Primör. Primärvård - Öron-Näsa-Hals

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Primör. Primärvård - Öron-Näsa-Hals"

Transkript

1 Primör Primärvård - Öron-Näsa-Hals

2 Innehåll Inledning 3 Akut media otit 4-5 Extern otit 6 HNS hos barn utredning av hörselnedsättning 7 Hörapparat - utprovning 8 Kronisk Otit 9 Serös media otit (SOM, otosalpingit) 10 Rörbehandling 11 Sudden deafness 12 Tinnitus 13 Vaxpropp 14 Yrsel 15 Rhinit 16 Näsblödning 17 Akut och kronisk rhinosinuit Akut epiglottit och pseudokrupp = infektionsbetingat högt andningshinder 20 Dysfagi 21 Handläggning av faryngotonsilliter 22 Främmande kropp 23 Orala förändringar 24 Peritonsillit 25 Tonsillektomi och Tonsillotomi 26 Förstorad adenoid och abrasio 27 Ansikts- och Huvudskador 28 Snarkning och Sömnapnesyndrom 29 Allergier inom ÖNH Ansiktsförlamning Hudförändringar ÖNH 34 Spottkörtelbesvär 35 Tumor colli 36 Försenad tal och språkutveckling 37 Röstproblem 38 Öron-näs-halskliniken, Halland

3 Allmänmedicin och Öron-, näs- och halskliniken har stora kontaktytor. Bland de akut sökande hos allmänläkare utgörs ca 1/3 av sjukdomstillstånd inom ÖNH området, ofta av infektiös karaktär. De flesta patienter färdigbehandlas av allmänläkaren, men en del av dessa patienter samt icke akuta fall, remitteras till specialistklinik. ÖNH-kliniken tar emot mellan remisser på patienter årligen för bedömning och behandling av olika tillstånd. Fortsatta kontroller av många patienter sköts sedan åter av allmänläkaren. Detta dokument har som mål att fungera som ett stöd för allmänläkaren i det vardagliga handläggandet av patienter. Det är inte menat som en lärobok, då det finns utmärkta sådana att tillgå. T ex rekommenderas ÖNH under redaktion av professor Matti Anniko, Libers förlag. En praktisk och fint illustrerad serie har utgetts av Draco läkemedel om bl a undersökningsteknik, otiter och yrseldiagnostik.(susanne Nilsson, Draco ). Vårt syfte är således att mycket kortfattat peka på viktiga aspekter inom de olika diagnoserna som stöd för arbetet med patienten och inför eventuell remittering, så att väsentliga uppgifter tas med i remissen. På remissen vill vi gärna att det står ett direktnummer var vi kan nå remittenten, inte nummer som placerar oss i telefonkö eller hos telefonsvarare. Vid akut remittering, ta alltid kontakt med läkare vid; Öron-, Näs- och Halsmottagningen Halmstad, tfn , eller via länssjukhusets växel och begär dagjour, sökare Öron-, Näs- och Halsmottagningen Varberg, tfn Öron-, Näs- och Halsmottagningen i Kungsbacka, tfn Vi mottar tacksamt synpunkter inför framtida revideringar. Halmstad maj 2008 Finn Jörgensen Öron-,Näs- och Halsklinken Magnus Tenfält Primärvården Öron-näs-halskliniken, Halland

4 Akut mediaotit, AOM Orsak Bakteriell infektion i mellanörat. Pneumokocker 30-50%. Haemophilus influenzae 15-25%. Moraxella catarrhalis ca 10%. Grupp A streptokocker 2-5 %. Upp till 75% har samtidig virusinfektion och upp till 50% av patienterna har virus i mellanörat. Diagnostik Läkarundersökning görs klart bäst med öronmikroskop där detta är tillgängligt. I övrigt med otoskop med pneumatisk otoskopi (Siegling) eller tympanometri som komplement för att värdera trumhinnans rörlighet. Undersökning behöver inte ske akut under kvälls- eller nattetid, men bör ske inom ett dygn. Om barnet är allmänpåverkat eller om symtomen är svårvärderade bör undersökning ske snarast. Om barnet blir besvärsfritt under väntetiden behöver undersökning inte göras! Barn med ökad infektionskänslighet, med ökad risk för ett komplicerat förlopp, t ex immunbrist, missbildningssyndrom, kromosomrubbning, immunosuppressiv behandling, anatomiska förändringar i öronområdet, tidigare skallbasfraktur eller genomgången öronkirurgi (gäller inte plaströr), bör undersökas snarast och vid behov få behandling. Vid tveksamhet konsulteras ÖNH-läkare. (se i övrigt nedan under remiss till ÖNH på jourtid) Anamnes Plötslig öronvärk, ofta i samband med ÖLI. Avsaknad av värk utesluter inte otit. Ofta feber. Ibland hörselnedsättning. Flytning från örat om trumhinnan är perforerad. Allmänna symtom som nedsatt aptit, dålig sömn och allmän irritation. Status Trumhinnan förtjockad, rodnad, eller mjölkig, buktande oftast trög- eller orörlig. Purulent sekret i mellanörat ses ibland genom trumhinnan. Om trumhinnan är normalställd, men färg- och strukturförändrad, talar god rörlighet mot purulent sekret i mellanörat. Ibland ses myringit med blåsor på trumhinneytan. Purulent sekret i hörselgången om trumhinnan är perforerad (hålet syns sällan). Behandling Förstahandsval: PcV (fenoxymetylpenicillin) 50 mg/kg kroppsvikt/dygn fördelat på 2-3 doser per dygn under 5 dagar. Vid säker penicillinallergi: Erytromycin 40 mg/kg kroppsvikt/dygn fördelat på 2-3 doser under 7-10 dagar. Vuxna (> 16 år) behandlas vanligen med antibiotika. Barn < 2 år med AOM ska alltid behandlas med antibiotika. Ny läkarbedömning bör ske vid utebliven förbättring efter tre dygn eller vid försämring. Barn > 2 år med AOM med trumhinneperforation, påverkat allmäntillstånd eller ökad infektionskänslighet ska behandlas med antibiotika. För övriga barn > 2 år finns två alternativ: Alternativ 1: Avvakta med antibiotika. Ge symtomatisk behandling. Föräldrarna uppmanas ånyo kontakta läkare (ev per telefon) om besvären kvarstår två dygn efter symtomdebut. Vid denna kontakt kan man komma överens om att ge antibiotika utan att barnet undersöks igen. Om situationen verkar trygg kan man istället avvakta ytterligare ett dygn. Vid kvarstående symtom tre dygn efter symtomdebut bör barnet undersökas igen, diagnosen verifieras och antibiotika ordineras. Vid försämring bör barnet undersökas tidigare. Alternativ 2: Behandling med antibiotika direkt på samma sätt som barn < 2 år. 4

5 Recidivotit (ny otit inom 30 dagar efter behandling med symtomfritt intervall emellan). Orsakas vanligen av samma bakterie som vid föregående AOM. Tänk på att trumhinnan ofta inte är normaliserad förrän efter mer än 30 dagar efter en AOM. Antibiotikaval: PcV enligt ovan, men under 10 dagar. Alternativt Amoxicillin 50 mg/kg kroppsvikt/dygn fördelat på 2-3 doser per dygn under 10 dagar. Terapisvikt (oförändrad, förvärrad eller på nytt uppblossande AOM trots minst tre dygns antibiotikabehandling): Omvärdera diagnosen. Antibiotikaval: I första hand Amoxicillin 50 mg/kg kroppsvikt/dygn fördelat på 2-3 doser per dygn under 10 dagar. Vid penicillinallergi: Trimetoprim-sulfa. Nasofarynxodling kan ge vägledning om etiologi + resistent mönster. Uppföljning Barnotiter kontrolleras efter cirka 3 månader med bedömning av trumhinnans utseende och rörlighet samt hörsel. Vid kontrollen används pneumatisk otoskopi, otomikroskopi eller tympanometri. Tympanometri kan användas som screening. Vuxna som blir besvärsfria behöver inte kontrolleras. Komplikationer idag sällsynta Spridning av infektionen utanför mellanörat kan ge akut mastoidit, labyrintit, petrosit, meningit, facialispares, trombos i sinus sigmoideus eller hjärnabscess. Remiss till Öron-, näs- och halskliniken på jourtid: 1. Vid påverkat allmäntillstånd. Härunder vid tillstånd där en säker otomikroskopi har differentialdiagnostisk betydelse (akut buk, invagination, meningit, o. a.) 2. Vid misstanke om otitkomplikationer. Vid alternativ 1 eller 2 tag alltid kontakt med jourhavande ÖNH-läkare. Diagnostiska svårigheter på grund av t ex vax motiverar i sig inte akut ÖNH-konsultation på jourtid. Remiss till Öron-, näs- och halskliniken på icke jourtid: 1. Vid recidiverande purulenta mediaotiter (>3 otiter/halvår) för ställningstagande till otitprofylax. (ex.rörbehandling) 2. Misstanke om kronisk otit, t ex trumhinneperforation, polyper, fistlar, långvarig sekretion. 3. Otit hos pat som tidigare genomgått öronkirurgi (gäller ej okomplicerade plaströrotiter). 4. Vid otit på enda hörande öra. Eventuellt vid terapisvikt framförallt på yngre barn. Eventuellt vid tveksamhet i bedömning av trh-status eller diagnos. Eventuellt vid otitkontroll på barn yngre än 1 år. 5

6 Extern otit Hörselgångseksem. Torrt eller fuktande, klåda. Diffus extern otit. Svullen, rodnad, öm hörselgång, sekretion, värk (lätt uttalad). Hörselgångsfurunkel (circumscript extern otit). Avgränsad furunkel vanligen ytterst i hörselgången. F ö som ovan. Värken oftast uttalad. Diabetiker med svårbehandlad extern otit kan vara malign extern otit, (mycket ovanligt) och ska remitteras tidigt. Uppkomst/genes Traumatisering av hörselgången p g a petning. Bad, värme försämrar liksom trånga hörselgångar t ex exostoser. Pseudomonas vanligt. Staf aureus vid furunkel. Svampinfektion förekommer (Candida, Aspergillus). Odling kan ge vägledning om etiologi. Behandling Allmänna förhållningsregler: inte peta, skydda örat för vatten. Rengöring under mikroskop. Aldrig spola. Örondroppar Terracortril med Polymyxin B alternativ Diproderm endospipetter eller Betnovat. Odling kan ge vägledning om etiologi. Tamponering vid kraftigt svullen hörselgång och furunkel. Alsolspritstamponad eller Betnovat/Diproderm tamponad som ständigt hålls fuktig och byts efter 1-2 dgr. Terracortriltamponad vid mindre svullnad. Vid svampinfektion används Locacorten-Vioform droppar. Vid Pseudomonas infektion kan Ciloxan örondroppar användas. Ättiksyredroppar för surgöring. *Peroral antibiotika efter odling (Isoxapenicillin,Kinolon) samt vid spridning till ytterörat, perichondrit. Remiss till ÖNH Svårbehandlade fall, täta recidiv, gäller inte minst hörapparatberoende patienter. Maligna externa otiter som förorsakas av Pseudomonas är inläggningsfall. Utredning av hörselnedsättning - HNS hos vuxna 6

7 Utredning av hörselnedsättning - HNS hos barn Allmänt om orsaker Sekretorisk otitis media (SOM, otosalpingit) kan komma smygande utan föregående öronvärk och är den vanligaste orsaken till hörselnedsättning hos barn.* Vaxpropp. Kongenital HNS. Ensidig HNS (saknar riktningshörsel och kan ha svårt att uppfatta där flera talar samtidigt eller i dålig akustisk miljö HNS förekommer ofta tillsammans med andra missbildningar vid olika syndrom. Audiogram kan vara svårt att erhålla från barn yngre än 3-4 år. Vid misstänkt HNS remitteras barnet till ÖNH kliniken. Barn som inte kan testas med vanlig tonaudiometri testas med barnaudiologiska metoder av specialutbildad audionom. Remiss till ÖNH: Om du misstänker HNS p g a SOM hos barn, där SOM har förelegat en längre än 3 mån. Under väntetiden kan Otovent prövas. Om du misstänker HNS p g a annan mellanöresjukdom Om du misstänker HNS av annan genes hos barn Ange på remissen öronstatus samt vad HNS-misstanken grundas på. Om det finns hereditet för HNS, barnet har misstänkta förlossningsskador eller har genomgått meningit eller annan allvarlig sjukdom eller behandlats med potentiellt hörselskadliga läkemedel: Om barnet har preaurikulärt fibrom eller extra ytteröreanlag remitteras för uteslutande av HNS om detta inte skett tidigare. Neonatal hörselscreening med OAE-test Generell screening med OAE i anslutning till förlossning är infört i Halland f r om hösten Hörselscreening utfört av andra vårdgivare Informell test på BVC vid c:a 9 månaders ålder. Lekaudiogram på BVC vid 4-årskontrollen. Tonaudiogram i skolan åk 1, 4 och 7. Mönstring för militärtjänst vid 18 års ålder. *Tympanometri är ett värdefullt diagnostiskt hjälpmedel. Otomikroskopi, pneumatisk otoskopi eller tympanometri är nödvändig för säker diagnos. 7

8 Utprovning av hörapparat Hörselvården ingår sedan i Handikappförvaltningen och är därmed ej en del av Öron-, näsoch halskliniken i Halland. Öron-, näs- och halskliniken ansvarar för den diagnostiska delen medan hörselvården ansvarar för habilitering härunder hörapparatutprovning. Remisser med frågeställningar rörande diagnos och / eller bedömning av öronläkare sänds till öron-, näs- och halskliniken. Detta gäller även patienter med frågeställning presbyacusis och frågan om hörapparat. Dessa remisser skall alltid innehålla uppgifter om trumhinnestatus. I de fall presbyacusis diagnosen bedöms som sannolik görs hörselprov direkt på öronmottagningen utan läkarebesök. I de fall hörselmätningen överensstämmer med den förväntade diagnosen anordnar audionomen med fortsatt hjälpmedelsutprovning. Audiogrammet med audionomens anteckningar lämnas då som remissvar, I de fall ovanstående inte är uppfylld bedöms patienten av öronläkare som lämnar remissvar. Remisser rörande hörselrehabilitering där diagnosen är klar dvs patienten redan har en känd hörselnedsättning adresseras till hörselvården. Detta gäller tex patienter som redan har hörapparat, men där denna inte fungerar tillräckligt bra. Om remissen hamnar fel, återskickas den med förklaring om till vilken enhet patienten skall remitteras eller om den behöver kompletteras tex med trumhinnestatus. 8

9 Kronisk Otit Allmänt Förekommer i olika former såsom kronisk slemhinneotit med trumhinneperforation, adhesivotit med retraherad trumhinna, kolesteatom (pärlcysta) med djup fickbildning av trumhinnan. Kan leda till allvarliga komplikationer. Symtom Öronflytning, hörselnedsättning (värk är inte vanligt). Differentialdiagnos Kronisk extern otit (har normal hörsel om hörselgången är ren). Åtgärd Remiss till öronklinik för ställningstagande till operation. Örat ska skyddas för vatten och vid flytning ges Terracortril med Polymyxin B örondroppar. Radikalhåla Allmänt Status efter öronoperation där örats cellsystem borrats upp och bakre hörselgångsväggen avlägsnats. Operation med radikalhåla görs alltmer sällan. En radikalhåla ansamlar ofta detritus och behöver därför rengöras regelbundet (ofta årligen) livet ut. Symtom Öronflytning kan förekomma, örat är känsligt för vatten. Åtgärd Sköts som regel på ÖNH kliniken. Vid behov remiss för kontakt med ÖNH kliniken. 9

10 Sekretorisk otitis media (SOM, otosalpingit) Förekommer vanligt efter media otit och ÖLI. Drabbar framförallt förskolebarn. Orsaken är inflammatorisk, svullen slemhinna i mellanöra och örontrumpet vilket medför försämrad dränage och ventilation av mellanörat med uppkomst av exsudat. Tillståndet är ett vanligt följdtillstånd efter akut otit. (OBS! Hos vuxna med persisterande SOM måste epipharynxtumör uteslutas) Symtom Hörselnedsättning (HNS). Ibland lockkänsla, sällan värk. Diagnos Säkrast diagnos fås genom mikroskopi + Siegling, pneumatisk otoskopi eller i kombination med tympanometri. Trumhinnan kan vara matt, ofta förtjockad och kärlinjicerad. Vid siegling visar trumhinnan nedsatt rörlighet. Vätskan i mellanörat ger ofta ett gråaktigt intryck av trumhinnan, ibland ses halmgulmed vätske med luftbubblor. Behandling Högläge. Näsdroppar vid nästäppa. Valsalva, Otovent. Kontroll 3 månader, (med tympanometri < 4år), med audiogram > 4 år. Remiss till ÖNH: Dubbelsidig SOM > 3 månader med misstänkt HNS eller verifierat med audiogram (>25 db HNS vid 500, 1000, 2000, 4000 Hz). (Ensidiga behöver inte remitteras) Vid socialt handikappande HNS. Ange trumhinnestatus samt graden av HNS (subjektiv bedömning respektive bifoga audiogram). Ensidig SOM behöver inte remitteras. För närmare information hänvisas till SBU rapport om rörbehandling (SBU 2008) Behandling på ÖNH-klinik Långvarig SOM med HNS samt recidiverande otiter behandlas med paracentes och rörinsättning. Regelbundna kontroller sker på Öron-näs-halskliniken första gången efter inom 3 månader efter rörinsättningen med audiogram, sedan 1 ggr/år. 10

11 Rörbehandling Indikation Se sekretorisk otit. Akut rörotit Rinnande röröra med eller utan ÖLI/feber, oftast utan allmänpåverkan. Behandling. Alltid örondroppar (Terracortril med Polymyxin B 3-4 drp x 2-3 i en vecka). Rinnande röröra indicerar i sig inte generell antibiotikabehandling. Odling från örat kan ge bakteriologisk vägledning. Remiss till ÖNH: Kontakt med ÖNH kliniken om örat ej slutat rinna efter 7-10 dagar. 11

12 Sudden deafness Sudden deafness = plötslig dövhet. Definition: Hastigt påkommen hörselnedsättning på 30 db eller mer för tre näraliggande frekvenser mellan 0,5 och 4 khz. Trumhinnor är normala och Weber lateraliseras till den friska sidan. Remiss till ÖNH Ska remitteras inom 1-2 dagar, icke-jourtid, till ÖNH-mott för omhändertagande. Kontroll och uppföljning sker via ÖNH-klinik. OBS! Öronstatus. Behandlingsmodeller skiljer sig mycket åt, och är f n föremål för en omfattande nationell studie. Ungefär hälften blir delvis eller helt återställda och prognosen bygger mycket på utvecklingen de första dagarna. 12

13 Tinnitus Tinnitus = öronsus. Ljudupplevelse lokaliserat till ett eller båda öronen eller upplevs ibland inifrån skallen. Öronsus är ett vanligt och naturligt fenomen hos i stort sett alla människor.men kan dock bli av sådan karaktär eller duration att den upplevs som störande. Framförallt upplever många att tinnitus förvärras i en tyst omgivning. Patientens förmåga att hantera sin tinnitus avgör hjälpbehovet och det är endast ett fåtal som upplever att livsföringen allvarligt störs. Tinnitus orsakas av flera olika faktorer där hörselnedsättningen är en. Muskulära besvär är en annan. Viktiga orsaker till detta är ex arbetsställning och stress. I alvarliga fall kan tinnitus vara symtom på depression Om tinnitus är pulssynkront bör möjligheten av kärlanomali övervägas. Lyssna med stetoskop över karotid och mastoid. Vanligtvis avklingar besvären av tinnitus med tiden. Remiss Bör innehålla uppgifter om vilka besvär patienten har utöver sin tinnitus. I vilken mån det påverkar patientens livssituation och om det finns tecken på depression. ÖNH: ÖNH klinikens roll i tinnitus diagnostik och behandling är fokuserat kring diagnos av patienter med bakomliggande öronsjukdom. Bland dessa speciellt akustikus neurionom. Aktuella är patienter som upplever invalidiserande tinnitus där specialistbedömning anses värdefull. Remissfall är också de med hörselnedsättning och ensidig tinnitus. Ovillkorligt måste finnas ett audiogram och öronstatus. Efter bedömning och utredning av ÖNH-läkare kan de patienter som behöver, remitteras vidare till hörselvården för information, men patienter med spänningssymtom, stress eller depression behandlas bäst inom primärvården. 13

14 Vaxpropp Vaxet bildas i körtlar i yttre delen av hörselgången. Hur mycket som bildas är väldigt varierande. Användning av öronpinnar ( tops ) stimulerar vaxbildningen och packar vaxet in mot trumhinnan. Därtill riskerar man att skada hörselgångshuden med extern otit som följd. Det klassiska inget smalare än i armbågen i örat gäller fortfarande. Diagnos Med otoskop eller öronmikroskop Behandling Egenvård Revaxör eller Cerusol receptfritt på apoteket, gäller även barn från 7 års ålder. Rensugning Förbehandling med Terracortril med Polymyxin B (3 droppar x 2-3) i några dagar mjukar upp och underlättar i svåra fall. Observera att en frisk trumhinna inte skadas vid försiktig rensugning. Det är vanligtvis ingen fara att komma åt trumhinnan men det gör ont. Urpetning Spolning Smala armerade bomullspinnar alternativt vaxslynga kan användas via öronmikroskop för att peta ut vax. Ett alternativ på framför allt barn som kan uppleva ljudet från öronsugen som obehagligt. Kroppsvarmt vatten. Får endast ske om anamnesen är tydlig på att patienten inte har en trumhinneperforation bakom vaxproppen. Trumhinnan skall inspekteras efter spolningen. Barn Undvik att ta bort vax som hittas vid rutinundersökning om det ej föreligger anamnes på aktuella öronbesvär eller hörselnedsättning. Barn har ofta mjukt vax som ger med sig av sig självt. Remiss till ÖNH-kliniken Endast om ovanstående misslyckats och patienten har känd eller misstänkt öronsjukdom. 14

15 Yrsel Yrsel är ett vanligt symptom i primärvården och vid bedömningen krävs en helhetssyn. Trots mångfalden av orsaker till yrsel svarar ett fåtal diagnoser för majoriteten av fallen. Genomgång av somatiskt och neurologiskt status inklusive otoneurologi kan ofta expektans med uppföljande kontrollbesök räcka som behandling. En viktig grundpelare i all yrselbehandling är aktiv (ev. sjukgymnastisk) rörelseträning. Använd gärna det utmärkta yrselkapitlet i Läkemedelsboken som underlag till handläggning av yrselpatienter. Överväg akut remiss till ÖNH klinik vid Yrsel i samband med akut otit/rinnande öra (labyrintit) Yrsel med samtidig suspekt herpesinfektion i öra/ansikte (herpes zoster oticus) Kraftig yrsel med horisontell nystagmus utan annan neurologi där inläggning sannolikt krävs (åldrig patient/hjärtkärlsjukdom/diabetes/vertikal nystagmus/övriga neurologiska fynd ökar sannolikheten att yrseln är central; t ex hjärnstamsinfarkt / lillhjärnsblödning; akutremiss till medicinkliniken) Yrsel efter barotrauma (flygning/dykning) OBS! VG TAG TELEFONKONTAKT MED ÖNH JOUREN FÖR DISKUSSION OM PATIENTEN INNAN AKUTREMISS SKRIVES. Överväg vanlig remiss till ÖNH klinik vid Yrsel kombinerat med ensidig hörselnedsättning och/eller tinnitus (Meniere/vestibularis schwannom) Återkommande kortvarig kraftig rotatorisk yrsel vid lägesändring (godartad lägesyrsel) speciellt efter ev. terapisvikt på egenträningsprogram (kan fås via ÖNH mott för kopiering/finns i Läkemedelsboken). Återkommande eller långvarig yrsel där otoneurologisk bedömning/utredning anses indicerad för att konstatera eller mer säkert utesluta perifer yrsel. (Allmänmedicinsk genomgång avseende bl. a. nackbesvär, migrän, läkemedelsbiverkan, anemi, hypertoni, psykisk sjukdom skall vara gjord).. 15

16 Rhinit Kortfattad beskrivning av symptom, diagnoser och behandling finns i Läkemedelsbokens ÖNH-kapitel. Observera att näsan skall undersökas både före och efter avsvällning. Remiss till öron- näs- halskliniken vid: Långvarig blödning eller blodig sekretion. Ensidig sekretion. Dubbelsidiga näspolyper, som inte svarar på 6 veckors nasal steroid. Ensidig näspolyp. Sinuit som inte svarar på antibiotika efter röntgen sinus. Recidiverande sinuiter. Långdragen nästäppa hos barn- efter allergiutredning; om denna är negativ eller om barnet inte svarar på behandling. 16

17 Näsblödning Vanligt förekommande tillstånd där patienten ofta blöder från Locus Kiesselbachi, dvs från nässkiljeväggens främre del. Antikoagulantia, NSAID, ASA, även lågdos-asa och övre luftvägsinfektioner ökar risken för näsblödning. Även trauma och patologiska kärl är vanlig orsak till näsblödning. Risken för bakomliggande blodsjukdom bör beaktas. Alla näsblödningar både akuta och recidiverande bör kunna behandlas och handläggas av primärvården i första hand. På mottagningen används en stor bomullstuss indränkt i avsvällande medel med lokalanestesi i form avi lösning med Lidokainhydroklorid-nafazolin 34 mg/ml + 0,17 mg/ml.om blödningen då stoppar kan man etsa kärlet med kromsyra eller silvernitrat. Silvernitrat på träpinne ( ) Blödningar från båda sidor bör ej etsas samtidigt utan med minst en månads mellanrum. Om det vid blödning inte går att etsa kan man tamponera med resorberbar Spongostan. Rhapid Rhino är en ny lätthanterlig uppblåsbar katheter med olika längd som kan användas till flertalet näsblödningar som inte lätt kan stoppas med etsning. 2 cm bred gasväv indränkt med Tranexamsyra eller Nafazolin/Lidokain som dras efter ett par dagar kan också användas Injektion av Desmopresin (Octostim) 0,3 mikrogr/kg kroppsvikt subcutant eller Tranexamsyra (Cyklokapron) 0,5-1 mg intravenöst, samt kur med per oral Tranexamsyra kan behövas vid systemisk anledning till näsblödning. Om blödningen inte stoppar på främre tamponad krävs omtamponering med bakre (Foley/specialkateter) och ny främre tamponad samt remiss till ÖNH kliniken för sjukvård. Diatermi kan användas för att stoppa (arteriell) blödning. Patienter som trots behandlingsförsök på vårdcentral fortsätter att blöda eller recidivera, skall remitteras till närmaste öronmottagning. Om akutremiss skickas till Halmstad, Varberg eller Kungsbacka skall man alltid ringa först. ÖNH-kliniken ställer gärna upp och instruerar/demonstrerar etsning med kromsyrepärla/silvernitrat för de som ännu inte tillägnar sig denna teknik. 17

18 Akut och kronisk rhinosinuit Smärta från bihålorna är inte liktydigt med antibiotikakrävande akut bakteriell rhinosinuit. I stort sett varje form av rhinit leder till påverkan på bihålorna. Slemhinnesvullnad kan stänga till bihålan och då den instängda luften resorberas uppstår ett undertryck, som kan ge smärta. Tryckförändringar i samband med flygning eller dykning kan ge symtom från bihålorna. Misstanke på bakteriell sinuit är en mycket vanlig anledning till sjukvårdskontakt. I de flesta fall är det en svår diagnos att ställa kliniskt. Diagnostiska kriterier med högt diagnostiskt värde: Ensidig värk, ensidig purulent sekretion, vargata Duration >10 dagar eller tydlig försämring efter >5 dagar CRP >10 efter dag 7 Punktion med spolning samt odling är det säkraste sättet att få diagnos och dessutom lindring. I tveksamma fall lågdos-ct (eller konventionell röntgen) Om patienten uppvisar kliniska tecken på högt diagnostiskt värde och röntgen visar heltät bihåla eller vätskenivå är det med stor sannolikhet en akut bakteriell rhinosinuit Röntgen Röntgen, helst lågdos CT, är en viktig undersökning för att utesluta eller diagnostisera en sinuit och skall alltid göras innan remiss till ÖNH. Ett observandum, vid positivt fynd, d v s vätskenivå eller heltät bihåla skall först svaret gå till inremitterande läkare på vårdcentral som antingen själv behandlar patienten eller skriver en remiss till öron- näs- halsspecialist Behandling Akut remiss till ÖNH vid misstanke om kompålikation: 1. Svårt sjuk, svår värk, hög feber, allmännpåverkan 2. Frontalsinuit med svår frontal HV, neurologiska tecken, svullnad i pannan 3. Etmoidit med orbitalt flegmone/abscess, ögonrodnad, synpåverkan Högläge, topisk steroid (nässpray), koksaltsköljningar och analgetica. Antibiotikabehandling endast vid bakteriell sinuit (kriterier enl ovan): Behandlingstid: 10 dagar Kåvepenin 1,6g x 3, barn 25mg/kg x 3 Vid allvarlig penicillinallergi: Doxyferm vuxnxa och barn 8-12 år, >50kg: 200mg x 1 (dag 1), 100mg x 1 (dag 2-10) barn 8-12 år, <50kg: dos enligt FASS Bactrim barn <8 år dos enligt FASS Vid terapisvikt bör diagnosen ifrågasättas och patienten röntgas om det inte är gjort. Byt till Amoxicillin 500mg x 3, barn 25mg/kg fördelad på 3 doser eller Doxyferm eller Bactrim enligt ovan Om sinuiten varat länge eller orsakats av tandinfektion dominerar anaerober 18

19 Orsak till sinuit Komplikation till ÖLI, näspolyp, tandinfektion, tumör, ansiktsfraktur, hyperreaktiv nässlemhinna, immunsuppressiv behandling, annan immunundeffekt och graviditet. Remiss till ÖNH (CT/rtg obligat) Vid terapisvikt eller recidiv efter adekvat antibiotikabehandling Inflammationer av icke infektiös etiologi Näspolypos 19

20 Akut epiglottit och pseudokrupp = infektionsbetingat högt andningshinder Epiglottit Förekom tidigare huvudsakligen hos barn i 1-4 års ålder. Efter införandet av vaccination mot Haemophilus influenzae ses detta tillstånd extremt sällan hos svenska barn. Vuxna kan dock drabbas, och då väl så ofta med Grupp A-streptokocker eller pneumokocker som agens. Symtombilden domineras primärt av sväljningssmärtor, varefter tillkommer hög feber och påverkat allmäntillstånd. Septisk bild och uttalade andningsbesvär (gurglande andningsljud med såväl inspirium som exspirium påverkat) är sena symtom innebärande stor risk för akut andningsstopp. Pseudokrupp handläggs normalt av barn- och ungdomskliniken. Alla patienter med misstanke på andningshinder och uttalade andningsbesvär skall snarast transporteras till Länssjukhusets Akutmottagning! Kontakt med ÖNH- och ev anestesijour ska tas av primärt handläggande läkare eller vid direktlarm av ambulanspersonalen. Vid påtaglig misstanke om epiglottit bör läkare medfölja transporten. Barnet bör transporteras sittande och största möjliga lugn runt barnet eftersträvas. Vid svåra fall av pseudokrupp kan tabl Betapred 0,5 mg upplösta i litet vatten ges före transporten. Dosering 8 tabletter upp till 10 kg kroppsvikt, 12 tabletter till barn över 10 kg. Vid epiglottit saknar dock steroider eller antibiotika givet före transporten påvisat värde! Vid behov kan syrgas ges, dock ej på sådant sätt att barnet blir upprört eller skrämt! 20

21 Dysfagi Dysfagi Totalstopp- akutremiss ÖNH Sväljningssvårigheter, d v s reella svårigheter att svälja alt smärta vid sväljning. Utredningen bör starta med röntgen hypofarynx/esofagus innan remiss till ÖNH. I remissen angeläget att notera duration, ev ofrivillig viktnedgång, ev aspirationspneumonier samt om patienten har någon neurologisk sjukdom. Globus dvs inga reella sväljningssvårigheter men klumpkänsla. Röntgen hypofarynx/esofagus, ev remiss ÖNH vid orolig patient. 21

22 Handläggning av faryngotonsillit Diagnos och bakteriell diagnostik Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber > Beläggning på tonsillerna 3. Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 4. Ingen hosta 1 av 4 diagnostiska kriterier eller samtidig hosta, snuva eller heshet Trolig virusinfektion Ingen Strep-A Ingen antibiotikabehandling 2 av 4 diagnostiska kriterier Möjlig streptokockinfektion 4 av 4 diagnostiska kriterier + ett tilläggskriterium Sannolik streptokockinfektion Om neg Strep-A Strep-A, ev odling pos Verifiera Erbjud antibiotikabehandling gärna med Strep-A Tilläggskriterier: 1. Streptokockus. pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Behandling Vid uttalad smärta och sväljningssvårigheter viktigt att undersöka epiglottis, särskilt om patienten inte uppvisar tonsillitbild! Primär infektion PcV i 10 dgr (kortare tid ger ökad recidivrisk). Vid överkänslighet: Cefalosporin (om ej korsallergi), klindamycin eller en makrolid (i 1:a hand Ery-Max) i 10 dgr. Terapisvikt Rätt diagnos? Mononukleos? Virustonsillit? Peritonsillit? Streptokockus pyogenes är alltid känslig för betalaktamantibiotika. Däremot förekommer terapisvikt p g a resistens för klindamycin och makrolider varvid terapibyte efter odling och resistensbestämning bör ske. Recidivinfektion (inom <1 mån efter avslutad behandling) Bör odlingsverifieras. Använd ej Strep-A som är falskt positivt upp t o m 3 veckor efter streptokockinfektion! Byt till ett preparat ur en annan grupp. Behandlingstid 10 dgr. Återinsjuknande senare än 1 månad efter avslutad behandling behandlas som en primär infektion. Remiss till öronklinik för ställningstagande till tonsillektomi Vid upprepade (>3-4/år) odlings- eller snabbtestverifierade insjuknanden (ej recidiv). Innan dess bör dock alltid ett cefalosporin eller klindamycinpreparat prövats. Systemkomplikationer till tonsillit, ex njurpåverkan eller ledbesvär. 22

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss!

ALK-dagar hösten 2015. Praktiska tips från oss! ALK-dagar hösten 2015 Praktiska tips från oss! Infektioner hörselgång/ytteröra Extern otit Erysipelas Otit Mastoidit Extern otit Vi suger rent. Om svullnad så tamponeras med Alsolsprit eller Diproderm.

Läs mer

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals Primör Primärvård Öron-Näsa-Hals Innehållsförteckning PRIMÖR PRIMÄRVÅRD ÖRON-NÄSA-HALS... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 3 AKUT MEDIAOTIT... 4 EXTERN OTIT... 6 UTREDNING AV HÖRSELNEDSÄTTNING

Läs mer

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH

STÖD FÖR REMISSER TILL ÖNH Länsverksamheten Öron- Näs- och Hals Gäller för: Öron- Näs- och Hals Ursprungsutgåva: 20011-03-28 Godkänd av: Per-Inge Carlsson Utarbetad av: Karin Ehinger Giltighetstid: Tre år från senaste revisiondatum

Läs mer

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals Primör Primärvård Öron-Näsa-Hals Innehållsförteckning PRIMÖR PRIMÄRVÅRD ÖRON-NÄSA-HALS... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 3 AKUT MEDIAOTIT... 4 EXTERN OTIT... 6 UTREDNING AV HÖRSELNEDSÄTTNING

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010,

Handläggning av AOM. Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping. Sigvard Mölstad, Medicinska Riksstämman 2010, Handläggning av AOM Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping AOM 15% av all antibiotika i primärvård Bakgrund Konsensusuttalande år 2000 om behandling av sporadisk AOM: Sporadisk AOM Alternativ

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007 Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 30 mars 2007 Bengt, Babak, Anna, Nanna och alla andra vid kliniken tackar

Läs mer

614 - Öron-näsa-hals I 1

614 - Öron-näsa-hals I 1 Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Installation av tekniska hörhjälpmedel i hemmet (förstärkt dörr, telefonoch brandlarmssignal, teleslinga till TV) egenansvar för vuxna (över 19 år). 614 Öronnäsahals I 1 Gäller

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Ledningshinder. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Ledningshinder. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖRON-hörsel Sensorineural hörselnedsättning eller ledningshinder? Var sitter problemet?

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖRON-hörsel Sensorineural hörselnedsättning eller ledningshinder? Var sitter problemet?

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

Acusticusneurinom. Sid 2/10

Acusticusneurinom. Sid 2/10 Sid 1/10 Allmänläkarkonsulterna Luleå-Boden RÖK Remissöverenskommelse mellan primärvården Luleå-Boden och öronmottagningen, Sunderby sjukhus Titel: Audiologi Giltig from: 020101 Giltig tom: 031231 Ansvarig

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.

Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg

Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg 010227 Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg 1. Örats sjukdomar. Örats anatomi och fysiologi Undersöka örat och bedöma trumhinnestatus i otomikroskop Differentialdiagnostik vid otalgi Handläggning

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?

Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG VII 125 Främmande kropp öron-näsa-svalg Satt i halsen 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. PVakut: lindriga symtom (kan svälja saliv etc/inga andningsbesvär)/kvarstående

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10 Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Extern otit. Amanj Saber ÖNH-Klinik

Extern otit. Amanj Saber ÖNH-Klinik Extern otit Amanj Saber ÖNH-Klinik Hörselgångsanatomi Svagt S- format 25-31 mm lång 6-7 mm diameter Yttre 2/3 del är rörlig, huden på fibröst brosk. Hårväxt, vaxkörtlar och svettkörtlar Innre 1/3 del är

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Core curriculum, ÖNH sjukdomar

Core curriculum, ÖNH sjukdomar 080515 Core curriculum, ÖNH sjukdomar Detta core curriculum är framarbetat av landets lärarkollegium inom öron, näs och halssjukdomar år 2008. Den utgör basen för vad som bör inhämtas under läkarutbildningen

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Allergi och urtikaria Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för luftvägs- och allergisjukdomar.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 9 april 2006

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 9 april 2006 Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 9 april 2006 Bengt, Johan, Nanna, Denys och alla andra vid kliniken tackar

Läs mer

Öron- och nässjukdomar

Öron- och nässjukdomar Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Öron- och nässjukdomar Sjukdomsgrupp/ Preparat Fördelar Nackdelar Kommentar Generiskt namn oximetazolin Nezeril Ej konserveringsmedel Barn från 2 år! + anesteserande

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse. halssjukdomar

Länsgemensam vårdöverenskommelse. halssjukdomar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Öron-, näsa- och halssjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 12 januari 2007

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 12 januari 2007 Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 12 januari 2007 Bengt, Alexandra, Anna och alla andra vid kliniken tackar

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner

Behandlingsrekommendationer. Luftvägsinfektioner Behandlingsrekommendationer Luftvägsinfektioner Våren 2013 U T G I V E N A V L Ä K E M E D E L S K O M M I T T É N I L A N D S T I N G E T S Ö R M L A N D SIDAN 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTION

Läs mer

Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer

Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer Definitioner och diagnostik av AOM- nya rekommendationer Anita Groth Med.dr. ÖNH-specialist Lund Definitioner Sporadisk Inflammation i mellanörat med fynd av AOM: trumhinneinflammation och pus i mellanörat

Läs mer

Diagnos och omhändertagande av barn med SOM (Sekretorisk Otitis Media)

Diagnos och omhändertagande av barn med SOM (Sekretorisk Otitis Media) 2015-09-03 21581 1 (5) Diagnos och omhändertagande av barn med SOM (Sekretorisk Otitis Media) Sammanfattning Dokumentet innehåller direktiv för handläggning från remissförfarande via eventuell operation

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne 2017 1 Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne Terapigrupp Antibiotika/Infektioner i öppen vård www.skane.se/skanelistan 2 INNEHÅLL Streptokocktonsillit...

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och Primärvård

Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och Primärvård Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och MEDICINSK INSTRUKTION 2 (43) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 EXTERN OTIT... 3 3 UTSTÅENDE ÖRON... 4 4 AKUT MEDIA OTIT... 4 5 SEKRETORISK OTITIS

Läs mer

Primör Primärvård - Öron-Näsa-Hals

Primör Primärvård - Öron-Näsa-Hals INSTRUKTION 3 (45) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 9 2 EXTERN OTIT... 9 2.1 Behandling...9 2.2 Remiss till ÖNH-mottagning...9 2.3 Bakgrund... 10 3 UTSTÅENDE ÖRON... 10 3.1 Behandling... 10 3.2 Bakgrund... 10 4

Läs mer

Innehållsförteckning, Rinosinuit

Innehållsförteckning, Rinosinuit Innehållsförteckning, Rinsinuit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikatr 2 Definitin 2 Symptm 3 Prevalens, epidemilgi 3 Kmplikatiner 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagns 4 Differentialdiagns

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG. Öron Näsa Mun Svalg

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG. Öron Näsa Mun Svalg VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG Öron Näsa Mun Svalg 125 Främmande kropp öron-näsa-svalg Satt i halsen 112: vid misstanke om främmande kropp i luftvägarna Akut: vid misstanke om främmande kropp i matstrupen om

Läs mer

Tentamen i oftalmologi Svarsmall Fredagen den 10 januari 2003

Tentamen i oftalmologi Svarsmall Fredagen den 10 januari 2003 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för oftalmiatrik Huddinge Universitetssjukhus/ S:t Eriks Ögonsjukhus Maxpoäng: 34 Godkänd: Dina poäng: Tentamen i oftalmologi Svarsmall

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Andningsvägar 765 Sten Hellström, Hörsel- och balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Christer Norman, Salems vårdcentral, Rönninge Inledning Våra vanligaste och viktigaste diagnoser

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Viktiga diagnoser, ibland ovanliga, inom ÖNH. Hur blir jag som allmänläkare säkrare i min diagnostik?

Viktiga diagnoser, ibland ovanliga, inom ÖNH. Hur blir jag som allmänläkare säkrare i min diagnostik? Viktiga diagnoser, ibland ovanliga, inom ÖNH. Hur blir jag som allmänläkare säkrare i min diagnostik? ovan liga, inom ÖNH. Hur blir jag som allmänläkare säkrare i min diagnostik? 150422 & 28 K Ehinger

Läs mer

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2

Seminariefall: Reumatologi 2 Reumatologi 2 Reumatologi 2 Patientfall nr 1: 34-årig kvinna Patientfall nr 2: 82-årig kvinna Patientfall nr 3: 47-årig kvinna Patientfall nr 4: 69-årig kvinna Patientfall nr 5: 61-årig kvinna Patientfall nr 6: 30-årig

Läs mer

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG. Näsa

VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG. Näsa VII ÖRON-NÄSA-MUN-SVALG Öron Näsa Mun Svalg 125 Främmande kropp öron-näsa-svalg Satt i halsen 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. ÖVakut: lindriga symtom (kan svälja

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Antibiotika vid luftvägsinfektion

Antibiotika vid luftvägsinfektion Terapiriktlinjer för Antibiotika vid luftvägsinfektion Läkemedelskommittén i Värmland 2016-01-01 Utgångsdatum 2018-12-31 1(16) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING AV TERAPIRIKTLINJER... 2 KLINISKA RIKTLINJER

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

hittills inhämtade anamnesen

hittills inhämtade anamnesen Du jobbar som AT-läkare på vårdcentralen i Vivalla när Ferenc, 55 år, kommer till dig på öppna mottagningen. Han söker för återkommande smärtor i vänster fot, på stortåns ovansida och fotsulan, sedan cirka

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö

ÖLI, sinuit, otit och tonsillit. Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Distriktsläkare, Lunds Universitet, Malmö För vilka diagnoser är det viktigast att förändra vården? 10 diagnoser står för ca 90% av antibiotikarecepten =

Läs mer

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

Vårdriktlinjer vid öron- näs- och halssjukvård

Vårdriktlinjer vid öron- näs- och halssjukvård Vårdriktlinjer vid öron- näs- och halssjukvård Om vårdriktlinjer...2 DOKUMENTFAKTA...2 REMISSREKOMMENDATIONER...3 ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT...4 AKUT EPIGLOTTIT...6 Barnepiglottit...6 EXTERN OTIT...7 PERIFER

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer