 30

31 Driftsbudget Tekniska nämnden skattefinansierad Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 VEP VEP Intäkter Kostnader Varav: Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Tillskott av skattemedel Årets resultat Kostnader Teknisk nämnd Tekniskt kontor Gator och vägar Parker Gis Plan Bidrag enskilda vägar Energi- och klimatrådgivning Intäkter Teknisk nämnd Tekniskt kontor Gator och vägar Parker Gis Plan Bidrag enskilda vägar Energi- och klimatrådgivning

32 Driftsbudget Styrkort för tekniska nämndens mål 2014 för den skattefinansierade verksamheten Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas Attraktiv boendeort mitt i regionen 2. Vi ska planera och agera för ett bra boende för alla 2.2. För att undvika problem och risker för kommuninvånare och trafik skall våra asfaltsvägar vara väl underhållna. Andel vägyta som genomgår beläggningsunderhåll under 2014 uppgår till ca m 2. behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) 3. Våra utemiljöer ska vara attraktiva. Naturen ska upplevas som tillgänglig och våra gatu- och parkmiljöer ska 3.2 Våra utemiljöer skall skötas effektivt och vi skall ha kunskap om vad det kostar att sköta våra parkytor som Under 2014 skall en jämförande undersökning genomföras som visar på verksamhetens vara tillgängliga, välskötta och helhet men också fördelat på kostnadsläge i förhållande säkra olika typer av vegetationsytor. En jämförande undersökning till kostnadsläget i andra kommuner. som visar på verksamhetens kostnadsläge i olika delar pekar ut delar som eventuellt kan effektiviseras på olika sätt och hur dessa åtgärder kan genomföras. 3.3 Attraktionsvärdet i kommunens parker och grönytor skall öka. Detta åstadkoms genom mer blomsterprakt i form av perennytor, ett utökat sommarblomsprogram och mer blomsterlökar. En avgränsad anläggning, park eller annan grönyta, skall årligen få en ökad blomsterprakt, vilken planeras utifrån platsens läge och förutsättningar planeras på temat blomsterlök och detta kommer att bli synligt i flera av de gröna stråk som omfattas av Park- och lekplatsprogrammet, etapp 2. Kommunikationer som förenklar livet 6. Trafiksystemet ska vara tillgängligt och utvecklas för människa och miljö, så att resan fungerar hela vägen 6.2 Cykeltrafiken ska öka med 1 % under Mätning av cykeltrafiken utförs under hösten 2013 och hösten Kommentar: För 2014 finns också sex gemensamma effektmål för alla nämnder. Dessa mål redovisas i det kommunövergripande styrkortet. Verksamhetsbeskrivning Tekniska nämnden ska vara en aktiv och bidragande partner i kommunens totala planering, drift och förvaltning. Tekniska nämnden är kommunens trafiknämnd och väghållningsmyndighet. Nämnden har ansvaret för drift och underhåll av kommunala gator, vägar, gång- och cykelvägar, parker samt grönområden. I ansvaret ingår även det lokala trafiksäkerhetsarbetet. Nämnden har också ansvaret för kommunens tekniska va-anläggningar såsom vattenverk och avloppsreningsverk med tillhörande ledningsnät och pumpstationer. Andra viktiga områden inom tekniska nämndens ansvarsområde är kommunens mätnings-, GIS- och kartverksamhet, bidragen till enskilda vägar som lämnas enligt fastställda regler, den kommunala energirådgivningen och samordningen av renhållningsfrågor mellan renhållningsbolaget och kommunen. Samhällsbyggnadssektor handlägger och ansvarar dessutom för projektering och genomförande av entreprenadarbeten som avser kommunens infrastruktur och exploateringsverksamhet. En översyn av samhällsbyggnadsfrågorna i Höörs kommun ledde under våren 2013 till en flytt av planenheten från kommunledningskontoret till tekniska kontoret. I samband med detta bytte sektorn namn till Samhällsbyggnadssektor (SBS) och Plan- och 32

33 Driftsbudget GISenheten bildades. Syftet med denna nya struktur är att öka samordningen av samhällsbyggnadsfrågorna så att planprocess och plangenomförande löper smidigare. Verksamhetsförändringar Vid överflyttningen av planenheten till SBS planerades för tre planarkitekttjänster mot dagens två. Denna tredje resurs behövs för att tillgodose en acceptabel handläggningstid av detaljplanernas framtagande. I samband med ledningsutbyggnaden i ytterområden för VA kommer arbetsinsatsen öka ytterligare avseende granskning och ev. justering av detaljplanerna. Intäkterna på detaljplaner varierar stort beroende på om det är privata exploatörer eller om det är kommunalt initierade detaljplaner. Kommunalt initierade planer ger som regel inga intäkter utan istället ökade kostnader. Under 2014 kommer dessa kostnader att öka då det övervägande är kommunala detaljplaner som planeras utföras. Plan- och GISenheten kommer att från och med 1 januari 2014 ansvara för mät- och GIS-produktionen även i Hörby kommun. Den nybildade VA/GIS nämnden Höör och Hörby kommer att vara ansvarig för verksamheten. Under 2013 har kommunerna bytt plattform för kartan vilket kommer att underlätta för hantering av två kommuners karta och de tjänster kommunanställda kan nyttja i webkartan. Vi tar fram en tilltänkt kartbaserad dialogplattform, som har stora möjligheter att öka kommunikationen mellan kommun och invånare. Genom ett kartbaserat informationsutbyte utifrån ett geografiskt perspektiv rationaliseras två kommuners karta i samma plattform. Eftersom samhällsbyggnadssektorn har genomförandeansvaret för all teknisk infrastruktur och att det ligger flera tunga investeringsprojekt framöver har en projektingenjör anställts. Ytterligare en ingenjörstjänst behövs och tillsättandet av tjänsten sker troligen under hösten Detta görs för att kunna hantera flera stora projekt som Järnvägsgatan och Tjörnarps station samt utbyggnad av VA-nätet i ytterområden. Kapitalkostnaderna fortsätter att urholka driftbudgeten på gatu- och parkenheten. Mellan åren 2008 och 2013 har enhetens kapitalkostnader ökat med i genomsnitt 650 tkr/år. Inför 2014 beräknas kapitalkostnaderna öka med ytterligare 740 tkr. Om möjligheten skall finnas att upprätthålla en acceptabel skötselnivå på gator och parkytor yrkas på automatisk kompensation i samma takt som kapitalkostnaderna ökar. Årligen övergår nyanlagda ytor till gatu- och parkenheten för skötsel och underhåll. Kostnaden för att sköta dessa tillkommande ytor åren 2012 och 2013 uppgick till 830 tkr. Ingen kompensation gavs i rambudget för detta. Under 2014 planeras övertagande av driften av bl a Nya Torg, en stor yta som kräver högintensiv skötsel med daglig tillsyn. Under 2014 genomförs beläggningsunderhåll för 2,4 miljoner kronor i kommunen. Urvalet baseras på en underhållsutredning från Åtgärderna genomförs på den del av gatunätet som har kortast restlivslängd samt upprustning av vissa sträckor som har förfallit till ett skick som kräver kraftigt fördyrade underhållsåtgärder. 33

34 Driftsbudget Tekniska nämnden avgiftsfinansierad Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 VEP VEP Intäkter Kostnader Varav: Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Nettokostnad Nyttjande regleringskonto Årets resultat Regleringskonto Kostnader Administration Vattenproduktion Vattendistribution Dagvatten Spillvattenrening Spillvattenledning Intäkter Administration Vattenproduktion Vattendistribution Dagvatten Spillvattenrening Spillvattenledning

35 Driftsbudget Styrkort för tekniska nämndens mål 2014 för den avgiftsfinansierade verksamheten Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och Attraktiv boendeort mitt i regionen 2. Vi ska planera och agera för ett bra boende för alla 2.3 Vi ska ha hög kvalitet på det kommunala dricksvattnet. Maximalt tre kemiska eller Antal prov med bedömning Tjänligt med anmärkning. tillgodose medborgarnas behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) biologiska analyser med bedömningen Tjänligt med anmärkning efter omprov. Avser utgående vatten från vattenverk eller på ledningsnätet. Processperspektivet så här arbetar, samverkar Hållbar utveckling 11. Vi ska arbeta systematiskt för att minska den kommunala 11.3 Minska mängden tillskottsvatten till reningsverken Minskning av tillskottsvatten i % på totalflödet och planerar vi för vår verksamhetens negativa med i snitt 1 % per år under en till reningsverken (kbm verksamhet (idag och imorgon) miljöpåverkan och medverka till att hela samhället minskar 5-årsperiod genom att åtgärder i det kommunala spillvattenledningsnätet tillskottsvatten per år/mm årsnederbörd) sin negativa miljöpåverkan samt ställa krav på åtgärder på fastighetsägares ledningsnät. Kommentar: För 2014 finns också sex gemensamma effektmål för alla nämnder. Dessa mål redovisas i det kommunövergripande styrkortet. Verksamhetsbeskrivning Verksamheten ska vara självfinansierad genom att avgifter tas ut efter fastställd taxa. Utjämning över åren görs via regleringsfond. Verksamheten inom den avgiftsfinansierade delen består av: Vattenförsörjning, rening av spillvatten och ledningsnät samt till vattentjänsterna andra relaterade uppgifter. Verksamhetsområdet inom vilka VA-verket ska förse fastigheter med vattentjänster omfattar cirka fastigheter. Verksamhetsförändringar VA-enheten kommer från den 1 januari 2014 bilda en gemensam VA-organisation med Hörby kommuns VAverksamhet. Den nybildade VA/GIS nämnden Höör och Hörby kommer att vara ansvarig för verksamheten. Organisationen kommer att vara placerad i Höör och ingå i Samhällsbyggnadssektorns organisation. Den nya VA-organisationen kommer under 2014 att fokusera på att genomföra omstruktureringen så att vi på sikt kan få del av de samordningsfördelar som finns. Målet är att öka kvalitén på vattentjänsterna, säkerställa att kompetens och resurser finns på lång sikt samt erbjuda god service och information till kunderna. En planering av investeringsbehovet som på sikt ska innefatta samtliga anläggningar och ledningar kommer att påbörjas så att vi för båda kommunerna kan ha en långsiktig och stabil taxeutveckling. Arbetet pågår även med att genomföra samma taxekonstruktion och regelverk för båda kommunerna. Denna nya taxekonstruktion kommer, om erforderliga beslut tas, att gälla för Höörs kommun från årsskiftet. Konstruktionen är densamma som flertalet av Sveriges kommuner utgår ifrån. Den bygger på vad som är skäligt och rättvist att ta ut av olika typer av fastighetsägare enligt intentionerna i Lagen om allmänna vattentjänster. Dagvattenledningsnätet i Höörs kommun har tidigare varit skattefinansierat men kommer från 2014 att övergå till att förvaltas av VA-organisationen, vilket innebär att även dagvattenavgift kommer att utgå för anslutna fastigheter. Brandposter tillhör inte den allmänna VA-försörjningen och ska därför enligt vattentjänstlagen inte bekostas av VA-kollektivet. En modell för att reglera detta kommer att tas fram under Utbyggnaden av VA i ytterområden i Höörs kommun har under 2013 påbörjats för att under 2014 vara uppe i en takt på fastigheter per år fram till och med 2019 enligt framtagen tid- och handlingsplan för utbyggnaden. Under 2013 har en projektingenjör anställts för att leda utbyggnaden. Under kommande år behöver ytterligare en halvtidstjänst tillsättas för att utbyggnaden ska kunna genomföras som planerat. Under 2014 kommer utbyggnaden i Ormanäs och VA-ledningar mellan Höör och Jularp slutföras. Överföringsledningar mellan Jularp och Norra Rörum samt utbyggnaden i Hasslebro och Sätofta Hed kommer att påbörjas. Arbetet med att minska mängden tillskottsvatten till reningsverken kommer att fortsätta genom att den tillfälliga utökningen på en halvtidstjänst permanentas. Detta innebär fortsatta åtgärder både på det allmänna och på det privata ledningsnätet. Uppdatering av kontor/personalutrymmen påbörjas under hösten och slutförs under

36 Driftsbudget Kultur- och fritidsnämnden Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 VEP VEP Intäkter Kostnader Varav: Personalkostnad Övriga verksamhetskostnader Lokalkostnad Kapitalkostnad Tillskott av skattemedel Årets resultat 38 Kostnader Nämndsverksamhet Allmän fritidsverksamhet Idrotts- o fritidsanläggningar Fritidsgård/förebyggande Allmänkulturell verksamhet Stöd till studieorganisationer Biblioteksverksamhet Musikskola Intäkter Nämndsverksamhet Allmän fritidsverksamhet Idrotts- o fritidsanläggningar Fritidsgård/förebyggande Allmänkulturell verksamhet Stöd till studieorganisationer Biblioteksverksamhet Musikskola

37 Driftsbudget Styrkort för kultur och fritidsnämndens mål 2014 Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) Attraktiv boendeort mitt i regionen Kreativt möteslandskap 2. Vi ska planera och agera för ett bra boende för alla 3. Våra utemiljöer ska vara attraktiva. Naturen ska upplevas som tillgänglig och våra gatu- och parkmiljöer ska vara tillgängliga, välskötta och säkra 5. Höör ska vara en arena för kultur, friluftsliv, fritid och rekreation 2.6 Kulturmiljöprogrammet färdigställs senast Olika delområden rapporteras av efter hand. 3.4 Tätortsnära natur, spontanidrottsplatser, Antal anläggningar, be- skatepark, söksfrekvens, nöjdhet kulturella och aktiva mötesplatser 5.1 Kulturgaranti ska införas Antal skolföreställningar, för barn och ungdomar senast skapande skolor Kulturgarantin Nöjdhet hos elever innefattar minst en kulturupplevelse och lärare. per år, skapande skola i alla skolor. 5.2 Folkhälsoperspektivet Antal projekt kultur innefattar kultur- och fritidsområden, i vården, tjejprojekt, rekreations- och ströv- SKUTT, antal besökare. områden, anläggningar, kulturkvarter, Nöjdhet mäts. spontanidrottsplatser, Antal ledare i före- skatepark, allaktivitetshus mm ningarna. 5.3 Älvkullen är en arena för Antal besökare, antal möten, där alla blir sedda för projekt. den man är och där man kan Nöjda besökare och påverka sin fria tid. Detta innefattar lyckosamma projekt Ungdomscaféet för ung- domar från åk 7 till och med året man fyller 20 år. Exempel på projekt: Rockskolan-för årskurs 4-9 där barn/ungdomar får möjlighet att utveckla sin musikalitet. 5.4 Biblioteken vill vara attraktiva Antal utlån och besöks- mötesplatser för alla frekvens kommuninvånare genom att Antal arrangemang tillhandahålla ett aktuellt, brett och nöjdhet och mångsidigt mediebestånd. Antal besök hos Boken Biblioteken ska erbjuda kommer-låntagare, läsfrämjande arrangemang för antal besök på vårdinrättningar, alla åldrar. antal före- Biblioteken ska vara aktiva i ningsbesök sin uppsökande verksamhet. 5,5 Musik/Kulturskolan vill vara Projektinriktad verksamhet en kulturell mötesplats och en som leder till resultat inspirationskälla för framtidens i form av föreställningar. kulturkonsumenter. Den ska Mätetal: Antal elever. Antal ge en långsiktig utbildning och kurser. Antal projekt. ett stabilt musikaliskt och/eller Nöjdhet och lyckade annat kulturellt kunnande. projekt. 37

38 Driftsbudget Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Så här följs målet upp Processperspektivet så här arbetar, samverkar och planerar vi för vår verksamhet Kreativt möteslandskap 10. Vi ska gynna besöksnäringen och samverka för att skapa aktiviteter och arrangemang 10.2 Arrangemang, torgdagar, mässor, Kulturnatt, Bosjökloster, Sommaropera, Skyltsöndagen, Ringsjön Antal arrangemang, stödorganisation, enkel personlig enkät fråga vid evenemanget (idag och imorgon) Runt, Musik på Bosjökloster, Kulturkvartersdagen Kommentar För 2014 finns också sex gemensamma effektmål för alla nämnder. Dessa mål redovisas i det kommunövergripande styrkortet Verksamhetsbeskrivning Kultur- och fritidsnämnden ansvarar bl.a. för kultur- och fritidsverksamhet, bidrag till föreningar och studieförbund, folkhälsoinsatser och är huvudman för bibliotek och musikskola. Kultur- och fritidskontoret svarar för information till föreningar och allmänheten, nämndens administration, bidragsgivning, lotteritillstånd, ansvar för mässor, arrangemang mm. Nämnden tillhandahåller tider på inomhus- och utomhusanläggningar för idrott och motion. Både föreningar och privatpersoner har möjlighet att hyra in sig i dessa anläggningar efter taxor, som kommunfullmäktige bestämmer. Nämnden svarar normalt för grundläggande skötsel och materialkostnad för anläggningarna. Föreningar erbjuds nyttjande- och skötselavtal som komplettering. Förebyggande verksamhet bedrivs främst på Älvkullen och där ungdomar befinner sig. Olika verksamheter/ projekt, där ungdomarna själva direkt kan påverka, har blivit en hjärtefråga på Älvkullen. Musikskolan ger instrumentalundervisning med inriktning mot praktiskt musikutövande i ensemble och orkester. Babyrytmik erbjuds för barn från 3 månader. Sång/kör, rytmik, dans och drama/teater finns i valda delar för 6-åringar till gymnasieålder. Verksamheten är projektorienterad med resultat som framträdanden i större eller mindre grupper och sammanhang. Musikskolan ska främja och delta i det allmänna kulturlivet och samarbeta med kulturföreningar och skola. Musikskolan eftersträvar en breddning till kulturskola. Musikskolan vill vara en kulturell mötesplats och en inspirationskälla för framtidens kulturkonsumenter. Biblioteket styrs av Bibliotekslagen och är en tvingande verksamhet för kommunen. Biblioteket arbetar för en nutidsanpassning av Höörs bibliotek. Biblioteket ska vara en arena för allmänheten; upplevas som en attraktiv mötesplats för att låna, läsa, söka information, delta i arrangemang och aktiviteter eller bara möta andra. Biblio teken i kommunen ska vara tillgängliga för alla. Arrangemang (författarbesök, frukostträffar, barnsagostunder, bokcafé, studiecirklar mm) ordnas i huvudbiblioteket. Bibliotekarierna har uppsökande verksamhet på äldreboende, gruppboende och för funktionshindrade. Skolorna erbjuds skolbiblioteksservice efter överenskommelse om ersättning, eftersom skolbibliotekens verksamhet regleras av Skollagen och ligger inom skolans ansvarsområde. Verksamhetsförändringar Förbättra marknadsföringen: hemsida, lokala medier, pressinformationer, starta och delta i projekt. Stärka insatserna bland barn och ungdomar. Samarbeta mer med Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden. Fortsätta med satsningen på en fungerande Barnkulturgrupp, så att kommunen kan få del i Regionens subventioner och andra satsningar. Kultursekreteraren samordnar kommunens satsning på Skapande Skola för förskoleklass t.o.m. åk 9. Barn- och ungdomskulturverksamheten utvecklas i samarbete med skola, musikskola, bibliotek och fritidsverksamheten på Älvkullen. Utveckla konceptet Kultur i vården med fokus på äldrevården, i samarbete med Socialnämnden och Regionen. Satsa på badplatserna under sommaren. Öka tillsynen och tömningen av toaletter och soptunnor. Göra det trevligare att bada i våra insjöar. Byta latriner till slamtömning. Fortsätta med folkhälsosatsningar både för unga och äldre. Fortsätta med Tjejsatsningen för att få fler tjejer i åldern aktiva på olika sätt, anordna SKUTT-läger. Ridled NO-Skåne implementeras i kommunen. Utvecklandet av Kulturkvarteret och evenemang i samband med detta kommer fortfarande att vara en stor del av nämndens arbete. Kulturnatten i samarbete med Levande Höör blir årligen återkommande. Kulturmiljöprogrammet är klart för samråd gällande tätorten. Norra Rörum och Tjörnarp färdigställs under Hela kommunen ska vara klar under Kultur- och fritidskontoret har fått ett direkt och ökat ansvar för kommunens engagemang i och arrangemang av mässor, invigningar, torgdagar, kulturnatt, julskyltning mm. Nämnden och verksamheten kommer under de närmsta åren att få mycket att göra med redan beslutade 38

39 Driftsbudget och kommande åtaganden: samarbeta med Höörs Föreningsallians ang. drift av anläggningar, samverkan med andra organisationer om simhall, idrottshall, konstgräs och ishall. Satsningarna på rekreationsområden i Frostavallen/ Dagstorp, Fogdaröd och Orup ska underhållas och utvecklas. En eventuell kommande vinterstadion i Frostavallen kan bli en spännande utmaning. Biblioteket vill arbeta med en mångspråkssatsning som tillgodoser att alla kommuninvånare kan ta del av bibliotekets resurser. Biblioteket vill öka arbetet med att nå barn och ungdomar på fritiden genom att erbjuda fler aktiviteter som t.ex. bokfika, skrivarverkstäder och kreativa verkstäder. Biblioteket vill fortsätta arbetet med att skapa ett meröppet -bibliotek i Höör. Musikskolan har akut behov av renovering och utbyggnad av sina lokaler. En styrgrupp arbetar med olika förslag sedan hösten Musikskolan fortsätter att se fram emot Kulturskolesatsningen. I nuläget är satsningen fryst. Utredning kring Musikskolans lokaler är på gång och under 2014 förväntas ett beslut tas. Kulturskolan ska kunna erbjuda både Bild & Form och Film utöver den nuvarande verksamheten. KulturResursen fortsätter under hösten 2012 och våren Projektet är ett samarbete mellan Höörs Musikskola och Hörby Kulturskola. Gruppen arbetar med att integrera de estetiska läroprocesserna i låg- och mellanstadiets ordinarie undervisning och är direkt kopplat till kursplanen. KulturResursens arbete i Höör har ökat genom Skapande Skola-pengar. 39

40 Driftsbudget Barn- och utbildningsnämnden Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 VEP VEP Intäkter Kostnader Varav: Personalkostnad Övriga verksamhetskostnader Lokalkostnad Kapitalkostnad Tillskott av skattemedel Årets resultat Kostnader Barn- och utbildningsnämnd Måltidsenheten Ledning och administration Förskola Fritidshem Grundskola och förskoleklass Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare Intäkter Barn- och utbildningsnämnd Måltidsenheten Ledning och administration Förskola Fritidshem Grundskola och förskoleklass Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Särvux Svenska för invandrare

41 Driftsbudget Styrkort för barn och utbildningsnämndens mål 2014 Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Så här följs målet upp Medborgarperspektivet så här ska vi främja god samhällsutveckling och tillgodose medborgarnas behov av kommunens service och tjänster (idag och imorgon) Höör som en del av kunskapsregionen 4. Förskola och skola ska vara i toppklass och skapa goda framtida förutsättningar för barn och unga 4.1 Öka måluppfyllelsen i grundskolan avseende kunskapsuppdraget Andelen elever som får fullständiga betyg ska öka och överstiga de tre senaste årens genomsnitt. Meritvärdet ska öka och överstiga de tre senaste årens genomsnitt. Andelen elever som når godkänt på de nationella proven i åk 6 ska överstiga riksgenomsnittet. Andelen elever som når godkänt på de nationella proven i åk 9 ska överstiga riksgenomsnittet. 4.2 Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan och de studerande i vuxenutbildningen ska känna sig trygga i sina verksamheter Utvärdering sker genom observationer och dokumentation av verksamheten av personal och ledning. 4.3 Studiero i verksamheterna 4.4 Ökat lärande i förskolan 4.5 Demokrati och inflytande Finansiellt perspektiv Så här agerar vi för ekonomi i balans Hållbar utveckling Höörs kommun ska ha en god ekonomisk hushållning 13.4 En ökad andel elever ska få kunskaper så att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet och fullföljer det Betyg Kommentar till de gemensamma målen: För 2014 finns också sex gemensamma effektmål för alla nämnder. Dessa mål redovisas i det kommunövergripande styrkortet Verksamhetsbeskrivning Enligt skollagen är kommuner huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem. I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt lag. I Höörs kommun heter ansvarig nämnd Barn- och utbildningsnämnden (BUN). I nämndens verksamhet ingår förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, vuxenutbildning och gymnasieskolans introduktionsprogram. Utbildningar som finansieras av BUN men genomförs av andra utbildningsanordnare är nationella gymnasieutbildningar och utbildning i svenska för invandrare. Inom BUN ligger också ett kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar mellan år. Verksamhetsförändringar Svensk arbetsmarknad och samhället i stort kännetecknas alltmer av kunskapsintensiva organisationer och företag. Om Sverige ska kunna hålla hög klass i ett internationellt perspektiv är en skola med hög kvalitet av största betydelse. Skola och utbildning är därmed ett av regeringens prioriterade områden. Höörs kommun har i visionsarbetet lyft fram Höör som en del av kunskapsregionen. Målsättningen för kommunledningen är att förskola och skola ska vara i toppklass och skapa goda förutsättningar för barn och unga. Internationella mätningar visar på försämrade kunskapsresultat för svenska elever i bl.a. matematik, naturorienterande ämnen och läsförståelse. En av mätningarna 2009 visar att skillnader i resultat mellan olika elevgrupper har ökat och elevernas sociala bakgrund spelar större roll än tidigare för resultaten. Elever vars 41

42 Driftsbudget vårdnadshavare har en hög utbildningsnivå klarar sig relativt väl, men elever vars vårdnadshavare har lägre utbildningsbakgrund klarar sig sämre i skolan. Skolan klarar således inte längre att kompensera för skiftande uppväxtvillkor hos eleverna. I det följande lyfts några av de väsentliga verksamhetsförändringarna för år 2014 inom BUN fram. Gymnasieskolan Budgeten för gymnasieskolan har stärkts med 4 mnkr. De förstärkta SYV-resurserna som prioriterades i budget 2013 för barn- och utbildningssektorn hade som motiv att dels minska avhoppen från gymnasieskolan och att minska kommunens kostnader. Fler elever kommer under året att studera på kommunens introduktionsprogram, vilket ytterligare stärker möjligheterna att hålla gymnasieskolans budget. Lärarlönerna Elevernas måluppfyllelse avgörs i mötet med läraren. Det är i klassrummet och i undervisningsprocessen som resultat och kvalitet avgörs. Detta vet vi genom forskning och utvärderingar som skett de sista åren. Ramfaktorer, förutsättningar och organisation har mindre betydelse än vi tidigare trott. Från och med 1 juli har sektorn anställt fyra förstelärare. Syftet med denna nationella reform och de öronmärkta bidrag som den medför är att stimulera kollegial samverkan i att utveckla undervisningen och genom det nå högre måluppfyllelse. Fokus för förstelärarna och för utvecklingsarbetet i BUN är själva undervisningsprocessen där forskning visar betydelsen av en strukturerad undervisning med läraren som ledare i klassrummet, studie- och arbetsro och tydliggörande av kunskapskraven. Andra viktiga framgångsfaktorer att utveckla i undervisningsprocessen är en hög grad av delaktighet av eleverna, utvärdering och formativ bedömning av elevernas lärande och en ökad individanpassning utifrån den enskilda elevens behov och förutsättningar. Barn- och utbildningssektorn har tillsammans med de fackliga oreganisationerna tagit fram tydliga lönekriterier som baseras på framgångsfaktorer för en undervisning som leder till en bra lärmiljö och hög måluppfyllelse. SKL och de lärarfackliga organisationerna har slutit ett fyrårigt centralt avtal som syftar till att förbättra lärarnas löner relativt mot andra yrkesgrupper på den svenska arbetsmarknaden. Motivet är dels en bedömning att lärarnas löner halkat efter andra motsvarande grupper med akademisk utbildning och att svensk skola står inför en brist på lärare inom den närmaste 10-års perioden skulle lärarna få minst det som är märket på svensk arbetsmarknad. I Höör var det första gången som lärarna fick mer än avtalets miniminivå. För 2014 och 2015 är det sifferlöst i det centrala avtalet och varje kommun gör egna bedömningar utifrån prioriteringar och av vad den kommunala ekonomin tål. I Höörs kommun är pengar avsatta centralt för en fortsatt satsning på lärarna i den lokala lönerevisionen för Detta gäller också för de fristående skolornas lärare. Barn- och utbildningssektorn kommer att fortsätta premiera de lärare som utvecklar undervisningen och presterar goda resultat i enlighet med våra lönekriterier. Kvalitetsarbete/tillsyn Vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn hösten 2012 fick Höörs kommun, våra skolor och verksamheter beröm för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionen skriver att förvaltningens utformning av det systematiska kvalitetsarbetet är i överensstämmelse med skollagens krav det har framgått att detta arbete är prioriterat och väl förankrat i verksamheterna på initiativ av nämndpolitiker har förvaltningen därutöver som en del av sitt systematiska kvalitetsarbete genomfört ett arbete med internkontroll. Skolinspektionen skriver för förskolornas del att de arbetar aktivt med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Även fritidshemmen i kommunen får beröm för sitt kvalitets- och utvecklingsarbete. Kommunen är också tillsynsmyndighet för de fristående förskolor och fritidshem som bedriver sin verksamhet i kommunen. BUN har antagit ett tillsynsprogram som ställer krav på en mer regelbunden och frekvent tillsyn av de fristående verksamheterna. I en granskning från revisionen bedömer de att BUN säkerställer att tillsynen av fristående förskolor och fritidshem sker på ett ändamålsenligt sätt. Men de påpekar också en del förbättringsområden exempelvis att det inte finns några rutiner för tillsynen av de fristående fritidshemmen i kommunen och att tillsynen bör ske mer frekvent. För att kommunens systematiska kvalitetsarbete ska komma tillrätta med den bristande likvärdigheten i kommunens skolor och att generellt förbättra måluppfyllelsen för samtliga elever och barn i kommunen måste kommunen se till att det systematiska kvalitetsarbetet är långsiktigt och stabilt. Det är först då som det systematiska kvalitetsarbetet kan bli den motor i förbättringsarbetet som krävs för ökad måluppfyllelse och förbättrad likvärdighet. En mer regelbunden tillsyn av de fristående förskolorna krävs också för att kommunen ska stå upp för kvalitet och resultat i samtliga verksamheter, kommunala som fristående. Barn- och utbildningssektorn har avsatt medel för en tjänst som kvalitetscontroller i budgeten för år Funktionen ska arbeta både med att stärka kommunens systematiska kvalitetsarbete och genomföra tillsyn av de fristående förskolorna mer frekvent än tidigare. 42

43 Driftsbudget Behovsresurser stärker det kompensatoriska uppdraget Sektorn har avsatt två specialpedagoger att fördelas till de skolenheter där behoven av särskilt stöd till elever är stora. Dessutom finns medel avsatta för de elever som har behov av undervisning i svenska som andraspråk. Båda dessa behovskomponenter ligger utanför det kommunala resursfördelningsssystemet, skolpengen, som bygger på principen samma resurser till elever och barn oavsett behov. Sektorn har fokus på arbetet med det kompensatoriska uppdraget för att förbättra måluppfyllelsen avseende kunskaper för de elever som idag har bristande måluppfyllelse. Pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid Bun beslutade i oktober 2013 om att införa pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid i kommunen. Under november och december 2013 har denna verksamhet genomförts med ordinare budget. För år 2014 har sektorn avsatt 500 tkr för verksamheten. Det är mycket svårt att planera kostnaderna för pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid eftersom vi inte vet behoven och dessa kan dessutom skifta kraftigt över tid. Verksamhetsmått/resultatmått Grundbelopp Förskola* 1-3 år 20 h Förskola* 1-3 år >20 h Förskola* 3-6 år 20 h Förskola* 3-6 år >20 h Förskola* Enbart allm Fritidshem 6-10 år Fritidshem år Pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Skolår Grundskola Skolår Grundskola Skolår Grundsärskola Skolår Grundsärskola Skolår Grundsärskola Skolår Grundsärskola, tr Skolår Grundsärskola, tr Skolår Grundsärskola, tr Skolår *nya prisgrupper from

44 Driftsbudget Nyckeltal personal Förskola Personal per avdelning 2,71 2,75 2,75 Fritidshem Personal per grupp 1,38 1,38 1,38 Pedagogisk omsorg Personal per barn 0,2 0,2 0,2 Förskoleklass Personal per klass 1,01 1,01 1,01 Grundskola Pedagoger per 100 elever 7,49 7,49 7,49 Grundsärskola Personal per elev 0,35 0,35 0,35 Grundsärskola, träningsskola Personal per elev 0,66 0,66 0,66 44

45 Driftsbudget Socialnämnden Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 VEP VEP Intäkter Kostnader Varav: Personalkostnad Lokalkostnad Övriga verksamhetskostnader Kapitalkostnad Tillskott av skattemedel Årets resultat Kostnader Socialnämnd Alkoholprövning Ledning och administration Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade Individ och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Familjerätt Vuxeninsatser och verksamhet, psykiskt funktionshindrade Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Intäkter Alkoholprövning Ledning och administration Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade Individ och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd Familjerätt Vuxeninsatser och verksamhet, psykiskt funktionshindrade Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder

46 Driftsbudget Socialnämndens vision och strategier Vision: Medborgaren är den naturliga kunskapsparten i det vardagliga mötet med socialtjänsten. Med en aktiv dialog och medarbetare som med stolthet arbetar i verksamheten säkerställs en god kvalitet. Vi betraktas därför som en viktig aktör inom samhällsplaneringen. Strategier: Vi ska arbeta förebyggande, funktionsstödjande, rehabiliterande och målstyrt. Genom att våra möten med medborgarna vilar på begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet möjliggör vi en känsla av sammanhang (KASAM) Medarbetare och ledare inom social sektor arbetar ständigt för att utveckla det hälsobefrämjande (salutogena) förhållningssättet. Vi ska kontinuerligt följa upp/utvärdera. Styrkort för socialnämndens mål 2014 Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Så här följs målet upp Medborgarperspektivet Attraktiv bo- 1. Vi ska ha medborgardialog 1.2 Medborgare, såväl barn så här ska vi främja god endeort mitt i för att skapa delaktighet och som vuxna, får stöd att frigöra samhällsutveckling och regionen ge medborgarna möjlighet att sina resurser tillgodose medborgarnas påverka och ta ansvar 1.3 Medborgares rättigheter behov av kommunens och skyldigheter är tydliga service och tjänster 2. Vi ska planera och agera 2.4 Vi påverkar samhälls- (idag och imorgon) för ett bra boende för alla planeringen för äldre och för människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar samt för ungdomar och andra med låg inkomst. 2.5 Socialnämndens särskilda boendeformer är utformade så att medborgarnas resurser frigörs Processperspektivet Attraktiv bo- 8. Vi ska ge kommunal ser- 8.5 Våra möten vilar på be- så här arbetar, samverkar endeort mitt i vice med god kvalitet som greppen evidens, menings- och planerar vi för vår regionen tillgodoser medborgarnas fullhet, hanterbarhet och be- verksamhet behov griplighet (idag och imorgon) 8.6 Vi har ett ISO 9001-certifierat ledningssystem för kvalitet. Stärka vår 9. Höörs kommun ska vara 9.2 Verksamheterna är trans- position genom välkänt och förknippas med paranta och offensiva kommunikation positiva känslor, tankar och upplevelser Hållbar utveck- 11. Vi ska arbeta systematiskt 11.4 Miljöpåverkan beaktas i ling för att minska den kommu- alla beslut. nala verksamhetens negativa miljöpåverkan och medverka till att hela samhället minskar sin negativa miljöpåverkan Medarbetarperspektivet Hållbar utveck- 12. Vi ska ha en god arbets Medarbetarens rättig heter Så här tar vi tillvara och ling miljö där medarbetarnas och skyldigheter är tydliga utvecklar medarbetarnas kompetenser och färdigheter 12.3 Vi påverkar aktivt inne- resurser stimuleras och utvecklas hållet på utbildningar och fort- (idag och imorgon) bildningar som är riktade mot socialnämndens verksamheter 12.4 Sjukfrånvaron ska vara lägre än

47 Driftsbudget Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Så här följs målet upp Medarbetarperspektivet Hållbar utveckling 12. Vi ska ha en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetenser och färdigheter stimuleras och utvecklas 12.5 Våra lönekriterier utgår ifrån socialnämndens mål och stimulerar medarbetarnas engagemang. Så här tar vi tillvara och utvecklar medarbetarnas resurser (idag och imorgon) Finansiella perspektivet så här agerar vi för ekonomi i balans Hållbar utveckling 13. Höörs kommun ska ha en god ekonomisk hushållning 13.6 Verksamheterna är flexibla för snabba omställningar vid förändrade behov 13.7 Externa medel kompletterar den kommunala budgeten. Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens verksamheter består av individ och familjeomsorg, omsorg för personer med funktionsnedsättning, äldreomsorg samt kommunal hälso- och sjukvård. Den allra största delen av socialnämndens verksamheter är lagreglerad. Att kommunen och nämnden efterföljer lagstiftning samt nationella riktlinjer säkerställs dels genom egen uppföljning via nämndens certifierade kvalitetssystem med bland annat verksamhetsuppföljningar. Tillsynsmyndigheten är Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Verksamhetsförändringar Socialnämnden har beslutat att medborgartiden ska vara 65 % i hemtjänsten. Detta har inte kunnat uppnås. Till 2014 ska resursfördelningssystemet justeras genom att separera larm och hemtjänst i avvaktan på beslut. Det underlättar möjligheten att jämföra sig med liknande verksamheter i omvärlden och utvärderingen av det utvecklingsarbete som pågår. Socialnämndens utgångsläge inför budgetåret 2014 är att med nuvarande verksamhet ligger man på ett underskott med 8-10 miljoner. Det som ytterligare kan komma att förändra är boendeansökningar som nämnden hanterar för personer med funktionsnedsättning reglerade i såväl Socialtjänstlagen (SoL) som i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Enstaka ärenden som innebär akuta externa placeringar kan rubba hela sociala sektorns budget vilket ger en viss osäkerhet i budgetarbetet. För att komma i ram 2014 har följande förändringar av verksamheten förslagits av socialnämnden. Reducera antalet platser inom särskilt boende med ytterligare åtta platser genom att stänga våningsplan 3, Orupslund. Konsekvensen av detta är att behov av köp av plats kan uppstå. Öka avgiften för trygghetslarm och familjerådgivning. En konsekvens kan vara att man återlämnar sitt larm samt att man tackar nej till rådgivningen. Höjda avgifter för tillsyn och tillstånd enligt alkohollagen och tobakslagen för att uppnå självfinansiering. Sänka ambitionsnivån för ledsagning genom individuell prövning och/eller med tak. Konsekvensen är att belastningen ökar på handläggarna och svårigheter att lösa akuta ledsagningar. Anpassa uppsägningsreglerna med allmännyttan gällande avgifter för boende inom äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta. Stänga Spa och relaxavdelningen på Björken. Åtgärder för att på sikt dämpa kostnads utvecklingen samt uppfylla lagkrav Genom att konvertera en assistenttjänst till socialsekreterare kan insatsen Utvägen permanentas där medborgare med långvarigt behov av försörjningsstöd ges möjlighet till annan försörjning. Genom att utöka med en ny barnutredartjänst tillgodoses lagkravet om förhandsbedömning av inkomna anmälningar om oro för barn (14 dgr) samt att avsluta barnutredningar i enlighet med lagkravet, 4 månader. I annat fall kan konsekvensen bli en oacceptabel arbetsbelastning och medföra ökad risk för ohälsa. Iordningställa befintliga lokaler för tillfälligt boende till hemlösa, skyddat boende och/eller familjeåterföreningar. Budgetramen beslutas i slutet av året. Verksamheten har en viss ställtid. Dessutom ska beslut om förändrade avgifter behandlas i kommunfullmäktige. Detta innebär socialnämnden kommer att gå in i 2014 med ett förmodat underskott. 47

48 Driftsbudget Miljö- och byggnadsnämnden Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 VEP VEP Intäkter Kostnader Varav: Personalkostnad Övriga verksamhetskostnader Kapitalkostnad Tillskott av skattemedel Årets resultat 25 Kostnader Miljö- och byggnadsnämnd Bygglovsverksamhet Miljö- och hälsoskydd Bostadsanpassningsbidrag Intäkter Miljö- och byggnadsnämnd Bygglovsverksamhet Miljö- och hälsoskydd Bostadsanpassningsbidrag

49 Driftsbudget Styrkort för miljö och byggnadsnämndens mål 2014 Perspektiv Strategi Inriktningsmål Effektmål Så här följs målet upp Processperspektivet så här arbetar, samverkar och planerar vi för vår verksamhet (idag och imorgon) Attraktiv boendeort mitt i regionen 8. Vi ska ge kommunal service med god kvalitet som tillgodoser medborgarnas behov Hållbar utveckling 11. Vi ska arbeta systematiskt för att minska den kommuna- la verksamhetens negativa miljöpåverkan och medverka till att hela samhället minskar sin negativa miljöpåverkan Kommentar 8.2 Tiden för att handlägga ett Mäts löpande över året bygglov och målsättningen är att snittiden ska vara mindre än åtta veckor 8.3 Tillsynsbesök bygg Mäts i antal och målet för helåret är 100 stycken. 8.4 Tiden för handläggning av icke bygglovspliktiga BAB-ärenden (Bostadsanpassningsbidrag). Mäts som tiden från det att ärendet är komplett till dess att beslut om åtgärd är taget. Den genomsnittliga tiden ska inte uppgå till mer än två veckor Tillsynsarbetet med enskilda Mäts som en schablon- avlopp skall leda till att beräkning över olika kväveutsläppen minskar med typer av enskilda avlopp. 300 kg/år och fosforutsläppen med 70 kg/år Antalet inspektioner som Mäts i antal och målet myndigheten utför på livsmedelsområdet för året skall vara 75 stycken Antalet inspektioner som Mäts i antal och målet myndigheten utför på miljöområdet. för året skall vara 120 stycken Antalet inspektioner som Mäts i antal och målet myndigheten utför inom hälsoskyddsområdet. för året skall vara 55 stycken. För 2014 finns också sex gemensamma effektmål för alla nämnder. Dessa mål redovisas i det kommunövergripande styrkortet. Verksamhetsbeskrivning Miljö- och byggnadsnämnden är en av kommunens facknämnder och består av verksamheterna bygg, miljö och bostadsanpassningsbidrag. Miljö- och byggnadsnämnden har uppgiften att skapa goda förutsättningar för att alla boende ska ha en god utomhus- och inomhusmiljö som grundas på hållbar utveckling. Detta görs främst genom att idka tillsyn och tillståndsgivning inom miljöbalken, plan- och bygglagen samt livsmedelslagen. Miljö- och byggnadsnämnden har normalt åtta sammanträden per år. Bygglov och bygganmälan Bygglovsprövningen omfattar lokalisering, placering på tomten, användning av byggnader, utformning och funktion. Vissa mindre ärenden hanteras som anmälningsärenden. Efter lovgivning kontrolleras byggprocessen genom kontroller av byggnationen och byggherrens ansvar för utformning och funktion. Det kan t ex handla om tekniska lösningar, brandskydd eller tillgänglighet för funktionsnedsatta. Bostadsanpassningsbidrag (BAB) Äldre och funktionshindrade kan efter bedömning från social sektor få hjälp att anpassa bostaden på ett sätt som är anpassat till enskild individ för att underlätta nyttjandet av bostaden. Det är Miljö- och byggnadsnämnden som ser till att de fattade besluten blir fysiskt verkliga. Övrig tillsyn enligt PBL Tillsyn enligt PBL innefattar byggtillsyn, ventilationskontroll, brandfarlig vara, kontroll av hissar, olovligt byggande, ovårdade tomter, skymd sikt i korsningar samt enkelt avhjälpta hinder för funktionsnedsatta. Administration bygg Administrationen runt ett bygglov är omfattande. För att klara administrationen inom byggsidan finns en expedition som diarieför, debiterar, expedierar och arkiverar 49

50 Driftsbudget handlingarna. Datahjälpmedel i form av ByggReda och KM Tech finns. Livsmedel Livsmedelslagen reglerar myndighetens arbete som ska utföras. Inom detta område utförs bland annat: kontroll av verksamheter med livsmedelshantering, viss provtagning, ritningsgranskning vid ny/ombyggnad av livsmedelslokaler samt rådgivning. Andra viktiga uppgifter är utredning av klagomål och sjukdomsutbrott orsakade av livsmedel samt att kontrollera att egenkontrollprogram upprättas och följs. Inom livsmedelsområdet ingår även dricksvattenkontroll med hälso- och kvalitetsaspekter. Enskilda personer med barn yngre än ett år erbjuds att lämna in vattenprov för kostnadsfri analys av sin enskilda vattentäkt. Avfall och producentansvar Arbetet är i huvudsak handläggning av ärenden om undantag från den kommunala hämtningen och omhändertagandet av avfall. I arbetsuppgifterna ingår även arbete med kommunens avfallsplan. Kemiska produkter Kemiska produkter är samlingsnamnet för hantering av de kemiska ämnen som regleras av miljöbalken. Tillsyn sker av lagring och hantering av dessa produkter. Även handläggning av ansöknings/anmälningsärenden ingår i planerade uppgifter. Naturvård Tillsyn inom detta område sker främst med anledning av klagomål från allmänheten. Typ av ärenden är främst nedskräpning och strandskydd. Administration miljö Administrationen består av diarieföring, debitering, expediering, arkivering samt övrig service inom förvaltningens område. För administrationen inom miljösidan finns en assistenttjänst. Register och ärendehantering sköts i stor utsträckning med datahjälpmedel men stora delar av handlingarna arkiveras i ett närarkiv. Verksamhetsförändringar Nämnden har erhållit resurser för ytterligare en handläggare på byggsidan. Denna kommer att utgöra en välkommen förstärkning på bostadsanpassningsbidragen (BAB) och bygglovshandläggningen. I bägge fallen kommer en bättre servicenivå att kunna hållas. Under året kommer möjligheten finnas att lämna sina bygglovsansökningar digitalt via tjänsten mittbygge.se. Kvalitetssystemet kommer att uppdateras och effektiviseras, bl.a. genom att anpassas till en webbaserad plattform. För miljöverksamheten föreslås att en ny taxa ska börja gälla under Detta kan medföra förändringar i arbetssättet för personalen som omfattas av taxeförändringen. Miljöskydd Denna verksamhet avser all miljöfarlig verksamhet som definieras som sådan i miljöbalken. Inom detta område utförs kontroll av hela anläggningar med miljöfarlig verksamhet, av delprocesser och specifika störningar eller risker, inventering och tillståndsgivning av äldre enskilda avloppsanläggningar, utredning av klagomål från allmänheten, tillsyn av lantbruk samt hantering av ansökningar/ anmälningar av enskilda avloppsanläggningar, värmepumpar och andra miljöfarliga verksamheter. Hälsoskydd Tillsynen inom hälsoskyddsområdet grundar sig på att människors hälsa inte ska påverkas negativt. Tillsyn utförs över hygienlokaler, lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande, hotell, samlingslokaler och idrottsanläggningar. 50

51 Investeringsbudget Sammanställning investeringsbudget Investeringsbudget/sammanställning, tkr Budget 2014 VEP 2015 VEP 2016 TOTALT Kommunstyrelse Teknisk nämnd, skattefinansierat Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Totalt exkl avgiftsfinansierat Teknisk nämnd, avgiftsfinansierat Totalt inkl avgiftsfinansierat Snitt per år inkl avgiftsfinansierat Snitt per år exkl avgiftsfinansierat

52 Investeringsbudget Kommunstyrelsen Investeringsbudget, tkr Projekt Benämning Budget 2014 VEP 2015 VEP Investeringsreserv Utrustning o inventarier KLK IT-system ekonomikontor IT-infrastruktur KS Tågstopp Tjörnarp medfinansiering Tågstopp Tjörnarp egen del Räddningstjänst utrustning inventarier Prios-projektet TOTALSUMMA Uppdragskommentar: 9001 Investeringsreserv KS Reserv för kommande investeringar med tkr per år, förstärkt med tkr under 2014 för inventarier vid en ev renovering av musikskolan. Bl a fastighetskontorets behov av investeringsmedel för fastigheter och mark, TN:s behov av medel för genomförande av hastighetsplan samt KFN:s behov av nya inventarier i musikskolan prövas av Kommunstyrelsen i särskild ordning Utrustning och inventarier KLK För anskaffning av lösa inventarier inom hela KLK behövs det cirka 250 tkr per år IT-system ekonomikontor Ekonomiadministrationen behöver 200 tkr per år för anskaffning av mindre programvaror och dylikt Räddningstjänst utrustning och inventarier För 2014 planeras inköp av ny IC-bil, 800 tkr. För 2015 planeras inköp av en stegbil för tkr, en pick-up för 500 tkr, en besiktningsbil för 300 tkr samt en truck för 300 tkr. För 2016 planeras inköp av en IVPA-bil för 500 tkr, en besiktningsbil för 300 tkr samt utlarmningsutrustning för 500 tkr Prios-projektet För en fortsättning av Prios-projektet - Medborgarens Mina Sidor - har fem kommuner tillsammans gjort en upphandling för en grundplattform för att underlätta kommunmedborgarnas myndighetskontakter. Denna ITplattform byggs upp stegvis och investeringsbehovet för uppgår till tkr. Förutom kapitalkostnader tillkommer driftkostnader om ca 150 tkr per år IT-infrastruktur KS Kommunövergripande satsningar inom IT-infrastrukturområdet Tågstopp Tjörnarp medfinansierad del Pågatåg Nordost vari Tjörnarps station ingår, är ett medfinansieringsprojekt där järnvägsplanen nu är klar och stationen skall vara färdig under 2014 med trafikstart i december. För 2014 är kommunens andel beräknad till 16,4 mnkr, för 2015 till 2 mnkr och för 2016 till 0,4 mnkr Tågstopp Tjörnarp egen del Parkeringsytor mm i anslutning till stationen i Tjörnarp ingår inte i medfinansieringsprojektet utan är en kostnad kommunen få stå för själv. Beräknad kostnad 2014: 4,7 mnkr. 52

53 Investeringsbudget Tekniska nämnden skattefinanisierad verksamhet Investeringsbudget, tkr Projekt Benämning Budget 2014 VEP 2015 VEP Förnyelse gatubelysning Nya fordon GC-vägar och trafiksäkerhetsåtgärder Maglasätevägen Inventarier Park- och lekplatsprogram TOTALSUMMA Uppdragskommentar: 9138 Förnyelse gatubelysning Åtgärdsprogram för utbyte av gamla stolpar och armaturer. Utflyttning av belysningscentraler samt dokumentation av gatubelysningsanläggningen inför ny upphandling Nya fordon Utökade arbetsområden medför ökade maskin- och personalresurser. Byte och komplettering av ny fordonspark behövs kontinuerligt för att leva upp till antagna miljömål GC-vägar och trafiksäkerhetsåtgärder I projektet ingår bl a ombyggnad av Järnvägsgatan, samt tillgänglighetsanpassningar. Även arbetet med trafikplan finns med Maglasätevägen Renovering av Maglasätevägen på sträckan förbi Tjurasjö. Körbanan måste breddas och stödslänten förstärkas för att klara bussarnas svängradie från järnvägstunneln och västerut. Belastningen från tunga fordon har medfört längsgående sprickspridning i beläggningen vilket resulterat i att vägkroppen och stödslänten har givit med sig. Bron över Höörsån behöver renoveras och isoleras Inventarier För successiv anskaffning och utbyte av mindre inventarier Park- och lekplatsprogram Genom en långsiktig strategi görs under en 5-årsperiod en översyn av kommunens samlade lekplatser och grönytor inom detaljplanelagt område. Avsikten är en statushöjning som syftar till att utveckla de gröna miljöerna och skapa bättre mötesplatser för kommunens invånare, gammal som ung. I nära samarbete med medborgarna planeras ett åtgärdsprogram som efter utförande leder till mer tilltalande, tryggare och mer drifteffektiva miljöer. 53

54 Investeringsbudget Tekniska nämnden avgiftsfinansierad verksamhet Investeringsbudget, tkr Projekt Benämning Budget 2014 VEP 2015 VEP Nya serviser VSD Ledningsförnyelse VSD Utbyggnad VA-ytterområden Nya va-ledningar inom exploateringsområden Förnyelse ARV Norra Rörum/Tjörnarp Förnyelse ARV & PST Förnyelse VV & Täkter Ombyggnad VA-verket Spillvattenledningsnät Norra Rörum TOTALSUMMA Uppdragskommentar: 9067 Nya serviser VSD Anläggning av nya serviser till fastigheter som önskar ansluta sig Ledningsförnyelse VSD Ledningsförnyelse innebär byte av galvade vattenledningar infodring/byte av spill-och dagvattenledningar, förnyelse av brunnar, ventiler och andra anordningar. Projektet avser även separering av spill- och dagvattenledningar för att minska andelen ovidkommande vatten till reningsverk VA-ytterområden Ett flertal områden i Höörs kommun med förtätad bebyggelse saknar idag kommunal vatten och spillvattenförsörjning. 2014: Överföringsledningar inkl pumpstationer och tryckstegringsstatationer genom Jularp, Sjunnerup och fram till Karlarp. Utbyggnad i Sätofta Hed, Spångahus och Klevahill. 2015: Överföringsledningar inkl pumpstationer och tryckstegringsstatationer mellan Karlarp och Norra Rörum samt till Broslätt. Utbyggnad i Bokeslund. 2016: Utbyggnad i Broslätt, Bokeslund, Korsaröd och Holma 9399 Nya va-ledningar inom exploateringsområden Investeringen avser vatten-, spill- och dagvattenledningsnät i exploateringsområden. I investeringarna ingår också utbyggnad av ledningsnätet i privata exploateringsområden Förnyelse ARV Norra Rörum/Tjörnarp Krav från tillsynsmyndighet att åtgärda brister i reningen av spillvatten i Norra Rörum. Nytt reningsverk behöver byggas, då befintligt består av dammar och infiltration och inte har önskad reningseffekt. I pågående utredning för ytterområden undersöks alternativet nytt reningsverk i Norra Rörum mot att pumpa in spillvattnet till Ormanäs reningsverk. Motsvarande utredning görs för Tjörnarp och Snogeröd. Besked kommer under Förnyelse ARV & PST Eftersatt underhåll främst på reningsverken, som är byggda För att uppfylla krav i lagstiftning behövs det återströmningsskydd i samtliga spillvattenanläggningar. Utbyte av pumpar och filterreglering. Rensgaller i Tjörnarp och Norra Rörum, investeringsbehov beroende av utredning Förnyelse VV & Täkter Ta fram nya vattentäktsområden när behovet ökar pga anslutning av ytterområden. Överbyggnad på vattentäkt 3, Orup Ombyggnad VA-verket VA-verket har ett stort fastighetsbestånd som är i behov av kontinuerliga renoveringar. Under 2015 planeras taket på Ormanäs Reningsverk att bytas ut och under 2016 planeras taket på rötkammarna att isoleras och förnyas Spillvattenledningsnät Norra Rörum I Norra Rörum finns ett kombinerat avloppsledningsnät det vill säga dag- och spillvatten i samma ledning. Verksamhetsområde finns för dag- och spillvatten vilket gör att vi måste erbjuda fastigheterna anslutningar. Vi får in uppåt 2500% mer vatten till reningsverket än vad vi producerar. Oavsett om vattnet ska pumpas till Ormanäs eller ett nytt reningsverk byggs i Norra Rörum måste flödena minskas genom att ett nytt spillvattenledningsnät byggs. 54

55 Investeringsbudget Kultur- och fritidsnämnden Investeringsbudget, tkr Projekt Benämning Budget 2014 VEP 2015 VEP Skateboardbana TOTALSUMMA Uppdragskommentar: 9431 Skateboardbana En skatebana planeras i samverkan med Höörs skateförening. Planering, utformning och finansiering utformas tillsammans med ungdomar och expertis. Tekniska nämnden och Kultur- och fritidsnämnden svarar för de politiska besluten. 55

56 Investeringsbudget Barn- och utbildningsnämnden Investeringsbudget, tkr Projekt Benämning Budget 2014 VEP 2015 VEP Inventarier skol-/förskoleområdena TOTALSUMMA Uppdragskommentar: 9121 Inventarier skol-/förskoleområdena Inventarieinköp inom områdenas verksamheter såsom skola, förskola, vuxenutbildning, administration och resursteam. Medlen fördelas till de olika områdena senare utifrån barn- och elevantal samt specifika behov. Driftkonsekvenser i form av kapitalkostnader beräknas till 150 tkr för år 2014 års investeringar (50%) 56

57 Investeringsbudget Socialnämnden Investeringsbudget, tkr Projekt Benämning Budget 2014 VEP 2015 VEP Inventarier och tekniska hjälpmedel TOTALSUMMA Uppdragskommentar: 9386 Inventarier och tekniska hjälpmedel Arbetstekniska hjälpmedel/inventarier till ÄO och OF. Inventarier till Kungshällan Servicehus. Mobiltelefoner och cyklar till hemtjänsten. Nyckelskåp till demensboende. 57

58 Investeringsbudget Miljö- och byggnadsnämnden Investeringsbudget, tkr Projekt Benämning Budget VEP VEP Inventarier MBN-kontor TOTALSUMMA Uppdragskommentar: 9432 Inventarier MBN-kontor Beloppet avser både nyinköp och ersättning för äldre inventarier. 58

59 Exploateringsbudget Exploateringsbudget Projekt Benämning BUDGET VEP VEP Norra Rörum Utgifter Inkomster Netto Byggland Utgifter Inkomster Netto Verksamhetsområde Syd Utgifter Inkomster Netto Höör Väster Utgifter Inkomster Netto Verksamhetsområde Nord Utgifter Inkomster Netto Projektering Tjörnarp Utgifter Inkomster Netto Sätofta Utgifter Inkomster Netto xxxx xxxx Rolsberga Utgifter Inkomster Netto Snogeröd Utgifter Inkomster Netto Kv Badhuset Utgifter Inkomster Netto TOTALT Utgifter Inkomster Netto

60 Exploateringsbudget 9989 Norra Rörum Ett mindre område är planlagt för bl.a. småhustomter. Tre av tomterna ägs av kommunen. Planändring är beställd för att utreda om kommunens mark kan användas effektivare. Efter utbyggnad av gata och VA kan tomterna börja säljas 2013/ Byggland Gestaltningsutredning har pågått under Planarbetet tar därefter vid och detaljplanen kan vara klar Försäljning av byggrätter och byggstart beräknas kunna ske tidigast Verksamhetsområde Syd Inkomster från tomtförsäljning beräknas komma i takt med att tomter blir tillgängliga. I sydöstra delen av verksamhetsområdet kan ytterligare tomter iordningställas efter förlängning av Fraktvägen österut Höör Väster Höör Väster är uppdelat i flera delområden. Kvarnbäck är ett delområde, som i sin tur är uppdelat på tre etapper. I detaljplanen ingår en cirkulationsplats vid väg 13 (Frostavallsvägen) som kommunen ska bekosta. Cirkulationsplatsen bör dock ej belasta exploateringen. Kvarnbäck etapp 1 Fortsatt försäljning av tomter kommer att ske under perioden med färdigställande av planteringar och gångbanor i takt med att bebyggelsen uppförs. Kvarnbäck etapp 2 Efter en mindre planändring blir det aktuellt med bygggator och markarbeten Detta för att ha fortsatt beredskap för fler tomtförsäljningar framöver. 20 småhustomter och en tomt för ett större projekt ingår i etappen. Kvarnbäck etapp 3 Ur samordningssynpunkt är det lämpligt att bygga ut byggatorna i etapp 3 samtidigt med etapp 2. Ytterligare 6 småhustomter kan då färdigställas. I etappen finns möjlighet till större bostadsprojekt och skola/daghem. Cirkulationsplats väg 13 När hälften av bebyggelsen inom etapperna 1-3 är uppförd och inflyttad ska, enligt avtal med Trafikverket, kommunen bekosta en cirkulationsplats vid Kvarnbäcksvägens anslutning till Frostavallsvägen (väg 13). Denna är till för att underlätta för trafiken till och från Kvarnbäcksområdet. Totalt är området planerat för ca 130 bostäder vilket innebär att bostäder bör vara klara när cirkulationsplatsen ska finnas på plats. Utbyggnaden är planerad till tidigast 2015 men bör inte belasta exploateringen Verksamhetsområde Nord (Sågenområdet) Detaljplanen för södra delen blev klar En ny infartsgata med separata vänstersvängfält från väg 23 byggdes 2012 och gatuutbyggnaden fortsätter med en industrigata 2013/14 beroende på intresse. Planarbetet för norra delen av området pågår Projektering Tjörnarp Pågatågstationen tas i bruk hösten 2014 vilket kommer ge stora förutsättningar för orten att utvecklas. Kommunen har endast två tomter på orten och behöver se över möjligheten till ytterligare exploatering Sätofta Ett attraktivt område med få kommunala tomter och ingen markreserv. Ytterligare mark för exploatering inventeras och utreds. XXXX Rolsberga Ett läge med ökad attraktion nära till kollektivtrafik mot forskningsanläggningarna i Lund. Exploateringsbar mark inventeras. XXXX Snogeröd Detaljplan för småhusbebyggelse klar under 2014 varefter exploatering kan påbörjas Kv Badhuset Marken ägs av HFAB som har planer på att bygga ett 30-tal lägenheter. Inledande planarbete för tomt kvarteret Badhuset. 60

61

62 Höörs kommun Box Höör Telefon växel