Svenska utbildningstjänsternas utvärderingsrapport för läsåret Sammanställt av Niklas Rapo, enligt uppdrag

Transkript

1 Svenska utbildningstjänsternas utvärderingsrapport för läsåret Sammanställt av Niklas Rapo, enligt uppdrag

2 Innehåll 1. Utbildningstjänsternas kvalitetsplan Utbildningstjänsternas utvecklingsprojekt och statsunderstöd läsåret Skolornas nuläge Förebyggande arbete och välmående i skolorna utgående från verksamhetsplanen Inlärningsresultat Kvalitetsarbetet i staden Slutsatser och utvecklingsförslag Källförteckning... 19

3 1. Utbildningstjänsternas kvalitetsplan Enligt lagen om grundläggande utbildning 21 skall den som ordnar utbildningen också utvärdera den och bedöma vilken verkan utbildningen har, samt delta i extern utvärdering av verksamheten. Utbildningstjänsternas kvalitet styrs av kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen. Dessa kriterier gör det möjligt att på ett praktiskt plan utvärdera hur de beslut som omfattar skolväsendet påverkar skolornas verksamhet. Med hjälp av denna kunskap kan man påvisa och bevisa missförhållanden som man har upptäckt. Dessa kan också åtgärdas då man planerar verksamheten och ekonomin på stadsnivå. Framförallt är ändå kvalitetskriterierna ett praktiskt redskap med hjälp av vilken skolorna, utbildningstjänsterna och beslutsfattarna tillsammans utvärderar och utvecklar sin verksamhet. Kvalitetsarbetet i Borgå styrs av utbildningstjänsternas strategiska ledningsgrupp. Till kvalitetsteamet hör teamens ordförande, kvalitetsansvariga och utbildningstjänsternas ledning. Därutöver har utbildningstjänsterna fyra tvåspråkiga team som ansvarar för bearbetningen och beredningen av de ärenden som hör till deras ansvarsområden. Dessutom finns det olika arbetsgrupper underordnade teamen som hjälper med förberedningen av teamens ärenden. Kvalitetskriterierna som styr arbetet är en del av 13 kvalitetskort som avspeglar strukturerna och inverkan på eleven inom följande områden: 2 (19)

4 Verksamhetskvalitet ur ett elevperspektiv Genomförande av läroplanen Undervisning och undervisningsarrangemang Stöd till inlärning, växande och välbefinnande Delaktighet och inflytande Samarbete mellan hem och skola Bild 1. Verksamhetskvalitet ur ett elevperspektiv Kvalitetskorten har stått som grund för utbildningstjänsternas kvalitetsplan. Våren 2014 uppdaterades denna plan och godkändes i sektionerna i juni I den uppdaterade kvalitetsplanen fastställs också arbetet kring utvärderingsrapporten. Utvärderingsrapporten beskriver kvaliteten i Borgå stads utbildningstjänster utgående från den godkända kvalitetsplanen. Rapporten är sammanställd för de svenska skolorna i Borgå. Rapporten sammanställs av den kvalitetsansvarige och behandlas i kvalitetsteamet innan den förs vidare till sektionen och rektorerna. Skolornas och utbildningstjänsternas utvärderingsarbete består av sex delområden. Skolorna utvärderar sin verksamhet genom de fem första delområdena. Till utbildningstjänsternas utvärdering hör också teamens verksamhet. Skolornas nyckeltal samlas in i slutet av varje läsår och sammanställs i SharePoint. Trivselprofilen görs med hjälp av en nationell webbsida som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen. Trivselprofilen görs företrädesvis i april. Läsåret valde en del av de utlokaliserade svenskspråkiga skolorna att inte fylla i trivselprofilen eftersom resultatet inte skulle vara jämförbart med de som samlats in i normalförhållanden. 3 (19)

5 Inlärningsresultaten har utvärderats i enlighet med kvalitetsplanen i matematik (åk 6 och åk 9) och modersmål (åk 2 och åk 5). Skolornas och utbildningstjänsternas teams verksamhet beskrivs och utvärderas i verksamhetsberättelserna. Nyckeltal Årligen i slutet av läsåret Inlärningsresultat Utvärderas årligen. Modersmål i åk 2 (våren) och åk 5 (hösten), matematik i åk 6 och åk 9 Vårdnadshavarenkät Görs vart tredje år. Nästa gång 2017 Trivselprofil Årligen på våren Självutvärdering Årligen i verksamhetsberättelsen. En utförlig utvärdering görs vart tredje år. Nästa gång våren 2018 Teamens verksamhetsberättelser Årligen i slutet av läsåret Bild 2. Utvärderingsplan enligt utbildningstjänsternas uppdaterade kvalitetsplan 2. Utbildningstjänsternas utvecklingsprojekt och statsunderstöd läsåret Inom utbildningstjänsterna pågick olika utvecklingsprojekt som stöddes med statens specialfinansiering eller understöd samt självfinansierade utvecklingsprojekt och -processer under läsåret En del av understöden innehåller inte projektverksamhet utan de fungerar som tilläggsresurs för att utveckla och ordna verksamhet. 4 (19)

6 Skolornas undervisningspersonal utbildades mångsidigt och omfattande med hjälp av utbildningsutbudet i det regionala projektet Utvärdera Utveckla Utbilda som hör till det riksomfattande programmet KUNNIG. Programmet Kunnig-UUU får specialfinansiering av regionförvaltningsverket i Södra Finland. Det statliga finansieringsprogrammet avslutas i juni Under läsåret har tyngdpunkten i utbildningen legat på de centrala temana i den nya läroplanen I Borgå har man sedan år 2008 utvecklat också skolornas klubbverksamhet som en del av programmet Bättre grundläggande utbildning som finansieras av undervisningsministeriet. Skolorna har kunnat arrangera olika klubbar med hjälp av finansieringen. I Borgå arrangerar flera olika aktörer också morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen. Utbildningsstyrelsen följer upp morgon- och eftermiddagsverksamheten årligen genom uppföljningsenkäter. Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat Borgå stad specialunderstöd för åtgärder som främjar utbildningsmässig jämlikhet för åren Understödet gäller det föregående regeringsprogrammet vars mål är att halvera skillnaderna mellan skolor och områden, skillnaderna i inlärningsnivån mellan könen samt den sociala och etniska bakgrundens statistiska korrelation med inlärningsresultaten i den grundläggande utbildningen före år Inom utbildningstjänsterna i Borgå har utvecklingsåtgärderna riktats för de finskspråkiga skolornas del till Peipon koulu, Pääskytien koulu, Kevätkummun koulu och Linnajoen koulu. Med hjälp av understödet har det varit möjligt att anställa mer personal för att stödja elevernas skolgång i skolornas vardag. Stödpersonerna har arbetat som School Coach, i undervisning i finska som andraspråk, i förberedande klasser och övergångsklasser samt i kuratorsuppgifter och utvecklingsuppgifter som gäller mångkulturella frågor. Enlig resultaten som man fått i utvärderingen av verksamheten upplever eleverna att stödet hjälper deras egen skolgång väldigt mycket. Under läsåret har man också satsat på att främja fysisk aktivitet i skolornas vardag med hjälp av regionförvaltningsverkets understöd. I det första skedet av utvecklingsprojektet Motionsstigen i Borgå deltog sju grundskolor. Verksamheten fick tilläggsfinansiering på sommaren och åtta nya skolor har anslutit sig till verksamheten. Projektet Motionsstigen är en del av det nationella programmet Skolan i rörelse vars syfte är att öka elevernas vardagsmotion under skoldagen med en timme per dag. Läsning & skolspråk, som är ett regionalt projekt, gemensamt för Borgå, Lovisa och Sibbo, startade vårterminen 2014 och har pågått hela läsåret Målgruppen är alla lärare i regionens svenskspråkiga skolor i årskurserna 1-9. Tyngdpunkten ligger på att väcka elevernas läslust, lyfta fram metoder för undervisning av läsförståelse, samt presentera modeller för språkinriktad undervisning. Modellerna samlas på en nätbaserad metodbricka. Bakgrunden till projektet finns i utvärderingar som visar att elever har allt sämre kunskaper. Också PISA-resultaten har under en längre tid bekräftat behovet av åtgärder i de finlandssvenska skolorna, för att stärka bl.a. elevernas språkliga färdigheter och läsfärdigheter. Projektet har fått understöd av Svenska kulturfonden. 5 (19)

7 Projektet Utveckling av inlärningsmiljöer - Borgå stads nya skolbyggnadsprojekt strävar efter att planera nya skolutrymmen och deras inlärningsmiljöer så att de kommer att motsvara framtidens kriterier för en trygg, fungerande, ändamålsenlig och inspirerande inlärningsmiljö som tar hänsyn till både personalens och elevernas behov. Lokaler som stöder inlärning, motivation och trivsel. Flexibla utrymmen som kan anpassas till undervisningens och inlärningens olika behov Sådana utrymmen och inlärningsmiljöer som kan användas även för annan verksamhet (för- och eftermiddagsverksamhet, skolornas klubbverksamhet, aktiviteter under rasterna, biliotek osv.) En inlärningsmiljö som stöder samarbete och förändringen i skolans verksamhetskultur. Därtill skall inlärningsmiljön stöda pedagogisk ledning och nätverkande mellan skolan och världen utanför skolan. Utbildningstjänsterna i Borgå har fått understöd av undervisningsministeriet för läsåret för att stödja digitalisering av skolundervisning. Med hjälp av understödet har man fått ytterligare resurser för lönekostnader för lärarna inom den pedagogiska informations- och kommunikationstekniken (IKT) i skolorna. Den pedagogiska IKT-verksamheten är ännu i utvecklingsfas och kräver fortsatt planering. Sommaren 2015 fick utbildningstjänsterna understöd av undervisningsministeriet för att utveckla verksamhetskulturen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen vilket har gjort det möjligt att satsa på att: 1. koordinera informations- och kommunikationsteknik och utveckla samarbete över förvaltningsområden för att underlätta användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen samt utveckla ICT-pedagogernas nätverksbildning och arbetsuppgifter 2. hitta metoder för att stödja elevernas färdigheter att lära sig och för att förebygga inlärningssvårigheter och skolavbrott. För detta ändamål har man bildat utvecklingsgrupper i matematik och modersmål samt utvecklat och provat nya lösningar för inlärningsmiljöer med metoder som främjar delaktighet. 3. utveckla skolans verksamhetskultur genom att främja delaktighet, samarbete, arbetsro och välfärd. För att främja detta har man ordnad bl.a. utbildning för ledningen och ledningsgrupperna samt gjort det möjligt att delta i IKT-pedagogernas utbildningar. Dessutom har man arrangerat verkstäder och evenemang som främjar delaktighet för att stödja den gemensamma utvecklingen under den lokala läroplansprocessen. Sommaren 2015 fick utbildningstjänsterna understöd av undervisningsministeriet för utveckling av krävande specialundervisning. Understödet är avsett för att effektivera åtgärder inom allmänt och tidigt stöd, förbättra inlärningsresultat och stödja sådana grupper där det finns elever som behöver 6 (19)

8 intensifierat eller särskilt stöd eller andra krävande särskilda utmaningar som gäller skolgång (motoriska utmaningar, utmaningar med språk och kommunikation, neurologiska utmaningar eller andra särskilda utmaningar som gäller skolgång). Med hjälp av understödet har man fått ytterligare resurser för skolgångshandledarnas lönekostnader. Dessutom har vi arrangerat fortbildning både för speciallärare och för skolgångshandledare. Speciallärarna har också deltagit i det årliga evenemanget Nationella utvecklingsdagar för specialundervisning. Sommaren 2015 beviljade utbildningsstyrelsen för sin del understöd för digitalisering av gymnasieutbildning. Målet har varit att stödja skaffandet och ibruktagandet av ett trådlöst nätverk i gymnasier före slutet av år 2015 och skaffa bärbara datorer för undervisningspersonalen. Det pedagogiska målet är att informations- och kommunikationstekniken tas i bruk på ett övergripande sätt som hjälpmedel i inlärning och undervisning. Under läsåret har man också utarbetat och utvecklat de nya läroplanerna Verksamheten har letts av styrgruppen för LP2016 och bildningssektorns specialplanerare som leder koordineringsgruppen för LP2016. Gruppens uppgift har varit att planera och organisera de praktiska åtgärderna i läroplansprocessen och de åtgärder som främjar delaktighet. Koordinatorerna har svarat för att skriftligt utarbeta de lokala läroplanerna och för att leda LP-agenternas arbetsgrupper. LPagenterna skulle svara för skolornas LP-arbete enligt de gemensamma instruktionerna. De nya läroplanerna godkändes i utbildningssektionerna i juni 2016 och de trädde i kraft LP-processen genomfördes tvåspråkigt för förskoleundervisningens och den grundläggande utbildningens del och olika aktörer deltog i stor utsträckning i processen. 3. Skolornas nuläge 3.1 Skolor och elever Under läsåret hade de svenska skolorna i Borgå sammanlagt 2008 elever och studerande. Av dessa gick 1712 i grundskolan och 296 studerade i gymnasiet. Andelen svenska elever och studerande var ca 31 % av stadens alla elever och studerande. Staden upprätthöll sammanlagt 14 svenska skolor: 11 skolor med klasserna skolor med klasserna gymnasium Det minsta antalet elever hade Kråkö skola med 44 elever medan Kvarnbackens skola hade flest elever (385). Medeltalet blir 132 elever per grundskola. 7 (19)

9 Enligt grundskolelagen och de principer för rätt till skolskjuts som bildningsnämnden fastslagit hade 33 % av eleverna rätt till någon form av transport. Majoriteten av eleverna använde sig av den reguljära busstrafiken 3.2 Personal och ekonomi En personal som fyller kompetenskraven är central för att garantera en kvalitativ undervisning och för att utveckla arbetet i skolorna. Detta gäller både undervisningspersonal och övrig personal i skolorna Under läsåret har 133 lärare med fast tjänst arbetat inom de svenska utbildningstjänsterna. Av de 58 lärarna som varit anställda i huvudsyssla i de svenska skolorna har 24 varit obehöriga. I skolorna fungerade utöver detta totalt 56 skolgångshandledare, varav 43 fast anställda. År 2015 jobbade 4 heltidsanställda och 2 deltidsanställda kuratorer och 3 skolpsykologer inom de svenska utbildningstjänsternas elevvård. Av dessa jobbade två inom andra stadiet. Enligt staden bokslut för år 2015 var antalet elever per skolkurator i grundskolan 571 (mål 571) och per skolpsykolog 856 (mål 900). Enligt bokslutet 2015 låg nettokostnaderna per elev inom grundutbildningen på euro (budgeterat euro) och inom gymnasieutbildningen på per elev (budgeterat euro). Vid inledningen av läsåret i augusti var utbildningstjänsternas timresurs lika stor som föregående år. 3.3 Stöd för inlärning, tillväxt och välmående Den 1 augusti 2011 tog skolorna i bruk stödstigen. Stödåtgärderna som uppdaterats i läroplanen delas in i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd enligt trestegsmodellen från allmänt till särskilt stöd. I de svenska skolorna i Borgå hade allt som allt 5,5 % av eleverna en plan för lärande inom intensifierat stöd. 4 % av eleverna hade ett beslut om individuell läroplan inom ramen för särskilt stöd. 13 elever jobbade i specialklass. Från skolorna gjordes 13 barnskyddsanmälningar under läsåret. Eleverna var frånvarande från grundskolans årskurser 1-6 i medeltal 33 timmar/läsår vilket är en minskning från läsåret (36 h). I åk 7-9 och gymnasiet ligger medeltalet av antalet frånvarotimmar på 45 vilket är en ökning från föregående läsår (40). Samtliga elever i årskurs 9 fick ett avgångsbetyg och hittade en studieplats för fortsatta studier. Ingen svenskspråkig studerande underkändes i studentexamen. 8 (19)

10 4. Förebyggande arbete och välmående i skolorna utgående från verksamhetsplanen 4.1 Personalens välbefinnande I Borgå stad följs arbetshälsan upp via ett program för arbetshälsa, via personalbokslut och via regelbundna personalenkäter. Genom arbetsskyddets och företagshälsovårdens förebyggande verksamhet minskas sjukfrånvaron och förebyggs arbetsolyckor. Riskkartering görs i enlighet med företagshälsovårdens verksamhetsplan. Nya direktiv för hur uppföljningen finns i skolornas verksamhetsplan I skolornas verksamhetsberättelser redogörs för det förebyggande arbete som görs inom skolorna. Personalens välbefinnande främjar skolmiljön och ett sätt att uppnå detta är att stärka banden mellan personalen. Flera av skolorna har kommittéer som ansvarar för att ordna evenemang och tillställningar som till exempel personalfester och utflykter. För att ny personal snabbt ska acklimatiseras vid arbetsmiljön har många skolor infört ett fungerande mentorskap och en handbok som delas ut åt nya lärare. Inom Kunnig-projektet har det också funnits kurser som förebygger välbefinnandet hos personalen. Fysiska aktiviteter av olika slag och kurser för personalens orkande har ordnats. Lärarna i Lyceiparkens skola och Strömborgska skolan har en gång i veckan spelat innebandy i Lyceiparkens skolas gymnastiksal. Förutom att detta har främjat det fysiska välmåendet hos deltagarna så har det också stärkt kontakten mellan skolornas lärare. 4.2 Elevernas välbefinnande och skolans trivselprofil Elevernas välbefinnande i skolmiljön utvärderas årligen genom skolans trivselprofil. Trivselprofilen är ett kostnadsfritt redskap baserat på forskning. Tjänsten upprätthålls av Utbildningsstyrelsen. I trivselprofilen besvarar eleven frågor enligt sin egen åldersgrupp. Alla delområden i verksamhetskvaliteten på elevnivå (se bild 1) utom läroplanens förverkligande behandlas i enkäten. Frågorna behandlar skolmiljön, sociala förhållanden, möjligheten att förverkliga sig själv och den personliga hälsan. Under läsåret återgick man till att skolorna skötte utvärderingen enligt egna preferenser; resultaten i enkäten behandlades på våren eller på hösten i skolornas ledningsgrupper. På basis av resultaten valde skolorna skolspecifika utvecklingsområden för att förbättra elevernas vardag. Utbildningsstyrelsens trivselprofil har använts i Borgå i flera år och den har konstaterats ändamålsenlig. Skolorna har haft konkret nytta av redskapet genom att tydliga utvecklingsområden framkommit. Elevernas delaktighet och deltagande är en central del av skolornas välbefinnande. Genom trivselprofilen blir elevens röst hörd. 9 (19)

11 I denna kvalitetsrapport öppnas inte trivselprofilens resultat under läsåret Detta beror främst på att en del av svenskspråkiga skolorna i Borgå valt att inte göra utvärderingen under det gångna läsåret. Detta i sin tur beror på att så många skolor haft betydande specialarrangemang gällande lärmiljön att en utvärderings resultat inte ansetts vara tillförlitliga. Resultaten kunde dock ha varit värdefulla för att förstå hur specialarrangemang påverkar elevernas skolvardag. Eftersom den nya läroplanen förutsätter en varierande och kontinuerlig utvärdering finns det en risk för överlappning och i förlängningen ett motstånd till att göra utvärderingar. Det är sålunda viktigt att man i skolorna budgeterar de skolvisa utvärderingarna så att de inte infaller för nära varandra. Överenskommelsen i utvärderingsplanen är att Utbildningsstyrelsens trivselprofil ska göras på våren under april månad. Eftersom trivselprofilen är nationellt jämförbar är det motiverat att undvika att göra andra utvärderingar under samma tid. Trivselprofilen är ett viktigt redskap för skolans utveckling, självutvärdering och elevvårdsarbete. För mera information om trivselprofilen se: Förhållandena i skolan Till den fysiska lärmiljön räknas skolans utrymmen, undervisningsmaterial (även IT-utrustning), skolgården och närmiljön runt skolan. Utmaningarna med skolhusen har fortgått under läsåret Flertalet skolor, däribland Näse skola, Lyceiparkens skola och Tolkis skola, hade undervisning i baracker. Alla har elever har rätt till en hälsosam och trygg skoldag. Säkerheten i skolorna är sålunda prioritet. Alla skolor i Borgå är KiVa- skolor och jobbar systematiskt mot mobbning. Gymnastik-, slöjd och kemisalarna har egna krav där det fästs speciell uppmärksamhet på säkerheten. Skolornas säkerhetsmappar finns tillgängliga för personalen. Enligt föreskrifterna ska utrymningsövningar ordnas årligen. Eleverna bjuds på skollunch varje dag. Skollunchen följer näringsrekommendationer samt statsrådets principbeslut om riktlinjerna för motion och kost som främjar hälsa. Enligt lagen om grundläggande utbildning ska "den som deltar i undervisningen varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad" (31 i lagen om grundläggande utbildning 628/1998). För studier på andra stadiet bestäms att "studerande som studerar på heltid har rätt till en avgiftsfri måltid de arbetsdagar då läroplanen kräver att studeranden är närvarande på en utbildningsplats som utbildningsanordnaren anvisar" (28 i gymnasielagen 629/1998). 4.4 Sociala relationer och hälsa Tidigt ingripande är en viktig del för att upprätthålla en trygg inlärningsmiljö. Personalens närvaro är oftast den bästa förebyggande verksamheten, att personalen finns nära, lyssnar och ser det som 10 (19)

12 händer omkring dem. Skolorna arbetar ständigt med att förbättra arbetsron i klasserna. Det multiprofessionella samarbetet är viktigt. Speciallärarna finns allt oftare med på lektionerna och rasterna för att stöda och handleda. I alla skolor förverkligades KiVa-programmet. 25 fall av mobbning sköttes sammanlagt av skolornas KiVa-team. Mobbningsfall har registrerats i så gott som alla skolor. I jämförelse med föregående läsår har antalet registrerade mobbningsfall minskat avsevärt. I Lyceiparkens skola hade man under läsåret i bruk en s.k. skyddsklass. I praktiken kunde lärare som uppfattade ett störande beteende välja att skicka en elev till ett övervakat utrymme, en skyddsklass. Elever kunde också be om att få gå till skyddsklassen. I utrymmet övervakades man av en vuxen. På elevens initiativ kunde man diskutera orsakerna till besökte i skyddsklassen. Skyddsklassen avskaffades på våren eftersom den inte ansågs fylla en funktion. Information till hemmen sköttes i alla skolor via Wilma. Vid inledningen av läsåret gick diskussionen kring Wilma-användningen hög. Lärarna har under läsåret fått direktiv för hur kommunikationen via Wilma förs. Trots alla elektroniska informationsvägar är det viktigt att hålla den personliga kontakten genom telefonsamtal och att mötas ansikte mot ansikte. Regelbunden kontakt med hemmet är viktig speciellt för att stöda elever med inlärnings- eller sociala svårigheter. Alla skolor hade också aktiva Hem och skola-föreningar. Föreningarna ordnar evenemang för elever och föräldrar och bidrar med ekonomiskt understöd för att täcka mindre utgifter som tillkommer i ökandet av skoltrivseln. Alla skolor höll utvecklingssamtal tillsammans med eleverna och vårdnadshavarna, så kallade trepartssamtal, minst en gång per läsår. I de högre klasserna 8-9 kan samtalen hållas mellan elev och lärare. Föräldrarna erbjuds dock möjligheten att delta. I varje skola finns en elevvårdsgrupp som leds av rektor. Elevvårdsgruppen arbetar både i förebyggande syfte och aktivt med elevernas svårigheter. Till elevvårdsgruppen hör förutom rektor och berörd lärare; skolpsykolog och skolkurator, speciallärare, hälsovårdare och i årskurserna 7 9 samt gymnasiet även studiehandledare. Elevvårdens arbete går ut på att främja elevens lärande, harmoniska uppväxt och utveckling. En jämlik inlärning ska vara möjlig för alla elever i Borgå. 4.5 Möjligheter till självförverkligande Morgon- och eftermiddagsverksamhet är en viktig del av skoldagen för de yngre eleverna. Skoldagen blir en trygg helhet för eleverna. Verksamheten som befinner sig i eller i närheten av skolan är också ett stöd för eleverna i den sociala samverkan med andra. Under läsåret kunde staden erbjuda denna verksamhet i ett flertal olika eftisgrupper. De praktiska arrangemangen sköts av olika organisationer och Hem och Skola-föreningar. Alla grundskolor hade klubbverksamhet under läsåret. Med skolornas klubbverksamhet avses verksamhet enligt 47 i lagen om grundläggande utbildning som definieras i grunderna för läroplanen. Skolan bestämmer om den målinriktade verksamheten i sin årliga arbetsplan. Klubbarna ska 11 (19)

13 ha anknytning till läroplanen. Verksamheten riktar sig till grundskolans elever och är frivillig och gratis. Under verksamhetsåret var tyngdpunktsområdena: Genomförande av nya flexibla verksamhetsmodeller och verksamhetssätt som en del av skoldagen, utveckling av kvaliteten i skolans klubbverksamhet med beaktande av kvalitetskriterierna för den grundläggande utbildningen, nätverkssamarbete och samarbete mellan hem och skola och klubbverksamheten i årskurserna 7 9 (Verksamhetsberättelsen för skolans klubbverksamhet ) Under läsåret arrangerades 45 svenskspråkiga klubbar (98 totalt) som fick understöd för klubbverksamhet. 987 svenskspråkiga elever deltog i verksamheten (1035 totalt). Från föregående läsår hade en liten minskning i såväl svenskspråkiga klubbar som i svenskspråkiga deltagare skett. Genom elevrådet kan eleverna påverka beslutsfattandet i skolorna. Elevrådet fostrar till demokrati, stöder eleverna i att utveckla sina sociala förmågor och att samarbeta med andra. Utbildningstjänsternas delaktighets- och samarbetsteam har sammanställt en guide för skolornas handledande lärare. Elevkårsverksamhet i ett nötskal ger idéer och praktiska råd hur man ordnar sammankomster och hurdan verksamhet elevråden kan ha. Guiden är sammanställd av samarbets- och delaktighetsteamet. I de högre årskurserna och i gymnasiet har man haft tutorverksamhet och vänelever. Tutorerna och väneleverna skolas till sina uppgifter. De bidrar till att öka trivseln i skolan genom att arrangera evenemang, temadagar och lekfulla tävlingar. Deras arbete uppskattas av såväl personal som elever. 5. Inlärningsresultat I enlighet med utbildningstjänsternas kvalitetsplan utvärderas elevernas kunskaper i modersmål och matematik. Eleverna i årskurs 2 och årskurs 5 deltar årligen i ett inlärningstest i modersmål. Testet i årskurs 2 görs i april och testet i årskurs 5 redan i oktober. Detta eftersom klasslärare och speciallärare då kan vidta behövliga åtgärder utgående från testresultaten. Testet för årskurs 2 innehåller uppgifter som mäter läsförståelse och rättskrivning medan testet Ida och Filip för årskurs 5 enbart mäter läsförståelse. Resultaten i testen är sålunda inte direkt jämförbara med varandra. Det nationella testet i matematik hålls på våren. 12 (19)

14 5.1 Matematiktestet i årskurs 6 och årskurs 9 Det nationella testet i matematik för elever i årskurs 6 hölls 26 april Enligt uppgift deltog samtliga av de svenska skolorna i Borgå. Dessvärre har resultaten av olika orsaker inte gått att få tag på orsaken till detta är bland annat att resultaten skickats in till MAOL r.f. men inte sparats i skolan. Medeltalet för 79 elever i årskurs 6 var 7,43. Resultatet är på grund av det bristfälliga underlaget inte fullt jämförbart med tidigare år men ger en antydan av nivån i skolorna. Det nationella medeltalet i årskurs 6 var 7,5. I det nationella matematikprovet grundskolans årskurs 9 deltog totalt 176 elever från Lyceiparkens skola och Strömborgska skolan. Provet skrevs den 26 april. Medeltalet i poäng var 30,4 och i vitsord 7. Det nationella medeltalet för årskurs 9 var 7,33. De svenskspråkiga skolornas resultat i förhållande till det nationella resultatet i det nationella matematikprovet var aningen bättre än under läsåret Resultatet i årskurs 6 var då 7,02 gentemot 7,20 och i årskurs 9 6,77 gentemot 7,30. Det bristfälliga underlaget i årskurs 6 är problematiskt. Dels visar det på brister i kommunikation och dels på hur skolorna följer den gemensamt överenskomna kvalitetsplanen. Resultaten i de nationella testerna bör även ses som en utvärdering vars resultat kan användas till att sålla fram områden som bör utvecklas men också för att påvisa styrkor i den egna verksamheten. 5.2 Vårtestet i årskurs 2 Eleverna i årskurs 2 deltar i det så kallade vårtestet. Testet utförs årligen på våren av speciallärarna och innehåller uppgifter som mäter läsförståelse och rättskrivning. Resultaten anges i stanine. I diagrammen nedan är resultaten grupperade enligt följande: svag (stanine 1-2), svag medelnivå (stanine 3-4), medelnivå (stanine 5-6) och god nivå (stanine 7-9). I statistiken nedan ingår resultaten från sammanlagt 159 elever varav 91 är pojkar och 68 är flickor. 13 (19)

15 Vårtestet årskurs 2 - Nivå i förhållande till hela årskursen 0.25% 0.20% 0.15% 0.10% 0.05% 0.00% Svag Svag medelnivå Medelnivå God Pojkar Flickor Bild 3. Resultat i vårtestet i förhållande till årskursen Vårtestet årskurs 2 - Nivåfördelning inom könsgrupperna 0.45% 0.40% 0.35% 0.30% 0.25% 0.20% 0.15% 0.10% 0.05% 0.00% Svag Svag medelnivå Medelnivå God Pojkar Flickor Bild 4. Resultat i vårtestet inom könsgrupperna Av de svaga kombinerat är 8 % pojkar och dryga 1 % flickor. Av pojkarna är 14 % svaga medan den procentuella andelen svaga av flickorna är 3 %. Sett inom könen är fördelningen av elever på god nivå och på en svag medelnivå förhållandevis jämn. Av pojkarna är 17 % och av flickorna är 20 % på en god nivå. Resultaten i årskurs 2 ger ändå vid handen att flickor i allmänhet är starkare i läsförståelse och rättskrivning än pojkarna. 14 (19)

16 5.3 Ida och Filip Testet Ida och Filip är utformat för att mäta läsförståelsen. För att speciallärarna i respektive skola ska hinna reagera på resultaten och vid behov vidta åtgärder utförs testet redan på hösten. Läsåret testades 201 elever i de svenska skolorna i Borgå. 90 av dessa var flickor och 111 pojkar. Ida och Filip årskurs 5 - Nivå i förhållande till hela årskursen 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Svaga läsare Medelgoda läsare Goda läsare Pojkar Flickor Bild 4. Resultat i Ida och Filip i förhållande till årskursen Ida och Filip årskurs 5 - Nivåfördelning inom könsgrupperna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Svaga läsare Medelgoda Läsare Goda läsare Pojkar Flickor Bild 5. Resultat i Ida och Filip inom könsgrupperna I sammanställningarna framkommer tydligt att andelen goda läsare är högre bland flickor (5 %) än bland pojkar (2 %). Likaså är andelen svaga läsare större bland pojkar än bland flickor. Medelnivån är tillsynes jämn. Nivån innefattar dock både svag medelnivå, medelnivå och god medelnivå. 30 % av pojkarna tillhörde gruppen svag medelnivå, medan enbart 12 % av flickorna tillhörde samma 15 (19)

17 grupp. Uttryckligen svaga läsare var 5 % av pojkarna och 1 % av flickorna. Utvärderingsrapporten för visar en annan fördelning. Där framkommer det att 56 % av flickorna och 49 % av pojkarna är medelgoda läsare medan 19 % av flickorna och 36 % av pojkarna är svaga läsare. Trenden är dock den samma; pojkarnas läskunskaper är i regel sämre än flickornas i årskurs 5 i de svenskspråkiga skolorna i Borgå stad. Angående testet Ida och Filip har det kommit kommentarer från en del speciallärare att testet i sig är problematiskt och inte på ett fullt tillfredsställande sätt mäter det som testet ska mäta. 6. Kvalitetsarbetet i staden Kvalitetsarbetet i Borgå styrs av utbildningstjänsternas strategiska ledningsgrupp. Till kvalitetsteamet hör teamens ordförande, kvalitetsansvariga och utbildningstjänsternas ledning. Utöver detta har utbildningstjänsterna fyra tvåspråkiga team som ansvarar för bearbetning och beredning av ärenden som hör till deras ansvarsområden. Teamen har dessutom underordnade arbetsgrupper som stöder teamen i deras arbete. Teamen och deras huvudsakliga ansvarsområden: Kvalitetsteamets uppgift är att utvärdera utbildningstjänsternas kvalitet samt koordinera teamens och arbetsgruppernas arbete. Undervisningsteamets uppgift är att koordinera arbetet med läroplanen samt att handleda ar-betsgrupperna inom läroplansarbetet. Omsorgs- och välmåendeteamets uppgift är att planera och utveckla mångsidiga tillväga-gångsätt för inlärning, växande och välmående i skolorna samt att handleda arbetsgrupper som hör under teamet. Delaktighet och samarbetsteamets uppgift är att förbättra elevernas möjligheter att delta och påverka, utveckla samarbetet mellan hem och skola samt att leda och handleda arbetsgrupper vars uppgifter lyder under teamet. Inlärningsmiljön teamets uppgift är att utveckla skolornas inlärningsmiljö så att leda och handleda arbetsgrupper som lyder under teamet. Tyngdpunkt för läsåret har varit flexibla lösningar i inlärningsmiljön. Teamens arbete under läsåret finns sammanfattade i teamens verksamhetsberättelser. 6.1 Utbildningstjänsternas program med tyngdpunktsområden Utbildningstjänsternas program uppdaterades för åren Programmet fungerar som utbildningstjänsternas verksamhetsplan. Med hjälp av den styrs verksamheten i rätt riktning och skapar förutsättningar för läroplanens verkställande. De nationella kvalitetskriterierna (se kap 1) och 16 (19)

18 Borgå stads strategi har använts som grund för arbetet. De centrala funktionerna i Borgå stads strategi är: Att främja hälsa och välfärd Att främja uppväxt, inlärning och fritidsmöjligheter Att skapa en stadsmiljö och stärka konkurrenskraften. Teamens uppgift har varit att lyfta fram strategiska spetsar för utbildningstjänsterna. Målet med spetsarna är att utveckla utbildningstjänsternas kvalitativa tjänster både vad gäller strukturerna och inverkan på den studerande. Spetsarna har bearbetats av teamen och de har fastställt mål och tidtabeller som utgör själva programmet för tiden De utvalda strategiska spetsarna för utbildningstjänsterna i Borgå är: Strukturer Borgå svenska utbildningstjänster leds administrativt, pedagogiskt och kvalitetsmässigt väl Borgå svenska utbildningstjänster håller sig med en kunnig och välmående personal Inom Borgå svenska utbildningstjänster fördelas resurserna så att skolorna kan idka ett gott fostrans- och utbildningsarbete. Borgå svenska utbildningstjänster har ett välfungerande utvärderingssystem Inverkan på den studerande: Inom Borgå svenska utbildningstjänster är läroplanen ett välfungerande styrdokument och ett stöd för läraren Inom Borgå svenska utbildningstjänster sker och arrangeras undervisningen så att läroplanens mål kan genomföras på bästa möjliga sätt Borgå svenska utbildningstjänster arrangerar undervisning, handledning och elevvård så att alla elever tas i beaktande I Borgå svenska utbildningstjänster är elever och personal toleranta och öppna för samarbete I Borgå svenska utbildningstjänster är inlärningsmiljön säker och tidsenlig 7. Slutsatser och utvecklingsförslag I denna utvärderingsrapport har Borgå stads svenska utbildningstjänsters arbete under läsåret redovisats. Utbildningstjänsternas nuläge, utvecklingsarbetet och utvärderingsresultat har presenterats. Samtliga svenskspråkigs skolors arbete har grundat sig på läroplaner som godkänts av utbildningssektionen. Skolorna har förverkligat läroplanen genom att erbjuda alla ändamålsenlig undervisning, 17 (19)

19 en trygg skolmiljö och möjligheten till att växa som människa. Eleverna har haft möjligheten till att ta till sig kunskaper och livslånga färdigheter som till exempel samhällsdelaktighet och personligt ansvar. I undervisningen har elevernas personliga utvecklingsnivå och förutsättningar att lära sig beaktats. Skolornas mångsidiga stödformer har möjliggjort en god skolgång och inlärning för samtliga elever. Kvaliteten i verksamheten har utvärderats mångsidigt. De flesta skolorna har utvärderat elevernas trivsel med hjälp av Utbildningsstyrelsens webb-redskap Trivselprofilen. Inlärningsresultat i modersmål utvärderades i årskurserna 2 och 5. Inlärningsresultaten i matematik utvärderades i årskurserna 6 och 9 med MAOL:s nationella matematikprov. Utvärderingsrapporten behandlas i bildningsnämndens svenskspråkiga sektion i december Kvalitetsteamets förslag för de kommande åren De utvecklingsbehov som framkommit med kvalitetsrapporten för läsåret är långt desamma som för tidigare år. Det bör dock påpekas att kvalitetsarbete är ett långsiktigt arbete som sällan genererar stora förändringar på en kort tid. Utgående från inlärningsresultaten i modersmål och matematik har skolorna fortfarande stora utmaningar. Skillnaden mellan könen i läsförståelse och rättskrivning är märkbar. I årskurs 2 är andelen svaga (stanine 1 2) av pojkarna 14 % medan enbart 3 % av flickorna är på samma nivå. Resultatet i läsförståelsetestet Ida och Filip som görs av eleverna i årskurs 5 framkallar liknande slutsatser; pojkarna har i regel sämre läskunskaper än flickorna även om medelnivån tillsynes är jämn. För att motivera till läsning och för att förbättra kunskaper i modersmål tillsattes en särskild arbetsgrupp. Resultaten i matematiktestet visar att Borgås svenskspråkiga skolor ligger aningen under det nationella medeltalet både i årskurs 6 och i årskurs 9. Rapporten för också fram ett behov av en noggrannare utredning av hur skolor arbetar kring krishantering under specialförhållanden och uppföljningen av antimobbningsarbetet. 18 (19)

20 8. Källförteckning Borgå stads bokslut 2015 Borgå stads utbildningstjänsters hemsida Program för utbildningstjänsterna Skolornas verksamhetsberättelser Utbildningstjänsternas nyckeltal Utbildningstjänsternas kvalitetsplan Utbildningstjänsternas utvärderingsrapport (19)