Astra Läkemedel AB 1998 Astra Läkemedel AB, Södertälje. Tryck: Trosa Tryckeri AB ISBN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Astra Läkemedel AB 1998 Astra Läkemedel AB, 151 85 Södertälje. Tryck: Trosa Tryckeri AB ISBN 91-86327-12-7"

Transkript

1

2 Astra Läkemedel AB 1998 Astra Läkemedel AB, Södertälje Tryck: Trosa Tryckeri AB ISBN

3 Tidig diagnos av cancer inom öron, näsa och hals Magnus G Lind Överläkare, Tumörsektionen Öron- näsa- hals-kliniken Karolinska Sjukhuset Stockholm

4 Figur 17 Rädslan fo"1' cancer ger ofta en svår existentiell ångest, här illust1'erad som en kräfta av den ryske konstnären Alexander Kolokoltser.

5 medför stora funktionsförluster, till exempel förlust av rösten efter laryngektomi eller förlust av tal- och sväljförmåga efter subtotal tungresektion. Utöver funktionsförlusterna skapar stora kirurgiska resektioner en otäck känsla av att man är en stympad människa, berövad en del av sin identitet och sin personlighet. Skräcken för att tumören skall finnas kvar någonstans i kroppen kan dessutom vara mycket plågsam för patienter med cancersjukdom (figur 1). Figur 2 Överlevnad efter diagnos av tungcancer klassificerad som T1, T2, T3 eller T4 samt NOMO (inga metastam) enligt UICC 1992 (inte1'72ationellt klassificeringssystem). Figur 3 Överlevnad efter diagnos av tungcancer med olika tumiirvolym (mm]. Patienter med små tumörer har avsevärt större chans att bli definitivt botade än patienter med stora tumörer. Detta förhållande är det viktigaste skälet till att sträva efter tidig diagnos. Tumörerna klassificeras enligt en internationell kod som Tl, T2, T3 och T4, därtl är en liten tumör och T4 en avancerad tumör. I figur 2 ser man att patienter med Tl-tumörer har en överlevnadschans omkring 80% och att patienter med T4-tumörer har en överlevnadschans endast omkring 20%, fem år efter diagnos. I figur 3 ser man att stor tumörvolym förkortar överlevnadstiden. I figur 4 ser man att stora tumörer har dramatiskt många fler tumörceller än små tumörer eftersom volymskalan är kuben av längdskalan. Skillnaderna i överlevnadstid kan emellertid också förklaras av att tumörer som är små vid upptäckten harvuxit långsamt medan tumörer som är stora vid upptäckten harvuxit snabbt. Grup-

6 pen stora tumörer kan alltså tänkas innehålla en större andel snabbväxande tumörvävnad, vilket delvis kan förklara den sämre prognosen. Det är utan tvekan så att en tidig diagnos har större betydelse för patientens möjlighet att överleva sjukdomen än eventuella skillnader i kirurgisk eller radioterapeutisk skicklighet bland behandlande läkare. Primärvårdens, tandläkarnas och ÖNH-specialisternas diagnostiska skicklighet är därför den väsentligaste faktorn i arbetet med att förbättra dessa patienters överlevnadschans och livskvalitet. Den allmänläkare eller tandläkare som genom klinisk observans hittar en mun- eller svalgcancer i ett tidigt skede förbättrar inte enbart den enskilde patientens prognos; utan räddar också patienten från invalidiserande behandling som till exempel dubbelsidig strålbehandling, subtotal eller total tungresektion eller resektion av struphuvudet. Cancer i öron, näsa och hals är jämförelsevis ovanligt (figur 5). Primärvårdsläkare och tandläkare får därför mycket sällan tillfälle att se patienter med dessa cancersjukdomar. Detsamma gäller ÖNH-specialister, som ganska sällan ser nya fall. För att öka kompetensen och erfarenheten vid behandling av dessa cancerformer ska därför dessa patienter remitteras till Figur 4 Ungefärligt antal tumiirceller i tumå'rer vars diameter å'kar från 0,05 mm till 50 mm. (Volymskalan är kuben av längdskalan!) Figur 5 Antal cance1fall per 1DO, 000 invånare och år i Sve7'ige Exempelpå några tzmzåifon1!er. Läpp Spottkörtlar Näsa, bihålor Larynx Munhåla Pharynx Oesofagus Bröst 45~TUnga 2,8 119,4 1,3 Ovrig munhåla 3,2

7 ÖNH-kliniker som har särskild inriktning mot cancerbehandling. På så sätt kan arbetsteamen där få största möjliga erfarenhet av dessa ovanliga cancerformer. Det är givetvis ett stort problem att de läkare som ska diagnostisera cancertumörer i ÖNHområdet på ett tidigt stadium av sjukdomen så sällan får tillfälle att se dem. Det är därför särskilt viktigt att sprida information om tidiga tumörsymptom och små cancertumörers utseende via lättillgängligt vidareutbildningsmaterial. Inlärning, och inte erfarenhet, måste vara den främsta kunskapskällan. Riskpatienten Risken för cancer ökar med stigande ålder. Cancer i öron, näsa och hals är sällsynt hos yngre, men kan förekomma i alla åldrar, således även hos barn. Figur 6 Den typiske patienten med svalgcancer är en årig man som missbrukat tobak och alkohol sedan åttianden. Risken att drabbas av cancer i mun, svalg, larynxingång och matstrupe är mycket större hos människor med överkonsumtion av tobak och alkohol (figur 6). Cancer i stämbanden och de nedre luftvägarna förekommer nästan uteslutande hos patienter som är rökare. Eftersom män har haft en större överkonsumtion av tobak och alkohol än kvinnor de senaste 30 åren är dessa cancertumörer för närvarande vanligare hos män. Men kvinnor röker alltmer och luftvägscancer ökar därför hos kvinnor.

8 Inspektion Munhålan skall inspekteras noggrant och samtliga delar inspekteras var för sig; höger och vänster kind, höger och vänster munbotten samt gingiva, tungans ovansida och undersida, gomplattan, mjuka gommen, tonsiller och mesopharynx. Näsan inspekteras och nässeptum, concha inferior, näsbotten samt passagen kontrolleras på båda sidor. Med spegel eller fiberskop inspekteras larynx och hypopharynx varvid stämbanden, främre commissuren och epiglottis samt hypopharynx med sinus piriformis på båda sidorna inspekteras var för sig. Man bedömer slemhinnans utseende och form samt rörlighet och eventuell sekretstagnation. Höger och vänster sida jämförs för att upptäcka eventuell abnorm asymmetri. Slemhinnans utseende En slemhinnas glatta och jämna utseende förklaras av att cellerna ligger i jämna rader som är ordnade på ett mycket regelbundet sätt. Detta ses vid den mikroskopiska undersökningen. Tillväxten av nya celler efter en eventuell skada sker på ett regelbundet och kontrollerat sätt. Denna tillväxt upphör när cell- Figur 8 Bilden illustrerar en skarpt markerad (ivergång mellan normalt strukturerad tungslemhinna och rodnad oregelbundet st1'"ztktzwerad ytlig cancervävnad.

9 förbanden får kontakt med varandra igen, så kallad "contact inhibition". Cancertumören karakteriseras av att celltillväxten sker oreglerat. Tillväxthämningen, "contact inhibition", fungerar inte ändamålsenligt. I mikroskopet ser man ett virrvarr av celler i virvlande strukturer istället för välordnade rader av cellförband (figur 10, 11). Det är ofta olikartade celler med olika cellkärnor av atypiskt utseende. Om man tittar med förstoringsglas eller mikroskop på gränsen mellan normal slemhinna och tumöromvandlad slemhinna ser man oftast tydligt att den jämna, släta, glatta ytan övergår i en ojämn, oregelbunden yta. Förklaringen ligger i tumörens brist på ordning av cellförbanden (figur 8, 12, 13). Som en metafor kan man tänka sig en gata belagd med gammaldags gatsten där gatstenen är uppbruten på ett ställe och ligger i högar, utan det ursprungliga mönstrets ordning. En annan ännu mer fantasifull bild är en filminspelning av Napoleons trupper som marscherar i regelbundna, ordnade, femdubbla led över fälten vid Waterloo. Under engelsmännens Figur 9a Napoleons soldater i noggrant ordnade led illustrera1' en ijvergripande ordning ocb samve1'kan mellan cellfo"rbanden i en viivnad.

10 eldgivning stupar några, men leden sluts igen och ordningen återskapas (contact inhibition) (figur 9a). Under trycket av ökad beskjutning (carcinogena effekter) och större förluster förlorar befälet möjligheten att upprätthålla ordningen. Soldaterna springer i oordnade hopar som så småningom övergår i full panikartad flykt huller om buller. De raka ordnade linjerna av soldater har ersatts av små eller stora grupper av soldater med varierande utrustning (cellpolymorfism) utan tecken på överordnad struktur. Den strukturerade ordningen har övergått i kaos (malign transformation) (figur 9b). Dessa bilder är ganska bra metaforer för utseendeförändringen vid canceromvandling av epitel, hud eller slemhinna. Det är av stort värde att noggrant iaktta det misstänkta området, helst med vitalmikroskop eller förstoringsglas. Den misstänkta ytan bör helst jämföras med normal vävnad. Gränserna mellan det misstänkta området och den normala vävnaden bör iakttas med största möjliga observans. Ansikte, hals, mun och svalg måste också inspekteras för att utesluta en knöl under intakt slemhinna. En sådan tun1ör ses oftast som en asymmetrisk uppdrivning eller konturförändring. Figur 9b Napoleons soldater i kaotisk, o07'dnad flykt illustrerar brist på samo1'dning av vilt och destruktivt växande cellfijrband, vilket jorstör vävnadsstruktur'en och dänned vävnadensfunktion.

11 Figur 10 Upptill i bilden ses huvudsakligen normalt noggrant strukturerat skivepitel. Under epitelskiktet, i bindväven, ses en utsådd av epiteliala tumiircellsgrupper utan O1'dning eller struktln: Pilarna visar kolvar av cancer. Figur 11 Upptill i bilde1? ses basala delen av ett n01'1j1alt skivepitelmed en underliggande ganska stor" ansamling av tunzö'rceller med oorganiserad struktur i den subepiteliala bindväven. Pilarna.., VIsar znvaslonszonen.

12 Figur 12 Bilden visar hog"er gombåge med en rodnad cancertumo"r som sprider sig i slemhinneepitelet upp mot hå7'da gommen. Figur 13 Typisk slemhinnecancer på vänster tunghalvas undersida. Längd: 35 mm, bredd: 25 mm, tjocklek: 20 mm. Tumijrytan är ulcererad eftersom ytskiktet helt saknar ordnad struktll1: Tztmiiren ses bara om tungan lyfts upp eftersom den sitte7' på undersidan och således lätt kan fijrbises vid en ytlig underso"kning av munhålan. Vid palpation är tum0"7'en fast, välavgränsad, rijdig och 00"111. Klassifikation enligt UlCC: T2 NO MO.

13 Palpation Trots noggrann inspektion kan det vara omöjligt att se övergången till cancer, till exempel i tungbasen eller i tonsillerna. Den primära tumören kan vara dold i epipharynx, hypopharynx eller övre oesophagus, men metastaser i en halslymfkörtel kan avslöja tumörsjukdomen. oggrann palpation av halsen för att utesluta metastaser är mycket viktig vid misstanke om cancersjukdom i öron, näsa eller hals. Detsamma gäller till exempel vid cancer i bröst, lunga, magsäck samt lymfom och malignt melanom. Olika anatomiska strukturer bör identifieras och följas konsekvent vid palpationen, t.ex. arteria carotis, spottkörtlar, larynx och thyreoidea. Om anamnesen ger misstanke om tumörsjukdom måste mun och svalg palperas för att med fysikalisk undersökning så säkert som det är möjligt utesluta tumör. Speciellt noga palperas munbotten, tunga, tungbas och tonsillregionerna, även om det är påfallande obehagligt för patienten. Man måste komma ihåg att det blir ännu mer obehagligt att ha en oupptäckt tumör som växer sig större (jigul' 16). Figur 14 Cancertumii7' i vänstra delen av bål'da gommen med intakt iivediggande slembinna. Tumiiren bar utgått från en liten spottkijrtel under slembinnan ocb kan medfo"ra att en overkäksprotes inte passar som vanligt. Den palperas fast eller bård ocb är inte ro'rlig mot underlaget. Figur 15 Enjämfijrelsevis st01' parotistumiir i vänster parotisko'rtel ses genast som en asymmetrisk konturfirändring vid p7'imär inspektion.

14 Figur 16 Palpation av munhåla, tunga, tungbas, tonsiller och 171unbotten med sub11landibulariskijrtfa1' är nödvändig 0171 det finns misstanke om tumö"rsjukdom i onn ådet. Tumö"rdiagnosen skall uteslutas med stö"1'sta möjliga noggrannhet. Palpation är obehaglig, men ft"rsum711ad cancerdiagnos ärpå sikt ännu obehagligare! Vid palpationen förbättras den diagnostiska förmågan avsevärt om man konsekvent jämför höger och vänster sida och utnyttjar att människan är symmetrisk. Vid upprepad palpation av tungbasen på ömsom höger och ömsom vänster sida kan man upptäcka att det finns en fast uppdrivning på ena sidan. Denna känns som en tydlig asymmetri även om fyndet i övrigt förefaller ligga inom normalvariationen. Palpation av parotis blir diagnostiskt mycket säkrare om man jämför höger och vänster parotis med varandra. Vid misstanke om parotistumör måste man palpera bimanuellt med ett finger genom munnen mot gombågen för att utesluta en parapharyngeal utbredning aven tumör i parotis djupa lob. Transversalutskottet på atlas kan kännas som en knöl i parotis djupa lob bakom mandibelkanten. Vid jämförelse mellan höger och vänster sida med patientens huvud i olika lägen kan man oftast fastställa om man känner transversalutskottet eller en tumör. Vid palpation av submandibularislogerna är det absolut nödvändigt att palpera bimanuellt. Med ett finger i munnen trycker man ner munbotten. På så sätt hindrar man en eventuell resistens i submandibularis att försvinna upp under mandibelkanten.

15 Ställa diagnos eller utesluta diagnos Den medicinska utbildningen går ut på att lära läkare hur man med rimlig noggrannhet ställer den mest sannolika diagnosen och därefter ger kausal terapi. Men patientens viktigaste intresse är inte att få veta vad symptomet kan ha för orsak utan att försäkra sig om att man alldeles säkert kan utesluta att det är något farligt (t.ex. cancer) som fordrar behandling. Kravet på diagnostisk säkerhet är mycket större om man säkert ska utesluta cancer än om man bara ska ange en möjlig eller sannolik orsak till ett symptom. Erfarenheten visar att patienter med cancer ofta har sökt läkare i ett tidigt stadium av sjukdomen. Läkaren har inte funnit något och meddelar patienten att det inte är något farligt. Detta kan medföra att patienten avstår från att söka läkare när symptomen gradvis ökar, eftersom han redan fått informationen att det var ofarligt. I efterhand blir patienten ofta bitter och kritisk mot den läkare som inte diagnostiserade cancertumören vid första konsultationen. Läkaren tar på sig ett mycket stort ansvar när han eller hon säger till en patient att symptomen inte beror på något farligt, eftersom detta ofta inte kan fastslås med säkerhet. Kontroll Trots noggranna undersökningar kan det vara näst intill omöjligt att identifiera den tidiga cancer som ger patienten symptom med ett tidsförlopp som leder tanken till tumörsjukdom. Hos en del patienter finner man i förbigående förändringar som inte direkt tyder på cancertumör men där man inte säkert kan utesluta cancer. Ofta orsakas sådana fynd aven infektion med inflammatorisk reaktion. Man kan dock inte acceptera ens en liten risk att missa en cancerdiagnos, varför det är klokt att ge kontrollbesökstid till de patienter där cancer inte alldeles säkert kan uteslutas, lämpligen efter 3-6 veckor. Under den tiden avklingar oftast en infektion och status har normaliserats. Vid återbesöket får man möjlighet till en ny bedömning och man kan analysera eventuella förändringar som skett under observationsperioden. Detta ger möjlighet till en säkrare differentialdiagnos. Om symptomet är påtagligt och tumörmisstanken mycket liten kan man ibland nöja sig med att informera patienten om att han på eget ansvar bör återkomma efter 3 veckor om symptomet inte försvunnit helt.

16 Figur 1 Den otäcka känslan av att vara stympad och av att kroppen jo"rsto"rs inifrån, illustrerad av den Tyske konstnären Alexander Kolokoltsev. Allmänt Varför är det viktigt med en tidig diagnos? Det är av flera anledningar avgörande att erhålla en tidig diagnos av cancertumörer. Detta gäller inte minst inom öron-, näsa- och halsområdet. Små tumörer kan opereras bort med små ingrepp som inte påverkar funktionen nämnvärt. Man kan dessutom ofta undvika strålbehandling, vars biverkningar inte sällan ger avsevärda obehag på grund av nedsatt spottkörtelfunktion med uttalad torrhet i mun och svalg som följd. Stora cancertumörer måste behandlas med stora stråldoser och en omfattande kirurgi som

17 Journalanteckningar ska konsekvent innehålla uppgift om huruvida patienten avskrivs eller får kontrolltid. En sådan rutin framtvingar ett genomtänkt beslut om kontrollbehovet. Är tumörmisstanken tydlig bör patienten omgående remitteras till ÖNH-specialist för noggrann kontroll. Information till patienten Information till patienten ska alltid vara rak och tydlig så att det inte uppstår onödiga missförstånd. Man skall inte undanhålla patienten uppgifter om hans cancersjukdom. Misstanken om att läkaren inte säger hur det egentligen är skapar oro hos många patienter. Oron leder ofta till att patienten söker andra läkare för en "second opinion". Om ny information inte stämmer med den gamla resulterar det i att patienten blir ännu mer orolig. Denna cancerrädsla förstärkt av oro för en felaktig diagnos och en existentiell ångest kan skapa ett så stort lidande att allt annat i tillvaron störtar samman (figur 17). Många patienter är oroliga för att de kan ha cancer, men talar inte om detta för läkaren. Istället uppger de besvär av harsklingar, slem i halsen, småvärk med mera. I dessa fall är det viktigt att genom en mycket noggrann undersökning, på ett förtroendeingivande sätt, utesluta cancer. Patienter med oro för cancer bör tydligt informeras om att läkaren tänkt på att det kunde vara en cancertumör men efter noggrann undersökning inte funnit något som tyder på det. Det kan ibland vara klokt att erbjuda även dessa patienter en extra kontroll efter 2 månader, för trygghetens skull. Därefter är det sällan lämpligt att fortsätta. Om ständiga återbesök erbjuds rutinmässigt kan en del patienter utveckla ett onödigt behov av att söka läkare.

Hudcancer: Basalcellscancer

Hudcancer: Basalcellscancer Hudcancer: Basalcellscancer Basalcellscancer, även kallat basaliom, är den vanligaste formen av hudcancer. Tumören förmodas utgå från de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer

Läs mer

TORISEL (temsirolimus) patientinformation

TORISEL (temsirolimus) patientinformation TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber

Läs mer

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk diagnostik och radiologi Boel Kullendorff Övertandläkare Odontologisk röntgendiagnostik Odontologisk ÖNH-diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi.

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna onkologi och otorhinolaryngologi. Styrdokument för Sv.kval.reg.HH-cancer 080303-2.doc Sidan 1 av 6 Reviderad version 080303 Styrdokument för Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer. Ett kvalitetsregister för specialiteterna

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom

Individanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab)

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 27.6.2014, version 1.0 VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Smak- och luktförändringar Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Svårigheter att äta vid cancersjukdom Flera orsaker: sjukdomen i sig förändrad ämnesomsättning tumören sitter

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller

Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud

Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Hög Intensiv Fokuserat Ultraljud Vad är Cellthion? Cellthion HIFU Hög Intensiv Fokuserad Ultraljud är ett alternativ till traditionell kirurgisk ansiktslyftning. Den stramar och lyfter hud på både, nacke,

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur

Latissimus dorsi lambå - ryggmuskelbröst Vävnad från ryggen, hud och muskulatur Information till dig som överväger att genomgå BRÖSTREKONSTRUKTION Rekonstruktion med bröstimplantat/protes Rekonstruktion med implantat och killambå Kroppsegen rekonstruktion: Latissimus dorsi lambå -

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Behandla orsaken - istället för symptomen

Behandla orsaken - istället för symptomen Mot förkylning Behandla orsaken - istället för symptomen Munspray mot förkylning Mot förkylning För över 30 år sedan uppmärksammade isländska forskare att personal i fiskrenserierna hade ovanligt mjuka

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män.

Onkologi 08-09-15. Solida tumörer. Tumörer i huvud/hals. Vanligaste tumörer. Solida tumörer. Bisfosfonater. Bisfosfonater. Män. Onkologi 08-09-15 Solida tumörer Tumörer i huvud/hals 1 2 Vanligaste tumörer Solida tumörer Män Prostata Lunga Kvinnor Bröst Tjocktarm Beroende på tumörform behandlas de med kirurgi, radioterapi, cytostatika

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Sommartider hej, hej!

Sommartider hej, hej! Sommartider hej, hej! Äntligen dax för semester! En del har säkert redan dragit från stan medan andra får hålla ut några veckor till. "Den som spar han har" har alltid varit mitt motto på sommaren när

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Patienthandbok. microspheres

Patienthandbok. microspheres Patienthandbok microspheres SIRT (Selective Internal Radiation Therapy - selektiv intern strålningsbehandling) för levertumörer med användning av SIR-Spheres mikrosfärer Denna broschyr tillhandahålls av

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

Om Emla. Lokalbedövande kräm inför skönhetsbehandlingar.

Om Emla. Lokalbedövande kräm inför skönhetsbehandlingar. Om Emla. Lokalbedövande kräm inför skönhetsbehandlingar. FIN UTAN PIN Vill man bli fin får man lida pin, brukar det heta. När det gäller mindre kirurgiska skönhetsingrepp är det onekligen en träffande

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK 2010-34 1 58-årig kvinna som upptäckte knöl i mittlinjen på halsen motsvarande isthmus. Högersidig lobektomi medtagande isthmus. Såväl höger lob som isthmus innehöll

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden. Kunskapssökning Maria Andersson M6 Dalslands folkhögskola 1997 Innehållsförteckning Inledning...2 Vad är en läpp-käk-gomspalt...3 Varför har barnet fått denna missbildning?...3 Allmän skötsel...3 Allmän

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M Rosacea I N FO R M AT I O N O M E T T V UX E T P RO B L E M Rosacea. Rosacea drabbar omkring 10 procent av den vuxna befolkningen och är en kronisk hudsjukdom med utslag i de centrala delarna av ansiktet,

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I. Namn:... Uppnådd poäng:... (max: 48, godkänt 32) Med svar

TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I. Namn:... Uppnådd poäng:... (max: 48, godkänt 32) Med svar TENTAMENSSKRIVNING I OFTALMIATRIK 060227 (VT06:I) Del I Namn: Uppnådd poäng: (max: 48, godkänt 32) LYCKA TILL! Med svar BILDFRÅGOR MED ANAMNES 1) Fall 1: 72-årig kvinna som vid uppvaknandet fann att hon

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm. Aciklovir och hydrokortison

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm. Aciklovir och hydrokortison BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Zoviduo 50 mg/g och 10 mg/g kräm Aciklovir och hydrokortison Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

låt inte ekonomin bli ett problem om du blir sjuk

låt inte ekonomin bli ett problem om du blir sjuk ACE cancerförsäkring låt inte ekonomin bli ett problem om du blir sjuk Enkelt att ansöka! Skicka in ansökan eller ring oss på 0771-48 48 00 När jag fick min diagnos rasade allt. Men tack vare försäkringen

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka

Läs mer

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Börja tidigt att vänja hunden vid hantering. Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Tyvärr har många hundägare väldigt litet kunskaper om hur hundarnas tänder ska skötas. Det är en utbredd missuppfattning

Läs mer

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation

Aktinisk keratos /solkeratos. Patientinformation Aktinisk keratos /solkeratos Patientinformation Vad betyder aktinisk keratos? Aktinisk betyder orsakad av solen. Keratos kommer av ordet keratin, som betyder horn. Det rör sig alltså om en förtjockning

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer