Teknisk psykologi. Mats Danielsson. Lärarhandledning ~ NATUR OCH KULTUR~

Transkript

1 Teknisk psykologi Lärarhandledning Mats Danielsson ~ NATUR OCH KULTUR~

2 LÄRARHANDLEDNING Innehåll. Vad är teknisk psykologi? 3 2. Människan och tekniken 5 3. Varseblivning 7 4. Minnet 2 5. Tänkande och problemlösning 5 6. Motivation och stress Att arbeta tillsammans 24 Teknisk psykologi, lärarhandledning Projektledare: Christiaan Hollander Nätredaktör: Micael Bäckström Vinjettillustrationer (beskurna): Joanna Rubin Dranger Mats Danielsson och Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm NATUR OCH KULTUR

3 . Vad är teknisk psykologi? En av intentionerna med det nya teknikprogrammet har varit att få fler elever, särskilt flickor, mer intresserade av teknik. Ett sätt att åstadkomma detta är att bredda de tekniska ämnenas kontaktytor mot andra kunskapsområden, något som kommer till uttryck i de olika inriktningarna; teknik och miljö, teknik och människa, etc. Som bekant har ett antal nya kurser också tillkommit. Teknisk psykologi är en av dessa. Vad betyder teknisk psykologi? Teknisk psykologi är färskt som skolämne men som forskningsområde har det sedan länge varit internationellt etablerat och relativt väl definierat. Ordet»teknisk«ska förstås i två bemärkelser. Det handlar dels om kunskaper som ska tillämpas i tekniska sammanhang. Men psykologin är också teknisk i den meningen att man till stor del arbetar med formaliseringar. Teoribildningen domineras av informationsprocessteorier som gjort det möjligt att kvantifiera kapaciteteten hos individen/användaren och den belastning hon utsätts för. Som forskningsämne har den en mer markant människa-maskin orientering än vad den fått i kursplanen och i läromedlet. En gränsvetenskap Teknisk psykologi ligger i gränsområdet mellan å ena sidan ergonomin, eller det som i Nordamerika kallas Human Factors Engineering och å andra sidan den experimentella psykologin, särskilt den som sysslar med kognitiva processer. För en teknisk psykolog blir dock de olika teoretiska förklaringarna till ett experimentresultat av sekundärt intresse. Forskningsfrågorna formuleras utifrån krav som ställs i tekniska tillämpningar och fokus riktas mot konsekvenser vad gäller individens kapacitet och begränsningar. Teknisk psykologi blir å andra sidan mer»teoretisk«än Human Factors som till stor del arbetar med praktisk systemutveckling där man också utnyttjar andra discipliner; fysiologi, akustik, datalogi, m m. Ger praktiska lärdomar En av de flitigast citerade auktoriteterna, Christopher Wickens, menar att gränserna här kan vara diffusa eftersom teknisk psykologi delar ergonomins övergripande mål om att maximera säkerhet, minska stress och trötthet i arbetet osv men att the aim of engineering psychology is not simply to compare two possible designs for a piece of equipment... but to specify the capacities and limitations of the human... from which the choice for a better design should be directly deductible. WICKENS 992, SID 3 4 När man först orienterar sig i ämnet slås man av hur pass mycket av kunskaperna i den»rena«grundforskningen som kan tillämpas i utvecklingen av system. Kort steg mellan teori och praktik Kursen öppnar nya möjligheter för psykologiämnet. Elever, liksom andra intressenter, brukar fråga efter»nyttan«av att läsa olika ämnen i skolan. Här kan «nyttan«direkt påvisas genom att eleverna ställs inför exempel på hur kunskaperna kopplas till konkreta tekniska lösningar. I teknisk psykologi kan steget mellan teori och praktik göras kortare än vad som brukar vara möjligt inom andra psykologiska delområden. Ju mer av samarbete och integration man kan få till stånd med lärare i andra ämnen, exempelvis ergonomi, design eller data, dess bättre kan givetvis de här möjligheterna utnyttjas. De problem eleverna arbetar med när det gäller design eller människan i arbete rymmer i regel psykologiska aspekter. Det brukar också framstå som uppenbart att sunt förnuftlösningar inte förslår långt i sammanhanget. Vem kan vara lärare? Teknisk psykologi utgör en specialisering inom professionen. Det betyder dock inte att den som ska undervisa i ämnet på gymnasienivå behöver ha motsvarande specialkunskaper. En lärare med goda kunskaper i kognitiv psykologi har förutsättningar att göra ett alldeles utmärkt arbete. Det fordrar ingen speciell teknisk utbildning eller erfarenhet för att kunna diskutera lösningar på designproblem. I dag konfronteras nästan alla med informationssystem som kan illustrera det mesta av den problematik som behandlas. NATUR OCH KULTUR SID 3

4 VAD ÄR TEKNISK PSYKOLOGI? Lästips Den hittills så gott som uteslutande engelskspråkiga litteraturen är mycket omfattande, men man får tyvärr leta efter lättillgängliga introduktioner. Den bäst skrivna introduktionen till den teknisk-psykologiska problematiken står Donald Norman för. I The Psychology of Everyday Things, Basic Books, New York (988) redogör Norman mycket övertygande för hur svårigheterna att förstå och använda den nya teknikens välsignelser; telefonsvarare, faxar, fjärrkontroller kan härledas till bristande insikt i användarens psykologi. Framställningen är intressant och relevant, men saknar den systematiska koppling till psykologins delar som man vanligen finner i kurslitteratur. En något mer teoretiskt arbete är James Reasons; Human Error, Cambridge University Reason, är en av de internationellt ledande forskarna på området som utvecklat en modell för beskrivning av operatörsfel. Boken är en systematisk framställning av Reasons teori. De olika feltyperna misstag, felhandlingar och utelämnanden relateras till specifika kognitiva processer. Reasons modell används bland annat vid analys av orsakskedjan vid större olyckor. I samband med exemplifieringarna ges detaljerade redogörelser för välkända större olyckor som Tjernobyl, Three Mile Island, Challenger, etc. För den som samtidigt vill orientera sig i angränsande kunskapsområden som Human Factors och människa-dator-interaktion kan följande titlar vara av intresse: Card, S. K. Moran,T.P. & Newell, A., The Psychology of Human Computer Interaction. Lawrence Erlbaum Associates, Hillsdale, New Jersey, (983). Norman, D. A. & Draper, S., User Centred System Design. Lawrence Erlbaum Associates, Hillsdale, New Jersey, (986). Oborne, D.J., Ergonomics at Work, Wiley, Chichester, (982). Sanders, M. S. & McCormick, E. J., Human Factors in Engineering & Design. McGraw-Hill, New York, (987). Reason har en intressant uppföljare i en bok från 997: Managing the Risk of Organizational Accidents, UK Aldershot. Visserligen är den starkt inriktad på säkerhetsfrågor, men vidgar det tekniskt psykologiska perspektivet på ett sätt som är generellt intressant. Den»mänskliga faktorn«sätts här in i ett socialpsykologiskt och organisatoriskt sammanhang. Det kanske mest gedigna verket är Wickens och Hollands, Engineering Psychology and Human Performance, Harper & Collins Publishers, (999). Det behandlar merparten av aktuella teknisk psykologiska problem i forskning och tillämpning. Trots att boken är avancerad kräver den inga speciella förkunskaper och kan läsas av både psykologer och ingenjörer. Man kan dock säga att läsningen underlättas betydligt om man har förkunskaper i informationsteori och statistik. NATUR OCH KULTUR SID 4

5 2. Människan och tekniken Ett människa-maskin-system utgörs av person/personer och maskin/maskiner som samverkar i en miljö för att uppnå givna systemmål. Människamaskin-studier bedrivs i syfte att få samspelet att fungera så bra som möjligt och samtidigt ta hänsyn till miljön. Människa-maskin-systemet En abstrakt modell över människa-maskin-systemet visas nedan. Högra delen av figuren representerar maskindelen. Instrument och displayer representerar maskinens tillstånd på ett sätt som människan ska kunna uppfatta. Styrdon och reglage gör det möjligt för människan/användaren att förändra maskinens tillstånd. Dessa två boxar är mer intressanta ur teknisk psykologisk synpunkt. Allt det övriga i tekniken buntas samman i en låda med etiketten maskinens inre tillstånd. Ur konstruktörernas synpunkt blir naturligtvis detta en våldsam förenkling. De kan ha lagt ner arbetsår på delsystem i detta maskineri som inte alls framgår av modellen. Detta innebär emellertid inte alls någon nedvärdering av teknikernas arbete. Det betyder att detaljerna i maskinen; kullager, drev, kretsar, etc. inte är intressanta när man ska ta ställning till gränssnittet. Människan Varsebliven information Informationsprossesande och beslut Respons och styråtgärd Användargränssnitt Användargränssnitt Tekniskt system Instrument och givare Maskinens inre tillstånd, fysiska processer Reglage och knappar Ett gränssnitt är det som kommunicerar med människa, det som gör att han/hon kan förstå och använda maskinen. Ett reglage kommunicerar med användaren, liksom ett instrument. Instrument och styrdon måste vara anpassade till människans fysiologi. De ska till exempel kunna gå att nå och urskilja, inte vara för tröga osv. Men de måste också vara anpassade till människans psykologi. Informationen ska till exempel kunna uppfattas och förstås på rätt sätt. Bra gränssnitt är sådana som knappt märks eftersom vi då tycker att det är självklart hur apparaten, maskinen eller prylen ska hanteras. Exempel på dåliga gränssnitt finns på webbplatsen baddesigns.com Uppgifter Projektuppgifter i anslutning till webbplatsen Baddesigns.com Klassen får till uppgift att samla in fler exempel att lägga till webmasterns lista på skräckexempel på dålig design. Läser eleverna även kursen i ergonomi kan det vara lämpligt att också ta med de antropometriska rubrikerna på sidan. Dessa exempel hamnar annars något utanför ämnet. Uppgiften kan genomföras både individuellt och gruppvis. Om man vill ha jämförbara system kan uppgiften preciseras till exempelvis mobiltelefoner, mikrovågsugnar, klockradior, läsk/kaffeautomater. Exemplen som eleverna plockat in kan sedan användas i undervisningen. Läraren bestämmer själv omfattningen och ambitionen. Det mest ambitiösa är att med de valda exemplen arbeta problembaserat i ett projekt som sträcker sig över hela kursen. Eleverna har då i uppgift att identifiera problemen med gränssnittet och föreslå en alternativ, bättre lösning. Det gäller då att försäkra sig om att eleverna valt sådana gränssnitt att de exemplifierar alla relevanta psykologiska aspekter. Möjliga alternativ är här t ex en mobiltelefon (med tillhörande manual), ett mindre dataprogram eller en video med fjärrkontroll. För att gå iland med sin uppgift behöver eleverna inhämta det som finns att tillgå i läroboken. NATUR OCH KULTUR SID 5

6 MÄNNISKAN OCH TEKNIKEN Kortare uppgifter Om det av olika skäl inte är möjligt att arbeta på projektbasis, kan man utnyttja exemplen i kortare övningar:. Att ge en psykologisk»diagnos«på problemet. Här kan man anknyta till psykologiska metoder och genomföra experiment i klassrummet. Utrymmet kanske inte medger mer än elementa i genomgång av experimentell metodik. För den teknisk psykologiska anknytningen bör man då lyfta fram vilka typer av data som kan utnyttjas när man studerar människa-maskin-interaktion: - Frekvensen felaktiga/korrekta responser - Latenstid - Svar på strukturerade intervjuer - Svar på öppna intervjuer - Skattningsskalor - Tänka-högt-protokoll Förklara för eleverna att de två första utgör typiska prestationsmått och är de som mest utnyttjas i teknisk psykologisk forskning. Subjektiva skalor och intervjuer ger i första hand information om användarens värdering av systemet och av sitt eget agerande. Tänka-högt-protokoll innebär att användaren uppmanas tänka högt medan han/hon löser ett problem. I dessa sammanhang utgörs problemet av att utföra en uppgift för första gången med ett nytt system; skriva ut ett dokument, lagra ett telefonnummer, programmera videon för inspelning, etc. Försökspersonens yttranden spelas in, noteras och analyseras i efterhand för att ge en bild av hur användaren tänker kring systemet. Förutsättningarna för experimentet kan vara att utgå från två jämförbara system, t ex två fjärrkontroller. I försöket får noviser lösa en given uppgift, till exempel programmera en inspelning (med eller utan hjälp av manual) och de två fjärrkontrollerna jämförs med avseende på - Latenstid; hur lång tid tog det totalt. Vilka delmoment krävde mer/mindre tid att tänka ut? - Frekvensen felaktigt/korrekt; vilka typer av fel gjordes, var och när? - Tänka högt! Hur tänkte försökspersonerna? Var uppstod ev»feltänk«? (Användningen av tänka- högt metoden kräver särskilda förberedelser, framför allt att försökspersonerna vänjer sig vid att tänka högt innan det egentliga försöket.) 2. Föreslå en enklare alternativ lösning. Denna variant är mindre ambitiös och tidskrävande. Har man ont om tid för introduktionen till människa-maskin-problematiken kan man utgå från den websidans ansats. Där är många av problemen närmast självförklarande och lösningarna tilltalande för»sunda förnuftet«. Eleverna får då i uppgift att föreslå motsvarande enkla lösningar som avhjälper det mest uppenbart vilseledande i gränssnittet. OBS! Här är det mycket viktigt att understryka de reservationer som gäller, dvs att»sunda förnuftet«kan visa sig bedrägligt och att det krävs systematiska studier för att försäkra sig om att lösningen fungerar. Vad som ter sig som»sunt förnuft««kan variera beroende på ålder, bakgrund och tidigare erfarenhet av andra motsvarande system. Lästips En enkel, mycket matnyttig introduktion till problematiken kring gränssnitt ges i Ulf L Anderssons Människovara. (Studentlitteratur). Andersson har arbetat som utbildare och boken innehåller övningsexempel som kan användas under lektionerna. Donald Normans The Design of Everyday Things är mycket användbar i anslutning till diskussioner om gränssnitt. Distinktionen misstag/felhandlingar kan introduceras till eleverna utan någon större teoretisk överbyggnad. Nätplatser Det finns ett omfattande material med anknytning till människa-dator-interaktion och tillhörande gränssnittsproblem. mmi/part_ii Experimentresultaten ger ett rikt konkret material för diskussion kring gränssnitt. Lärarens huvuduppgift blir här att länka in diskussionen i psykologiska banor; en del problem i gränssnitten är perceptuella, andra har med minne att göra, etc. NATUR OCH KULTUR SID 6

7 3. Varseblivning Perceptionspsykologin studerar hur vårt medvetande organiserar sinnesintryck. Varför uppfattar vi omvärlden som vi gör? Uppmärksamhet handlar om hur vi så att säga riktar vårt medvetande. Vi översköljs hela tiden av sinnesintryck, men vi uppmärksammar bara en del av dessa. Den visuella perceptionen, dvs det man ser, blir oftast det mest väsentliga för de som inte är synskadade. Vi uppmärksammar i första hand den information som vi får via synintrycken. Detta fenomen kallas visuell dominans. Visuell dominans Klassrumsexperiment Följande klassrumsexperiment i visuell dominans kan användas som inledning till avsnittet: Försökspersonen har 8 spelkort framför sig. Uppgiften är att så snabbt som möjligt identifiera och plocka upp det kort försöksledaren anvisar. Anvisningarna ges simultant på två sätt; genom uppläsning och visning av en lapp som hålls upp i handflatan. Anvisningarna är»kryptiska«på så sätt att de inte är fullständiga, utan förkortningar enligt följande exempel. R9= ruter 9 S6= spader 6 H4= hjärter 4 K2= klöver 2 Det ska finnas två försöksledare per försöksperson. Försöksledare visar en lapp samtidigt som han/hon läser vad som står på den och skymmer den omedelbart efter uppläsningen. Försöksledare 2 leder försöket och registrerar reaktionstiden. 20% av anvisningarna är konfliktande, dvs försöksledaren läser t ex r2, samtidigt som han/hon visar s7. Dessa läggs slumpmässigt in i serien. Presentationsseriens längd kan variera från sekunder. Vid uppföljningen av försöket fokuseras de konfliktande presentationerna. I hur stor andel av dessa följde personerna den muntliga anvisningen, respektive den visuella? I hur många fall upptäckte försökspersonen att anvisningarna var motsägande? Vid diskussionen uppmanas eleverna komma med exempel på visuell dominans i vardagslivet; när man åker tåg (exemplet i läroboken), ser ett TV-program som är textat osv. Vi»riktar«vår uppmärksamhet Fenomenet visuell dominans motverkar den instinktiva tendensen att rikta uppmärksamheten mot plötsliga auditiva eller taktila stimuli. Dessa är mer påträngande eftersom vi inte har något naturligt sätt att stänga ute sådan information. Vi kan inte»stänga öronen«på samma sätt som vi kan blunda. Vi»riktar«heller inte öronen som vi fäster blicken på något i omgivningen. Följaktligen är varningssystem oftast akustiska. Om däremot taktila och auditiva stimuli förekommer med ungefär samma frekvens och är av samma typ som visuella stimuli har individen däremot den»bias«mot synsinnet som kallas visuell dominans. Elevuppgift om auditiv information En uppgift som kan ingå i elevernas granskning av gränssnittslösningar är att i ett datorsystem värdera den auditiva information som används. Handlar det om varningssignaler eller om något annat? Selektiv uppmärksamhet Visuell dominans är en aspekt av den selektiva uppmärksamheten. Selektionen, urvalet, av information bestäms både av inre faktorer; - individens behov, aktuella målsättning, förväntningar och erfarenheter och yttre faktorer. Det är de senare som designern kan påverka. Faktorer som då blir aktuella är t ex placering, rörelse och kontrast. Information som är placerad centralt eller längst upp på en yta blir mer framträdande och får mer uppmärksamhet. Påtagligt ofta används färger för att påverka den selektiva uppmärksamhet. Detta är vanligen effektivt om den används mot en enfärgad (monokrom) bakgrund. Mer diskutabelt blir det om man använder flera många färger, speciellt i text. I människa-datorstudierna har myntats uttrycket»colour pollution«. NATUR OCH KULTUR SID 7

8 VARSEBLIVNING Elevuppgift om selektiv information En lättsam övning är att eleverna jämför olika hemsidor inom samma»bransch«med varandra; t ex resebyråer eller bilförsäljare. Hur har man försökt styra besökarens uppmärksamhet? Går det att utläsa vad designern prioriterar? Analog perception i gränssnitt. En ofta återkommande fråga för designern är om man ska välja att representera värden analogt eller rent symboliskt (text och siffror). Som alltid vid design av gränssnitt handlar det om avvägningar. Det beror på systemets egenskaper och vad som är viktigast för användaren i olika situationer. Analog perception kan med fördel utnyttjas om användaren ska jämföra två eller fler värden för att få en snabb uppfattning om relativa skillnader. Om användaren behöver få en snabb överblick över ett mer komplicerat förhållande, till exempel en utvecklingstrend är också en analog representation att föredra. Är det däremot viktigast att man med precision ska läsa av ett exakt värde bör man ha en digital presentation. Avläsning av grafer Den kanske vanligaste analoga lösningen i gränssnitt är grafer. Användarens förmåga att bedöma skillnader beror på vilken typ av grafik som används. Forskning har visat att följande rangordning gäller, från lättast () till svårast (7).. Linjehöjd med gemensam baslinje. (Källa: W.S. Cleveland & R. McGill, 985.»Graphical Perception, and Graphical Methods for Analyzing Scientific Data«, Science, 229, ) Lägg märke till att det är lätt att avgöra vilket alternativ som representerar mer i alla exemplen. Däremot blir det svårt att bedöma hur mycket som skiljer, eller om en skillnad är större än en annan. Experimentförslag Med dessa grafiska framställningar kan man utföra ett enkelt klassrumsförsök som introduktion till avsnittet. Det tar inte mer än 5 0 min i anspråk. På vanlig OH kan man visa de grafiska lösningarna, en i taget i ett antal omgångar där man låter proportionerna variera från 90 0 till Elevernas uppgift är att göra en så precis skattning som möjligt. Diskussionen analog/digital presentation kan beröra allt från armbandsur till instrumentering i fordon. Går man in på konkreta designlösningar kan det väsentligt att poängtera funktionella lösningar inte alltid»säljer«. Symbolisk perception, text och ikoner Läsbarhet och läslighet är grundläggande krav som ställs på både text och ikoner. Läsbarhet handlar om förståelse av textens budskap, medan läslighet beror av textens typografiska egenskaper. För eleverna bör man förklara skillnaden mellan funktionella krav på texten, dvs läslighet, och estetiska krav. Dessa sammanfaller inte alltid, vilket kan illustreras med en OH- bild liknande den nedanstående. 2. Linjehöjd utan gemensam baslinje. Vacker text är inte alltid Färger kan också ställa till problem för läsligheten. läslig 3. Jämförelse av linjelängd längs med en enda axel. 4. Jämförelse av vinklar (t ex i cirkeldiagram). Läslighet är beroende av textens egenskaper. MAN BÖR UNDVIKA ATT ANVÄNDA ENBART STOR BOKSTAV NÄR MAN SKRIVER LÅNGA MENINGAR. H ärv isash hur b eroende v i ärav or dbildernav idlä sning v ilketbet yderatt mellanr ummen mellanor dochraderb lirvä se ntlig. 5. Jämförelse av yta För design av text i elektroniska media finns många guidelines utarbetade. Dessa uppdateras allt flitigare i takt med datorutvecklingen. Se exempelvis 6. Jämförelse av volym 7. Jämförelse av nyans. Förslag till försök Det finns symboler att hämta från olika system: tvättmaskiner, mikrovågsugnar, etc. På bildskärmar används oftast beteckningen ikoner. Där blir det allt vanligare att ikonerna NATUR OCH KULTUR SID 8

9 VARSEBLIVNING kombineras med förklarande text. I gränssnitt där symbolerna står för sig själva kan de bli besvärliga att hantera. Förslag till försök: Dela ut papper med följande symbol där eleverna uppmanas ange betydelsen. Halva klassen får ett papper med rubriken»tvätt«medan den andra halvan inte får någon ledtråd alls. Eleverna löser uppgiften individuellt under 4 5 minuter. Gå sedan igenom de rätta svaren och kontrollera hur många som svarat rätt. Jämför de två gruppernas resultat. Det bör i de flesta fall bli en markant skillnad i antal rätta svar. Försöket kan bilda utgångspunkt för en diskussion om kontextens betydelse vid perception hur den underlättar teoridrivna processer. De felaktiga svaren kan man hitta intressanta förklaringar till; fanns det förväxlingar med symboler i andra system? Det finns dels specifika symboler men också generella, till exempel start/stopp-symbolen. Var det fler elever som kände igen den? Om inte, varför? I detta sammanhang kan man diskutera skillnaden mellan godtyckligt abstrakta symboler och symboler som baseras på exempel eller fysisk likhet. (se läroboken). En»hemuppgift«kan vara att eleverna samla in exempel på ikoner som de sedan analyserar. Det bästa alternativet är att exemplen hämtas från ett system de arbetar med i någon av de tekniska kurserna. Tänkbara frågeställningar för analysen. Kategorisering: Vilka symboler är baserade på a) fysisk likhet, b) typexempel, c) symbolisering, d) godtycklig abstraktion. Vilka är specifika detta system, vilka är generella? Finns det några som har status av standards? Vilka är»svåra«att förstå? Vilka är»lätta«? Varför? Förklaringar kan handla om att typexemplen är mer eller mindre välvalda, att symbolerna är genomgående godtyckligt abstrakta, att de kan blandas samman med andra på grund av fysisk likhet, etc. Redundans och responskonflikt. Redundans är en viktig faktor vid design av gränssnitt. Information bör kodas redundant för att minimera risken för felhandlingar hos användaren. I teoretiska termer talar man att säkra informationsöverföringen. Omvänt blir det väsentligt att undvika lösningar som kan skapa responskonflikter. Mer sällan ser man i verkligheten så övertydliga exempel på responskonflikt som de som framställs i experiment. Ett»roligt«exempel på responskonflikt finner man i filmen»ursäkta, vad är klockan?«med John Cleese i huvudrollen. Denne spelar en tidsfixerad rektor som hamnar vilse på väg till en viktig konferens. En jäktad Cleese instruerar vägvalet för bilchauffören? - Turn to the left! - Left? - Right! - OK, right! Klassrumsexperiment Detta experiment med den så kallade Stroopeffekten är klassiskt. Det kräver en försöksledare per försöksperson. Utrustning: penna, klocka och papper.. Försöksledaren instruerar försökspersonen:»räkna högt antalet symboler på varje rad så snabbt du kan«. Ange tiden: Tid: sekunder. NATUR OCH KULTUR SID 9

10 VARSEBLIVNING 2.»Räkna högt antalet siffror på varje rad så snabbt du kan.« »Räkna högt antalet siffror på varje rad så snabbt du kan.« Tid..sekunder Tid..sekunder NATUR OCH KULTUR SID 0

11 VARSEBLIVNING 4.» Läs högt nedanstående siffror så snabbt du kan« Tid:.sekunder. Eleverna arbetar parvis utspridda i rummet, slumpvis indelade i försöksperson och försöksledare. Samla först försöksledarna och instruera dem. Förklara vikten av precision i tidtagningen. Se till att ordningsföljden mellan betingelserna, redundans, responskonflikt och två kontrollbetingelser, varierar slumpmässigt mellan paren. Genomförandet tar endast några få minuter i anspråk. Även om ljudnivån i rummet blir ganska hög brukar eleverna kunna arbeta koncentrerat. Resultatet redovisas genom att försöksledarna talar om tiden på varje lista. Skriv upp siffrorna under respektive betingelse på tavlan, summera och låt eleverna beräkna medelvärdet. Diskussionen om de skillnader som uppkommit kan bilda utgångspunkt för en genomgång av responskonflikt och värdet av redundans. Det här försöket kan också vara ett pedagogiskt lämpligt material för genomgång av elementa i experimentell metodik. Man kan också ta upp signifikansproblemet även om man inte gör några statistiska beräkningar. Den minsta tidsskillnaden kan förväntas bli mellan betingelsen redundant presentation och lista 4 (kontrollbetingelse läsa). Läsbarhet är en faktor som blir mest relevant i samband med manualer och instruktioner. Faktorer som gör en instruktion svår att följa och minskar sannolikheten för att den överhuvudtaget kommer till användning: - Instruktionen innehåller en mängd för användaren onödig sidoinformation: tekniska data, etc. - Ordföljden matchar inte handlingsföljden, dvs beskrivningen följer inte den ordning i vilken man faktiskt ska utföra procedurerna. - Otydliga illustrationer, eller total avsaknad av sådana där de behövs. - Besvärliga syntaktiska konstruktioner. Negeringar och passiveringar har visats öka den kognitiva belastningen vid avkodningar av meddelanden. Andra mer uppenbara faktorer är här för långa meningar, inskjutna bisatser, etc. - Ofullständighet, dvs man har felaktigt förutsatt att användaren har kunskap om ett elementärt moment, och därför utelämnat det. -»Svåra«ord, oftast tekniska termer som är välbekanta för systemets konstruktörer. I samband med denna punkt kan det vara lämpligt att ta upp ordförrådets betydelser för läshastigheten. Ju större ordförråd dess högre läshastighet. Ett stort ordförråd underlättar de teoridrivna processerna vid läsning. Här bör också understrykas att en term kan felaktigt förstås i sin icke-tekniska innebörd. (»Fatal«error.»modul«,»spänning«, etc.) En sann anekdot om språkliga missförstånd: Datorförsäljaren blir uppringd av kunden som klagar på att han inte hittar den knapp han uppmanas trycka på. - Det står»press any key«! Vilken knapp är ANY?«En»hemuppgift«om läsbarhet. Eleverna samlar in exempel på»bra«respektive»dåliga«manualer ur användarsynpunkt. De bör vara jämförbara, dvs avse samma typ av system, till exempel en hårtork eller mikrovågsugn. Uppgiften är att analysera manualerna utifrån ovanstående punkter. Idealt är givetvis att man kan samordna uppgiften med en kollega som undervisar i svenska i någon kurs, till exempel i teknik och kommunikation. NATUR OCH KULTUR SID

12 4. Minnet Minnet kan indelas i ett sensoriskt register, ett arbetsminne och ett långtidsminne. Dessa utgör olika»lagersystem«för den information individen mottagit. I samspelet mellan människan och ett tekniskt system ställs olika krav på minnet; t ex igenkänning, ordnad återgivning eller fri återgivning. Klassrumsförsök, minne. Ett enkelt minnesförsök som kan inleda genomgången av skillnaderna mellan de olika minnessystemen är följande. Gör en ordlista på 2 ord från samma kategori; egennamn, substantiv, etc. Läs listan högt för klassen som efter sista ordet på ett tomt papper ska försöka återge så många ord som möjligt oberoende av ordning (fri återgivning). Gå igenom listan från början till slut och kontrollera hur många som fått med ordet. Skriv upp siffran för antalet elever i vart och ett av de 2 positionerna. Rita därefter med dessa siffror som utgångspunkt upp seriepositionskurvan. Prestation (antal i gruppen som återgett ordet) Position Tag resultatet som utgångspunkt för förklaringar av skillnaden mellan igenkänning och återgivning, primacy och recencyeffekten, rehearsal, etc. Diskutera också minnesstrategier (Vilka använde eleverna spontant?) och arbetsminnets begränsning (7plus/minus 2). Försöket kan varieras på olika sätt: - Lägg in en distraktor i slutet av listan i form av en enkel räkneuppgift (Recencyeffekten bör försvinna). - Lägg in ett klart avvikande i mitten av listen, t ex ett egennamn eller bilmärke (Återgivningen bör bli bättre för denna von Restorff effekten). Arbetsminnesspannets storlek kan enkelt åskådliggöras genom att man på en OH presenterar rad efter rad med siffror, ord, stavelser eller bokstäver som ska memoreras. Gör varje rad en enhet längre än den föregående. Fråga eleverna var»smärtgränsen«går. Diskussionsuppgift Låt eleverna ge exempel på fel som begås på grund av glömska vid hanteringen av ett tekniskt system; dator, bankomat, mobiltelefon, etc. Precisera vilka krav det handlar om. Gäller det långtidsminnet eller arbetsminnet? Igenkänning eller återgivning? Fri eller ordnad återgivning? Resultatet kan ge utgångspunkt för en diskussion om skillnader mellan system; sådana som kräver ordnad återgivning (till exempel kommandon, kodbeteckningar, etc.) eller igenkänning (symboler, knappar, osv) Betydelsen av meningsfullhet och konkretion De individuella skillnaderna bland funktionellt friska människor är inte så stora ifråga om arbetsminnets kapacitet. När det däremot gäller att plocka fram material från långtidsminnet kan vi notera både förändringar genom livet och påtagliga skillnader mellan individer. Det är här som nästan alla ivrigt önskar att deras prestationsförmåga var större. Det finns många teorier om vad som påverkar förmågan att plocka fram material ur långtidsminnet. Man brukar t ex tala om inkodningsteorier som fokuserar faktorer vid inkodningen, som bearbetningsdjup och framplockningsteorier som tar fasta på de ledtrådar som är tillgängliga för individen. Klassrumsexperiment För att illustrera betydelsen av meningsfullhet och konkretion i det material som används kan man genomföra ett experiment där dessa faktorer manipuleras i två olika listor med»dataord«.»abstrakt» lista syntax funktion extern makro kommando aktivering objekt nivå modul»konkret«lista fönster skärm tangent meny mus pekskärm ikon text hemsida NATUR OCH KULTUR SID 2

13 MINNET Orden från de två listorna presenteras i slumpvis ordning, genom visning på OH och/eller uppläsning. Testa sedan elevernas fria återgivning och gå igenom resultatet. Gör en jämförelse mellan de två listorna. Diskutera betydelsen av att materialet är välbekant och lätt att föreställa sig. Här kan man också anknyta till diskussionen om symboler och ikoner i förra avsnittet. Hur lätt är det att komma ihåg abstrakta symboler? Interferens Interferens är en vanlig förklaring till glömska. Risken för interferens ökar om det finns stor semantisk, fonetisk eller visuell likhet i materialet. Man bör tänka på att minimera risken för interferens vid gränssnittslösningar och planering av arbetsuppgifter. När det gäller krav på arbetsminnet blir problemet med fonetisk likhet påtaglig. Här ställs i regel krav på ordnad återgivning Man kan inte kasta om siffrorna i ett telefonnummer eller bokstäverna i en kod. Klassrumsförsök Instruera klassen i att de ska återge ordlistor som du kommer att visa. Förklara att orden måste komma i rätt ordning. Visa varje lista på OH för klassen under 7 sekunder. Ta sedan bort listan, vänta 2 sekunder och säg»skriv!«. Lista A Lista B Lista C BAL DUN GOD SAL SAK MOD DAL LEK LOD HAL BÅL SOL MAL HEL TOG Antal fel Antal fel Antal fel Lista D Lista E Lista F FRED HES BLOD HUS TES STEN BRED GLES RUND LÅG GRÄS FUL FRAM BLÄS TAM Antal fel Antal fel Antal fel När serien är avslutad visas listan igen och eleverna kontrollerar hur många fel de har på varje lista. Som fel räknas således både utelämnande och felaktig position. Summera antalet fel i två kolumner på tavlan; en för listorna med interferens och en för kontrollistorna. I diskussionen om resultatet bör poängteras att det uttrycker arbetsminnets prestation och att det handlar om krav på ordnad återgivning. Försöket visar vidare på den fonetiska karaktären hos den rehearsal som man spontant använder för att behålla informationen i arbetsminnet. Scheman Schemans centrala betydelse för minnet påvisades av Fredrick Bartlett i en nu klassisk studie på 930-talet. Försökspersonerna tog del av en saga från en helt annan tradition, nämligen nordamerikanska indianer. Sagan som Bartlett använde,»andarnas krig«, finns tillgänglig i många böcker och har också flitigt utnyttjats i psykologiundervisning. En nackdel är att den är relativt tidskrävande. En enklare variant föreslås nedan. Klassrumsförsök I början av lektionen förklarar man att eleverna kommer att få höra en kort saga som de skall försöka komma ihåg noggrant. Följande text presenteras på OH samtidigt som man långsamt läser den högt. Pelle i hallonskogen Solveig såg Pelle gå till skogen för att plocka hallon. Pelle hittade inga hallon, men han hittade 2 kontar smultron som han sedan tog till torget för att sälja. Som han stod på torget kom en stor gumma fram till honom och sa:»vad kostar smultronen?«. Pelle svarade:»tio kronor«. Gumman sa:»det var dyrt, men du kan få en gris«. Sedan kom en flicka och köpte smultronen. För pengarna köpte han en ko. En bit in på lektionen testas återgivningen då eleverna uppmanas skriva ned sagan så noggrant som möjligt. Visa sedan sagan och diskutera de avvikelser, tillägg och utelämnanden som uppkommit. Poängtera de element som inte stämmer överens med»sagoschemat«: hallonskogen,»solveig såg Pelle«,»2 kontar«,»stor gumma«. Blir de återgivna versionerna mer eller mindre logiska än originalet? Verbal och visuell kodning Material kan kodas verbalt eller visuellt i minnet. Visuellt presenterat material har visats kunna kodas både visuellt och verbalt. Dubbel kodning ökar chanserna att kunna återge något. Därför har de flesta lättare att minnas bilder av konkreta föremål än de ord som betecknar föremålen. Detta kan enkelt illustreras i ett försök. Klassrumsförsök Ge halva klassen (slumpfördelning) ett blad med följande bilder och den andra halvan ett blad med motsvarande ord. Eleverna får vända bladen uppåt och instrueras att memorera det som finns på sidan under 20 sekunder. Därefter instrueras de att vända på bladet och försöka skriva ned det som fanns på sidan (Fri återgivning). Eleverna kan själva sammanställa resultatet gruppvis. Resultatet kan tas som utgångspunkt för en diskussion om skillnaden mellan visuell och verbal presen- NATUR OCH KULTUR SID 3

14 MINNET tation något som aktualiseras på till exempel bildskärmar och visuell respektive verbal kodning. I det senare fallet finns betydande individuella skillnader att ta upp. Man kan försöka få eleverna att beskriva om de föredrar att tänka spatialt eller verbalt. KLOCKA SKÖLDPADDA HAMMARE NYCKEL LAMPA BIL SEGELBÅT HAJ BLOMMA DUVA FLYGPLAN LEJON KATT PIPA HÄST CYKEL DAMMSUGARE ELGITARR Lästips Som psykologilärare blir man ofta överhopad med frågor från elever (och kolleger) om minnet. Det finns oerhört många frågor kring minnet som människor söker svar på; hur tillförlitliga är vittnesmålen i domstolar? När börjar minnet försämras? Kan man inbilla sig att man minns? Kan man träna upp minnet? Hur bär sig minneskonstnärerna åt? Tappar man minnet efter hjärnskakningar? Etc, etc. En av de absolut bästa böckerna om minnet som skrivits på svenska är den brittiske minnesforskaren Alan Baddeleys Minnet, Natur och Kultur (983). Den sammanfattar på ett inträngande men ändå lättsamt sätt forskningen om minnets olika aspekter; från minne och emotioner till åldersförändringar och amnesier. En allmänt intressant länkplats är Det som intresserar de flesta är möjligheten att förbättra sitt minne genom olika minnesstrategier. En lättillgänglig handbok i konsten att förbättra sitt minne är Harry Loraynes Minnesteknik, Trevi (989). En intressant nätplats i det sammanhanget är ing_techniques/mnemonic_strategies.html Här finns bland annat en länk till en beskrivning lämpliga strategier för elever med inlärningssvårigheter. Minnesforskningen är mycket omfattande. Numera kan man lätt få tillgång till flera intressanta frontlinjer. Exempelvis kan den specialintresserade följa ett projekt om minne för text på kdc/index.htm Vill man ta del av en svensk akademisk debatt som förts i offentligheten kan man gå in på föreningen Vetenskap och Folkbildnings hemsida och söka sig till länken som handlar om falska minnen och bortträngning. NATUR OCH KULTUR SID 4

15 5. Tänkande och problemlösning Det finns gott om åskådliga exempel på problem som kan användas i undervisningen om tänkande och problemlösning. Dessa kan bland annat hämtas från klassiska psykologiska experiment kring tänkande,»reasoning«, problemlösning och bedömning. Alla kan dock inte på ett enkelt sätt tillämpas på gränssnittslösningar. Nedan följer exempel på problem som är lämpliga att använda för att belysa de olika aspekterna av problemlösning. Logik och deduktivt tänkande Detta är ett av de för eleverna svåraste avsnitten. Man har som psykologilärare naturligtvis heller inte så mycket utrymme för undervisning i logik. För att försäkra sig om att eleverna förstått det basala resonemanget kan man naturligtvis lägga in några fler exempel som»excercis«. Regel: Om jag reser till Oslo tar jag tåget. Vilka lappar måste jag vända för att kontrollera att regeln följts? På den ena sidan finns destinationen, på den andra färdsättet. (Rätt svar:»oslo«och»båt«) eller Båt Oslo Kiel Tåg Regel: Om brevet väger över 50 gram skall det vara frankerat med 0 kr. 5 kr 00 g 0 kr 40 g Vilka kuvert måste vändas för att kontrollera att regeln följts? (Rätt svar:»00 g«och»5 kr«) En förklaring till»felslutet att bekräfta följden«är att folk översätter ibland spontant»om-så«till»om och endast omom du städar rummet får du gå ut och leka«. Båda problemen är formellt av typen»om P så Q«. Det man behöver kontrollera är i båda fallen att kombinationen P och icke-q inte förekommer. Alltså skall man kontrollera P och icke-q. En tillämpad uppgift för eleverna i anslutning till deduktivt tänkande kan vara att de vid granskning av manualer, instruktioner och systemdialoger försöker hitta exempel på motsvarande»om- så«formuleringar som missförstås av användaren. Ifyllande av ansökningsblanketter brukar erbjuda många exempel. Betydelsen av att koda problemet på rätt sätt Ett plan med 03 passagerare ombord flyger från Japan till Kina. Planet har emellertid kommit ur kurs och in i ryskt luftrum där en tyfon drar fram. Planet vänder för att försöka komma undan men störtar precis i gränsfloden Amur och 63 av passagerarna omkommer. Var ska man begrava de överlevande? Lämpligen inleds lektionen med att man talar om att den ska handla om problemlösning och att alla ska få ett problem att lösa. Problemet läses företrädesvis högt alternativt visas på OH. Vid uppföljningen anknyts till avsnittet om stegvis problemlösning. Diskussionen bör riktas in på frågan om vad som gör att man initialt kodar ett problem på ett felaktigt sätt. I detta exempel handlar det om inramningen av problemet; eleverna fick veta att det handlar om problemlösning, att ett problem skulle presenteras som skulle lösas inom en viss tid, i berättelsen innehöll ett bekymmer med intrång, gränsdragning och olycka, etc. Sammantaget får detta en del av åhörarna att bortse från innebörden i frågans formulering. Det illustrerar vikten av att inte slarva vid informationsinhämtandet. Diskussonen bör utmynna i att eleverna själva ger exempel på när man har kommit att definiera problemet på ett felaktigt sätt. Här kan man anknyta till avsnittet om falska ledtrådar i kapitel 2; en dörr som ser ut att vara låst får en att tro att det gäller att hitta nyckeln fast det är bara att öppna, mikrofonen vid ytterporten får besökaren att börja ropa när han/hon bör trycka på ringknappen, osv. Vid andra tillfällen står orsaken att finna i den språkliga formuleringen. (För spänningsomkopplaren i strömförande läge.) Här kan man anknyta till avsnittet i kapitel 3 om språket i instruktioner. Särskilt lämpliga objekt för närmare undersökningar är här manualer till system som ska programmeras; fjärrkontroller, stegräknare, mobiltelefoner, faxar, osv. NATUR OCH KULTUR SID 5

16 TÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSNING Plötslig problemlösning De flesta exemplen som får illustrera plötsligt problemlösning är av typen konstruktioner. Vill man använda fler exempel än de som finns i boken kan följande vara lämpliga: - Häftstift, tändsticksask och ljus. - Utrustning; två ribbor om ca 50 cm och en skruvtving. Uppgift: gör en hattkrok att hänga mössan på. Lösning: utnyttja taket och inte bara golvet. Det sistnämnda problemet kan man låta eleverna utföra som ett experiment. Försökspersonerna kommer in i ett rum en i taget och får uppgiften presenterad. Hälften av försökspersonerna får en ledtråd efter en minut (Utnyttja taket), den andra hälften lämnas utan hjälp. Diskussionen kan anknyta till användningen av nya verktyg, hopsättande av IKEA möbler,etc. Fråga efter erfarenheter av»aha-upplevelser«. Nyckelbegreppet här är»aktiv omstrukturering av problemsituationen«, eller enklare uttryckt»plötslig problemlösning«. Allmän diskussion om problemlösning En»överkurs«på avsnittet kan utgå från en allmän diskussion om problemtyper. Herbert Simon har hävdat att flertalet uppgifter som människor konfronteras med, det må vara konstruktörens, läkarens eller lärarens, kan beskrivas i termer av problemlösning. Problemen kan dock variera i två centrala dimensioner. Problem kan för det första vara mer eller mindre strukturerade. Det som avgör graden av strukturering är för det första beskaffenheten hos målen. Finns det ett identifierbart måltillstånd? Handlar det om ett enstaka mål eller en uppsättning mål som är prioritetsordnade eller t o m oförenliga? Finns det kriterier för att avgöra om målen är uppnådda? För det andra gäller det egenskaperna hos procedurerna (operationerna) för att uppnå målen. Finns en väldefinierad teknologi? Kan man i efterhand avgöra exakt vilka procedurer som ledde fram till målet? I välstrukturerade problem både målet och de möjliga operationerna är kända och tydligt definierade. Exempel här är problemet med att avgöra vilken person som är längst. Mål: identifiera den längsta personen. Operationer: successiva parvisa jämförelser. I ostrukturerade problem kan man räkna med att målet är diffust och att det eventuellt kan röra sig om flera mål. Vidare är de möjliga operationer som för problemlösaren närmare målet svåra att urskilja. Ibland kan det t o m handla om att»uppfinna«nya operationer. Exempel här kan vara leken»bygga koja«inomhus. Målet är diffust; vad ska räknas som koja? När är den klar? Vad ska finnas i en sådan? De möjliga metoderna (operationerna) är också svåra att överblicka; vad ska användas som»byggmaterial«? Vilka kombinationer blir tillåtna? Etc. Schackproblem brukar anföras som typexemplet på en välstrukturerad uppgift. Undervisning har, intressant nog, faktiskt anförts som urtypen för ostrukturerad problemtyp; flera mål vars prioritetsordning varierar, målen kan vara oförenliga, operationerna som leder till målen är svåra att överblicka och det är mycket svårt att i efterhand avgöra exakt vilka som var lyckosamma. Den andra väsentliga dimensionen gäller kravet på specifik kunskap inom domänen. En del problem kräver kunskaper och färdigheter som förvärvats genom speciell utbildning, övning eller erfarenhet, medan andra har ett mer generellt innehåll. Lösande av fysikaliska problem är exempel på det förra, luffarschack eller Hanoitornproblemet i läroboken utgör exempel på det senare. Resonemanget illustreras i modellen nedan. Ostrukturerade Specifikt innehåll Generellt innehåll Strukturerade Modellen ovan kan bilda utgångspunkt för en diskussion om olika uppgifter i människa-maskin systemet; programmering (i ett programspråk), t ex. har ett utpräglat specifikt innehåll men ligger någonstans mittemellan strukturerat/ostrukturerat. Utifrån denna modell kan man diskutera begreppet kreativitet. En vedertagen, och fruktbar, definition på kreativitet är att det innebär divergent tänkande att tänka i flera olika banor för att hitta många lösningar på ett problem. Kreativa lösningar är inte endast originella utan också rimliga och fruktbara. Något förenklat kan sägas att det är ostrukturerade problem som ställer krav på kreativitet hos problemlösaren. Kontrasterande exempel är alltid illustrativa. Skillnaden mellan strukturerade och ostrukturerade problem kan exemplifieras med att man å ena sidan plockar ett problem från någon lärobok i elementär logik, av typen»lögnare och sanningssägare«och å andra sidan ett som beskriver ett socialt»mysterielösande«: NATUR OCH KULTUR SID 6

17 TÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSNING A. I landet Rurien finns bara två typer av personer; dels sådana som alltid talar sanning, dels sådana som alltid ljuger. Under in vandring i landet möter du en man och en kvinna, som vandrar hand i hand.»min man är lögnare«, säger kvinnan.»min hustru är sanningssägare«, säger mannen. Vilken slutsats kan du dra om dessa personer? (Rätt svar: De är inte gifta.) B. En man kommer in på en bar och ber att få ett glas vatten. Bartendern böjer sig ner, tar upp ett hagelgevär och siktar på mannen. Tack så mycket! säger mannen och går ut igen. Ingen av de båda hade sett varandra tidigare. Mannen som kom in uppträdde inte hotfullt eller var beväpnad. Varför gjorde bartendern så här? (Rätt svar: Mannen hade hicka) På ytan ser»tankenötterna«inte så olika ut. Det är dock frågan om helt skilda problemtyper. I problem A måste man gå stegvis till väga, där man prövar de olika lögn-och sanningsalternativen,»problemrymden«är begränsad till dessa, och det kan bara finnas ett riktigt svar. De två personerna kan lika lite vara gifta med varandra som 2+2=3. I problem B däremot gäller det att försöka generera så många alternativ som möjligt som»matchar«den sociala situationen. Det finns inga givna gränser i problemrymden. Problemet är hämtat ur Paul Sloane, Mannen i hissen och andra tankenötter för laterala tänkare, Brain Books (993). Dessa två kontrasterande uppgifter kan bilda utgångspunkt för en allmän diskussion om olika problemtyper. Beslut och bedömningar Inom den kognitionspsykologiska forskningen upprätthålls inte alltid någon skarp gräns mellan problemlösning och beslutsfattande. Ett par enkla kriterier som man kan förklara är att beslutsuppgifter handlar om att välja mellan alternativ som är kända på förhand och att det alltid finns inslag av osäkerhet, dvs bedömningar av sannolikheter. Man kan som psykologilärare naturligtvis inte gå alltför långt in på diskussionerna om sannolikhetsbegreppet. Man bör dock i introduktionen förklara det mest elementära och lyfta fram exempel på att människor dagligen kalkylerar med sannolikheter. Vi tar chanser när vi väljer mellan produkter (osäkert om de»håller vad de lovar«) eller spelar på olika lotterier. Vi tar risker när vi kör om i biltrafiken eller går över gatan. Vi gör prognoser när vi planerar morgondagens utflykt eller kvällens nöjen.; Blir det bra skidföre? Kommer jag att tycka om filmen? Lektionen om beslutsfattande kan lämpligen inledas med att man delar ut varianter på följande uppgifter. En del är hämtade från numera klassiska experiment. De enklaste går faktiskt utmärkt att använda i små klassrumsförsök. Allmän förståelse för sannolikheter Anta att en vanlig (inget fusk med den) enkrona singlas tre gånger och att varje gång kommer krona upp. Nu ska du satsa 00 kronor på nästa singling. Vad bör du helst satsa på? o Krona o Klave o Chansen är lika för stor för båda Förankringseffekten Version A. Den vanligaste mentala sjukdomen enligt Världshälsoorganisationen är schizofreni. Hur stor andel av befolkningen i Europa har någon gång under sitt liv vårdats för schizofreni. Markera det alternativ du tror är riktigt.. Mindre än 4 procent 2. Mer än 4 procent Min bästa gissning om jag skulle ange en exakt siffra är.. procent. Version B. Den vanligaste mentala sjukdomen enligt Världshälsoorganisationen är schizofreni. Hur stor andel av befolkningen i Europa har någon gång under sitt liv vårdats för schizofreni? Markera det alternativ du tror är riktigt.. Mindre än 0.3 procent. 2. Mer än 0.3 procent. Min bästa gissning om jag skulle ange en exakt siffra är.. procent. Halva klassen får sig tilldelad version A, den andra version B. (Rätt svar: procent) Exemplet kan bytas ut mot nästan vad som helst där man kan förvänta att eleverna är kapabla att göra kvalificerade gissningar. Intressant nog har forskningen visat att förankringseffekten uppkommer även om de presenterade alternativen är orimliga (t ex vad är genomsnittspriset för en kursbok för studenter på högskolan; mer eller mindre än kr) Ett vanligt papper (0,mm tjockt) viks på hälften. Det halva papperet viks på hälften igen, detta viks i sin tur på hälften osv. Om man kunde göra 00 sådana vikningar, hur tjockt tror du att det papperet hade blivit? Min bästa gissning är att papperets tjocklek blir (Rätt svar:,27 X 023 km, dvs gånger avståndet mellan jorden och solen) NATUR OCH KULTUR SID 7

18 TÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSNING De flestas svar brukar ligga inom intervallet dm 0 meter. mm som mentalt ankare förstärker svårigheten att förutse exponentiella förändringar. Riskundvikande och risksökande beteende Ställd inför följande alternativ, vilket skulle du välja?. Att med 00% säkerhet förlora 400 kr. 2. Att med 25% säkerhet förlora 2000 kr och med 75% säkerhet inte förlora något alls. Ställd inför följande val, vilket alternativ föredrar du?. En helt säker vinst på 200 kr % chans att vinna 5000 kr och 75% chans till nollvinst. Följande illustrerar betydelsen av var man sätter referenspunkten: Version X. Antag att myndigheterna i ett sydligt land förbereder sig för en kommande allvarlig epidemi som förväntas döda 600 människor.två alternativa program för bekämpning av epidemin har föreslagits. De så långt möjligt exakta vetenskapliga uppskattningen av respektive programs resultat är följande: - Om program A väljs kommer 400 av människorna med säkerhet att dö. - Om program B väljs finns /3 sannolikhet att ingen dör och 2/3 sannolikhet att alla dör. Vilket alternativ skulle du välja om du var beslutande myndighet? Version Y. Antag att myndigheterna i ett sydligt land förbereder sig för en kommande allvarlig epidemi som förväntas döda 600 människor. Två alternativa program för bekämpning av epidemin har föreslagits. De så långt möjligt exakta vetenskapliga uppskattningen av respektive programs resultat är följande: - Om program A väljs kommer 200 människor med säkerhet att räddas. - Om program B väljs finns /3 sannolikhet att alla räddas och 2/3 sannolikhet att ingen räddas. Vilket alternativ skulle du välja om du var beslutande myndighet? Halva klassen får version X, den andra version Y. Här måste man vid uppföljningen lägga ned en del tid på att förklara att de båda versionerna är i sak exakt lika. Hur alternativen formuleras kommer således att bestämma var man sätter referenspunkten; ett val mellan möjliga vinster eller mellan möjliga förluster. I samband med detta är det lämpligt att ta upp andra exempel på att man faktiskt kan få beslutsproblem formulerade för sig på olika sätt. En patient som erbjuds en riskabel operation, t ex: talar man om chans för överlevnad eller risk för dödsfall? Man måste också förklara att det alltid kommer att finnas avvikelser från de riskundvikande eller risksökande tendenserna; somliga finner själva spelet ett nöje, en del kan missförstå förutsättningar, tidigare erfarenheter av speciella situationer påverkar, etc. Tillgänglighet Vilket av följande är den vanligaste dödsorsaken i Sverige? Bränder Trafikolyckor Dråp/mord Drunkning Fall Blixtnedslag Rätt svar: Fall Mycket få skattar fall som den vanligaste typen av dödsolycka. Man resonerar inte logiskt kring sannolikheter att människor halkar och faller från stegar, barn och åldringar ramlar i trappor osv. Det är lättare att föreställa sig t ex trafikolyckor eftersom det ligger nära i minnet då man på morgonnyheterna såg otäcka bilder från en olycksplats. I diskussionen om tumregeln tillgänglighet kan man ta upp andra exempel på hur människor värderar levande information högre än sådan information som är saklig, men korrekt framställd. Ex: Stina ska köpa en ny mixer, vad väger tyngre? Råd & Röns testresultat som hon läser i en tabell eller det hon hör bekanta säga om mixerns fördelar och nackdelar? Representativitet Om en person har du fått följande uppgifter: Lena är 33 år, ensamstående, utåtriktad och intelligent. Hon har en socionomexamen. Som student engagerade hon sig i politiska frågor kring jämlikhet och var mycket aktiv i fredsdemonstrationer. Vilket är det mest sannolika alternativet? a) Lena är idag socialassistent. b) Lena är idag feminist och socialassistent. För att förklara det rätta svaret och felslutet som uppkommer kan nedanstående figur användas. Det finns två grupper av människor som är aktuella, i statistiska termer, «populationer«. Man ska uttala sig om vilken av dessa individen mest sannolikt tillhör. Förhållandet mellan dessa kan åskådliggöras av Venndiagrammet på nästa sida. Det illustrerar den statistiska omöjligheten av att konjunktionen av två förhållanden är mer sannolik än ett enda. NATUR OCH KULTUR SID 8

19 TÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSNING Feministiska socialassistenter Socialassistenter Feminister Litteraturtips En lättillgänglig svensk bok om problemlösning och tänkande är Lars-Gunnar Lundh, Henry Montgomery & Yvonne Waern, Kognitiv psykologi, Studentlitteratur (992). Allmänna diskussionsuppgifter En intressant och teknisk psykologiskt angelägen anknytning till bedömningar och beslut gäller riskbedömningar. En målsättning är att eleverna ska få en elementär förståelse för riskbegreppet, liksom en förståelse för faktorer som gör att människor inte tänker rationellt kring risker i vardagen. Som utgångspunkt för diskussionen kan man ge eleverna i uppgift att skriva ner olika händelser och rangordna dem ur risksynpunkt. Instruktionen kan vara av typen»i går fanns flera inslag i TV om riskerna med att flyga, med anledning av incidenten på Arlanda. Å andra sidan är det många som säger att det är betydligt farligare att gå på en gata i stan. Vad tror ni själva egentligen? Var och en skriver ned tre saker som han/hon anser att folk har mest anledning att oroa sig för. Rangordna dem från till 3«. Resultatet kan bli en brokig lista med allt från kärnkrafthaverier till trafikolyckor. Här kan man gå vidare genom att anknyta till den grundläggande definitionen på risk; sannolikheten för den oönskade händelsen och händelsens konsekvenser. Vilket av dessa är det egentligen man ser till när man bedömer något som riskabelt? Exempel: Flyghaverier har låg sannolikhet men omfattande konsekvenser. Dessa har också en hög kognitiv tillgänglighet genom stor medial exponering. För trafikolyckor gäller det omvända. Flertalet trafikolyckor leder bara till lindrigare skador och vi betraktar dessa nästan som en del av vardagen. För den som vill tränga in i forskningen kring beslutsfattandets psykologi rekommenderas läsa Scott Plous, The Psychology of Judgment and Decision Making (993). ISBN Boken är mycket välskriven och pedagogisk. Här finns också en riklig tillgång till konkreta, åskådliga exempel från försöken. En intressant och läsvärd rapport om människors riskuppfattningar är Ann Enanders och Liselott Jakobsens Risk och hot i den svenska vardagen : allt från Tjernobyl till skuren sås, Överstyrelsen för civil beredskap (996). ISBN NATUR OCH KULTUR SID 9

20 6. Motivation och stress Avsnittet om motivation kan behandlas på ungefär samma sätt som kursen i allmän psykologi. Dock är det lämpligt att lägga extra tyngd vid kopplingen till arbetslivet. Kapitlet kan därför med fördel tas upp i anslutning till något arbetsplatsbesök. Här kan man tänka sig någon form av grupparbete, där grupperna får olika uppgifter i anslutning till kapitlet. Gruppuppgifter Maslows behovstrappa Eleverna får i uppdrag att genomföra att intervjua människor om deras arbete. I undersökningen ska de komma underfund om vilka av "trappans" behov som blir tillgodosedda i arbetet. Härigenom kan eleverna få en insikt i att arbetslivet innehåller flera dimensioner och att villkoren kan variera kraftigt. Först bör man ha haft en grundlig genomgång av behovstrappan, där man ger stort utrymme för diskussion om självförverkligande. Finns det utrymme för självförverkligande i arbetet? Här måste man som lärare vara noggrann med förberedelserna. Eleverna får i förväg ta fram en checklista med stolpar inför intervjun som man kontrollerar; finns frågor med som»täcker«behovsaspekterna? Stressorer Eleverna får i uppgift att via observationer och intervjuer identifiera stressorerna i arbetet. I ett första steg gör de konkreta beskrivningar: anhopning av kunder i kassan, tidspress vid stängningsdags, etc. I ett andra steg analyserar dessa faktorer i termer av över/understimulering, kontroll, förutsägbarhet, osv. I diskussionen kan man med gott samvete låta eleverna spekulera i vilka av stressorerna som är»värst«och om man kan koppla den till Karaseks modell. Arbetsmotivation Gruppens uppgift är att kartlägga hur man på företaget ombesörjer»motivatorerna«i arbetet, t ex tydliga prestationsmål, variation i arbetet, etc. Här kommer eleverna självklart in på organisationsfrågor Även här är det väsentligt med noggranna förberedelser. Lämpligt är att eleverna förbereder intervjuer med någon högre befattningshavare vilken är»filosofin«och hur omsätts den i praktiken i organisationen? Användaracceptans Eleverna får i uppgift att studera acceptansen för ett antal system. Exempel: - Internetbanken. Hur många sköter sina ärenden via nätet? Om inte, varför? - En biljettautomat. (I de fall alternativet är manuell betjäning.) - Telefonbanken. Begreppet användaracceptans kan kopplas till nyttjandegrad. Många informationssystem innehåller ett överflöd av funktioner som utnyttjas av blott en bråkdel av användarna. Hur många anställda programmerar faxen som står på arbetsplatsen? Här kan man låta eleverna kartlägga nyttjandegraden av skolans egen maskinpark. Står apparater oanvända pga låg acceptans från lärarnas sida? Stress och prestation Sambandet mellan stress och prestationsnivå har studerats i många försök. I experimenten har man då sett till specifika effekter på olika kognitiva funktioner. Klassrumsförsök Problemet med klassrumsförsök och stress är att hitta lämplig metoder att provocera fram stressreaktioner hos eleverna. Grundmodellen för ett försök kring stress och prestation är att låta eleverna lösa olika uppgifter under stress. Syftet är att illustrera hur olika typer av uppgifter, och därmed olika kognitiva processer påverkas på olika sätt av stress. Man kan t ex exemplifiera att prestationsförmågan i komplexa uppgifter påverkas mer än i enkla uppgifter. Materialet, eller uppgiften, kan variera. Det är en fördel om man kan använda ett»realistiskt«material, som är välbekant för eleverna. Korrekturläsning är en användbar uppgift. Precisionen och snabbheten har visats påverkas på olika sätt av en given stressor, beroende på uppgiftens egenskaper. Handlar det om korrekturläsning för grammatik syftningsfel, tempusfel, etc. sjunker prestationen. Den påverkas däremot inte signifikant om korrekturläsningen gäller stavfel. Detta förklaras utifrån effekten»tunnelseende«. NATUR OCH KULTUR SID 20