Elevers sociala bakgrund och skolprestation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevers sociala bakgrund och skolprestation"

Transkript

1 Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 5 poäng Elevers sociala bakgrund och skolprestation Pupils social background and their achievement at school Peter Pripp Gymnasielärarutbildning, Praktisk-pedagogisk utbildning, 40 p Höstterminen 2006 Handledare: Bengt-Olof Bergfeldt

2 Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av människor har beroende på att de delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor. Den sociala bakgrund som en elev har påverkar hur han eller hon ser på skolan, kunskap, sina möjligheter, sin framtid mm. Det är entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund och skolprestation. Fram till och med grundskolans införande på 60-talet och femton till tjugo år efter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvärdig utbildning försöka utjämna klasskillnader. Då var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principen om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning finns fortfarande i skollagen. På 80- och 90- talet påverkade Public Choice-teorin organisationen av välfärden. Inflytande skulle utövas genom att medborgaren väljer vem som ska leverera den aktuella välfärden. I skolan blev det möjligt med fritt skolval. Elever och vårdnadshavare med en högre social bakgrund utnyttjar oftare sin valmöjlighet. Vid en internationell jämförelse märks att det svenska skolsystemet är relativt likvärdigt, social bakgrund har totalt sett inte så stor påverkan på prestationerna. Utbildningssystem har alltid en reproducerande funktion, men i dagens skola ökar klyftorna mellan elever med lägre respektive högre social bakgrund. Nyckelord klass, marginalisering, social bakgrund, social snedrekrytering, social sortering, utbildningsval

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Den svenska skolan i ett historiskt perspektiv Regelverk Syfte och frågeställning Syfte Frågeställning Undersökningens metod och presentation Tillvägagångssätt Metodiska ställningstaganden Definitioner Undersökningens presentation Undersökningens resultat Resultat Sammanfattning av resultat Diskussion...23 Referenser...26

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund På gymnasiets individuella program har jag funnit att elevernas kunskap inom centrala kunskapsområden i ämnena engelska, matematik och svenska ofta kan relateras till yttre faktorer. Frågan om vad som är särskiljande för en elev på det programmet jämfört med en högpresterande elev på exempelvis naturvetenskapsprogrammet är intressant. I en del fall kan konkreta förhållanden i grundskolan vara orsaken till ett misslyckande där skoltrötthet, skolk och andra individrelaterade orsaker inte räcker som förklaring. De flesta elever på grundskolan får, åtminstone i teorin, en likartad undervisning. Vad är det som gör att en elev lyckas och en annan misslyckas? Vilken betydelse har social bakgrund? 1.2 Den svenska skolan i ett historiskt perspektiv Sveriges första folkskolestadga utfärdades Det är först i mitten av 1800-talet som man på allvar kan tala om utbildning för folket. Humanismen och de klassiska bildningsvärdena var väl representerad på universitet och i läroverk, privata skolor och övriga skolor för välsituerade. I diskussionerna om skolans innehåll och organiseringen av skolorna märktes i slutet av 1800-talet uppfattningen bland konservativa debattörer att det inte var statens uppgift att utbilda för näringslivet. I enlighet med den konservativa ståndsläran med dess strikta åtskiljande mellan andligt och materiellt och mellan offentligt och privat ålåg det staten att svara för utbildning endast av det offentliga ståndet, dvs statens ämbetsmän, präster, vetenskapsmän och konstnärer, medan de som ingick i näringsklassen själva borde stå för sin utbildning. Denna uppfattning förknippades ofta med en psykologisk teori, enligt vilken det fanns två riktningar i de mänskliga anlagen: en högre och ideell samt en lägre och materiell. (Richardsson 1990, s 46) De liberala debattörerna hävdade att "näringsklassen" var till nytta för samhället och att staten borde svara för utbildning även för näringslivets behov. Liberalerna förespråkade en realistisk läroplanskod och de konservativa debattörerna en klassisk läroplanskod. Med begreppet läroplanskod menas de sammanfattande principerna för urval, organisation och förmedlingsform för skolans undervisning (Linde 2000). 1

