Elevers sociala bakgrund och skolprestation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevers sociala bakgrund och skolprestation"

Transkript

1 Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 5 poäng Elevers sociala bakgrund och skolprestation Pupils social background and their achievement at school Peter Pripp Gymnasielärarutbildning, Praktisk-pedagogisk utbildning, 40 p Höstterminen 2006 Handledare: Bengt-Olof Bergfeldt

2 Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av människor har beroende på att de delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor. Den sociala bakgrund som en elev har påverkar hur han eller hon ser på skolan, kunskap, sina möjligheter, sin framtid mm. Det är entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund och skolprestation. Fram till och med grundskolans införande på 60-talet och femton till tjugo år efter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvärdig utbildning försöka utjämna klasskillnader. Då var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principen om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning finns fortfarande i skollagen. På 80- och 90- talet påverkade Public Choice-teorin organisationen av välfärden. Inflytande skulle utövas genom att medborgaren väljer vem som ska leverera den aktuella välfärden. I skolan blev det möjligt med fritt skolval. Elever och vårdnadshavare med en högre social bakgrund utnyttjar oftare sin valmöjlighet. Vid en internationell jämförelse märks att det svenska skolsystemet är relativt likvärdigt, social bakgrund har totalt sett inte så stor påverkan på prestationerna. Utbildningssystem har alltid en reproducerande funktion, men i dagens skola ökar klyftorna mellan elever med lägre respektive högre social bakgrund. Nyckelord klass, marginalisering, social bakgrund, social snedrekrytering, social sortering, utbildningsval

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Den svenska skolan i ett historiskt perspektiv Regelverk Syfte och frågeställning Syfte Frågeställning Undersökningens metod och presentation Tillvägagångssätt Metodiska ställningstaganden Definitioner Undersökningens presentation Undersökningens resultat Resultat Sammanfattning av resultat Diskussion...23 Referenser...26

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund På gymnasiets individuella program har jag funnit att elevernas kunskap inom centrala kunskapsområden i ämnena engelska, matematik och svenska ofta kan relateras till yttre faktorer. Frågan om vad som är särskiljande för en elev på det programmet jämfört med en högpresterande elev på exempelvis naturvetenskapsprogrammet är intressant. I en del fall kan konkreta förhållanden i grundskolan vara orsaken till ett misslyckande där skoltrötthet, skolk och andra individrelaterade orsaker inte räcker som förklaring. De flesta elever på grundskolan får, åtminstone i teorin, en likartad undervisning. Vad är det som gör att en elev lyckas och en annan misslyckas? Vilken betydelse har social bakgrund? 1.2 Den svenska skolan i ett historiskt perspektiv Sveriges första folkskolestadga utfärdades Det är först i mitten av 1800-talet som man på allvar kan tala om utbildning för folket. Humanismen och de klassiska bildningsvärdena var väl representerad på universitet och i läroverk, privata skolor och övriga skolor för välsituerade. I diskussionerna om skolans innehåll och organiseringen av skolorna märktes i slutet av 1800-talet uppfattningen bland konservativa debattörer att det inte var statens uppgift att utbilda för näringslivet. I enlighet med den konservativa ståndsläran med dess strikta åtskiljande mellan andligt och materiellt och mellan offentligt och privat ålåg det staten att svara för utbildning endast av det offentliga ståndet, dvs statens ämbetsmän, präster, vetenskapsmän och konstnärer, medan de som ingick i näringsklassen själva borde stå för sin utbildning. Denna uppfattning förknippades ofta med en psykologisk teori, enligt vilken det fanns två riktningar i de mänskliga anlagen: en högre och ideell samt en lägre och materiell. (Richardsson 1990, s 46) De liberala debattörerna hävdade att "näringsklassen" var till nytta för samhället och att staten borde svara för utbildning även för näringslivets behov. Liberalerna förespråkade en realistisk läroplanskod och de konservativa debattörerna en klassisk läroplanskod. Med begreppet läroplanskod menas de sammanfattande principerna för urval, organisation och förmedlingsform för skolans undervisning (Linde 2000). 1

5 Den realistiska läroplanskoden syftar till att grundlägga en vetenskaplig och rationell världsbild. Med en klassisk läroplanskod syftar utbildningen till bildning, eleverna ska förädlas. I ett historiskt perspektiv blev läroverken med den klassiska skolningen och de efterföljande latingymnasierna starkt sorterande, de var inte öppna för alla. Den klassiska skolningen användes som en maktsymbol och statusmarkör. Elevsynen blev elitistisk och kunskap reproducerades snarare än producerades. Genom självdisciplinerande studieflit och litteraturens gestaltning av det höga och ädla skulle drömmen om en svunnen guldåder uppnås (Linde 2000). Richardsson (1990) skriver att striden mellan debattörerna i slutet av 1800-talet löstes genom en kompromiss. De läroverk som då fanns fick en form av reallinje där latin, grekiska och hebreiska fick stå tillbaka till förmån för naturvetenskapliga ämnen och moderna språk. Så småningom bildades både tekniska läroverk och högskolor. Folkskolan var dåligt utbyggd och i flera kommuner var det en ekonomisk omöjlighet att hålla ett fullgott skolväsen. Sveriges demokratisering i slutet av 1800-talet och den alltmer ökande industrisektorn gav upphov till ett större utbildningsbehov än tidigare. Bland annat mot bakgrund av demokratiseringen och de framväxande folkrörelserna startades folkhögskolor. Folkhögskolor, studieförbund, folkskola, realskola, läroverk, flickskolor, tekniska läroverk och diverse privata läroanstalter samt det historiska arvet från bland annat katedral- och domskolor ger ett spretigt intryck av svensk skola från 1800-talet och fram till 1962 då riksdagen beslutade om en nioårig grundskola för alla barn. Runt förra sekelskiftet, samtidigt med folkskollärarnas professionalisering, började lärarna själva kräva att kyrkans inflytande skulle minska. Den pedagogiska debatten tog fart och läroböcker skrevs (Imsen 1999). Politiskt började det föras diskussioner om att införa en sk bottenskola för folket i samband med demokratiseringens genombrott. Bottenskolan kan sägas vara en föregångare till grundskolan. Sverige fick allmän och lika rösträtt Fackliga och socialdemokratiska krav på sociala och politiska reformer öppnade även för diskussioner om skolan och dess innehåll. Utbildning blev ett viktigt verktyg för att utjämna klasskillnader. Bottenskolan blev i viss mån realiserad först i och med 1927 års skolreform. Därefter följde ytterligare många års utredande och debatterande tillsattes en utredning med syfte att bland annat se över frågan om en enhetsskola, dvs ett gemensamt skolsystem för alla. Efter 2

6 andra världskriget fick debatten om en gemensam skola och skolans innehåll ny fart. En skolkommission tillsattes och man ville [ ] höja den allmänna bildningsnivån (bla genom att förlänga skolgången och införa engelska som obligatoriskt ämne), [ ] demokratisera skolväsendet (genom att skapa bättre utbildningsmöjligheter för tidigare eftersatta elevgrupper, avskaffa parallellskolesystemet och genomföra en pedagogisk nydaning med inriktning på samarbete och elevaktivitet) samt söka göra den praktiska utbildningen likvärdig med och lika attraktiv som den teoretiska. [ ] (Richardsson 1990, s 64) Skolkommissionen presenterade 1948 ett betänkande där man skrev att en demokratisk undervisning måste vila på en objektiv vetenskaplig grund (Imsen 1999). Skolan efter andra världskriget blev en skola med en innehållslig essentialism, akademiskt definierade läroämnen, och med en formmässig progressivism, aktivitetspedagogik. Den första svenska läroplanen för grundskolan LGr 62, var essentiell till sin karaktär. Högstadiet baserades på realskolans ( ) läroplan, med tillägg av praktiska ämnen. LGr 69 och LGr 80 hade progressiv karaktär. Undervisningen skulle utgå från elevernas erfarenheter och intressen. Studierna borde vara ämnesövergripande orienteringsämnen, projekt och temastudier. I LGr 80 förespråkas ett undersökande, progressivt, arbetssätt samverkan, projekt och laborativa arbetsformer. LGr 80 hade också rekonstruktiva drag genom betoning på framtidsfrågor och skolans roll i samhällsförändringen (Stensmo 1994). När grundskolan infördes sköts elevernas tidiga utbildningsval upp ett antal år och då minskade den sociala snedrekryteringen, menar Erikson och Jonsson (SOU 1993:85). Samhällsutvecklingen, med ökat välstånd, social ingenjörskonst och framtidstro, under 50- och 60-talet påverkade synen på människan och arbetet. Politisk medvetenhet, klasskamp och framsteg på jämställdhetsområdet överensstämmer väl med skolans inriktning under 70-talet och fram till dagens läroplan. Samhällsklimatet, den politiska debatten och medvetenheten ändrades under 80 och 90-talen. Statens regel- och centralstyrning av skolan ersattes av målstyrning och kommunerna fick ta över ansvaret för skolan efter en rad beslut. Besluten som ledde fram till den nuvarande läroplanen föranledde ingen större ideologisk debatt om det systemskifte som genomfördes (Fejan Ljunghill & Svensson, 2006). Det fanns en allmän nyliberal idéströmning i samhället och ekonomen Buchanans Public Choice-teori fick stort genomslag för organisationen av offentlig verksamhet i västvärlden. Kortfattat går 3

7 den ut på att flytta inflytande över välfärden närmare medborgarna. Inflytandet utövas genom att medborgaren väljer vem som ska leverera den aktuella välfärden. (Jansson 2005 och Korp 2006). De nya läroplanerna och ändringar i skollagen gav fristående skolor rätt till ekonomiska bidrag. Reglerna för skolplacering ändrades i flera kommuner och skolpeng infördes. Gymnasieskolan förändrades så att eleverna fick en större valfrihet än tidigare. Samtidigt med förändringen av läroplanen skapades även ett nytt betygssystem, uppdelningen av allmän och särskild kurs i engelska och matematik försvann på grundskolan och gymnasieskolans program gjordes treåriga med många gemensamma kurser. Detta gällde såväl praktiska som teoretiska utbildningar. 4

8 1.3 Regelverk I detta avsnitt redovisas utdrag ur styrdokument och två utdrag ur offentligt tryck som är aktuella för uppsatsen. I såväl skollagen som läroplanerna för grundskolan och gymnasiet behandlas frågan om alla elevers rätt till likvärdig utbildning. I skollagen står det att Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. (Skollag, 1 kap 2 ) I läroplanerna kan man läsa Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. (Lpo 94, avsnitt 1) Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. (Lpf 94, avsnitt 1.1) I avsnittet om mål och riktlinjer står det läraren skall utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande [ ] (Lpf 94 och Lpo 94, avsnitt 2.1) För några år sedan genomfördes en omfattande reform av landets lärarutbildningar. I den utredning som föregick propositionen kan man bland annat läsa: Som lärare förväntas man [ ] ha både en god kunskap om den enskilde elevens intressen, erfarenheter och sociala bakgrund. (SOU 1999:63, s 52) 1995 tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen en kommitté med uppdrag att belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Kommittén skulle även föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen och den fick en parlamentarisk referensgrupp med representanter från samtliga riksdagspartier. 5

9 Skolan skall bidra till att samhället utvecklas bort från orättvisor mellan människor. [ ] [ ] Elever med olika sociala bakgrund har ofta olika språk och olika erfarenheter. Också sättet att lära sig kan vara olika beroende på social bakgrund. Hur eleverna väljer ämnen och studievägar har starkt samband med deras sociala bakgrund. Uppenbarligen fungerar skolan fortfarande så att eleverna sorteras och kvalificeras för liv med mycket olika grad av frihet och självbestämmande. (SOU 1997:121, s 331) 6

10 2. Syfte och frågeställning 2.1 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer. Avsikten är att skapa en översiktlig beskrivning av hur detta har uppmärksammats i forskning och rapporter. 2.2 Frågeställning Vilket samband finns mellan elevers kunskapsutveckling i skolan och deras sociala bakgrund? 7

11 3. Undersökningens metod och presentation 3.1 Tillvägagångssätt Tillvägagångssättet för att samla in litteratur var dels sökning bland kurslitteratur ingående i den praktisk-pedagogiska utbildningen och dels via biblioteket i Lund samt Malmö Högskolas bibliotek. En systematisk sökning i Skolverkets databas gav relevanta rapporter för uppsatsen. Riksdags-, utrednings- och lagstiftningstryck har sökts i Rixlex. Även Malmö högskolas databas för elektronisk publicering av arbeten gjorda av forskare och studenter har använts, sökmotorn Google samt databaserna Artikelsök och Mediearkivet. Sökord har varit social bakgrund, social snedrekrytering, social reproduktion och ny läroplan. Med hänsyn till uppsatsens omfattning, syfte i lärarutbildningen och mitt syfte med arbete har ett urval av forskningsrapporter gjorts. Detta urval är subjektivt och färgat av den förförståelse av området som jag redan hade. 3.2 Metodiska ställningstaganden Vad som i uppsatssammanhang menas med begreppet metod varierar. Hartman (2003) skriver att det kan betyda hur forskningsmaterial samlats in, hur det har bearbetats, hur det analyseras, skribentens personliga förhållningssätt till undersökningen och materialet samt även betyda hur skribenten tänker och argumenterar när forskningsproblemet och slutsatserna formuleras. Bjereld, Demker och Hinnfors (2002) menar att vetenskaplig verksamhet syftar till att skapa förståelse hur världen hänger samman. Detta görs genom att forskaren beskriver, förklarar och försöker se konsekvenserna av de samband som existerar mellan olika företeelser, skeenden och handlingar i naturen och i det mänskliga livet. Problemformulering, val av metod och ingående material är beroende av det idésammanhang, och den miljö där författaren verkar. Ett arbete har inre, teoretiska och intellektuella förutsättningar (Hartman 2003). I uppsatsens inledning anges ett yrkesrelaterat perspektiv. Elevers sociala bakgrund som orsak till varför elever misslyckas eller lyckas i skolan är uppsatsens utgångspunkt. De områden som detta arbete därvid berör är omfattande och det finns många olika infallsvinklar. Social snedrekrytering, social bakgrund, utbildningsval, 8

12 marginalisering med flera adekvata begrepp omfattar en rad olika teorier. Begreppet social bakgrund är inte heller helt entydigt. Uppsatsens intention är inte att gå på djupet i sociologisk forskning eller i teorier kring utbildningsval. Utan ett vetenskapligt problem riskerar forskningsuppgiften att bli oändligt stor. För tidsåtgången nödvändiga avgränsningar måste då bli slumpmässiga. [ ] [ ] I den oändligt mångfacetterade världen utgör forskning alltid en reducering och förenkling. (Bjereld, Demker & Hinnfors 2002, s 43) I samband med att jag upptäckte intressanta orsakssamband kring social bakgrund och elevers prestationer i diverse rapporter, kunskapsöversikter och andra uppsatser övervägde jag även andra metoder för uppsatsen. Ett mer positivistiskt kvantitativt fokus låg då nära tillhands. Det vill säga att med hjälp av tillgänglig statistik analysera prestationer, uttryckt i resultat på nationella prov, betyg, andel med fullföljd utbildning på grund-, gymnasie- och högskolenivå etc, och deras eventuella samvarians med socioekonomisk bakgrund, föräldrars utbildningsbakgrund med flera andra möjliga mått. Trots att detta kanske skulle kunna ge värdefulla kunskaper valde jag litteraturstudier av följande skäl. Uppsatsen ingår som en delkurs i en yrkesrelaterad högskoleutbildning, lärarutbildningen. Just denna lärarutbildning är inriktad på redan yrkesverksamma lärare med behov av att komplettera sina kunskaper kring skolans styrning, läraruppdraget och andra för yrket viktiga områden. Kursplanen för den praktisk-pedagogiska utbildningen betonar att utbildningen ska behandla lärarprofessionens olika delar ur ett helhetsperspektiv och att studenten ska förberedas för läraryrkets uppgifter och funktioner (Malmö Högskola 2003). [ ] examensarbetet ingår i lärarutbildningen som ett sätt att göra den mer vetenskaplig. Men vetenskapen får inte bli ett självändamål. [ ] [ ] Att sätta yrkesrelevansen i centrum för examensarbetet står inte i motsättning till vetenskaplig stringens. (Johansson & Svedner, 2001, s 19) Mot bakgrund av just yrkesrelevansen, uppsatsens begränsade omfattning och det faktum att den inte ingår i en samhällsvetenskaplig utbildning inriktad på statistik valdes den kvantitativa metoden bort. Ytterligare ett skäl kan anföras för metodvalet: Det fanns redan många belägg för sambandet social bakgrund skolprestationer i andra arbeten, publicerade av forskare vid en rad svenska högskolor och av Skolverket, Högskoleverket och Socialstyrelsen, vilket jag upptäckte i samband med uppsatsens förberedelsearbete. 9

13 Den hermeneutiske forskaren närmar sig forskningsobjektet subjektivt utifrån sin egen förförståelse. Förförståelsen, de tankar, intryck och känslor och den kunskap som forskaren har, är en tillgång och inte hinder för att tolka och förstå forskningsobjektet. (Patel & Davidson, 1991, s 26) Min uppsats är en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. 3.3 Definitioner Uppsatsen hämtar kunskap ur sociologisk forskning, varför en definition av sociologi är nödvändig. Sociologins studieobjekt är sociala fakta, dvs. det nätverk av samhälleliga determinanter (traditioner, institutioner, organisationer, sociala relationer, normer, värden, kollektiva föreställningar) som utövar ett tvång eller tryck [ ] på individerna. (Brante, Andersen & Korsnes, 2001, s 304) Den sociologiske forskaren kan ta sin utgångspunkt i exempelvis ungdomars egna erfarenheter och upplevelser. Ett sådant perspektiv har Trondman och Bunar (2000), vars arbete refereras längre fram i uppsatsen. Dock är det viktigt att klargöra att denna uppsats inte syftar till att med sociologiska modeller försöka förklara varför elever misslyckas. Begrepp som social bakgrund, klass, socialgrupp etc är begrepp som i samtal, debatt och diskussion används som begrepp vilka är förgivet tagna. Olika forskningsprojekt väljer dock sina tolkningar och skapar eller omformulerar begreppen. Över tid har begreppen använts mer eller mindre flitigt. På 60- och 70-talen fanns ofta en politisk koppling till begreppet klass och då med krav på en utjämnande politik, bland annat uttryckt i skolans fokus på likvärdig undervisning för alla elever. Skolan skulle finnas till för alla elever. Det finns alltså anledning att försöka tydliggöra begreppet social bakgrund för just denna uppsats. Samtidigt måste det betonas att en ingående diskussion om begreppen, hur de har definierats över tid och vilka bakomliggande teorier som finns kring dem, inte finns med. Där kan den intresserade hitta detta i den litteratur som finns i referenslistan. Social bakgrund (socialt ursprung) definieras som föräldrarnas samhällsklass. Det vanligaste måttet är socioekonomisk grupp som huvudsakligen bygger på yrke. En människas sociala 10

14 bakgrund beskrivs som den högsta av faders/moders socioekonomiska grupp. Föräldrarnas utbildningsbakgrund kan användas som mått på social bakgrund. (Högskoleverket 2006) Det är angeläget att förstå människan i sitt historiska, strukturella, relationsmässiga och biografiska sammanhang och att tydliggöra skillnaden mellan vad som kan vara ett samhälleligt respektive ett personligt problem (Trondman & Bunar 2000). Elevers subjektiva erfarenheter, upplevelser och handlingar måste alltså relateras till de strukturella villkor i vilka de blir till och som de hanterar mer eller mindre framgångsrikt. Begreppet arbetarklass är centralt för Trondman och Bunar som poängterar att med klass avser de vetskapen om att specifika grupper av människor, hur olika de än är eller synes vara, delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor (Trondman & Bunar 2000). I min uppsats blir social bakgrund liktydigt med klass, dvs den bakgrund som en grupp av människor har beroende på att de delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor. Den klass/sociala bakgrund som en elev tillhör/har påverkar hur han eller hon ser på skolan, kunskap, sina möjligheter, sin framtid mm. Ytterligare ett begrepp finns med i uppsatsen och det är social snedrekrytering. Med det menas att elever och studenter från lägre samhällsklasser, vid de tillfällena i utbildningssystemet som innebär val, i högre utsträckning väljer bort studier, än elever och studenter från högre samhällsklasser. Det märks tydligast vid övergången från gymnasiet till högskolan. 11

15 3.4 Undersökningens presentation Uppsatsen består av fem avsnitt där inledningen är det första. I den finns en kort bakgrund till varför jag ville genomföra detta arbete. En kortfattad beskrivning av den svenska skolans utveckling, från folkskola till sammanhållen grundskola och till dagens skola för att ge en historisk klangbotten följer därpå. Första avsnittet avslutar med relevanta delar ur skolans styrdokument. Syfte, frågeställningar samt detta avsnitt följer därefter. Uppsatsens resultat redovisas i avsnitt fyra. I slutet på det avsnittet finns en sammanfattning av resultaten. Slutligen finns den avslutande diskussionen. 12

16 4. Undersökningens resultat 4.1 Resultat Undersökningens resultat sammanfattas i nästa del av detta avsnitt (4.2). Här följer en gruppering av resultatet kring sex rubriker: Varför motverka den sociala bakgrundens betydelse?, Samhällets strukturförändringar, En skolkultur för alla?, Det fria skolvalet, Program for International Student Assessment (PISA) och Ökade klyftor. Varför motverka den sociala bakgrundens betydelse? Varför har det svenska skolsystemet en tydlig idé om att utbildningen ska vara likvärdig och sammanhållen? Den sociala snedrekryteringen till högre studier har länge betraktats som ett samhälleligt problem. Åtminstone sedan början av seklet har man sökt åtgärda det politiskt. Allt sedan problemet identifierades har det huvudsakligen betraktats ur två synvinklar: Den ena är att social snedrekrytering utgör en ojämlikhet som bör reduceras; den andra att den innebär en effektivitetsförlust som måste minimeras. (SOU 1993:85, s 29) Alltså finns det kopplingar till det tidiga 1900-talets strävanden om ett rättvist samhälle och kring den moderna tidens fokus på att fullt ut utnyttja samhällets samlade begåvning för skapande av tillväxt och välfärd. Den svenska skolan ska vara likvärdig för alla. Erikson och Jonsson (SOU 1993:85) menar att en breddning av gymnasieskolan där alla utbildningar ger möjlighet att gå vidare till högre studier bidrar till att minska den sociala snedrekryteringen. Andra möjliga sätt att minska snedrekrytering, menar Erikson och Jonsson, är att skolsystemet innehåller så lite differentiering som möjligt. Ev tillval i grundskolan ska inte begränsa valmöjligheterna till gymnasiet. Studiebegåvade barn bör aktivt rådas att välja teoretiska utbildningar samt efter gymnasiet stöttas att söka sig till högskolan. Den nuvarande gymnasieskolan, med gemensamma kärnämnen för alla program, är tydligt påverkad av den ovan refererade statliga utredningen. 13

17 Erikson och Jonsson (SOU 1993:85) menar att det skulle krävas mycket för att jämna ut prestationsskillnader mellan elever med olik social bakgrund. Denna skillnad står för ungefär hälften av den sociala snedrekryteringen. De menar vidare att om vi bara skulle kunna få barn från olika samhällsklasser, men med samma betyg, att göra lika utbildningsval så skulle den sociala snedrekryteringen halveras (SOU 1993:85). Samhällets strukturförändringar Trondman och Bunar (2000) har svarat för sammanställning av ett av Folksam finansierat forskningsprojekt. Ur olika vetenskapliga perspektiv analyserar fjorton forskare 1990-talets strukturförändringar och deras följder för ungdomar. Tyngdpunkten ligger på ungdomar i åldern år, men även yngre och äldre ungdomar var av intresse för projektet. Projektet har bland annat försökt synliggöra det samtida samhällets begränsande och möjliggörande dimensioner för ungdomar. Det är [ ] i samspelet mellan ungdomarnas sociala ursprung, kön och sociala rum (bostadsorter med specifika sociala strukturer) och deras utbildnings, kultur- och fritidsmönster vi kan skönja [en särskiljande tendens:] de två vägarnas logik. Å ena sidan barn som växer upp med föräldrar med hög utbildning och ett förstärkande kultur- och fritidsmönster och som därför i de flesta fall tenderar att återskapa föräldrarnas utbildnings- och kulturväg och därmed likartade positioner på arbetsmarknaden. Å andra sidan barn till lågutbildade, främst arbetsklassbarn, som i de flesta fall tenderar att återskapa föräldrarnas utbildnings- och kulturväg och därmed likartade sociala och ekonomiska positioner på arbetsmarknaden. [ ] Det intressanta för oss i denna studie [ ] är att de två vägarnas logik under 1980-talet för de allra flesta ledde till ett jobb och en mer eller mindre oproblematisk vuxendestination. (Trondman & Bunar 2000, s 34) Trondman och Bunar (2000) visar att de två vägarnas logik idag inte på motsvarande sätt leder till att ungdomar (och främst arbetarklassungdomar) kan etablera sig som vuxna på arbetsmarknaden. Begreppet arbetarklass är centralt i studien, Trondman och Bunar poängterar att med klass avser de vetskapen om att specifika grupper av människor, hur olika de än är eller synes vara, delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor. Trondman och Bunar (2000) refererar till en på slutet av 80-talet av Trondman genomförd studie av ungdomars kulturmönster och livschanser. Två ungdomars livsvillkor och självförståelse ges som exempel på att det då fanns en grundläggande materiell, social och existentiell tillit till nuet och framtiden. 14

18 Om vi kallar de livsvillkor som Helene och Michael vuxit upp under och i stor utsträckning präglats av för deras objektiva livschanser och de självförståelser och framtida förhoppningar dessa villkor i stor utsträckning gett upphov till för deras subjektiva livschanser, så kan vi hävda att den grundläggande tilliten kan definieras som en god överensstämmelse mellan just objektiva villkor och subjektiva förståelseformer och val. Denna överenstämmelse förutsätter förvisso närvaron av två nödvändiga livsdimensioner. Dels att det är strukturellt möjligt att bli det man vill bli [nedan kallat möjlighetsstruktur] [ ]. Dels förutsätter detta att individen i samspelet med sin miljö balanserar sina livsvillkor och sin självförståelse, förhoppningar och val, det vill säga Helene och Michael måste själva kunna och vilja det de vill. (Trondman & Bunar 2000, s 67) I forskningsprojektet som Trondman och Bunar (2000) sammanställt lyfter de fram sex områden som förändrats och som alla starkt har påverkat förutsättningarna för många människor och främst arbetarklassungdom. De sex områdena är ekonomiska förutsättningar, arbetslöshet, hälsa, utbildning, fritids- och kulturvanor och politik. Inte minst utbildning har under 90-talet blivit det medel med vars hjälp samhället försöker hantera arbetslösheten och de förändrade möjlighetsstrukturerna. [ ] Empiriska [studier som redovisas av Trondman mfl] visar att framför allt arbetarklassens barn, i synnerhet pojkar och ungdomar födda utomlands, tvingas hantera åtminstone fem svårigheter. För det första, att de redan innan de börjar skolan präglats av sina villkor på ett sådant sätt att de överlag klarar skolan sämre än barn från andra sociala grupper. För det andra, att de under 90-talet fått sina villkor försämrade, både i sina familjer och när det gäller stöd i barnomsorgen, årskurs 1 till 9 och i gymnasieskolan. För det tredje, att de oftare än andra sociala grupper inte klarar skolans krav på att nå minst betyget Godkänd i svenska, matematik och engelska. För det fjärde, att de även när de har tillräckligt höga betyg i större utsträckning än barn till högutbildade väljer bort högre studier. För det femte, att de i betydligt mindre utsträckning får tillgång till sådan utbildning som ökar möjligheterna att svara mot tidens möjlighetsstrukturer. (Trondman & Bunar 2000, s ) En skolkultur för alla? Lalander och Johansson (2002) skriver om ett avsnitt från sociologen Paul Willis forskningsrapport Fostran till lönearbete som skrevs i början av 70-talet. Avsnittet handlar om några engelska arbetargrabbar som i skolan maskar, skämtar om lärare, retar plugghästar etc. I skolan möter de medelklassens hegemoni [monopol på kultur] i form av en skolkultur där den teoretiska kunskapen belönas och uppmuntras medan praktisk dito inte tillskrivs något högre värde. De känner sig vilsna i denna miljö och deras svar på denna känsla blir att skapa en egen gruppkultur, där de hyllar arbetarklassens ideal [ ] (Lalander & Johansson 2002, s 38) Willis menar att killarna utövar motstånd mot medelklassens hegemoni och företrädarna för denna, i detta fall lärarna. [ ] gruppen [kan] åstadkomma vad man kan kalla ett imaginärt överordnande, dvs. ett överordnande i tanken, för att kunna hantera den underordnade position man har i samhället. (Lalander & Johansson 2002, s 38) 15

19 Att utöva motstånd är att göra den egna friheten och det egna oberoendet tydligt. Motsatsen till motstånd är att anpassa sig och göra som andra. [ ] Motståndet genererar känslor av makt, dvs. den som genomför motståndet upplever sig själv som kapabel att opponera sig, säga emot etc. [ ] sannolikt är det så att många utövar motståndet för motståndets skull och de känslomässiga sensationer detta ger upphov till. (Lalander & Johansson 2002, s 37) Forskaren Mats Trondman genomförde en kvalitativ kortstudie, byggd på gruppintervjuer och deltagarobservationer av ett 40-tal högstadieelever. I studien visar han exempel på skilda strategier för kommunikation och konflikthantering och kopplar de till elevernas skilda sociala ursprung, erfarenheter och upplevelser. Trondman menar att medelklassbarnen oftare är inriktade på att vilja förstå skolan och lärarnas undervisning medan det bland arbetarklassbarnen finns många elever som uppvisar en slags motkultur de blir inte förstådda av skolan och lärarna. I flera citat låter Trondman elever ge exempel på hur dialogen i klassrummen i den undersökta skolan har varit. Han relaterar elevernas berättelser och hans egna observationer till att det finns två strategier som eleverna använder den kommunikativt förståelseinriktade och den avståndstagande motkulturella (Trondman & Bunar 2000). Den kommunikativt förståelseinriktade strategin: Att vara förstådd men inte nödvändigtvis kunna förstå a. omfattar endast en delaspekt av skoltillvaron b. påverkar i grund och botten inte helhetsbilden av skolan c. påverkar i grund och botten inte skolmotivationen d. påverkar i grund och botten inte den egna självtilliten och självbilden e. mobiliserar kommunikativa strategier som restaurerar en fungerande, kommunikativ skolkultur på skolans villkor f. förbättrar inom givna, existerande ramar elevernas framtida livschanser Den avståndstagande motkulturella strategin: Att inte vara förstådd och distansera sig från möjligheten att förstå a. omfattar hela skoltillvaron b. påverkar i grund och botten helhetsbilden av skolan c. påverkar i grund och botten skolmotivationen d. påverkar i grund och botten den egna självtilliten och självbilden e. mobiliserar motkulturella strategier som förhindrar och bryter ner en fungerande, kommunikativ skolkultur på skolans villkor f. riskerar att inom givna, existerande ramar försämra elevernas framtida livschanser (Trondman & Bunar 2000, s 208) Eleverna som använder den avståndstagande motkulturella strategin skolkar, stör avsiktligt lektioner, söker konflikter med lärare och skolpersonal. De säger sig skita i vad alla andra tycker fast innerst inne menar de det inte, skriver Trondman (Trondman & Bunar 2000). 16

20 I en annan studie, utförd av Carina Petersson och Mats Trondman, som tas upp av Trondman och Bunar (2000), beskrivs begreppet skoltrötthet. Peterson och Trondman har följt ett antal tonårstjejer och deras avsikt har varit att studera skoltrötthet för att sociologiskt dekonstruera den, vilket för dem har inneburit att försöka synliggöra de sociala villkor och livssituationer som producerar uttrycket och samtidigt döljer de sammanhang och relationer som producerar det. Skoltrötthet blir därmed ett förrädiskt begrepp som alltför ofta tenderar att göra samhälleliga sammanhang och problem till personliga bekymmer för vilka de skoltrötta tjejerna till slut själva blir ansvariga. (Trondman & Bunar 2000, s 238) I studien skiljer Petersson och Trondman på två typer av skoltrötthet den stora skoltröttheten och den lilla skoltröttheten. I studien ger de exempel på dessa båda varianter och på en tredje som befinner sig mellan de båda. För det första har de skoltrötta tjejerna präglats av sina sociala ursprungserfarenheter vilka bidrar till att forma den socialt delade värld som får dem att tänka sig att, om de lyckas i skolan skulle de bli som Kajsa Hansson, rikemansbarnet som klär sig fint och är en av pluggisarna. Den egna självförståelsen längtar efter att få ett arbete och slippa tvånget att studera vidare. Skolan, säger den egna självförståelsen i enlighet med det egna sociala och kulturella ödet, är inte för såna som oss. Också Jeanettes mamma var skoltrött. Hon vet därför av egen erfarenhet hur det är och förstår situationen genom att inte bry sig om att dottern är skoltrött och skolkar. Förhoppningen är densamma som merparten av arbetarklassens medlemmar gett uttryck för i generationer. Nu finns inga arbeten för Anki och Jeanette och skolresultaten räcker inte för att gem den en plats på varken teoretiska eller yrkesförberedande gymnasieprogram. (Trondman & Bunar 2000, s 228) I de två skoltrötta flickornas sätt att hantera sin situation, skriver Petersson och Trondman, märks upproriska och utåtagerande handlingar respektive inåtvända och självutplånande handlingar. För det andra rymmer den stora skoltrötthetens väsen en social och existentiell ensamhet. En social ensamhet därför att merparten av tjejerna saknar eller har för få meningsfulla sociala kontakter särskilt om vi med meningsfulla kontakter avser sådana relationer som kan hjälpa tjejerna att förändra sin livssituation genom att bryta sina handlingsmönster. En existentiell ensamhet därför att vi starkt upplever att Anki, Jeanette och de andra tjejerna bär på och ofta ger uttryck för känslor av övergivenhet i relation till föräldrar, skola och vänner. De har inga vuxenauktoriteter eller kamrater med vilka de kan identifiera sig med att för att kunna bryta mönstret för skoltröttheten. De saknar en stödjande, tillitsskapande och mobiliserande tillhörighet. (Trondman & Bunar 2000, s 229) 17

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola 2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Den svenska gymnasieskolan

Den svenska gymnasieskolan Den svenska gymnasieskolan - intention och verklighet Föreläsning den 6 februari 2012 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Tre föreläsningar Mån 6/2: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 13/2: Bedömning

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)

Läs mer

Gymnasiesärskolan och gymnasial särvux i framtiden

Gymnasiesärskolan och gymnasial särvux i framtiden Gymnasiesärskolan och gymnasial särvux i framtiden Eva Wallberg Särskild utredare (2009:04) Jönköping den 30 september 2010 Uppdraget i korthet Gymnasiesärskolans framtida utformning, t.ex. avseende program

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan STÖDMATERIAL Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Inledning Det här stödmaterialet riktar sig till dig som arbetar med individuella studieplaner

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Hans Albin Larsson. Mot bättre vetande. En svensk skolhistoria. Inlaga.indd 3 11-04-06 15.15.14

Hans Albin Larsson. Mot bättre vetande. En svensk skolhistoria. Inlaga.indd 3 11-04-06 15.15.14 Hans Albin Larsson Mot bättre vetande En svensk skolhistoria SNS Förlag Inlaga.indd 3 11-04-06 15.15.14 sns förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet

Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt! RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska frågor våren 2015 Prioritera rätt! Så tycker grundskollärarna i en rad aktuella skolpolitiska

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Brett deltagande i högskoleutbildning

Brett deltagande i högskoleutbildning Promemoria 2017-07-18 Utbildningsdepartementet Brett deltagande i högskoleutbildning Sammanfattning Promemorian innehåller ett förslag till ändring i högskolelagen (1992:1434) som innebär att universitet

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Skolan som system och idé Grundlärare, distans

STUDIEHANDLEDNING. Skolan som system och idé Grundlärare, distans Karlstads universitet Utbildningsvetenskaplig kärna Skola som system och idé - grundlärare 15 högskolepoäng Kurskod: LPGG01 Anm. kod: 21214 STUDIEHANDLEDNING Skolan som system och idé Grundlärare, distans

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS 1 (5) SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.5 CREDITS Basdata Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och är en

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Kursplan. Dnr 2002:14D Beslutsdatum Medie- och kommunikationsvetenskap, poäng. Media and Communication, General Course, points

Kursplan. Dnr 2002:14D Beslutsdatum Medie- och kommunikationsvetenskap, poäng. Media and Communication, General Course, points Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod MKC532/ MKP531 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Dnr 2002:14D Beslutsdatum 2002-10-25 Medie- och kommunikationsvetenskap, 41-60 poäng Media and

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs Inst. för pedagogik Kursplan Sid 1 (4) Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum 1999-06-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet

Läs mer

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan FOKUS PÅ NR 1 ARPIL 2017 PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan ""Var femte 15-åring känner sig konstig och missanpassad i skolan. Lika stor andel känner sig ensamma i skolan. ""Sverige är ett av

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun

a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella? UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Frågor och svar om strukturersättning a) Kan man bygga resursfördelningen på socioekonomisk statistik, när behov är individuella?...1 b) Är det inte en risk att man sänker förväntningarna

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola? Frågorna 1 7 ska besvaras utifrån ett specifikt barn och avse barnets nuvarande förhållanden. På enkätens framsida framgår vilket barn svaren ska gälla. 1 I vilken skolform/vilket program går barnet på

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i grundskolan

Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i grundskolan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3070 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) Aktivt skolval, karriärtjänster i utanförskapsområdena, tioårig grundskola och åtgärder för nyanlända elever i

Läs mer

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län

Tomas Tobé Riksdagsledamot Gävleborgs län. Margareta B Kjellin. Lars Beckman. Riksdagsledamot Gävleborgs län Svensk skola står inför stora utmaningar. Under mer än 20 år har svenska elevers kunskapsresultat fallit. Samtidigt har läraryrkets status försämrats. Alliansen har påbörjat arbetet för att vända den här

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

Sigys-konferens februari 2010

Sigys-konferens februari 2010 Sigys-konferens februari 2010 Varje samhälle har skyldighet att ge alla ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna. Människor växer med kunskap. Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Inkluderande arbetssätt. Varför då?

Inkluderande arbetssätt. Varför då? Inkluderande arbetssätt Varför då? FN utfärdade 1993 Standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder En deklaration är ett uttryck för en åsikt eller en uppfattning och har

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11

Läs mer