IT för kvalitet. Mål och strategier för IT-utvecklingen vid Lunds universitet

Transkript

1 IT för kvalitet Mål och strategier för IT-utvecklingen vid Lunds universitet IT-plan fastställd av universitetsstyrelsen den 15 december 1997 Lunds universitet Utvärderingsenheten

2 Innehåll Förord Inledning Lunds universitets IT-strategi Övergripande mål för IT-utvecklingen IT i undervisning och lärande Utvecklingsresurser och kunskapsuppbyggnad Distansutbildning/distribuerad utbildning Stödfunktioner Bibliotek och informationsförsörjning IT för externa kontakter Genusperspektiv på IT-utvecklingen Tillgång till datorer och IT-resurser Administrativa stödsystem Etiska och juridiska aspekter på IT-användning Central ledning och samordning Finansieringsfrågor

3 Förord Den nya informationstekniken blir alltmer en del av vår vardag, både i arbetslivet och i privatlivet. Universitetets verksamhet påverkas i hög grad av denna utveckling. Universitetens forskare var bland de första att utnyttja de möjligheter som datorer och informationsteknik erbjuder; de har också verksamt deltagit i teknikutvecklingen. För så gott som alla universitetets anställda har det på kort tid blivit naturligt att använda datorn som arbetsredskap för att t ex producera text, kommunicera via e-post, söka i bibliotekskataloger eller andra databaser och sköta administrativa arbetsuppgifter. I forskningen är datorn numera ett oumbärligt redskap. Att använda datorer och modern informationsteknik i undervisningen vid universitetet har för många hittills inte tett sig lika självklart. När universitetet nu lägger fast en IT-plan för de närmaste åren är det därför naturligt att huvudvikten ligger vid IT i utbildningen, som redskap för lärande, kommunikation och kunskapsförmedling. IT-planen utgör ett led i universitetets strategiska planering och skall ses som en fortsättning på kvalitetsutvecklingsprogrammet. Den är också ett svar på regeringens krav på högskolorna att redovisa ett handlingsprogram för användning av IT i utbildning och forskning. Men planen är framför allt avsedd att ange mål för universitetets egen IT-utveckling under de närmaste åren (perioden ). Ansvaret för att förverkliga IT-planens mål kommer i stor utsträckning att åvila de olika områdena (fakulteterna). Områdena har inte samma förutsättningar för IT-utvecklingen, och de åtgärder som behövs varierar därför i hög grad. Det är därför nödvändigt att varje område utarbetar sin egen IT-plan med tydliga mål för de närmaste åren och en handlingsplan för att genomföra dem. Förslaget till IT-plan har utarbetats av en arbetsgrupp under ledning av ordföranden i områdesstyrelsen för humaniora och teologi, professor Hans Andersson. Arbetsgruppens rapport innehåller en hel del bakgrundsmaterial som inte återges i denna plan men som kan vara av värde som underlag för den fortsatta planeringen inom universitetets olika områden. Rapporten med bilagor finns tillgänglig på WWW ( Samtliga områdesstyrelser och de berörda centrala instanserna (bl a UB, LDC, CITU och UPC) har yttrat sig över rapporten. Den plan om nu framläggs har i flera väsentliga avseenden anpassats till de synpunkter som kommit fram under remissbehandlingen. Med den snabba utvecklingen på IT-området ligger det i sakens natur att en plan som denna snart kan komma att bli inaktuell på vissa punkter. Vi måste därför vara beredda att successivt revidera våra målsättningar och ompröva våra handlingsalternativ. Senast år 2000 bör en reviderad IT-plan utarbetas. Boel Flodgren 1

4 Inledning Informationstekniken präglar allt fler sidor av samhället, både lokalt och globalt. IT-utvecklingen påverkar alla sidor av mänsklig verksamhet vårt arbetsliv, vår fritid och vårt sätt att kommunicera med varandra. För universitetet ger IT nya förutsättningar både för forskningen, för utbildningen och för kontakterna med omvärlden. Inte minst för den pedagogiska utvecklingen innebär ITredskapen nya möjligheter: - att göra utbildningen tillgänglig för fler, oberoende av tid och plats att skapa det virtuella universitetet - att stödja studenternas självständiga lärande och kunskapssökande i det virtuella bibliotek som genom informationstekniken står till förfogande - att underlätta kontakt och interaktion mellan lärare och studenter, mellan studenter i Lund och med studenter på andra håll i världen i det virtuella klassrummet. Genom att tekniken bidrar till att göra studierna oberoende av verksamhetsort blir konkurrensen mellan lärosätena allt starkare. Detta gäller naturligtvis även i ett internationellt perspektiv, där vi kommer att jämföras med internationella toppuniversitet även när det gäller grundutbildningen; det blir en reell möjlighet även för vanliga studenter att delta i virtuella utlandsstudier. Lunds universitet måste kunna erbjuda en modern pedagogik som kan utnyttja informationsteknikens möjligheter till fullo och som samtidigt är fast förankrad i den traditionellt goda ämneskunskapen. Lunds universitets IT-strategi En IT-strategi för universitetet skall framför allt sätta användarperspektivet i centrum. Det är användarnas studenternas, lärarnas, forskarnas och den övriga personalens behov som skall vara vägledande för utbyggnaden av infrastruktur, gemensamma insatser för anskaffning av mjukvara och hårdvara, resurser för utbildning och utveckling etc. Det grundläggande syftet med IT-planen är att definiera vilka åtgärder som behövs från universitetets sida för att tillgodose användarnas behov. Fokus ligger på sådana punkter där gemensamma eller samordnade åtgärder är motiverade. IT-planen syftar till att ange mål och handlingsprogram för IT-utvecklingen inom universitetet för de närmaste åren (perioden ). Utvecklingsmålen är i största möjliga utsträckning formulerade så att de skall kunna omsättas i praktiska åtgärder och följas upp efter den angivna perioden. En granskning och värdering av hur IT-planens målsättningar realiseras bör också göras i samband med den årliga resultatredovisningen. 2

5 Fokus i planen ligger framför allt på IT i utbildningen, som verktyg för undervisning och lärande, och den infrastruktur som behövs för detta. Men planen berör också forskarnas tillgång till IT-redskapen och resurserna för vetenskaplig informationsförsörjning, liksom också informationsteknikens roll för universitetes externa kontakter, den s k tredje uppgiften. Universitetets utbildning och forskning i datateknik och informationsteknologi (motsv) är av vital betydelse för IT-utvecklingen vid universitetet och för Lunds universitetets position på ITområdet nationellt och internationellt. Ansvaret för planering av forskning och utbildning inom detta område ligger dock i första hand på de berörda fakulteterna, och den gemensamma ITplanen berör därför inte dessa frågor. IT-planen är avsedd att ligga till grund för prioriteringar bl a i budgetsammanhang på olika beslutsnivåer i universitetsorganisationen. Den primära målgruppen är de organ och de personer som skall förverkliga planen. Den riktar sig alltså till både universitetsledningen och ledningarna för fakulteter och institutioner, men också till varje enskild anställd, och givetvis till studenterna vid universitetet. Lunds universitets decentraliserade struktur innebär att ansvaret för genomförandet av ITplanen till stora delar kommer att åvila de olika områdena (fakulteterna). Det decentraliserade primäransvaret för anskaffning och drift av datorer, som sedan länge gäller vid Lunds universitet, omfattar givetvis också IT-utvecklingen generellt. De skiftande förutsättningarna inom olika områden medför att de åtgärder som behövs, och som realistiskt kan genomföras, måste variera. Det förutsätts därför att varje fakultet/område under den närmaste tiden före 1 juli 1998 utarbetar en egen IT-plan med specificerade mål för de närmaste åren och en handlingsplan för att realisera dem. Varje områdesstyrelse skall före den 1 juli 1998 redovisa en plan för IT-utvecklingen inom området med specificerade mål för de närmaste åren och en handlingsplan för att genomföra dem. 3

6 Övergripande mål för IT-utvecklingen Lunds universitet har på flera sätt varit framsynt i att skapa förutsättningar för en utökad ITanvändning. Den snabba utvecklingen inom IT-området gör att universitetet måste arbeta aktivt på att behålla denna position. Ambitionen är att Lunds universitet skall kunna mäta sig med några av de mest framstående i världen när det gäller IT-användning i utbildningen. Som övergripande mål gäller följande: Lunds universitet skall år 2000 vara ett universitet av god internationell standard vad gäller att förena ämneskunnande och modern pedagogik med utnyttjande av informationsteknikens (IT) alla möjligheter. Den moderna informationstekniken är för närvarande en av de allra kraftfullaste faktorerna för pedagogisk förändring och utveckling. Universitetet skall därför i sin strategiska och långsiktiga utveckling försäkra sig om största möjliga konkurrenskraft på detta område. Universitetet skall ta till vara IT-verktygens potential på alla områden inom utbildning, forskning, information och administration. Universitetet skall sörja för att det finns kapacitet och kompetens att följa utvecklingen på IT-området. Varje fakultet och ytterst varje enskild institution har det primära ansvaret för ITutvecklingen inom sitt område. Universitetsledningens ansvar gäller främst den gemensamma infrastrukturen och övergripande åtgärder för att stödja utvecklingen. För de närmaste åren innebär detta sammanfattningsvis i första hand följande. I de senare kapitlen utvecklas dessa målsättningar mer i detalj. IT i utbildningen Varje student som lämnar Lunds universitet skall ha förvärvat förmåga att använda relevanta ITverktyg för yrkesverksamhet och fortsatt lärande. Alla utbildningar inom universitetet skall utifrån sina förutsättningar tillvarata möjligheterna att utnyttja IT som hjälpmedel för kommunikation, informationsförsörjning och lärande. Universitetet skall stödja utvecklingen av IT-verktyg som hjälpmedel och medium för kunskapsförmedling och lärande. Samverkan med andra universitet och högskolor i Sverige och utomlands skall eftersträvas i detta arbete. Universitetet skall stödja och främja utvecklingen av distansutbildning med stöd av IT. 4

7 Programvaror för utbildningens behov skall finnas lätt tillgängliga för lärare och studenter. Anställda och studenter skall erbjudas adekvat utbildning i att handha IT-redskapen. Informationsförsörjning Universitetets litteratur- och informationsresurser skall göras allmänt tillgängliga i sökbara databaser. Nationell och internationell vetenskaplig information via databaser och elektroniska publikationer skall i största möjliga utsträckning göras tillgängliga för användare inom universitetet. Universitetet skall utveckla former för elektronisk publicering av information och läromedel. IT för omvärldskontakter IT skall utnyttjas för att främja och underlätta omvärldens kontakter med universitetet och för att sprida information om forskning och utbildning vid universitetet. Genusperspektiv Universitetets IT-utveckling skall planeras så att både kvinnors och mäns kompetens och erfarenheter tas till vara. Tillgång till datorer och IT-resurser Alla anställda och alla studenter skall ha tillgång till de lokala och globala datanäten. Den tekniska infrastrukturen skall dimensioneras utifrån detta mål. Hög driftsäkerhet i datanäten skall säkerställas. Alla studenter skall ha tillgång till dator för sitt studiearbete antingen i bostaden eller i universitetets lokaler. 5

8 Alla anställda som har behov av det för sitt arbete skall ha tillgång till dator på arbetsplatsen och såvitt möjligt särskilt när det gäller lärare också i bostaden. Distansarbete med IT-stöd skall underlättas. Administration För administrativa funktioner inom universitetet skall universitetet erbjuda ett funktionellt och flexibelt IT-stöd. De administrativa systemen måste vara användarvänliga, ha hög tillgänglighet och vara utformade så att de tillgodoser användarnas behov av information. 6

9 IT i undervisning och lärande Målet för de närmaste åren när det gäller den pedagogiska utvecklingen av datoranvändningen har i universitetets kvalitetsutvecklingsprogram för perioden uttryckts på följande sätt: Den nya informationsteknikens möjligheter att stärka undervisningens kvalitet och stödja studenternas inlärning skall ha prövats inom universitetets alla utbildningar. Lärarna skall under perioden erbjudas konsulthjälp och ekonomiskt stöd för sådana projekt. Utvecklingsprojekten skall följas upp och utvärderas. Utvecklingsinsatser av detta slag måste också ges ett adekvat meritvärde. IT-användningen i utbildningen skall vara ett medel för att höja kvaliteten i lärarens undervisning, i studentens eget lärande, i utbildningsresultaten. De informationsteknologiska redskapen skall användas så att de stöder lärarens roll som handledare och kunskapsförmedlare stöder studentens självständiga lärande utvecklar studentens förmåga att söka och värdera information och förmågan till kritiskt tänkande underlättar kontakt och interaktion mellan studenter och lärare. Utvecklingsresurser och kunskapsuppbyggnad Universitetet har under de senaste åren avdelat betydande resurser för stöd till utvecklingsprojekt rörande datorstöd och IT-användning i utbildningen. Sådant projektstöd skall ställas till förfogande även i fortsättningen. Samtidigt måste fakulteternas/områdenas ansvar för utvecklingen betonas. Inom ramen för de medel som ställs till förfogande för utvecklingsarbete bör även projekt som gäller mer grundläggande kunskapsuppbyggnad stödjas. Universitetet bör också verka för att externa anslagsgivare stöder sådan långsiktig och grundläggande kunskapsuppbyggnad inom IT-området. Uppföljningen av projekten måste effektiviseras. Det behövs en lättillgänglig databas över ITutvecklingsprojekt inom universitetet, även sådana som initieras och finansieras av respektive fakultet eller av externa medel. Universitetet har f n inte heller någon klar överblick över ITanvändningen i utbildningen, vare sig centralt eller på fakultetsnivå. Skall kvalitetsutvecklingsprogrammets mål att IT skall prövas i alla utbildningar kunna följas upp bör en kartläggning göras. Internationellt finns det i dag en hel del erfarenhet och kunskap om effekterna av olika typer av datorstöd i utbildningen. Det är viktigt att ta till vara den tämligen omfattande internationella litteraturen på detta område. Det behövs därför en internationell kunskapsöversikt av hur 7

10 datateknik och datakommunikation kan stödja undervisning och inlärning. En aspekt som särskilt bör belysas i detta sammanhang är datakommunikationens roll i utbildning på distans. Det är viktigt att det skapas incitament för lärarna att engagera sig för att utnyttja IT i sin undervisning. Det påpekas ofta att meritvärdet av utvecklingsinsatser för undervisningen t ex att utarbeta datorhjälpmedel och andra läromedel är för litet. Detta berörs också i universitetets strategiska plan och i kvalitetsutvecklingsprogrammet. Att utveckla redskap för IT-baserad undervisning bl a när det gäller distansutbildning är tids- och resurskrävande. Det är nödvändigt att sådana insatser tillgodoräknas på ett adekvat sätt som en del av lärarnas tjänstgöring. De måste också tillmätas ett avsevärt meritvärde vid tjänstetillsättning m m. Detta förutsätter i sin tur att utvecklingsinsatserna dokumenteras och publiceras. Universitetets allmänna målsättning att stödja utvecklingen av IT-verktyg som hjälpmedel och medium för kunskapsförmedling och lärande innebär för de närmaste åren följande: Universitetsledningen skall även fortsättningsvis avdela medel för stöd till utvecklingsprojekt inom IT-området, i första hand för projekt av principiell natur eller av gemensamt pedagogiskt intresse. Långsiktig kunskapsuppbyggnad avseende IT inom högre utbildning skall stödjas. Internationella erfarenheter skall tas till vara. En gemensam databas över utvecklingsprojekt rörande IT-användning i utbildningen skall utvecklas. Distansutbildning/distribuerad utbildning Modern informationsteknik har inneburit en revolution för distansutbildningen. De pedagogiska möjligheter som öppnas genom IT har på bara några få år fått sådant genomslag att begreppet distansutbildning i den internationella diskussionen ofta kommit att bli mer eller mindre liktydigt med IT-användning. Denna utveckling kommer också i allt högre grad att prägla universitetets reguljära utbildning. De möjligheter som IT-användningen ger till ökade kontakter både mellan lärare och studenter och inom studentgruppen bör tas till vara i all utbildning. I stället för det snävare begreppet distansutbildning används nu alltmer termen distribuerad utbildning, dvs utbildningsformer som är oberoende av tid och rum. Inslag av distribuerad utbildning kan förekomma i alla kurser vid universitetet. 8

11 I förhållande till flera andra högskolor i Sverige har distansutbildningen under en period haft en relativt blygsam omfattning vid Lunds universitet. I anslutning till den satsning som nu görs på fortbildning och vidareutbildning kommer distansutbildningen, och distribuerad utbildning överhuvudtaget, att expandera i betydande grad. Det är viktigt att universitetet skaffar en adekvat infrastruktur för att kunna stödja denna utveckling. Ett handlingsprogram för universitetets insatser när det gäller distribuerad utbildning håller nu på att växa fram. En viktig del av handlingsprogrammet gäller utveckling och utprovning av Internetbaserade hjälpverktyg för utbildning på distans, främst i WWW-miljö. Detta arbete bör syfta till att kunna erbjuda ett adekvat stöd till institutioner och lärare som vill utveckla distanskurser. Det är också viktigt att Lunds universitet följer den internationella utvecklingen på området. Samarbete bör etableras med andra universitet som framgångsrikt bedriver IT-stödd distansutbildning. Det övergripande målet för perioden är, som framgått i det föregående, att universitetet skall stödja och främja utvecklingen av distansutbildning med stöd av IT. Specifikt skall under den aktuella perioden (t o m 2000) gälla följande: Under perioden skall ekonomiska resurser avdelas för stöd till institutioner som utvecklar ITbaserad distansutbildning. Generella hjälpverktyg för utbildning med IT-stöd skall utvärderas och löpande användarstöd erbjudas till lärare och institutioner. Kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte lokalt, nationellt och internationellt beträffande IT och distansutbildning skall stödjas. 9

12 Stödfunktioner Universitetet måste kunna erbjuda ett adekvat användarstöd till både studenter, lärare och forskare. Det gäller t ex följande: teknisk rådgivning (support), både till studenter och till anställda databaserade litteratur- och informationstjänster - söksystem över universitetets egen litteratur - tillgång till externa databaser och till skräddarsydda databassystem och informationstjänster - elektroniskt publicerad litteratur och läromedel - tillgång till biblioteksbaserade IT-verktyg, info-rådgivning och expertstöd bl a i form av nätverksbaserade informationstjänster utbildningsinsatser - elementär datoranvändning - nätanvändning och informationssökning - pedagogisk användning av IT - administrativa datasystem handledning och konsultstöd för lärare som vill utveckla datorstöd i utbildningen forum för erfarenhetsförmedling framför allt när det gäller pedagogisk IT-användning produktionsresurser för programutveckling (bl a multimedia) - tekniska faciliteter (multimediastudio m m) - konsultstöd Lunds universitet har jämförelsevis goda resurser för användarstöd av detta slag. Med en ökande datoranvändning måste dock resurserna byggas ut ytterligare, och samordnas på ett bättre sätt än hittills. Inte minst är det viktigt att de lärare som vill engagera sig i att utveckla undervisnings- och inlärningsmaterial kan få ett adekvat stöd. Stödfunktioner av detta slag finns f n vid CITU (Centrum för informationsteknologi i utbildningen), UPC (Universitetspedagogiskt centrum), Universitetsbiblioteket (särskilt inom LUB NetLab) och LDC (Lunds datacentral). Arbets- och ansvarsfördelningen mellan dessa olika enheter bör göras tydligare än hittills. CITU:s verksamhet har utvärderats under hösten Utvärderarnas slutsats är att CITU har en fortsatt viktig roll att spela för genomförandet av universitetets strategiska mål avseende IT i undervisning och lärande. CITU bör enligt utvärderingsrapporten fortsätta sin verksamhet med en utökad och förstärkt roll i närmare samverkan med UPC, FoV Distans, NetLab, Videostudion samt KBS-Media Lab. En samlokalisering av dessa bör övervägas. CITU:s kompetensprofil bör inkludera tekniska kunskaper, pedagogisk-metodisk kunskap samt forsknings/utvecklingskapacitet. 10

13 Den verksamhet som bedrivs av CITU bör således fortsätta och förstärkas. Det är emellerttid nödvändigt med en närmare samordning mellan CITU och de övriga enheter inom universitetet som har till uppgift att ge stöd till IT-utvecklingen. En översyn av organisationen skall därför göras under En av utgångspunkterna skall därvid vara att CITU, UPC och Sekretariatet för fortbildning, vidareutbildning och distansutbildning såvitt möjligt bör samlokaliseras. Utredningsarbetet bör vidare utgå från följande huvudsakliga ansvarsfördelning mellan de berörda enheterna. LDC bör vara den instans där datateknisk kompetens samlas. Förutom den primära uppgiften att vara universitetets dataservicebyrå (dvs att svara för drift och utveckling av universitetsnätet och vissa gemensamma datoranläggningar och applikationer, och att ge stöd till institutioner m m) bör LDC svara för kursverksamhet både elementär och mer avancerad om användning av standardprogram, webteknik etc. CITU bör koncentrera sin verksamhet på den pedagogiska användningen av IT. CITU:s utbildningsuppgifter är således av annat slag än LDC:s. CITU:s huvuduppgift skall vara att på olika sätt stödja lärarnas kompetensutveckling när det gäller IT som pedagogiskt verktyg. I den pågående utbyggnaden av distansutbildningen har CITU en viktig roll. CITU skall också följa den efter hand alltmer omfattande internationella utvecklingen inom IT-pedagogik och själv kunna ge bidrag till utvecklingen. I utvärderingen framhålls också att CITU bör ha en forsknings- och utvecklingsuppgift inom IT-pedagogik. Hos CITU skall kunskapen och kompetensen finnas för stöd till lärare som vill använda IT i sin undervisning och som stöd för studenternas lärande. Till CITU:s roll som IT-centrum hör slutligen också att medverka i arbetet med att åstadkommma fördelaktiga licensavtal för program som används i utbildningen vid universitetet. UPC:s verksamhetsområde sammanfaller delvis med CITU:s. UPC är emellertid i första hand en utbildningsorganisation med uppgift att stödja lärarnas generella pedagogiska kompetensutveckling. De pedagogiska möjligheter som IT-användningen innebär bör dock inte försummas i UPC:s kursverksamhet. En nära samverkan mellan UPC och CITU är därför oundgänglig. UB bedriver också en omfattande kursverksamhet med inriktning på biblioteksanvändning, databassökning, informationshantering, vetenskaplig kommunikation, informationssökning på Internet m m. Denna utbildning har givetvis beröringspunkter med de övriga enheternas verksamhet, men avser väsentligen litteratur- och informationsförsörjning. NetLab, universitetsbibliotekets utvecklingsavdelning, sysslar framför allt med olika utvecklingsprojekt inom områdena digitala bibliotek och nätbaserad informationsförsörjning, de flesta i Internet/WWW-miljöer. Här finns en betydande teknisk kompetens och erfarenhet av 11

14 utvecklingsarbete, som bör kunna utnyttjas även när det gäller IT-användning i utbildningen. En samverkan mellan NetLab och CITU är därför önskvärd. Sekretariatet för fortbildning, vidareutbildning och distansutbildning (FoV/DU) har i första hand till uppgift att stimulera och stödja utbildningsinitiativ t ex i form av uppdragsutbildning som kan tjäna som kompetensutveckling bl a för yrkesverksamma. Sådan utbildning kan ofta med fördel anordnas som distansutbildning, och en viktig uppgift har därför också blivit att stödja distribuerad utbildning, bl a genom att utprova och utveckla IT-verktyg för distansutbildning. Arbetet med utveckling av distansutbildning griper in i flera av de här nämnda enheternas verksamhetsområde och måste därför bedrivas i nära samverkan med dem. Särskilt gäller detta beträffande CITU, men även UPC har självfallet en viktig roll för att stödja lärarnas kompetensutveckling när det gäller distribuerad utbildning. Behovet av elementär utbildning i datoranvändning för studenter kommer att minska successivt. Men trots det kommer även i fortsättningen en del studenter att behöva en viss grundläggande IT-utbildning. Även universitetets lärare har ett behov av kontinuerlig utbildning i att använda IT-verktygen. I första hand bör det vara respektive institution som skall ansvara för sådan utbildning, antingen med egen personal eller genom att man beställer utbildningsinsatser från CITU, LDC eller UPC eller UB. Frågan om finansieringen av denna utbildning bör beaktas i områdenas IT-planer. Kompetensutveckling av lärarna bör leda till att den mer grundläggande IT-utbildningen inom grundutbildningen på sikt sköts av den ordinarie lärarpersonalen och integreras i utbildningsprogram och ämneskurser. För anställda med administrativa arbetsuppgifter finns slutligen ett behov av utbildning i att hantera de administrativa datasystemen. Ansvaret för att tillgodose sådana utbildningsbehov ligger närmast hos berörda enheter inom den centrala administrationen, med hjälp av utbildningsinsatser från bl a LDC. För planeringsperioden gäller följande målsättningar: Under 1998 görs en översyn av organisationen av de enheter inom universitetet som har till uppgift att ge stöd till IT-utvecklingen. Utredningen skall syfta till en samordning av dessa enheters verksamhet inom IT-området. Det primära ansvaret för användarutbildning för lärare och studenter ligger hos respektive institution. Centralt inom universitetet skall finnas resurser för att stödja institutionerna med sådan utbildning. 12

15 Bibliotek och informationsförsörjning Det är viktigt att den kompetens och erfarenhet som samlats inom universitetets biblioteksorganisation utnyttjas som en kraft i universitetets IT-utveckling. Universitetets biblioteksnämnd har formulerat följande strategiska mål för informationsförsörjning med stöd av IT: En god vetenskaplig och pedagogisk informationsförsörjning inom universitetet är en förutsättning för att kvalitetsmålen inom forskning och utbildning skall kunna upprätthållas. Alla universitetets litteraturresurser skall göras sökbara i databaser och vara allmänt tillgängliga. Användningen av ny informationsteknik inom det samlade biblioteksnätverket skall syfta till att snabbt tillgodose användarnas behov av information för forskning och utbildning, oavsett varifrån i världen informationen hämtas. Biblioteken skall medverka i universitetets informationsteknologiska utveckling. Universitetsbiblioteket har tillsamman med Lunds datacentral ett särskilt ansvar för utvecklingen av kvaliteten och säkerheten i universitetets gemensamma biblioteks- och informationssystem och för spridningen av nätverksbaserade informationstjänster. För den aktuella perioden ( ) skall följande mål vara vägledande för IT-utvecklingen när det gäller bibliotek och informationsförsörjning vid Lunds universitet. I den fortsatta uppbyggnaden av universitetets infrastruktur för IT skall särskild uppmärksamhet riktas mot biblioteksnätverkets möjligheter att ge god tillgång till elektroniska informationstjänster. En långsiktig plan skall upprättas för den fortsatta uppbyggnaden och utformningen av universitetets egen litteraturdatabas. Grundläggande utbildning i informationshantering skall integreras i all utbildning i samverkan mellan lärare och bibliotekspersonal. Som stöd för forskning och utbildning skall ämnesbaserade informationsresurser (skräddarsydda integrerade databassystem) sammanställas och knytas till utbildningar och forskargrupper. Elektronisk publicering av för verksamheten relevant material skall systematiskt utvecklas och stödjas. 13

16 IT för externa kontakter Ett av universitetets övergripande mål är att IT skall utnyttjas för att främja och underlätta omvärldens kontakter med universitetet. Det är viktigt att det finns förutsättningar för omvärlden att via elektroniska media få kontakt med universitetet. Utvecklingen av de WWW-baserade gränssnitten ger helt nya möjligheter att strukturera och presentera information om universitetets organisation och verksamhet. En första åtgärd är därför att se över universitetets informationsstruktur på WWW. I detta sammanhang är det viktigt att också uppmärksamma att universitetets WWW-sidor skall utformas på informativt och estetiskt tilltalande sätt. En översyn av informationsstrukturen måste kompletteras med åtgärder för att systematisera innehållet i informationen och skapa garantier för att informationen kontinuerligt aktualiseras. Vid varje fakultet, varje administrativ enhet och framför allt varje institution behövs en informationsansvarig kontaktperson. Ansvaret för information om aktuell forskning måste givetvis i sista hand vila på den enskilde forskaren. Samtidigt är det en uppgift för universitetet att skapa en gemensam struktur för presentation av forskning. Regeringen har föreskrivit att varje myndighet som utför forskning finansierad med statliga medel, såväl universitet och högskolor som andra forskningsutförande organ, skall svara för att information om dess forskning är tillgänglig via Internet under år Lunds universitet har under 1997 påbörjat ett projekt för att utveckla IT-baserad information om kompetens vid Lunds universitet för skola och det omgivande samhället, särskilt näringslivet. Syftet med Projekt Omvärldskontakter (OK-projektet) kan sammanfattas på följande sätt: Information om universitetets kompetens inom forskning och utbildning samt övriga resurser skall tillhandahållas med hjälp av IT och vara tillgänglig via Internet före Informationen skall särskilt riktas och anpassas till gymnasieskolan och till de mindre och medelstora företagens behov. Samtidigt skall man undersöka möjligheten av att också tillgodose de större företagens behov av IT-baserad högskoleinformation. Informationen skall vara tillgänglig, strukturerad och presenterad på ett sådant sätt att användarnas sökning av information är så enkel som möjligt. Särskilda tjänster som underlättar en personlig dialog med olika delar av universitetet bör utvecklas. Direkt samverkan mellan företag och universitet i olika former av utvecklingsarbete samt utbildning skall stimuleras. 14

17 Genusperspektiv på IT-utvecklingen Jämställdhet inom universitetet är en fråga om kvalitet i utbildning och forskning. Vid Lunds universitet skall både mäns och kvinnors begåvning, kapacitet, kunskaper och erfarenheter av olika slag tas till vara i verksamheten. Dessa citat från universitetets kvalitetsutvecklingsprogram och den strategiska planen anger en utgångspunkt även för IT-strategin. Det är viktigt att IT-verktygen inom universitetet utformas och används så att både kvinnors och mäns behov och förutsättningar tas till vara. Alla skall kunna känna sig välkomna i IT-världen. Traditionellt har datorer och informationsteknik ofta setts som ett manligt revir. Kvinnor har ofta en mer pragmatisk syn på teknikanvändningen, och fokuserar hellre på interaktion mellan människor, medan män tenderar att fängslas av tekniken som sådan. I modern informationsteknik ligger huvudvikten alltmer på kommunikation och innehåll medan datatekniken ses som ett medel. Därmed blir det naturligare för kvinnor att engagera sig i IT-utvecklingen. Universitetet vill stödja en utveckling i denna riktning. Kvinnornas ofta underordnade position inom universitetshierarkin gör att de kan ha svårare att ta sig den tid som behövs för att bli förtrogna med datorn som informations- och kommunikationsverktyg. Från denna synpunkt är det viktigt att alla anställda, oavsett befattning, får möjlighet att utveckla sin IT-kompetens på arbetstid, och att berörda chefer accepterar att detta måste medföra att tiden för andra arbetsuppgifter tillfälligt minskar. Det övergripande målet är, som inledningsvis framhölls, att universitetets IT-utveckling skall planeras så att både kvinnors och mäns kompetens och erfarenheter tas till vara. Som delmål skall följande gälla: Utbildningsinsatser inom IT-området skall utformas med särskild hänsyn till kvinnornas förutsättningar och behov. Universitetets anställda skall ges möjlighet att utveckla sin IT-kompetens på arbetstid. I universitetets riktlinjer för IT-användning skall respekten för individernas integritet betonas. 15

18 Tillgång till datorer och IT-resurser Universitetets övergripande mål, som de uttryckts i det inledande avsnittet, är att alla anställda och alla studenter skall ha tillgång till de lokala och globala datanäten. Den tekniska infrastrukturen skall dimensioneras utifrån detta mål. Hög driftsäkerhet i datanäten skall säkerställas alla studenter skall ha tillgång till dator för sitt studiearbete antingen i bostaden eller i universitetets lokaler alla anställda som har behov av det för sitt arbete skall ha tillgång till dator på arbetsplatsen och såvitt möjligt särskilt när det gäller lärare också i bostaden distansarbete med IT-stöd skall underlättas. Datoranvändningen vid universitetet ökar snabbt: i oktober 1997 fanns närmare datorer och skrivare vid Lunds universitet registrerade i det nationella datornätet SUNET fler än vid någon annan högskola och nära nog en fördubbling från året innan. En förutsättning för denna utveckling har varit att Lunds universitet redan tidigt byggt ut en adekvat infrastruktur i form av datanät och kommunikationsutrustning. Under 1996 fastlades riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden under Nytt fibernät för ryggradsnätet har installerats under 1997, vilket ger institutionerna i Lund möjlighet till dubbla anslutningar för minst 100 Mbpskommunikation. Under perioden skall motsvarande möjligheter erbjudas för universitetets enheter i Malmö. Kostnadsansvaret för anslutning i institutionens lokaler har hittills vilat på respektive institution. För framtiden bör universitetet tillse att anslutningskostnaderna ingår i lokalhyran. Avregleringen av telemarknaden har gett delvis nya förutsättningar för upphandling och finansiering av teletjänster. Det är därför angeläget att universitetet nu utarbetar en strategisk plan för utvecklingen av teletjänster som tar hänsyn till de ändrade förutsättningarna. En tredjedel av de i SUNET registrerade datorerna (ca 7 500) används för uppringd förbindelse från bostaden, vilket understryker vikten av att en tillräcklig kapacitet i detta avseende upprätthålls. Genom ett initiativ på nationell nivå har nyligen tillkommit ett nytt alternativ för uppringd förbindelse för studenter. På sikt är det tänkbart att universitetets modempool för studenter kan avvecklas. LDC och CITU bör följa utvecklingen på detta område. Målet att alla studenter skall ha tillgång till dator för sitt studiearbete, antingen i bostaden eller i universitetets lokaler, förutsätter bl a en betydande ökning av antalet datorarbetsplatser inom universitetet, särskilt inom de svagt utrustade områdena främst humaniora och samhällsvetenskap. Det är viktigt att såväl fakultetsledningar som institutioner beaktar detta utrustningsbehov i sin budgetplanering. Särskilt vid planering av nybyggnads- och ombyggnadsprojekt är 16

19 det viktigt att behovet av datorarbetsplatser beaktas. När nya läsplatser planeras t ex i anslutning till biblioteken bör också datorarbetsplatser göras tillgängliga. Det är också viktigt att utskriftsmöjligheter finns tillgängliga för studenterna. En förbättring i detta avseende är nödvändig. Detta är i första hand ett ansvar för respektive institution, men även i anslutning till biblioteken bör utskriftsmöjligheter finnas. Förutsättningarna för utbyggnad av gemensamma datorsalar skall utredas under planeringsperioden. Härvid skall möjligheterna beaktas att delvis finansiera en sådan utbyggnad med gemensamma medel. Konsekvenserna av de ovan angivna målen för perioden kan uttryckas i följande punkter: Universitetets datanät byggs ut så att alla institutioner får tillgång till snabba förbindelser. En analys av driftsäkerheten i datanätet skall genomföras. Universitetets IT-tjänster skall ha hög tillgänglighet. Nätförbindelse skall successivt installeras i alla studentbostadsområden. En telestrategi för Lunds universitet skall utarbetas. Ett handlingsprogram för IT-utrustning av universitetets undervisningslokaler skall utarbetas. Alla studenter som antas till utbildning vid Lunds universitet skall få en personlig användaridentitet och e-postadress vid studiernas början. Kapaciteten för uppringd förbindelse för universitetets anställda skall successivt byggas ut så att den motsvarar behoven. LDC och CITU skall följa utvecklingen när det gäller uppringd förbindelse för studenter. Distansarbete med IT-stöd skall underlättas. För uppringd förbindelse till universitetsnätet för anställda skall s k frisamtal eller kraftigt rabatterade lösningar eftersträvas. Fakulteter och institutioner ansvarar för att tillgången till datorarbetsplatser för studenter byggs ut. Utbyggnad och finansiering av gemensamma datorsalar skall utredas under Universitetet skall verka för att varje student ges möjlighet att disponera en dator för personligt bruk under studietiden. Standardprogram för utbildningens behov skall så långt möjligt tillhandahållas via centrala licensavtal. 17

20 Administrativa stödsystem Universitetet har ett ganska stort antal stödsystem för administrativa ändamål. Några är lokalt utvecklade, men ett flertal är gemensamma för hela det svenska högskolesystemet. Flera av dessa är relativt gamla med numera föråldrade användargränssnitt. Inom universitetet används persondatorer med olika operativsystem både DOS/Windows och MacOS för administrativa uppgifter. Universitetets strävan har hittills varit att de administrativa systemen skall kunna användas på både dessa plattformar. Att upprätthålla denna ambition har dock efter hand blivit allt svårare. I en del fall har utvecklingsarbetet för MacOS eftersatts, vilket skapat problem för användarna. Frågan om de administativa systemens anpassning till olika användarmiljöer behandlas f n av en särskild arbetsgrupp på nationell nivå, och det finns anledning att återkomma till frågan under För framtiden bör emellertid utvecklingen gå i riktning mot plattsformsoberoende system baserade på WWW-gränssnitt i form av ett Intranet för universitetet. Detta skulle ge bättre förutsättningar för att uppfylla den övergripande målsättningen att de administrativa systemen skall vara användarvänliga, ha hög tillgänglighet och vara utformade så att de tillgodoser användarnas behov av information. Följande delmål skall gälla för den aktuella perioden: För de administrativa systemen skall plattformsoberoende WWW-gränssnitt eftersträvas. De administrativa systemen skall successivt i största möjliga utsträckning kunna samverka med varandra. Användargränssnitten skall i möjligaste mån utformas på likartat sätt. Under den närmaste tiden måste särskild uppmärksamhet ägnas åt att eliminerade problem i datasystemen som kan följa av övergången till ett nytt årtusende ( 2000-problemet ). 18

21 Etiska och juridiska aspekter på IT-användning IT-samhället skapar en rad nya etiska och juridiska problem. Möjligheterna att vara relativt anonym på Internet kan för somliga innebära en frestelse att uppträda på ett sätt som man annars inte skulle göra. Internet innehåller inte bara värdefull information utan ger också tillgång till material med olagligt eller på annat sätt olämpligt innehåll. Universitetet måste ha ett sätt att förhålla sig till sådana fenomen. Samtidigt är det viktigt att respektera att Internet är ett medium som bygger på det fria informationsflödets princip. Lunds universitet har fastställt ett regelverk för anställdas och studenters användning av datanät och datorresurser vid Lunds universitet. Reglerna är baserade på bl a det svenska universitetdatanätets, SUNET:s, etiska regler. Till följd av den snabba spridningen av World Wide Web-tekniken bör regelverket ses över och utvidgas med riktlinjer för innehåll och tillgänglighet för web-baserade databaser som upprättats av olika användarkategorier (bl a studenter). Säkerhetsfrågorna i datanätverken blir alltmer aktuella. Det är nödvändigt att universitetet har en beredskap att ingripna vid säkerhetsincidenter, olämpligt uppträdande, olämpligt databasinnehåll m m. För att universitetet skall kunna agera snabbt och effektivt skall en datasäkerhetsgrupp inrättas, som kan starta en utredning och ta initiativ till fortsatt handläggning i disciplinnämnd eller annan instans. Datoransvariga vid institutionerna bör också aktivt engageras för att motverka och utreda olämpligt eller brottsligt beteende. Modern informationsteknik, särskilt spridningen av WWW, har skapat en rad nya problem kring upphovsrätten. Det hittills gällande regelverket är inte längre adekvat för digitalt lagrat material som sprids över de internationella datanäten. För närvarande är det rättsliga läget oklart när det gäller att avgöra vad som är tillåtet eller ej i detta avseende. Med tanke på den ökande användningen av Internet i utbildningen är det emellertid nödvändigt att universitetet har tillgång till aktuell information och sakkunskap i copyrightfrågor. E-post är ett viktigt hjälpmedel för alla verksamhet vid universitetet. Universitetet behöver löpande förbättra e-poststödet för att ge bästa möjliga funktion och säkerhet. Meddelanden som sänds med e-post skall i princip behandlas med samma sekretess som vid vanlig postbefordran. Universitetet bör agera kraftfullt för att motverka illegal kopiering och användning av programkopior, dels genom information och dels genom att på olika sätt göra det ekonomiskt möjligt och praktiskt enkelt för alla att få tillgång till behövliga program. Som nämnts i det föregående kan detta göras genom centrala licensavtal (site licences). Sådana licensavtal bör också omfatta rätten att låna ut dataprogram till studenter under studietiden. 19

22 Universitetet skall ha ett regelsystem som säkerställer att anställda och studenter följer nationella och internationella normer för nätanvändning och uppträder med respekt för kollegers och studiekamraters integritet. Frågor om upphovsrätt, datasäkerhet och sekretess skall ägnas ökad uppmärksamhet. För handläggning av ärenden om säkerhetsincidenter och missbruk av datanätet inrättas en datasäkerhetsgrupp. Central ledning och samordning Huvudansvaret för IT-utvecklingen inom universitetet ligger hos varje fakultet/område. Universitetsledningens ansvar gäller främst den gemensamma infrastrukturen och övergripande åtgärder för att stödja utvecklingen. IT-frågorna blir alltmer centrala och mer omfattande; de kommer därför att kräva en kontinuerlig uppmärksamhet från ledningens sida. Det finns ett behov av en starkare ledningsorganisation på central nivå, som dels kan förse rektor med kvalificerat beslutsunderlag, dels kan fungera som samordningsorgan mellan de olika enheter inom universitetet som ansvarar för olika delar av IT-utvecklingen. När det gäller de administrativa datasystemen ligger samordningsansvaret naturligen hos förvaltningschefen. Inom universitetsledningen bör dessutom finnas en person med särskilt ansvar för IT-utvecklingen generellt. Till denna person bör knytas en samordningsgrupp med företrädare för de gemensamma serviceenheterna inom IT-området och för den centrala administrationen. Vidare bör universitetet inrätta ett IT-råd, med företrädare för verksamheten inom universitetets olika områden och för studenterna, som kan utgöra ett forum för samråd om universitetes samlade policy för IT-utvecklingen. Ett sådant råd bör också innehålla representation för IT-forskningen inom universitetet På motsvarande sätt bör det klart definieras vilken eller vilka enheter inom förvaltningen som skall ha det administrativa ansvaret för IT-frågor på central nivå. En central lednings- och samordningsorganisation för IT-frågor, direkt underställd rektor, skall skapas med verkan från 1 januari 1998 genom inrättande av dels en samordningsgrupp mellan de gemensamma enheterna inom IT-området, dels ett IT-råd med företrädare för universitetets olika områden och för studenterna. 20

23 Finansieringsfrågor Att genomföra IT-planens målsättningar kommer att kräva betydande investeringar. Universitetets decentraliserade struktur gör att finansieringsansvaret i praktiken ligger på varje fakultet och ytterst på de enskilda institutionerna (även om vissa gemensamma satsningar också kan komma i fråga). De sammanlagda kostnaderna inom universitetet som helhet för genomförande av IT-planen kan därför inte överblickas på central nivå; de blir också beroende av den ambitionsnivå som fakulteten respektive institutionen väljer att lägga sig på. Universitetets sammanlagda utgifter för inköp och avskrivning av dator- och kommunikationsutrustning uppgick under det senaste året (januari december1996) till närmare 95 milj kr. Man kan räkna med att investeringarna under 1998 och de närmaste åren kommer att uppgå till minst samma belopp. Den största kostnaden kommer emellertid att utgöras av den arbetstid som lärare och andra anställda lägger ned på att utveckla, anpassa och använda ITverktygen i den dagliga verksamheten, och på att utveckla sin egen kompetens. För institutionerna kan detta innebära omprioriteringar inom existerande budgetramar, men kostnaderna kan knappast fastställas på central nivå. Naturligtvis måste det ske en avvägning mellan kostnader för IT-utveckling och andra kostnader. Investeringar i IT skall ske på ett sådant sätt att de innebär ett stöd till utbildning och forskning och en kvalitetshöjning i verksamheten. Det måste accepteras att finansieringsmöjligheterna varierar mellan olika fakulteter/områden. Av universitetets gemensamma medel bör dock under en övergångsperiod särskilda resurser ställas till förfogande för de områden som i sin IT-plan visar på ett resursbehov för utvecklingsåtgärder inom IT-området. I 1998 års budget har universitetsstyrelsen beslutat att avdela 4 milj kr för nytillkommande kostnader i samband med genomförandet av IT-planen, som delvis kan användas för detta ändamål. I övrigt kan genomförandet av IT-planen förutses medföra följande kostnader inom ramen för universitetets gemensamma medel. IT-planens ambitioner beträffande nätutbyggnad och tillgänglighet innebär att investeringarna för detta ändamål fortsatt måste ligga på en hög nivå. Under 1997 uppgår investeringarna till ca 7,5 milj kr. För 1998 beräknas investeringsutrymmet till ca 3,4 milj kr. (Skillnaden beror främst på den uppgradering av datanätet Snabb-LUNET som ägt rum under 1997.) För att förse universitetets enheter i Malmö och Helsingborg med adekvat datakommunikation är ytterligare investeringar nödvändiga. Likaså förutsätter samarbetet med Köpenhamn inom ramen för The Öresund Virtual University ytterligare satsningar på datakommunikation. CITU:s verksamhet förutsätts fortsätta i oförändrad omfattning i avvaktan på den organisationsutredning som skall genomföras under det kommande året. I budgetbeslutet för 1998 har universitetsstyrelsen avdelat 6 milj kr till CITU:s driftkostnader. 21

24 För utveckling av och stöd till fortbildning och vidareutbildning, bl a i form av distansutbildning, har under 1997 sammanlagt 5 milj kr avsatts av centrala medel (varav ca 3 milj kr av rektors utvecklingsmedel). En fortsatt utbyggnad har bedömts angelägen, och medel för detta ändamål bör därför avsättas även under de kommande åren. För 1998 har universitetsstyrelsen dessutom avdelat resurser motsvarande 150 helårsstudenter för drift av nya distanskurser. Inom det s k OK-projektet (Projekt Omvärldskontakter) utvecklas formerna för ITbaserad extern information. Projektarbetet finansieras med externa medel (1 milj kr från KK-stiftelsen). Kostnaderna för att implementera projektets idéer kommer huvudsakligen att falla på berörda institutioner och fakulteter. Kostnadsnivån kan bedömas först när projektet avrapporterats. Under 1998 startar UB en försöksverksamhet med elektronisk publicering. Försöket beräknas huvudsakligen kunna finansieras med externa projektmedel. På sikt kan en utbyggd verksamhet innebära kostnadsökningar, främst inom UB-organisationen. Ett handlingsprogram för IT-utrustning av universitetets undervisningslokaler skall utarbetas. Under 1996 och 1997 har ca 1,8 milj kr använts för detta ändamål; preliminärt kan man räkna med att ett sådant handlingsprogram medför kostnader i denna storleksordning även under perioden Handlingsprogrammet bör genomföras inom kostnadsramen för inredning och utrustning av lokaler, och kostnaderna kommer att få avvägas mot andra behov inom denna ram. Förutsättningarna för utbyggnad av gemensamma datorsalar skall utredas. För insatser på detta område bör vissa medel reserveras inom ramen för de 4 milj kr som avdelats för IT-utveckling i 1998 års budget. För stöd till utvecklingsprojekt rörande IT i utbildningen har sedan 1993/94 ca 2 milj kr årligen avdelats, först inom ramen för de särskilda medlen för kvalitetshöjande åtgärder och senare ur rektors medel för utvecklingsprojekt. För 1998 bör beloppet vara av samma storleksordning. För 1999 och kommande år bör motsvarande medel avsättas i budgeten. 22