Primör. Primärvård - Öron-Näsa-Hals

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Primör. Primärvård - Öron-Näsa-Hals"

Transkript

1 Primör Primärvård - Öron-Näsa-Hals

2 Innehåll Inledning 3 Akut media otit 4-5 Extern otit 6 HNS hos barn utredning av hörselnedsättning 7 Hörapparat - utprovning 8 Kronisk Otit 9 Serös media otit (SOM, otosalpingit) 10 Rörbehandling 11 Sudden deafness 12 Tinnitus 13 Vaxpropp 14 Yrsel 15 Rhinit 16 Näsblödning 17 Akut och kronisk rhinosinuit Akut epiglottit och pseudokrupp = infektionsbetingat högt andningshinder 20 Dysfagi 21 Handläggning av faryngotonsilliter 22 Främmande kropp 23 Orala förändringar 24 Peritonsillit 25 Tonsillektomi och Tonsillotomi 26 Förstorad adenoid och abrasio 27 Ansikts- och Huvudskador 28 Snarkning och Sömnapnesyndrom 29 Allergier inom ÖNH Ansiktsförlamning Hudförändringar ÖNH 34 Spottkörtelbesvär 35 Tumor colli 36 Försenad tal och språkutveckling 37 Röstproblem 38 Öron-näs-halskliniken, Halland

3 Allmänmedicin och Öron-, näs- och halskliniken har stora kontaktytor. Bland de akut sökande hos allmänläkare utgörs ca 1/3 av sjukdomstillstånd inom ÖNH området, ofta av infektiös karaktär. De flesta patienter färdigbehandlas av allmänläkaren, men en del av dessa patienter samt icke akuta fall, remitteras till specialistklinik. ÖNH-kliniken tar emot mellan remisser på patienter årligen för bedömning och behandling av olika tillstånd. Fortsatta kontroller av många patienter sköts sedan åter av allmänläkaren. Detta dokument har som mål att fungera som ett stöd för allmänläkaren i det vardagliga handläggandet av patienter. Det är inte menat som en lärobok, då det finns utmärkta sådana att tillgå. T ex rekommenderas ÖNH under redaktion av professor Matti Anniko, Libers förlag. En praktisk och fint illustrerad serie har utgetts av Draco läkemedel om bl a undersökningsteknik, otiter och yrseldiagnostik.(susanne Nilsson, Draco ). Vårt syfte är således att mycket kortfattat peka på viktiga aspekter inom de olika diagnoserna som stöd för arbetet med patienten och inför eventuell remittering, så att väsentliga uppgifter tas med i remissen. På remissen vill vi gärna att det står ett direktnummer var vi kan nå remittenten, inte nummer som placerar oss i telefonkö eller hos telefonsvarare. Vid akut remittering, ta alltid kontakt med läkare vid; Öron-, Näs- och Halsmottagningen Halmstad, tfn , eller via länssjukhusets växel och begär dagjour, sökare Öron-, Näs- och Halsmottagningen Varberg, tfn Öron-, Näs- och Halsmottagningen i Kungsbacka, tfn Vi mottar tacksamt synpunkter inför framtida revideringar. Halmstad maj 2008 Finn Jörgensen Öron-,Näs- och Halsklinken Magnus Tenfält Primärvården Öron-näs-halskliniken, Halland

4 Akut mediaotit, AOM Orsak Bakteriell infektion i mellanörat. Pneumokocker 30-50%. Haemophilus influenzae 15-25%. Moraxella catarrhalis ca 10%. Grupp A streptokocker 2-5 %. Upp till 75% har samtidig virusinfektion och upp till 50% av patienterna har virus i mellanörat. Diagnostik Läkarundersökning görs klart bäst med öronmikroskop där detta är tillgängligt. I övrigt med otoskop med pneumatisk otoskopi (Siegling) eller tympanometri som komplement för att värdera trumhinnans rörlighet. Undersökning behöver inte ske akut under kvälls- eller nattetid, men bör ske inom ett dygn. Om barnet är allmänpåverkat eller om symtomen är svårvärderade bör undersökning ske snarast. Om barnet blir besvärsfritt under väntetiden behöver undersökning inte göras! Barn med ökad infektionskänslighet, med ökad risk för ett komplicerat förlopp, t ex immunbrist, missbildningssyndrom, kromosomrubbning, immunosuppressiv behandling, anatomiska förändringar i öronområdet, tidigare skallbasfraktur eller genomgången öronkirurgi (gäller inte plaströr), bör undersökas snarast och vid behov få behandling. Vid tveksamhet konsulteras ÖNH-läkare. (se i övrigt nedan under remiss till ÖNH på jourtid) Anamnes Plötslig öronvärk, ofta i samband med ÖLI. Avsaknad av värk utesluter inte otit. Ofta feber. Ibland hörselnedsättning. Flytning från örat om trumhinnan är perforerad. Allmänna symtom som nedsatt aptit, dålig sömn och allmän irritation. Status Trumhinnan förtjockad, rodnad, eller mjölkig, buktande oftast trög- eller orörlig. Purulent sekret i mellanörat ses ibland genom trumhinnan. Om trumhinnan är normalställd, men färg- och strukturförändrad, talar god rörlighet mot purulent sekret i mellanörat. Ibland ses myringit med blåsor på trumhinneytan. Purulent sekret i hörselgången om trumhinnan är perforerad (hålet syns sällan). Behandling Förstahandsval: PcV (fenoxymetylpenicillin) 50 mg/kg kroppsvikt/dygn fördelat på 2-3 doser per dygn under 5 dagar. Vid säker penicillinallergi: Erytromycin 40 mg/kg kroppsvikt/dygn fördelat på 2-3 doser under 7-10 dagar. Vuxna (> 16 år) behandlas vanligen med antibiotika. Barn < 2 år med AOM ska alltid behandlas med antibiotika. Ny läkarbedömning bör ske vid utebliven förbättring efter tre dygn eller vid försämring. Barn > 2 år med AOM med trumhinneperforation, påverkat allmäntillstånd eller ökad infektionskänslighet ska behandlas med antibiotika. För övriga barn > 2 år finns två alternativ: Alternativ 1: Avvakta med antibiotika. Ge symtomatisk behandling. Föräldrarna uppmanas ånyo kontakta läkare (ev per telefon) om besvären kvarstår två dygn efter symtomdebut. Vid denna kontakt kan man komma överens om att ge antibiotika utan att barnet undersöks igen. Om situationen verkar trygg kan man istället avvakta ytterligare ett dygn. Vid kvarstående symtom tre dygn efter symtomdebut bör barnet undersökas igen, diagnosen verifieras och antibiotika ordineras. Vid försämring bör barnet undersökas tidigare. Alternativ 2: Behandling med antibiotika direkt på samma sätt som barn < 2 år. 4

5 Recidivotit (ny otit inom 30 dagar efter behandling med symtomfritt intervall emellan). Orsakas vanligen av samma bakterie som vid föregående AOM. Tänk på att trumhinnan ofta inte är normaliserad förrän efter mer än 30 dagar efter en AOM. Antibiotikaval: PcV enligt ovan, men under 10 dagar. Alternativt Amoxicillin 50 mg/kg kroppsvikt/dygn fördelat på 2-3 doser per dygn under 10 dagar. Terapisvikt (oförändrad, förvärrad eller på nytt uppblossande AOM trots minst tre dygns antibiotikabehandling): Omvärdera diagnosen. Antibiotikaval: I första hand Amoxicillin 50 mg/kg kroppsvikt/dygn fördelat på 2-3 doser per dygn under 10 dagar. Vid penicillinallergi: Trimetoprim-sulfa. Nasofarynxodling kan ge vägledning om etiologi + resistent mönster. Uppföljning Barnotiter kontrolleras efter cirka 3 månader med bedömning av trumhinnans utseende och rörlighet samt hörsel. Vid kontrollen används pneumatisk otoskopi, otomikroskopi eller tympanometri. Tympanometri kan användas som screening. Vuxna som blir besvärsfria behöver inte kontrolleras. Komplikationer idag sällsynta Spridning av infektionen utanför mellanörat kan ge akut mastoidit, labyrintit, petrosit, meningit, facialispares, trombos i sinus sigmoideus eller hjärnabscess. Remiss till Öron-, näs- och halskliniken på jourtid: 1. Vid påverkat allmäntillstånd. Härunder vid tillstånd där en säker otomikroskopi har differentialdiagnostisk betydelse (akut buk, invagination, meningit, o. a.) 2. Vid misstanke om otitkomplikationer. Vid alternativ 1 eller 2 tag alltid kontakt med jourhavande ÖNH-läkare. Diagnostiska svårigheter på grund av t ex vax motiverar i sig inte akut ÖNH-konsultation på jourtid. Remiss till Öron-, näs- och halskliniken på icke jourtid: 1. Vid recidiverande purulenta mediaotiter (>3 otiter/halvår) för ställningstagande till otitprofylax. (ex.rörbehandling) 2. Misstanke om kronisk otit, t ex trumhinneperforation, polyper, fistlar, långvarig sekretion. 3. Otit hos pat som tidigare genomgått öronkirurgi (gäller ej okomplicerade plaströrotiter). 4. Vid otit på enda hörande öra. Eventuellt vid terapisvikt framförallt på yngre barn. Eventuellt vid tveksamhet i bedömning av trh-status eller diagnos. Eventuellt vid otitkontroll på barn yngre än 1 år. 5

6 Extern otit Hörselgångseksem. Torrt eller fuktande, klåda. Diffus extern otit. Svullen, rodnad, öm hörselgång, sekretion, värk (lätt uttalad). Hörselgångsfurunkel (circumscript extern otit). Avgränsad furunkel vanligen ytterst i hörselgången. F ö som ovan. Värken oftast uttalad. Diabetiker med svårbehandlad extern otit kan vara malign extern otit, (mycket ovanligt) och ska remitteras tidigt. Uppkomst/genes Traumatisering av hörselgången p g a petning. Bad, värme försämrar liksom trånga hörselgångar t ex exostoser. Pseudomonas vanligt. Staf aureus vid furunkel. Svampinfektion förekommer (Candida, Aspergillus). Odling kan ge vägledning om etiologi. Behandling Allmänna förhållningsregler: inte peta, skydda örat för vatten. Rengöring under mikroskop. Aldrig spola. Örondroppar Terracortril med Polymyxin B alternativ Diproderm endospipetter eller Betnovat. Odling kan ge vägledning om etiologi. Tamponering vid kraftigt svullen hörselgång och furunkel. Alsolspritstamponad eller Betnovat/Diproderm tamponad som ständigt hålls fuktig och byts efter 1-2 dgr. Terracortriltamponad vid mindre svullnad. Vid svampinfektion används Locacorten-Vioform droppar. Vid Pseudomonas infektion kan Ciloxan örondroppar användas. Ättiksyredroppar för surgöring. *Peroral antibiotika efter odling (Isoxapenicillin,Kinolon) samt vid spridning till ytterörat, perichondrit. Remiss till ÖNH Svårbehandlade fall, täta recidiv, gäller inte minst hörapparatberoende patienter. Maligna externa otiter som förorsakas av Pseudomonas är inläggningsfall. Utredning av hörselnedsättning - HNS hos vuxna 6

7 Utredning av hörselnedsättning - HNS hos barn Allmänt om orsaker Sekretorisk otitis media (SOM, otosalpingit) kan komma smygande utan föregående öronvärk och är den vanligaste orsaken till hörselnedsättning hos barn.* Vaxpropp. Kongenital HNS. Ensidig HNS (saknar riktningshörsel och kan ha svårt att uppfatta där flera talar samtidigt eller i dålig akustisk miljö HNS förekommer ofta tillsammans med andra missbildningar vid olika syndrom. Audiogram kan vara svårt att erhålla från barn yngre än 3-4 år. Vid misstänkt HNS remitteras barnet till ÖNH kliniken. Barn som inte kan testas med vanlig tonaudiometri testas med barnaudiologiska metoder av specialutbildad audionom. Remiss till ÖNH: Om du misstänker HNS p g a SOM hos barn, där SOM har förelegat en längre än 3 mån. Under väntetiden kan Otovent prövas. Om du misstänker HNS p g a annan mellanöresjukdom Om du misstänker HNS av annan genes hos barn Ange på remissen öronstatus samt vad HNS-misstanken grundas på. Om det finns hereditet för HNS, barnet har misstänkta förlossningsskador eller har genomgått meningit eller annan allvarlig sjukdom eller behandlats med potentiellt hörselskadliga läkemedel: Om barnet har preaurikulärt fibrom eller extra ytteröreanlag remitteras för uteslutande av HNS om detta inte skett tidigare. Neonatal hörselscreening med OAE-test Generell screening med OAE i anslutning till förlossning är infört i Halland f r om hösten Hörselscreening utfört av andra vårdgivare Informell test på BVC vid c:a 9 månaders ålder. Lekaudiogram på BVC vid 4-årskontrollen. Tonaudiogram i skolan åk 1, 4 och 7. Mönstring för militärtjänst vid 18 års ålder. *Tympanometri är ett värdefullt diagnostiskt hjälpmedel. Otomikroskopi, pneumatisk otoskopi eller tympanometri är nödvändig för säker diagnos. 7

8 Utprovning av hörapparat Hörselvården ingår sedan i Handikappförvaltningen och är därmed ej en del av Öron-, näsoch halskliniken i Halland. Öron-, näs- och halskliniken ansvarar för den diagnostiska delen medan hörselvården ansvarar för habilitering härunder hörapparatutprovning. Remisser med frågeställningar rörande diagnos och / eller bedömning av öronläkare sänds till öron-, näs- och halskliniken. Detta gäller även patienter med frågeställning presbyacusis och frågan om hörapparat. Dessa remisser skall alltid innehålla uppgifter om trumhinnestatus. I de fall presbyacusis diagnosen bedöms som sannolik görs hörselprov direkt på öronmottagningen utan läkarebesök. I de fall hörselmätningen överensstämmer med den förväntade diagnosen anordnar audionomen med fortsatt hjälpmedelsutprovning. Audiogrammet med audionomens anteckningar lämnas då som remissvar, I de fall ovanstående inte är uppfylld bedöms patienten av öronläkare som lämnar remissvar. Remisser rörande hörselrehabilitering där diagnosen är klar dvs patienten redan har en känd hörselnedsättning adresseras till hörselvården. Detta gäller tex patienter som redan har hörapparat, men där denna inte fungerar tillräckligt bra. Om remissen hamnar fel, återskickas den med förklaring om till vilken enhet patienten skall remitteras eller om den behöver kompletteras tex med trumhinnestatus. 8

9 Kronisk Otit Allmänt Förekommer i olika former såsom kronisk slemhinneotit med trumhinneperforation, adhesivotit med retraherad trumhinna, kolesteatom (pärlcysta) med djup fickbildning av trumhinnan. Kan leda till allvarliga komplikationer. Symtom Öronflytning, hörselnedsättning (värk är inte vanligt). Differentialdiagnos Kronisk extern otit (har normal hörsel om hörselgången är ren). Åtgärd Remiss till öronklinik för ställningstagande till operation. Örat ska skyddas för vatten och vid flytning ges Terracortril med Polymyxin B örondroppar. Radikalhåla Allmänt Status efter öronoperation där örats cellsystem borrats upp och bakre hörselgångsväggen avlägsnats. Operation med radikalhåla görs alltmer sällan. En radikalhåla ansamlar ofta detritus och behöver därför rengöras regelbundet (ofta årligen) livet ut. Symtom Öronflytning kan förekomma, örat är känsligt för vatten. Åtgärd Sköts som regel på ÖNH kliniken. Vid behov remiss för kontakt med ÖNH kliniken. 9

10 Sekretorisk otitis media (SOM, otosalpingit) Förekommer vanligt efter media otit och ÖLI. Drabbar framförallt förskolebarn. Orsaken är inflammatorisk, svullen slemhinna i mellanöra och örontrumpet vilket medför försämrad dränage och ventilation av mellanörat med uppkomst av exsudat. Tillståndet är ett vanligt följdtillstånd efter akut otit. (OBS! Hos vuxna med persisterande SOM måste epipharynxtumör uteslutas) Symtom Hörselnedsättning (HNS). Ibland lockkänsla, sällan värk. Diagnos Säkrast diagnos fås genom mikroskopi + Siegling, pneumatisk otoskopi eller i kombination med tympanometri. Trumhinnan kan vara matt, ofta förtjockad och kärlinjicerad. Vid siegling visar trumhinnan nedsatt rörlighet. Vätskan i mellanörat ger ofta ett gråaktigt intryck av trumhinnan, ibland ses halmgulmed vätske med luftbubblor. Behandling Högläge. Näsdroppar vid nästäppa. Valsalva, Otovent. Kontroll 3 månader, (med tympanometri < 4år), med audiogram > 4 år. Remiss till ÖNH: Dubbelsidig SOM > 3 månader med misstänkt HNS eller verifierat med audiogram (>25 db HNS vid 500, 1000, 2000, 4000 Hz). (Ensidiga behöver inte remitteras) Vid socialt handikappande HNS. Ange trumhinnestatus samt graden av HNS (subjektiv bedömning respektive bifoga audiogram). Ensidig SOM behöver inte remitteras. För närmare information hänvisas till SBU rapport om rörbehandling (SBU 2008) Behandling på ÖNH-klinik Långvarig SOM med HNS samt recidiverande otiter behandlas med paracentes och rörinsättning. Regelbundna kontroller sker på Öron-näs-halskliniken första gången efter inom 3 månader efter rörinsättningen med audiogram, sedan 1 ggr/år. 10

11 Rörbehandling Indikation Se sekretorisk otit. Akut rörotit Rinnande röröra med eller utan ÖLI/feber, oftast utan allmänpåverkan. Behandling. Alltid örondroppar (Terracortril med Polymyxin B 3-4 drp x 2-3 i en vecka). Rinnande röröra indicerar i sig inte generell antibiotikabehandling. Odling från örat kan ge bakteriologisk vägledning. Remiss till ÖNH: Kontakt med ÖNH kliniken om örat ej slutat rinna efter 7-10 dagar. 11

12 Sudden deafness Sudden deafness = plötslig dövhet. Definition: Hastigt påkommen hörselnedsättning på 30 db eller mer för tre näraliggande frekvenser mellan 0,5 och 4 khz. Trumhinnor är normala och Weber lateraliseras till den friska sidan. Remiss till ÖNH Ska remitteras inom 1-2 dagar, icke-jourtid, till ÖNH-mott för omhändertagande. Kontroll och uppföljning sker via ÖNH-klinik. OBS! Öronstatus. Behandlingsmodeller skiljer sig mycket åt, och är f n föremål för en omfattande nationell studie. Ungefär hälften blir delvis eller helt återställda och prognosen bygger mycket på utvecklingen de första dagarna. 12

13 Tinnitus Tinnitus = öronsus. Ljudupplevelse lokaliserat till ett eller båda öronen eller upplevs ibland inifrån skallen. Öronsus är ett vanligt och naturligt fenomen hos i stort sett alla människor.men kan dock bli av sådan karaktär eller duration att den upplevs som störande. Framförallt upplever många att tinnitus förvärras i en tyst omgivning. Patientens förmåga att hantera sin tinnitus avgör hjälpbehovet och det är endast ett fåtal som upplever att livsföringen allvarligt störs. Tinnitus orsakas av flera olika faktorer där hörselnedsättningen är en. Muskulära besvär är en annan. Viktiga orsaker till detta är ex arbetsställning och stress. I alvarliga fall kan tinnitus vara symtom på depression Om tinnitus är pulssynkront bör möjligheten av kärlanomali övervägas. Lyssna med stetoskop över karotid och mastoid. Vanligtvis avklingar besvären av tinnitus med tiden. Remiss Bör innehålla uppgifter om vilka besvär patienten har utöver sin tinnitus. I vilken mån det påverkar patientens livssituation och om det finns tecken på depression. ÖNH: ÖNH klinikens roll i tinnitus diagnostik och behandling är fokuserat kring diagnos av patienter med bakomliggande öronsjukdom. Bland dessa speciellt akustikus neurionom. Aktuella är patienter som upplever invalidiserande tinnitus där specialistbedömning anses värdefull. Remissfall är också de med hörselnedsättning och ensidig tinnitus. Ovillkorligt måste finnas ett audiogram och öronstatus. Efter bedömning och utredning av ÖNH-läkare kan de patienter som behöver, remitteras vidare till hörselvården för information, men patienter med spänningssymtom, stress eller depression behandlas bäst inom primärvården. 13

14 Vaxpropp Vaxet bildas i körtlar i yttre delen av hörselgången. Hur mycket som bildas är väldigt varierande. Användning av öronpinnar ( tops ) stimulerar vaxbildningen och packar vaxet in mot trumhinnan. Därtill riskerar man att skada hörselgångshuden med extern otit som följd. Det klassiska inget smalare än i armbågen i örat gäller fortfarande. Diagnos Med otoskop eller öronmikroskop Behandling Egenvård Revaxör eller Cerusol receptfritt på apoteket, gäller även barn från 7 års ålder. Rensugning Förbehandling med Terracortril med Polymyxin B (3 droppar x 2-3) i några dagar mjukar upp och underlättar i svåra fall. Observera att en frisk trumhinna inte skadas vid försiktig rensugning. Det är vanligtvis ingen fara att komma åt trumhinnan men det gör ont. Urpetning Spolning Smala armerade bomullspinnar alternativt vaxslynga kan användas via öronmikroskop för att peta ut vax. Ett alternativ på framför allt barn som kan uppleva ljudet från öronsugen som obehagligt. Kroppsvarmt vatten. Får endast ske om anamnesen är tydlig på att patienten inte har en trumhinneperforation bakom vaxproppen. Trumhinnan skall inspekteras efter spolningen. Barn Undvik att ta bort vax som hittas vid rutinundersökning om det ej föreligger anamnes på aktuella öronbesvär eller hörselnedsättning. Barn har ofta mjukt vax som ger med sig av sig självt. Remiss till ÖNH-kliniken Endast om ovanstående misslyckats och patienten har känd eller misstänkt öronsjukdom. 14

15 Yrsel Yrsel är ett vanligt symptom i primärvården och vid bedömningen krävs en helhetssyn. Trots mångfalden av orsaker till yrsel svarar ett fåtal diagnoser för majoriteten av fallen. Genomgång av somatiskt och neurologiskt status inklusive otoneurologi kan ofta expektans med uppföljande kontrollbesök räcka som behandling. En viktig grundpelare i all yrselbehandling är aktiv (ev. sjukgymnastisk) rörelseträning. Använd gärna det utmärkta yrselkapitlet i Läkemedelsboken som underlag till handläggning av yrselpatienter. Överväg akut remiss till ÖNH klinik vid Yrsel i samband med akut otit/rinnande öra (labyrintit) Yrsel med samtidig suspekt herpesinfektion i öra/ansikte (herpes zoster oticus) Kraftig yrsel med horisontell nystagmus utan annan neurologi där inläggning sannolikt krävs (åldrig patient/hjärtkärlsjukdom/diabetes/vertikal nystagmus/övriga neurologiska fynd ökar sannolikheten att yrseln är central; t ex hjärnstamsinfarkt / lillhjärnsblödning; akutremiss till medicinkliniken) Yrsel efter barotrauma (flygning/dykning) OBS! VG TAG TELEFONKONTAKT MED ÖNH JOUREN FÖR DISKUSSION OM PATIENTEN INNAN AKUTREMISS SKRIVES. Överväg vanlig remiss till ÖNH klinik vid Yrsel kombinerat med ensidig hörselnedsättning och/eller tinnitus (Meniere/vestibularis schwannom) Återkommande kortvarig kraftig rotatorisk yrsel vid lägesändring (godartad lägesyrsel) speciellt efter ev. terapisvikt på egenträningsprogram (kan fås via ÖNH mott för kopiering/finns i Läkemedelsboken). Återkommande eller långvarig yrsel där otoneurologisk bedömning/utredning anses indicerad för att konstatera eller mer säkert utesluta perifer yrsel. (Allmänmedicinsk genomgång avseende bl. a. nackbesvär, migrän, läkemedelsbiverkan, anemi, hypertoni, psykisk sjukdom skall vara gjord).. 15

16 Rhinit Kortfattad beskrivning av symptom, diagnoser och behandling finns i Läkemedelsbokens ÖNH-kapitel. Observera att näsan skall undersökas både före och efter avsvällning. Remiss till öron- näs- halskliniken vid: Långvarig blödning eller blodig sekretion. Ensidig sekretion. Dubbelsidiga näspolyper, som inte svarar på 6 veckors nasal steroid. Ensidig näspolyp. Sinuit som inte svarar på antibiotika efter röntgen sinus. Recidiverande sinuiter. Långdragen nästäppa hos barn- efter allergiutredning; om denna är negativ eller om barnet inte svarar på behandling. 16

17 Näsblödning Vanligt förekommande tillstånd där patienten ofta blöder från Locus Kiesselbachi, dvs från nässkiljeväggens främre del. Antikoagulantia, NSAID, ASA, även lågdos-asa och övre luftvägsinfektioner ökar risken för näsblödning. Även trauma och patologiska kärl är vanlig orsak till näsblödning. Risken för bakomliggande blodsjukdom bör beaktas. Alla näsblödningar både akuta och recidiverande bör kunna behandlas och handläggas av primärvården i första hand. På mottagningen används en stor bomullstuss indränkt i avsvällande medel med lokalanestesi i form avi lösning med Lidokainhydroklorid-nafazolin 34 mg/ml + 0,17 mg/ml.om blödningen då stoppar kan man etsa kärlet med kromsyra eller silvernitrat. Silvernitrat på träpinne ( ) Blödningar från båda sidor bör ej etsas samtidigt utan med minst en månads mellanrum. Om det vid blödning inte går att etsa kan man tamponera med resorberbar Spongostan. Rhapid Rhino är en ny lätthanterlig uppblåsbar katheter med olika längd som kan användas till flertalet näsblödningar som inte lätt kan stoppas med etsning. 2 cm bred gasväv indränkt med Tranexamsyra eller Nafazolin/Lidokain som dras efter ett par dagar kan också användas Injektion av Desmopresin (Octostim) 0,3 mikrogr/kg kroppsvikt subcutant eller Tranexamsyra (Cyklokapron) 0,5-1 mg intravenöst, samt kur med per oral Tranexamsyra kan behövas vid systemisk anledning till näsblödning. Om blödningen inte stoppar på främre tamponad krävs omtamponering med bakre (Foley/specialkateter) och ny främre tamponad samt remiss till ÖNH kliniken för sjukvård. Diatermi kan användas för att stoppa (arteriell) blödning. Patienter som trots behandlingsförsök på vårdcentral fortsätter att blöda eller recidivera, skall remitteras till närmaste öronmottagning. Om akutremiss skickas till Halmstad, Varberg eller Kungsbacka skall man alltid ringa först. ÖNH-kliniken ställer gärna upp och instruerar/demonstrerar etsning med kromsyrepärla/silvernitrat för de som ännu inte tillägnar sig denna teknik. 17

18 Akut och kronisk rhinosinuit Smärta från bihålorna är inte liktydigt med antibiotikakrävande akut bakteriell rhinosinuit. I stort sett varje form av rhinit leder till påverkan på bihålorna. Slemhinnesvullnad kan stänga till bihålan och då den instängda luften resorberas uppstår ett undertryck, som kan ge smärta. Tryckförändringar i samband med flygning eller dykning kan ge symtom från bihålorna. Misstanke på bakteriell sinuit är en mycket vanlig anledning till sjukvårdskontakt. I de flesta fall är det en svår diagnos att ställa kliniskt. Diagnostiska kriterier med högt diagnostiskt värde: Ensidig värk, ensidig purulent sekretion, vargata Duration >10 dagar eller tydlig försämring efter >5 dagar CRP >10 efter dag 7 Punktion med spolning samt odling är det säkraste sättet att få diagnos och dessutom lindring. I tveksamma fall lågdos-ct (eller konventionell röntgen) Om patienten uppvisar kliniska tecken på högt diagnostiskt värde och röntgen visar heltät bihåla eller vätskenivå är det med stor sannolikhet en akut bakteriell rhinosinuit Röntgen Röntgen, helst lågdos CT, är en viktig undersökning för att utesluta eller diagnostisera en sinuit och skall alltid göras innan remiss till ÖNH. Ett observandum, vid positivt fynd, d v s vätskenivå eller heltät bihåla skall först svaret gå till inremitterande läkare på vårdcentral som antingen själv behandlar patienten eller skriver en remiss till öron- näs- halsspecialist Behandling Akut remiss till ÖNH vid misstanke om kompålikation: 1. Svårt sjuk, svår värk, hög feber, allmännpåverkan 2. Frontalsinuit med svår frontal HV, neurologiska tecken, svullnad i pannan 3. Etmoidit med orbitalt flegmone/abscess, ögonrodnad, synpåverkan Högläge, topisk steroid (nässpray), koksaltsköljningar och analgetica. Antibiotikabehandling endast vid bakteriell sinuit (kriterier enl ovan): Behandlingstid: 10 dagar Kåvepenin 1,6g x 3, barn 25mg/kg x 3 Vid allvarlig penicillinallergi: Doxyferm vuxnxa och barn 8-12 år, >50kg: 200mg x 1 (dag 1), 100mg x 1 (dag 2-10) barn 8-12 år, <50kg: dos enligt FASS Bactrim barn <8 år dos enligt FASS Vid terapisvikt bör diagnosen ifrågasättas och patienten röntgas om det inte är gjort. Byt till Amoxicillin 500mg x 3, barn 25mg/kg fördelad på 3 doser eller Doxyferm eller Bactrim enligt ovan Om sinuiten varat länge eller orsakats av tandinfektion dominerar anaerober 18

19 Orsak till sinuit Komplikation till ÖLI, näspolyp, tandinfektion, tumör, ansiktsfraktur, hyperreaktiv nässlemhinna, immunsuppressiv behandling, annan immunundeffekt och graviditet. Remiss till ÖNH (CT/rtg obligat) Vid terapisvikt eller recidiv efter adekvat antibiotikabehandling Inflammationer av icke infektiös etiologi Näspolypos 19

20 Akut epiglottit och pseudokrupp = infektionsbetingat högt andningshinder Epiglottit Förekom tidigare huvudsakligen hos barn i 1-4 års ålder. Efter införandet av vaccination mot Haemophilus influenzae ses detta tillstånd extremt sällan hos svenska barn. Vuxna kan dock drabbas, och då väl så ofta med Grupp A-streptokocker eller pneumokocker som agens. Symtombilden domineras primärt av sväljningssmärtor, varefter tillkommer hög feber och påverkat allmäntillstånd. Septisk bild och uttalade andningsbesvär (gurglande andningsljud med såväl inspirium som exspirium påverkat) är sena symtom innebärande stor risk för akut andningsstopp. Pseudokrupp handläggs normalt av barn- och ungdomskliniken. Alla patienter med misstanke på andningshinder och uttalade andningsbesvär skall snarast transporteras till Länssjukhusets Akutmottagning! Kontakt med ÖNH- och ev anestesijour ska tas av primärt handläggande läkare eller vid direktlarm av ambulanspersonalen. Vid påtaglig misstanke om epiglottit bör läkare medfölja transporten. Barnet bör transporteras sittande och största möjliga lugn runt barnet eftersträvas. Vid svåra fall av pseudokrupp kan tabl Betapred 0,5 mg upplösta i litet vatten ges före transporten. Dosering 8 tabletter upp till 10 kg kroppsvikt, 12 tabletter till barn över 10 kg. Vid epiglottit saknar dock steroider eller antibiotika givet före transporten påvisat värde! Vid behov kan syrgas ges, dock ej på sådant sätt att barnet blir upprört eller skrämt! 20

21 Dysfagi Dysfagi Totalstopp- akutremiss ÖNH Sväljningssvårigheter, d v s reella svårigheter att svälja alt smärta vid sväljning. Utredningen bör starta med röntgen hypofarynx/esofagus innan remiss till ÖNH. I remissen angeläget att notera duration, ev ofrivillig viktnedgång, ev aspirationspneumonier samt om patienten har någon neurologisk sjukdom. Globus dvs inga reella sväljningssvårigheter men klumpkänsla. Röntgen hypofarynx/esofagus, ev remiss ÖNH vid orolig patient. 21

22 Handläggning av faryngotonsillit Diagnos och bakteriell diagnostik Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber > Beläggning på tonsillerna 3. Ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 4. Ingen hosta 1 av 4 diagnostiska kriterier eller samtidig hosta, snuva eller heshet Trolig virusinfektion Ingen Strep-A Ingen antibiotikabehandling 2 av 4 diagnostiska kriterier Möjlig streptokockinfektion 4 av 4 diagnostiska kriterier + ett tilläggskriterium Sannolik streptokockinfektion Om neg Strep-A Strep-A, ev odling pos Verifiera Erbjud antibiotikabehandling gärna med Strep-A Tilläggskriterier: 1. Streptokockus. pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Behandling Vid uttalad smärta och sväljningssvårigheter viktigt att undersöka epiglottis, särskilt om patienten inte uppvisar tonsillitbild! Primär infektion PcV i 10 dgr (kortare tid ger ökad recidivrisk). Vid överkänslighet: Cefalosporin (om ej korsallergi), klindamycin eller en makrolid (i 1:a hand Ery-Max) i 10 dgr. Terapisvikt Rätt diagnos? Mononukleos? Virustonsillit? Peritonsillit? Streptokockus pyogenes är alltid känslig för betalaktamantibiotika. Däremot förekommer terapisvikt p g a resistens för klindamycin och makrolider varvid terapibyte efter odling och resistensbestämning bör ske. Recidivinfektion (inom <1 mån efter avslutad behandling) Bör odlingsverifieras. Använd ej Strep-A som är falskt positivt upp t o m 3 veckor efter streptokockinfektion! Byt till ett preparat ur en annan grupp. Behandlingstid 10 dgr. Återinsjuknande senare än 1 månad efter avslutad behandling behandlas som en primär infektion. Remiss till öronklinik för ställningstagande till tonsillektomi Vid upprepade (>3-4/år) odlings- eller snabbtestverifierade insjuknanden (ej recidiv). Innan dess bör dock alltid ett cefalosporin eller klindamycinpreparat prövats. Systemkomplikationer till tonsillit, ex njurpåverkan eller ledbesvär. 22

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals Primör Primärvård Öron-Näsa-Hals Innehållsförteckning PRIMÖR PRIMÄRVÅRD ÖRON-NÄSA-HALS... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 3 AKUT MEDIAOTIT... 4 EXTERN OTIT... 6 UTREDNING AV HÖRSELNEDSÄTTNING

Läs mer

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals

Primör. Primärvård Öron-Näsa-Hals Primör Primärvård Öron-Näsa-Hals Innehållsförteckning PRIMÖR PRIMÄRVÅRD ÖRON-NÄSA-HALS... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 3 AKUT MEDIAOTIT... 4 EXTERN OTIT... 6 UTREDNING AV HÖRSELNEDSÄTTNING

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖRON-hörsel Sensorineural hörselnedsättning eller ledningshinder? Var sitter problemet?

Läs mer

Ledningshinder. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Ledningshinder. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Öron-, näs- och halssjukdomar Gunnhildur Gudnadottir Specialistläkare ÖNH ÖNH kliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset ÖRON-hörsel Sensorineural hörselnedsättning eller ledningshinder? Var sitter problemet?

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och Primärvård

Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och Primärvård Öron-Näsa-Hals sjukdomar/ Primör- Samverkansdokument ÖNH och MEDICINSK INSTRUKTION 2 (43) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 EXTERN OTIT... 3 3 UTSTÅENDE ÖRON... 4 4 AKUT MEDIA OTIT... 4 5 SEKRETORISK OTITIS

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Andningsvägar 765 Sten Hellström, Hörsel- och balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Christer Norman, Salems vårdcentral, Rönninge Inledning Våra vanligaste och viktigaste diagnoser

Läs mer

Primör Primärvård - Öron-Näsa-Hals

Primör Primärvård - Öron-Näsa-Hals INSTRUKTION 3 (45) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 9 2 EXTERN OTIT... 9 2.1 Behandling...9 2.2 Remiss till ÖNH-mottagning...9 2.3 Bakgrund... 10 3 UTSTÅENDE ÖRON... 10 3.1 Behandling... 10 3.2 Bakgrund... 10 4

Läs mer

Innehållsförteckning, Rinosinuit

Innehållsförteckning, Rinosinuit Innehållsförteckning, Rinsinuit Sid Syfte 2 Omfattning 2 Ansvar 2 Berör 2 Kvalitetsindikatr 2 Definitin 2 Symptm 3 Prevalens, epidemilgi 3 Kmplikatiner 3 Förebyggande 4 Handläggning 4 Diagns 4 Differentialdiagns

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Vårdriktlinjer vid öron- näs- och halssjukvård

Vårdriktlinjer vid öron- näs- och halssjukvård Vårdriktlinjer vid öron- näs- och halssjukvård Om vårdriktlinjer...2 DOKUMENTFAKTA...2 REMISSREKOMMENDATIONER...3 ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT...4 AKUT EPIGLOTTIT...6 Barnepiglottit...6 EXTERN OTIT...7 PERIFER

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth

Forts. e0ologi. Fall 1 Mogens 2 år. 12-10- 15 och 12-11- 22. Ny# om tonsilliter och o0ter Stramaföreläsning med mentometerfrågor Anita Groth Ny# om tonsilliter och o0ter- fallbeskrivningar Med.dr. ÖNH- specialist Medlem i terapigruppen för an0bio0ka i öppen vård, Läkemedelsrådet och Strama, Region Skåne Ny# Tonsillitworkshop sept 2012 Senaste

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit

Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Konjunktivit, ÖLI, sinuit, otit och tonsillit Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 10 diagnoser / 85 % av all antibiotika, 40 vårdcentraler, 2009 Cystit 22 % Tonsillit 15 % AOM 14

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering

Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering 2010-10-15 839-2009:V105 1 (5) Öronspolning - Vårdrutiner och riktlinjer för delegering Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Inledning och syfte... 1 Vaxproppar och hörapparater... 2 Förutsättningar... 2

Läs mer

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade

Läs mer

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge DUGGA ÖNH-MOMENTET 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Namn Personnummer Adress Max poäng Godkänd 68 poäng 51 poäng Dina poäng DUGGA ÖNH-MOMENTET

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Rör i örat hos barn. frågor och svar

Rör i örat hos barn. frågor och svar Rör i örat hos barn frågor och svar sbu Statens beredning för medicinsk utvärdering texten bygger på sbu-rapport nummer 189, rörbehandling vid inflammation i mellanörat. en systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Öron-, näs- och halssjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården och Akademiska sjukhuset För Akademiska sjukhuset St-läkare Karl Sandström, öron-, näs- och halssjukdomar 018-611 00

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation

Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Diagnostik, behandling och uppföljning av akut mediaotit (AOM) ny rekommendation Läkemedelsverket anordnade i samarbete med Strama ett expertmöte om akut mediaotit den 21 22 april 2010. Syftet var att

Läs mer

Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter

Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter Bilaga 8. Praxisundersökningens enkäter Enkät till Primärvården Bakgrundsuppgifter 1. g är Allmänläkare, landstinget ST-läkare 2. g är Kvinna Man 3. Ålder år 4. g arbetar inom följande landsting/region:

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2012 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med Strama

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

Avrop av jourläkarbilar

Avrop av jourläkarbilar Avrop av jourläkarbilar Jourläkarna ska göra medicinska bedömningar och behandlingar på plats i patientens hem följande tider: Måndag fredag 17.00 08.00 Lördag söndag Alla röda dagar Julafton, Nyår Midsommarafton

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 20 januari 2006

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 20 januari 2006 Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 20 januari 2006 Bengt, Alexandra, Tomas, Karin och alla andra vid kliniken

Läs mer

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 3 november 2006

vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 3 november 2006 Tentamen i Oto-Rhino-Laryngologi 1 vid Enheten för Öron-, Näs- och Halssjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Den 3 november 2006 Bengt, Kia, Mattias, Jacob och alla andra vid kliniken tackar

Läs mer

Infektioner inom öron-näsa-halsområdet Anna Granath. Mastoidit

Infektioner inom öron-näsa-halsområdet Anna Granath. Mastoidit Infektioner inom öron-näsa-halsområdet Anna Granath Detta avsnitt behandlar antibiotikabehandling vid ÖNH-relaterade infektioner som behöver omhändertas inom slutenvården. Gällande öppenvårdsdiagnoser

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner

Övre luftvägsinfektioner Reviderad upplaga 2010 Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Övre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Infektioner inom öron-näsa-halsområdet Anna Granath. Sammanfattning. Mastoidit

Infektioner inom öron-näsa-halsområdet Anna Granath. Sammanfattning. Mastoidit Infektioner inom öron-näsa-halsområdet Anna Granath Detta avsnitt tar upp infektionsproblem inom öron-näs- och halsspecialiteten (ÖNH) som kan ses hos sjukhus- eller institutionsvårdade patienter samt

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007

LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007 LUFTVÄGS- INFEKTIONER 2007 Vårdprogram för Landstinget Sörmland Vårdprogrammet har utarbetats av STRAMA (Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens), som är Läkemedelskommitténs

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos vuxna

Apotekets råd om. Förkylning hos vuxna Apotekets råd om Förkylning hos vuxna När man blir förkyld har man fått en virusinfektion. Den brukar ge besvär från de övre luftvägarna som hosta, snuva, ont i halsen eller heshet. Ibland får man feber

Läs mer

STEFAN ENGQVIST / LARS JONSSON

STEFAN ENGQVIST / LARS JONSSON STEFAN ENGQVIST / LARS JONSSON Lars Jonsson är överläkare och docent vid öron-, näs- och halskliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han har under många år arbetat med undervisning för läkare i öppenvården,

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Att arbeta med barn på en barnakutmott

Att arbeta med barn på en barnakutmott Att arbeta med barn på en barnakutmott 17.000 barn/år Medicinska sjukd Kirurgiska sjukd Öron-näsa-hals Bemötande/Kommunikation Barn är inte små vuxna Presentera dig Lugn Empati Närmande Arbeta på barnets

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Tandvårdsriktlinjer som berör sjukvården

Tandvårdsriktlinjer som berör sjukvården Akuta munhålebesvär Tandvårdsriktlinjer som berör sjukvården Maria Pettersson Cheftandläkare Akuta munhålebesvär Tandskador Akuta munhåleinfektioner Tandvärk Blödning efter tanduttagning Tandskador barn/ungdomar

Läs mer

ÖRON-NÄSA-HALS. Öron-, näs- och halssjukdomar. Öronvärk. Öron-, näs- och halssjukdomar 595 Munhålans sjukdomar 609

ÖRON-NÄSA-HALS. Öron-, näs- och halssjukdomar. Öronvärk. Öron-, näs- och halssjukdomar 595 Munhålans sjukdomar 609 Öron-, näs- och halssjukdomar 595 Munhålans sjukdomar 609 Öron-, näs- och halssjukdomar EVA ELLEGÅRD, KUNGSBACKA SJUKHUS, KUNGSBACKA KRISTIAN ROOS, LUNDBY SJUKHUS, GÖTEBORG INLEDNING Diagnostiken av sjukdomar

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Apotekets råd om. Allergi

Apotekets råd om. Allergi Apotekets råd om Allergi Allergi uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Då släpper vissa celler ifrån sig ett ämne som heter histamin. Det startar i sin tur en kedjereaktion

Läs mer

Om din behandling med Xiapex

Om din behandling med Xiapex PATIENTINFORMATION PATIENTINFORMATION Om din behandling med Xiapex Dupuytrens kontraktur Dupuytrens kontraktur är en bindvävssjukdom som ibland även kallas vikingasjukan eftersom den är vanligare i Skandi

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antibiotikaval vid luftvägsinfektioner Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2013 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version

Läs mer

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar

Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik omfattar Odontologisk diagnostik och radiologi Boel Kullendorff Övertandläkare Odontologisk röntgendiagnostik Odontologisk ÖNH-diagnostik omfattar Odontologisk ÖNH diagnostik

Läs mer

Apotekets råd om. Ögonbesvär

Apotekets råd om. Ögonbesvär Apotekets råd om Ögonbesvär Om du ofta känner dig trött i ögonen och tycker att det skaver, svider och kliar kan det bero på att ögonen är för torra. Det kan bero på att du har brist på tårvätska, eller

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Behandling av akut öroninflammation KONSENSUSUTTALANDE

Behandling av akut öroninflammation KONSENSUSUTTALANDE Behandling av akut öroninflammation KONSENSUSUTTALANDE Konsensuskonferens 10-12 maj 2000 Behandling av akut öroninflammation hos barn Konsensusuttalande Arrangerad av Landstingsförbundet, Medicinsk edicinska

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer