Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (13) Projektnamn Plug in Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. I Sverige finns ett stort antal elever som har hög frånvaro och som lämnar gymnasieskolan utan slutbetyg med grundläggande behörighet. Skillnaden mellan pojkar och flickors studieresultat är relativt stor. 72 procent av flickorna har fem år efter att de påbörjat gymnasiet avslutat sin utbildning och uppmått grundläggande behörighet medan endast 63 procent av pojkarna gjort det (Källa: Skolverket, samtliga elever som skrevs in på ett gymnasieprogram nationellt eller enskilt år 2007). På lång sikt riskerar många av dessa ungdomar att hamna utanför samhället med svag eller ingen förankring på arbetsmarknaden. Ett av målen i Europa 2020-strategin handlar om att minska andelen elever som avbryter studierna i förtid till tio procent. Studieavbrott är en prioriterad fråga även bland Sveriges kommuner. Mot bakgrund av detta tog Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med fem regioner initiativ till metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In som påbörjades i februari 2012 och avslutades i juni Forskning visar att gruppen elever som avbryter sina gymnasiestudier är mycket heterogen och att orsakerna ofta är en kombination av individuella och strukturella faktorer. För att minska studieavbrotten krävs därför åtgärder på både skolnivå och i samhället i stort. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Plug In har utgått från denna kunskap genom att involvera aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Målgruppen har varit elever i riskzon för avbrott och unga vuxna som har avbrutit sina gymnasiestudier. I åttio så kallade metodverkstäder i ett fyrtiotal kommuner har olika insatser och metoder prövats i syfte att minska studieavbrotten. Tillsammans har parterna i Plug In under tre år identifierat utmaningar, bidragit till lösningar och ökat kunskapen om avbrottsfrågan från lokal till internationell nivå. Nya arbetssätt och samverkansformer som minskar antalet avbrott har vuxit fram. Gemensamt har parterna skapat möjligheter till förbättrat arbete med målgruppen och fortsatt spridning av erfarenheter och kunskap om avbrottsfrågan. Plug In finansierades av Europeiska Socialfonden och av de medverkande parterna. Totalt har projektet omslutit 130 miljoner kronor. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till?

2 Sid 2 (13) - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Att motverka studieavbrott är en viktig del i arbetet med att förebygga utanförskap. Ungdomar som inte fullföljer gymnasiet riskerar att hamna utanför samhället med svag eller ingen förankring till arbetsmarknaden. Få arbeten finns att tillgå som inte kräver avslutade gymnasiestudier. Forskning visar även ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Individer med lägre utbildningsnivå löper högre risk att hamna i destruktiva livsmönster i form av fysisk och psykisk ohälsa och kriminalitet. Forskning och tidigare studier av både kvalitativ och kvantitativ karaktär visar att anledningarna till att ungdomar gör studieavbrott ofta beror på en kombination av individuella och strukturella faktorer. På individnivå har en rad faktorer som påverkar utfallet kunnat säkerställas statistiskt. Som det redogjordes för i inledningen av rapporten så gör män studieavbrott i högre utsträckning än kvinnor och elever inom yrkesförberedande program avbryter i högre grad än elever på studieförberedande program. Elever som avslutar grundskolan med icke fullständiga eller låga betyg, liksom elever som under sitt första år på gymnasiet byter skola eller program löper högre risk att senare avbryta sina studier. Även hög frånvaro och låg socioekonomisk bakgrund har visat sig öka risken för studieavbrott. Studier pekar även på bristande insatser för ungdomar som befinner sig i riskzonen för avbrott eller som redan har avbrutit sina studier. Bland annat erbjuds, trots lagkrav, allt för få stödundervisning och kvaliteten i kommunernas arbete med unga som varken studerar eller arbetar uppvisar stor variation. Ansvaret för dessa ungdomar har varit otydligt och kunskap om metoder och arbetssätt har saknats. Sammanfattningsvis kan det konstateras att faktorer som påverkar tidiga skolavbrott återfinns på flera olika nivåer. I enlighet med OECD och EU-kommissionen måste man arbeta med de tre nivåerna individ, organisation och system parallellt. Insatser för att kunna lösa problemen bör inbegripa förebyggande åtgärder, strategier på skolnivå samt kompenserande insatser så att de som lämnat skolan får en möjlighet att återgå till utbildning. Europeiska rådet betonar även vikten av en evidensbaserad grund för att kartlägga orsakerna till varför studieavbrott sker (Europeiska kommissionen (2011) Angående insatser för att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid.). Plug In har, med sin storlek, geografiska spridning och flernivåsystem, tagit ett samlat grepp kring avbrottproblematiken. Projektet startades med drivkraften att minska studieavbrotten i gymnasieskolan genom att utveckla metoder och samverkansformer som tar sikte på positiv förändring för individ, organisation och system. Genom att involvera relevanta aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå har Plug In prövat metoder och lyft problematiken kring studieavbrott samt spridit ny kunskap om projektets erfarenheter på samtliga nivåer. Genom decentraliserad styrning och stora resurser som allokerats till lokal nivå för arbete direkt med målgruppen, i form av 80 metodverkstäder som anpassats efter lokala och regionala behov, har projektet kunnat täcka en så stor del av den breda problembilden som möjligt. Forskning och verkstädernas metoder och insatser har beskrivits och analyserats på den digitala plattformen PlugInnovation. Genom flernivåsystemet samt projektets tyngd har samverkan inom nivåerna och mellan nivåerna kommit till stånd där sådan tidigare inte har existerat. Regionerna har utvecklat en till kommunerna kompletterande och samordnande roll inom utbildningsområdet, kopplat till

3 Sid 3 (13) regionala kompetensförsörjnings- och tillväxtperspektiv. Transnationalitet Under projekttiden för Plug In har två transnationella spår drivits genom SKL. Det ena är en satsning på ungdomsnivå där 5 skolor, med 26 st elever (11 st killar och 15 st tjejer) och 15 st personal (4 män och 11 kvinnor) har fått möjlighet att flytta klassrummet till andra länder för att där genomföra aktiviteter kopplade till skolans studieplaner och mål. Modellen visar hur transnationellt arbete med ungdomar kan öka andelen som blir behöriga till gymnasiet samt att det personliga måendet kan förbättras så att elever som står långt ifrån en färdig gymnasieexamen får motivation till att fortsätta studera. Modellen möjliggör även för en kunskapsutveckling på lärarnivå samt i organisationen för hur man kan arbeta pedagogiskt och organisatoriskt med elever som befinner sig i riskzonen för studieavbrott. Plug In:s andra transnationella spår har varit att starta upp flaggskeppsinitiativet School to Work kring avbrottsproblematiken i samtliga länder runt Östersjön. Projektupplägget tar stöd i EU 2020-strategin, där bl.a. vikten av ett närmare samarbete mellan unionens medlemmar för att uppnå målen för smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla betonas. Även EU:s strategi för Östersjöregionen som bygger på en överenskommelse mellan medlemsstaterna för ett fördjupat samarbete med länderna runt Östersjön ligger till grund för den transnationella satsningen. I Östersjöstrategin ska länder och regioner gemensamt möta de utmaningar som de står inför. Ett av delmålen i strategin är att öka välståndet genom utbildning, där fokus är att utveckla skolan och att satsa på ungdomsfrågor. School to Work som är ett flaggskeppsinitiativ där SKL har det övergripande ansvaret, är en gemensam satsning mellan 35 parter med fokus på Drop Outs och NEET:s. Inom School to work arbetar man med fem fokusområden/teman: - Statistik. Ansvarig part är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. - Studie- och yrkesvägledning. Ansvarig part är Wolomin District i Polen. - Förebyggande arbete inom skolan. Ansvarig part är SKL. - Ungdomar som varken jobbar eller studerar. Ansvariga parter är Föreningen Norden, i samarbete med Arbetsförmedlingen i Sverige samt Nordiskt Välfärdscentrum. - One-Stop-Shop. Ansvarig part är Behörde für Arbeit, Soziales, Familie und Integration, Hamburg, Tyskland. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet med Plug In var att bidra till att minska studieavbrotten i gymnasieskolan och att få fler ungdomar att avsluta sin utbildning med godkända betyg. Målgruppen var personer, 16 år och äldre, som riskerar att avbryta sina studier i ungdomsskolan/gymnasieskolan eller som har avbrutit sina studier. Kvantitativa resultat Med närmare 80 metodverkstäder i 47 svenska kommuner är Plug In landets hittills största projekt för att stötta ungdomar till att fullfölja gymnasieskolan. Över 7700 ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier, eller varit i riskzonen för att göra

4 Sid 4 (13) det, har deltagit i någon av verkstäderna. Fördelningen mellan killar och tjejer är relativt jämn. (54 procent killar) Totalt har ungdomarna deltagit timmar i någon av Plug Ins verkstäder. 75 procent av metodverkstäderna har i någon grad implementerats i kommunerna. Resultat på individnivå Målgrupp 1 elever i riskzon för avbrott. Projektet Plug In:s effektmål var att halvera andelen elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år i de deltagande regionerna (Att fullfölja sina gymnasiestudier definieras som att eleven har uppnått slutbetyg, vilket konkret ska tolkas som att eleven har uppnått 2250 poäng samt har godkända betyg i kärnämnena svenska, engelska och matematik.). Ramböll har analyserat projektets möjliga effekt på avhoppsfrekvenser utifrån Plug In:s uppställda mål, med utgångspunkt från elevregistret (SCB) genom en s.k. difference in differences-metod. Där jämförs förändringen på utfallsvariabeln över tid med samma förändring över tid hos en jämförbar kontrollgrupp som ska likna själva insatsgruppen så väl som möjligt. Effektresultaten på kort sikt för målgrupp 1 är svårbedömda, vilket bland annat beror på att en stor del av insatserna i Plug In har riktats mot elever i årskurs ett i form av olika förebyggande åtgärder, medan de flesta avhoppen enligt statistiken sker i årskurs tre(se ex. Ramböll effektutvärdering Plug In s.15). Majoriteten av de ungdomar som deltagit i Plug In:s verkstäder har ännu inte avslutat gymnasiet. Det är därmed först efter tre år som vi kommer kunna se om individerna som deltagit i insatserna i årskurs ett minskar sin risk att göra avbrott i årskurs tre. Därtill är avbrottsprevention ett långsiktigt arbete, vilket Plug In har tagit fasta på genom att ta sikte på positiv förändring inte bara för individer utan även på organisations- och systemnivå. Med anledning av detta har en stor del av arbetet i Plug In handlat om att bedriva ett systematiskt påverkansarbete som rimligen tar längre tid innan effekterna i form av minskat antal studieavbrott blir fullt synliga. Ramböll kan därför inte påvisa att avbrotten ska ha minskat i de skolor som deltagit. För att komplettera Rambölls effektutvärdering följer här ett axplock av kvantitativa resultat på kort sikt och på lokal nivå under den tid verksamheterna i Plug In pågått. Datan bygger på egenförd statistik från verkstäder och skolor. Tyvärr finns inte data uppdelad efter kön tillgänglig i dessa lokala exempel. Exempel på resultat: studieavbrott och närvaro Kalmar och södra Småland före och efter projektet Oscarsgymnasiet, Oskarshamns kommun. Resultat mellan höstterminen 2012 till höstterminen Studieavbrotten på IM har minskat från 8,4 % till 1,3 %. Under vårterminen 2014 ökade närvaron på IM från 76,8 % till 85,2 %. På de nationella programmen ökade närvaron från 86,2 % till 88,7 %. Sunnerbogymnasiet, Ljungby kommun, rapporterar minskat skolk med 15 % på hela skolan från mätpunkt oktober 2012 till oktober Exempel på resultat: studieavbrott region Jämtland före och efter projektet Läsåret 11/12 låg totala andelen studieavbrott från samtliga gymnasieskolor i Jämtlands län på ca 13 %. Juni 2014 låg studieavbrotten på mellan 2-5 % på de deltagande gymnasieskolorna i projektet. Målgrupp 2 - ungdomar som har gjort studieavbrott Tre regioner har inriktat arbetet i Plug In även mot målgrupp 2. Utvecklingen av arbetet med

5 Sid 5 (13) det kommunala informationsansvaret/aktivitetsansvaret (KIA/KAA) har utgjort en viktig del av verkstädernas och regionernas arbete med målgruppen(kia övergick 1 januari 2015 till det så kallade kommunala aktivitetsansvaret (KAA)). Genom projektet har antalet personer som har gjort avbrott i sina studier och som kartlagts ökat markant. Många verkstäder har även arbetat med att utforma olika insatser för målgruppen i syfte att de ska komma i någon form av sysselsättning. Kvalitativa resultat Med en kvalitativ forskningsansats har PlugInnovation genomföt djupstudier i tio metodverkstäder för att närmare undersöka de modeller som användts. Syftet var att tydliggöra hur olika insatser fungerar och varför det fungerar. Men även för att belysa hur metoder och program som i internationell forskning visat sig framgångsrika för att motverka studieavbrott fungerar i en svensk, samtida kontext. Fem viktiga dimensioner har framträtt som särskilt centrala i arbetet. Individcentrerat arbetssätt: Djupstudierna visar att grunden för att lyckas stötta elever till att fullfölja sin utbildning är ett individcentrerat arbetssätt där man beaktar elevernas helhetsbehov. Bemötande: För ungdomar som riskerar att avbryta sina studier är starka relationer till vuxna särskilt viktigt. Detta eftersom relationerna stärker individens anknytning till skolan. Genom ett systematiskt relationsskapande arbete skapas en god grund för elevernas anknytning till skolan. Samverkan: Ungdomar som har lämnat skolan i förtid eller som befinner sig i riskzonen för studieavbrott behöver stöd från flera instanser i samhället. Viktigt är att skapa ett samverkansarbete som sätter individen i fokus. Flexibilitet: Viktigt är att skolan utvecklar flexibla arbetssätt för att möta ungdomars behov. Genom lyhördhet och ibland små förändringar ändras förutsättningarna för ungdomen på ett positivt sätt, allt för att stärka skolanknytningen. Koll och uppföljning: Att hålla koll på eleverna är en avgörande framgångsfaktor för att motverka studieavbrott. Skolor som arbetar systematiskt med dettalyckas ofta väl med att identifiera vilka elever som befinner sig i riskzon för studieavbrott. Arbetssätt Fortsätter under rubriken arbetssätt. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Fortsättning på syfte och mål med projektet. Resultat på organisationsnivå Implementering Omkring 75 % av verkstäderna i Plug In har i någon grad implementerats i befintlig verksamhet. Den stora andelen Plug In-verkstäder som har implementerats eller som faller in i det fortsatta utvecklingsarbetet i kommunen kan ses som ett resultat i sig. Det utgör en kraftfull indikation på att kommunerna värdesätter det arbete som bedrivs i verkstäderna till en sådan grad att man väljer att fortsätta finansiera dessa med egna medel, ett synsätt också Ramböll delar (se effektutvärderingen s.47). Nya arbetssätt arbetssätt Nya arbetssätt, metoder och rutiner har utvecklats på lokal nivå och kommunerna har fått större möjligheter att använda dessa i sitt arbete. Östergötlands Plug In-kommuner utformade en rutin för överföring av information om elever med stödinsatser mellan grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att informationen ska

6 Sid 6 (13) finnas på plats och vara känd i den nya skolan när eleven påbörjar gymnasiestudierna. Alla länets kommuner, det vill säga även de som inte deltagit i Plug In använder idag modellen. Rätt insats i rätt tid European Minds processutvärdering av Plug In beskriver hur projektet bidragit till att synliggöra behovet av nya roller på lokal och regional nivå samt att gymnasieskolorna lärt sig mer om såväl socialt arbete som vad som krävs för att eleverna ska klara sina studier. Detta har i sin tur resulterat i att nya yrkesgrupper utvecklats på gymnasieskolorna genom att processerna i Plug In har synliggjort tomrum i flödet, alltså behov av olika roller och funktioner som man tidigare inte kände till (Processutvärdering s.12f). Återgå till studier eller annan sysselsättning. I Göteborg har ett stadsgemensamt perspektiv på uppföljning av ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, kommit igång, vilket bland annat inbegriper en stadsgemensam metodhandbok. Genom Plug In ökade uppföljnings- och kartläggningsfrekvensen från 45 % innan projektet till 95 % under projektets sista år. Kalmar län och södra Småland har genom medverkan i Plug In tagit fram en handledning för det kommunala informationsansvaret, KIA, vilken har spridits till andra regioner (KIAhandledning, PDF). Resultat på strukturnivå Samarbetsformer och metoder inom och mellan regioner och kommuner har utvecklats. Rambölls effektutvärdering visar att många strukturer för samverkan tycks ha uppkommit som ett resultat av Plug In, i synnerhet på kommunnivå mellan exempelvis skolor och kommunala förvaltningar och enheter såsom socialförvaltning, utbildningsförvaltning, vuxenutbildning och arbetsmarknadsförvaltning. (se Ramböll effektutvärdering s.44f). Kunskaperna om vad som underlättar för elever i riskzonen att fullfölja sin utbildning har ökat. Som ett resultat av Plug In menar många deltagare att ett gemensamt lärande har kommit till stånd vilket i sin tur har bidragit till organisatoriska förändringar. Medverkan i projektet har stärkt det kollegiala lärandet eftersom insatserna har synliggjort vikten av samarbete mellan personal med olika kompetenser och arbetsområden. Lärandeprocesser PlugInnovation har varit en viktig arena för lärandeprocesser. Där har verkstädernas metoder och arbetssätt beskrivits och samlats vilket har utgjort underlag för regionala utbyten och utbyten på verkstadsnivå över regioner. Där har även forskning och tidigare studier kring studieavbrott gjorts tillgänglig och systematiserats, vilken har bidragit till utvecklingen av det operativa utvecklingsarbetet lokalt och regionalt. Avvikelser Plug In förlängdes i juni 2013 till den 30 juni 2015, genom ett beslut från ESF. På grund av det omfördelades projektets budget på ca 5 procent från verkstads-/regional nivå till nationell nivå. Inget tillskott av medel från ESF gjordes vid förlängningen av projektet. I samband med förlängningen sänkte ESF parternas medfinansieringsgrad från 50 procent till 25 procent, vilket utgjorde en sänkning i kronor från 97 till 32 miljoner av projektets totalsumma. Fler ungdomar än avsett involverades i projektets verkstäder totalt sett. I anbudet till ESF angavs att ca 2000 ungdomar förväntades nås av verkstädernas insatser men slutresultatet uppvisar ett totalt antal om ca 7700 ungdomar.

7 Sid 7 (13) ARBETSSÄTT Plug In strukturerades enligt ett flernivåsystem med SKL som central projektägare med fem regionala delprojekt och ett åttiotal metodverkstäder på kommunnivå. European Minds lyfter fram flernivåstrukturen som en framgångsfaktor. Den har knytit ihop och involverat aktörer relevanta för sakfrågan på de olika nivåerna, vilket möjliggjort att kunskap aggregerats, att ett ömsesidigt lärande- och återföringssystem mellan de olika nivåerna utvecklats, vilket i sin tur främjar påverkan som många andra projekt har svårt att göra. På så sätt menar European Minds att projektarkitekturen byggts in i en organisationsmodell som möjliggör ökade förutsättningar för att lyckas med den strategiska påverkan (Processutvärdering s.19). På den digitala plattformen PlugInnovation.se har lärdomarna och metoderna i projektet samlats in och spridits med stöd av internationell och nationell forskning på området. Tillsammans med PlugInnovation har de regionala projektkanslierna bidragit till utvecklingen av verkstädernas arbete och inriktning. Det är i verkstäderna som det huvudsakliga utvecklingsarbetet har skett, i verksamhet direkt mot målgrupp. De cirka 80 metodverkstäderna har haft stor variation i innehåll och utformning men de vanligaste typerna av insatser har av PlugInnovation övergripande kategoriserats enligt följande: Mentorskap/coaching Identifiering och kartläggning av riskgrupper Uppsökande verksamhet Överlämning från grund- till gymnasieskola Elevhälsa Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Projektet Plug In har drivits av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samarbete med fem regioner. Göteborgsregionen: Göteborg, Kungsbacka, Alingsås, Stenungssund, Partille, Härryda och Mölndal. Västerbotten: Lycksele, Skellefteå, Storuman, Vännäs, Norsjö, Vilhelmina och Umeå. Kalmar län och södra Småland: Älmhult, Oskarshamn, Lessebo, Högsby, Markaryd, Borgholm, Kalmar, Mörbylånga, Torsås, Växjö, Mönsterås, Hultsfred, Vimmerby, Västervik, Tingsryd, Ljungby och Haganäs. Östsam: Motala, Norrköping, Finspång, Linköping, Valdemarsvik, Söderköping, Kinda, Ödeshög, Boxholm, Ydre och Tranås. Jämtland: Östersund, Strömsund, Åre, Berg och Krokom. Samtliga parter i Plug In har bidragit ekonomiskt med en viss del medfinansiering i form av i huvudsak arbetad tid och en liten del övriga externa kostnader såsom föreläsare till konferenser och resekostnader (Se fråga om avvikelser där det redogörs för ESF beslut om sänkt grad av medfinansiering. ). Omkring arbetstimmar har inom ramen för projektet rapporterats in. Sammanlagt har 238 konsulter anmälts från de fem deltagande regionerna. (70 procent kvinnor, 30 procent män) Övriga aktörer i projektet är otaliga till antalet, då varje verkstad och region var för sig har knutit till sig ett stort antal aktörer till sitt utvecklingsarbete. De består lite beroende på verkstädernas och regionernas inriktning samt målgrupper av ex. Arbetsförmedling,

8 Sid 8 (13) Försäkringskassan, kommunala förvaltningar, socialtjänsten, öppenvårdspsykiatrin, habilitering, psyk-rehab, polis och säkerhetstjänst, grundskolor och gymnasieskolor, fritidsgårdar, Folkhögskolor m.m. I Kalmar och södra Småland involverades Samordningsförbundet i Kalmar län i slutet av projektet för att utgöra ny huvudman för de sex kommuner i länet där Plug In förlängdes. Projektgrupp, styrgrupp, referensgrupp SKL har organiserat cirka 8 projektledarmöten per år på nationell nivå, där samtliga regionala projektledare samt projektekonomer har deltagit. Mötena har syftat till att från nationell nivå ge information kring administrativa och ekonomiska rutiner, mål och resultat, möjligheter till projektförlängning m.m. De regionala projektledarmötena har generellt sett haft större inslag av kompetensförsörjning och operativt utvecklingsarbete. Arbetet i de olika grupperna har fungerat bra tack vare en tydlig uppdelning av roller och ansvarsområden. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Det jämställdhetsarbete som har genomförts i verkstäder och på regional nivå inom Plug In kan överskådligt grupperas i statistik, personalsammansättning, utbildning och kompetensförsörjande insatser. Insatserna har syftat till att integrera jämställdhetsperspektivet i verksamhet och organisation och har i olika grad reflekterats kring och analyserat. I processutvärderarnas andra delrapport från februari 2014 konstateras dock att såväl jämställdhets- som tillgänglighetsperspektivet varit närvarande i planering och diskussioner på alla nivåer i projektet. Den enkät som genomfördes i samband med delrapporten visade även att det fanns en relativt hög kännedom om Plug In:s övergripande mål och ansats gällande jämställdhet och jämställdhetsintegrering samt tillgänglighet. Processutvärderarna bedömer att jämställdhetsperspektivet beaktades i ganska stor omfattning både på övergripande nivå och i de lokala projekten, men att de lokala projekten upplevde sig ha behov av mer stöd. Utifrån de lärdomar som har dragits har olika insatser och arbetssätt implementerats i befintlig verksamhet eller beskrivs som faktorer att vidare utveckla och/eller undersöka i syfte att ta fram lämpliga åtgärder. Vi kan se att ett flertal av de medverkande skolorna inom Plug In har utvecklat strategier för att omvandla det som står i skollagen till praktisk verksamhet i jämställdhetsfrågan, som i sin tur bidrar till minskade skolavbrott. Ett första steg har varit att föra statistik på tjejer och killars skolresultat och avbrott för att kunna se om det finns skillnader där som kan härledas till att det systematiskt arbetas olika utifrån vilket kön eleven har. Som både Rambölls effektutvärdering och den till SCB inrapporterade datan visar så har verkstäderna i Plug In i högre grad involverat killar än tjejer, (s.18) vilket ligger i linje med områdets problembild då män löper större risk för studieavbrott på gymnasiet än kvinnor (Födda 1981: SKL 2009). Ovan nämda rapport (Födda 1981: SKL 2009) visar även på stora könsskillnader när det gäller val av utbildning. En viktig lärdom är att arbetet med att bryta förutfattade och normgivande uppfattningar om koppling mellan kön och möjliga yrkesval måste göras betydligt tidigare under elevernas skolgång. Utifrån denna insikt har en flera regioner och verkstäder sökt djupare förståelse för huruvida insatser till ungdomar skiljer sig åt utifrån ett könsperspektiv och vad det kan få för konsekvenser kopplat till avbrottsproblematiken. I Östsam har en översyn gjorts av hur flickor och pojkar bedöms i överlämningen mellan grundskolan och gymnasiet. Några av kommunerna såg att flickornas problembild och åtgärder beskrevs utifrån upplevelser och

9 Sid 9 (13) känslor, medan pojkarnas bedömning grundade sig på deras handlingar. Regionalt ser man ett behov av en ordentlig genomgång av hur pojkar respektive flickors problembilder och åtgärder uttrycks i skolornas åtgärdsprogram och hur stödet till ungdomarna fördelas utifrån ett könsperspektiv. Tre av fem regioner har tagit del av SKL:s program för hållbar jämställdhet, vilket innebär att lokala och regionala projektledare har utbildats i jämställdhetsintegrering. I Jämtland har den regionala projektledaren även använt sig av ESF:s processtöd i jämställdhetsintegrering och har genomgående i projektet arbetat fokuserat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vad gäller jämställdhetsarbete med målgrupp 2 sticker Krokoms kommun i Jämtland ut. 4Ranalyser har genomförts kring taltid samt tid som skänkts av företag genom studiebesök och liknande, där kvinnor företrädesvis engagerades för ungdomarnas studiebesök. Deltagarna har fått göra flertalet studiebesök på arbetsplatser som bryter mot könsmönstren, gjort värderingsövningar kopplat till jämställdhet m.m. I verkstaden Plug In i samverkan med Navigator i Berg har personalen kartlagt KIA-listan utifrån kön och jämfört med hur många som tackar ja till verksamheter inom Navigator i Berg. Där såg man att flickor tackade ja till 100 % och att långt ifrån alla pojkar (som är överrepresenterade på KIA-listan) tackade ja. Detta resultat har spridits till politiker och samverkansparter så att de kan se över sin egen organisation för att till exempel se om personal erbjuder pojkar och flickor olika saker eller på olika sätt. Flertalet verkstäder har även försökt åstadkomma en jämn könssammansättning i personalstyrkan, i vissa fall kompletterat med en ambition att motverka könsstereotypa uppfattningar om manliga/kvinnliga yrken. Flera verkstäder har även lyft in jämställdhetsperspektivet i producerat material och i rapporter alternativt låtit genusutbildad personal granska och revidera material utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Åter andra verkstäder har aktivt arbetat med att på olika sätt uppmuntra och stödja elever till att informera sig om val till gymnasieskolornas program utifrån ett bredare perspektiv samt att våga göra otraditionella val utifrån ett könsperspektiv. Jämställdhetsarbetet med målgruppen har även inbegripit att aktivt reflektera kring arbetet i verksamheten för att upptäcka mönster utifrån kön. I Norsjö har anställda noterat att nyanlända tjejer genom stöd av modersmålslärarna har ökat sitt muntliga deltagande i verksamheten. Arbetet med nyanlända elever har generellt sett resulterat i en insikt om att det i vissa fall förekommer ett behov av olika insatser för ungdomen beroende på normgivande föreställningar och erfarenheter. Exempelvis har en del tjejer större ansvar hemma och andra förväntningar på sig att starta familj i ung ålder, vilket kan leda till att skolan inte sätts i fokus och studiemöjligheterna därmed kan se annorlunda ut än för killar. Även om könsskillnader i andel avbrott, studieval till gymnasieskolan samt studieprestationer är väl belagt, är det också viktigt att påvisa andra faktorers betydelse för dessa utfall. Socioekonomisk bakgrund såsom föräldrars inkomst eller utbildningsnivå, liksom var man kommer ifrån geografiskt kan också ha en inverkan. Även elevens födelseland och när denne bosatt sig i Sverige har visat sig ha betydelse för studieresultat. Av denna anledning har jämställdhetsperspektivet integrerats som en viktig del i behovet av att framförallt individualisera insatserna för ungdomarna i Plug In. Sammanfattningsvis kan konstateras att många verkstäder och några regioner har identifierat behovet av fortsatt översyn av olika verksamhetsområden utifrån ett jämställdhetsperspektiv kopplat till avbrottsproblematiken. Ett förbättringsområde är att sätta upp tydliga mål för arbetet såväl lokalt som regionalt samt ange hur arbetet ska följas upp för att kunna se tydligare resultat av de insatser som har gjorts.

10 Sid 10 (13) Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Arbetsmarknaden ställer idag högre krav än förr på förkunskaper. De okvalificerade jobben finns inte på samma sätt som tidigare och företagsstrukturen är en annan. Förr i tiden fanns fabriker och industri på många orter där ungdomar som inte fullföljde skolan ofta erbjöds sysselsättning och utvecklingsmöjligheter. Dessa jobb är idag långt färre i antal och de ungdomar som får sådana jobb har visat sig få svårt att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Eftersom målgruppen ofta efterfrågar annat än teoretiska utbildningsupplägg och många har någon form av funktionshinder, får just tillgänglighet, motivationsarbete och stimulanser till studier en allt större betydelse. Av de ungdomar som gör avbrott i studierna har många upplevt en bristande tillgänglighet till skolan och studierna. Det gäller framförallt elever som har osynliga funktionsnedsättningar, till exempel psykosociala men även elever med långsam inlärningstakt eller nyanlända elever med särskilda behov, exempelvis i form av utökade språkstödjande insatser. Plug In har haft som tydlig ambition att alla som deltar i projektet ska ges möjligheter att delta på sina villkor. För verkstäderna har det dels handlat om att arbeta med frågor kring bemötande, trygghet och tillhörighet genom att pröva alternativa arbetsformer och säkerställa att de som arbetar med elever med funktionsnedsättningar har rätt kompetens. Det har även handlat om den övergripande inriktning verkstäderna har haft, att skapa fysiskt tillgängliga miljöer samt att möjliggöra för samtliga deltagare att kunna ta till sig information. Projektet har inte tagit fram statistik eller annan numerär uppföljning av antal deltagande ungdomar i verkstäderna med särskilda behov eller diagnoser på grund av att sådana uppgifter omfattas av sekretess. Övergripande projektorganisationen har tagit hänsyn till tillgängligsaspekten vid både offentliga och interna anordnade möten. I Samspråka Lycksele har verksamhetens huvudsakliga inriktning mot språkstöd ökat tillgängligheten till lärande och möjligheten att uppnå betyg för målgruppen elever med svenska som andra språk. På Nyströmska skolan i Söderköping har fysiska hinder undanröjts och skolan har även aktivt belyst elevstödets kompetens när det gäller hinder i form av NP-diagnoser. Kunskapen har spridits bland personalen liksom tillgången till olika hjälpmedel såsom IT-stöd som kan underlätta elevernas inlärning. Flera andra verkstäder har i sin inriktning utgått ifrån ett övergripande tillgänglighetsperspektiv, till exempel genom flexibla organisationer vad gäller såväl kontakterna mellan lärare och elev som utformningen av metodverkstädernas fysiska rum, för att skapa en trivsam miljö för eleverna att vistas i. I flera fall har verksamheten förlags utanför den ordinarie skolbyggnaden för att sänka tröskeln till deltagande i verksamheten för de ungdomar som på grund av tidigare erfarenheter i skolan upplever en ovilja att fysiskt befinna sig i skolmiljön. Region Västerbotten beskriver hur medverkan i Plug In har åstadkommit en gradförskjutning av vikten att bemöta och se elever med social fobi, svag motivation och självkänsla samt språkliga hinder till att ledning och personal ökat förståelsen för elevernas situation allt eftersom verkstäderna visat på positiva resultat och en personlig utveckling hos eleverna. Med andra ord har både lärandet i organisationen som helhet och mellan olika nivåer ökat, varför tillgänglighetsperspektivet har fått ökad betydelse.

11 Sid 11 (13) Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Plug In har varit ett stort och komplext projekt som parallellt har inbegripit en rad okika processer, strukturer och nivåer. I syfte att främja de olika spåren och processernas parallella utveckling och för att fånga upp mönster och resultat formulerade Plug In:s nationella kansli ett antal tilläggsuppdrag under 2013 till fyra av de fem medverkande regionerna. Kommunernas informationsansvar Regionförbunden i Kalmar län och Södra Småland Studie- och yrkesvägledning Region Östsam Transnationalitet Regionförbundet Jämtland Plug Ins prototyp av ett statistikverktyg GR Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Ett utförligt spridnings- och påverkansarbete har skett på samtliga tre nivåer inom Plug In. Nivåerna har haft något olika målgrupper, samtidigt går det inte att strikt dela upp spridningsoch påverkansaktiviteterna mellan nivåerna, då parterna vid tillfällen har deltagit och involverats i varandras aktiviteter. En målgrupp för regioner och verkstäder har varit olika nätverk bestående av skolchefer och rektorer samt annan pedagogisk personal, skolpolitiker, nämndpolitiker och förvaltningschefer. GR Utbildning har kontinuerligt involverat samtliga nätverk i regionen bestående av representanter från de tretton medlemskommunerna i såväl spridnings- som utvecklingssyfte. Detta utgör ett exempel på att en strikt uppdelning mellan spridning och lärande inte går att göra utan i många fall går in i varandra. Målgruppen har även kommit ifråga för lokala och regionala spridningskonferenser, där kommuner och skolor utanför Plug In, politiker på nationell nivå samt andra kommuner och regioner bjudits in. Vid flera tillfällen har dessa spridningsaktiviteter haft stort genomslag med en bredd av besökare. Media har varit en annan spridningskanal. Flera regioner har tagit fram hemsidor specifikt för Plug In, se exempelvis samt utbildning där 39 artiklar om regionens arbete i projektet har publicerats. Webbsidan PlugInnovation.se skapades för att på ett ställe samla all kunskap som är central för personer som arbetar med att motverka studieavbrott och främja närvaro i skolan. Webbseidan har sedan januari 2013 haft 9000 unika besökare. Där har samtliga verkstäder beskrivits i en metodbank och goda exempel har lyfts fram. Verkstäder och regioner i Plug In har även figurerat i lokal- och länsgemensam media genom tidningar, radio m.m. Här följer ett par exempel på spridningsarbete på nationell och internationell nivå. EU-kommissionen och ESF-committee, rådgivande kommitté för kommissionen beskriver Plug In som ett framgångsrecept. EU-kommissionen har uppmärksammat Plug In som ett framgångsprojekt som lyckats bidra

12 Sid 12 (13) till utveckling på både lokal, regional och nationell nivå och som ligger i linje med sammanhållningspolitiken och där PlugInnovation beskrivits som en viktig del för att samla metoder, erfarenheter och resultat som arbetats fram inom projektet. 20 oktober 2014 presenterades projektet vid kommittémötet i Rom. Intresset var stort och särskilt intresse visade man för de transnationella initiativen som gjorts i Östersjöregionen och flernivåstyrningen inom Plug In. Plug In presenterades på Skolriksdagen, Arbetsmarknads och näringslivsdagarna samt på högnivåmöte för Temagruppen Unga. Framgångsfaktorer från projektet har lyfts i media och medverkat i magasin, tv- och radioprogram Representanter från lokala verkstäder inom Plug In har medverkat i Utbildningsradions och Temagruppen Ungas satsningar på magasinet Dropouts samt tv och radioprogrammet Sverige Sviker. Plug In har medverkat på två OECD LEED-konferenser (20013 på Irland och 2014 i Stockholm) och i Almedalen. SKL Öppna jämförelser lyfter Plug In i eget kapitel Även Plug In:s transnationella arbete, där ett nätverk med aktörer relaterade till frågan för studieavbrott från samtliga medlemsländer i Östersjöregionen kom till stånd genom projektet. Detta ger goda möjligheter till att såväl sprida erfarenheter och kunskaper från Plug In som att få tillgång till andra länders arbetssätt, metoder och idéer på området. Den transnationella samverkan fortsätter att utvecklas i Plug In 2.0, genom flaggskeppet School to Work och dess fem prioriterade arbetsområden. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? SKL upphandlade både processutvärderare och effektutvärderare samtidigt med ambitionen att skapa synergieffekter. European Minds vann anbudsområde 1 för processutvärderingen och Ramböll anbudsområde 2 för effektutvärderingen. Upphandlingarna genomfördes i ett öppet förfarande enligt lagen om offentlig upphandling LOU (2007:1091), med tillämpning av reglerna för upphandling över tröskelvärdet. Ambitionerna med den externa utvärderingen var goda utifrån såväl Plug In:s perspektiv som utvärderarna själva, vilka också har utfört ett gediget arbete med avsikt att involvera alla tre nivåers perspektiv. Utvärderingarna har inte riktigt kunnat fånga flernivåstyrets komplexitet och har därmed inte kunnat täcka hela bilden, vilket delvis kan bero på att Plug In är ett projekt med en innovativ karaktär ur såväl struktursynpunkt som idé. I synnerhet är det det lokala verkstadsperspektivet, men även till viss del den regionala nivån, som upplever att utvärderingarnas resultat har varit svåra att tillämpa i syfte att utveckla den egna verksamheten alternativt få större insikt och kunskap om projektets resultat (Rambölls reviderade effektutvärdering stod klar i början på juni 2015, varför dessa utsagor baseras på det första utkastet från december 2014.). Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet?

13 Sid 13 (13) De lägesrapporter som har skrivits varannan månad på verkstadsnivå har utgjort ett processverktyg för att följa verkstädernas utveckling och har haft en utvärderande funktion. Rapporterna har synliggjort såväl framgångar, resultat som utmaningar där behov av stöd till verkstadsnivå och regional nivå har kunnat lyftas fram och identifieras. Även regelbundet återkommande möten, både mellan det regionala projektkansliet och lokala projektledare samt mellan nationell projektledning och regionala projekledare har fungerat som en kontinuerllig uppföljning av arbetet. I GR bidrog utbytet kommunerna emellan till att projektledarna kunde förändra sin verksamhet för att än bättre verka stödjande för ungdomarna. Under projektets gång växte även en tydligare bild fram kring vad för typ av insatser och förhållningssätt som skapar goda resultat, där Jämtland har liknande upplevelser (Regional slutrapport GR s.23, Jämtland s.41). I Kalmar har mötena utgjort ett bra kunskaps- och erfarenhetsunderlag i dialogerna med politiker lokalt och regionalt (Regional slutrapport Kalmar och södra Småland s.9). I Västerbotten har den regionala ledningsgruppen bestående av förvaltningschefer i kommunerna som medverkat i Plug In löpande diskuterat och följt upp projektplan, resultat och implementering. Den regionala projektgruppen där lokala projektledare träffats har varit av mer operativ karaktär i syfte att utveckla metoderna i verkstäderna och diskutera implementeringsfrågor. Inför ett nytt läsår har båda grupper gjort avstämningar för att se över vilka delar i de olika verkstäderna som ska eller är på väg att implementeras (Regional slutrapport Västerbotten s.37). Förutom detta har ett antal punktinsatser genomförts på regional nivå i utvärderande syfte. Både Kalmar län och södra Småland samt Östsam har genomfört en djuplodande enkätundersökning till lokala projektledare och i Kalmars fall även till skolchefer i varje kommun. På så sätt har framgångsfaktorer kunnat utläsas samt tankar kring utvecklingen av det arbete som gjorts (Regional slutrapport Kalmar län och södra Småland s.9) Inom ramen för projektet har även PlugInnovation genomfört tio djupstudier i utvalda metodverkstäder för att närmare undersöka hur olika insatser fungerar och varför det fungerar. Men även för att belysa hur metoder och program som i internationell forskning visat sig framgångsrika för att motverka studieavbrott fungerar i en svensk, samtida kontext. Genom djupstudierna har en rad gynnsamma faktorer för elever som befinner sig i riskzon för avbrott kunnat identifieras. Dessa framgångsfaktorer, som redan redovisats under rubriken Kvalitativa resultat på sidan 5 i denna rapport, är naturligtvis något som alla inblandade parter tar med sig i sitt fortsatta utvecklingsarbete i Plug In 2.0. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? När Plug In startade var det en uttalad tanke att de lokala metodverkstäderna skulle få stor frihet i att själva utforma sina projekt. Detta ser vi som en stor del av framgången i projektet då det uppmuntrat till eget kreativ tänkande och metodutveckling nära målgruppen. Vi förutsåg dock inte svårigheten i att mäta resultaten i ett projekt av Plug Ins storlek som arbetar med så många olika metoder och målgrupper. En lärdom som vi tar med oss i det fortsatta arbetet med Plug In 2.0. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Gunnar Anderzon, projektledare, SKL. E-post: gunnar.anderzon@skl.se eller