Verksamhetsredovisning vattenförvaltningen

Transkript

1 Bilaga 2. Verksamhetsredovisningen av länens användning av 2011 års medel från anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön BD AC AB - Stockholms län C - Uppsala län D - Södermanlands län E - Östergötlands län F - Jönköpings län G - Kronobergs län H - Kalmar län I - Gotlands län K - Blekinge län M - Skåne län N - Hallands län O - Västra Götalands län S - Värmlands län T - Örebro län U - Västmanlands län W - Dalarnas län X - Gävleborgs län Y - Västernorrlands län Z - Jämtlands län AC - Västerbottens län BD - Norrbottens län O N Y Z X W C S U T D E F H G K M AB I Lantmäteriet 1 av 90

2 Verksamhetsredovisningen av Stockholms läns användning av 2011 års medel från anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Beredningssekretariatet, situerad på Miljöanalysenheten, Miljöavdelningen, Länsstyrelsen, bereder underlag åt Vattenmyndigheten i Norra Östersjön. Det finns ett beredningssekretariat på varje länsstyrelse som arbetar med frågorna relaterade till uppdrag 56, vattenförvaltning (EU:s ramdirektiv för vatten). 537 Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön * Samverkan Stockholms län har 26 kommuner. Här bor drygt en femtedel av Sveriges befolkning. Befolkningen i länet förväntas öka med personer fram till år 2030 (RUFS 2010). Länets expansiva utveckling innebär en stor utmaning inom vattenförvaltningen. En stor del av arbetet på länsstyrelsen innebär att arbeta med förebyggande åtgärder. Ett led i det förebyggande arbetet är samverkan med kommunerna kring vattenfrågorna, men även att lyfta in vattenförvaltningen i Länsstyrelsens ordinarie arbete t.ex. i planprocessen och i prövning och tillsyn enligt miljöbalken (se mer under åtgärder). Vattenfrågorna har det senaste åren fått allt högre prioritet ute i länets kommuner. Länsstyrelsen har under 2011 fått allt mer förfrågningar kring vattenförvaltningen och miljökvalitetsnormerna. Flera kommuner har initierat arbete med vattenplaner, VA-planer, kommunala åtgärdsprogram och lyft vattenfrågorna i översiktsplanprocessen. Länsstyrelsen bistår med rådgivning i dessa processer genom att delta i olika former av samverkansmöten. Nedan lista större insatser som skett under året: Två så kallade vattendagar har hållits, som är seminarium för politiker och tjänstemän samt andra intressenter, för att belysa vattenförvaltning och möjliga åtgärder för bättre vattenkvalitet. Den ena vattendagen hölls i Stockholms Stad i september och den andra i Vallentuna, gällande Åkerströmmen i november Länsstyrelsen har delat ut bidrag för att bilda ett nytt vattenråd i Himmerfjärdens avrinningsområde. Ett vattenråd är ett formaliserat samarbete för lokalt engagerade, gällande vattenförvaltning i ett avrinningsområdesperspektiv. Ett stort möte har hållits i Sorunda bygdegård i Nynäshamn i november för lokalt engagerade. Mötet riktade sig främst till representanter från kommuner, intresseorganisationer, branschorganisationer, olika verksamhetsutövare samt privatpersoner. Länsstyrelsen har anordnat tre seminarier, s.k. vattenverkstäder för kommuner och andra intressenter (intresseorganisationer, regionala myndigheter, verksamhetsutövare etc.). Syftet med vattenverkstäderna var att informera, inspirera och diskutera åtgärder inom olika avrinningsområden inför kommande vattenförvaltningscykel Vattenverkstäderna är ett led i arbetet med att ta fram underlag till nästa åtgärdsprogram för Vattendistriktet Norra Östersjön. Länsstyrelsen är engagerad i en rad olika vattenvårdssamarbeten. Det sker genom att sitta med i styrelsen, i arbetsgrupper eller att delta vid möten. Länsstyrelsen har under 2011 varit aktiv i följande vattenvårdssamarbeten: Mälarens vattenvårdsförbund, Svealands kustvattenvårdsförbund, Tyresåns vattenvårdsförbund, Trosaåns vattenvårdsförbund, 2 av 90

3 Igelbäckens vattensamverkan, Bällstaåns vattensamverkan, Edsvikens vattensamverkan, Stavbofjärdens vattenråd, Åkerströmmens vattensamverkan, Märstaåns samverkan, Himmerfjärden/Kagghamraåns vattenråd, Stockholms läns vandringshindersgrupp samt Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län *Övrig vattenförvaltning Klimatanpassning Länsstyrelsen har varit med och tagit fram rapporterna Klimatförändringar och Mälaren ur ett vatten- och naturmiljöperspektiv samt Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län inom rapportserien Anpassning till ett förändrat klimat. Länsstyrelsen har genomfört en serie kommunbesök där bland annat kopplingen mellan klimatanpassning respektive miljömål om vatten, övergödning och biologisk mångfald diskuterats. Länsstyrelsen har genomfört ett tematiskt seminarium om klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden. Länsstyrelsen har även varit tagit fram rapporten Mälaren om 100 år förstudie om dricksvattentäkten Mälaren i framtiden. Utredningarna har finansierats av klimatanpassningsmedel, men har en stark koppling till arbetet med vattenförvaltningen. Beredningssekretariatet har varit delaktig i flera av aktiviteterna kring klimatanpassning Kartläggning och analys Länsstyrelsen har genomfört en uppdaterad klassificering av ekologisk status för sjöar, vattendrag, kust och övergångsvatten under Klassificeringen är uppdaterad i VISS (Vatteninformationssystem för Sverige). Länsstyrelsen har kartlagt mjukbottenfauna i kustvatten Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Stockholms skärgård 2010 (Rapport 2011:32, Länsstyrelsen i Stockholm). Provtagningen visar att miljön vid alla de undersökta bottnarna bedöms som god. På flera mätplatser har bottnarnas syresättning stadigt återhämtat sig sedan en svacka Länsstyrelsen har på uppdrag av Naturvårdsverket sammanställt information om förekomsten av främmande arter i Mälaren. Flera av arterna är redan väl etablerade i hela eller delar av Mälarens ekosystem. Informationscentralen för egentliga Östersjön rapporterar om storskaliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljön. Under 2011 har Informationscentralen rapporterat om sommarens algblomning i egentliga Östersjön, där blomningen av cyanobakterier var mycket långvarig. Informationscentralen har också utvecklat webbplatsen om främmande arter i svenska havsområden, Underlaget kan användas i pågående kartläggning och analys. Länsstyrelsen har samlat in information från kommunerna om breddningspunkter och dagvattenutsläpp och sammanställt i GIS-skikt. Länsstyrelsen har skannat och kartlagt vattendomar i länet. Länsstyrelsen har djuplodat ett antal sjöar. 3 av 90

4 Länsstyrelsen har producerat en rapport om miljögifter i sediment i samarbete med Stockholms Stad och SGU (Rapport 2011:19, Metaller och miljögifter i sediment inom Stockholms stad och Stockholms län 2007). Informationen kan användas i pågående kartläggning och analys. Länsstyrelsen har fört en nära dialog med LRF på regional och lokal nivå, med enskilda lantbrukare och med kommunerna för att gemensamt identifiera lämpliga och platsanpassade åtgärder, framförallt våtmarker, inom prioriterade områden. Länsstyrelsen har samverkat för att genomföra en kurs i Greppa Näringen och informera om våtmarksanläggning för lantbrukare inom Åkerströmmens avrinningsområde Fastställande av kvalitetskrav Underlaget för kvalitetskraven för vattenförekomster har förstärkts genom miljöövervakning av vattenförekomsterna (se nedan). Länsstyrelsen arbetar även med tillämpning av miljökvalitetsnormerna genom den egna ärendehanteringen, samt genom rådgivning till kommunerna. Bland annat har Länsstyrelsen tagit fram en vägledning för hur miljökvalitetsnormer hanteras vid planering av mark och vatten. Rapport: Miljökvalitetsnormer för vatten - en vägledning för fysisk planering i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Stad och Upplands Väsby, maj Förvaltningsplaner Se under 5373 Åtgärdsplaner. Redovisa vilket underlag eller arbete som har genomförts för att förbättra förvaltningsplanen Åtgärdsplaner Beredningssekretariatet har under 2011 arbetat med att ta fram underlagsdokument till nästkommande åtgärdsprogram ( ). Två pilotrapporter har utvecklats, en för Tumbaån och en för Tyresån innehållande förslag på konkreta åtgärder. I samband med detta arbete har Länsstyrelsen genomfört tre seminarier, s k vattenverkstäder under 2011 (se under samverkan). Länsstyrelsen har utvecklat en plan för åtgärder (åtgärd nummer 30 i åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt) som är direkt relaterad till arbetet med miljökvalitetsmål, havsmiljöarbetet, vattenförvaltning samt annan styrning såsom klimatstrategi, landsbygdsprogram etc. Denna plan har utvecklats under året och kopplas till länsstyrelsens verksamhetsplanering för kommande år. Genom ett antal samverkansinsatser (se ovan) bidrar Länsstyrelsen till att åtgärder genomförs på kommunal nivå. Under 2011 gäller detta framför allt inom Åkerströmmens och Stavbofjärdens avrinningsområden. Dessa områden har blivit särskilt prioriterade för åtgärder eftersom de har stort läckage av näringsämnen till havet. Under 2011 har Länsstyrelsen utökat arbetet till att även inbegripa avrinningsområdena Märstaån och Himmerfjärden. Länsstyrelsen tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten i tillsyn och prövning (gäller både 11 kap. och 9 kap MB.). I tillståndsärenden vid Mark- och miljödomstolen yrkar 4 av 90

5 Länsstyrelsen på att sökanden ska vidta anpassningsåtgärder för att ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna. Beredningssekretariatet ger stöd i miljöskyddsärenden för att bedöma verksamhetens påverkan på recipienter/vattenförekomster och om miljökvalitetsnormerna följs. Ärenden under 2011 har varit bl.a. fyra kondensvärmeverk, avloppsanläggningar, deponier och vattenskyddsområden. Beredningssekretariatet ger stöd i naturvårdsärenden, t.ex. en skötselplan för Tyresta nationalpark (som också är ett Natura 2000-område) för att vattenförvaltningsarbetet ska bidra till att uppfylla naturvårdskraven enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Länsstyrelsen får varje år in ca 300 ärenden som gäller tillsyn av vattenverksamhet varav ca 60 % är anmälningsärenden där Länsstyrelsen prövar den sökta åtgärden mot naturmiljöintressena, så också i år. Vattenverksamheter och reglering av vattensystem påverkar utsläppen av näringsämnen och gifter till havsmiljöer. Som stöd för de som anmäler har Länsstyrelsen under året tagit fram ett faktablad om anmälan av arbeten i vatten. Därtill är kunskapsläget om dammanläggningar uppdaterat som reglerar vattensystem, informationsutskick har gjorts till samtliga ägare, och Länsstyrelsen har genomfört fältbesök hos några dammanläggningar med särskilt utpekade naturvärden. Länsstyrelsen har utvecklat en intern checklista för vad som ska avhandlas under samrådet, inklusive miljökvalitetsnormer för vatten. På webbplatsen tas miljökvalitetsnormerna särskilt upp i fråga om dammar ( vattenanvandning/vattenverksamhet/lansstyrelsens-damminventering- 2011/Pages/ramdirektivet-for-vatten.aspx) Där finns hänvisning till förordningen om vattenförvaltningen mm. Vid varje prövning av anmälningspliktiga vattenverksamheter prövas inverkan på vattenförhållandena mot intrånget. De beslut som Länsstyrelsen fattar för varje anmälningsärende syftar till att begränsa negativ miljöpåverkan vilket i förlängningen även gynnar arbetet med miljökvalitetsnormerna för vatten. Länsstyrelsen är aktiva under så kallade dikesdagar för att berätta hur man tar miljöhänsyn vid dikesunderhåll. Länsstyrelsen informerar om hur och när det är aktuellt att ompröva markavvattnings- och sjösänkningsföretag. Länsstyrelsen har under året även prövat strandskyddsdispenser inom vissa skyddade områden och granskat ett antal kommunala beslut om strandskyddsdispenser, i syfte att bevaka strandskyddets intressen. Länsstyrelsen har arbetat för att återskapa våtmarker i och i anslutning till odlingslandskapet, med hjälp av särskilda medel från Naturvårdsverket under Det är en viktig åtgärd för att förhindra läckage av näringsämnen till vattendrag, sjöar och kustvatten. Länsstyrelsen har tagit fram planeringsunderlag och gett bättre stöd och rådgivning till lantbrukare, samt skapat ett större intresse hos markägare för återskapandet av våtmarker. 5 av 90

6 Länsstyrelsen har samarbetat med KTH och Södertörns högskola inom ett forskningsprojekt där Åkerströmmens avrinningsområde ingår som en fallstudie. Där prövas bl.a. "deltagardrivna GIS-verktyg" i samarbetet med LRF och enskilda lantbrukare för att få bäst platsanpassning av åtgärder. Länsstyrelsen har anordnat två arbetsmöten för lokala LRFmedlemmar och lantbrukare i avrinningsområdena Oxundaån (i samverkan med Sigtuna kommun) och Nynäshamn (i samverkan med Nynäshamn, Södertälje och Botkyrka kommuner). Länsstyrelsen har bildat en arbetsgrupp för att främja arbetet med att undanröja vandringshinder för djur (fisk, utter, mm.). Vandringshindergruppen består av representanter från Länsstyrelsen och externa parter, t.ex. Kammarkollegiet, Trafikverket, kommuner och Sportfiskarna. Gruppen träffas ett par gånger per år och diskuterar problemställningar och möjliga åtgärder relaterade till vandringshinder och genomför exkursioner i studiesyfte. I detta arbete avhandlas även miljökvalitetsnormerna för vatten. Ett aktuellt restaureringsprojekt som påbörjats under 2011 är Hemmesta sjöäng, där ett stort våtmarksområde ska återskapas strax uppströms Hemmesta träsk. I projektet deltar Värmdö kommun, WWF, Trafikverket och Sportfiskarna. Projektet har fått LONA-bidrag (för lokala naturvårdsåtgärder) från Länsstyrelsen Övervakning Länsstyrelsen har medverkat till att få till stånd samordnad provtagning i Södertälje och Sigtuna kommun. Genom olika lokala vattenvårdssamarbeten har Länsstyrelsen medverkat till att få till stånd samordnad vattenprovtagning i avrinningsområdena Stavbofjärden, Åkerströmmen, Märstaån och Himmerfjärden. Flera kommuner och vattensamverkansgrupper har reviderat sina miljöövervakningsprogram exempelvis Bällstaån, Igelbäcken, Trosaån och Nacka. Länsstyrelsen har genom samverkan och rådgivning verkat för att vattenförvaltningen behov av data för statusklassning och åtgärder tillgodoses. En mätkampanj för kustfisk har genomförts i Lilla Värtan med avsikt att få kunskap om fiskbestånden och fiskens innehåll av miljögifter, samt ge underlag för utveckling av bedömningsgrunder. Länsstyrelsen har under 2011 genomfört en storskalig inventering av fiskyngel på ett hundratal platser i Stockholms skärgård. Inventeringen ska bl.a. ge en bättre bild över hur olika fiskarter lyckas med fortplantningen, men ingår också i arbetet med att ta fram översiktliga kartor över skärgårdens marina miljöer. Under 2011 provtogs kväve, fosfor, klorofyll A, biovolym och siktdjup i nästan alla kust- och övergångsvatten i länet. Under 2010 genomfördes en mätkampanj av växtplankton i kustvatten. Resulterat finns presenterade i rapporten Mätkampanj 2010, Norra Östersjöns vattendistrikt, Fria vattenmassan växtplankton, november Resultaten kommer bl.a. användas som underlag för utveckling av bedömningsgrunder. Med hjälp av sjöflygplan och båt har Länsstyrelsen under augusti 2011 kartlagt tillståndet i 81 sjöar i Stockholms län, i nära samverkan med flera kommuner och grannlän. Syftet är att bl.a. 6 av 90

7 få underlag till bedömning av miljötillståndet och sjöarnas ekologiska status. Resultaten läggs in i den nationella databasen VISS (vatteninformationssystem Sverige). Länsstyrelsen har genomfört kiselalgsprovtagning i norra delarna av länet. Kiselalger ger ett mycket värdefullt och användbart underlag vid bedömning av övergödningspåverkan samt effekten av miljögifter. Länsstyrelsen inledde övervakning av miljögifter i fyra ytvattenförekomster under Övervakningen fortsätter under 2012 i fler vattenförekomster. Länsstyrelsen har genomfört provtagning i sex grundvattenförekomster av miljögifter och andra basparametrar. Övervakningen fortsätter under 2012 i fler vattenförekomster Rapportering vattenmiljö - Övriga kommentarer 7 av 90

8 Verksamhetsredovisningen av Uppsala läns användning av 2011 års medel från anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 537 Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön * Samverkan Länsstyrelsen har under 2011 anordnat vattenverkstäder i 2 kommuner. Syftet har varit att utbyta kunskap och att hitta de mest effektiva åtgärder som kommunerna kan vidta för att god ekologisk och kemisk status ska uppnås till målåret. Resultatet av vattenverkstäderna kommer vara en viktig del av Åtgärdsplanerna. Beredningssekretariatet har under året deltagit aktivt i Greppa Näringen. Under 2011 har flera Greppa-möten anordnats med deltagare från LRF, rådgivare och länsstyrelsepersonal. Länsstyrelsen har under året också samverkat med andra aktörer som bedriver vattenvård i länet, genom möten och annan kommunikation med bland andra Upplandsstiftelsen, ett antal vattenråd, båtlivsorganisationer samt enskilda lantbrukare och markägare. LOVA-administrationen har bidragit väsentligt till en ökad samverkan kring vattenvård. Länsstyrelsen bistått Tierps kommun med råd vid utformning av fiskväg vid det nedersta dämmet i Tämnarån. För att kontinuerligt utbyta erfarenheter och skapa samordningsvinster länen emellan i Norra Östersjöns vattendistrikt har länssamordnarna och vattenmyndigheten haft lync-möten varannan vecka och fysiska träffar med jämna mellanrum. Under mötena sprids information, diskuteras gemensamma frågeställningar och tas beslut om särskilda insatser. Distriktsmöten hålls som regel två gånger per år. *Övrig vattenförvaltning Beredningssekretariatet 5370 Kartläggning och analys Kartläggning och källfördelning av fosfor i länets avrinningsområden Insatser för att särskilt kartlägga fosfortransporten i Tämnarån. Makrofytinventering i Mälaren. Hydrologisk undersökning i Strömarån Verifierande grundvattenanalyser Sedimentanalyser av prioriterade ämnen i kusten Fjärranalyser av kantzoner längs vattendrag (pågående) Kartläggning av markavvattningsföretag och båtnadsområden Samordning av provtagning av prioriterade ämnen inom kommunernas samordnade recipientkontroll 8 av 90

9 Screening av möjliga Särskilt förorenande ämnen (doftämnen och komplexbildare) inom den nationellt samordnade screeningen Fastställande av kvalitetskrav Förvaltningsplaner Åtgärdsplaner Planering av arbetet med åtgärd 28 har påbörjats. Länsstyrelsen gjorde dock en första översyn av befintliga tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken som kan ha en inverkan på vattenmiljön genom den kemikaliekartläggning som genomfördes under Länsstyrelsen driver ett tillsynsprojekt i Tämnaråns ARO där målet är att förbättra egenkontrollen enligt MB 11 kap och få en mer aktiv tillsyn av vattenverksamheterna. Lärdomarna från detta projekt kommer senare att appliceras på länet som helhet. Någon prioritering av vilka verksamheter som är mest angelägna att ompröva ur ett vattenförvaltningsperspektiv finns inte ännu. Generellt gäller att de stora dammanläggningarna i Dalälven är prioriterade vid tillsynsarbetet. I övrigt är de nedersta vandringshindren i kust- och Mälarmynnade vattendrag prioriterade. En rapport om potentiella reproduktionsområden för fisken asp har pekat ut anläggningar vid vilka åtgärder är prioriterade. Inom ramen för åtgärdsarbetet driver Länsstyrelsen under havsmiljöprojekten Minskat fosforflöde från Östhammarsfjärdens sediment genom aluminiumtillsats - regionala effekter och nationell kunskap, Potentiella källor till dioxin och furaner i Lövstabukten i Uppsala län samt deltar i havsmiljöprojektet Förstärkta fiskbestånd i Roslagens skärgård. Beredningssekretariatet har även arbetat med att ta fram underlag för åtgärdsprogram enligt riktlinjer från Vattenmyndigheterna Övervakning Samordning av kommunernas SRK och anpassning av dessa till VFD. Del två av provtagningen genomförs under våren 2012, därefter rapportering till datavärd och VISS. Kiselalger i rinnande vatten, inklusive analyser av skaldeformationer som mått på miljögiftspåverkan. Elprovfiske i 3 vattendrag, totalt? lokaler, rapporterat till datavärd Makrofauna mjukbotten i kusten Synoptisk kartering av hydrografi, kemi och plankton i kusten Synoptisk vattenkemisk provtagning i 24 sjöar Regionala tidsseriesjöar, 2 st Nationell mätkampanj kustfisk i en kustvattenförekomst 9 av 90

10 Alla data är rapporterade till datavärd.där sådan finns. Uppdateringar av övervakningsprogram i Viss kommer att vara prioriterat Rapportering vattenmiljö - Övriga kommentarer 10 av 90

11 Verksamhetsredovisningen av Södermanlands läns användning av 2011 års medel från anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 537 Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön * Samverkan För att kontinuerligt utbyta erfarenheter och skapa samordningsvinster länen emellan i Norra Östersjöns vattendistrikt har länssamordnarna och vattenmyndigheten haft lync-möten varannan vecka och fysiska träffar med jämna mellanrum. Under mötena sprids information, diskuteras gemensamma frågeställningar och tas beslut om särskilda insatser. Distriktsmöten hålls som regel två gånger per år. I distriktet har vi flera arbetsgrupper som jobbar tillsammans. Den enda kontakten vi har med Södra Östersjöns distrikt är att vi får protokoll från deras sammanträden med vattendelegationen. Under året har vi varit delaktiga i Miljösamverkan Sörmlands verksamhet vid träffar med kommunens jordbrukshandläggare. Vi samarbetar med vattenvårdsförbunden, Nyköpingsåarnas förbund är vattenråd och har en person anställd för att arbeta med de frågorna. Vi har haft kontinuerliga möten med honom för att hålla oss uppdaterade. Tidvis har samarbetet haltat, men det är något som vi ska ta tag i ordentligt under I kustvattenvårdsförbundet har vi deltagit i berednings- och styrelsemöten. Vi har haft en del samverkan med kommuner, men tyvärr mäktar vi inte med att träffa dem så mycket som vi skulle vilja. I september fick vi besök av en delegation med folk från ickemedlemsländer i EU. Det var Naturvårdsverket som kontaktade oss och frågade om de kunde komma och diskutera Vattenförvaltning med oss. Det var en SIDA-kurs som hette Environmental Governance and Management with EU-focus, där en del handlade om Vattendirektivet. Vi hade en dragning om vårt arbete med direktivet och sen åkte vi ut i fält till Svärtaån och visade på en del åtgärder som vi jobbar med där. *Övrig vattenförvaltning Det är främst samordnarens tid som redovisas på övrig vattenförvaltning. Samordnarrollen innebär att ha kontinuerlig kontakt med de andra länen i distriktet, vi har telefonmöte varannan vecka, men även fysiska möten. Samordnarrollen innebär också att sprida information inom beredningssekretariatet, ha interna möten och hålla ihop arbetet. Även en del interna möten i beredningssekretariatet redovisas på övrig vattenförvaltning. 11 av 90

12 5370 Kartläggning och analys Under året har vi fortsatt att bygga på data för våra vattenförekomster. Vi har tagit vattenprover för näringsämnesanalys i ca 30 vattendrag och 20 sjöar. I samarbete med den regionala miljöövervakningen har vi inventerat makrofyter. En konsult har utfört biotopkartering i 14 vattendrag i länet. I grundvatten har det analyserats för miljögifter. Den fortsatta inventeringen bestäms varje år utefter en bristanalys på hur mycket som är undersökt i alla förekomster. De vattenförekomster som har minst antal inventeringstillfällen prioriteras för att vi ska få en så heltäckande bild som möjligt. Av de förekomster som föll ut i prioriteringen gjordes ytterligare en prioritering med avseende på status, där de förekomster som hade sämst status prioriterades. Sen har vi en del vatten där vi prioriterar att ha kontinuitet så vi får långa provtagningsserier. Kartläggningen ligger till grund för att kunna göra en påverkansanalys. Vi har inte gjort någon analys, men i arbetet med underlagsdokumenten ligger kartläggningen som grund för vilka vatten vi ska ta fram åtgärder för. Vi har inte arbetat med riskanalys under året och vi har inte uppdaterat VISS Fastställande av kvalitetskrav Det arbete som utförs för att bygga på statusklassningen utförs under Kartläggning och analys Förvaltningsplaner Inget arbete har utförts under året Åtgärdsplaner Arbetet med underlagsdokumenten kom igång under Arbetet har varit mycket trevande och många diskussioner har förts både internt och i distriktet om hur vi ska gå till väga för att ta fram allt material som behövs och hur det ska sammanställas. Arbetet är fortfarande trevande, men på gång. Det har varit bra att vi har fått riktlinjer från Vattenmyndigheterna, men det är lite synd att Vattenmyndigheten inte kan vara tydligare i sin beställning. Dialogmötena som har varit under året har mer skapat frustration och förvirring än varit till hjälp. Vi har satsat mycket tid på underlagsdokumenten, men trots det har vi inte kommit så långt som vi hade önskat. Vi är aktiva i arbetsgruppen för utvecklingen av LEGO. Under 2011 startade vi arbetet med att skriva en rapport om Länsstyrelsens arbete med åtgärder i vatten, åtgärd 30 i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Vi kommer att försöka beskriva allt åtgärdsarbete som Länsstyrelsen gör och bör göra, inte bara utefter det som står i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. Tanken är sen att rapporten ska var ett underlag för oss vid planering och prioritering av vårt arbete. Det ska dessutom ge oss en överblick av vilket arbete som görs inom vatten. Vi har 12 av 90

13 en person anställd att utföra arbetet och har även fått miljömålspengar för det Övervakning Inom övervakning har vi genomfört en översyn i VISS, på uppdrag av Vattenmyndigheten inför rapporteringen till EU, av övervakningspunkter och program Rapportering vattenmiljö Inget arbete har utförts under året. Övriga kommentarer 13 av 90

14 Verksamhetsredovisningen av Östergötlands läns användning av 2011 års medel från anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 537 Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön * Samverkan För att kontinuerligt utbyta erfarenheter och skapa samordningsvinster länen emellan i Södra Östersjöns vattendistrikt har länssamordnarna och vattenmyndigheten haft regelbundna lync-möten och fysiska träffar med jämna mellanrum. Under mötena sprids information, diskuteras gemensamma frågeställningar och tas beslut om särskilda insatser. Sedan ett par år tillbaka finns en tvärsektoriell arbetsgrupp med tjänstemän från miljöskydd, naturvård, lantbruk och kultur och samhällsbyggnad som arbetar operativt med att förbättra länets vattenmiljöer. Vattengruppen har möten varje månad för att informera, planera och följa upp vattenmiljöarbetet. Utifrån det samlade behovet görs en gemensam prioritering av vattenarbetet. Det operativa arbetet genomförs sedan i mindre konstellationer i form av projekt/arbetsgrupper som arbetar med t ex löpande myndighetsarbete eller projekt utifrån specifika frågeställningar. Så långt det är möjligt har gruppen samordnat sin verksamhetsplanering angående vattenarbetet för att ta ett helhetsgrepp och därigenom hitta effektivare arbetsformer. Mer övergripande, strategiska och ledningsinriktade frågor behandlas och samordnas genom Miljö- och klimatberedningen med landshövdingen/länsrådet som ordförande och där berörda enhetschefer finns med. Vi har under året fortsatt arbetet med att bygga upp en samverkansorganisation med olika intressenter som berörs av vattendirektivet med fokus på bildning av vattenråd, för att viktiga aktörer inom ett vattenområde ska komma till tals. Arbetet med att stödja lokala aktörer att bilda vattenråd har varit framgångsrikt och det lokala åtgärdsarbetet för att förbättra vattenkvaliteten har också tagit fart inte minst tack vare satsningen på LOVA-projekten. Vi har under året startat ett samarbete med Universitet i Dundee i Skottland för att utbyta erfarenheter hur man arbetar med vattenförvaltning i respektive länder. *Övrig vattenförvaltning Vi har administrerat, planerat och samordnat vattenarbetet i länet. Vi har även drivit och deltagit i flera åtgärdsprojekt i syfte att förbättra vattenkvaliteten. Vi har delat ut LOVA-bidrag till lokala åtgärdsinsatser för att minska övergödningsproblematiken. Vi har även gjort speciella satsningar för att sprida kunskap om länets vattenmiljöer till olika aktörer i länet. Vi har bland annat publicerat två större rapporter som beskriver tillståndet i länets vattenmiljöer och vårt vattenarbete har även resulterat i ett flertal intervjuer i olika radio- och TV-medier och artiklar i både lokal och 14 av 90

15 nationell press. Vi har vid flera tillfällen blivit anlitade som föredragshållare på företag, branschträffar och universitetet. Vi har aktivt arbetat för att samordna miljömålsarbetet, inom de vattenrelaterade miljömålen, med vattenförvaltningen för att effektivisera vattenåtgärdsarbetet. Vi har även samarbetat med olika enheter inom länsstyrelsen för att tillämpa MKN i prövnings och tillsynsarbetet (MBlagstiftningen) och i arbetet med samhällsplanering (PBL-lagstiftningen) vilket har gjort att vattenförvaltningen har fått ett bra genomslag i länsstyrelsens myndighetsarbete. Vi har även varit drivande i arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan och involverade i projektet kulturmiljö och vattenförvaltning Kartläggning och analys Under året har vi ffa arbetat med att bygga upp två interna databaser för vattenkemi och för miljögifter. Dataunderlaget kommer att få en stor användning vid kommande kartläggning och vid översynen av klassningar Fastställande av kvalitetskrav Inget arbete har pågått inom detta område under året Förvaltningsplaner Inget arbete har pågått inom detta område under året Åtgärdsplaner Vi har tillsammans med länets vattenråd arbetat med att ta fram lokala vattenvårdsprogram som ett stöd för att underlätta arbetet med och prioriteringen av lokala åtgärder. Vi har även deltagit på de dialogmöten som vattenmyndigheten har arrangerat för att ta fram underlagsdokument till åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen Övervakning Under 2011 har vi fortsatt arbetet med att anpassa och samordna den regionala miljöövervakningen och den samordnade recipientkontrollen för att bättre tillgodose kraven inom vattendirektivet omarbetades Motala ströms vattenvårdsförbunds provtagningsprogram för att bättre möta kraven i vattenförvaltningen. Vi har också gjort en speciell satsning på övervakning av de 10 mest övergödda sjöarna i länet för att få en uppfattning om åtgärdsbehovet (uppdatering i VISS och hos datavärd pågår). Vi har även deltagit på en rad möten och workshops kopplade till planering och framtagning av det nya övervakningsprogrammet som ska vara färdigt Rapportering vattenmiljö Inget arbete har pågått inom detta område under året. Övriga kommentarer - 15 av 90

16 Verksamhetsredovisningen av Jönköpings läns användning av 2011 års medel från anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 537 Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön * Samverkan 5378 Under året har Länsstyrelsen haft träffar med 11 av länets 13 kommuner för att diskutera kommunernas arbete med vattenförvaltningens åtgärdsprogram men där även uppföljning av kommunernas arbete med LOVA- och annat vattenarbete tas upp. Vid mötena har även klassningen av kemisk grundoch ytvattenstatus i respektive kommun diskuterats. Vattenråden har en stor betydelse för att samordna informations- och åtgärdsarbetet inom avrinningsområden. Länsstyrelsen följer arbetet i åtta vattenråd. I fyra av dessa deltar vi regelbundet i möten och informerar om vattenarbetet. Arbetet med att ta fram vattenförekomstvisa informationsblad har gjorts klart under året. Infobladen beskriver naturvärden och status i vattenförekomsterna men tar även upp lämpliga åtgärder som behöver genomföras. Infobladen är viktigt underlag för tillsynsarbete men även för att ge en lättillgänglig information om sjöar och vattendrag till kommuner och markägare. Samtliga av de ytvattenförekomster som finns i länet finns beskrivna och är tillgängliga via webben. Vintern 2011 genomförde Länsstyrelsen en miljöutbildning (där vattenförvaltnignen var en del) för politiker inom kommun och landsting. Utbildningen som gavs på tre platser i länet och lockade knappt 100 deltagare. Länsstyrelsen har under 2011 genomfört/deltagit i Världsvattendagen aktiviteter i samarbete med Jönköpings kommun Skog och vattenforum årlig konferens om skogliga vattenfrågor i samarbete med skogsstyrelsen Länsvattendag konferens om vattenarbete i länet för vattenråd, och handläggare på kommuner och Länsstyrelsen. Rödingens dag- årligt evenemang för allmänheten. Ca 4000 deltagare Hushållningssällskapets sommarmöte deltog och informerade tillsammans med Emåförbundet Lagans vattendag- deltog (vattenrådets arrangemang) Ralångendagen- deltog och informerade (vattenrådets arrangemang) Emådagarna- deltog och informerade (vattenrådets arrangemang) 16 av 90

17 Länsstyrelsen har under 2011 sammankallat och drivit Vatten- och jordbruksgrupp Länsstyrelsen, LRF, hushållningssällskapet, kommuner- ett möte Vatten- och skogsbruksgrupp Länsstyrelsen och Skogsstyrelsentvå möten Regional vattensamverkansgrupp med representanter fr kommuner, vattenråd, Länsstyrelsen, och areella näringarna. två möten Naturavdelningens vattengrupp 4 möten *Övrig vattenförvaltning 5379 Samordning vattenförvaltning Interna möten: Beredningssekretariatet Utökade beredningssekretariatet med deltagare från andra berörda funktioner och avdelninger Samordning miljömål, miljötillsyn, miljöövervakning och vattenförvaltning 2 möten per år för information och samordning för verksamhetsansvariga. Externa möten: Distriktsmöten Nationella möten (dialogmöten m m) Möten med miljögiftsnätverk Möten med grundvattennätverk Möten med övergödningsnätverk Möten med nätverk kring fysisk påverkan 5370 Kartläggning och analys En omfattande bristanalys har genomförts (påbörjades 2010) framförallt när det gäller kemisk grund- och ytvattenstatus, där alla klassningarna har kvalitetsgranskats. Vid behov har kompletterande data efterfrågats från berörda kommuner och verifierande undersökningar har planerats, genomförts och analyserats för 8 ytvattenförekomster och ca 10 grundvattenförekomster Även när det gäller ekologisk status har felaktiga klassningar rättats till. En bristanalys av vilka vattenförekomster som saknar biologiska data har genomförts och detta har legat till grund för planering och genomförande av verifierande undersökningar (vattenkemi 8 stationer, 5 elfisken, 8 bottenfaunaprover, 1 nätprovfiske och 4 makrofytinventeringar). Felaktiga klassningar har rättats till i VISS för kemisk ytvattenstatus, resterande ska rättas upp i början av Nya klassningar utifrån genomförda verifierande undersökningar är ännu inte inlagda i VISS. 17 av 90

18 Länets ytvattenförekomster har setts över och förslag på ändringar och kompletteringar har lämnats till SMHI (via Vattenmyndigheterna). För grundvattenförekomster har en granskning av SGU s förslag genomförts. Ett strategiskt arbete har påbörjats för att underlätta kartläggning och analys i andra cykeln. Länsstyrelsen har i detta avseende påbörjat arbetet med en databasstrategi och börjat se över rutinerna för datahantering. Under 2011 har detta omfattat att ta fram och följa en rutin för att hantera och datalägga miljögiftsdata, både från egna undersökningar och undersökningar inom efterbehandling och tillsyn/prövning av miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsen har aktivt deltagit i vattenmyndigheternas dataförsörjningsprojekt, flera av miljödatabaserna har utvecklats av länsstyrelsen. Biotopkartering- och kalkningsdatabaserna går nu över till förvaltning samtidigt som ytterligare utveckling kommer ske. Databaserna används såväl för miljöövervakning, miljömålsarbete som vattenförvaltning. Länsstyrelsen har aktivt deltagit i ett nationellt vägledningsprojekt om övervakning av prioriterade ämnen där provtagning på 11 stationer i länet genomförts. En samordning har skett även med miljöövervakningens screeningundersökning. Länsstyrelsen är delprojektledare i vattenmyndigheternas vattenkraftsprojekt som pågår , vars syfte är att ta fram förbättrade underlag och åtgärdsanalyser när det gäller vattenkraftens påverkan på ekologisk status 5371 Fastställande av kvalitetskrav Vår tid här syftar på bevakning av normernas tillämpning, dvs följa domar, granska vägledningsdokument etc Förvaltningsplaner Inget att redovisa för Åtgärdsplaner På uppdrag av vattenmyndigheterna har arbetet med att ta fram underlag för vattenmyndigheternas åtgärdsprogram påbörjats. Riktlinjerna för detta arbete har tillämpats i ett länsgemensamt pilotprojekt kring avrinningsområdena Emån och Lagan, där Länsstyrelsen har projektansvaret. Länsstyrelsen har även aktivt deltagit i ett nationellt projekt (LEGO) för att ta fram ett web-publiceringsverktyg för åtgärdsunderlagen. Arbetet med att ta fram en plan för behov av åtgärder för att minska övergödningsproblem har påbörjats. I denna görs en grundlig genomgång av orsak till övergödningsproblem och förslag ges till åtgärder i de 32 åtgärdsområden som inte når god status avseende övergödning. 18 av 90

19 Åtgärdsförslagen samordnas med miljömålsarbetet. Planen är tänkt vara ett prioriteringsunderlag för kommande LOVA-ansökningar m.m. I ett av åtgärdsområdena, i Torsjöån Eksjö kommun, har ett projekt startats upp i samarbete med Eksjö kommun, Emåförbundet och LRF. I projektet tas åtgärdsförslag fram och prioriterade åtgärder planeras genomföras inom projektet i samverkan med berörda parter. Länsstyrelsen har deltagit i och finansierat ett projekt om vattenförvaltning och den kommunala översiktsplaneringen. Projektet avslutades i början av 2011 med genomförandet av två seminarium för handläggare på kommuner och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har bevakat och lämnat synpunkter angående vatten-mkn i aktuella planärenden. I februari rapporterade Länsstyrelsen 2010 års arbete med vattenförvaltningens åtgärdsprogram till vattenmyndigheterna Länsstyrelsens arbete med vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2011 har följts upp i juni och december. Vid avstämningen med berörda funktioner i december gjordes också en planering av insatserna Kommunernas åtgärdsarbete har sammanfattats och kommande åtgärdsrapportering uppmärksammats i en folder som skickades till samtliga kommuner i december Övervakning Löpande övervakning av vattenförekomster sker inom det regionala och nationella miljöövervakningsprogrammet samt kalkeffektuppföljningen. Länsstyrelsen genomförde 2011 kvalitetsgranskning av miljöövervakningsstationer i VISS enligt uppdrag från vattenmyndigheterna. Länsstyrelsen har deltagit i en miljöövervakningsgrupp i Södra Östersjöns vattendistrikt Rapportering vattenmiljö Inget att redovisa för 2011 Övriga kommentarer 19 av 90

20 Verksamhetsredovisningen av Kronobergs läns användning av 2011 års medel från anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 537 Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön * Samverkan Redovisa vilka insatser som utförts under Samverkan är en viktig del inom vattenförvaltningen och Länsstyrelsen deltar i vattenvårdsförbunds och vattenrådens styrelsemöten, stormöten, årsstämmor m.m. Totalt har Länsstyrelsen deltagit vid ca 35 externa möten under året. Länsstyrelsen har hållit vatterådsdialogmöten och utbildat styrelserna inom Alsteråns och Bräkneåns vattenråd att hålla motsvarande möten med allmänheten. Syftet med vattenrådsdialogsmöten är att skapa engagemang och en dialog om värden och problem mellan vattenrådet och invånarna/markägarna inom ett avrinningsområde. Dialogen syftar också till att ta vara på invånarnas/markägarnas kunskap. Inom Alsteråns vattenråd är Länsstyrelsen aktivt delaktig i ett Leaderprojekt Alsterån i balans. Projektet Alsterån i balans är ett pilotprojekt med syfte att skapa ett åtgärdsprogram som bygger på lokal kunskap och engagemang. Länsstyrelserna inom Blekingekustens avrinningsområden håller gemensamma träffar med de areella näringarna där vi diskuterar vattenförvaltning, projekt och åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten. Detta leder till ökad förståelse mellan statliga myndigheter och de areella näringarna som jord- och skogsbruk samt är ett bra sätt att sprida information och deltagande. Länsstyrelsen har även hållit i en träff med kommunernas miljöskyddshandläggare om vattenförvaltningens åtgärdsprogram. *Övrig vattenförvaltning Inom vattenförvaltningen pågår ett ständigt utvecklingsarbete vilket leder till flera möten mellan länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Kronobergs län är delat på två distrikt, Södra Östersjön och Västerhavet, och detta leder deltagande i möten och utveckling inom bägge distrikten. Här ingår även övergripande planering och samordning inom vattenförvaltningens arbete både internt och externt, som är viktigt för det fortsatta arbetet Kartläggning och analys Det saknas data för många av grundvattenförekomsterna i länet. Klassningen av grundvattenförekomsterna gjordes därför till stor del genom påverkans- och riskanalyser. Länsstyrelsen har funnit att dessa analyser behöver verifieras och har därför genomfört noggrannare genomgång av analyserna och kompletterande grundvattenprovtagning. 20 av 90

21 Inom länet finns viss brist på uppgifter för att kunna göra hydromorfologisk klassning. Inventering av områden kopplade till biologisk återställning har genomfört för att bl.a. kunna förbättra denna klassning. Detta ger också kompetensstöd i statusbedömningar m a p fisk i vattendrag och Kraftigt Modifierade vatten. Länsstyrelsen har utifrån befintliga analyser och bedömningar utrett och lämnat förslag till att några vattenförekomster i länet behöver delas för att tydligare visa hur miljöproblemen påverkar t.ex. olika bassänger i sjöar Fastställande av kvalitetskrav Länsstyrelsen deltar i olika expertnätverk där diskussioner förs om bl.a. vilka data som kan och bör användas samt hur data kan användas för att få tydligare och bättre bedömningar. Kvalitetskraven är starkt kopplat till 5370 Kartläggning och analys och ingår i vår verksamhet under denna kod Förvaltningsplaner Länsstyrelsen har inte aktivt arbetat för att förbättra underlag eller förvaltningsplanen under Åtgärdsplaner Många avrinningsområden delas av flera län i södra Sverige. I Kronobergs län är detta mycket tydligt då vi tillhör två distrikt med olika vattenmyndigheter och där olika län är huvudansvariga för olika avrinningsområden. Detta har gjort det viktigt för oss att utöka samarbetet över länsgränserna. Länsstyrelsen har därför initierat ett samarbete mellan de södra länen om att få fram nya mer enhetliga underlagsdokument till åtgärdsprogrammen, Pilotprojekt Emån/Lagan. I samband med tillståndsansökningar för olika verksamheter eller på önskemål från kommuner m.m. tar Länsstyrelsen fram Vattenförekomstbeskrivningar för enskilda vattenförekomster eller mindre områden bestående av några förekomster för att tydliggöra olika verksamheters påverkan. Dessa beskrivningar används för att tydliggöra om miljökvalitetsnormen för området kan uppfylls eller inte och i så fall varför den inte uppnås. Beskrivningarna tar också fram exempel på vilka krav som kan/bör ställas i samband med tillstånd m.m. för att inte riskera att miljökvalitetsnormerna för vatten inte uppnås. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram består av 38 punkter. Punkt 28 till 31 i uppdragslistan riktar sig direkt till Länsstyrelserna. För att kunna uppfylla kraven i åtgärdslistan har ett samarbete inletts mellan Länsstyrelsens olika verksamhetsområden och en plan tas fram för allt arbete som har bäring på vattenkvalitetsfrågor. Detta är även en del av åtgärdspunkt 30. Vattenförvaltningsarbetet har införlivats i viktiga delar av länsstyrelsernas arbete såsom prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Länsstyrelsen deltar aktivt i framtagandet av en för länsstyrelserna gemensam tillsynsstrategi för egenkontroll av vattenkraftverk och dammar. Vattenkraftanläggningar är en stor påverkan till att vatten inom länet inte uppnår god status eller 21 av 90

22 miljökvalitetsnormerna inom vattenförvaltningen. Detta arbete är en del i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram punkt 29 att Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Länsstyrelsen har deltagit i två projekt för att öka kunskapen kring vattenanknutna kulturlämningar. Inom Södra Östersjöns distrikt har vi under året sammanställt det vi känner till om vattenanknutna kulturmiljöer i avrinningsområdesvisa kunskapsöversikter. Vi har även genomfört en förundersökning om flottningslämningar inom Västerhavets distrikt. Länsstyrelsen har initierat samarbeten, kopplat till miljökvalitetsmålen som berör Värdefulla miljöer, med olika samhällsaktörer för att tillsammans ta fram åtgärdsförslag, som sedan ska fastställas i åtgärdsstrategier. Åtgärdsstrategierna är starkt kopplade till vattenförvaltningens åtgärdsprogram med krav på åtgärder för att sjöar och vattendrag ska uppnå god status. Arbetet med åtgärdsstrategierna utgår ifrån formuleringarna i de nationella och regionala miljömålen. Ett sätt att aktivt jobba med vattenanknutna miljökvalitetsmål och åtgärder inom vattenförvaltningen har varit att hålla ett strategiskt samtal om värdefulla miljöer med inbjudna får alla samhällssektorer som på något sätt är berörda av de värdefulla miljöerna. Länsstyrelsen har aktivt varit med och startat upp pilotprojekt Opparydsbäcken, som är ett jordbruksintensivt område med övergödningsproblem, om hur åtgärdsprogram kan genomföras praktiskt med nya verktyg och nytt genomförande i samverkan med LRF, vattenråd m.fl. Inom Kronobergs län har 440 sjöar sänkts och det finns ca 1200 äldre markavvattningsföretag registrerade. Detta påverkar vattenkvaliteten i vattnen som grunda sjöar med resuspension av näringsämnen samt rätade och rensade vattendrag. Länsstyrelsen deltar därför aktivt i ett projekt kopplat till att återställa äldre markavvattningar kopplat till jordbruk. Länsstyrelsen arbetar med att utveckla hur miljökvalitetsnormer tydligare kan inarbetas i miljöprövningar och godkännande av miljörapporter. Länsstyrelsen arbetar aktivt med planärenden och hur hänsyn tas till miljökvalitetsnormer för vatten vid genomförande av detalj- och översiktsplaner. Länsstyrelsen har tillsammans med kommunerna i länet tagit fram en regional vattenförsörjningsplan. Vattenförsörjningsplanen är ett sätt att integrera vattenfrågorna i samhällsplanering och genomföra åtgärder i åtgärdsprogrammet samt skyldigheter enligt direktivet. 22 av 90

23 5374 Övervakning Miljöövervakning är en viktig grund i vattenförvaltningens åtgärdsarbete. Länsstyrelsen tar en aktiv del i framtagande och revidering av recipientkontrollprogram. Dessa kontrollprogram har reviderats så att de även anpassas till vattenförvaltningens krav på vattenkvaliteten. Vattendirektivet ställer krav på övervakning av prioriterade ämnen för att kunna ange kemisk status för en vattenförekomst samt för att kunna genomföra relevanta åtgärder gentemot punktkällor och diffusa källor. Gemensamma riktlinjer har tagits fram för hur övervakning av vattendirektivets prioriterade ämnen ska genomföras av länen/vattenmyndigheterna. Länsstyrelsen har aktivt deltagit i detta projekt och utfört provtagning enligt riktlinjerna för att utvärdera hur bra de fungerar. Länsstyrelsen deltar i två länsgemensamma delprogram för miljöövervakning; Övervakning av vattendirektivets prioriterade ämnen och Övervakning av grundvattennivåer. Länsstyrelsen driver även ett regionalt övervakningsprogram i vattentäkter; Samordnad regional råvattenkontroll av grundvatten; där länets samtliga kommuner deltar. Detta program innehåller parametrar kopplade till vattenförvaltningens riktlinjer som saknas i kommunerna ordinarie provtagning i vattentäkter. Övervakningen är rapporterad till datavärd och har använts för klassningar av grundvattenförekomster i VISS. Länsstyrelsen genomför ett verifieringsarbete i grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god status orsakat av miljöpåverkande verksamheter i området. Då verksamheten är pågående och mer provtagning kommer att genomföras har datan ännu inte rapporterats till datavärd eller använts för uppdateringar i VISS. Detta kommer däremot att användas för att säkrare kunna klassa de grundvattenförekomster som har stor risk för påverkan av vattenkvaliteten enligt tidigare utförd påverkansanalys. Ett större arbete har varit att gå igenom befintlig övervakning som är inlagd i VISS. All övervakning som lagts in i VISS har kontrollerats. Detta har lett till betydande förändringar och kompletteringar av tidigare inlagd information Rapportering vattenmiljö Länsstyrelsen har inte aktivt arbetat med underlag inför Sveriges EUrapportering under Övriga kommentarer 23 av 90

24 Verksamhetsredovisningen av Kalmar läns användning av 2011 års medel från anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö som tilldelats för arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 537 Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön * Samverkan Smålandskustens delområde: Under året har Länsstyrelsen deltagit i ett tjugotal möten, vattendragsvandringar samt utbildningar för att samverka och öka kunskapen kring frågor som berör vattenförvaltningen. I länet finns idag elva vattenråd. Under 2011 påbörjades arbetet med bildande Viråns vattenråd. För att stötta vattenrådens arbete anordnades i september Vattenrådens dag för Smålandskustens delområde, i samarbete med EUprojektet MOMENT samt Torsås och Kalmar kommun. På mötet deltog ett hundratal personer som representerade bl.a. vattenråd, kommuner och intresseorganisationer. Trots dessa insatser kan inte alla behov av stöd uppfyllas. Länsstyrelsen har även deltagit i projekt inom Miljösamverkan Sydost för att stärka kommunernas åtgärdsarbete inom vattenförvaltningen. Vattenmyndigheten Södra Östersjön Den sedan tidigare sammansatta grupperingen av chefer (Vattensamordnande chefsgrupp) från de i distriktet ingående länsstyrelserna har haft stor betydelse för att strategiska beslut och viktig information har kunnat hanteras smidigt mellan kansliet och länsstyrelsernas olika beslutsnivåer. Möten hålls mycket effektivt via telefon eller webb, både närvaron och engagemanget är stort. Bidrag och stöd till vattenråden har bidraget till att vi nu har ca 30 aktiva vattenråd inom distriktet. Ett flertal nätverk inom distriktet är mycket aktiva. Nätverken består av de experter som finns inom olika sakfrågor på länsstyrelserna som tillsammans med kansliets samordnare driver det distriktsgemensamma utvecklingen. Särskilt bör nätverket för Klimat- och översvämning, Övergödning, Grundvatten och Fysisk planering nämnas. Nätverket för fysisk planering är nystartat under året. Tanken med nätverket är att i detta forum diskutera mellan planhandläggare, vattenhandläggare och jurister hur vattenförvaltningens insatser och underlag bäst stödjer länsstyrelsernas och kommunernas arbete med den fysiska planeringen. Inom distriktet finns också aktiva nätverk av branschorganisationer. Tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och med representanter för skogsägare, skogsindustri m.fl. har informella möten hållits för att ha en öppen dialog om vad som är på gång och vilka behov branscherna kan se. Särskilt dessa grupperingar kommer genomförandet av åtgärderna in som ett viktigt fokus därför är samarbetet mellan kansliets personal och handläggare från länsstyrelserna särskilt intressant. 24 av 90