Beslut - Mentorsprogram för utländska ingenjörer

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2012/307-UAN-679 Göran Thunberg - tifgt01 E-post: goran.thunberg@vasteras.se Kopia till Ylva Wretås, strateg, stadsledningskontoret Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut - Mentorsprogram för utländska ingenjörer Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner rapporten i sin helhet. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inte genomföra Mentorsprogrammet. Ärendebeskrivning Under 2012 lämnade VästeråsAlliansen in en motion angående mentorsprogram för utländska ingenjörer. Utifrån detta anställdes en person 2013 under 6 månader för att kartlägga förekomsten av utländska ingenjörer som inte arbetade som ingenjörer, samt för att föreslå ett program för att hjälpa dem till anställning som ingenjör. Tveksamheter fanns från Arbetsförmedlingen om en sådan här grupp fanns utanför den grupp som de redan kartlagt. Andra instanser sa att gruppen fanns. Den person som anställdes fann i sin kartläggning ett 40-tal personer som kunde vara av den aktuella kategorin och hon föreslog också ett program som skulle kunna användas. Programmet förutsatte ett innehåll där praktik var nödvändigt, bland annat. För att använda sig av praktik var det nödvändigt att Arbetsförmedlingen var delaktig i detta men deras regelverk tillät inte detta utanför sina Jobbgarantier. VästeråsAlliansen har under 2014 lyft frågan igen och menar att man kan lyfta ut en del av det föreslagna programmet (Mentorsdelen) och starta upp det. För att ta reda på förutsättningarna för detta anställdes en person under 3 månader under våren Det uppdraget har nu inrapporterats och redovisas i slutrapporten Mentorprogram för utländska ingenjörer. Det är barn- och utbildningsförvaltningens bedömning att ett genomförande av enbart Mentorsdelen inte är att rekommendera. Det skulle enligt förvaltningens bedömning troligen inte leda till något annat än att de personer som hittades i 2013 års utredning, blir frustrerade över att delta i något som med stor sannolikhet inte leder till jobb. För många av dem som redan har en försörjning, kan det till och med leda till att de blir av med den, eftersom de Skickad av: Carin Miehling - an979

2 VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Dnr: 2012/307-UAN-679 måste vara frånvarande därifrån. Arbetsförmedlingen har verksamhet som tillvaratar målgruppen bland dem som är nyanlända, och enligt Kauko Leppäla, arbetsförmedlingschef i Västerås, hittas också jobb till de personer som har rätt och tillräckligt färsk utbildning. Gruppen som kartlades under förra året har enligt Arbetsförmedlingen utbildningar som är för gamla och därmed inte motsvarar företagens förväntningar och behov. Arbetsförmedlingen menar också att den grupp utländska ingenjörer som varit borta länge från den bransch de utbildat sig till, behöver andra typer av insatser och stöttning än vad Mentorprogrammet kan erbjuda. Bilagor Mentorprogram för utländska ingenjörer - slutrapport

3 Mentorprogram för utländska ingenjörer slutrapport Av Maria Thunberg 1

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. UPPDRAGET 3 4. AVGRÄNSNINGAR 4 5. METOD 4 6. RESULTAT 4 8. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 12 REFERENSER 16 2

5 1. Inledning Under åren 2002 till 2012 angav i snitt cirka var femte arbetsgivare att det var brist på nyutexaminerade ingenjörsutbildade. Under samma tidsperiod angav i snitt drygt hälften av arbetsgivarna att det var brist på yrkeserfarna ingenjörsutbildade (hämtat från undersökningen Arbetskraftsbarometern från Statistiska Centralbyrån, temarapport 2013:1). Citatet ovan speglar, utifrån ett samhälleligt perspektiv, att det är av vikt att hjälpa utländska ingenjörer och tekniker som trots utbildning inte har funnit arbeten inom sin bransch då det finns ett behov på arbetsmarknaden. Att kartlägga hur en arbetsmarknadsinsats som ett mentorprogram kan föra ingenjörer och tekniker närmare arbetsmarknaden är viktigt. Detta eftersom insatsen kan bidra med att göra matchningsprocessen mellan målgruppen och arbetsmarknaden bättre och mer effektiv. Strukturen och framgångsfaktorerna bakom ett mentorprogram har varit centrala i detta arbete och på vilket sätt dessa skulle kunna implementeras eller utvecklas i Västerås Stad. 2. Bakgrund 2013 presenterades rapporten Ingenjörresurs slutrapport av den tidigare projektledaren. I denna rapport presenterades ett förslag till plattform som beskriver på vilket sätt olika insatser kan hjälpa utländska ingenjörer och tekniker att hitta rätt arbete inom sin bransch på den svenska arbetsmarknaden. Exempel på insatser var svenska som andra språk, kurser på Mälardalens Högskola, matchningsverksamhet (praktik) samt mentorprogram. I rapporten beskrevs också att en målgrupp hade identifierats och som skulle kunna vara potentiella deltagare till projektet. Beslut gällande den plattform som presenterades i rapporten senarelades och i januari 2014 beslutade Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att återigen ta upp frågan gällande projektet Ingenjörresurs. Nämnden beslutade att fokus denna gång skulle vara på det mentorprogram som ingick i den tidigare utvecklade plattformen. I uppdraget och utvecklingen av plattformen etablerades kontakt med fackförbundet Sveriges Ingenjörer då dessa har erfarenhet och kunskap om mentorprogram för utländska ingenjörer. 3. Uppdraget Uppdraget syftar till att få en förståelse och kunskap över vilka faktorer i och kring Sveriges Ingenjörers mentorprogram som är av betydelse för att ett samarbete mellan Sveriges 3

6 Ingenjörer och Västerås Stad ska bli genomförbart och framgångsrikt. Följande frågeställningar utgör ett stöd för att uppnå uppdragets syfte: - Vad är det som gör Sveriges ingenjörers mentorsprogram framgångsrikt? - Vilken uppfattning har andra aktörer, som har erfarenhet av målgruppen, gällande olika utbildningsinsatser/arbetsmarknadsinsatser? - Vad är budgeten för ett mentorsprogram och hur ser kravspecifikationen ut från Sveriges Ingenjörer? 4. Avgränsningar Uppdraget är avgränsat till en analys och research kring det mentorprogram som Sveriges Ingenjörer tidigare genomfört och innefattar inte en vidareutveckling eller en djupare kartläggning av de potentiella deltagare som den tidigare projektledaren identifierade. 5. Metod För att besvara de ovan nämnda frågeställningarna har möten med berörda personer ägt rum för att på detta sätt få information och fakta. Denna information ligger även till grund för de slutsatser som presenteras i rapportens diskussions del. 6. Resultat Nedan presenteras resultaten i relation till varje frågeställning. Vad är det som gör Sveriges ingenjörers mentorsprogram framgångsrikt? För att besvara frågeställningen ovan har jag vid tre tillfällen träffat Magnus Skagerfält från Sveriges Ingenjörer som är projektledare för mentorprogrammet. Jag har också träffat Petra Krödel som är projektansvarig och samarbetspartner från KTH och Sfinx. 4

7 Sveriges Ingenjörer När Magnus Skagerfält berättar om sin erfarenhet gällande mentorprogram utgår han ifrån det mentorprogram som anordnas av Sveriges Ingenjörer i samarbete med Sfinx och KTH. Sfinx, Svenska för invandrare, är en yrkesinriktad svenskutbildning med syfte att tillvarata nyanlända ingenjörers kompetens så att de snabbt kommer ut i yrkeslivet i sina yrken (Sveriges Ingenjörer och SFX/Sfinx, version 4.3). Begreppet nyanlända avser personer som har fått uppehållstillstånd och varit i Sverige maximalt 2 år. Sfinx mål är att ge nyanlända ingenjörer goda kunskaper i svenska, svenskt-tekniskt språk samt kunskaper om svensk arbetsmarknad. Detta för att öka chanserna till anställning inom ingenjörsbranschen (Hussein, 2013, s. 7). I samarbetet mellan Sfinx och Sveriges Ingenjörer erbjuder Sfinx sina deltagare möjligheten att kunna söka och delta i ett mentorprogram som Sveriges ingenjörer arrangerar. KTHs roll i samarbetet har varit att skapa så kallade sfinx-platser för Sfinx deltagare och adepterna i mentorprogrammet på KTH. Till exempel erbjuder KTH studievägledning för att på detta sätt kartlägga adeptens utbildningsbehov samt vägleder och berättar om svensk arbetsmarknad. Genom att kartlägga utbildningsbehovet har KTH tillsammans med adepten kunnat fastställa om det funnits kurser som är av vikt för att adepten ska komma närmare arbetsmarknaden. Adepterna har fått möjlighet att ta del av KTHs kursutbud för att spetsa/komplettera sin utbildning samt för att förbättra sitt tekniska språk. Vidare har adepterna också haft möjlighet att delta i kurser för att ta högskolepoäng eller delta i kurser som auskultant. KTH har även gjort det möjligt för adepterna att söka enstaka kurser utan att ha formell behörighet i svenska. De mentorer som är delaktiga i mentorprogrammet får ingen utbildning i mentorskap och det finns inga kriterier för att bli mentor förutom att ingenjören är medlem i Sveriges Ingenjörer. Magnus Skagerfält är tydlig med att skälet till varför mentorprogrammet är framgångsrikt är för att strukturen och uppbyggnaden av projektet vilar på många olika ben. Det är samarbetet mellan Sveriges Ingenjörer, Sfinx och KTH som gör konceptet framgångsrikt för adepten. Vidare menar Magnus att han ser mentorprogrammet som ett komplement till Sfinx och KTH och han har därför valt att inte göra några kvantitativa mätningar då dessa inte skulle ge ett valitt resultat. Mentorprogrammet syftar inte till att ge adepten ett jobb utan ska ses som ett komplement för att föra adepten närmare arbetsmarknaden. Att mäta hur många adepter som har fått arbete efter att ha deltagit i mentorprogrammet är därför inte intressant. Kvalitativa analyser och utvärderingar är mer intressanta då dessa ger en mer rättvis bild av den 5

8 förändring som adepten uppnått efter mentorsprogrammet. Att fråga om ökad självkänsla relaterat till möjligheten att få ett jobb eller fråga om hur adepten ser på svenska arbetsmarknaden är mer relevant. Sveriges Ingenjörer har nyligen beslutat att genomföra kvalitativa utvärderingar av mentorprogrammet. Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) För att få en djupare bild av KTHs roll har jag träffat Petra Krödel som är ansvarig studievägledare på KTH. Hon arbetar ca 35 % av sin arbetstid med Sfinx deltagare och adepterna. Petra administrerar och tar emot ansökningar till Sfinx. Hon menar att det främsta skälet till att KTH är delaktiga i projektet är att de vill vara med och hjälpa målgruppen och projektet blir då en form av Corporate Social Responsibility (CSR). Även Petra, precis som Magnus, lyfter fram att den främsta framgångsfaktorn i mentorprogrammet är att det vilar på många ben. Mentorprogrammet är en central faktor då detta ger adepten en direkt kontakt med näringslivet och en person som kan berätta och dela med sig av sina erfarenheter samt vara en länk till ett kontaktnät inom ingenjörsbranschen. För att få en bild av vad mentorprogrammet erbjuder har nedan information hämtas från den mentorskapshandbok som varje adept och mentor får. Mentorprogrammet erbjuder följande: - Lära känna en professionskollega verksam i Sverige - Få insikt om vad det innebär att arbeta som ingenjör i Sverige - Nätverk, kontaktytor och viktiga relationer - Vara en nyfiken och engagerad diskussionspartner - Dela med sig av sina erfarenheter - Mentorshandbok och annat stöd - Få kunskap om vilka meriter och personliga egenskaper som anses viktiga på svenska ingenjörsarbetsplatser - Praktisk kunskap om ingenjörers arbetsmarknad Programmet består av tre gemensamma träffar för samtliga adepter och mentorer samt sex individuella träffar för varje adept-mentor par. Hela programmet pågår under ca sju månader. 6

9 Petra Krödel menar att skälet till varför arbetsplatsförlagd praktik inte erbjuds är att många företag inte vill ta emot praktikanter. Petra har erfarenhet av att leta praktikplatser och vet hur svår denna uppgift är. Att företag, av olika anledningar, inte vill ha praktikanter är en verklighet som måste accepteras och istället för att ägna tid och resurser till att övertala företag om praktikplatser är mentorprogrammet att annat alternativ. Magnus Skagerfält har också erfarenhet gällande praktikplatser och menar att det är svårt, inte bara för målgruppen utländska ingenjörer, utan även för svenska ingenjörer att få en praktikplats. Både Petra och Magnus menar att även om det inte ingår praktik i mentorprogrammet kan ibland mentorer hjälpa till med praktikplatser. Vad har andra aktörer, som har erfarenhet av målgruppen utländska ingenjörer, för uppfattning gällande olika utbildningsinsatser/arbetsmarknadsinsatser? För att besvara ovan frågeställning har jag träffat Mikael Lindberg, studievägledare från Mälardalens Högskola, Agneta Wallin, projektledare på Korta Vägen samt Kauko Leppälä, Arbetsförmedlingschef i Västerås. Mälardalens Högskola Studievägledare Mikael Lindberg på Mälardalens Högskola (MDH) har 19 års erfarenhet av sitt yrke. Under sitt arbete har han ofta mött målgruppen utländska studenter som studerar till ingenjörer eller tekniker eller utländska ingenjörer som vill förbättra/spetsa sin utbildning. Mikael har också erfarenhet av utbildningsinsatser för att föra dessa studenter närmare arbetsmarknaden. En specifik insats handlade om att ge studenterna utbildning, vägledning och praktik för att på detta sätt föra dem närmare arbetsmarknaden. Utifrån sin erfarenhet ser Mikael att den faktor som är av störst betydelse för denna målgrupp är yrkesplatsförlagd praktik. Mikael menar att det största problemet för målgruppen är att de inte får chansen att visa sin kompetens och erfarenhet i ett praktiskt sammanhang. Mot denna bakgrund anser Mikael att en mentor i första hand ska vara en person som kommer ifrån samma företag som också erbjuder praktik. Mikael menar att skälet till att utbildningsinsatsen lades ner var att företagens intresse var svagt och att det tog för lång tid att leta praktikplatser. Utifrån mina samtal med Magnus Skagerfält gällande Sveriges Ingenjörers samarbete med Sfinx och KTH ställer jag frågan till Mikael om MDH skulle kunna vara en samarbetspartner 7

10 på ett liknande sätt som KTH. När det gäller att erbjuda målgruppen vissa kurser, i syfte att förbättra deras svenska och tekniska svenska språk, menar Mikael att detta skulle kunna vara en möjlighet. Studenterna måste dock ha den formella behörighet som krävs. Mikael menar att det inte finns någon mening med att ta in utländska ingenjörer på nämnda kurser om de inte förstår det grundläggande språket. Av tidigare erfarenhet anser Mikael att det blir svårt att klara av kurser på MDH utan avklarade kurser i svenska på SAS-nivå. MDH erbjuder idag Skandinavistik i sitt ordinarie kursutbud. Studenter erbjuds skandinavistik i tre terminslånga heltidskurser och motsvarar utbildningen i SFI och SAS. MDH erbjuder också kurser på engelska för de som utbildar sig till ingenjörer eller tekniker och kräver då behörighet i engelska B. Mikael kan inte svara på om MDH kan arbeta med CSR på samma sätt som KTH men poängterar att högskolan under de senaste åren har varit tvungna att skära ner på kursutbudet av ekonomiska skäl. Mikael kan inte svara på frågan om MDH skulle kunna kartlägga en adepts utbildningsbehov utifrån arbetsmarknadsskäl då denna fråga behandlas på högre nivå. Enligt Mikael är detta en resurs-fråga och beroende av hur många adepter som kommer att ingå i programmet. Beslut måste därför tas på ledningsnivå. Mikael tycker att det är svårt att ge några definitiva svar på vilket sätt MDH skulle kunna vara en potentiell samarbetspartner i ett mentorprogram. Målgruppen i den tidigare rapporten Ingenjörresurs en slutrapport är mycket bred. Det kan därför bli svårt att veta vilken typ av utbildningsinsats MDH ska gå in med. Det kan vara en stor skillnad mellan en person som har haft annan sysselsättning i flera års tid och en nyanländ ingenjör. Mikael anser därför att det är av vikt att man gör en tydligare definition av målgruppen. Genom att ha en mer definierad målgrupp skulle MDH på ett tydligare sätt kunna se om deras kursutbud skulle kunna vara aktuellt för en adept. Mikael nämner också att MDH periodvis har arbetat med det som kallas för breddad rekrytering. Breddad rekrytering utgår ifrån och omfattas av alla sju diskrimineringsgrunder (kön, ålder, funktionsnedsättning, religion, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck) och ska främja studenters möjlighet att genomföra och slutföra sina studier (Breddad rekrytering, 2014, s. 3.). Om Västerås Stad skulle vilja starta ett samarbete med MDH på liknande sätt som KTH har gjort med Sfinx skulle breddad rekrytering kunna vara ett sätt. Mikael kan dock inte ge några konkreta besked om hur detta skulle kunna utformas eftersom 8

11 MDH i dagsläget håller på att fastställa och besluta om vilka riktlinjer högskolan ska förhålla sig till gällande breddad rekrytering. Korta Vägen Agneta Wallin arbetar som projektledare på Korta Vägen i Västerås. Korta Vägen är en nationell satsning som syftar till att tillvarata nyanländas kompetens och lanseras på universitets- och högskoleorter i hela Sverige. Målgruppen för Korta Vägen är: - nyanlända invandrare (max 3-4 år i Sverige) - utomnordiska akademiker med examen (eller minst 3 års akademiska studier) nyanlända invandrare (max 3-4 år i Sverige) - deltagarna ska ha god språkprognos (Korta Vägen testar) I Korta Vägen samarbetar Uppsala universitet, Academicum AB och Folkuniversitetet med Arbetsförmedlingen som uppdragsgivare. Projektet erbjuder deltagarna utbildning i yrkessvenska, IT och arbetsliv och samhälle. Deltagarna får också studievägledning, föreläsning om svenska högskolan, yrkescoachning samt utbildningsrelevant praktik. Uppsala Universitet (UU) sköter studievägledningen och bidrar också med bland annat föreläsningar om det svenska högskolesystemet. UU ordnar också studiebesök till KTH. Skälet till att Uppsala Universitet är samarbetspartner istället för MDH är att MDH under projektets uppstart valde att inte delta. På Korta Vägen arbetar en person på heltid som yrkescoach och har som arbetsuppgift att leta efter passande praktikplatser till deltagarna. Agneta Wallin menar att man lägger ner mycket resurser på detta då det ibland kan vara svårt att hitta praktikplatser. Beroende på hur lång period som företaget kan ta emot en praktikant så erbjuds deltagaren 2-12 veckors praktik. Efter att deltagaren har avslutat sin utbildning från Korta Vägen får denne en meritportfölj med exempelvis CV och ansökningsbrev, handlingsplan för framtida karriär samt intyg från praktiken. Agneta ser mentorprogrammet som ett intressant komplement för den målgrupp som hon möter. Skälet till att Korta Vägen inte erbjuder ett mentorprogram liknande det som Sveriges Ingenjörer, Sfinx och KTH genomför är att innehållet i Korta Vägen styrs av de tjänster som Arbetsförmedlingen har efterfrågat. Agneta Wallin menar att om mentorprogrammet blir av i Västerås så skulle Korta Vägen kunna informera sina deltagare om programmet. De kan då söka mentorprogrammet på eget initiativ. I dagsläget känner 9

12 Agneta till ca 2-4 personer som skulle kunna vara intresserade av att delta. Arbetsförmedlingen I mitt möte Kauko Leppälä, arbetsförmedlingschef i Västerås, berättar Kauko om arbetsförmedlingens insats för att hjälpa utländska ingenjörer att komma närmare arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens arbetsförmedlare är indelade i olika branschlag och det finns en arbetsförmedlare som specifikt arbetar mot teknik-, bygg-, industriföretag. Detta för att göra matchningen mellan arbetssökande och näringslivet mer framgångsrik. Enligt Kauko upplever denna arbetsförmedlare inte att det är svårt för utländska ingenjörer att hitta jobb. Svårigheter kan dock finnas för de ingenjörer som har kemiskteknisk inriktning då dessa typer av arbete sällan finns i Västerås. Vidare menar Kauko att det är viktigt att näringslivet redan från början är med som partner när man skapar ett mentorprogram. Frågor som är av betydelse enligt Kauko är: Vad har företagen för uppfattning kring rekryteringen av denna målgrupp? Hur ser kompetensbehovet ut? Vilka krav ställer näringslivet på utbildning? Ytterligare en faktor som Kauko lyfter är vikten av att definiera målgruppen i ett framtida mentorprogram. Han ställer sig delvis kritisk till den målgrupp som tidigare har identifierats i rapporten Ingenjörresurs slutrapport. Till exempel visar rapporten att några ingenjörer och tekniker kom till Sverige på 1990-talet. Kauko menar att den utbildning som en ingenjör fick på 90-talet kanske inte motsvarar företagens förväntningar och behov på utbildning idag. Kauko tror också att de utländska ingenjörer som har varit borta från arbetsmarknaden av olika anledningar eller arbetat inom annan bransch behöver andra typer av åtgärder och stöttning än vad det beskrivna mentorprogrammet kan erbjuda. Vad är budgeten för ett mentorsprogram och hur ser kravspecifikationen ut från Sveriges Ingenjörer? För att besvara frågeställningen ovan har Magnus Skagerfält på Sveriges Ingenjörer gjort en grov kostnadsberäkning. Om ett samarbete mellan Sveriges Ingenjörer och Västerås Stad blir aktuellt investerar varje part med 50 % av budgeten. 10

13 Grov kostnadsberäkning från Sveriges Ingenjörer: Coacher Mat för 50 pers Lokaler (3 hyror) Utvärdering Dokumentation/foto Mentorhandbok Summa: Förutom direkta kostnader behövs även kostnaderna för arbetsinsatserna beräknas. Projektledning kan exempelvis genomföras av två projektledare. Ett annat val för ett samägt projekt är att anlita en projektledare. Med två projektledare motsvarar arbetsinsatsen ca en månads arbete vardera under en ettårsperiod, det vill säga ca 20 % av en heltid sammantaget. Vid en budgetberäkning kan man förutom arbetstimmar räkna på lönekostnader om det är en anställd projektledare: Planering och förarbete 45 Informationsspridning bland potentiella deltagare 30 Gallring bland inkomna ansökningar 40 Intervju med intresserade mentorer 30 Matchning 50 Tre träffar (förberedelse, genomförande och efterarbete) 60 Löpande kontakter med mentorer och adepter 40 Utvärdering 15 Summa för personaltimmar: 310 Kravspecifikation från Sveriges Ingenjörer gällande eventuellt samarbete med Västerås Stad är att det måste finnas minst 20 deltagare (adepter) vid varje uppstart. Det är Västerås Stads ansvar att rekrytera deltagarna och Sveriges Ingenjörers ansvar att utse mentorerna. Adepterna måste ha en formell bedömning från Universitets- och Högskoleverket som intygar att de är utbildade ingenjörer. 11

14 8. Diskussion och slutsatser Denna rapport har syftat till att få en förståelse och kunskap över vilka faktorer i och kring Sveriges Ingenjörers mentorsprogram som är av betydelse för att ett samarbete mellan Sveriges Ingenjörer och Västerås Stad ska bli genomförbart och framgångsrikt. För att uppnå syftet har tre frågeställningar utarbetats och nedan kommer det en diskussion kring varje frågeställning som presenteras med tillhörande slutsatser. Vad är det som gör Sveriges ingenjörers mentorsprogram framgångsrikt? Resultatet visar att både Magnus Skagerfält från Sveriges Ingenjörer och Petra Krödel från KTH uppger att den främsta framgångsfaktorn med mentorprogrammet är dess uppbyggnad och struktur. Det som ger kvalité för adepten är att programmet erbjuder olika former av åtgärder som på olika sätt bidrar till utveckling och för adepten närmare arbetsmarknaden. Se bild 1 nedan. KTH Studievägledning, yrkeskompletterande utbildning Nyckelperson: En studievägledare som kartlägger adeptens utbildningsbehov, arbetar med rekryetringsprocessen av deltagare samt administrerar processen. Adept: Nyanländ ingenjör med max 2 år i Sverige Sfinx Specialutformad SFI och SAS Sveriges Ingenjörer Mentor från näringslivet Nyckelperson:Ansvarig projektledare som arbetar med matchningsprocessen mellan adept och mentor samt har kontakten med dessa under projektets gång. Det finns inget ben som är mer eller mindre betydelsefullt utan det är strukturen som tillsammans bidrar till framgång. En slutsats är därmed att för att Västerås Stad ska kunna starta ett framgångsrikt mentorprogram är det av vikt att kunna erbjuda utbildning i svenska 12

15 (SFI och SAS) och kompletterande yrkesutbildning utöver mentorinsatsen. Ett sätt att kunna erbjuda detta är att starta ett samarbete med MDH. Hur ett sådant samarbete skulle kunna se ut är för tididigt att dra slutsatser om och det krävs mer resurser för att vidare undersöka detta. Ett konkret förslag till samarbete måste utarbetas av Västerås Stad som MDH kan ta ställning till. Det är dock inget krav från Sveriges Ingenjörers sida att Västerås Stad ska erbjuda utbildning i svenska och/eller yrkeskompletterande utbildning men av tidigare erfarenhet är dessa faktorer betydelsfulla för mentorprogrammets framgång. Ett förslag är att titta på strukturen som Sveriges Ingenjörer, Sfinx och KTH har skapat och se på vilket sätt de befintliga utbildningssamordnarna i Västerås Stad skulle kunna ingå i ett samverkansprojekt. De kan då bidra med stödfunktioner på olika sätt. Se bild nedan. VUC Funktion: Bidra med med SFI och SAS MDH Alternativ 1:En potentiell samverkanspartner som kan erbjuda vägledning och yrkeskompletterande utbildning Alternativ 2: Ej direkt medverkande i projektet men finns som sökbar högskola för de adepter som önskar att komplettera sina studier. Mentorprogram Sveriges Ingenjörer och Västerås Stad Projektledare En person som samordnar, vägleder och administrera hela processen Denna typ av samanverkansprojekt skulle kunna utgå ifrån ett mentorprogram men sen skapar man med andra aktörer som exempelvis VUC ett samarbete som kan hjälpa adepten i andra sammanhang. MDH skulle till exempel inte behöva vara en direkt samarbetspartner i projektet men kan alltid vara ett alternativ för den adept som på ordinarie sätt vill söka högskolekurser. Någon form av projektledning, vägledning och administrativ funktion måste dock finnas i ett samverkansprojekt. En person som kan bidra med ett helhetsansvar och som 13

16 kan vägleda och informera adepterna om de övriga aktörer som finns vid sidan om projektet. Genom att skapa ett samarbete med andra aktörer (som kan vara direkt eller indirekt aktör) finns det en form av beredskap för adepten. Även om denna rapport har avgränsat sig till att titta närmare på den tidigare identifierade målgruppen är det en slutsats att det måste läggas ner mer resurser på att undersöka den potentiella målgruppen för att kunna fastställa vilka utländska ingenjörer som kan vara rätt målgrupp för projektet. Målgruppen är den viktigaste utgångspunkten vid utformandet av programmets struktur, innehåll och mål. Vidare gällande målgruppen har Sveriges Ingenjörer enbart erfarenhet av adpeter som är så kallade nyanlända. Av de adepter som har identifierats i den tidigare rapporten är enbart 8 av 49 ingenjörer eller tekniker nyanlända. De erfarenheter som Sveriges Ingenjörer har från mentorprogrammet kan därför främst knytas till nyanlända. Om målgruppen vidgas behövs mer resurser för att kunna identifiera eventuellt utökade stödfunktioner. Vad har andra aktörer, som har erfarenhet av målgruppen utländska ingenjörer, för uppfattning gällande olika utbildningsinsatser/arbetsmarknadsinsatser? Resultatet visar att både MDH och Korta Vägen har, i deras tidigare eller nuvarande projekt, erbjudit studenter och deltagare liknande komponenter som exempelvis vägledning och utbildning. Utöver dessa komponenter har de också erbjudit studenter och deltagare yrkesplatsförlagd praktik. Det mentorprogram som Sveriges ingenjörer genomför erbjuder inte praktik utan mentorn har en vägledande funktion och finns som ett stöd för adepten under en period av ca sju månader. En slutsats i detta sammanhang är att innan Västerås Stad ingår i ett samarbete med Sveriges Ingenjörer behöver Västerås Stad sätta upp tydliga mål gällande vad ett mentorprogram ska syfta till. Det är viktigt att se skillnad mellan en mentor som har en vägledande funktion utanför arbetsplatsen och en mentor som vägleder under en arbetsplatsförlagd praktik. Enligt Kauko Leppälä, chef för arbetsförmedlingen, behöver företagen i Västerås vara en partner i utvecklingen av ett framgångsrikt mentorprogram. Ännu en slutsats är därför att i ett tidigt skede involvera ingenjörs- och teknikföretag för att få en djupare bild av rekryteringsbehovet. Dessa företag kan dessutom ge sin syn på vilken typ av kompetens och utbildning som är aktuell och av vikt inom branschen. 14

17 Vad är budgeten för ett mentorsprogram och hur ser kravspecifikationen ut från Sveriges Ingenjörer? Om Västerås Stad avser att starta ett mentorprogram liknande det som Sveriges Ingenjörer, Sfinx och KTH genomför tillsammans krävs det en mer omfattande finansiering och resurser. Den budget som presenteras i rapportens resultat är endast en budget för den del som Sveriges Ingenjörer står för. En slutsats är därför att det krävs ytterligare utredningsinsatser gällande budgeten för att kunna presentera en mer realistisk och korrekt kostnadsbild. Detta gäller även om Västerås Stad väljer att utveckla ett samverkansprojekt mellan exempelvis VUC, Västerås Stad och MDH. 15

18 Referenser Nordström, A., Rosenberg, A., Hämeenniemi, M., & Thi, J. (2014). Breddad Rekrytering (rapport skriven på uppdrag av förvaltningschef på Mälardalens Högskola) Hussein, S. (2013). Ingenjörresurs Slutrapport ; en rapport skriven på uppdrag av Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden för Västerås Stad. Eklund, F., & Welander, J. Ingenjörsmentor Mentorprogram för nyanlända ingenjörer. (författad på uppdrag av Sveriges Ingenjörer och SFX/Sfinx). Version