5 Den realistiska läroplanskoden syftar till att grundlägga en vetenskaplig och rationell världsbild. Med en klassisk läroplanskod syftar utbildningen till bildning, eleverna ska förädlas. I ett historiskt perspektiv blev läroverken med den klassiska skolningen och de efterföljande latingymnasierna starkt sorterande, de var inte öppna för alla. Den klassiska skolningen användes som en maktsymbol och statusmarkör. Elevsynen blev elitistisk och kunskap reproducerades snarare än producerades. Genom självdisciplinerande studieflit och litteraturens gestaltning av det höga och ädla skulle drömmen om en svunnen guldåder uppnås (Linde 2000). Richardsson (1990) skriver att striden mellan debattörerna i slutet av 1800-talet löstes genom en kompromiss. De läroverk som då fanns fick en form av reallinje där latin, grekiska och hebreiska fick stå tillbaka till förmån för naturvetenskapliga ämnen och moderna språk. Så småningom bildades både tekniska läroverk och högskolor. Folkskolan var dåligt utbyggd och i flera kommuner var det en ekonomisk omöjlighet att hålla ett fullgott skolväsen. Sveriges demokratisering i slutet av 1800-talet och den alltmer ökande industrisektorn gav upphov till ett större utbildningsbehov än tidigare. Bland annat mot bakgrund av demokratiseringen och de framväxande folkrörelserna startades folkhögskolor. Folkhögskolor, studieförbund, folkskola, realskola, läroverk, flickskolor, tekniska läroverk och diverse privata läroanstalter samt det historiska arvet från bland annat katedral- och domskolor ger ett spretigt intryck av svensk skola från 1800-talet och fram till 1962 då riksdagen beslutade om en nioårig grundskola för alla barn. Runt förra sekelskiftet, samtidigt med folkskollärarnas professionalisering, började lärarna själva kräva att kyrkans inflytande skulle minska. Den pedagogiska debatten tog fart och läroböcker skrevs (Imsen 1999). Politiskt började det föras diskussioner om att införa en sk bottenskola för folket i samband med demokratiseringens genombrott. Bottenskolan kan sägas vara en föregångare till grundskolan. Sverige fick allmän och lika rösträtt Fackliga och socialdemokratiska krav på sociala och politiska reformer öppnade även för diskussioner om skolan och dess innehåll. Utbildning blev ett viktigt verktyg för att utjämna klasskillnader. Bottenskolan blev i viss mån realiserad först i och med 1927 års skolreform. Därefter följde ytterligare många års utredande och debatterande tillsattes en utredning med syfte att bland annat se över frågan om en enhetsskola, dvs ett gemensamt skolsystem för alla. Efter 2

6 andra världskriget fick debatten om en gemensam skola och skolans innehåll ny fart. En skolkommission tillsattes och man ville [ ] höja den allmänna bildningsnivån (bla genom att förlänga skolgången och införa engelska som obligatoriskt ämne), [ ] demokratisera skolväsendet (genom att skapa bättre utbildningsmöjligheter för tidigare eftersatta elevgrupper, avskaffa parallellskolesystemet och genomföra en pedagogisk nydaning med inriktning på samarbete och elevaktivitet) samt söka göra den praktiska utbildningen likvärdig med och lika attraktiv som den teoretiska. [ ] (Richardsson 1990, s 64) Skolkommissionen presenterade 1948 ett betänkande där man skrev att en demokratisk undervisning måste vila på en objektiv vetenskaplig grund (Imsen 1999). Skolan efter andra världskriget blev en skola med en innehållslig essentialism, akademiskt definierade läroämnen, och med en formmässig progressivism, aktivitetspedagogik. Den första svenska läroplanen för grundskolan LGr 62, var essentiell till sin karaktär. Högstadiet baserades på realskolans ( ) läroplan, med tillägg av praktiska ämnen. LGr 69 och LGr 80 hade progressiv karaktär. Undervisningen skulle utgå från elevernas erfarenheter och intressen. Studierna borde vara ämnesövergripande orienteringsämnen, projekt och temastudier. I LGr 80 förespråkas ett undersökande, progressivt, arbetssätt samverkan, projekt och laborativa arbetsformer. LGr 80 hade också rekonstruktiva drag genom betoning på framtidsfrågor och skolans roll i samhällsförändringen (Stensmo 1994). När grundskolan infördes sköts elevernas tidiga utbildningsval upp ett antal år och då minskade den sociala snedrekryteringen, menar Erikson och Jonsson (SOU 1993:85). Samhällsutvecklingen, med ökat välstånd, social ingenjörskonst och framtidstro, under 50- och 60-talet påverkade synen på människan och arbetet. Politisk medvetenhet, klasskamp och framsteg på jämställdhetsområdet överensstämmer väl med skolans inriktning under 70-talet och fram till dagens läroplan. Samhällsklimatet, den politiska debatten och medvetenheten ändrades under 80 och 90-talen. Statens regel- och centralstyrning av skolan ersattes av målstyrning och kommunerna fick ta över ansvaret för skolan efter en rad beslut. Besluten som ledde fram till den nuvarande läroplanen föranledde ingen större ideologisk debatt om det systemskifte som genomfördes (Fejan Ljunghill & Svensson, 2006). Det fanns en allmän nyliberal idéströmning i samhället och ekonomen Buchanans Public Choice-teori fick stort genomslag för organisationen av offentlig verksamhet i västvärlden. Kortfattat går 3

