Astra Läkemedel AB 1998 Astra Läkemedel AB, Södertälje. Tryck: Trosa Tryckeri AB ISBN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Astra Läkemedel AB 1998 Astra Läkemedel AB, 151 85 Södertälje. Tryck: Trosa Tryckeri AB ISBN 91-86327-12-7"

Transkript

1

2 Astra Läkemedel AB 1998 Astra Läkemedel AB, Södertälje Tryck: Trosa Tryckeri AB ISBN

3 Tidig diagnos av cancer inom öron, näsa och hals Magnus G Lind Överläkare, Tumörsektionen Öron- näsa- hals-kliniken Karolinska Sjukhuset Stockholm

4 Figur 17 Rädslan fo"1' cancer ger ofta en svår existentiell ångest, här illust1'erad som en kräfta av den ryske konstnären Alexander Kolokoltser.

5 medför stora funktionsförluster, till exempel förlust av rösten efter laryngektomi eller förlust av tal- och sväljförmåga efter subtotal tungresektion. Utöver funktionsförlusterna skapar stora kirurgiska resektioner en otäck känsla av att man är en stympad människa, berövad en del av sin identitet och sin personlighet. Skräcken för att tumören skall finnas kvar någonstans i kroppen kan dessutom vara mycket plågsam för patienter med cancersjukdom (figur 1). Figur 2 Överlevnad efter diagnos av tungcancer klassificerad som T1, T2, T3 eller T4 samt NOMO (inga metastam) enligt UICC 1992 (inte1'72ationellt klassificeringssystem). Figur 3 Överlevnad efter diagnos av tungcancer med olika tumiirvolym (mm]. Patienter med små tumörer har avsevärt större chans att bli definitivt botade än patienter med stora tumörer. Detta förhållande är det viktigaste skälet till att sträva efter tidig diagnos. Tumörerna klassificeras enligt en internationell kod som Tl, T2, T3 och T4, därtl är en liten tumör och T4 en avancerad tumör. I figur 2 ser man att patienter med Tl-tumörer har en överlevnadschans omkring 80% och att patienter med T4-tumörer har en överlevnadschans endast omkring 20%, fem år efter diagnos. I figur 3 ser man att stor tumörvolym förkortar överlevnadstiden. I figur 4 ser man att stora tumörer har dramatiskt många fler tumörceller än små tumörer eftersom volymskalan är kuben av längdskalan. Skillnaderna i överlevnadstid kan emellertid också förklaras av att tumörer som är små vid upptäckten harvuxit långsamt medan tumörer som är stora vid upptäckten harvuxit snabbt. Grup-

6 pen stora tumörer kan alltså tänkas innehålla en större andel snabbväxande tumörvävnad, vilket delvis kan förklara den sämre prognosen. Det är utan tvekan så att en tidig diagnos har större betydelse för patientens möjlighet att överleva sjukdomen än eventuella skillnader i kirurgisk eller radioterapeutisk skicklighet bland behandlande läkare. Primärvårdens, tandläkarnas och ÖNH-specialisternas diagnostiska skicklighet är därför den väsentligaste faktorn i arbetet med att förbättra dessa patienters överlevnadschans och livskvalitet. Den allmänläkare eller tandläkare som genom klinisk observans hittar en mun- eller svalgcancer i ett tidigt skede förbättrar inte enbart den enskilde patientens prognos; utan räddar också patienten från invalidiserande behandling som till exempel dubbelsidig strålbehandling, subtotal eller total tungresektion eller resektion av struphuvudet. Cancer i öron, näsa och hals är jämförelsevis ovanligt (figur 5). Primärvårdsläkare och tandläkare får därför mycket sällan tillfälle att se patienter med dessa cancersjukdomar. Detsamma gäller ÖNH-specialister, som ganska sällan ser nya fall. För att öka kompetensen och erfarenheten vid behandling av dessa cancerformer ska därför dessa patienter remitteras till Figur 4 Ungefärligt antal tumiirceller i tumå'rer vars diameter å'kar från 0,05 mm till 50 mm. (Volymskalan är kuben av längdskalan!) Figur 5 Antal cance1fall per 1DO, 000 invånare och år i Sve7'ige Exempelpå några tzmzåifon1!er. Läpp Spottkörtlar Näsa, bihålor Larynx Munhåla Pharynx Oesofagus Bröst 45~TUnga 2,8 119,4 1,3 Ovrig munhåla 3,2

7 ÖNH-kliniker som har särskild inriktning mot cancerbehandling. På så sätt kan arbetsteamen där få största möjliga erfarenhet av dessa ovanliga cancerformer. Det är givetvis ett stort problem att de läkare som ska diagnostisera cancertumörer i ÖNHområdet på ett tidigt stadium av sjukdomen så sällan får tillfälle att se dem. Det är därför särskilt viktigt att sprida information om tidiga tumörsymptom och små cancertumörers utseende via lättillgängligt vidareutbildningsmaterial. Inlärning, och inte erfarenhet, måste vara den främsta kunskapskällan. Riskpatienten Risken för cancer ökar med stigande ålder. Cancer i öron, näsa och hals är sällsynt hos yngre, men kan förekomma i alla åldrar, således även hos barn. Figur 6 Den typiske patienten med svalgcancer är en årig man som missbrukat tobak och alkohol sedan åttianden. Risken att drabbas av cancer i mun, svalg, larynxingång och matstrupe är mycket större hos människor med överkonsumtion av tobak och alkohol (figur 6). Cancer i stämbanden och de nedre luftvägarna förekommer nästan uteslutande hos patienter som är rökare. Eftersom män har haft en större överkonsumtion av tobak och alkohol än kvinnor de senaste 30 åren är dessa cancertumörer för närvarande vanligare hos män. Men kvinnor röker alltmer och luftvägscancer ökar därför hos kvinnor.

8 Inspektion Munhålan skall inspekteras noggrant och samtliga delar inspekteras var för sig; höger och vänster kind, höger och vänster munbotten samt gingiva, tungans ovansida och undersida, gomplattan, mjuka gommen, tonsiller och mesopharynx. Näsan inspekteras och nässeptum, concha inferior, näsbotten samt passagen kontrolleras på båda sidor. Med spegel eller fiberskop inspekteras larynx och hypopharynx varvid stämbanden, främre commissuren och epiglottis samt hypopharynx med sinus piriformis på båda sidorna inspekteras var för sig. Man bedömer slemhinnans utseende och form samt rörlighet och eventuell sekretstagnation. Höger och vänster sida jämförs för att upptäcka eventuell abnorm asymmetri. Slemhinnans utseende En slemhinnas glatta och jämna utseende förklaras av att cellerna ligger i jämna rader som är ordnade på ett mycket regelbundet sätt. Detta ses vid den mikroskopiska undersökningen. Tillväxten av nya celler efter en eventuell skada sker på ett regelbundet och kontrollerat sätt. Denna tillväxt upphör när cell- Figur 8 Bilden illustrerar en skarpt markerad (ivergång mellan normalt strukturerad tungslemhinna och rodnad oregelbundet st1'"ztktzwerad ytlig cancervävnad.

9 förbanden får kontakt med varandra igen, så kallad "contact inhibition". Cancertumören karakteriseras av att celltillväxten sker oreglerat. Tillväxthämningen, "contact inhibition", fungerar inte ändamålsenligt. I mikroskopet ser man ett virrvarr av celler i virvlande strukturer istället för välordnade rader av cellförband (figur 10, 11). Det är ofta olikartade celler med olika cellkärnor av atypiskt utseende. Om man tittar med förstoringsglas eller mikroskop på gränsen mellan normal slemhinna och tumöromvandlad slemhinna ser man oftast tydligt att den jämna, släta, glatta ytan övergår i en ojämn, oregelbunden yta. Förklaringen ligger i tumörens brist på ordning av cellförbanden (figur 8, 12, 13). Som en metafor kan man tänka sig en gata belagd med gammaldags gatsten där gatstenen är uppbruten på ett ställe och ligger i högar, utan det ursprungliga mönstrets ordning. En annan ännu mer fantasifull bild är en filminspelning av Napoleons trupper som marscherar i regelbundna, ordnade, femdubbla led över fälten vid Waterloo. Under engelsmännens Figur 9a Napoleons soldater i noggrant ordnade led illustrera1' en ijvergripande ordning ocb samve1'kan mellan cellfo"rbanden i en viivnad.

10 eldgivning stupar några, men leden sluts igen och ordningen återskapas (contact inhibition) (figur 9a). Under trycket av ökad beskjutning (carcinogena effekter) och större förluster förlorar befälet möjligheten att upprätthålla ordningen. Soldaterna springer i oordnade hopar som så småningom övergår i full panikartad flykt huller om buller. De raka ordnade linjerna av soldater har ersatts av små eller stora grupper av soldater med varierande utrustning (cellpolymorfism) utan tecken på överordnad struktur. Den strukturerade ordningen har övergått i kaos (malign transformation) (figur 9b). Dessa bilder är ganska bra metaforer för utseendeförändringen vid canceromvandling av epitel, hud eller slemhinna. Det är av stort värde att noggrant iaktta det misstänkta området, helst med vitalmikroskop eller förstoringsglas. Den misstänkta ytan bör helst jämföras med normal vävnad. Gränserna mellan det misstänkta området och den normala vävnaden bör iakttas med största möjliga observans. Ansikte, hals, mun och svalg måste också inspekteras för att utesluta en knöl under intakt slemhinna. En sådan tun1ör ses oftast som en asymmetrisk uppdrivning eller konturförändring. Figur 9b Napoleons soldater i kaotisk, o07'dnad flykt illustrerar brist på samo1'dning av vilt och destruktivt växande cellfijrband, vilket jorstör vävnadsstruktur'en och dänned vävnadensfunktion.

11 Figur 10 Upptill i bilden ses huvudsakligen normalt noggrant strukturerat skivepitel. Under epitelskiktet, i bindväven, ses en utsådd av epiteliala tumiircellsgrupper utan O1'dning eller struktln: Pilarna visar kolvar av cancer. Figur 11 Upptill i bilde1? ses basala delen av ett n01'1j1alt skivepitelmed en underliggande ganska stor" ansamling av tunzö'rceller med oorganiserad struktur i den subepiteliala bindväven. Pilarna.., VIsar znvaslonszonen.

12 Figur 12 Bilden visar hog"er gombåge med en rodnad cancertumo"r som sprider sig i slemhinneepitelet upp mot hå7'da gommen. Figur 13 Typisk slemhinnecancer på vänster tunghalvas undersida. Längd: 35 mm, bredd: 25 mm, tjocklek: 20 mm. Tumijrytan är ulcererad eftersom ytskiktet helt saknar ordnad struktll1: Tztmiiren ses bara om tungan lyfts upp eftersom den sitte7' på undersidan och således lätt kan fijrbises vid en ytlig underso"kning av munhålan. Vid palpation är tum0"7'en fast, välavgränsad, rijdig och 00"111. Klassifikation enligt UlCC: T2 NO MO.

13 Palpation Trots noggrann inspektion kan det vara omöjligt att se övergången till cancer, till exempel i tungbasen eller i tonsillerna. Den primära tumören kan vara dold i epipharynx, hypopharynx eller övre oesophagus, men metastaser i en halslymfkörtel kan avslöja tumörsjukdomen. oggrann palpation av halsen för att utesluta metastaser är mycket viktig vid misstanke om cancersjukdom i öron, näsa eller hals. Detsamma gäller till exempel vid cancer i bröst, lunga, magsäck samt lymfom och malignt melanom. Olika anatomiska strukturer bör identifieras och följas konsekvent vid palpationen, t.ex. arteria carotis, spottkörtlar, larynx och thyreoidea. Om anamnesen ger misstanke om tumörsjukdom måste mun och svalg palperas för att med fysikalisk undersökning så säkert som det är möjligt utesluta tumör. Speciellt noga palperas munbotten, tunga, tungbas och tonsillregionerna, även om det är påfallande obehagligt för patienten. Man måste komma ihåg att det blir ännu mer obehagligt att ha en oupptäckt tumör som växer sig större (jigul' 16). Figur 14 Cancertumii7' i vänstra delen av bål'da gommen med intakt iivediggande slembinna. Tumiiren bar utgått från en liten spottkijrtel under slembinnan ocb kan medfo"ra att en overkäksprotes inte passar som vanligt. Den palperas fast eller bård ocb är inte ro'rlig mot underlaget. Figur 15 Enjämfijrelsevis st01' parotistumiir i vänster parotisko'rtel ses genast som en asymmetrisk konturfirändring vid p7'imär inspektion.

14 Figur 16 Palpation av munhåla, tunga, tungbas, tonsiller och 171unbotten med sub11landibulariskijrtfa1' är nödvändig 0171 det finns misstanke om tumö"rsjukdom i onn ådet. Tumö"rdiagnosen skall uteslutas med stö"1'sta möjliga noggrannhet. Palpation är obehaglig, men ft"rsum711ad cancerdiagnos ärpå sikt ännu obehagligare! Vid palpationen förbättras den diagnostiska förmågan avsevärt om man konsekvent jämför höger och vänster sida och utnyttjar att människan är symmetrisk. Vid upprepad palpation av tungbasen på ömsom höger och ömsom vänster sida kan man upptäcka att det finns en fast uppdrivning på ena sidan. Denna känns som en tydlig asymmetri även om fyndet i övrigt förefaller ligga inom normalvariationen. Palpation av parotis blir diagnostiskt mycket säkrare om man jämför höger och vänster parotis med varandra. Vid misstanke om parotistumör måste man palpera bimanuellt med ett finger genom munnen mot gombågen för att utesluta en parapharyngeal utbredning aven tumör i parotis djupa lob. Transversalutskottet på atlas kan kännas som en knöl i parotis djupa lob bakom mandibelkanten. Vid jämförelse mellan höger och vänster sida med patientens huvud i olika lägen kan man oftast fastställa om man känner transversalutskottet eller en tumör. Vid palpation av submandibularislogerna är det absolut nödvändigt att palpera bimanuellt. Med ett finger i munnen trycker man ner munbotten. På så sätt hindrar man en eventuell resistens i submandibularis att försvinna upp under mandibelkanten.

15 Ställa diagnos eller utesluta diagnos Den medicinska utbildningen går ut på att lära läkare hur man med rimlig noggrannhet ställer den mest sannolika diagnosen och därefter ger kausal terapi. Men patientens viktigaste intresse är inte att få veta vad symptomet kan ha för orsak utan att försäkra sig om att man alldeles säkert kan utesluta att det är något farligt (t.ex. cancer) som fordrar behandling. Kravet på diagnostisk säkerhet är mycket större om man säkert ska utesluta cancer än om man bara ska ange en möjlig eller sannolik orsak till ett symptom. Erfarenheten visar att patienter med cancer ofta har sökt läkare i ett tidigt stadium av sjukdomen. Läkaren har inte funnit något och meddelar patienten att det inte är något farligt. Detta kan medföra att patienten avstår från att söka läkare när symptomen gradvis ökar, eftersom han redan fått informationen att det var ofarligt. I efterhand blir patienten ofta bitter och kritisk mot den läkare som inte diagnostiserade cancertumören vid första konsultationen. Läkaren tar på sig ett mycket stort ansvar när han eller hon säger till en patient att symptomen inte beror på något farligt, eftersom detta ofta inte kan fastslås med säkerhet. Kontroll Trots noggranna undersökningar kan det vara näst intill omöjligt att identifiera den tidiga cancer som ger patienten symptom med ett tidsförlopp som leder tanken till tumörsjukdom. Hos en del patienter finner man i förbigående förändringar som inte direkt tyder på cancertumör men där man inte säkert kan utesluta cancer. Ofta orsakas sådana fynd aven infektion med inflammatorisk reaktion. Man kan dock inte acceptera ens en liten risk att missa en cancerdiagnos, varför det är klokt att ge kontrollbesökstid till de patienter där cancer inte alldeles säkert kan uteslutas, lämpligen efter 3-6 veckor. Under den tiden avklingar oftast en infektion och status har normaliserats. Vid återbesöket får man möjlighet till en ny bedömning och man kan analysera eventuella förändringar som skett under observationsperioden. Detta ger möjlighet till en säkrare differentialdiagnos. Om symptomet är påtagligt och tumörmisstanken mycket liten kan man ibland nöja sig med att informera patienten om att han på eget ansvar bör återkomma efter 3 veckor om symptomet inte försvunnit helt.

16 Figur 1 Den otäcka känslan av att vara stympad och av att kroppen jo"rsto"rs inifrån, illustrerad av den Tyske konstnären Alexander Kolokoltsev. Allmänt Varför är det viktigt med en tidig diagnos? Det är av flera anledningar avgörande att erhålla en tidig diagnos av cancertumörer. Detta gäller inte minst inom öron-, näsa- och halsområdet. Små tumörer kan opereras bort med små ingrepp som inte påverkar funktionen nämnvärt. Man kan dessutom ofta undvika strålbehandling, vars biverkningar inte sällan ger avsevärda obehag på grund av nedsatt spottkörtelfunktion med uttalad torrhet i mun och svalg som följd. Stora cancertumörer måste behandlas med stora stråldoser och en omfattande kirurgi som

17 Journalanteckningar ska konsekvent innehålla uppgift om huruvida patienten avskrivs eller får kontrolltid. En sådan rutin framtvingar ett genomtänkt beslut om kontrollbehovet. Är tumörmisstanken tydlig bör patienten omgående remitteras till ÖNH-specialist för noggrann kontroll. Information till patienten Information till patienten ska alltid vara rak och tydlig så att det inte uppstår onödiga missförstånd. Man skall inte undanhålla patienten uppgifter om hans cancersjukdom. Misstanken om att läkaren inte säger hur det egentligen är skapar oro hos många patienter. Oron leder ofta till att patienten söker andra läkare för en "second opinion". Om ny information inte stämmer med den gamla resulterar det i att patienten blir ännu mer orolig. Denna cancerrädsla förstärkt av oro för en felaktig diagnos och en existentiell ångest kan skapa ett så stort lidande att allt annat i tillvaron störtar samman (figur 17). Många patienter är oroliga för att de kan ha cancer, men talar inte om detta för läkaren. Istället uppger de besvär av harsklingar, slem i halsen, småvärk med mera. I dessa fall är det viktigt att genom en mycket noggrann undersökning, på ett förtroendeingivande sätt, utesluta cancer. Patienter med oro för cancer bör tydligt informeras om att läkaren tänkt på att det kunde vara en cancertumör men efter noggrann undersökning inte funnit något som tyder på det. Det kan ibland vara klokt att erbjuda även dessa patienter en extra kontroll efter 2 månader, för trygghetens skull. Därefter är det sällan lämpligt att fortsätta. Om ständiga återbesök erbjuds rutinmässigt kan en del patienter utveckla ett onödigt behov av att söka läkare.

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras

Läs mer

BRÖSTPATOLOGI FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN

BRÖSTPATOLOGI FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN BRÖSTPATOLOGI DSM054 (11i) FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN Klinisk bakgrund: 25-årig kvinna, O-grav, O-para, äter p-piller. Upptäckte knöl i vänster bröst för fyra månader sedan som successivt vuxit. Mammografi

Läs mer

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Nevisense Hjälper till att avgöra nästa steg. Nevisense är ett instrument som ger dig och din läkare ett snabbt och smärtfritt sätt

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk diagnostik och radiologi Boel Kullendorff Övertandläkare Odontologisk röntgendiagnostik Odontologisk ÖNH-diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 2015-10-14 Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015 Vad gör vi och vad vill vi veta? Vad gör vi? -munhåletumörer; främst kirurgi -orofarynx; strålbehandling -epifarynx, hypofarynx, larynx;

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

BCG-medac Behandling med BCG-medac

BCG-medac Behandling med BCG-medac SE BCG-medac Behandling med BCG-medac Patientinformation Diagnos Du har av din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCG-medac. Behandlingen följer ett speciellt

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Hudbiopsi en praktisk handledning

Hudbiopsi en praktisk handledning Hudbiopsi en praktisk handledning 1 Inledning Provtagning i huden (hudbiopsi, stansbiopsi) är ett enkelt och säkert ingrepp som rutinmässigt används för diagnostik av hudförändringar, t.ex. oklara hudutslag,

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi.

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi. Styrdokument för Sv.kval.reg.HH-cancer 080303-2.doc Sidan 1 av 6 Reviderad version 080303 Styrdokument för Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN Institutionen för Medicinsk biovetenskap Page 1 (10) MAX poäng: 88 GK: 53 TENTAMEN ORAL PATOLOGI Torsdag den 17:e januari 2013 09 00 13 00 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

Läs mer

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. Prostatacancerförbundet 2009-11-02 Socialstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. 1. Allmänt Prostatacancerförbundet uppskattar att förbundet

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

DYSFAGI. Neurologiska orsaker. Neurologiska orsaker till dysfagi är vanliga men ofta missade

DYSFAGI. Neurologiska orsaker. Neurologiska orsaker till dysfagi är vanliga men ofta missade DYSFAGI Neurologiska orsaker Neurologiska orsaker till dysfagi är vanliga men ofta missade 1. CNS-sjukdom 2. Kranialnervskada 3. Neuromuskulär sjukdom (myastenia gravis) 4. Muskelsjukdom Vaskulära sjukdomar

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos

Vad Pamifos är och vad det används för Vad du behöver veta innan du får Pamifos amifos Pamidronsyra Vad Pamifos är och vad det används för Pamifos är ett läkemedel som påverkar uppbyggnad och nedbrytning av ben. Läkemedlet tillhandahålls i form av en lösning som kan ges som långsam

Läs mer

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun

vid snarkning Näsvidgare Instruktion New Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Lindrar även: Nästäppa Torr mun New Näsvidgare Instruktion MegaVent vid snarkning Kvar på plats hela natten Vidgar näsan varsamt Kliniskt testad Extra mjuk komfort Lindrar även: Nästäppa Torr mun Syns ej Känns ej www.snarkskena.nu Bäst

Läs mer

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi DUGGA 1 i patologi för medicine studenter 18/3 2005 Totalt 50 poäng (minst 32 för G) Personnummer: Resultat: Stud. sign.

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Smak- och luktförändringar Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Svårigheter att äta vid cancersjukdom Flera orsaker: sjukdomen i sig förändrad ämnesomsättning tumören sitter

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Vad är Cellthion? Cellthion HIFU Hög Intensiv Fokuserad Ultraljud är ett alternativ till traditionell kirurgisk ansiktslyftning. Den stramar och lyfter hud på både, nacke,

Läs mer

Del 4_10 sidor_ 24 poäng

Del 4_10 sidor_ 24 poäng Del 4_10 sidor_ 24 poäng 52-årig man söker på en distriktsläkarstation för att han de sista 3 dagarna haft ont när han sitter och känner hur det har kommit en resistens på höger klinka. Han har också noterat

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

OPAT9 69-årig man söker pga. omfattande såriga slemhinneförändringar. Anamnestiskt framkommer att patienten har blåsbildningar som håller några

OPAT9 69-årig man söker pga. omfattande såriga slemhinneförändringar. Anamnestiskt framkommer att patienten har blåsbildningar som håller några OPAT9 69-årig man söker pga. omfattande såriga slemhinneförändringar. Anamnestiskt framkommer att patienten har blåsbildningar som håller några minuter innan de brister. En biopsi togs från vänster bucka

Läs mer

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade

b450 genom munnen 76 b4502 Funktioner för att nysa Ny kod funktioner relaterade till slem slem, ospecificerade 1 Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för klassifikationer och terminologi Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade er i Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Del 8. Totalpoäng: 10p.

Del 8. Totalpoäng: 10p. Totalpoäng: 10p. En 66-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för problem med magen. Senaste tiden känt sig allmänt sjuk, periodvis illamående, tappat aptiten och fått problem med oregelbunden

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats

Läs mer

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

Huvud/halscancer multidisciplinär diagnos. Simon Ekman. Onkologikliniken, Uppsala Akademiska

Huvud/halscancer multidisciplinär diagnos. Simon Ekman. Onkologikliniken, Uppsala Akademiska Huvud/halscancer multidisciplinär diagnos Simon Ekman Onkologikliniken, Uppsala Akademiska Sjukhus Disposition o -Sjukdomsspektrum -Riskfaktorer och epidemiologi -Tecken och symptom -Diagnostik -Behandling

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

614 - Öron-näsa-hals I 1

614 - Öron-näsa-hals I 1 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Installation av tekniska hörhjälpmedel i hemmet (förstärkt dörr, telefonoch brandlarmssignal, teleslinga till TV) egenansvar för vuxna (över 19 år). 614 Öronnäsahals I 1 Gäller

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata?

Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata? Vilken nytta har man av kvalitetsregisterdata? Ett par exempel från: Svenskt Kvalitetsregister för Huvud- och Halscancer Swedish Head and Neck Cancer Register (SweHNCR) Johan Wennerberg ÖNH-kliniken, Lund

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal

Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Minskad risk för stickskador bland vårdpersonal Bakgrundsfakta om Zoladex skyddad nål Ett pressmaterial från AstraZeneca Sverige AB, april 2004 Mer information samt bilderna i detta material i högupplöst

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M Rosacea I N FO R M AT I O N O M E T T V UX E T P RO B L E M Rosacea. Rosacea drabbar omkring 10 procent av den vuxna befolkningen och är en kronisk hudsjukdom med utslag i de centrala delarna av ansiktet,

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2 Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

* * * * * 2010-10-15. Cancerbehandling av sällskapsdjur - Är det ETISKT? Henrik von Euler. Steg II Specialist i onkologi, hund och katt

* * * * * 2010-10-15. Cancerbehandling av sällskapsdjur - Är det ETISKT? Henrik von Euler. Steg II Specialist i onkologi, hund och katt Cancerbehandling av sällskapsdjur - Är det ETISKT? Henrik von Euler Leg Vet, VMD, Docent, Dipl ECVIM-CA CA (oncology) Steg II Specialist i onkologi, hund och katt Smådjurssektionens höstmöte 8-9 oktober

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t.

Omtentamen. Lycka till! Kursens namn: Klinisk medicin ll. Kurskod: MC 1028. Kursansvarig: Rolf Pettersson. Datum: 2013 03 02 Skrivtid 3 t. Omtentamen Kursens namn: Klinisk medicin ll Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Torbjörn Noren 20p Katarina Palm 8p Peter Engfeldt 5p Tony Larsson 5p Magnus Johansson 5p Nils Nyhlin

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Dare to be perfect. Avancerade injektionsprodukter med hyaluronsyra för naturlig och långtidsverkande behandling av hudens åldrande.

Dare to be perfect. Avancerade injektionsprodukter med hyaluronsyra för naturlig och långtidsverkande behandling av hudens åldrande. Dare to be perfect Avancerade injektionsprodukter med hyaluronsyra för naturlig och långtidsverkande behandling av hudens åldrande. Hudens naturliga åldrande kan behandlas på ett naturligt sätt Huden är

Läs mer

Behandling med Mitomycin. Mitomycin 1mg/ml

Behandling med Mitomycin. Mitomycin 1mg/ml Behandling med Mitomycin Mitomycin 1mg/ml Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med Mitomycin. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer