Därför Barnahus. så stärker vi rättigheterna för barn som utsatts för våld och övergrepp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Därför Barnahus. så stärker vi rättigheterna för barn som utsatts för våld och övergrepp"

Transkript

1 Därför Barnahus så stärker vi rättigheterna för barn som utsatts för våld och övergrepp

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld där varje barn uppskattas och respekteras, där alla barn har inflytande och där alla barn har möjligheter och framtidstro. Rädda Barnen ger ut böcker och rapporter för att sprida kunskap om barns förhållanden, ge vägledning och inspirera till nya tankar och diskussioner. Du kan beställa våra publikationer genom att ta direktkontakt med oss, eller genom att gå in på vår hemsida på Internet, Rädda Barnen ISBN 13: ISBN 10: Art nr: 3292 Författare: Helene Thornblad, Press Art AB Projektledare: Gabriella Fredriksson Arbetsgrupp: Gabriella Fredriksson, Åsa Landberg, Karin Liljeblad och Ulla Ståhl Layout: Ulla Ståhl Tryck: Elanders Infologostics Väst AB Rädda Barnen Stockholm Telefon: info@rb.se

3 Innehåll Förord Därför Barnhus 5 Barnet i rättsprocessen 8 Från anmälan till huvudförhandling 8 Ur barnets synvinkel Barnet behöver 11 Barnahus här står barnet i centrum 14 Fallbeskrivning: Barnahus Linköping 15 Myndigheternas utmaningar 17 Socialtjänstens utmaningar 17 Polisens utmaningar 18 Rättsläkarnas utmaningar 19 Barnsjukvårdens utmaningar 20 Åklagarnas utmaningar 21 Domarnas utmaningar 22 Barn- och ungdomspsykiatrins utmaningar 23 Möjligheter och utmaningar med 24 samverkan i Barnahus Rädda Barnens förslag 25

4

5 Pelle är tio år och berättar om en uppväxt där pappa misshandlat mamma. Han säger att han också blivit slagen. Inga polisanmälningar har lett till åtal. Pelle är rasande över att ingen lyssnar på honom. Han vet ju vad som hände. Varför kan inte han få berätta för polisen? Pojke (fingerat namn) som tagits emot på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris. Innan avslöjandet ritade min dotter alltid lastbilar och på dem skrev hon alltid FEL. Efteråt ritade hon prinsessor med tårar. Mamma till flicka som utsatts för sexuella övergrepp, i boken Varför berättar de inte? Om att utnyttjas i barnpornografi. (Rädda Barnen, 2003) Därför Barnahus När ett barn utsätts för våld eller övergrepp rubbas den trygghet som varje barn behöver få känna. Barnets grundläggande rätt till skydd, som slås fast i FN:s konvention om barnets rättigheter, (Barnkonventionen) artikel 19, har inte uppfyllts. För att tryggheten ska kunna återställas behöver barnet precis som andra barn kärlek, trygghet och omsorg. I den utsatta situation barnet befinner sig i behöver det än mer av stabilitet och kontinuitet för att återfå tilltro till sin omgivning. Det kan tyckas självklart men behöver ändå sägas: barnet behöver också skydd mot nya övergrepp. Ungefär misstankar om fall av våld och övergrepp mot barn polisanmäls varje år. Ungefär var femte anmälan leder till åtal. Många förövare går därmed fria och barnen får inte upprättelse för de kränkningar de utsatts för. Bakom siffrorna i statistiken döljer sig en stor del av de barn som befinner sig i utsatta situationer i vårt samhälle. Ändå är mörkertalet stort. Långt ifrån alla fall av våld och övergrepp anmäls. 5

6 Rädda Barnen verkar för att barnets rättigheter ska respekteras fullt ut i Sverige med utgångspunkt att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Enligt Barnkonventionen har barnet bland annat rätt att få yttra sig och att bli hörd. Efter en anmälan om våld och övergrepp mot barn startar flera parallella utredningar: förundersökningen, som leds av åklagaren och utförs av polisens barnutredare, och socialtjänstens utredning av barnets behov av skydd och stöd. Barnet kan också behöva komma i kontakt med sjukvården och/eller barn- och ungdomspsykiatrin för undersökning och behandling. I dag är det därför vanligt att barnet, som redan befinner sig i en utsatt situation, slussas runt mellan myndigheterna. Det förhörs på polisstationen, undersöks på sjukhus, deltar i möten på socialkontoret och samtalsterapi bokas in på BUP-mottagningen. Många av dessa miljöer är främmande och ibland också skrämmande för barn. De förstår inte alltid sammanhanget, vilket kan hämma dem så att de inte berättar. För att barnets bästa ska stå i centrum måste myndigheterna samarbeta, vilket också sker i de flesta kommuner. Tyvärr fungerar detta samarbete inte alltid på bästa sätt, vilket kan leda till att utredningarna drivs åtskilt eller efter varandra. Processen sker på myndigheternas villkor, inte på barnets. Barnet slussas runt i olika miljöer och får berätta sin historia onödigt många gånger. Det förekommer också att barn tappas bort i systemet. Beskrivningen av brister kan göras längre det finns barn som inte får information eller inte får ett bra bemötande, vilket kan leda till att barnet känner ännu mer skam och skuld. När det fungerar som sämst blir barnet i sin utsatta situation snarare offer för rättsprocessen än får upprättelse genom den. På uppdrag av regeringen inleddes under år 2005 en nationell försöksverksamhet med Barnahus i Sverige. Socialtjänst, barnoch ungdomspsykiatri, barnsjukvård, rättsläkare, polis och 6

7 åklagare ska samverka under samma tak i en miljö som är anpassad för barn. Försöksverksamheten har inletts på sex orter i Sverige. Barnahusen kan ge: En trygg miljö för barnet, där det bokstavligt talat hamnar i centrum representanter för olika myndigheter kommer till dem istället för tvärtom. En samlad kunskap och kompetens, där de vuxna i sina olika yrkesroller kan lära sig av varandra om vad som är ett bra bemötande av barn. Ett helhetsgrepp för de insatser som ger barnet upprättelse, stöd, skydd och behandling. Försöksverksamheten med Barnahus är ett stort framsteg för barnets ställning i rättsprocessen. Samtidigt blir det ännu tydligare än förut att bemötandet av barn som far illa skiljer sig åt över landet. Rädda Barnens mål är därför att Barnahus ska etableras över hela Sverige. Det är viktigt att utvärdera försöksverksamheterna för att dra lärdomar av dem, men beslut om nya Barnahus behöver inte vänta till dess försöksverksamheterna utvärderats. 7

8 De har hjälpt mig på ett sätt som inga andra lyckats med, och jag har kommit så långt att jag nästan aldrig tänker på honom. Och de som varit med om samma sak, kan nog hålla med om att det är underbart när han inte förstör för en själv mer, bara för att man är rädd för honom. Flicka, 15 år, som fått hjälp av en verksamhet särskilt inriktad på barn som lever med familjevåld, ur Anmälningarna som försvann en kartläggning av hur polis och socialtjänst uppmärksammar barn som lever med våld i familjen, Rädda Barnen (2003) Barnet i rättsprocessen Från anmälan till huvudförhandling Många barn som utsätts för våld och övergrepp talar aldrig om för någon om vad de varit med om, och får ensamma bära på smärtan, skulden och skammen under hela uppväxten. En del barn berättar om sina upplevelser för jämnåriga eller för en vuxen de litar på, men inte heller då är det säkert att de får stöd och skydd mot nya övergrepp. Det kan ske först om det någonstans i barnets omgivning finns någon som tar barnets berättelse på allvar, eller som ser tecken på våld och övergrepp, och som har eller känner ansvar för att göra en anmälan. I ett idealt fall sker en anmälan om att ett barn misstänks ha utsatts för våld och övergrepp till socialtjänsten eller polisen. Socialtjänsten börjar utreda barnets behov av skydd och stöd, och polisen fattar beslut om förundersökning ska inledas. När förälder eller annan vårdnadshavare misstänks vara förövare utses nu en särskild företrädare för barnet, en advokat som ska ta tillvara barnets rätt under förundersökningen och den följande rättegången. 8

9 Åklagaren leder förundersökningen, och polisens barnutredare håller efter åklagarens instruktioner förhör med barnet. Förhöret spelas in på video eller DVD. För att dokumentera eventuella skador eller annan påverkan på barnets kropp sker en läkarundersökning. Detta kan leda fram till ett rättsintyg, ett läkarintyg om spår av våld och övergrepp på barnets kropp. Rättsintyget används som bevisning i rätten och grundar sig oftast på bedömning från både en läkare och en rättsläkare. Om åklagaren anser att det finns tillräckligt med bevis för att det ska kunna bli en fällande dom väcker han eller hon åtal, och lämnar då in en stämningsansökan till tingsrätten, som beslutar om tidpunkt för huvudförhandling. Barn från förskoleåldern och upp till 15 års ålder är sällan med i rättssalen. Däremot är det vanligt att de medverkar indirekt, genom att de inspelade videoförhören visas. År 2004 gjordes mer än polisanmälningar om våld och sexualbrott mot barn under 15 år. De fördelade sig på följande sätt: Misshandel av barn: 0-6 år år 7069 Sexualbrott mot barn under 15 år: Våldtäkter 449 Sexuellt tvång 1409 Sexuellt ofredande 3236 Barnpornografibrott 600 Källa: Brottsförebyggande rådet. 9

10 Ur barnets synvinkel Hur mycket barnet uppfattar av rättsprocessen beror bland annat på dess ålder och utvecklingsnivå. Ett riktigt litet barn känner inte ens till att det pågår en utredning eller en rättegång. När ett spädbarn utsatts är det varken möjligt att intervjua barnet eller att informera om vad som händer. Men rättsprocessen har ändå en avgörande betydelse i barnets liv. Går det att bevisa att barnet har blivit misshandlat ökar chanserna för att det ska skyddas mot ny misshandel. Ett förskolebarn kan medverka i polisförhör. Det är stor skillnad mellan olika polisdistrikt och kommuner i Sverige i hur barnförhören utförs. Alltför ofta undviker polisens barnutredare att informera barnet direkt, informationen till barnet om vad som pågår överlåts till föräldrarna. Det är inte alls säkert att föräldrarna har möjlighet att informera barnet de kan vara djupt känslomässigt berörda av det som drabbat barnet, och den misstänkte gärningsmannen kan vara en familjemedlem. Rättsprocessen kan också vara svår att förstå även för föräldrarna. Om de inte själva förstår kan de inte heller förklara. Barn har inte vuxnas erfarenheter eller den referensram som krävs för att placera in svåra händelser i ett sammanhang. Just för att de har svårare att förstå krävs mer hjälp och stöd för att barnen ska begripa smärtsamma och komplicerade händelser i familjen. Det betyder att det är särskilt viktigt att ta sig tid till att prata med barnen och noga informera dem. Ett annat problem i detta sammanhang är de långa handläggningstiderna i ärenden som rör våld och sexuella övergrepp mot barn. Ibland kan det ta över ett år från det att en anmälan kommit in till polisen till dess att en utredning i ärendet påbörjas. En oändlig tid ur barnets perspektiv. 10

11 Yngre barn har med andra ord i regel mindre kontakt med rättsprocessen än äldre. Barn under femton år medverkar sällan i en rättegång. Deras vittnesmål spelas in på video under polisförhöret, sedan tar deras direkta kontakt med rättsprocessen slut. Barn över femton vittnar direkt i rättegången och får därför själva inblick i vad som händer där. Socialtjänsten brukar träffa barnet i sin utredning, men kvaliteten på barnsamtalen varierar. Att samtala med små barn om svåra saker kräver kunskap, vana, förberedelser och tid. Ofta krävs ett flertal möten för att skapa kontakt och förtroende innan man kan komma fram till det egentliga samtalsämnet. Det är idag enbart en liten del av de barn som utsatts för våld och misshandel som erbjuds behandling, trots att socialtjänst och polis känner till vad barnen utsatts för. Alla barn behöver inte heller behandling, men alla bör få möjligheten. Förskolebarn får mer sällan behandling än skolbarn och tonåringar. Barnet behöver "När jag äntligen berättade för någon om övergreppen, blev jag ifrågasatt. Det kändes nästan värre än själva övergreppen. Nu förstod jag att det inte fanns någon som kunde hjälpa mig." Flicka, som under många år var utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa, ur Barn som utsatts för sexuella övergrepp och den rättsliga hanteringen svensk nationell rapport, Helen Westlund, Rädda Barnen (2002) bli mött med respekt och på rätt sätt i förhållande till sin ålder och utveckling I sin utsatta situation behöver barnet få träffa människor som förstår hur barn i olika åldrar tänker, känner, talar och minns. 11

12 Med andra ord, människor som har kunskaper om barnets utveckling, om människor i kris och om hur eventuella funktionshinder hos barnet påverkar dess upplevelser och möjligheter att minnas och berätta. I mötet med barn som utsatts för våld och övergrepp krävs också vana och tålighet. Barnet berättar sällan mer än vad det tror att den vuxne tål att höra. För att barnets rätt till ett bra bemötande ska respekteras, behöver de vuxna som representerar olika myndigheter vid sidan av sin ordinarie yrkeskompetens också särskild kompetens och vana vid att möta barn. Samverkan i Barnahus ger möjlighet att samla och sprida kompetens och erfarenhet om bemötande av barn som utsatts för våld och övergrepp. De som verkar i Barnahusen får möjlighet att ta del av andra professioners kompetens och bygga vidare på sin egen kunskap och erfarenhet. information, få yttra sig och bli hörd Så snart barnet anses vara tillräckligt moget för att bli förhört eller på annat sätt kan förstå att det deltar i en rättsprocess måste det få information om hur processen går till. Barnet behöver få veta vilka personer det kommer att träffa, hur många gånger och i vilket syfte. Barnet behöver få bli respekterat och taget på allvar. Ett barns upplevelse av att inte bli trodd kan innebära ytterligare en kränkning. Respekt för barnets rätt att yttra sig och bli hörd kan också innebära att myndigheterna får låta processen ta sin tid, så att det blir möjligt att bygga upp ett förtroende och skapa kontakt med barnet så att det vågar berätta. Samverkan i Barnahus syftar till att sätta barnet i centrum för rättsprocessen. När fokus på barnets rättigheter är tydligt, uppmärksammas också barnets rätt till information, att få yttra sig på sina egna villkor och att bli hörd. Samverkan gör att barnet slipper att upprepa sin berättelse onödigt många gånger. 12

13 En sexårig pojke vars yngre syster misstänkts ha blivit utnyttjad av en manlig släkting hördes som vittne. Förhöret ägde rum på polisstationen och förhörsledaren öppnade intervjun med att fråga vet du varför du kommit hit i dag?. Pojken blev tyst, såg mycket beklämd och orolig ut innan han efter en stunds väntan svarade med låg röst Jag tror det beror på att jag bråkat med min lillasyster. Pojken började leta efter svar i sin egen erfarenhet och drog då den slutsatsen att polisen sannolikt förhör barn för att de varit dumma/elaka på något sätt. Genom att försätta pojken i denna position blev han rädd och slöt sig och intervjuaren kunde sedan inte få pojken att berätta något som var relevant för undersökningen. ur Varför berättar de inte om att utnyttjas i barnpornografi, Svedin och Back, Rädda Barnen (2003) trygghet, stabilitet och kontinuitet I sin utsatta situation behöver barnet tas emot i en trygg miljö, anpassad för barn, där det har möjlighet att bygga upp relationer till de människor det möter. Att slussas runt mellan olika myndigheter är inte för barnets bästa. Samverkan i Barnahus innebär att barnet tas emot i en trygg miljö som är anpassad efter barnets behov. Representanter för olika myndigheter kommer till barnet, istället för tvärtom. Den trygga miljön och personalen i Barnahuset kan ge barnet den viktiga kontinuiteten. skydd, stöd och behandling De barn som utsatts för våld och övergrepp har rätt till skydd, stöd och behandling för sina skador. De flesta barn som utsätts för våld eller övergrepp blir rädda, oroliga och ledsna. Många blir arga, andra förvirrade eller osäkra. Om barnen får en trygg vardagsmiljö är chansen stor att de mår bättre. Om barnen 13

14 fortsätter visa symtom trots att våldet eller övergreppen upphört kan de behöva professionell hjälp, ibland under lång tid. Samverkan i Barnahus underlättar en samlad bedömning av barnets behov av skydd, stöd och behandling. Nära samarbete mellan myndigheterna gör det lättare att följa varje enskilt barn, att uppmärksamma hur barnet mår och bedöma om barnet behöver professionell hjälp. Barnahus här står barnet i centrum I mitten av 1980-talet öppnades det första barncentrat i USA, ett så kallat Children s Advocacy Center. I dag finns det cirka 400 liknande center runtom hela USA. De är organiserade på olika sätt, men fokus ligger på att myndigheterna ska samverka för att ge stöd åt barn som utsatts för i första hand sexuella övergrepp. Modellen med dessa centra har förts vidare till andra delar av världen. Ett känt exempel i Norden är Barnahús på Island, som öppnade 1998 i Reykjavik. Här kan barn som misstänkts ha blivit utsatta för sexuella övergrepp få hjälp under ett och samma tak. Barnahús tar emot cirka 140 barn per år. Syftet är att minska påfrestningarna för barnet genom ett formaliserat samarbete mellan socialtjänst, sjukvård, polis, åklagare och domare. Utredning av misstänkta övergrepp sker i Barnahús genom förhör och bevisupptagning. Förhören genomförs av specialutbildade psykologer och leds från ett angränsande rum av domaren, försvarsadvokaten, målsägandebiträdet och andra berörda personer. Åklagaren följer förhöret via video och har möjlighet att ställa kompletterande frågor via psykologen. Även läkarundersökningar, behandling och stödsamtal sker i Barnahús. Åklagarmyndigheten fick tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen i februari 2005 regeringens uppdrag att verka för att försöksverksamheter med 14

15 samverkan av myndigheter under ett gemensamt tak (Barnahus) startades runtom i landet. Syftet är att förbättra och effektivisera utredningar om våld och sexuella övergrepp mot barn. Utredningarna ska vara anpassade till barnen, som inte ska behöva slussas runt mellan olika myndigheter. Tanken är att alla förhör och möten med barnen ska hållas på Barnahusen, och att barnen inte ska behöva utsättas för onödigt många förhör. Försöksverksamheten syftar också till att höja kvaliteten i utredningarna genom metodutveckling. Försöksverksamheterna ska utvärderas och avrapporteras till regeringen i mars De nationella myndigheterna ska för sitt uppdrag samråda med Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Sveriges kommuner och landstingsförbund samt Rädda Barnen. Under år 2005 startade sex försöksverksamheter med Barnahus i Sverige. De finns i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Sundsvall och Umeå. Ett par av dessa verksamheter, Malmö och Linköping, hade redan påbörjats eller initierats innan den nationella försöksverksamheten drogs igång. Fallbeskrivning: Barnahus Linköping Barnahus Linköping startade i september 2005, i lokaler som är byggda för förskoleverksamhet. Det ligger inom bekvämt promenadavstånd från universitetssjukhuset, åklagarmyndigheten och polisen. Upptagningsområdet är Linköpings åklagardistrikt, vilket omfattar nio kommuner i västra och centrala Östergötland. I Barnahuset samverkar socialtjänst, polis, åklagare, barnläkare, gynekologer, rättsläkare, och barn- och ungdomspsykiatri i utredningar om våld och sexuella övergrepp mot barn. Förutsättningarna för samverkan är goda. Regional samverkan mellan myndigheterna har pågått sedan 1980-talet i den så kallade Östgötamodellen och lett till en god samverkanskultur. Sedan 1995 har barn- och ungdomspsykiatrin i Linköping en enhet för behandling av övergrepp i barn- och ungdomsåren, BUP Elefanten. Socialtjänsten och BUP samverkar sedan 1998 i 15

16 Bamse-teamet, ett specialiserat utredningsteam med två socionomer och en psykolog. Barnahuset blev ett naturligt steg i utvecklingen och teamet har flyttat in i Barnahus. Finansieringen av Barnahuset är delad. Landstinget står för lokalerna och de myndigheter som deltar i samarbetet ställer personal till förfogande. De kommuner som ingår i samarbetet och åklagarmyndigheten har bidragit till inredningen av lokalerna. Barnahus Linköping finansieras även till väsentlig del av stiftelsen World Childhood Foundation. När en anmälan om våld eller sexuella övergrepp mot ett barn kommer in till socialtjänsten i någon av de nio kommunerna sammankallar Bamse-teamet till samråd på Barnahuset. I samrådsmötet deltar om möjligt representanter för alla myndigheter polis, åklagare, BUP, Bamse-teamet, barnmedicinska kliniken och socialsekreteraren från barnets hemkommun. Samrådsmötet kan i akuta fall hållas samma dag som anmälan kommit in till socialtjänsten. I andra fall ska samråd ske inom en vecka. På samrådsmötena sker planering och en första bedömning av fallet. I detta skede kan också en polisanmälan göras. Samrådsmötet tar ställning till om särskild företrädare för barnet behövs, om socialsekreteraren ska ta kontakt direkt eller avvakta till efter polisförhöret och liknande frågor. Samrådet planerar också för läkarundersökningen och tar ställning till vem som ska följa med barnet till Barnahuset. Man diskuterar barnets speciella behov och utvecklingsnivå och hur planeringen ska anpassas för barnets bästa. Barnförhöret hålls av polisens barnutredare ungefär 1-2 veckor senare. Tar det längre tid är polisen medveten om att socialtjänsten kan behöva gå in innan förhöret har hållits. Detta bidrar till en snabb handläggning hos polisen. Barnförhöret hålls i förhörsrummet och spelas in på DVD. I medhörningsrummet intill finns ytterligare en barnutredare och representanter för socialtjänsten och BUP, som följer förhöret via tv-skärm. Det 16

17 finns också möjlighet för åklagaren, den misstänktes försvarare och barnets särskilda företrädare att delta. Alla i medhörningsrummet har möjlighet att framföra frågor via öronsnäcka till den barnutredare som håller förhöret. I den fortsatta kontakten med barnet kan social-sekreterare och BUP-personal hänvisa till vad som sagts i förhöret. Frågorna om våld och övergrepp behöver alltså inte ställas igen. Det finns möjlighet att spela in förhör och samtal på DVD i flera rum på Barnahuset. Om barnet vid möte med BUP eller socialtjänsten gör ytterligare avslöjanden kan det dokumenteras, vilket underlättar den rättsliga processen. Barnahuset har en barnvänlig miljö, som påminner om en förskola eller skola. Små barn och tonåringar har olika väntrum, som är anpassade efter respektive åldersgrupp. På Barnahuset finns gästarbetsrum som kan disponeras av representanter för de olika myndigheterna. Barnahuset ska uppfattas som myndigheternas gemensamma, därför har varje myndighet egna nycklar och fritt tillträde till lokalerna. Myndigheternas utmaningar Socialtjänstens utmaningar Socialtjänstlagen säger att vi inte kan vänta med att undersöka barnets skyddsbehov. Det måste utredas skyndsamt. Elisabet Kjellander, socionom och projektledare för Barnahus Linköping Socialtjänsten har huvudansvaret för skydd och stöd när barn far illa, och är också den myndighet som har ansvar för att samverkan kommer till stånd i ärenden som rör våld och övergrepp mot barn. I de fall där en förundersökning inletts, ställs socialtjänsten inför ett dilemma. Å ena sidan är socialtjänsten skyldig att genast utreda vad barnet varit med om, å 17

18 andra sidan kan kvaliteten på och värdet av barnets berättelse i polisens barnförhör försämras om socialtjänsten intervjuar barnet innan förhöret har hållits. Det leder ofta till att socialtjänsten väntar med sina insatser. Ju längre barnförhöret dröjer, desto svårare blir dilemmat. Finns det misstankar om att ett barn far illa ska socialtjänsten göra en riskbedömning, som syftar till att hindra att barnet utsätts igen. Det gäller oavsett om en polisanmälan leder till fällande dom eller ej. Socialtjänsten ansvarar också för att de barn som behöver samtalsterapi eller annan professionell hjälp får det. Att arbeta med barn i utsatta situationer är tungt och krävande. I dag är arbetsbelastningen hög och personalomsättningen hög inom socialtjänsten. Samverkan i Barnahus kan bidra till en ömsesidig förståelse mellan polis och socialtjänst, som leder till att barnförhören kan hållas kortare tid efter anmälan. Socialtjänstens ansvar för att ge stöd till barn i utsatta situationer underlättas också om barn- och ungdomspsykiatrin deltar i samarbetet. Det kan till exempel bli möjligt för barn att få snabb behandling, utan krav på remiss. Polisens utmaningar Vi anses inte utreda grova brott. Vi sköter barnärenden. Birgitta Engberg, kommissarie och kursutvecklare på Polishögskolan. Den dagliga utmaning polisens barnutredare ställs inför är att klarlägga vad barnet blivit utsatt för, genom barnförhör och säkrande av andra bevis. Barnutredarna har ofta en tung arbetsbörda, arbetet är känslomässigt påfrestande och ställer 18

19 stora krav på information och dialog med andra myndigheter och med vårdnadshavare. Vissa av polisens barnutredare arbetar i team, till exempel familjevåldsenheter, men det finns också många som arbetar ensamma ute i landet. Yrket har låg status inom poliskåren och personalomsättningen är stor. Det är dessutom svårt att rekrytera nya barnutredare, eftersom arbetet är psykiskt påfrestande. Fortbildning, tillfällen till erfarenhetsutbyte och handledning för att bättre klara påfrestningarna i yrket kan bidra till att höja barnutredarnas status. Ärenden som rör våld och övergrepp mot barn måste prioriteras inom polisen som de grova brott de faktiskt är. Samverkan i Barnahus ger polisens barnutredare möjligheter till erfarenhetsutbyte, stöd, psykisk avlastning och gemensamt lärande med andra yrkesgrupper. Allt detta kan stärka barnutredarna och underlätta deras yrkesutövning. Men barnutredarna behöver också egen kompetensutveckling inom polisen. Barnsjukvårdens utmaningar Våld och övergrepp mot barn är pediatrikens mörka baksida, något många barnläkare upplever ett stort eget motstånd mot att arbeta med. Man möter barn och föräldrar i en krisartad situation, och då måste man vara trygg och känna att det man gör, gör man för barnets bästa. Det kräver både kunskap och erfarenhet. Stefan Croner, överläkare vid barn- och ungdomskliniken, Linköpings universitetssjukhus. Barnsjukvården genomför medicinska undersökningar av barn som utsatts för våld och övergrepp. Utmaningen ligger i att 19

20 genomföra utredningen på bästa sätt för patientsäkerhet och rättssäkerhet. Utan rätt förberedelser och i en främmande miljö kan barnet uppleva läkarundersökningen som ännu ett övergrepp, särskilt om barnet blivit utsatt för sexualbrott. Barn kan vara så rädda att de måste sövas inför undersökningen, vilket i sin tur kan försvåra och försämra läkarens bedömning. Undersökningens kvalitet kan också bli lidande om den inte utförs av en barnläkare utan av akutläkare eller allmänläkare på vårdcentral. Trygghet är viktigt för både barnet och läkaren. Den erfarna läkaren som är säker i sin undersökningsmetodik och bedömning kan också föra över sin trygghet till barnet. Detta innebär att det behövs läkare som är specialiserade på våld och övergrepp mot barn, och de behöver ha tillgång till modern teknik för medicinsk diagnostisering. Möjligheten att utveckla en spetskompetens på området ger också en högre status till ett arbete som av barnläkare annars ofta anses vara tungt och svårt, som pediatrikens mörka baksida. Alla barnläkare behöver stärkt kunskap om barn som utsatts för våld och övergrepp för att i större utsträckning kunna uppmärksamma och anmäla misstänkta fall av barn som far illa. Barnahusen behöver specialiserade barnläkare, och barnläkarna stärks och avlastas av att barnet kan undersökas i en trygg miljö, som är anpassad för barn. 20

21 Rättsläkarnas utmaningar Utan en barnläkares bedömning kan vi missa att barnets skador och besvär uppstått till följd av sjukdom eller omvänt, missa skador till följd av övergrepp för att vi inte vet vad som är normalt hos barnet. Utan en rättsläkares bedömning blir det mycket sämre rättsintyg. Båda professionerna behövs. Petra Råsten Almqvist, specialist i rättsmedicin, Rättsmedicinalverket. Rättsläkarnas uppgift är att utfärda rättsintyg efter rättsmedicinsk undersökning av barn som misstänks vara utsatts för våld eller sexuella övergrepp. Det är ett starkt önskemål från rättsläkarna att en barnläkare medverkar vid en undersökning av barnet, och att båda läkarna därefter gör en bedömning och skriver under rättsintyget gemensamt. Barnläkaren står då framför allt för kunskapen om vad som är normalt hos barnet, och rättsläkaren framför allt för bedömningen av skadorna och vad de kan ha orsakats av. Om barnet inte undersöks av en läkare med specialitet inom barnmedicin eller kirurgi kan det leda till felaktiga bedömningar. Utan rättsläkarens bedömning anses rättsintyget inte ha lika stort bevisvärde vid rättegången. Anledningen till att dessa undersökningar bör ske i Barnahus är densamma som för barnsjukvården. 21

22 Åklagarnas utmaningar Åklagaren, som är den som bäst vet vad som krävs för att gå till domstol, hinner sällan vara med när barn förhörs. Birgit Thunved, överåklagare vid åklagarväsendets Utvecklingscentrum Göteborg Åklagaren leder förundersökningen i mål som rör våld och övergrepp mot barn och närstående genom direktiv till polisens barnutredare. Det är sällan åklagare har tid och möjlighet att vara med vid barnförhören, vilket kan leda till att fler förhör måste hållas eller till att förundersökningens kvalitet blir sämre än om åklagaren närvarat vid förhöret. Samhället har i förundersökningskungörelsen uttalat att brott mot barn ska behandlas särskilt skyndsamt, om det finns ett hot mot barnets liv, hälsa, frid eller frihet. Beslut om åtal ska då fattas senast tre månader efter att det finns någon som är skäligen misstänkt för brott. Arbetsbelastningen bland åklagare leder dock till att tidsgränserna ofta överskrids. Åklagaren är beroende av andras kompetens för att förundersökningen ska bli bra främst polisens barnutredare och de läkare som undersöker barnet och skriver rättsintyg. Samverkan i Barnahus kan bidra till att alla yrkesgrupper som möter barnet får möjlighet att specialisera sig och utveckla sin kompetens. Detta kan höja kvaliteten på utredningarna, vilket i sin tur kan leda till att åklagarna kan väcka åtal i flera fall. 22

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att

Läs mer

Barnahus i Jönköpings län

Barnahus i Jönköpings län Barnahus i Jönköpings län Start våren 2014 Syfte med Barnahus En fysiskt och psykiskt trygg miljö. Myndigheterna/de vuxna kommer till barnet istället för tvärtom. Myndigheter med gemensamt mål. Ett gott

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

PROMEMORIA 2009-05-14. Ann-Christine Falk B Gunnar Andersson. Sammanfattning

PROMEMORIA 2009-05-14. Ann-Christine Falk B Gunnar Andersson. Sammanfattning PROMEMORIA 2009-05-14 Ann-Christine Falk B Gunnar Andersson Barncentrum nordost - Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåkers kommuner och Vaxholms stad i samverkar kring barn som utsatts för våld eller sexuella

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Utvärdering av Barnahus Skaraborg. 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet

Utvärdering av Barnahus Skaraborg. 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet Utvärdering av Barnahus Skaraborg 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet Syfte Syftet med föreliggande utvärderingsuppdrag var att, med utgångspunkt i medverkande myndigheters

Läs mer

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott

Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp

Läs mer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför

Läs mer

Socialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan.

Socialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan. BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2011-05-30 Dnr 2133-2010 Sid 1 (6) Fråga om en socialnämnds skyldighet att göra en polisanmälan om misstänkt sexuellt övergrepp mot barn Bakgrund Den 16

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

Trakasserier och kränkande särbehandling

Trakasserier och kränkande särbehandling Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Anmäl vid misstanke om barn far illa

Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat

Läs mer

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta

Läs mer

Carl Göran Svedin Linköpings Universitet. Åsa Landberg Rädda Barnen

Carl Göran Svedin Linköpings Universitet. Åsa Landberg Rädda Barnen Carl Göran Svedin Linköpings Universitet Åsa Landberg Rädda Barnen Historik Internationellt Little House Invigdes 1985 Tidigare rutiner : Våldförde sig på barns rättigheter Utredningarna genererade smärtfulla

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Utvärdering av Barnahus Skaraborg. 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet

Utvärdering av Barnahus Skaraborg. 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet Utvärdering av Barnahus Skaraborg 2015-05-22 Anna Forssell, doktorand i socialt arbete, Örebro universitet Syfte Syftet med föreliggande utvärderingsuppdrag var att, med utgångspunkt i medverkande myndigheters

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

"Hur många vuxna tror på en unge egentligen???"

Hur många vuxna tror på en unge egentligen??? När samhället sviker barn som far illa Rapport 1 "Hur många vuxna tror på en unge egentligen???" en undersökning av ungas upplevelser av våld under uppväxten Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter.

Läs mer

Barnahus i Island för sexuellt utnyttjade barn Ólöf Ásta Farestveit, leder för barnahus i Island

Barnahus i Island för sexuellt utnyttjade barn Ólöf Ásta Farestveit, leder för barnahus i Island Sida 1 ( 12 ) 1.20.14 Föreläsarens kommentarer till pp-bilder samt föreläsarens svar på frågor från publiken. Vid tangenterna Jenny Ström. Det här projektet/modellen startade 1998. Jag har arbetat lite

Läs mer

Uppdrag angående utvärdering av barnahus

Uppdrag angående utvärdering av barnahus Regeringsbeslut II:2 2018-01-11 S2018/00212/FST (delvis) Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag angående utvärdering av barnahus Regeringens beslut Regeringen beslutar att

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

Brott mot vuxna går före. Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009

Brott mot vuxna går före. Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009 Brott mot vuxna går före Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2009 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL - Barnahus i Stockholm -

SAMVERKANSAVTAL - Barnahus i Stockholm - SAMVERKANSAVTAL - Barnahus i Stockholm - 1. Ingress Genom detta avtal regleras villkor och förutsättningar för samverkan mellan nedan angivna parter i Barnahuset i Stockholm ( Barnahuset ). All samverkan

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Samverkansavtal avseende Bar nahus. Upprättat Reviderat

Samverkansavtal avseende Bar nahus. Upprättat Reviderat Samverkansavtal avseende Bar nahus Upprättat 2010-0 3-1 6 Reviderat 2014-09 - 25 2/8 Innehållsförteckning 1. Parter... 3 2. Avtalets omfattning... 3 3. Verksamheten i Barnahuset i Nyköping... 3 4. Målgrupp.

Läs mer

Barn och ungas utsatthet för våld

Barn och ungas utsatthet för våld Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Vårdnadshavare i. Huvudsakliga frågeställningar. 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser?

Vårdnadshavare i. Huvudsakliga frågeställningar. 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser? Vårdnadshavare i Huvudsakliga frågeställningar 1) I vilken utsträckning närvarar vårdnadshavare i ungas rättsprocesser? 2) Vilken betydelse har vårdnadshavarens närvaro för rättsprocessen för den unge

Läs mer

Barnahuset Fyrbodal Maria Blomgren Rydell. Team ledare för Barnahus Fyrbodal

Barnahuset Fyrbodal Maria Blomgren Rydell. Team ledare för Barnahus Fyrbodal Barnahuset Fyrbodal 2018-11-29 Maria Blomgren Rydell Team ledare för Barnahus Fyrbodal maria.blomgren.rydell@trollhattan.se 0520-49 58 10 Barnahus Fyrbodal 2017-10-02 Trollhättan Huvudkontor ; arbetsledning,

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter

Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter Kommunens ungdomsenheten Tallbacken 3. Barnahuset 3.2 Samordningsmodell för myndigheterna vid misstanke om våld mot barn POLISEN KOMMUNENS

Läs mer

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02.

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02. Samverkansrutiner Kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel ISSN 1103-8209, meddelande 2002:20 Text: Perarne Petersson Tryckt i 100 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM

Stockholm den 1 juni 2007 R-2007/0326. Till Justitiedepartementet. Ju2007/1311/KRIM R-2007/0326 Stockholm den 1 juni 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/1311/KRIM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 14 februari 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Målsägandebiträdet

Läs mer

Barn som utsatts för sexuella övergrepp och den rättsliga hanteringen

Barn som utsatts för sexuella övergrepp och den rättsliga hanteringen Barn som utsatts för sexuella övergrepp och den rättsliga hanteringen Svensk nationell rapport Helen Westlund Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Barns psykosociala ohälsa

Barns psykosociala ohälsa Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

Kansliet. Susann Swärd

Kansliet. Susann Swärd 2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Brottsofferpolitiskt program

Brottsofferpolitiskt program Brottsofferpolitiskt program Innehåll Brottsofferpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Rättsväsende... 4 Förtydligande av förundersökningskungörelsen... 4 Tidigt stöd till vittnen... 4 Vittnen från annan

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

Handlingsplan för personal inom förskola, grundskola och gymnasieskola vid misstanke om sexuella övergrepp

Handlingsplan för personal inom förskola, grundskola och gymnasieskola vid misstanke om sexuella övergrepp LERUM200, v 1.0, 2007-11-30 1 (12) Datum 2011-03-07 Sektor Lärande Handlingsplan för personal inom förskola, grundskola och gymnasieskola vid misstanke om sexuella övergrepp Handlingsplanen avser misstanke

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Kvalitetsgranskning. Barnahus Mellersta Skåne

Kvalitetsgranskning. Barnahus Mellersta Skåne Kvalitetsgranskning Barnahus Mellersta Skåne Barn som misstänks ha utsatts för våld eller övergrepp har ofta mött ett rättsväsende som är anpassat för vuxna och där de inte förstår spelreglerna. För att

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Om man bor i rätt del av landet!

Om man bor i rätt del av landet! Om man bor i rätt del av landet! Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2013 Rädda Barnen ISBN: 978-91-7321-444-5 Författare:

Läs mer

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Antagna i december 2003 Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Antagna i december 2003 ISSN 1103-8209,

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

HANDBOK OM GROOMING. Om sexuella övergrepp på internet

HANDBOK OM GROOMING. Om sexuella övergrepp på internet HANDBOK OM GROOMING Om sexuella övergrepp på internet Innehåll Förord 03 Vad är grooming? 04 Om sexuella övergrepp 05 Vad gör jag om mitt barn blivit utsatt? 06 Förundersökning 08 Målsägandebiträde 10

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Syfte och målgrupp. Syfte. Målgrupper

Syfte och målgrupp. Syfte. Målgrupper Syfte och målgrupp Syfte Bistå fler barn med relevant information och juridisk rådgivning i syfte att tillförsäkra barn en rättssäker asylprocess och i förlängningen att motverka att barn ska sändas tillbaka

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se

om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Jag vill veta om brott, stöd och hjälp www.jagvillveta.se Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det är många barn i Sverige som är med om brott. Det kan hända till exempel hemma, i skolan, på

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten Barns rätt till ersättning i samband med brott Ulrika Forsgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Ersättningsformer Ersättning vid skada till följd av brott Skadestånd,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se Information från Brottsoffermyndigheten 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2018 Illustrationer: Maria Wall. Produktion: Matador kommunikation. Tryck: Taberg

Läs mer