7 den ut på att flytta inflytande över välfärden närmare medborgarna. Inflytandet utövas genom att medborgaren väljer vem som ska leverera den aktuella välfärden. (Jansson 2005 och Korp 2006). De nya läroplanerna och ändringar i skollagen gav fristående skolor rätt till ekonomiska bidrag. Reglerna för skolplacering ändrades i flera kommuner och skolpeng infördes. Gymnasieskolan förändrades så att eleverna fick en större valfrihet än tidigare. Samtidigt med förändringen av läroplanen skapades även ett nytt betygssystem, uppdelningen av allmän och särskild kurs i engelska och matematik försvann på grundskolan och gymnasieskolans program gjordes treåriga med många gemensamma kurser. Detta gällde såväl praktiska som teoretiska utbildningar. 4

8 1.3 Regelverk I detta avsnitt redovisas utdrag ur styrdokument och två utdrag ur offentligt tryck som är aktuella för uppsatsen. I såväl skollagen som läroplanerna för grundskolan och gymnasiet behandlas frågan om alla elevers rätt till likvärdig utbildning. I skollagen står det att Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. (Skollag, 1 kap 2 ) I läroplanerna kan man läsa Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. (Lpo 94, avsnitt 1) Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. (Lpf 94, avsnitt 1.1) I avsnittet om mål och riktlinjer står det läraren skall utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande [ ] (Lpf 94 och Lpo 94, avsnitt 2.1) För några år sedan genomfördes en omfattande reform av landets lärarutbildningar. I den utredning som föregick propositionen kan man bland annat läsa: Som lärare förväntas man [ ] ha både en god kunskap om den enskilde elevens intressen, erfarenheter och sociala bakgrund. (SOU 1999:63, s 52) 1995 tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen en kommitté med uppdrag att belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Kommittén skulle även föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen och den fick en parlamentarisk referensgrupp med representanter från samtliga riksdagspartier. 5

9 Skolan skall bidra till att samhället utvecklas bort från orättvisor mellan människor. [ ] [ ] Elever med olika sociala bakgrund har ofta olika språk och olika erfarenheter. Också sättet att lära sig kan vara olika beroende på social bakgrund. Hur eleverna väljer ämnen och studievägar har starkt samband med deras sociala bakgrund. Uppenbarligen fungerar skolan fortfarande så att eleverna sorteras och kvalificeras för liv med mycket olika grad av frihet och självbestämmande. (SOU 1997:121, s 331) 6

10 2. Syfte och frågeställning 2.1 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer. Avsikten är att skapa en översiktlig beskrivning av hur detta har uppmärksammats i forskning och rapporter. 2.2 Frågeställning Vilket samband finns mellan elevers kunskapsutveckling i skolan och deras sociala bakgrund? 7

11 3. Undersökningens metod och presentation 3.1 Tillvägagångssätt Tillvägagångssättet för att samla in litteratur var dels sökning bland kurslitteratur ingående i den praktisk-pedagogiska utbildningen och dels via biblioteket i Lund samt Malmö Högskolas bibliotek. En systematisk sökning i Skolverkets databas gav relevanta rapporter för uppsatsen. Riksdags-, utrednings- och lagstiftningstryck har sökts i Rixlex. Även Malmö högskolas databas för elektronisk publicering av arbeten gjorda av forskare och studenter har använts, sökmotorn Google samt databaserna Artikelsök och Mediearkivet. Sökord har varit social bakgrund, social snedrekrytering, social reproduktion och ny läroplan. Med hänsyn till uppsatsens omfattning, syfte i lärarutbildningen och mitt syfte med arbete har ett urval av forskningsrapporter gjorts. Detta urval är subjektivt och färgat av den förförståelse av området som jag redan hade. 3.2 Metodiska ställningstaganden Vad som i uppsatssammanhang menas med begreppet metod varierar. Hartman (2003) skriver att det kan betyda hur forskningsmaterial samlats in, hur det har bearbetats, hur det analyseras, skribentens personliga förhållningssätt till undersökningen och materialet samt även betyda hur skribenten tänker och argumenterar när forskningsproblemet och slutsatserna formuleras. Bjereld, Demker och Hinnfors (2002) menar att vetenskaplig verksamhet syftar till att skapa förståelse hur världen hänger samman. Detta görs genom att forskaren beskriver, förklarar och försöker se konsekvenserna av de samband som existerar mellan olika företeelser, skeenden och handlingar i naturen och i det mänskliga livet. Problemformulering, val av metod och ingående material är beroende av det idésammanhang, och den miljö där författaren verkar. Ett arbete har inre, teoretiska och intellektuella förutsättningar (Hartman 2003). I uppsatsens inledning anges ett yrkesrelaterat perspektiv. Elevers sociala bakgrund som orsak till varför elever misslyckas eller lyckas i skolan är uppsatsens utgångspunkt. De områden som detta arbete därvid berör är omfattande och det finns många olika infallsvinklar. Social snedrekrytering, social bakgrund, utbildningsval, 8

12 marginalisering med flera adekvata begrepp omfattar en rad olika teorier. Begreppet social bakgrund är inte heller helt entydigt. Uppsatsens intention är inte att gå på djupet i sociologisk forskning eller i teorier kring utbildningsval. Utan ett vetenskapligt problem riskerar forskningsuppgiften att bli oändligt stor. För tidsåtgången nödvändiga avgränsningar måste då bli slumpmässiga. [ ] [ ] I den oändligt mångfacetterade världen utgör forskning alltid en reducering och förenkling. (Bjereld, Demker & Hinnfors 2002, s 43) I samband med att jag upptäckte intressanta orsakssamband kring social bakgrund och elevers prestationer i diverse rapporter, kunskapsöversikter och andra uppsatser övervägde jag även andra metoder för uppsatsen. Ett mer positivistiskt kvantitativt fokus låg då nära tillhands. Det vill säga att med hjälp av tillgänglig statistik analysera prestationer, uttryckt i resultat på nationella prov, betyg, andel med fullföljd utbildning på grund-, gymnasie- och högskolenivå etc, och deras eventuella samvarians med socioekonomisk bakgrund, föräldrars utbildningsbakgrund med flera andra möjliga mått. Trots att detta kanske skulle kunna ge värdefulla kunskaper valde jag litteraturstudier av följande skäl. Uppsatsen ingår som en delkurs i en yrkesrelaterad högskoleutbildning, lärarutbildningen. Just denna lärarutbildning är inriktad på redan yrkesverksamma lärare med behov av att komplettera sina kunskaper kring skolans styrning, läraruppdraget och andra för yrket viktiga områden. Kursplanen för den praktisk-pedagogiska utbildningen betonar att utbildningen ska behandla lärarprofessionens olika delar ur ett helhetsperspektiv och att studenten ska förberedas för läraryrkets uppgifter och funktioner (Malmö Högskola 2003). [ ] examensarbetet ingår i lärarutbildningen som ett sätt att göra den mer vetenskaplig. Men vetenskapen får inte bli ett självändamål. [ ] [ ] Att sätta yrkesrelevansen i centrum för examensarbetet står inte i motsättning till vetenskaplig stringens. (Johansson & Svedner, 2001, s 19) Mot bakgrund av just yrkesrelevansen, uppsatsens begränsade omfattning och det faktum att den inte ingår i en samhällsvetenskaplig utbildning inriktad på statistik valdes den kvantitativa metoden bort. Ytterligare ett skäl kan anföras för metodvalet: Det fanns redan många belägg för sambandet social bakgrund skolprestationer i andra arbeten, publicerade av forskare vid en rad svenska högskolor och av Skolverket, Högskoleverket och Socialstyrelsen, vilket jag upptäckte i samband med uppsatsens förberedelsearbete. 9

13 Den hermeneutiske forskaren närmar sig forskningsobjektet subjektivt utifrån sin egen förförståelse. Förförståelsen, de tankar, intryck och känslor och den kunskap som forskaren har, är en tillgång och inte hinder för att tolka och förstå forskningsobjektet. (Patel & Davidson, 1991, s 26) Min uppsats är en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. 3.3 Definitioner Uppsatsen hämtar kunskap ur sociologisk forskning, varför en definition av sociologi är nödvändig. Sociologins studieobjekt är sociala fakta, dvs. det nätverk av samhälleliga determinanter (traditioner, institutioner, organisationer, sociala relationer, normer, värden, kollektiva föreställningar) som utövar ett tvång eller tryck [ ] på individerna. (Brante, Andersen & Korsnes, 2001, s 304) Den sociologiske forskaren kan ta sin utgångspunkt i exempelvis ungdomars egna erfarenheter och upplevelser. Ett sådant perspektiv har Trondman och Bunar (2000), vars arbete refereras längre fram i uppsatsen. Dock är det viktigt att klargöra att denna uppsats inte syftar till att med sociologiska modeller försöka förklara varför elever misslyckas. Begrepp som social bakgrund, klass, socialgrupp etc är begrepp som i samtal, debatt och diskussion används som begrepp vilka är förgivet tagna. Olika forskningsprojekt väljer dock sina tolkningar och skapar eller omformulerar begreppen. Över tid har begreppen använts mer eller mindre flitigt. På 60- och 70-talen fanns ofta en politisk koppling till begreppet klass och då med krav på en utjämnande politik, bland annat uttryckt i skolans fokus på likvärdig undervisning för alla elever. Skolan skulle finnas till för alla elever. Det finns alltså anledning att försöka tydliggöra begreppet social bakgrund för just denna uppsats. Samtidigt måste det betonas att en ingående diskussion om begreppen, hur de har definierats över tid och vilka bakomliggande teorier som finns kring dem, inte finns med. Där kan den intresserade hitta detta i den litteratur som finns i referenslistan. Social bakgrund (socialt ursprung) definieras som föräldrarnas samhällsklass. Det vanligaste måttet är socioekonomisk grupp som huvudsakligen bygger på yrke. En människas sociala 10

14 bakgrund beskrivs som den högsta av faders/moders socioekonomiska grupp. Föräldrarnas utbildningsbakgrund kan användas som mått på social bakgrund. (Högskoleverket 2006) Det är angeläget att förstå människan i sitt historiska, strukturella, relationsmässiga och biografiska sammanhang och att tydliggöra skillnaden mellan vad som kan vara ett samhälleligt respektive ett personligt problem (Trondman & Bunar 2000). Elevers subjektiva erfarenheter, upplevelser och handlingar måste alltså relateras till de strukturella villkor i vilka de blir till och som de hanterar mer eller mindre framgångsrikt. Begreppet arbetarklass är centralt för Trondman och Bunar som poängterar att med klass avser de vetskapen om att specifika grupper av människor, hur olika de än är eller synes vara, delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor (Trondman & Bunar 2000). I min uppsats blir social bakgrund liktydigt med klass, dvs den bakgrund som en grupp av människor har beroende på att de delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor. Den klass/sociala bakgrund som en elev tillhör/har påverkar hur han eller hon ser på skolan, kunskap, sina möjligheter, sin framtid mm. Ytterligare ett begrepp finns med i uppsatsen och det är social snedrekrytering. Med det menas att elever och studenter från lägre samhällsklasser, vid de tillfällena i utbildningssystemet som innebär val, i högre utsträckning väljer bort studier, än elever och studenter från högre samhällsklasser. Det märks tydligast vid övergången från gymnasiet till högskolan. 11

15 3.4 Undersökningens presentation Uppsatsen består av fem avsnitt där inledningen är det första. I den finns en kort bakgrund till varför jag ville genomföra detta arbete. En kortfattad beskrivning av den svenska skolans utveckling, från folkskola till sammanhållen grundskola och till dagens skola för att ge en historisk klangbotten följer därpå. Första avsnittet avslutar med relevanta delar ur skolans styrdokument. Syfte, frågeställningar samt detta avsnitt följer därefter. Uppsatsens resultat redovisas i avsnitt fyra. I slutet på det avsnittet finns en sammanfattning av resultaten. Slutligen finns den avslutande diskussionen. 12

16 4. Undersökningens resultat 4.1 Resultat Undersökningens resultat sammanfattas i nästa del av detta avsnitt (4.2). Här följer en gruppering av resultatet kring sex rubriker: Varför motverka den sociala bakgrundens betydelse?, Samhällets strukturförändringar, En skolkultur för alla?, Det fria skolvalet, Program for International Student Assessment (PISA) och Ökade klyftor. Varför motverka den sociala bakgrundens betydelse? Varför har det svenska skolsystemet en tydlig idé om att utbildningen ska vara likvärdig och sammanhållen? Den sociala snedrekryteringen till högre studier har länge betraktats som ett samhälleligt problem. Åtminstone sedan början av seklet har man sökt åtgärda det politiskt. Allt sedan problemet identifierades har det huvudsakligen betraktats ur två synvinklar: Den ena är att social snedrekrytering utgör en ojämlikhet som bör reduceras; den andra att den innebär en effektivitetsförlust som måste minimeras. (SOU 1993:85, s 29) Alltså finns det kopplingar till det tidiga 1900-talets strävanden om ett rättvist samhälle och kring den moderna tidens fokus på att fullt ut utnyttja samhällets samlade begåvning för skapande av tillväxt och välfärd. Den svenska skolan ska vara likvärdig för alla. Erikson och Jonsson (SOU 1993:85) menar att en breddning av gymnasieskolan där alla utbildningar ger möjlighet att gå vidare till högre studier bidrar till att minska den sociala snedrekryteringen. Andra möjliga sätt att minska snedrekrytering, menar Erikson och Jonsson, är att skolsystemet innehåller så lite differentiering som möjligt. Ev tillval i grundskolan ska inte begränsa valmöjligheterna till gymnasiet. Studiebegåvade barn bör aktivt rådas att välja teoretiska utbildningar samt efter gymnasiet stöttas att söka sig till högskolan. Den nuvarande gymnasieskolan, med gemensamma kärnämnen för alla program, är tydligt påverkad av den ovan refererade statliga utredningen. 13

17 Erikson och Jonsson (SOU 1993:85) menar att det skulle krävas mycket för att jämna ut prestationsskillnader mellan elever med olik social bakgrund. Denna skillnad står för ungefär hälften av den sociala snedrekryteringen. De menar vidare att om vi bara skulle kunna få barn från olika samhällsklasser, men med samma betyg, att göra lika utbildningsval så skulle den sociala snedrekryteringen halveras (SOU 1993:85). Samhällets strukturförändringar Trondman och Bunar (2000) har svarat för sammanställning av ett av Folksam finansierat forskningsprojekt. Ur olika vetenskapliga perspektiv analyserar fjorton forskare 1990-talets strukturförändringar och deras följder för ungdomar. Tyngdpunkten ligger på ungdomar i åldern år, men även yngre och äldre ungdomar var av intresse för projektet. Projektet har bland annat försökt synliggöra det samtida samhällets begränsande och möjliggörande dimensioner för ungdomar. Det är [ ] i samspelet mellan ungdomarnas sociala ursprung, kön och sociala rum (bostadsorter med specifika sociala strukturer) och deras utbildnings, kultur- och fritidsmönster vi kan skönja [en särskiljande tendens:] de två vägarnas logik. Å ena sidan barn som växer upp med föräldrar med hög utbildning och ett förstärkande kultur- och fritidsmönster och som därför i de flesta fall tenderar att återskapa föräldrarnas utbildnings- och kulturväg och därmed likartade positioner på arbetsmarknaden. Å andra sidan barn till lågutbildade, främst arbetsklassbarn, som i de flesta fall tenderar att återskapa föräldrarnas utbildnings- och kulturväg och därmed likartade sociala och ekonomiska positioner på arbetsmarknaden. [ ] Det intressanta för oss i denna studie [ ] är att de två vägarnas logik under 1980-talet för de allra flesta ledde till ett jobb och en mer eller mindre oproblematisk vuxendestination. (Trondman & Bunar 2000, s 34) Trondman och Bunar (2000) visar att de två vägarnas logik idag inte på motsvarande sätt leder till att ungdomar (och främst arbetarklassungdomar) kan etablera sig som vuxna på arbetsmarknaden. Begreppet arbetarklass är centralt i studien, Trondman och Bunar poängterar att med klass avser de vetskapen om att specifika grupper av människor, hur olika de än är eller synes vara, delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor. Trondman och Bunar (2000) refererar till en på slutet av 80-talet av Trondman genomförd studie av ungdomars kulturmönster och livschanser. Två ungdomars livsvillkor och självförståelse ges som exempel på att det då fanns en grundläggande materiell, social och existentiell tillit till nuet och framtiden. 14

18 Om vi kallar de livsvillkor som Helene och Michael vuxit upp under och i stor utsträckning präglats av för deras objektiva livschanser och de självförståelser och framtida förhoppningar dessa villkor i stor utsträckning gett upphov till för deras subjektiva livschanser, så kan vi hävda att den grundläggande tilliten kan definieras som en god överensstämmelse mellan just objektiva villkor och subjektiva förståelseformer och val. Denna överenstämmelse förutsätter förvisso närvaron av två nödvändiga livsdimensioner. Dels att det är strukturellt möjligt att bli det man vill bli [nedan kallat möjlighetsstruktur] [ ]. Dels förutsätter detta att individen i samspelet med sin miljö balanserar sina livsvillkor och sin självförståelse, förhoppningar och val, det vill säga Helene och Michael måste själva kunna och vilja det de vill. (Trondman & Bunar 2000, s 67) I forskningsprojektet som Trondman och Bunar (2000) sammanställt lyfter de fram sex områden som förändrats och som alla starkt har påverkat förutsättningarna för många människor och främst arbetarklassungdom. De sex områdena är ekonomiska förutsättningar, arbetslöshet, hälsa, utbildning, fritids- och kulturvanor och politik. Inte minst utbildning har under 90-talet blivit det medel med vars hjälp samhället försöker hantera arbetslösheten och de förändrade möjlighetsstrukturerna. [ ] Empiriska [studier som redovisas av Trondman mfl] visar att framför allt arbetarklassens barn, i synnerhet pojkar och ungdomar födda utomlands, tvingas hantera åtminstone fem svårigheter. För det första, att de redan innan de börjar skolan präglats av sina villkor på ett sådant sätt att de överlag klarar skolan sämre än barn från andra sociala grupper. För det andra, att de under 90-talet fått sina villkor försämrade, både i sina familjer och när det gäller stöd i barnomsorgen, årskurs 1 till 9 och i gymnasieskolan. För det tredje, att de oftare än andra sociala grupper inte klarar skolans krav på att nå minst betyget Godkänd i svenska, matematik och engelska. För det fjärde, att de även när de har tillräckligt höga betyg i större utsträckning än barn till högutbildade väljer bort högre studier. För det femte, att de i betydligt mindre utsträckning får tillgång till sådan utbildning som ökar möjligheterna att svara mot tidens möjlighetsstrukturer. (Trondman & Bunar 2000, s ) En skolkultur för alla? Lalander och Johansson (2002) skriver om ett avsnitt från sociologen Paul Willis forskningsrapport Fostran till lönearbete som skrevs i början av 70-talet. Avsnittet handlar om några engelska arbetargrabbar som i skolan maskar, skämtar om lärare, retar plugghästar etc. I skolan möter de medelklassens hegemoni [monopol på kultur] i form av en skolkultur där den teoretiska kunskapen belönas och uppmuntras medan praktisk dito inte tillskrivs något högre värde. De känner sig vilsna i denna miljö och deras svar på denna känsla blir att skapa en egen gruppkultur, där de hyllar arbetarklassens ideal [ ] (Lalander & Johansson 2002, s 38) Willis menar att killarna utövar motstånd mot medelklassens hegemoni och företrädarna för denna, i detta fall lärarna. [ ] gruppen [kan] åstadkomma vad man kan kalla ett imaginärt överordnande, dvs. ett överordnande i tanken, för att kunna hantera den underordnade position man har i samhället. (Lalander & Johansson 2002, s 38) 15

19 Att utöva motstånd är att göra den egna friheten och det egna oberoendet tydligt. Motsatsen till motstånd är att anpassa sig och göra som andra. [ ] Motståndet genererar känslor av makt, dvs. den som genomför motståndet upplever sig själv som kapabel att opponera sig, säga emot etc. [ ] sannolikt är det så att många utövar motståndet för motståndets skull och de känslomässiga sensationer detta ger upphov till. (Lalander & Johansson 2002, s 37) Forskaren Mats Trondman genomförde en kvalitativ kortstudie, byggd på gruppintervjuer och deltagarobservationer av ett 40-tal högstadieelever. I studien visar han exempel på skilda strategier för kommunikation och konflikthantering och kopplar de till elevernas skilda sociala ursprung, erfarenheter och upplevelser. Trondman menar att medelklassbarnen oftare är inriktade på att vilja förstå skolan och lärarnas undervisning medan det bland arbetarklassbarnen finns många elever som uppvisar en slags motkultur de blir inte förstådda av skolan och lärarna. I flera citat låter Trondman elever ge exempel på hur dialogen i klassrummen i den undersökta skolan har varit. Han relaterar elevernas berättelser och hans egna observationer till att det finns två strategier som eleverna använder den kommunikativt förståelseinriktade och den avståndstagande motkulturella (Trondman & Bunar 2000). Den kommunikativt förståelseinriktade strategin: Att vara förstådd men inte nödvändigtvis kunna förstå a. omfattar endast en delaspekt av skoltillvaron b. påverkar i grund och botten inte helhetsbilden av skolan c. påverkar i grund och botten inte skolmotivationen d. påverkar i grund och botten inte den egna självtilliten och självbilden e. mobiliserar kommunikativa strategier som restaurerar en fungerande, kommunikativ skolkultur på skolans villkor f. förbättrar inom givna, existerande ramar elevernas framtida livschanser Den avståndstagande motkulturella strategin: Att inte vara förstådd och distansera sig från möjligheten att förstå a. omfattar hela skoltillvaron b. påverkar i grund och botten helhetsbilden av skolan c. påverkar i grund och botten skolmotivationen d. påverkar i grund och botten den egna självtilliten och självbilden e. mobiliserar motkulturella strategier som förhindrar och bryter ner en fungerande, kommunikativ skolkultur på skolans villkor f. riskerar att inom givna, existerande ramar försämra elevernas framtida livschanser (Trondman & Bunar 2000, s 208) Eleverna som använder den avståndstagande motkulturella strategin skolkar, stör avsiktligt lektioner, söker konflikter med lärare och skolpersonal. De säger sig skita i vad alla andra tycker fast innerst inne menar de det inte, skriver Trondman (Trondman & Bunar 2000). 16

20 I en annan studie, utförd av Carina Petersson och Mats Trondman, som tas upp av Trondman och Bunar (2000), beskrivs begreppet skoltrötthet. Peterson och Trondman har följt ett antal tonårstjejer och deras avsikt har varit att studera skoltrötthet för att sociologiskt dekonstruera den, vilket för dem har inneburit att försöka synliggöra de sociala villkor och livssituationer som producerar uttrycket och samtidigt döljer de sammanhang och relationer som producerar det. Skoltrötthet blir därmed ett förrädiskt begrepp som alltför ofta tenderar att göra samhälleliga sammanhang och problem till personliga bekymmer för vilka de skoltrötta tjejerna till slut själva blir ansvariga. (Trondman & Bunar 2000, s 238) I studien skiljer Petersson och Trondman på två typer av skoltrötthet den stora skoltröttheten och den lilla skoltröttheten. I studien ger de exempel på dessa båda varianter och på en tredje som befinner sig mellan de båda. För det första har de skoltrötta tjejerna präglats av sina sociala ursprungserfarenheter vilka bidrar till att forma den socialt delade värld som får dem att tänka sig att, om de lyckas i skolan skulle de bli som Kajsa Hansson, rikemansbarnet som klär sig fint och är en av pluggisarna. Den egna självförståelsen längtar efter att få ett arbete och slippa tvånget att studera vidare. Skolan, säger den egna självförståelsen i enlighet med det egna sociala och kulturella ödet, är inte för såna som oss. Också Jeanettes mamma var skoltrött. Hon vet därför av egen erfarenhet hur det är och förstår situationen genom att inte bry sig om att dottern är skoltrött och skolkar. Förhoppningen är densamma som merparten av arbetarklassens medlemmar gett uttryck för i generationer. Nu finns inga arbeten för Anki och Jeanette och skolresultaten räcker inte för att gem den en plats på varken teoretiska eller yrkesförberedande gymnasieprogram. (Trondman & Bunar 2000, s 228) I de två skoltrötta flickornas sätt att hantera sin situation, skriver Petersson och Trondman, märks upproriska och utåtagerande handlingar respektive inåtvända och självutplånande handlingar. För det andra rymmer den stora skoltrötthetens väsen en social och existentiell ensamhet. En social ensamhet därför att merparten av tjejerna saknar eller har för få meningsfulla sociala kontakter särskilt om vi med meningsfulla kontakter avser sådana relationer som kan hjälpa tjejerna att förändra sin livssituation genom att bryta sina handlingsmönster. En existentiell ensamhet därför att vi starkt upplever att Anki, Jeanette och de andra tjejerna bär på och ofta ger uttryck för känslor av övergivenhet i relation till föräldrar, skola och vänner. De har inga vuxenauktoriteter eller kamrater med vilka de kan identifiera sig med att för att kunna bryta mönstret för skoltröttheten. De saknar en stödjande, tillitsskapande och mobiliserande tillhörighet. (Trondman & Bunar 2000, s 229) 17

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer

Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Skolorna och social stratifiering: normer, praxis, strukturer Juho Härkönen Sociologiska institutionen Stockholms universitet juho.harkonen@sociology.su.se 1 Innehåll Utgångspunkt för denna presentation:

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Läroverkens utveckling i Sverige

Läroverkens utveckling i Sverige Läroverkens utveckling i Sverige Författare: Sven Salin Läroverkens föregångare var lärdomsskolan som uppstod under medeltiden. Boklig bildning ansågs då behövas enbart av präster och de fåtal adelsmän

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer