Beslut - Mentorsprogram för utländska ingenjörer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beslut - Mentorsprogram för utländska ingenjörer"

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2012/307-UAN-679 Göran Thunberg - tifgt01 E-post: Kopia till Ylva Wretås, strateg, stadsledningskontoret Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut - Mentorsprogram för utländska ingenjörer Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner rapporten i sin helhet. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inte genomföra Mentorsprogrammet. Ärendebeskrivning Under 2012 lämnade VästeråsAlliansen in en motion angående mentorsprogram för utländska ingenjörer. Utifrån detta anställdes en person 2013 under 6 månader för att kartlägga förekomsten av utländska ingenjörer som inte arbetade som ingenjörer, samt för att föreslå ett program för att hjälpa dem till anställning som ingenjör. Tveksamheter fanns från Arbetsförmedlingen om en sådan här grupp fanns utanför den grupp som de redan kartlagt. Andra instanser sa att gruppen fanns. Den person som anställdes fann i sin kartläggning ett 40-tal personer som kunde vara av den aktuella kategorin och hon föreslog också ett program som skulle kunna användas. Programmet förutsatte ett innehåll där praktik var nödvändigt, bland annat. För att använda sig av praktik var det nödvändigt att Arbetsförmedlingen var delaktig i detta men deras regelverk tillät inte detta utanför sina Jobbgarantier. VästeråsAlliansen har under 2014 lyft frågan igen och menar att man kan lyfta ut en del av det föreslagna programmet (Mentorsdelen) och starta upp det. För att ta reda på förutsättningarna för detta anställdes en person under 3 månader under våren Det uppdraget har nu inrapporterats och redovisas i slutrapporten Mentorprogram för utländska ingenjörer. Det är barn- och utbildningsförvaltningens bedömning att ett genomförande av enbart Mentorsdelen inte är att rekommendera. Det skulle enligt förvaltningens bedömning troligen inte leda till något annat än att de personer som hittades i 2013 års utredning, blir frustrerade över att delta i något som med stor sannolikhet inte leder till jobb. För många av dem som redan har en försörjning, kan det till och med leda till att de blir av med den, eftersom de Skickad av: Carin Miehling - an979

2 VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Dnr: 2012/307-UAN-679 måste vara frånvarande därifrån. Arbetsförmedlingen har verksamhet som tillvaratar målgruppen bland dem som är nyanlända, och enligt Kauko Leppäla, arbetsförmedlingschef i Västerås, hittas också jobb till de personer som har rätt och tillräckligt färsk utbildning. Gruppen som kartlades under förra året har enligt Arbetsförmedlingen utbildningar som är för gamla och därmed inte motsvarar företagens förväntningar och behov. Arbetsförmedlingen menar också att den grupp utländska ingenjörer som varit borta länge från den bransch de utbildat sig till, behöver andra typer av insatser och stöttning än vad Mentorprogrammet kan erbjuda. Bilagor Mentorprogram för utländska ingenjörer - slutrapport

3 Mentorprogram för utländska ingenjörer slutrapport Av Maria Thunberg 1

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. UPPDRAGET 3 4. AVGRÄNSNINGAR 4 5. METOD 4 6. RESULTAT 4 8. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 12 REFERENSER 16 2

5 1. Inledning Under åren 2002 till 2012 angav i snitt cirka var femte arbetsgivare att det var brist på nyutexaminerade ingenjörsutbildade. Under samma tidsperiod angav i snitt drygt hälften av arbetsgivarna att det var brist på yrkeserfarna ingenjörsutbildade (hämtat från undersökningen Arbetskraftsbarometern från Statistiska Centralbyrån, temarapport 2013:1). Citatet ovan speglar, utifrån ett samhälleligt perspektiv, att det är av vikt att hjälpa utländska ingenjörer och tekniker som trots utbildning inte har funnit arbeten inom sin bransch då det finns ett behov på arbetsmarknaden. Att kartlägga hur en arbetsmarknadsinsats som ett mentorprogram kan föra ingenjörer och tekniker närmare arbetsmarknaden är viktigt. Detta eftersom insatsen kan bidra med att göra matchningsprocessen mellan målgruppen och arbetsmarknaden bättre och mer effektiv. Strukturen och framgångsfaktorerna bakom ett mentorprogram har varit centrala i detta arbete och på vilket sätt dessa skulle kunna implementeras eller utvecklas i Västerås Stad. 2. Bakgrund 2013 presenterades rapporten Ingenjörresurs slutrapport av den tidigare projektledaren. I denna rapport presenterades ett förslag till plattform som beskriver på vilket sätt olika insatser kan hjälpa utländska ingenjörer och tekniker att hitta rätt arbete inom sin bransch på den svenska arbetsmarknaden. Exempel på insatser var svenska som andra språk, kurser på Mälardalens Högskola, matchningsverksamhet (praktik) samt mentorprogram. I rapporten beskrevs också att en målgrupp hade identifierats och som skulle kunna vara potentiella deltagare till projektet. Beslut gällande den plattform som presenterades i rapporten senarelades och i januari 2014 beslutade Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att återigen ta upp frågan gällande projektet Ingenjörresurs. Nämnden beslutade att fokus denna gång skulle vara på det mentorprogram som ingick i den tidigare utvecklade plattformen. I uppdraget och utvecklingen av plattformen etablerades kontakt med fackförbundet Sveriges Ingenjörer då dessa har erfarenhet och kunskap om mentorprogram för utländska ingenjörer. 3. Uppdraget Uppdraget syftar till att få en förståelse och kunskap över vilka faktorer i och kring Sveriges Ingenjörers mentorprogram som är av betydelse för att ett samarbete mellan Sveriges 3

6 Ingenjörer och Västerås Stad ska bli genomförbart och framgångsrikt. Följande frågeställningar utgör ett stöd för att uppnå uppdragets syfte: - Vad är det som gör Sveriges ingenjörers mentorsprogram framgångsrikt? - Vilken uppfattning har andra aktörer, som har erfarenhet av målgruppen, gällande olika utbildningsinsatser/arbetsmarknadsinsatser? - Vad är budgeten för ett mentorsprogram och hur ser kravspecifikationen ut från Sveriges Ingenjörer? 4. Avgränsningar Uppdraget är avgränsat till en analys och research kring det mentorprogram som Sveriges Ingenjörer tidigare genomfört och innefattar inte en vidareutveckling eller en djupare kartläggning av de potentiella deltagare som den tidigare projektledaren identifierade. 5. Metod För att besvara de ovan nämnda frågeställningarna har möten med berörda personer ägt rum för att på detta sätt få information och fakta. Denna information ligger även till grund för de slutsatser som presenteras i rapportens diskussions del. 6. Resultat Nedan presenteras resultaten i relation till varje frågeställning. Vad är det som gör Sveriges ingenjörers mentorsprogram framgångsrikt? För att besvara frågeställningen ovan har jag vid tre tillfällen träffat Magnus Skagerfält från Sveriges Ingenjörer som är projektledare för mentorprogrammet. Jag har också träffat Petra Krödel som är projektansvarig och samarbetspartner från KTH och Sfinx. 4

7 Sveriges Ingenjörer När Magnus Skagerfält berättar om sin erfarenhet gällande mentorprogram utgår han ifrån det mentorprogram som anordnas av Sveriges Ingenjörer i samarbete med Sfinx och KTH. Sfinx, Svenska för invandrare, är en yrkesinriktad svenskutbildning med syfte att tillvarata nyanlända ingenjörers kompetens så att de snabbt kommer ut i yrkeslivet i sina yrken (Sveriges Ingenjörer och SFX/Sfinx, version 4.3). Begreppet nyanlända avser personer som har fått uppehållstillstånd och varit i Sverige maximalt 2 år. Sfinx mål är att ge nyanlända ingenjörer goda kunskaper i svenska, svenskt-tekniskt språk samt kunskaper om svensk arbetsmarknad. Detta för att öka chanserna till anställning inom ingenjörsbranschen (Hussein, 2013, s. 7). I samarbetet mellan Sfinx och Sveriges Ingenjörer erbjuder Sfinx sina deltagare möjligheten att kunna söka och delta i ett mentorprogram som Sveriges ingenjörer arrangerar. KTHs roll i samarbetet har varit att skapa så kallade sfinx-platser för Sfinx deltagare och adepterna i mentorprogrammet på KTH. Till exempel erbjuder KTH studievägledning för att på detta sätt kartlägga adeptens utbildningsbehov samt vägleder och berättar om svensk arbetsmarknad. Genom att kartlägga utbildningsbehovet har KTH tillsammans med adepten kunnat fastställa om det funnits kurser som är av vikt för att adepten ska komma närmare arbetsmarknaden. Adepterna har fått möjlighet att ta del av KTHs kursutbud för att spetsa/komplettera sin utbildning samt för att förbättra sitt tekniska språk. Vidare har adepterna också haft möjlighet att delta i kurser för att ta högskolepoäng eller delta i kurser som auskultant. KTH har även gjort det möjligt för adepterna att söka enstaka kurser utan att ha formell behörighet i svenska. De mentorer som är delaktiga i mentorprogrammet får ingen utbildning i mentorskap och det finns inga kriterier för att bli mentor förutom att ingenjören är medlem i Sveriges Ingenjörer. Magnus Skagerfält är tydlig med att skälet till varför mentorprogrammet är framgångsrikt är för att strukturen och uppbyggnaden av projektet vilar på många olika ben. Det är samarbetet mellan Sveriges Ingenjörer, Sfinx och KTH som gör konceptet framgångsrikt för adepten. Vidare menar Magnus att han ser mentorprogrammet som ett komplement till Sfinx och KTH och han har därför valt att inte göra några kvantitativa mätningar då dessa inte skulle ge ett valitt resultat. Mentorprogrammet syftar inte till att ge adepten ett jobb utan ska ses som ett komplement för att föra adepten närmare arbetsmarknaden. Att mäta hur många adepter som har fått arbete efter att ha deltagit i mentorprogrammet är därför inte intressant. Kvalitativa analyser och utvärderingar är mer intressanta då dessa ger en mer rättvis bild av den 5

8 förändring som adepten uppnått efter mentorsprogrammet. Att fråga om ökad självkänsla relaterat till möjligheten att få ett jobb eller fråga om hur adepten ser på svenska arbetsmarknaden är mer relevant. Sveriges Ingenjörer har nyligen beslutat att genomföra kvalitativa utvärderingar av mentorprogrammet. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) För att få en djupare bild av KTHs roll har jag träffat Petra Krödel som är ansvarig studievägledare på KTH. Hon arbetar ca 35 % av sin arbetstid med Sfinx deltagare och adepterna. Petra administrerar och tar emot ansökningar till Sfinx. Hon menar att det främsta skälet till att KTH är delaktiga i projektet är att de vill vara med och hjälpa målgruppen och projektet blir då en form av Corporate Social Responsibility (CSR). Även Petra, precis som Magnus, lyfter fram att den främsta framgångsfaktorn i mentorprogrammet är att det vilar på många ben. Mentorprogrammet är en central faktor då detta ger adepten en direkt kontakt med näringslivet och en person som kan berätta och dela med sig av sina erfarenheter samt vara en länk till ett kontaktnät inom ingenjörsbranschen. För att få en bild av vad mentorprogrammet erbjuder har nedan information hämtas från den mentorskapshandbok som varje adept och mentor får. Mentorprogrammet erbjuder följande: - Lära känna en professionskollega verksam i Sverige - Få insikt om vad det innebär att arbeta som ingenjör i Sverige - Nätverk, kontaktytor och viktiga relationer - Vara en nyfiken och engagerad diskussionspartner - Dela med sig av sina erfarenheter - Mentorshandbok och annat stöd - Få kunskap om vilka meriter och personliga egenskaper som anses viktiga på svenska ingenjörsarbetsplatser - Praktisk kunskap om ingenjörers arbetsmarknad Programmet består av tre gemensamma träffar för samtliga adepter och mentorer samt sex individuella träffar för varje adept-mentor par. Hela programmet pågår under ca sju månader. 6

9 Petra Krödel menar att skälet till varför arbetsplatsförlagd praktik inte erbjuds är att många företag inte vill ta emot praktikanter. Petra har erfarenhet av att leta praktikplatser och vet hur svår denna uppgift är. Att företag, av olika anledningar, inte vill ha praktikanter är en verklighet som måste accepteras och istället för att ägna tid och resurser till att övertala företag om praktikplatser är mentorprogrammet att annat alternativ. Magnus Skagerfält har också erfarenhet gällande praktikplatser och menar att det är svårt, inte bara för målgruppen utländska ingenjörer, utan även för svenska ingenjörer att få en praktikplats. Både Petra och Magnus menar att även om det inte ingår praktik i mentorprogrammet kan ibland mentorer hjälpa till med praktikplatser. Vad har andra aktörer, som har erfarenhet av målgruppen utländska ingenjörer, för uppfattning gällande olika utbildningsinsatser/arbetsmarknadsinsatser? För att besvara ovan frågeställning har jag träffat Mikael Lindberg, studievägledare från Mälardalens Högskola, Agneta Wallin, projektledare på Korta Vägen samt Kauko Leppälä, Arbetsförmedlingschef i Västerås. Mälardalens Högskola Studievägledare Mikael Lindberg på Mälardalens Högskola (MDH) har 19 års erfarenhet av sitt yrke. Under sitt arbete har han ofta mött målgruppen utländska studenter som studerar till ingenjörer eller tekniker eller utländska ingenjörer som vill förbättra/spetsa sin utbildning. Mikael har också erfarenhet av utbildningsinsatser för att föra dessa studenter närmare arbetsmarknaden. En specifik insats handlade om att ge studenterna utbildning, vägledning och praktik för att på detta sätt föra dem närmare arbetsmarknaden. Utifrån sin erfarenhet ser Mikael att den faktor som är av störst betydelse för denna målgrupp är yrkesplatsförlagd praktik. Mikael menar att det största problemet för målgruppen är att de inte får chansen att visa sin kompetens och erfarenhet i ett praktiskt sammanhang. Mot denna bakgrund anser Mikael att en mentor i första hand ska vara en person som kommer ifrån samma företag som också erbjuder praktik. Mikael menar att skälet till att utbildningsinsatsen lades ner var att företagens intresse var svagt och att det tog för lång tid att leta praktikplatser. Utifrån mina samtal med Magnus Skagerfält gällande Sveriges Ingenjörers samarbete med Sfinx och KTH ställer jag frågan till Mikael om MDH skulle kunna vara en samarbetspartner 7

10 på ett liknande sätt som KTH. När det gäller att erbjuda målgruppen vissa kurser, i syfte att förbättra deras svenska och tekniska svenska språk, menar Mikael att detta skulle kunna vara en möjlighet. Studenterna måste dock ha den formella behörighet som krävs. Mikael menar att det inte finns någon mening med att ta in utländska ingenjörer på nämnda kurser om de inte förstår det grundläggande språket. Av tidigare erfarenhet anser Mikael att det blir svårt att klara av kurser på MDH utan avklarade kurser i svenska på SAS-nivå. MDH erbjuder idag Skandinavistik i sitt ordinarie kursutbud. Studenter erbjuds skandinavistik i tre terminslånga heltidskurser och motsvarar utbildningen i SFI och SAS. MDH erbjuder också kurser på engelska för de som utbildar sig till ingenjörer eller tekniker och kräver då behörighet i engelska B. Mikael kan inte svara på om MDH kan arbeta med CSR på samma sätt som KTH men poängterar att högskolan under de senaste åren har varit tvungna att skära ner på kursutbudet av ekonomiska skäl. Mikael kan inte svara på frågan om MDH skulle kunna kartlägga en adepts utbildningsbehov utifrån arbetsmarknadsskäl då denna fråga behandlas på högre nivå. Enligt Mikael är detta en resurs-fråga och beroende av hur många adepter som kommer att ingå i programmet. Beslut måste därför tas på ledningsnivå. Mikael tycker att det är svårt att ge några definitiva svar på vilket sätt MDH skulle kunna vara en potentiell samarbetspartner i ett mentorprogram. Målgruppen i den tidigare rapporten Ingenjörresurs en slutrapport är mycket bred. Det kan därför bli svårt att veta vilken typ av utbildningsinsats MDH ska gå in med. Det kan vara en stor skillnad mellan en person som har haft annan sysselsättning i flera års tid och en nyanländ ingenjör. Mikael anser därför att det är av vikt att man gör en tydligare definition av målgruppen. Genom att ha en mer definierad målgrupp skulle MDH på ett tydligare sätt kunna se om deras kursutbud skulle kunna vara aktuellt för en adept. Mikael nämner också att MDH periodvis har arbetat med det som kallas för breddad rekrytering. Breddad rekrytering utgår ifrån och omfattas av alla sju diskrimineringsgrunder (kön, ålder, funktionsnedsättning, religion, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck) och ska främja studenters möjlighet att genomföra och slutföra sina studier (Breddad rekrytering, 2014, s. 3.). Om Västerås Stad skulle vilja starta ett samarbete med MDH på liknande sätt som KTH har gjort med Sfinx skulle breddad rekrytering kunna vara ett sätt. Mikael kan dock inte ge några konkreta besked om hur detta skulle kunna utformas eftersom 8

11 MDH i dagsläget håller på att fastställa och besluta om vilka riktlinjer högskolan ska förhålla sig till gällande breddad rekrytering. Korta Vägen Agneta Wallin arbetar som projektledare på Korta Vägen i Västerås. Korta Vägen är en nationell satsning som syftar till att tillvarata nyanländas kompetens och lanseras på universitets- och högskoleorter i hela Sverige. Målgruppen för Korta Vägen är: - nyanlända invandrare (max 3-4 år i Sverige) - utomnordiska akademiker med examen (eller minst 3 års akademiska studier) nyanlända invandrare (max 3-4 år i Sverige) - deltagarna ska ha god språkprognos (Korta Vägen testar) I Korta Vägen samarbetar Uppsala universitet, Academicum AB och Folkuniversitetet med Arbetsförmedlingen som uppdragsgivare. Projektet erbjuder deltagarna utbildning i yrkessvenska, IT och arbetsliv och samhälle. Deltagarna får också studievägledning, föreläsning om svenska högskolan, yrkescoachning samt utbildningsrelevant praktik. Uppsala Universitet (UU) sköter studievägledningen och bidrar också med bland annat föreläsningar om det svenska högskolesystemet. UU ordnar också studiebesök till KTH. Skälet till att Uppsala Universitet är samarbetspartner istället för MDH är att MDH under projektets uppstart valde att inte delta. På Korta Vägen arbetar en person på heltid som yrkescoach och har som arbetsuppgift att leta efter passande praktikplatser till deltagarna. Agneta Wallin menar att man lägger ner mycket resurser på detta då det ibland kan vara svårt att hitta praktikplatser. Beroende på hur lång period som företaget kan ta emot en praktikant så erbjuds deltagaren 2-12 veckors praktik. Efter att deltagaren har avslutat sin utbildning från Korta Vägen får denne en meritportfölj med exempelvis CV och ansökningsbrev, handlingsplan för framtida karriär samt intyg från praktiken. Agneta ser mentorprogrammet som ett intressant komplement för den målgrupp som hon möter. Skälet till att Korta Vägen inte erbjuder ett mentorprogram liknande det som Sveriges Ingenjörer, Sfinx och KTH genomför är att innehållet i Korta Vägen styrs av de tjänster som Arbetsförmedlingen har efterfrågat. Agneta Wallin menar att om mentorprogrammet blir av i Västerås så skulle Korta Vägen kunna informera sina deltagare om programmet. De kan då söka mentorprogrammet på eget initiativ. I dagsläget känner 9

12 Agneta till ca 2-4 personer som skulle kunna vara intresserade av att delta. Arbetsförmedlingen I mitt möte Kauko Leppälä, arbetsförmedlingschef i Västerås, berättar Kauko om arbetsförmedlingens insats för att hjälpa utländska ingenjörer att komma närmare arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens arbetsförmedlare är indelade i olika branschlag och det finns en arbetsförmedlare som specifikt arbetar mot teknik-, bygg-, industriföretag. Detta för att göra matchningen mellan arbetssökande och näringslivet mer framgångsrik. Enligt Kauko upplever denna arbetsförmedlare inte att det är svårt för utländska ingenjörer att hitta jobb. Svårigheter kan dock finnas för de ingenjörer som har kemiskteknisk inriktning då dessa typer av arbete sällan finns i Västerås. Vidare menar Kauko att det är viktigt att näringslivet redan från början är med som partner när man skapar ett mentorprogram. Frågor som är av betydelse enligt Kauko är: Vad har företagen för uppfattning kring rekryteringen av denna målgrupp? Hur ser kompetensbehovet ut? Vilka krav ställer näringslivet på utbildning? Ytterligare en faktor som Kauko lyfter är vikten av att definiera målgruppen i ett framtida mentorprogram. Han ställer sig delvis kritisk till den målgrupp som tidigare har identifierats i rapporten Ingenjörresurs slutrapport. Till exempel visar rapporten att några ingenjörer och tekniker kom till Sverige på 1990-talet. Kauko menar att den utbildning som en ingenjör fick på 90-talet kanske inte motsvarar företagens förväntningar och behov på utbildning idag. Kauko tror också att de utländska ingenjörer som har varit borta från arbetsmarknaden av olika anledningar eller arbetat inom annan bransch behöver andra typer av åtgärder och stöttning än vad det beskrivna mentorprogrammet kan erbjuda. Vad är budgeten för ett mentorsprogram och hur ser kravspecifikationen ut från Sveriges Ingenjörer? För att besvara frågeställningen ovan har Magnus Skagerfält på Sveriges Ingenjörer gjort en grov kostnadsberäkning. Om ett samarbete mellan Sveriges Ingenjörer och Västerås Stad blir aktuellt investerar varje part med 50 % av budgeten. 10

13 Grov kostnadsberäkning från Sveriges Ingenjörer: Coacher Mat för 50 pers Lokaler (3 hyror) Utvärdering Dokumentation/foto Mentorhandbok Summa: Förutom direkta kostnader behövs även kostnaderna för arbetsinsatserna beräknas. Projektledning kan exempelvis genomföras av två projektledare. Ett annat val för ett samägt projekt är att anlita en projektledare. Med två projektledare motsvarar arbetsinsatsen ca en månads arbete vardera under en ettårsperiod, det vill säga ca 20 % av en heltid sammantaget. Vid en budgetberäkning kan man förutom arbetstimmar räkna på lönekostnader om det är en anställd projektledare: Planering och förarbete 45 Informationsspridning bland potentiella deltagare 30 Gallring bland inkomna ansökningar 40 Intervju med intresserade mentorer 30 Matchning 50 Tre träffar (förberedelse, genomförande och efterarbete) 60 Löpande kontakter med mentorer och adepter 40 Utvärdering 15 Summa för personaltimmar: 310 Kravspecifikation från Sveriges Ingenjörer gällande eventuellt samarbete med Västerås Stad är att det måste finnas minst 20 deltagare (adepter) vid varje uppstart. Det är Västerås Stads ansvar att rekrytera deltagarna och Sveriges Ingenjörers ansvar att utse mentorerna. Adepterna måste ha en formell bedömning från Universitets- och Högskoleverket som intygar att de är utbildade ingenjörer. 11

14 8. Diskussion och slutsatser Denna rapport har syftat till att få en förståelse och kunskap över vilka faktorer i och kring Sveriges Ingenjörers mentorsprogram som är av betydelse för att ett samarbete mellan Sveriges Ingenjörer och Västerås Stad ska bli genomförbart och framgångsrikt. För att uppnå syftet har tre frågeställningar utarbetats och nedan kommer det en diskussion kring varje frågeställning som presenteras med tillhörande slutsatser. Vad är det som gör Sveriges ingenjörers mentorsprogram framgångsrikt? Resultatet visar att både Magnus Skagerfält från Sveriges Ingenjörer och Petra Krödel från KTH uppger att den främsta framgångsfaktorn med mentorprogrammet är dess uppbyggnad och struktur. Det som ger kvalité för adepten är att programmet erbjuder olika former av åtgärder som på olika sätt bidrar till utveckling och för adepten närmare arbetsmarknaden. Se bild 1 nedan. KTH Studievägledning, yrkeskompletterande utbildning Nyckelperson: En studievägledare som kartlägger adeptens utbildningsbehov, arbetar med rekryetringsprocessen av deltagare samt administrerar processen. Adept: Nyanländ ingenjör med max 2 år i Sverige Sfinx Specialutformad SFI och SAS Sveriges Ingenjörer Mentor från näringslivet Nyckelperson:Ansvarig projektledare som arbetar med matchningsprocessen mellan adept och mentor samt har kontakten med dessa under projektets gång. Det finns inget ben som är mer eller mindre betydelsefullt utan det är strukturen som tillsammans bidrar till framgång. En slutsats är därmed att för att Västerås Stad ska kunna starta ett framgångsrikt mentorprogram är det av vikt att kunna erbjuda utbildning i svenska 12

15 (SFI och SAS) och kompletterande yrkesutbildning utöver mentorinsatsen. Ett sätt att kunna erbjuda detta är att starta ett samarbete med MDH. Hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut är för tididigt att dra slutsatser om och det krävs mer resurser för att vidare undersöka detta. Ett konkret förslag till samarbete måste utarbetas av Västerås Stad som MDH kan ta ställning till. Det är dock inget krav från Sveriges Ingenjörers sida att Västerås Stad ska erbjuda utbildning i svenska och/eller yrkeskompletterande utbildning men av tidigare erfarenhet är dessa faktorer betydelsfulla för mentorprogrammets framgång. Ett förslag är att titta på strukturen som Sveriges Ingenjörer, Sfinx och KTH har skapat och se på vilket sätt de befintliga utbildningssamordnarna i Västerås Stad skulle kunna ingå i ett samverkansprojekt. De kan då bidra med stödfunktioner på olika sätt. Se bild nedan. VUC Funktion: Bidra med med SFI och SAS MDH Alternativ 1:En potentiell samverkanspartner som kan erbjuda vägledning och yrkeskompletterande utbildning Alternativ 2: Ej direkt medverkande i projektet men finns som sökbar högskola för de adepter som önskar att komplettera sina studier. Mentorprogram Sveriges Ingenjörer och Västerås Stad Projektledare En person som samordnar, vägleder och administrera hela processen Denna typ av samanverkansprojekt skulle kunna utgå ifrån ett mentorprogram men sen skapar man med andra aktörer som exempelvis VUC ett samarbete som kan hjälpa adepten i andra sammanhang. MDH skulle till exempel inte behöva vara en direkt samarbetspartner i projektet men kan alltid vara ett alternativ för den adept som på ordinarie sätt vill söka högskolekurser. Någon form av projektledning, vägledning och administrativ funktion måste dock finnas i ett samverkansprojekt. En person som kan bidra med ett helhetsansvar och som 13

16 kan vägleda och informera adepterna om de övriga aktörer som finns vid sidan om projektet. Genom att skapa ett samarbete med andra aktörer (som kan vara direkt eller indirekt aktör) finns det en form av beredskap för adepten. Även om denna rapport har avgränsat sig till att titta närmare på den tidigare identifierade målgruppen är det en slutsats att det måste läggas ner mer resurser på att undersöka den potentiella målgruppen för att kunna fastställa vilka utländska ingenjörer som kan vara rätt målgrupp för projektet. Målgruppen är den viktigaste utgångspunkten vid utformandet av programmets struktur, innehåll och mål. Vidare gällande målgruppen har Sveriges Ingenjörer enbart erfarenhet av adpeter som är så kallade nyanlända. Av de adepter som har identifierats i den tidigare rapporten är enbart 8 av 49 ingenjörer eller tekniker nyanlända. De erfarenheter som Sveriges Ingenjörer har från mentorprogrammet kan därför främst knytas till nyanlända. Om målgruppen vidgas behövs mer resurser för att kunna identifiera eventuellt utökade stödfunktioner. Vad har andra aktörer, som har erfarenhet av målgruppen utländska ingenjörer, för uppfattning gällande olika utbildningsinsatser/arbetsmarknadsinsatser? Resultatet visar att både MDH och Korta Vägen har, i deras tidigare eller nuvarande projekt, erbjudit studenter och deltagare liknande komponenter som exempelvis vägledning och utbildning. Utöver dessa komponenter har de också erbjudit studenter och deltagare yrkesplatsförlagd praktik. Det mentorprogram som Sveriges ingenjörer genomför erbjuder inte praktik utan mentorn har en vägledande funktion och finns som ett stöd för adepten under en period av ca sju månader. En slutsats i detta sammanhang är att innan Västerås Stad ingår i ett samarbete med Sveriges Ingenjörer behöver Västerås Stad sätta upp tydliga mål gällande vad ett mentorprogram ska syfta till. Det är viktigt att se skillnad mellan en mentor som har en vägledande funktion utanför arbetsplatsen och en mentor som vägleder under en arbetsplatsförlagd praktik. Enligt Kauko Leppälä, chef för arbetsförmedlingen, behöver företagen i Västerås vara en partner i utvecklingen av ett framgångsrikt mentorprogram. Ännu en slutsats är därför att i ett tidigt skede involvera ingenjörs- och teknikföretag för att få en djupare bild av rekryteringsbehovet. Dessa företag kan dessutom ge sin syn på vilken typ av kompetens och utbildning som är aktuell och av vikt inom branschen. 14

17 Vad är budgeten för ett mentorsprogram och hur ser kravspecifikationen ut från Sveriges Ingenjörer? Om Västerås Stad avser att starta ett mentorprogram liknande det som Sveriges Ingenjörer, Sfinx och KTH genomför tillsammans krävs det en mer omfattande finansiering och resurser. Den budget som presenteras i rapportens resultat är endast en budget för den del som Sveriges Ingenjörer står för. En slutsats är därför att det krävs ytterligare utredningsinsatser gällande budgeten för att kunna presentera en mer realistisk och korrekt kostnadsbild. Detta gäller även om Västerås Stad väljer att utveckla ett samverkansprojekt mellan exempelvis VUC, Västerås Stad och MDH. 15

18 Referenser Nordström, A., Rosenberg, A., Hämeenniemi, M., & Thi, J. (2014). Breddad Rekrytering (rapport skriven på uppdrag av förvaltningschef på Mälardalens Högskola) Hussein, S. (2013). Ingenjörresurs Slutrapport ; en rapport skriven på uppdrag av Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden för Västerås Stad. Eklund, F., & Welander, J. Ingenjörsmentor Mentorprogram för nyanlända ingenjörer. (författad på uppdrag av Sveriges Ingenjörer och SFX/Sfinx). Version

Beslut - Mentorsprogram för utländska ingenjörer - Ingenjörsresurs

Beslut - Mentorsprogram för utländska ingenjörer - Ingenjörsresurs TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-11-26 Dnr: 2012/307-UAN-679 Göran Thunberg - tifgt01 E-post: goran.thunberg@vasteras.se Kopia till Ylva Wretås, strateg stadsledningskontoret

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer

Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer Sfinx ett gott exempel på samverkan över flera gränser Sfinx är en intensivutbildning för invandrade ingenjörer i Stockholms län. Verksamheten startade

Läs mer

3 års verkstad med start i januari 2016

3 års verkstad med start i januari 2016 3 års verkstad med start i januari 2016 Ett projekt vars syfte är att tillvarata och vidareutveckla det tillskott av kompetens vi får i samband med migrationen. Rina Näslund Branzell Fakta En felrekrytering

Läs mer

Motion av Anna Manell och Benny Lindholm (båda L) om att ta tillvara nyanländas kompetens

Motion av Anna Manell och Benny Lindholm (båda L) om att ta tillvara nyanländas kompetens ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Davidsson Per (KLK) Niemelä Tuomo (AMF) Datum 2016-02-02 Rev 2016-04-04 Diarienummer AMN-2016-0108 Arbetsmarknadsnämnden Motion av Anna Manell och Benny Lindholm

Läs mer

Yttrande över remiss av motion (2017:16) om satsning på yrkesmentorsprogram för nyanlända

Yttrande över remiss av motion (2017:16) om satsning på yrkesmentorsprogram för nyanlända Arbetsmarknadsförvaltningen Enheten för flyktingsamordning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-17 Handläggare Annika Rosbring Telefon: 08 508 35 480 Till Arbetsmarknadsnämnden den 29 augusti 2017 Ärende

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun VOK AB Delrapport ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Mars 2010 VOK AB Nygatan 24 52330 Ulricehamn Tel: 0321 12105 www.vok.se

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap

Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap Karriär på lika villkor för invandrade akademiker Yrkesinriktat mentorskap Vi slösar med värdefulla resurser 2011 drygt 27 000 samhällsvetare i Sverige med utländsk utbildning En tredjedel saknar jobb

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Rozalia Weisz Handläggare 040-675 35 20 Rozalia.Weisz@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-15 Dnr 1401907 1 (6) Regionala utvecklingsnämnden Mentorskapsprogram för invandrarkvinnor

Läs mer

Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017

Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017 Samverkan om nyanlända UPPSALA 16 MARS 2017 Erfarenheterna från samverkan kring ungdomar Överenskommelser i 287 kommuner Framgångsfaktorer Utmaningar Identifierade hinder och problem Påtalade behov av

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel

Ansökan om utvecklingsmedel 1 (5) Handläggare: Gunilla Ericsson 2013-10-23 GN 2013.0176 Gymnasienämnden Kommunstyrelsen Karlskoga Ansökan om utvecklingsmedel Sammanfattning Gymnasienämnden ansöker om utvecklingsmedel hos kommunstyrelsen

Läs mer

Ett vägledningscentrum i samverkan

Ett vägledningscentrum i samverkan Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Vuxenutbildningen Sofia Axelsson, 070-167 89 25 Datum 1 (7) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Ett

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2013 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Projektet Broen. Handlingsplan för mentorskap Vuxenutbildningen Kungälv

Projektet Broen. Handlingsplan för mentorskap Vuxenutbildningen Kungälv Projektet Broen Handlingsplan för mentorskap Vuxenutbildningen Kungälv Inledning Hösten 2014 startade Broen som är ett projekt där det ska skapas förutsättningar för mentorskap för målgruppen invandrare

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Yttrande över remiss av skrivelse (9/11) om uppdragsutbildning för förskollärare

Yttrande över remiss av skrivelse (9/11) om uppdragsutbildning för förskollärare Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildning Stockholm Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-08-18 Handläggare Elisabeth Ryde Telefon: 08-508 35 547 Tinna Nilsson Telefon: 08-508 35 906 Till Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Att vara mentor inom Rotarys yrkesmentorsprojekt. Lite inspiration och handledning för varje Rotarian som reflekterar på att bli mentor

Att vara mentor inom Rotarys yrkesmentorsprojekt. Lite inspiration och handledning för varje Rotarian som reflekterar på att bli mentor Att vara mentor inom Rotarys yrkesmentorsprojekt Lite inspiration och handledning för varje Rotarian som reflekterar på att bli mentor 2 Varför skall jag vara mentor? Många människor från andra länder

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA Verksamhetens syfte Frisk & Fri Uppsala verkar för ett samhälle utan ätstörningar där alla är fria att vara sig själva. Föreningens verksamhet syftar till att:

Läs mer

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

Program för lika villkor vid Uppsala universitet Dnr UFV 2015/766 Program för lika villkor vid Uppsala universitet Fastställt av konsistoriet 2016-06-16. Innehållsförteckning Rektors förord 3 Inledning 4 Ansvar 4 Utgångspunkter 4 Uppföljning 5 och strategier

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

FBI Mentorprogram 14/15

FBI Mentorprogram 14/15 FBI Mentorprogram 14/15 FBI:s Mentorprogram Studentföreningen Förenade Byggingenjörer på Mälardalens högskola i Västerås kommer under läsåret 14/15 att införa ett mentorprogram. Idén till mentorprogrammet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammantrades datum 2015-12-08 Blad 16 Ksau 213 Dnr 42/2014-101 Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar I en motion inkommen till

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

Tusen möjligheter HITTA DITT NYA ARBETE GENOM OSS

Tusen möjligheter HITTA DITT NYA ARBETE GENOM OSS Tusen möjligheter HITTA DITT NYA ARBETE GENOM OSS 1 2 Arbetsförmedlingen är till för alla som vill hitta ett nytt jobb. Vår uppgift är att föra samman dig som söker jobb med intressanta arbetsgivare på

Läs mer

SFA medicin. Kompetenscenter i Köping

SFA medicin. Kompetenscenter i Köping SFA medicin Kompetenscenter i Köping Svenska för medicinskt utbildade akademiker, SFA i Köping, Västmanland Sfa-medicin är en intensiv, yrkesinriktad språkutbildning för de som har utländsk utomeuropeisk

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

ANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se Vägledning

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Nyanländas etablering

Nyanländas etablering Nyanländas etablering 2 år med Etableringsuppdraget Norrköping, 11 april 2013 Hans-Göran Johansson Sakområdesspecialist Avd. Integration & Etablering hans-goran.johansson@arbetsformedlingen.se Etableringsuppdraget

Läs mer

En intervjubaserad. utvärdering av Ingenjörsmentor

En intervjubaserad. utvärdering av Ingenjörsmentor En intervjubaserad utvärdering av Ingenjörsmentor EN INTERVJUBASERAD UTVÄRDERING AV INGENJÖRSMENTOR Genomförd av Sara Wilk under sommar/hösten 2014. Utvärdering av Ingenjörsmentor sverigesingenjorer.se

Läs mer

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden.

Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Projektet drivs av Länsstyrelsen i Västa Götaland och finansieras av Arbetsförmedlingen och Europeiska Socialfonden. Historik Korta vägen År 2000-2002 - Tre ESF finansierade projekt startas i Västra Götland:

Läs mer

Praktik. Lättläst svenska

Praktik. Lättläst svenska Lättläst svenska Praktik Om du behöver stärka dina möjligheter att få ett arbete kan du i vissa fall få praktik på ett företag. Det finns fyra olika typer av praktik som du kan få genom oss på Arbetsförmedlingen:

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Sida: 1 av 7 Ny på Arbetsförmedlingen (textversion av filmen ny.arbetsformedlingen.se) Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Lokal överenskommelse

Lokal överenskommelse Lokal överenskommelse Parter Melleruds Kommun 212000-1488 Arbetsförmedlingen Vänersborg/Mellerud 202100-2114 Syfte Att genom samarbete, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Tolv strategier för personalförsörjning

Tolv strategier för personalförsörjning Tolv strategier för personalförsörjning Förord Botkyrka, liksom flertalet andra kommuner, står inför en situation med ett växande antal personalavgångar. Många av våra anställda är nämligen födda under

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20140903 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 6mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2014-07-31 Projekt för matchning

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Inrättandet av två nya Jobbtorg Motion (2016:10) av Johanna Sjö (M)

Inrättandet av två nya Jobbtorg Motion (2016:10) av Johanna Sjö (M) Utlåtande 2016:131 RIII (Dnr 106-129/2016) Inrättandet av två nya Jobbtorg Motion (2016:10) av Johanna Sjö (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2016:10) av Johanna

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Etablering genom sysselsättning mars 2016 Processansökan

Etablering genom sysselsättning mars 2016 Processansökan Etablering genom sysselsättning mars 2016 Processansökan 1. Utgångspunkter Processansökan tar avstamp i den förstudie som gjordes under januari och februari 2016. I förstudien intervjuades nyckelpersoner

Läs mer

FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS

FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS Handbok FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS 1 Handbok för mentorer och adepter Det teoretiska studielivet och det praktiska arbetslivet är två världar som allt för ofta ligger långt ifrån varandra.

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

Riktlinjer för studiestartsstöd vid vuxenutbildning

Riktlinjer för studiestartsstöd vid vuxenutbildning Riktlinjer för studiestartsstöd vid vuxenutbildning Ödeshögs kommun 2017-11-01 Ödeshögs kommun - riktlinjer för studiestartsstöd vid vuxenutbildning Inledning Syftet är att öka rekryteringen till studier

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Ansökan: Främjandemedel för arbetsmarknadens parter För implementering av snabbspåret för socionomer

Ansökan: Främjandemedel för arbetsmarknadens parter För implementering av snabbspåret för socionomer Sida 1 (7) Ansökan: Främjandemedel för arbetsmarknadens parter För implementering av snabbspåret för socionomer Datum: 2016-03-24 Ansökande organisation/er: Namn på Organisationsnummer: SKL 222000-0315

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Kiruna Kommun och Arbetsförmedlingen Kiruna för att få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete och egenförsörjning.

Ett samverkansprojekt mellan Kiruna Kommun och Arbetsförmedlingen Kiruna för att få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete och egenförsörjning. KOM I JOBB Ett samverkansprojekt mellan Kiruna Kommun och Arbetsförmedlingen Kiruna för att få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete och egenförsörjning. 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skellefteå

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skellefteå Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skellefteå Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Fyll i nedanstående ansökan. Observera att ett krav för att ansökan ska behandlas är att den tar upp samverkan

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Ungdomsprojekt i praktiken

Ungdomsprojekt i praktiken Ungdomsprojekt 2013 200 i praktiken Projektbeskrivning, Matchning för arbetspraktik till arbetslösa ungdomar och till funktionshindrade ungdomar med särskilda behov i Vaggeryds kommun. 2(7) Bakgrund Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Dnr. (Typ 06/KS0003) Datum 2013/05/22 Till/ Sida 1 av 7 Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Inledning Detta dokument är en beskrivning av arbetsmodellen Torsås Modellen 1-5. Dokumentet skall ses som en

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Yttrande över remiss av motion (2016:13) av Stina Bengtsson (C) om ett starta eget-program för kvinnor i utanförskapsområden

Yttrande över remiss av motion (2016:13) av Stina Bengtsson (C) om ett starta eget-program för kvinnor i utanförskapsområden Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-08-18 Handläggare Madeleine Duggin Telefon: 08-508 35 881 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Förbättrade chanser för förortsföretagare att lyckas Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:29)

Förbättrade chanser för förortsföretagare att lyckas Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:29) Utlåtande 2008: RI (Dnr 009-807/2008) Förbättrade chanser för förortsföretagare att lyckas Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:29) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2008:29)

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Program för mentorprojekt

Program för mentorprojekt Program för mentorprojekt Upprättat av en arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen 2000-05-22 Program för mentorprojekt Upprättad av: Arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen Datum: 2000-05-22 Innehåll sida 1 Inledning

Läs mer

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-11-18 Utvecklingsförvaltningen 1 (11) Karin Sundström Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 Förslag till

Läs mer

Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!

Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Samordningsförbundet, Västra Skaraborg 1. Sammanfattning Level Up är ett treårigt projekt som drivs av Samordningsförbundet Västra Skaraborg

Läs mer

R.O.P. mentorprogram

R.O.P. mentorprogram Förändring, utveckling R.O.P. mentorprogram Svensk Fjärrvärme AB erbjuder mentorprogram för medarbetare i branschen Svensk Fjärrvärme AB erbjuder åter igen sitt uppskattade mentorprogram för medarbetare

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept?

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

NOTIS Inlämningsuppgift till Mentorskap inom Samverkan

NOTIS Inlämningsuppgift till Mentorskap inom Samverkan NOTIS Inlämningsuppgift till Mentorskap inom Samverkan adept: Nihad Subasic subasic@kth.se KTH, ITM, TMT Campus Södertälje mentor: Joakim Gimholt joakim.gimholt@scania.com Scania Tekniskt Center Södertälje

Läs mer

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer