Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1"

Transkript

1 S Version Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 9 Trafiksäkerhet G L 6(1+0,1)

2 2

3 Innehåll 9. Trafiksäkerhet Olycksvärdering Kostnad för dödsfall Kostnad för svårt skadad Lindrigt skadad Kostnader för egendomsskador Olycksvärdering i långsiktiga kalkyler Internalisering av olyckskostnad Olycksvärdering för cykeltrafik... 7 Referenser Trafiksäkerhet 9.1 Olycksvärdering ASEK rekommenderar Trafikolyckor ska vid kortsiktiga analyser (mindre än 10 års kalkylperiod) värderas enligt tabell 9.1. Tabell 9.1. Olycksvärdering i kronor per skadad eller dödad i trafiken, 2010-års pris. Materiella kostnader inkl generellt momspåslag. Materiella Riskvärdering Totalt Dödsfall Svårt skadad Lindrigt skadad Egendomsskada

4 Trafikolyckor ska i långsiktiga analyser med en kalkylperiod på 40 år eller mer värderas enligt tabell 9.2. Tabell 9.2. Olycksvärdering, kronor per skadad eller dödad i trafiken i 2010-års pris. Materiella kostnader inkl generellt momspåslag. Materiella Riskvärdering Totalt Dödsfall Svårt skadad Lindrigt skadad Egendomsskada För analysen med en kalkylperiod på mer än 10 år men mindre än 40 år ska man använda olycksvärdena i tabell 9.1 uppräknade till långsiktiga priser enligt den metod som beskrivs i kapitel 4 (avsnitt 4.2, kontinuerlig uppräkning i modellverktyget eller användning av uppräkningsfaktor från tabell 4.3). Bakgrund och motivering Den samhällsekonomiska kostnaden för en trafikolycka består av dels en riskvärdering, som ska spegla kostnaden för olycksdrabbade individer på grund av förlust av liv eller hälsa, dels av materiella kostnader i form av kostnader för sjukvård, administration och skador på egendom samt produktionsbortfall på grund av sjukskrivning eller dödsfall. VSL är ett mått på nyttoförlusten i samhället på grund av förlusten av ett liv, i detta fall ett dödsfall på grund av en trafikolycka. Den riskreduktion som värderingen baseras på kan gälla en minskning av antalet dödsoffer i trafiken för en hel population, från t.ex. 5 stycken per personer och år till 4 stycken per personer och år vid given mängd trafik. Eftersom VSL bestäms av den marginella betalningsviljan är det beroende bl.a. av den initiala risknivå man utgår från vid värderingen av riskreduktionen. Att termen värde av statistiskt liv används beror på att VSL inte visar värdet av liv på individnivå (som är oändligt stort) utan den förändring av samhällets välfärd som blir resultatet om ytterligare en person, en anonym person vilken som helst, förolyckas i trafiken. Den genomsnittliga kostnaden per olycka består av en riskvärdering baserad på VSL samt materiella kostnader i form av kostnader för sjukvård, förlorat nettoproduktionsbortfall, egendomsskador och administration (SIKA 2002). Riskvärderingarna för olyckor med svårt eller lindrigt skadade1 har härletts från VSL med hjälp av ett så kallat Bush-index. Detta index utgår från att full fysisk aktivitet, fullständig rörlighet och bra sociala kontakter har vikten 1,0 och döden har vikten 0,0. En översättning av Bush s-index till svenska förhållanden gjordes Det resulterade i följande vikter; Död 250, Svårt skadad 41,5 och Lätt skadad 1. I tabell 9.3 visas dessa vikter omräknade till relativa termer, i förhållande till VSL. 1 Svår skada definieras som skada som kräver sluten vård. Lindrig skada kräver enbart öppen vård. 4

5 Tabell 9.3. Riskvärdering för svårt skadad och lindrigt skadad, i proportion till riskvärdering för dödsfall. Riskvärdering, andel av VSL Svårt skadad 16,6 % Lindrigt skadad 0,4 % VSL baseras numera huvudsakligen på resultat från studier baserade på SP-data.2 Tre större svenska CVM-studier3 av riskvärdering har gjorts på senare år (benämnda Örebro 2, Örebro 3 och Karlstad 1). I ASEK 4 togs ett förslag till nytt värde på ett statistiskt liv (riskvärdering) fram baserat på resultat från de aktuella svenska CVM-studierna (Hultkrantz och Svensson 2007). Hultkrantz och Svensson rekommenderar ett VSL-värde på 21 mkr (i 2006-års prisnivå) Kostnad för dödsfall Ett nytt riskvärde för ett dödsfall genom trafikolycka som togs fram i samband med ASEK4 uppgick till 21 miljoner kronor i prisnivå Riskvärderingen baseras på betalningsviljestudier och ska därmed räknas upp med såväl KPI som real BNP per capita. Mellan 2006 och 2010 har KPI ökat med 6,8 procent och real BNP per capita har minskat med 0,41 procent. Tillsammans ger detta en uppräkning med 6,35 procent. I den totala kostnaden för ett dödsfall ingår även materiella kostnader. Då det inte har gjorts någon ny skattning av de materiella kostnaderna för dödsfall har den gamla uppdaterats till aktuellt penningvärde med KPI. De materiella kostnaderna räknas upp med KPI med utgångspunkt i ASEK2 värdena i prisnivå KPI har mellan 1999 och 2010 ökat med 17,6 procent Kostnad för svårt skadad Svår skada definieras i detta sammanhang som en skada för vilken det krävs viss sluten vård. Riskvärderingen för en svårt skadad person har beräknats utifrån den svenska anpassningen av Bush s-index (se 9.3). Det innebär att riskvärderingen för en svårt skadad är 16,6 procent av VSL och alltså ca kronor. Eftersom ingen ny skattning av de materiella kostnaderna har gjorts har dessa endast uppdaterats med KPI. De materiella kostnaderna räknas upp med KPI med utgångspunkt i ASEK2 värdena i prisnivå KPI har mellan 1999 och 2010 ökat med 17,6 procent Lindrigt skadad Lindrig skada definieras i detta sammanhang som en skada för vilken det räcker med öppen vård. Riskvärderingen för en olycka som leder till en lindrig skada värderas inte längre enligt Bush s index. En studie av lindrigt skadade genomfördes i början av 1990-talet som resulterade i att riskvärderingen för lindrigt skadade höjdes från (enligt index) till kronor i 1993-års prisnivå. Riskvärderingen för lindriga skador har inte reviderats sedan dess. På grund av detta justeras i ASEK 4 inte riskvärdet utifrån det nya värdet på VSL. 2 SP står för Stated Preferences d v s uttalad betalningsvilja för hypotetiskt erbjudna nyttigheter. 3 CVM står för Contingent Valuation Method och är en undersökningsmetod som går ut på att genom enkätundersökning eller intervjuer ta reda på individers betalningsvilja för en viss nyttighet som de hypotetiskt sett får tillgång till. 5

6 Det gamla värdet uppdateras nu med KPI och real BNP per capita (eftersom riskvärdet grundas på betalningsvilja, se avsnitt 4.4). Värderingen från 1993 räknas upp med KPI och real BNP per capita, på 24,8 procent respektive 46,4 procent. Tillsammans 82,7 procent. De materiella kostnaderna räknas upp med KPI med utgångspunkt i ASEK2 värdena i prisnivå KPI har mellan 1999 och 2010 ökat med 17,6 procent Kostnader för egendomsskador Ingen ny uppskattning av egendomsskadekostnaderna har gjorts. De tidigare kostnaderna har uppdaterats med KPI. De materiella kostnaderna räknas upp med KPI med utgångspunkt i ASEK2 värdena i prisnivå KPI har mellan 1999 och 2010 ökat med 17,6 procent Olycksvärdering i långsiktiga kalkyler I avsnitt 4.3 konstaterades att det finns ett välbelagt positivt samband mellan betalningsviljebaserade kalkylvärden och ekonomisk tillväxt. De betalningsviljebaserade kalkylvärdena ska därför räknas upp med real BNP/capita under kalkylperioden, vilket enligt prognosen är 1,8 procent per år. Baserat på förväntad årlig tillväxt i BNP/capita fram till 2050 innebär detta vid en 40-årig kalkylperiod en uppräkningsfaktor på 1,34 om analysen görs i annat verktyg än Samkalk. Vid andra kalkylperioder se avsnitt 4.3 för aktuell uppräkningsfaktor. 9.2 Internalisering av olyckskostnad ASEK rekommenderar Andelen intern olyckskostnad sätts till noll för samtliga trafik- och fordonsslag. Olyckskostnaden behandlas alltså som en externalitet vilket också är i linje med HEATCO:s rekommendationer. Bakgrund och syfte En fråga av betydelse vid tillämpning av transportsektorns samhällsekonomiska analysmodeller är hur stor andel av olyckskostnaden som är intern respektive extern (VTI 2002, Jansson 2007). Detta har betydelse bland annat vid värdering av nyttoeffekter för överflyttad eller nygenererad trafik. Om olyckskostnaden (delvis) är intern innebär det att den beaktas av individer vid väg- och färdmedelsval vilket i sin tur innebär att den påverkar individens generaliserade transportkostnad4 och konsumentöverskott. Förändringen av konsumentöverskottet för nytillkomna och överflyttade resenärer, på grund av en sänkning av reskostnaden, är mindre än den aktuella reskostnadssänkningen. Den skattas genom tillämpning av the-rule-of-thehalf, d.v.s. genom att ta halva kostnadssänkningen. Om en kostnad är intern och påverkar konsumentöverskottet, så består alltså nyttoförändringen av en kostnadssänkning av endast halva kostnadssänkningen för tillkommande och överflyttad trafik. Om en kostnad däremot 4 Generaliserad transport- eller reskostnad är den totala kostnaden i såväl pengar som reala uppoffringar i form av restid, brist på komfort och att vara utsatt för olycksrisk. 6

7 är externa, det vill säga den drabbar andra individer än trafikanterna, så är nyttan av en kostnadssänkning alltid lika med hela kostnadssänkningen. Frågan om intern och extern olyckskostnad kan därför ha viss betydelse för beräkningen av det samhällsekonomiska kalkylresultatet. HEATCO rekommenderar att olyckskostnaden behandlas som en externalitet. Detta är ett huvudskäl till varför ASEK 5 rekommenderar att andelen intern olyckskostnad sätts till noll för samtliga trafik- och fordonsslag. Andra, mer praktiska skäl, är att det är problematiskt att införa en intern olyckskostnad i modellerna eftersom detta visat sig orsaka problem med andra beräkningar, samt att storleken på olyckskostnadens eventuella interna andel är osäker. 9.3 Olycksvärdering för cykeltrafik ASEK rekommenderar Att använda en olycksriskreduktion på 40 procent när cyklister separeras från motorfordon. På varje miljon kilometer cykeltrafikarbete inträffar 2,5 olyckor. Genomsnittskostnaden för en skadad cyklist sätts till 1 mnkr vid kortsiktiga analyser. Vid långsiktiga analyser används formeln 0,8 mnkr * uppräkningsfaktor + 0,2 mnkr Bakgrund och syfte Det finns kunskapsluckor på området cyklisternas trafiksäkerhet avseende olika vägmiljöer. Hur stor blir trafiksäkerhetsförbättring när man flyttar cykeltrafiken från blandtrafik (cykling tillsammans med andra motorfordon) till en separerad cykelväg? För att överbygga denna kunskapslucka måste olyckorna skattas utifrån var de sker: olycksskattningarna på cykelväg/fält ska härstamma från olyckor som inträffar på cykelväg/fält och olycksskattningarna i blandtrafik ska härstamma från olyckor som inträffar i blandtrafik. När olycksvärderingarna inte kan härledas från om olyckorna sker på cykelfält, cykelbana eller blandtrafik kan vi inte finna svaren på kärnfrågan: vad blir trafiksäkerhetsförbättringen när man flyttar cyklisterna från blandtrafik till cykelfält eller till en cykelbana? Om överflyttning sker från biltransporter eller kollektivtrafik till gång och cykel leder detta till färre personskador? Något sådant samband hittas inte i Elvik et al. (1997) eller Elvik (1998). Gångbana och cykelbana/cykelfält med säkra korsningar minskar sannolikt antalet trafikolyckor för fotgängare och cyklister. För att undvika en överskattning av eventuella fördelar har Saelensminde (2004) utgått från att antalet trafikolyckor med personskador kommer att förbli oförändrat på grund av ökade gång- och cykeltrafikanter när man bygger gång - och cykelvägar. En annan norsk empirisk skattning visar att risken för att cyklister skadas svårt eller omkommer reduceras med 4 procent om man flyttar cyklisterna till cykelbanor och med 35 7

8 procent om man flyttar dem till cykelfält (Erke, Elvik, 2006). När det gäller risk för olycka vid förflyttning med cykel finns grova bedömningar av längden på förflyttningen från RES Uppskattningsvis rör det sig om cirka 2 miljarder km. Utifrån dessa uppgifter och antal olyckor bedöms risken till 2,5 skadefall per miljon personkm på cykel. VTI (2011) anger att förflyttning till fots eller på cykel har en skadekvot som är ggr högre än den man har som bilist. I Trafikverkets effektkatalog anges att en fallolycka för cyklist i genomsnitt kostar 0,54 mnkr utryckt i 2006 års prisnivå. Ser man till prisnivå i 2010 och räknar på hela mängden skadade cyklister enligt STRADAsjukvård så blir genomsnittskostnaden för skadad cyklist 1 mnkr. Betalningsvilja för riskreduktion står för den största delen 5. De betalningsviljebaserade kalkylvärdena ska räknas upp med real BNP/capita under kalkylperioden. Baserat på förväntad årlig tillväxt i BNP/capita har en rad uppräkningsfaktorer tagits fram (se avsnitt 4.3). Vid analyser med en tidshorisont på 10 år eller längre ska dessa tillämpas genom att den kortsiktiga värderingen räknas upp på följande sätt: 0,8 mnkr * uppräkningsfaktor + 0,2 mnkr. Vid analyser med kalkylperiod 40 år eller längre innebär detta en värdering på 0,8 mnkr * 1,34 + 0,2 mnkr = 1,27 mnkr. Tabell 9.4. Trafiksäkerhet, kostnad kr per olycka och genomsnitt risk per miljoner kilometer trafikarbete. Prisnivå Olyckskostnad, kort sikt kr Olyckskostnad, lång sikt 0,8 mnkr*uppräkningsfaktorn + 0,2 mnkr Genomsnittlig risk 2,5 Referenser Erke, A. och Elvik, R. (2006) Effektkatalog for trafikksikkerhetstiltak. Oslo: Transportøkonomiskt institutt. Rapport 851/2006. Elvik, R., Mysen Borger, A. och Vaa, T. (1997) Trafikksikkerhetshåndbok: oversikt over virkninger, kostnader og offentlige ansvarsforhold for 124 trafikksikkerhetstiltak. Oslo: Transportøkonomiskt institutt. Elvik, R. (1998) Opplegg for konsekvensanalyser av tiltak for gående og syklende. Forprosjekt., Transportøkonomisk institutt, TØI notat 1103/1998, Oslo, Norge Transportøkonomisk institutt, TØI notat 1103/1998, Oslo, Norge Hultkrantz, L. och M. Svensson, (2007), Värdering av trafiksäkerhet, vad visar forskningen, PM , ESI, Örebro universitet. Jansson, J-O, (2007), Internt PM, Vägverket. 5 Enligt expertbedömning av Östen Johansson, Trafikverket utgörs ungefär 80 procent av betalningsvilja för riskreduktion. 8

9 Sælensminde, K. (2004) Cost benefit analyses of walking and cycling track networks taking into account insecurity, health effects and external costs of motorized traffic Transportation Research Part A 38 (2004). SIKA (2002a), Översyn av samhällsekonomiska metoder och kalkylvärden på transportområdet. SIKA Rapport 2002:4. VTI (2002), Andelen intern olyckskostnad. Underlagsrapport, version 2.3, VTI, augusti 2002 VTI (2011), Skadade fotgängare. Fokus på drift och underhåll vid analys av sjukhusrapporterade skadade i STRADA, VTI rapport 705 9

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16 Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1 Objekt: Handkalkyl 2.1 Innehål: Handledning och Manual Datum: 2010-02-16 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Handkalkylering: samhällsekonomiska

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 7. Tid och kvalitet i

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse

Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse Gunnar Lindberg, VTI 1 Sammanfattning De ekonomiska metoder som används är likartade mellan de svenska värderingarna och de som presenterats

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5. Samhällsekonomiska principer och

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5. Samhällsekonomiska principer och Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5 Kapitel 10 Buller Version 2012-05-16 G L 6(1+0,1) 6

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 7 Värdering

Läs mer

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0 Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras.

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras. YTTRANDE 2012-06-29 Dnr: 2012/0357-13 Cyklingsutredningen Näringsdepartementet Synpunkter till Cyklingsutredningen Översyn av regler som påverkar förutsättningarna för att cykla, i syfte att öka cykeltrafiken

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 16 Markanvändning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 16 Markanvändning... 3 16.1. Intrång

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig Grontmij AB Mattias Haraldsson Vår referens Eskilstuna, Mattias Haraldsson Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för och Stadens Richard Murray Presentation 6 februari 2013 jämfört med Stadens Byggtid 4½ år istället för 8 år Byggkostnad 5 mdr istället för 8 mdr + bussterminalen

Läs mer

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Kerstin Robertson, VTI, Sebastian Bamberg, University of Bielefeld, John Parkin, London South Bank University, Aslak Fyhri, TØI Bakgrund

Läs mer

Rapport 2006:44. Samhällsekonomi Citybanan. Uppdatering samt kompletteringar avseende särskilda förhållanden i storstad

Rapport 2006:44. Samhällsekonomi Citybanan. Uppdatering samt kompletteringar avseende särskilda förhållanden i storstad Rapport 2006:44 Samhällsekonomi Citybanan Uppdatering samt kompletteringar avseende särskilda förhållanden i storstad FÖRORD Transek har på uppdrag av projekt Citybanan, Banverket Östra Banregionen, uppdaterat

Läs mer

Värdering av resurserna och effekterna

Värdering av resurserna och effekterna Värdering av resurserna och effekterna Varor och tjänster där marknadspriser finns Resurser och effekter som saknar marknadspriser En ej marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering

Läs mer

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Användarhandledning BUSE version 2.2 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23.

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23. Användarhandledning BUSE version 2.21 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Per Johansson, Tuomas Pekkarinen och Jouko Verho Per Johansson är professor i ekonometri vid Uppsala universitet och IFAU. per.johansson@

Läs mer

Marginalkostnadsskattningar för buss och lätt lastbil buller, trafiksäkerhet och vägslitage

Marginalkostnadsskattningar för buss och lätt lastbil buller, trafiksäkerhet och vägslitage VTI notat 31-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Marginalsskattningar för buss och lätt lastbil buller, trafiksäkerhet och vägslitage Mattias Haraldsson Lina Jonsson Mikael Ögren Förord VTI

Läs mer

SIKA Rapport 2009:3. Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4

SIKA Rapport 2009:3. Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 SIKA Rapport 2009:3 Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 SIKA Rapport 2009:3 Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 Statens

Läs mer

Riskvärdering. Ekonomisk värdering av hälsorisker idag och i framtiden

Riskvärdering. Ekonomisk värdering av hälsorisker idag och i framtiden Riskvärdering Ekonomisk värdering av hälsorisker idag och i framtiden 2 MSB:s kontaktperson: Bodil Lundberg, 010-240 42 68 Publikationsnummer MSB 403 ISBN 978-91-7383-232-8 3 Förord För åren 2010-2011

Läs mer

Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6

Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Internalisering av trafikens externa effekter nya beräkningar för väg och järnväg PM 2011:6 Trafikanalys Adress:

Läs mer

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013.

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013. Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 213. Innehållsförteckning 1. Vad är nyttan med en kvalitetsbeskrivning?...3 2.

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

STATISTIK OCH ANALYS. Samhällets kostnader för olyckor

STATISTIK OCH ANALYS. Samhällets kostnader för olyckor STATISTIK OCH ANALYS Samhällets kostnader för olyckor Samhällets kostnader för olyckor Samhällets kostnader för olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) MSB:s kontaktperson: Linda Ryen,

Läs mer

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Anna Niska NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015 Nollvisionen En förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger) Foto: Krister

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Tunneln genom Hallandsåsen vinnare och förlorare 1

Tunneln genom Hallandsåsen vinnare och förlorare 1 ANDERS LJUNGBERG Tunneln genom Hallandsåsen vinnare och förlorare 1 Ett regeringsbeslut angående tunneln genom Hallandsåsen kommer snart att fattas. I den reviderade samhällsekonomiska kalkylen från 1998

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Cykelplan för Tyresö kommun

Cykelplan för Tyresö kommun Cykelplan för Tyresö kommun Tyresö kommun / 2013-05-19 2 (13) Tyresö kommun / 2013-05-02 3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund och mål... 4 Dagens cykelvägnät... 5 Det regionala cykelvägnätet... 5 Huvudstråken

Läs mer

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla

Trafikbladet. Tryggare trafik ger tryggare stad. Hej, du vinterland! Information om trafiken i Norrköpings kommun. Norrköping en stad för alla Trafikbladet Information om trafiken i Norrköpings kommun Samhällsinformation Nummer 2, 2014 December Hej, du vinterland! Sida 4 Norrköping en stad för alla Sida 5 Tryggare trafik ger tryggare stad Sida

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Utredningsrapport

Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Utredningsrapport Statistik 2009:5 Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn Åren 1989-1996, 1996-2002 samt 2003-2008 Utredningsrapport Underrubrik Rapportens titel Undertitel Utredningsrapport Transport och kommunikationer

Läs mer

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Travel planning? Varför då? ...därför att energiomställningen redan är här Besparingspotential i 53 CERO-analyser:

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Effektsamband för gående och cyklisters säkerhet litteraturstudie

Effektsamband för gående och cyklisters säkerhet litteraturstudie Bulletin 260-2011 Trafik & väg Institutionen för Teknik och samhälle Lunds universitet Effektsamband för gående och cyklisters säkerhet litteraturstudie Thomas Jonsson, LTH Till Koglin, LTH David Lindelöw,

Läs mer

STRATEGISK ANALYS AV TRAFIKSÄKERHETSÅTGÄRDER

STRATEGISK ANALYS AV TRAFIKSÄKERHETSÅTGÄRDER STRATEGISK ANALYS AV TRAFIKSÄKERHETSÅTGÄRDER 3 Förord har som förberedelse för en kommande långsiktig planering valt att studera hur ett en effektiv åtgärdskombination skulle kunna sökas för att nå transportpolitikens

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014

Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Cykelstrategi för Mölndals stad 2010-2014 Antagen av gatunämnden 22 mars, 2010 Förord Alla människor har ett behov av rörelse för att förflytta oss, underhålla vår kropp och vår själ. För att få ihop det

Läs mer

Upplägg Hur mycket trafik vill du ha?

Upplägg Hur mycket trafik vill du ha? Upplägg Hur mycket trafik vill du ha? Presentation av det dynamiska trafikalstringsverktyget Emeli Adell Trivector Traffic Mer lika skattningar av trafikalstringen Mål med ett dynamiskt trafikalstringsverktyg

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE

Trafikutredning - antagandehandling SVARTE November 2008 Denna utredning utfördes 2005/2006 och har uppdaterats under januari-februari respektive oktober-november 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö

Läs mer

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv 1 (9) Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv Ulf Brüde (f.d. trafiksäkerhetsforskare på VTI) Ett förskräckligt år År 1911 var ett fasansfullt år vad gäller svensk trafiksäkerhet. Hela 148 personer

Läs mer

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag Hastighets gränser ur ett svenskt perspektiv Trafikdag 2012 TIDIGARE HASTIGHETSSYSTEM I SVERIGE UTOM TÄTTBEBYGGT OMRÅDE: kommunen beslutar om tättbebyggt område generellt 70 km/tim och på motorväg 110

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter MILJÖEKONOMI 29 november 2010 Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson Climatools Femårigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, 2006-2011. Syfte: att ta fram

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Beräkning av geografisk fördelning av konsumentöverskott i Samkalk. inledning. Beräkning och redovisning

Beräkning av geografisk fördelning av konsumentöverskott i Samkalk. inledning. Beräkning och redovisning PM: 2009-09-10 Esbjörn Lindqvist Beräkning av geografisk fördelning av konsumentöverskott i Samkalk inledning I Samkalk beräknas, som underlag för den samhällsekonomiska kalkylen, trafikanternas konsumentöverskott

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor. Resultat

Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor. Resultat Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor Resultat 2 MSB:s kontaktperson: Linda Ryen, 010-240 56 64 Publikationsnummer MSB 0047-09 ISBN 978-91-7383-021-8 3 Förord Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport SIKA Rapport 2005:5 Den samhällsekonomiska kalkylen en introduktion för den nyfikne Den samhällsekonomiska kalkylen En introduktion för den nyfikne Innehåll 5 Inledning 6 Introduktion till samhällsekonomiska

Läs mer

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu En strategisk klimatmodell för resor som utvecklats inom stora organisationer Processmodellen CERO CERO

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 21 Trafikens externa marginalkostnader

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 21 Trafikens externa marginalkostnader Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 21 Trafikens externa marginalkostnader G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 21. Trafikens externa

Läs mer

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Fritt fram En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel December 2014 Inledning Gång- och cykelvägar som är framkomliga vintertid är viktigt

Läs mer

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Användarhandledning BUSE version 2.1 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund, VM och har vidareutvecklats av Ulf

Läs mer

Är mer transporter bra eller dåligt?

Är mer transporter bra eller dåligt? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Är mer transporter bra eller dåligt? Jonas Eliasson Professor i Transportsystemanalys, KTH Centrum för Transportstudier & Institutionen för Transportvetenskap Men nya

Läs mer

RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek

RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek 2008-07-02, slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Den kommunala trafikskadebilden. en STRADA-analys

Den kommunala trafikskadebilden. en STRADA-analys RAPPORT 2014:44 VERSION 1.0 Den kommunala trafikskadebilden en STRADA-analys Dokumentinformation Titel: Den kommunala trafikskadebilden en STRADA-analys Serie nr: 2014:44 Projektnr: 13106 Författare: Kvalitetsgranskning

Läs mer

https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf

https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf 2012 https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf Kostnadsnyttoanalys av sprinkler i särskilt boende för äldre Henrik Jaldell Nationalekonomi, Karlstads universitet & Myndigheten för samhällsskydd och

Läs mer

RAPPORT. Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg. Analys & Strategi 2010-02-09

RAPPORT. Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg. Analys & Strategi 2010-02-09 RAPPORT Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg 2010-02-09 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun.

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. ERBJUDANDE OM KOMMUNIKATIONSMATERIAL FÖR KOMMUNER Innehåll Inledning 3 Kommunernas information 4 Folder 4 Annons 6 Affisch 7 Rollup 8 Webbanner

Läs mer

Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn

Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn 30.9.2014 Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn Åren 2009 2013 Uppdaterad hösten 2014 Transport och kommunikationer Statistiken innehåller uppgifter om fordon, körkort, vägar och trafikolyckor. Också

Läs mer

Till fots och med cykel

Till fots och med cykel Till fots och med cykel Innehåll: Innehåll... 1 Till fots och med cykel... 2 På egna banor... 3 Cykling på cykelbana... 4 Gågata och gårdsgata... 5 Att korsa en väg... 6 Till fots... 6 Med cykel... 7 Var

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden?

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden? Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden? Gerd Åström, Trafikverket 1 2014-05-16 Grunden våra strategiska utmaningar Kritiska områden med stort gap till önskvärt tillstånd/utveckling

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN

GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN GÅNG- OCH CYKELPLAN LINDESBERGS KOMMUN Dokumenttitel: Gång- och cykelplan Lindesberg Skapat av: Andreas Asp, VAP Kontaktperson: Frida Nilsson, Bergslagens Miljö och Byggförvaltning Dokumentdatum: 2015-09-28

Läs mer

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet Man frestas att använda mobiltelefon också under bilkörning, även trots att

Läs mer

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1 (19) Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1. Inledning Bakgrund och syfte I den senaste ASEK-översynen, dvs. ASEK 4, rekommenderades att en kalkylperiod

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor. Beräkningar

Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor. Beräkningar Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor Beräkningar 2 MSB:s kontaktperson: Linda Ryen, 010-240 56 64 Publikationsnummer MSB 0048-09 ISBN 978-91-7383-022-5 3 Förord I denna rapport finns detaljerade beskrivningar

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

Riktlinjer för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring

Riktlinjer för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring EIOPA-BoS-14/176 SV Riktlinjer för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email:

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Processmodellen CERO CERO är utvecklat för att hantera en energisektor med stor komplexitet: a) resbeteende

Läs mer

RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009

RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009 RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige Rapport 2009:20 31 augusti 2009 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 13 Fordonskostnader för persontrafik

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 13 Fordonskostnader för persontrafik S Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 13 Fordonskostnader för persontrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 13 Fordonskostnader

Läs mer

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC

Förkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer