Redovisning - Införande av IPv6 hos svenska myndigheter och PTS informationsinsatser om IPv6

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER 2013:17 Datum Redovisning - Införande av IPv6 hos svenska myndigheter och PTS informationsinsatser om IPv6

2 Rapportnummer PTS-ER 2013:17 Diarienummer ISSN Författare Erika Hersaeus, Anna Wibom, Petter Öhrn Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Förord En allt större del av vår kommunikation är i dag internetbaserad. Till exempel erbjuder allt fler myndigheter olika typer av e-tjänster riktade till allmänheten. Det kan handla om e-tjänster för att söka till högskoleutbildningar, deklarera eller ställa av och på fordon. Genom att införa IPv6 vid sidan om IPv4 säkerställer myndigheter och kommuner sin fortsatta tillgänglighet för alla medborgare på internet. Samtidigt bidrar dessa också till ett internet som kan fortsätta växa och hitta nya användare. Svenska myndigheter ligger långt framme inom en rad olika områden. Att införa IPv6 borgar för ett internet som är öppet och tillgängligt för alla. Regeringen har i sin digitala agenda fastslagit att myndigheter senast år 2013 bör införa IPv6. Vår förhoppning är att PTS, genom informationsinsatser, bidrar till att införandetakten ökar. Den här redovisningen beskriver PTS informationsinsatser om IPv6 och uppföljning av myndigheters och kommuners införande av IPv6 under 2012 och Stockholm den 1 oktober 2013 Catarina Wretman Divisionschef Post- och telestyrelsen 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 Abstract 8 1 Inledning Uppdrag från regeringen Omfattning och avgränsningar Metod 10 2 Hinder för införande av IPv Resultat från PTS enkätundersökning om IPv Personella resurser anges som huvudorsak till att IPv6 inte har införts Leverantörer påverkar införandet av IPv Organisationerna efterfrågar ekonomiska medel, ledningsbeslut eller lagkrav för att underlätta införandet Information om praktiskt införande och om kostnader efterfrågas 15 3 Uppföljning av införandet av IPv6 hos myndigheter och kommuner Myndigheters faktiska nåbarhet över IPv Fler myndigheter är tillgängliga över IPv6, men utvecklingen går långsamt Myndigheters stöd för IPv6 i den interna verksamheten Kommuners faktiska nåbarhet över IPv Fler kommuner är tillgängliga över IPv6, men utvecklingen går långsamt Kommuners införande av IPv6 i den interna verksamheten Myndigheter och kommuner med publika e-tjänster är i större utsträckning nåbara med IPv Kommunikation kring IPv6-frågan PTS undersökning grund för identifiering av målgrupper Strategi för kommunikationsaktiviteter Budskap kring IPv Kommunikationsaktiviteter Informationsmaterial om IPv Direktkontakt med målgrupperna IPv6 på externa seminarier och konferenser Heldagsseminarium om IPv6 för offentlig sektor PTS information om IPv6 i sociala medier och på webbplatser Fortsatt kommunikation av IPv6-frågan 28 5 Förslag på fortsatt arbete PTS fortsatta arbete med IPv Rekommendationer Sätt att påskynda införandet av IPv PTS råd till myndigheter och kommuner Myndigheter och kommuner bör ställa krav om IPv6 i it-upphandlingar Ett IPv6-införande behöver inte vara så resurskrävande Planera och budgetera för införande av IPv6 inför nästa verksamhetsår 31 Litteratur 32 Post- och telestyrelsen 4

5 Bilaga 1 Uppdrag från regeringen Bilaga 2 - Myndigheter som omfattas av PTS e-tjänst Bilaga 3 - Myndigheter med IPv6 i november 2012 Bilaga 4 - Myndigheter med IPv6 i oktober Post- och telestyrelsen 5

6 Sammanfattning Regeringen har i sin digitala agenda för Sverige satt upp ett mål om att alla myndigheter bör vara nåbara över IPv6 under PTS har fått i uppdrag av regeringen att bedriva informationsinsatser och följa upp myndigheters införande av internetprotokollet, IPv6. Informationsinsatserna ska genomföras för att påskynda införandet av IPv6 hos svenska myndigheter. PTS ska även kartlägga eventuella hinder för införandet. PTS har under 2012 och 2013 bedrivit ett flertal informationsinsatser om IPv6. För att kunna utforma informationsinsatserna, har PTS bl.a. undersökt myndigheters och kommuners kännedom om IPv6 och behov av information. Effekterna av informationsinsatserna är svåra att mäta på kort sikt eftersom införandet av IPv6 är en lång process från beslut till genomförande. PTS noterar att medvetenheten och intresset hos myndigheter och kommuner om IPv6 är större nu i oktober 2013 än i november Införandet är på gång, men det går långsamt, främst bland kommunerna. Sedan november 2012 har antalet myndigheter som är tillgängliga över IPv6 endast ökat med 6 procentenheter (från 34 myndigheter till 49 myndigheter). I oktober 2013 är 19 procent av alla myndigheter tillgängliga över IPv6 i webb, DNS och e-post. PTS konstaterar att det skett en stor förändring bland de myndigheter som har påbörjat införandet. Om man enbart ser till DNS har andelen myndigheter som har påbörjat ett införande ökat från 50 procent till 57 procent. Tillgängligheten över IPv6 i e-postkommunikation har ökat från 22 procent till 44 procent under denna period. I oktober 2013 är endast 3 procent av kommunerna tillgängliga över IPv6 i webb, DNS och e-post. Om man ser till andelen kommuner som har stöd för IPv6 enbart i e-postkommunikation, har den ökat från 3 procent till 33 procent. För DNS-tjänst är motsvarande ökning från 21 procent till 45 procent. I den undersökning som PTS har låtit genomföra framkom att de största hindren för att införa IPv6 var personella och ekonomiska resurser. Eftersom en stor andel av myndigheter och kommuner har en extern leverantör som sköter driften av deras system, är många av dem beroende av råd och leverans av IPv6-funktionalitet från sina leverantörer. Ytterligare hinder för myndigheter och kommuner att införa IPv6 har handlat om bristande kunskaper om: skäl för att införa IPv6 praktiskt införande kostnader för att införa IPv6 Post- och telestyrelsen 6

7 PTS har inom ramen för uppdraget arbetat med att: öka medvetandegraden och kunskapen om IPv6 förmedla skäl till varför IPv6 bör införas berätta hur IPv6 kan införas förmedla vad det kostar att införa IPv6 PTS har tagit fram ett informationsunderlag, som är tänkt att fungera som stöd till organisationer som avser att införa IPv6. Nu bör arbetet med att införa IPv6 drivas vidare i de olika organisationerna. PTS kommer att fortsätta följa införandet av IPv6 genom sin e-tjänst Myndigheter med IPv6 och uppmanar myndigheter och kommuner att fortsätta arbeta med sitt införande av IPv6 i publika e-tjänster såsom webbplats, DNS och e-post. Post- och telestyrelsen 7

8 Abstract In its Digital Agenda for Sweden, the Swedish Government has set a target that all authorities should be reachable over IPv6 in PTS has been commissioned by the Government to run information campaigns and monitor the implementation of the Internet Protocol, IPv6 by the authorities. Information campaigns are to be conducted in order to accelerate the implementation of IPv6 at the Swedish authorities. PTS must also identify any barriers to the implementation. PTS has conducted several information campaigns on IPv6 in 2012 and In order to formulate information campaigns, PTS has examined the knowledge level of the authorities and municipalities regarding IPv6 and the need of information. The impact of the communication campaigns is difficult to assess in the short term as the introduction of IPv6 is a long process from decision to implementation. PTS notes that the awareness and interest of authorities and municipalities about IPv6 is now greater in October 2013 than in November The implementation is underway, but progressing slowly, mainly at the municipalities. Since November 2012, the number of authorities that are available over IPv6 has only increased by 4 percent (from 35 to 49 authorities). In October percent of the authorities are available over IPv6 in web, DNS and . PTS notes that there has been a major change among the authorities that have initiated the implementation. Taking DNS alone, the share of authorities who have initiated the implementation has increased from 50 percent to 57 percent. The availability of IPv6 in communication has grown from 22 percent to 44 percent over this period. In October 2013, only 3 percent of the municipalities are available over IPv6 on the web, DNS and . If you look at the share of municipalities that support IPv6, for communication alone this has increased from 3 percent to 33 percent. For DNS service the corresponding increase is up from 21 percent to 45 percent. The study that PTS has conducted revealed that the main barriers to implementing IPv6 were human and financial resources. As a major proportion of authorities and municipalities have an external provider that manages the operation of their systems, many of them depend on the advice and delivery of IPv6-functionality from their providers. Additional barriers to authorities and municipalities in implementing IPv6 have concerned the lack of knowledge about: reasons for implementing IPv6 practical implementation Post- och telestyrelsen 8

9 costs of implementing IPv6 Within the framework of the assignment PTS has worked on: improving the level of awareness and knowledge of IPv6 communicating the reasons why IPv6 should be implemented explaining how IPv6 can be implemented communicating what it costs to implement IPv6 PTS has produced information documentation that is designed to provide support to organisations that intend to implement IPv6. Work on implementing IPv6 should now be pursued in the various organisations. Post- och telestyrelsen 9

10 1 Inledning 1.1 Uppdrag från regeringen Post- och telestyrelsen (PTS) har fått i uppdrag av regeringen att genomföra informationsinsatser och följa upp myndigheters införande av internetprotokollet version 6, IPv6, i publika e-tjänster och i sin verksamhet. Dessa insatser bör genomföras antingen som egna insatser eller i anslutning till redan etablerade fora med anknytning till frågan. I uppdraget ingår att följa upp myndigheters faktiska nåbarhet över IPv6. I uppföljningen ska eventuella utmaningar och hinder kartläggas och förnyade insatser göras i paritet med uppföljningens resultat. PTS ska beakta andra aktörers initiativ vad gäller informations- och stödjande aktiviteter inom området. Målet med uppdraget är att PTS ska bidra till att fler myndigheter i större utsträckning ska ha infört eller planerar att införa IPv6 vid sidan av IPv4. Ett ytterligare mål är att skapa en översikt över läget med hur IPv6 införts. 1.2 Omfattning och avgränsningar Informationsinsatser och uppföljning av införandet av IPv6 har omfattat både myndigheter och kommuner, i deras interna verksamhet och i publika e-tjänster. Den primära målgruppen för PTS informationsinsatser har varit statliga myndigheter. PTS har avgränsat publika e-tjänster till publik webbplats, DNS och e-post. PTS har inte följt upp andra publika e-tjänster som finns på en myndighets webbplats. 1.3 Metod Uppföljningen av införandet av IPv6 har genomförts genom en enkät, som har skickats till myndigheter och kommuner. Uppföljningen har också skett löpande genom PTS e-tjänst Myndigheter med IPv6. De två metoderna har kompletterat varandra. Enkäten har besvarat ett flertal kvalitativa frågor, bl.a. om myndigheters och kommuners kännedom om IPv6, faktiska införande, planerat införande, informationsbehov, införande i publika tjänster och interna tjänster. PTS e-tjänst mäter dagligen myndigheternas faktiska nåbarhet över IPv6. Post- och telestyrelsen 10

11 Enkäten genomfördes i november-december Syftet var att kartlägga myndigheters och kommuners införande av IPv6, planer för införande, behov av information och eventuella upplevda hinder för att införa IPv6, m.m. Inkomna resultat från undersökningen har legat till grund för PTS fortsatta arbete med att följa upp och bedriva informationsinsatser. Några av dessa beskrivs i kapitel 2 och 3. PTS metod för att arbeta med kommunikations- och informationsinsatser beskrivs i kapitel 4. Post- och telestyrelsen 11

12 2 Hinder för införande av IPv6 I detta kapitel redogörs för de hinder som finns för att införa IPv6 enligt resultaten från PTS enkätundersökning och genomförda djupintervjuer med myndigheter och kommuner. 2.1 Resultat från PTS enkätundersökning om IPv6 Enkätundersökningen (Undersökning om myndigheters och kommuners införande av IPv6, PTS-ER-2013:5), genomfördes i november och december Enkäten skickades till samtliga kommuner, 290 stycken, och 256 myndigheter, dvs. totalt 546 aktörer. Bland myndigheter skickades den till statliga förvaltningsmyndigheter myndigheter under riksdagen statliga affärsverk Rikspolisstyrelsen och Domstolsverket. Totalt besvarades 352 enkäter. Det motsvarar en svarsfrekvens på 72 procent, med en fördelning på 77 procent bland myndigheter och 68 procent bland kommuner. Majoriteten av enkäterna besvarades av it-chefer eller it-tekniker. 2.2 Personella resurser anges som huvudorsak till att IPv6 inte har införts Den huvudsakliga orsaken till att såväl myndigheter som kommuner inte har infört IPv6 för publika e-tjänster är att de personella resurserna inte är tillräckliga. Den näst vanligaste orsaken är att ekonomiska medel inte finns avsatta för detta. Avsaknad av kompetens ses också som ett hinder. Kommunerna anger i intervjuer att de inte har infört IPv6 utav prioriteringsskäl. I stolpdiagrammet nedan framgår orsakerna till varför en myndighet eller kommun inte har infört IPv6. Post- och telestyrelsen 12

13 Bild: Angivna orsaker till att myndigheter och kommuner inte har infört IPv6 i sina publika e-tjänster. Vanligt förekommande orsaker under Övrigt är att införandet av IPv6 pågår eller är planerat inom den närmsta perioden, inte har varit en prioriterad fråga eller att det på ett eller annat sätt är beroende av leverantören. 2.3 Leverantörer påverkar införandet av IPv6 Såväl kommuner som myndigheter vänder sig i första hand till sina it-leverantörer för att söka information om IPv6. Av djupintervjuerna framkommer att leverantörer inte alltid är en pådrivande faktor för införandet. Organisationer med outsourcad it-drift är mer beroende av sin leverantör än de med driften i egen regi. Ungefär hälften av de organisationer, som har it-drift helt i egen regi, planerar att införa IPv6 för publika e-tjänster under Bland de som har helt outsourcad drift, planerar 25 procent att införa IPv6 för publika e-tjänster under Bland de senare är det en hög andel som inte har diskuterat eller tagit beslut om IPv6. PTS konstaterar att stora innehållsleverantörer på applikationsnivå, t.ex. Google, Facebook, Youtube, har stöd för IPv6 sedan en tid. Detsamma gäller för leverantörer av nätverksprodukter, webbserverprogramvaror, operativsystem och e-posttvättprogram m.m. Hindret ligger således inte hos dessa. Det framkommer att internetleverantörer, webb-, DNS- och Post- och telestyrelsen 13

14 e-postleverantörer samt leverantörer av innehållstjänster, t.ex. e-tjänster riktade till medborgare, i flera fall har varit ett hinder för myndigheter och kommuner för att införa IPv6. PTS menar att myndigheter och kommuner bör överväga att byta leverantör om denne inte kan leverera IPv6 inom en rimlig tid. 2.4 Organisationerna efterfrågar ekonomiska medel, ledningsbeslut eller lagkrav för att underlätta införandet Av enkätundersökningen framkommer att myndigheter och kommuner behöver ekonomiska medel för att underlätta införandet av IPv6. Myndigheterna och kommunerna är även i behov av beslut från sin ledning för att underlätta ett införande av IPv6. Även ett lagkrav skulle underlätta införandet av IPv6. Bland de myndigheter och kommuner som planerar att införa IPv6 under 2013, har knappt en tredjedel av myndigheterna och två femtedelar av kommunerna, resurser avsatta för detta. Organisationer, som har e-tjänster riktade till allmänheten, har i större utsträckning resurser avsatta för införandet än de som inte har sådana e-tjänster. Djupintervjuerna visar att frågan om resurser, snarare handlar om personella än ekonomiska resurser. Några av de intervjuade framhåller att införandet inte behöver vara särskilt resurskrävande, men att det är viktigt att göra rätt från början och att man vinner på att planera införandet väl. Eftersom flera myndigheter och kommuner har delar av sin it-drift outsourcad kommer det mesta av IPv6-införandet att genomföras av deras leverantörer. Arbetet för kommuner och myndigheter handlar då om att göra en relevant kravställning. Post- och telestyrelsen 14

15 Bild: Vad organisationen i övrigt behöver för att underlätta införandet av IPv6 2.5 Information om praktiskt införande och om kostnader efterfrågas Information om praktiskt införande efterfrågas i störst utsträckning såväl bland myndigheter som kommuner. Den information kommunerna efterfrågar näst mest är om kostnader för införande. Det näst vanligaste informationsbehovet bland myndigheter är om nyttan. Även information om kravställning till leverantörer skulle underlätta införandet, liksom information om nyttan med IPv6. Informationsbehovet varierar beroende på vem som ska ha informationen. It-chefer efterfrågar information om nyttor och kostnader. It-tekniker efterfrågar information om praktiskt införande i högre utsträckning. Beslutsfattning och ledning önskar populärvetenskaplig och lättläst information. Post- och telestyrelsen 15

16 Bild: Vilken typ av information eller argumentation om IPv6 som behövs för att underlätta ert införande. Post- och telestyrelsen 16

17 3 Uppföljning av införandet av IPv6 hos myndigheter och kommuner I det här kapitlet beskrivs PTS uppföljning av införandet av IPv6 hos myndigheter och kommuner. 259 myndigheter 1 och 290 kommuner har omfattats av uppföljningen. 3.1 Myndigheters faktiska nåbarhet över IPv6 PTS har följt upp myndigheters faktiska nåbarhet över IPv6 med sin publika e-tjänst Myndigheter med IPv6. I november 2012 började PTS att genomföra mätningen. E-tjänsten mäter myndigheters stöd för IPv6 på sin publika webbplats, e-post och DNS. En gång per dygn skickar e-tjänsten ett anrop över IPv6 till myndigheternas servrar och noterar myndigheternas förmåga att besvara IPv6-anropet Fler myndigheter är tillgängliga över IPv6, men utvecklingen går långsamt I november 2012 hade 13 procent av myndigheterna stöd för IPv6 i samtliga tre tjänster, dvs. webb, DNS och e-post. Det motsvarar 34 myndigheter 2. I oktober 2013 har 19 procent av alla myndigheter stöd för IPv6, dvs. för webb, DNS och e-post. I antal är det 49 myndigheter 3. Det innebär en ökning med 6 procentenheter bland dem som har infört IPv6 i alla tre tjänster sedan november Tillgängligheten över IPv6 för respektive tjänst hos myndigheterna var i november procent för DNS, 17 procent för webb och 22 procent för e-post. I oktober 2013 ligger tillgängligheten på 57 procent för DNS, 25 procent i webbplats och 44 procent i e-post. För respektive tjänst är det en ökning om sju procentenheter i DNS, åtta procentenheter i webb och 22 procentenheter i e-post sedan november Lista över alla undersökta myndigheter finns i bilaga 2. 2 Myndigheter med stöd för IPv6 i november 2012 finns i bilaga 3. 3 Myndigheter med stöd för IPv6 i oktober 2013 finns i bilaga 4. Post- och telestyrelsen 17

18 Antal myndigheter I diagrammet nedan visas införandet av IPv6 hos myndigheter från november 2012 för respektive tjänst. Myndigheters införande av IPv6 100% 90% 80% 70% 50% 50% 51% 54% 58% 58% 58% 58% 58% 57% 57% 60% 50% 38% 39% 41% 42% 42% 44% 40% 30% 22% 22% 22% 22% 24% 20% 10% 17% 18% 20% 20% 20% 21% 21% 24% 24% 21% 25% 0% DNS E-post www Den största ökningen av IPv6-tillgänglighet har skett i e-posttjänsten. Ökningen beror delvis på att några leverantörer av e-posttjänster har aktiverat IPv6 i mars Ett annat sätt att visa utvecklingen av IPv6-införandet hos myndigheter sedan november 2012, illustreras i stapeldiagrammet nedan. Utbredning av IPv6 i grundläggande tjänster November 2012 Oktober tjänst med IPv6 1 tjänst med IPv6 2 tjänster med IPv6 3 tjänster med IPv6 Post- och telestyrelsen 18

19 PTS kan konstatera att 40 myndigheter har gått från att inte ha en enda tjänst tillgänglig över IPv6 till att ha en eller fler tjänster med stöd för IPv6. Det motsvarar 18 procent. Elva myndigheter fler har blivit tillgängliga över IPv6 i en tjänst sedan november 2012 fram till oktober myndigheter fler har blivit tillgängliga över IPv6 i två tjänster. Det motsvarar en ökning om nio procent. Femton myndigheter har blivit tillgängliga över IPv6 i tre tjänster sedan november Det motsvarar en ökning om sex procent. Det innebär att i oktober 2013 har drygt 30 procent av myndigheterna inget stöd för IPv6 (80 myndigheter av 258), drygt 30 procent har stöd för IPv6 i en tjänst (79 myndigheter av 258), 19 procent har stöd för IPv6 i två tjänster (50 myndigheter) och 19 procent (49 myndigheter) har stöd för IPv6 i alla tre tjänster. Procent Myndigheters stöd för IPv tjänster med IPv6 2 tjänster med IPv tjänst med IPv6 0 tjänster med IPv November 2012 Oktober 2013 PTS kan konstatera att för de myndigheter som har två tjänster tillgängliga över IPv6, är det inte så betungande att bli tillgänglig över IPv6 för den tredje tjänsten. Det är läget för 50 myndigheter. Post- och telestyrelsen 19

20 3.2 Myndigheters stöd för IPv6 i den interna verksamheten Av PTS undersökning framkommer att drygt 70 procent av myndigheterna inte har infört IPv6 i sin interna verksamhet. Drygt tio procent anger att de har infört IPv6 i något av följande: DNS, reverse-dns, routrar eller i switchar i den interna verksamheten. Av de myndigheter som har infört IPv6 för publika e-tjänster, är det ingen som planerar att införa IPv6 i den interna verksamheten under Tolv procent planerar att införa IPv6 i den interna verksamheten under Av de myndigheter som har infört IPv6 för publika e-tjänster, har 42 procent inte diskuterat eller tagit beslut om införande av IPv6 i den interna verksamheten. PTS anser att det är prioriterat att myndigheter och kommuner blir nåbara över IPv6 i sina externa tjänster riktade till allmänheten i första hand. 3.3 Kommuners faktiska nåbarhet över IPv6 PTS e-tjänst som mäter kommuners faktiska nåbarhet över IPv6 visar att i november 2012 hade 1 procent av kommunerna (3 kommuner av 290) infört IPv6 i samtliga tre tjänster: DNS, webb och e-post. I oktober 2013 har 3 procent av kommunerna (11 kommuner av 290) infört IPv6 i samtliga tre grundläggande publika tjänster. Kommuner som är tillgängliga över IPv6 i alla tre tjänster (www, DNS och e-post) har ökat med 2 procentenheter från november 2012 till oktober Diagrammet nedan visar hur kommunerna har fått stöd för IPv6 i de enskilda tjänsterna DNS, webb och e-post sedan november Post- och telestyrelsen 20

21 Kommuners införande av IPv6 100% 90% 80% 70% 60% 50% 41% 42% 42% 42% 42% 42% 44% 45% 40% 30% 21% 24% 24% 25% 29% 30% 31% 31% 31% 32% 33% 20% 10% 3% 3% 3% 3% 3% 0% 2% 2% 2% 3% 2% 3% 4% 3% 4% 4% 5% 5% DNS E-post www Fler kommuner är tillgängliga över IPv6, men utvecklingen går långsamt Ökningen av IPv6 i enskilda tjänster har under perioden november 2012 till september 2013 ökat med 24 procentenheter i DNS och 30 procentenheter i e-post. Den stora ökningen beror delvis på att ett antal leverantörer av DNS och e-post, har aktiverat IPv6. Webbtjänsten, vilken ofta hanteras av den egna organisationen, har inte haft samma utvecklingstakt. PTS kan konstatera att stöd för IPv6 i webbserverprogramvara finns idag i bred utsträckning och är inte ett hinder för själva införandet av IPv6 i publika webbplatser. 3.4 Kommuners införande av IPv6 i den interna verksamheten Av PTS enkätundersökning framkommer att närmare 90 procent av kommunerna inte har infört IPv6 i sin interna verksamhet. Bland dem som har infört IPv6 i publika e-tjänster, svarar inte någon att de planerar att införa IPv6 i den interna verksamheten under Myndigheter och kommuner med publika e-tjänster är i större utsträckning nåbara med IPv6 Av enkätundersökningen framgår att tre fjärdedelar av kommunerna och cirka hälften av myndigheterna tillhandahåller e-tjänster till allmänheten. Post- och telestyrelsen 21

22 Undersökningen visar att myndigheter och kommuner som har infört IPv6, har e-tjänster riktade till allmänheten i större utsträckning än de som inte har infört IPv6. Av de myndigheter som har infört IPv6, har 56 procent e-tjänster riktade till allmänheten. Bland de myndigheter som inte har infört IPv6 har färre, 43 procent, e-tjänster riktade till allmänheten. Fyra av fem kommuner som har infört IPv6, har e-tjänster som är riktade till allmänheten. Av de kommuner som inte har infört IPv6, har 73 procent e- tjänster som är riktade till allmänheten. Knappt 40 procent av de myndigheter och kommuner som inte har infört IPv6, planerar att införa IPv6 under år Var tionde planerar ett införande Organisationer som har e-tjänster som riktar sig till allmänheten anger i något större utsträckning att de planerar att införa IPv6 under En fjärdedel har inte diskuterat eller tagit något beslut om införandet. Cirka var tionde myndighet och kommun har tagit beslut om att inte införa IPv6 för den externa datakommunikationen och publika e-tjänster. PTS anser att detta är förvånansvärt höga siffror, med tanke på att det är en fråga om tillgänglighet för alla. Post- och telestyrelsen 22

23 Bild: Planer för att införa IPv6 under kommande år. Post- och telestyrelsen 23

24 4 Kommunikation kring IPv6-frågan I det här kapitlet beskrivs PTS resonemang och ställningstaganden avseende kommunikation i IPv6-frågan, samt vilka informationsinsatser som har genomförts. Svaren i PTS enkätundersökning har utgjort ett underlag, utifrån vilket PTS har gjort kommunikationsanalyser och bedömningar i arbetet med att ta fram underlag och informationsinsatser. Informationsinsatserna har bedrivits enskilt samt i anslutning till andra etablerade konferenser och fora, riktade till myndigheter och kommuner. Informationsinsatserna har bedrivits i flera kanaler. Exempel på kommunikationskanaler som har använts är e-post, sociala medier, PTS webbplats, dagspress, konferenser, publicering av enkätstudien, samt i fysiska möten med myndigheter och kommuner. 4.1 PTS undersökning grund för identifiering av målgrupper PTS enkätundersökning har bland annat legat till grund för identifiering av aktörer i primär och sekundär målgrupp att inrikta myndighetens kommunikation mot. Primär målgrupp för kommunikationsinsatserna har varit myndigheter som inte har infört IPv6 och som inte har fattat ett aktivt beslut i frågan. PTS valde denna målgrupp, eftersom det var den grupp som ansågs mest påverkansbar. Kommunikationsaktiviteter mot den målgruppen, skulle även kunna användas mot övriga grupper. PTS valde att inte inrikta sig på de myndigheter som har tagit ett aktivt beslut om att inte införa IPv6. Bedömningen var att dessa myndigheter ändå till viss del kunde beröras av de kommunikationsinsatser som genomfördes. PTS identifierade även att flera budskap kunde fungera för såväl myndigheter som kommuner och att myndigheter var den främsta målgruppen för kommunikationsinsatserna, men att kommuner kunde omfattas av dem. 4.2 Strategi för kommunikationsaktiviteter PTS identifierade att flera av de olika målgrupperna av myndigheter liksom kommuner kommunikationsmässigt kunde hanteras tämligen lika. De budskap och kanaler som fungerar mot en målgrupp, kommer även att fungera mot de andra målgrupperna. Införandet av IPv6 kan vara en fråga bland flera andra som en organisationsledning kan ha att besluta om, varför det bedömdes vara svårt att nå den här målgruppen genom renodlade IPv6-aktiviteter. Information om IPv6 i andra sammanhang, där de beslutsfattare PTS vill nå finns, som t.ex. Post- och telestyrelsen 24

25 konferenser riktade till it-ansvariga inom offentlig sektor, sågs som en framgångsrik väg. En prioriterad kommunikationsinsats har varit att ha direktkontakt med de berörda myndigheterna. PTS har genomfört flertalet djupintervjuer med både kommuner och myndigheter. Vid mässor har PTS proaktivt sökt upp målgrupperna för diskussion och samtal om IPv6-införande. Kontinuerlig kontakt har tagits med målgrupperna genom bland annat utskick av enkäter och inbjudan till seminarium. Utifrån informationsbehovet, som myndigheter och kommuner efterfrågade i undersökningen, har PTS valt att sätta samman informationsblad kring upphandling och avtalsfrågor, goda exempel samt resursåtgång. PTS identifierade även sett till enkätsvaren att det fanns ett behov av att tydliggöra skälen för att införa IPv6. En del i strategin innebar också att PTS i hög utsträckning använde befintliga externa kanaler, som t.ex. Facebook, Twitter och sin e-tjänst Myndigheter med IPv Budskap kring IPv6 PTS bedömde att ett av huvudbudskapen för IPv6-införande var just regeringens skrivning om att svenska myndigheter bör ha infört IPv6 senast år I den undersökning som PTS genomförde framgick det att ett antal myndigheter uppgav regeringens mål som ett direkt skäl till införandet. PTS valde också att föra fram nackdelarna med att inte införa IPv6, snarare än fördelarna med att införa IPv6. Det kan enligt PTS bedömning vara svårt för målgrupperna att ta till sig budskap om fördelar med IPv6. De risker och problem som i förlängningen kan uppstå om IPv6 inte införs kan däremot upplevas som mer konkreta. Det andra huvudbudskapet handlade därför om att myndigheter och kommuner bör vara nåbara för alla på internet, eftersom det är en tillgänglighetsfråga. Om alla medborgare ska ha tillgänglighet till myndigheters och kommuners e-tjänster måste de ha stöd för både IPv4 och IPv Kommunikationsaktiviteter Informationsmaterial om IPv6 PTS identifierade att myndigheterna i målgruppen efterfrågade konkret information om IPv6-införande, till exempel om kostnader, ramavtal som går att nyttja, goda exempel samt om praktiskt införande för att kunna fatta beslut om att införa IPv6. Post- och telestyrelsen 25

26 PTS har bland annat sammanställt och producerat en broschyr med råd vid anskaffning av IPv6 i it-utrustning och -tjänster. Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet deltog i beredningen av broschyren. PTS har också låtit intervjua fyra myndigheter som har infört IPv6 i webb, DNS och e-post, och därefter producerat referensfall över myndigheternas införande av IPv6. Referensfallen har publicerats på PTS webbplats, sedan maj De har delats ut på konferenser som PTS har medverkat på. PTS har vid sidan av detta, sammanställt information om kostnader för ett antal myndigheter att införa IPv6 och publicerat ett informationsblad om detta på myndighetens IPv6-sida, I olika sammanhang har PTS också spridit det informationsmaterial som är framtaget sedan tidigare, till exempel myndighetens vägledning om att införa IPv Direktkontakt med målgrupperna Kontakt med samtliga målgrupper initierades redan i november 2012 då PTS skickade ut en enkät till samtliga svenska myndigheter. Den rapport som undersökningen gav upphov till, kommunicerades sedan ut till målgrupperna. I informationsutskicket informerades myndigheterna om PTS fortsatta arbete med frågan, och att de kunde hitta mer information på PTS webbplats. Vidare har PTS generaldirektör Göran Marby i ett brev riktat till samtliga myndighetschefer belyst vikten av införande av IPv6 i publika e-tjänster och att myndigheter inför IPv6. Under 2013 har PTS bland annat samarbetat med Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet om att ta fram informationsstöd om att upphandla och kravställa IPv6. PTS har även samarbetat med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och publicerat information om IPv6 på Vidare har PTS träffat Sveriges Kommuner och Landsting och förmedlat resultat från PTS enkätundersökning till organisationen IPv6 på externa seminarier och konferenser I kommunikationsstrategin konstaterade PTS att myndigheten behövde nå ut i sammanhang där målgrupperna är närvarande. PTS har därför medverkat på ett flertal nationella konferenser och seminarier riktade till offentlig sektor om IPv6 under Vid dessa konferenser och seminarier har PTS deltagit som Post- och telestyrelsen 26

27 talare och närvarat med monter med informationsunderlag och besvarat besökares frågor. PTS deltog på KommITS vårkonferens den april 2013 i Örebro med deltagare från ett sextiotal kommuner. Omkring 160 personer deltog. PTS medverkade med ett seminariepass, monter och informationsunderlag och e- tjänsten Kommuner med IPv6. I maj 2013 deltog PTS på konferensen Offentliga rummet i Jönköping. Drygt 600 deltagare deltog från omkring 90 kommuner och 30 myndigheter. PTS arrangerade ett seminarium bl.a. om skälen till varför kommuner bör införa IPv6 och hur ett införande kan gå till. PTS hade även en monter med framtaget informationsunderlag och visade sin e-tjänst Myndigheter med IPv6. PTS deltog även på Informationssäkerhetskonferensen riktad till offentlig sektor i Stockholm i augusti 2013 med monter och PTS lyfte vikten av att införa IPv6 i plenum. Under hösten 2013 har PTS medverkat på KommITS Teknikdagar den 24 och 25 september i Stockholm. PTS har vid denna konferens ansvarat för ett mer tekniskt inriktat seminarium för it-tekniker vid kommuner. PTS kommer senare under 2013 att medverka på KommITS och Sambruks höstkonferens den 5-7 november 2013 i Upplands Väsby, samt på Internetdagarna den november PTS kan konstatera att IPv6-frågan har synliggjorts på de konferenser som myndigheten har medverkat på tack vare myndighetens monter och då myndigheten enkom har medverkat med IPv6-frågan i dessa sammanhang. Även om deltagare inte har medverkat på PTS seminariepass så har frågan synliggjorts i mässhallarna. Myndigheter och kommuner har också påpekat att det har varit värdefullt att PTS har medverkat på konferenserna bland de annars många kommersiella utställarna Heldagsseminarium om IPv6 för offentlig sektor PTS anordnar tillsammans med Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) ett heldagsseminarium om att införa IPv6 riktat till kommuner och myndigheter i oktober 2013 i Stockholm. Syftet är att aktörer inom målgruppen ska få ta del av erfarenheter från införande av IPv6 från andra myndigheter och kommuner som redan har infört IPv6, men även att diskutera frågan och utbyta erfarenheter. En viktig del av seminariet kommer därför att vara diskussioner och interaktivitet. Internetleverantörer kommer även att delta i en panel om Post- och telestyrelsen 27

28 hur de kan bidra för att införa IPv6. Omkring 140 personer är anmälda till seminariet PTS information om IPv6 i sociala medier och på webbplatser PTS har även uppmärksammat IPv6-frågan genom sina kanaler för sociala medier, sin webbplats, e-tjänst samt på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats för informationssäkerhet, PTS lanserade e-tjänsten Myndigheter med IPv6 under 2012, där man kan följa myndigheternas införande av IPv6. I samband med att PTS fick aktuellt uppdrag från regeringen, informerade myndigheten om det och om sin nya e-tjänst med en webbnyhet på och på Twitter. Under 2013 har PTS sett över e-tjänsten för att identifiera vilka förbättringar som kan göras. Under hösten 2013 avser PTS att lansera vidareutvecklad version av tjänsten. PTS visade även och informerade om e-tjänsten vid sitt deltagande på Almedalen I mars 2013 publicerade PTS resultaten från enkäten om myndigheters och kommuners införande av IPv6, tillsammans med ett pressmeddelande. PTS pressmeddelande uppmärksammade media om frågan om vikten av att införa IPv6. PTS medverkade i DN och Computer Sweden om resultatet i undersökningen och informerar om vikten av att införa den nya standarden. PTS har under 2013 samarbetat med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) för att sprida information om IPv6 till de identifierade målgrupperna. Sedan maj 2013 har IPv6 varit tema för MSB:s webbplats På webbplatsen finns informationstexter från PTS och länkar till PTS webbplats. PTS har också använt sin blogg, PTS-bloggen, för att informera målgrupperna om varför de bör införa IPv6, samt sin Twitterkanal vid ett antal tillfällen Fortsatt kommunikation av IPv6-frågan PTS har under 2013 tagit fram ett informationsmaterial som kan fungera som stöd till de organisationer som avser att införa IPv6. PTS har också sammanställt underlag, budskap och informationsmaterial om varför IPv6 bör införas. PTS bedömer att det material som har tagits fram utgör en bra grund för myndigheter och kommuner i deras vidare arbete med att införa IPv6. Post- och telestyrelsen 28

29 5 Förslag på fortsatt arbete I detta kapitel redovisas PTS fortsatta arbete med att främja införandet av IPv6 samt myndighetens rekommendationer. 5.1 PTS fortsatta arbete med IPv6 PTS anser att det är av vikt att myndigheter och kommuner fortsätter att arbeta för att bli tillgängliga över IPv6 i sina publika e-tjänster. Detta för att vara nåbara för alla på internet. Under 2014 kommer PTS att medverka i relevanta sammanhang med det informationsmaterial som myndigheten har tagit fram. Informationsmaterialet kommer att finnas tillgängligt på PTS IPv6-sida, Några särskilda informationsinsatser är dock inte planerade under Som nämns i avsnitt bedömer PTS att det informationsmaterial som myndigheten har tagit fram utgör en bra grund för myndigheter och kommuner i deras vidare arbete med att införa IPv6. Genom myndighetens e-tjänst Myndigheter med IPv6 finns möjlighet att på ett enkelt sätt följa och rapportera status över myndigheters införande av IPv Rekommendationer I det här avsnittet beskrivs PTS rekommendationer till regeringen samt råd till myndigheter och kommuner i det fortsatta arbetet med att bli nåbar över IPv6. PTS föreslår två handlingsalternativ till regeringen för att kunna styra arbetet vidare med införandet av IPv6 hos svenska myndigheter och kommuner. Flera faktorer spelar in när en myndighet eller kommun ska införa IPv6. PTS informationsinsatser kommer inte ensamt bidra till att IPv6-införandet kommer att öka markant. PTS har aktivt arbetat med att ta fram och sprida information för att underlätta införandet, men i slutändan handlar det om ett beslut på ledningsnivå och att dedikerade resurser avsätts. Regeringen kan välja att följa utvecklingen av myndigheters införande av IPv6. Vill regeringen se ett mer skyndsamt införande av IPv6 hos myndigheter och kommuner, finns andra åtgärder att beakta. Dessa beskrivs i det kommande avsnittet Sätt att påskynda införandet av IPv6 It-enheten eller -avdelningen är ofta en stödenhet till andra verksamheter inom organisationen. Flera kommuner nämner att ett lagkrav eller öronmärkta medel Post- och telestyrelsen 29

30 skulle underlätta införandet av IPv6. På detta sätt kan införandet av IPv6 prioriteras inom kommunen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har kunnat ge ekonomiska medel till kommuner från krisberedskapsanslaget för att påskynda införandet av DNSSEC. Tack vare dessa ekonomiska insatser har DNSSEC införts på bred front. Om regeringen vill se en snabb förändring, är ett sätt att regeringen avsätter öronmärkta medel för införande av IPv6. PTS anser att regeringen bör överväga att ställa krav på kommuner och myndigheter att de inventerar sin it-miljö. Detta i syfte att kunna besluta om vidare åtgärder för att införa IPv6. Detta krav är särskilt viktigt att ställa på organisationer med många medborgarkontakter. En inventering är en bra början på ett IPv6-införande och således för ökad tillgänglighet. 5.3 PTS råd till myndigheter och kommuner I det här avsnittet lyfts några aktiviteter och budskap fram som kan vara till hjälp för myndigheter och kommuner i sitt införande av IPv Myndigheter och kommuner bör ställa krav om IPv6 i it-upphandlingar PTS anser att myndigheter och kommuner behöver bli bättre kravställare vid upphandling av ny it-utrustning och -tjänster. I dessa är det viktigt att ta med krav om IPv6. PTS har tagit fram en broschyr med råd vid anskaffning av ny it-utrustning och -tjänster för att underlätta vid anskaffning av nya produkter och tjänster inom it, Att anskaffa IPv6 Råd och tips Ett IPv6-införande behöver inte vara så resurskrävande Ett flertal myndigheter och kommuner har angett att bristen på personella och ekonomiska resurser har varit den bidragande faktorn till varför IPv6 inte har införts ännu. PTS menar att ett införande av IPv6 inte behöver vara så kostsamt. Kostnaderna kan handla om att: Utbilda personal (två personer, tre dagar, à 5000 kr/dag) Inventera nätverk och servrar samt dokumentera åtgärdsförslag för att få stöd för IPv6 (konsult/egen personal). Kostnaden beror på nätets omfattning och tidigare dokumentation. Anskaffa IPv6 från sin internetleverantör. Post- och telestyrelsen 30

31 Anskaffa IPv6 från webb-, DNS-, e-postleverantör samt spam- och virusskydd till e-postlösning. Anskaffa och installera en brandvägg som kan hantera all IPv6-trafik, cirka kr. Anskaffa och installera nätverksutrustning med stöd för IPv6. Myndigheter som har infört IPv6 och som PTS har varit i kontakt med, har uppskattat sina kostnader för att införa IPv6 i publika tjänster mellan och kronor. För mer information om vad det kan kosta att införa IPv6, finns på PTS IPv6- sida, och i PTS vägledning Att införa IPv6 internetprotokoll version 6 En praktisk vägledning, PTS-ER 2011: Planera och budgetera för införande av IPv6 inför nästa verksamhetsår Ytterligare ett råd till myndigheter och kommuner är att börja planera och budgetera för ett IPv6-införande inför kommande budgetprocess. Om det finns planer på att byta ut viss utrustning, är det ännu viktigare att ta höjd för resurser för att införa IPv6 i utrustning och tjänster. Ett annat råd är att gå samman med andra som också står inför ett införande i syfte att införa det på ett resurseffektivt sätt och för att slippa uppfinna hjulet på nytt själv. Post- och telestyrelsen 31

32 Litteratur Post- och telestyrelsen 32

33

34 Bilaga 1 Uppdrag från regeringen Post- och telestyrelsen 34

35 Post- och telestyrelsen 35

36 Bilaga 2 - Myndigheter som omfattas av PTS e-tjänst I den här bilagan redovisas de myndigheter som omfattas av PTS e-tjänst Myndigheter med IPv6. 1. Alkoholsortimentsnämnden 2. Allmänna reklamationsnämnden 3. Arbetsförmedlingen 4. Arbetsgivarverket 5. Arbetsmiljöverket 6. Arkitekturmuseet 7. Arvfondsdelegationen 8. Barnombudsmannen 9. Blekinge tekniska högskola 10. Bokföringsnämnden 11. Bolagsverket 12. Boverket 13. Brottsförebyggande rådet 14. Brottsoffermyndigheten 15. Centrala Etikprövningsnämnden 16. Centrala Etikprövningsnämnden i Göteborg 17. Centrala Etikprövningsnämnden i Linköping Post- och telestyrelsen 36

37 18. Centrala Etikprövningsnämnden i Lund 19. Centrala Etikprövningsnämnden i Stockholm 20. Centrala Etikprövningsnämnden i Umeå 21. Centrala Etikprövningsnämnden i Uppsala 22. Centrala studiestödsnämnden 23. Dans- och cirkushögskolan 24. Datainspektionen 25. Diskrimineringsombudsmannen 26. Domarnämnden 27. Domstolsverket 28. Ekobrottsmyndigheten 29. Ekonomistyrningsverket 30. E-legitimationsnämnden 31. Elsäkerhetsverket 32. Energimarknadsinspektionen 33. Ersättningsnämnden 34. Exportkreditnämnden 35. Fastighetsmäklarinspektionen 36. Fastighetsmäklarnämnden 37. Fideikommissnämnden 38. Finansinspektionen Post- och telestyrelsen 37

38 39. Finanspolitiska rådet 40. Folke Bernadotteakademin 41. Forskarskattenämnden 42. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 43. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 44. Fortifikationsverket 45. Forum för levande historia 46. Försvarets materielverk 47. Försvarets radioanstalt 48. Försvarsexportmyndigheten 49. Försvarshögskolan 50. Försvarsmakten 51. Försvarsunderrättelsedomstolen 52. Försäkringskassan 53. Genetiknämnden 54. GIH 55. Göteborgs universitet 56. Harpsundsnämnden 57. Havs- och vattenmyndigheten 58. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd 59. Högskolan Dalarna Post- och telestyrelsen 38

39 60. Högskolan i Borås 61. Högskolan i Gävle 62. Högskolan i Halmstad 63. Högskolan i Kristianstad 64. Högskolan i Skövde 65. Högskolan på Gotland 66. Högskolan väst 67. Högskoleverket 68. ILO-kommittén 69. Inspektionen för socialförsäkringen 70. Inspektionen för strategiska produkter 71. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitiskutvärdering 72. Institutet för rymdfysik 73. Institutet för språk och folkminnen 74. Institutionen för arbetslöshetsförsäkring 75. Justitiekanslern 76. Kammarkollegiet 77. Karlstads universitet 78. Karolinska institutet 79. Kemikalieinspektionen 80. Kommerskollegium Post- och telestyrelsen 39

40 81. Konjunkturinstitutet 82. Konkurrensverket 83. Konstfack 84. Konstnärsnämnden 85. Konsumentverket 86. Krigsförsäkringsnämnden 87. Kriminalvården 88. Kriminalvårdsnämnden 89. Kronofogdemyndigheten 90. Kungliga biblioteket 91. Kungliga konsthögskolan 92. Kungliga musikhögskolan 93. Kungliga tekniska högskolan 94. Kustbevakningen 95. Kärnavfallsfondens styrelse 96. Lagrådet 97. Lantmäteriet 98. Linköpings universitet 99. Linnéuniversitetet 100. Livsmedelsverket 101. Livsrustkammaren Post- och telestyrelsen 40

41 102. Lotteriinspektionen 103. Luftfartsverket 104. Luleå tekniska universitet 105. Lunds universitet 106. Läkemedelsverket 107. Länsstyrelsen i Blekinge län 108. Länsstyrelsen i Dalarnas län 109. Länsstyrelsen i Gotlands län 110. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 111. Länsstyrelsen i Hallands län 112. Länsstyrelsen i Jämtlands län 113. Länsstyrelsen i Jönköpings län 114. Länsstyrelsen i Kalmar län 115. Länsstyrelsen i Kronobergs län 116. Länsstyrelsen i Norrbottens län 117. Länsstyrelsen i Skåne län 118. Länsstyrelsen i Stockholms län 119. Länsstyrelsen i Södermanlands län 120. Länsstyrelsen i Uppsala län 121. Länsstyrelsen i Värmlands län 122. Länsstyrelsen i Västerbottens län Post- och telestyrelsen 41

42 123. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 124. Länsstyrelsen i Västmanlands län 125. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 126. Länsstyrelsen i Örebro län 127. Länsstyrelsen i Östergötlands län 128. Malmö högskola 129. Medlingsinstitutet 130. Migrationsverket 131. Mittuniversitet 132. Moderna museet 133. Myndigheten för handikappolitisk samordning 134. Myndigheten för internationella adoptionsfrågor 135. Myndigheten för kulturanalys 136. Myndigheten för radio och TV 137. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 138. Myndigheten för tillgängliga medier 139. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 140. Myndigheten för vårdanalys 141. Myndigheten för yrkeshögskolan 142. Mälardalens högskola 143. Nationalmuseum med prins Eugens Waldemars udde Post- och telestyrelsen 42

43 144. Naturhistoriska riksmuseet 145. Naturvårdsverket 146. Nordiska Afrikainstitutet 147. Notarienämnden 148. Nämnden för hemslöjdsfrågor 149. Nämnden för statligt stöd till trossamfund 150. Nämnden för styrelserepresentationsfrågor 151. Nämnden mot diskriminering 152. Operahögskolan i Stockholm 153. Patent- och registreringsverket 154. Patentombudsnämnden 155. Pensionsmyndigheten 156. Polarforskningssekretariatet 157. Post- och telestyrelsen 158. Postverkets avvecklingsorganisation 159. Presstödsnämnden 160. Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut 161. Rederinämnden 162. Regeringskansliet 163. Resegarantinämnden 164. Revisorsnämnden Post- och telestyrelsen 43

44 165. Riksantikvarieämbetet 166. Riksarkivet 167. Riksbanken 168. Riksdagen 169. Riksdagens arvodesnämnd 170. Riksdagens ombudsmän 171. Riksgäldskontoret 172. Rikspolisstyrelsen 173. Riksrevisionen 174. Riksutställningar 175. Rymdstyrelsen 176. Rättshjälpmyndigheten 177. Rättshjälpsnämnden 178. Rättsmedicinalverket 179. Sameskolstyrelsen 180. Sametinget 181. SIDA 182. Sjöfartsverket 183. Skatterättsnämnden 184. Skatteverket 185. Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor Post- och telestyrelsen 44

45 186. Skogsstyrelsen 187. Skolväsendets överklagandenämnd 188. SMHI 189. Smittskyddsinstitutet 190. Socialstyrelsen 191. Specialpedagogiska skolmyndigheten 192. Statens ansvarsnämnd 193. Statens beredning för medicinsk utvärdering 194. Statens energimyndighet 195. Statens fastighetsverk 196. Statens folkhälsoinstitut 197. Statens försvarshistoriska museer 198. Statens geotekniska institut 199. Statens haverikommission 200. Statens historiska museer 201. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 202. Statens institutionsstyrelse 203. Statens jordbruksverk 204. Statens konstråd 205. Statens kulturråd 206. Statens maritima museer Post- och telestyrelsen 45

46 207. Statens medieråd 208. Statens museer för världskultur 209. Statens musikverk 210. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar 211. Statens personadressregisternämnd 212. Statens servicecenter 213. Statens skaderegleringsnämnd 214. Statens skolinspektion 215. Statens skolverk 216. Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd 217. Statens tjänstepensionsverk 218. Statens VA-nämnd 219. Statens veterinärmedicinska anstalt 220. Statens väg- och transportforskningsinstitut 221. Statens överklagandenämnd 222. Statistiska centralbyrån 223. Statskontoret 224. Stockholms dramatiska högskola 225. Stockholms universitet 226. Strålsäkerhetsmyndigheten 227. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Post- och telestyrelsen 46

47 228. Svenska ESF-rådet 229. Svenska institutet 230. Svenska Institutet för Europapolitiska Studier 231. Svenska Kraftnät 232. Sveriges författarfond 233. Sveriges geologiska undersökningar 234. Sveriges lantbruksuniversitet 235. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 236. Södertörns högskola 237. Talboks- och punktskriftsbiblioteket 238. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 239. Tillväxtverket 240. Totalförsvarets forskningsinstitut 241. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 242. Trafikanalys 243. Trafikverket 244. Transportstyrelsen 245. Tullverket 246. Umeå universitet 247. Ungdomsstyrelsen 248. Universitetskanslerämbetet Post- och telestyrelsen 47