Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1"

Transkript

1 S Version Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 9 Trafiksäkerhet G L 6(1+0,1)

2 2

3 Innehåll 9. Trafiksäkerhet Olycksvärdering Kostnad för dödsfall Kostnad för svårt skadad Lindrigt skadad Kostnader för egendomsskador Olycksvärdering i långsiktiga kalkyler Internalisering av olyckskostnad Olycksvärdering för cykeltrafik... 7 Referenser Trafiksäkerhet 9.1 Olycksvärdering ASEK rekommenderar Trafikolyckor ska vid kortsiktiga analyser (mindre än 10 års kalkylperiod) värderas enligt tabell 9.1. Tabell 9.1. Olycksvärdering i kronor per skadad eller dödad i trafiken, 2010-års pris. Materiella kostnader inkl generellt momspåslag. Materiella Riskvärdering Totalt Dödsfall Svårt skadad Lindrigt skadad Egendomsskada

4 Trafikolyckor ska i långsiktiga analyser med en kalkylperiod på 40 år eller mer värderas enligt tabell 9.2. Tabell 9.2. Olycksvärdering, kronor per skadad eller dödad i trafiken i 2010-års pris. Materiella kostnader inkl generellt momspåslag. Materiella Riskvärdering Totalt Dödsfall Svårt skadad Lindrigt skadad Egendomsskada För analysen med en kalkylperiod på mer än 10 år men mindre än 40 år ska man använda olycksvärdena i tabell 9.1 uppräknade till långsiktiga priser enligt den metod som beskrivs i kapitel 4 (avsnitt 4.2, kontinuerlig uppräkning i modellverktyget eller användning av uppräkningsfaktor från tabell 4.3). Bakgrund och motivering Den samhällsekonomiska kostnaden för en trafikolycka består av dels en riskvärdering, som ska spegla kostnaden för olycksdrabbade individer på grund av förlust av liv eller hälsa, dels av materiella kostnader i form av kostnader för sjukvård, administration och skador på egendom samt produktionsbortfall på grund av sjukskrivning eller dödsfall. VSL är ett mått på nyttoförlusten i samhället på grund av förlusten av ett liv, i detta fall ett dödsfall på grund av en trafikolycka. Den riskreduktion som värderingen baseras på kan gälla en minskning av antalet dödsoffer i trafiken för en hel population, från t.ex. 5 stycken per personer och år till 4 stycken per personer och år vid given mängd trafik. Eftersom VSL bestäms av den marginella betalningsviljan är det beroende bl.a. av den initiala risknivå man utgår från vid värderingen av riskreduktionen. Att termen värde av statistiskt liv används beror på att VSL inte visar värdet av liv på individnivå (som är oändligt stort) utan den förändring av samhällets välfärd som blir resultatet om ytterligare en person, en anonym person vilken som helst, förolyckas i trafiken. Den genomsnittliga kostnaden per olycka består av en riskvärdering baserad på VSL samt materiella kostnader i form av kostnader för sjukvård, förlorat nettoproduktionsbortfall, egendomsskador och administration (SIKA 2002). Riskvärderingarna för olyckor med svårt eller lindrigt skadade1 har härletts från VSL med hjälp av ett så kallat Bush-index. Detta index utgår från att full fysisk aktivitet, fullständig rörlighet och bra sociala kontakter har vikten 1,0 och döden har vikten 0,0. En översättning av Bush s-index till svenska förhållanden gjordes Det resulterade i följande vikter; Död 250, Svårt skadad 41,5 och Lätt skadad 1. I tabell 9.3 visas dessa vikter omräknade till relativa termer, i förhållande till VSL. 1 Svår skada definieras som skada som kräver sluten vård. Lindrig skada kräver enbart öppen vård. 4

5 Tabell 9.3. Riskvärdering för svårt skadad och lindrigt skadad, i proportion till riskvärdering för dödsfall. Riskvärdering, andel av VSL Svårt skadad 16,6 % Lindrigt skadad 0,4 % VSL baseras numera huvudsakligen på resultat från studier baserade på SP-data.2 Tre större svenska CVM-studier3 av riskvärdering har gjorts på senare år (benämnda Örebro 2, Örebro 3 och Karlstad 1). I ASEK 4 togs ett förslag till nytt värde på ett statistiskt liv (riskvärdering) fram baserat på resultat från de aktuella svenska CVM-studierna (Hultkrantz och Svensson 2007). Hultkrantz och Svensson rekommenderar ett VSL-värde på 21 mkr (i 2006-års prisnivå) Kostnad för dödsfall Ett nytt riskvärde för ett dödsfall genom trafikolycka som togs fram i samband med ASEK4 uppgick till 21 miljoner kronor i prisnivå Riskvärderingen baseras på betalningsviljestudier och ska därmed räknas upp med såväl KPI som real BNP per capita. Mellan 2006 och 2010 har KPI ökat med 6,8 procent och real BNP per capita har minskat med 0,41 procent. Tillsammans ger detta en uppräkning med 6,35 procent. I den totala kostnaden för ett dödsfall ingår även materiella kostnader. Då det inte har gjorts någon ny skattning av de materiella kostnaderna för dödsfall har den gamla uppdaterats till aktuellt penningvärde med KPI. De materiella kostnaderna räknas upp med KPI med utgångspunkt i ASEK2 värdena i prisnivå KPI har mellan 1999 och 2010 ökat med 17,6 procent Kostnad för svårt skadad Svår skada definieras i detta sammanhang som en skada för vilken det krävs viss sluten vård. Riskvärderingen för en svårt skadad person har beräknats utifrån den svenska anpassningen av Bush s-index (se 9.3). Det innebär att riskvärderingen för en svårt skadad är 16,6 procent av VSL och alltså ca kronor. Eftersom ingen ny skattning av de materiella kostnaderna har gjorts har dessa endast uppdaterats med KPI. De materiella kostnaderna räknas upp med KPI med utgångspunkt i ASEK2 värdena i prisnivå KPI har mellan 1999 och 2010 ökat med 17,6 procent Lindrigt skadad Lindrig skada definieras i detta sammanhang som en skada för vilken det räcker med öppen vård. Riskvärderingen för en olycka som leder till en lindrig skada värderas inte längre enligt Bush s index. En studie av lindrigt skadade genomfördes i början av 1990-talet som resulterade i att riskvärderingen för lindrigt skadade höjdes från (enligt index) till kronor i 1993-års prisnivå. Riskvärderingen för lindriga skador har inte reviderats sedan dess. På grund av detta justeras i ASEK 4 inte riskvärdet utifrån det nya värdet på VSL. 2 SP står för Stated Preferences d v s uttalad betalningsvilja för hypotetiskt erbjudna nyttigheter. 3 CVM står för Contingent Valuation Method och är en undersökningsmetod som går ut på att genom enkätundersökning eller intervjuer ta reda på individers betalningsvilja för en viss nyttighet som de hypotetiskt sett får tillgång till. 5

6 Det gamla värdet uppdateras nu med KPI och real BNP per capita (eftersom riskvärdet grundas på betalningsvilja, se avsnitt 4.4). Värderingen från 1993 räknas upp med KPI och real BNP per capita, på 24,8 procent respektive 46,4 procent. Tillsammans 82,7 procent. De materiella kostnaderna räknas upp med KPI med utgångspunkt i ASEK2 värdena i prisnivå KPI har mellan 1999 och 2010 ökat med 17,6 procent Kostnader för egendomsskador Ingen ny uppskattning av egendomsskadekostnaderna har gjorts. De tidigare kostnaderna har uppdaterats med KPI. De materiella kostnaderna räknas upp med KPI med utgångspunkt i ASEK2 värdena i prisnivå KPI har mellan 1999 och 2010 ökat med 17,6 procent Olycksvärdering i långsiktiga kalkyler I avsnitt 4.3 konstaterades att det finns ett välbelagt positivt samband mellan betalningsviljebaserade kalkylvärden och ekonomisk tillväxt. De betalningsviljebaserade kalkylvärdena ska därför räknas upp med real BNP/capita under kalkylperioden, vilket enligt prognosen är 1,8 procent per år. Baserat på förväntad årlig tillväxt i BNP/capita fram till 2050 innebär detta vid en 40-årig kalkylperiod en uppräkningsfaktor på 1,34 om analysen görs i annat verktyg än Samkalk. Vid andra kalkylperioder se avsnitt 4.3 för aktuell uppräkningsfaktor. 9.2 Internalisering av olyckskostnad ASEK rekommenderar Andelen intern olyckskostnad sätts till noll för samtliga trafik- och fordonsslag. Olyckskostnaden behandlas alltså som en externalitet vilket också är i linje med HEATCO:s rekommendationer. Bakgrund och syfte En fråga av betydelse vid tillämpning av transportsektorns samhällsekonomiska analysmodeller är hur stor andel av olyckskostnaden som är intern respektive extern (VTI 2002, Jansson 2007). Detta har betydelse bland annat vid värdering av nyttoeffekter för överflyttad eller nygenererad trafik. Om olyckskostnaden (delvis) är intern innebär det att den beaktas av individer vid väg- och färdmedelsval vilket i sin tur innebär att den påverkar individens generaliserade transportkostnad4 och konsumentöverskott. Förändringen av konsumentöverskottet för nytillkomna och överflyttade resenärer, på grund av en sänkning av reskostnaden, är mindre än den aktuella reskostnadssänkningen. Den skattas genom tillämpning av the-rule-of-thehalf, d.v.s. genom att ta halva kostnadssänkningen. Om en kostnad är intern och påverkar konsumentöverskottet, så består alltså nyttoförändringen av en kostnadssänkning av endast halva kostnadssänkningen för tillkommande och överflyttad trafik. Om en kostnad däremot 4 Generaliserad transport- eller reskostnad är den totala kostnaden i såväl pengar som reala uppoffringar i form av restid, brist på komfort och att vara utsatt för olycksrisk. 6

7 är externa, det vill säga den drabbar andra individer än trafikanterna, så är nyttan av en kostnadssänkning alltid lika med hela kostnadssänkningen. Frågan om intern och extern olyckskostnad kan därför ha viss betydelse för beräkningen av det samhällsekonomiska kalkylresultatet. HEATCO rekommenderar att olyckskostnaden behandlas som en externalitet. Detta är ett huvudskäl till varför ASEK 5 rekommenderar att andelen intern olyckskostnad sätts till noll för samtliga trafik- och fordonsslag. Andra, mer praktiska skäl, är att det är problematiskt att införa en intern olyckskostnad i modellerna eftersom detta visat sig orsaka problem med andra beräkningar, samt att storleken på olyckskostnadens eventuella interna andel är osäker. 9.3 Olycksvärdering för cykeltrafik ASEK rekommenderar Att använda en olycksriskreduktion på 40 procent när cyklister separeras från motorfordon. På varje miljon kilometer cykeltrafikarbete inträffar 2,5 olyckor. Genomsnittskostnaden för en skadad cyklist sätts till 1 mnkr vid kortsiktiga analyser. Vid långsiktiga analyser används formeln 0,8 mnkr * uppräkningsfaktor + 0,2 mnkr Bakgrund och syfte Det finns kunskapsluckor på området cyklisternas trafiksäkerhet avseende olika vägmiljöer. Hur stor blir trafiksäkerhetsförbättring när man flyttar cykeltrafiken från blandtrafik (cykling tillsammans med andra motorfordon) till en separerad cykelväg? För att överbygga denna kunskapslucka måste olyckorna skattas utifrån var de sker: olycksskattningarna på cykelväg/fält ska härstamma från olyckor som inträffar på cykelväg/fält och olycksskattningarna i blandtrafik ska härstamma från olyckor som inträffar i blandtrafik. När olycksvärderingarna inte kan härledas från om olyckorna sker på cykelfält, cykelbana eller blandtrafik kan vi inte finna svaren på kärnfrågan: vad blir trafiksäkerhetsförbättringen när man flyttar cyklisterna från blandtrafik till cykelfält eller till en cykelbana? Om överflyttning sker från biltransporter eller kollektivtrafik till gång och cykel leder detta till färre personskador? Något sådant samband hittas inte i Elvik et al. (1997) eller Elvik (1998). Gångbana och cykelbana/cykelfält med säkra korsningar minskar sannolikt antalet trafikolyckor för fotgängare och cyklister. För att undvika en överskattning av eventuella fördelar har Saelensminde (2004) utgått från att antalet trafikolyckor med personskador kommer att förbli oförändrat på grund av ökade gång- och cykeltrafikanter när man bygger gång - och cykelvägar. En annan norsk empirisk skattning visar att risken för att cyklister skadas svårt eller omkommer reduceras med 4 procent om man flyttar cyklisterna till cykelbanor och med 35 7

8 procent om man flyttar dem till cykelfält (Erke, Elvik, 2006). När det gäller risk för olycka vid förflyttning med cykel finns grova bedömningar av längden på förflyttningen från RES Uppskattningsvis rör det sig om cirka 2 miljarder km. Utifrån dessa uppgifter och antal olyckor bedöms risken till 2,5 skadefall per miljon personkm på cykel. VTI (2011) anger att förflyttning till fots eller på cykel har en skadekvot som är ggr högre än den man har som bilist. I Trafikverkets effektkatalog anges att en fallolycka för cyklist i genomsnitt kostar 0,54 mnkr utryckt i 2006 års prisnivå. Ser man till prisnivå i 2010 och räknar på hela mängden skadade cyklister enligt STRADAsjukvård så blir genomsnittskostnaden för skadad cyklist 1 mnkr. Betalningsvilja för riskreduktion står för den största delen 5. De betalningsviljebaserade kalkylvärdena ska räknas upp med real BNP/capita under kalkylperioden. Baserat på förväntad årlig tillväxt i BNP/capita har en rad uppräkningsfaktorer tagits fram (se avsnitt 4.3). Vid analyser med en tidshorisont på 10 år eller längre ska dessa tillämpas genom att den kortsiktiga värderingen räknas upp på följande sätt: 0,8 mnkr * uppräkningsfaktor + 0,2 mnkr. Vid analyser med kalkylperiod 40 år eller längre innebär detta en värdering på 0,8 mnkr * 1,34 + 0,2 mnkr = 1,27 mnkr. Tabell 9.4. Trafiksäkerhet, kostnad kr per olycka och genomsnitt risk per miljoner kilometer trafikarbete. Prisnivå Olyckskostnad, kort sikt kr Olyckskostnad, lång sikt 0,8 mnkr*uppräkningsfaktorn + 0,2 mnkr Genomsnittlig risk 2,5 Referenser Erke, A. och Elvik, R. (2006) Effektkatalog for trafikksikkerhetstiltak. Oslo: Transportøkonomiskt institutt. Rapport 851/2006. Elvik, R., Mysen Borger, A. och Vaa, T. (1997) Trafikksikkerhetshåndbok: oversikt over virkninger, kostnader og offentlige ansvarsforhold for 124 trafikksikkerhetstiltak. Oslo: Transportøkonomiskt institutt. Elvik, R. (1998) Opplegg for konsekvensanalyser av tiltak for gående og syklende. Forprosjekt., Transportøkonomisk institutt, TØI notat 1103/1998, Oslo, Norge Transportøkonomisk institutt, TØI notat 1103/1998, Oslo, Norge Hultkrantz, L. och M. Svensson, (2007), Värdering av trafiksäkerhet, vad visar forskningen, PM , ESI, Örebro universitet. Jansson, J-O, (2007), Internt PM, Vägverket. 5 Enligt expertbedömning av Östen Johansson, Trafikverket utgörs ungefär 80 procent av betalningsvilja för riskreduktion. 8

9 Sælensminde, K. (2004) Cost benefit analyses of walking and cycling track networks taking into account insecurity, health effects and external costs of motorized traffic Transportation Research Part A 38 (2004). SIKA (2002a), Översyn av samhällsekonomiska metoder och kalkylvärden på transportområdet. SIKA Rapport 2002:4. VTI (2002), Andelen intern olyckskostnad. Underlagsrapport, version 2.3, VTI, augusti 2002 VTI (2011), Skadade fotgängare. Fokus på drift och underhåll vid analys av sjukhusrapporterade skadade i STRADA, VTI rapport 705 9

Och S Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Och S Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Och S Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Kapitel 9 Trafiksäkerhet och olyckskostnader G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 9. Trafiksäkerhet

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska

Läs mer

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16 Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1 Objekt: Handkalkyl 2.1 Innehål: Handledning och Manual Datum: 2010-02-16 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Handkalkylering: samhällsekonomiska

Läs mer

Fakta om cykeltrafik. För många är cykeln enda sättet att få ihop vardagen (...med den motion de behöver för att må bra) 465 miljoner huvudresor/ år

Fakta om cykeltrafik. För många är cykeln enda sättet att få ihop vardagen (...med den motion de behöver för att må bra) 465 miljoner huvudresor/ år Fakta om cykeltrafik För många är cykeln enda sättet att få ihop vardagen (...med den motion de behöver för att må bra) 465 miljoner huvudresor/ år Ett antal personer hindras idag från att använda det

Läs mer

GC-kalk. Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771-921 921 Textelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.

GC-kalk. Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771-921 921 Textelefon: 0243-750 90 www.trafikverket. GCkalk Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771 921 921 Textelefon: 0243 750 90 www.trafikverket.se Version 1,3 Kalkylläge Cykel Tätort Indata nät NULÄGE (JA) Sträcka Rutt

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 7 Tid och kvalitet i persontrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 7. Tid och kvalitet i

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 4 Uppdatering och omräkning av priser

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 4 Uppdatering och omräkning av priser Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 4 Uppdatering och omräkning av priser G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 4 Uppdatering och

Läs mer

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( ) Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse

Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse Samhällsekonomiska värderingar i Sverige och EU en jämförelse Gunnar Lindberg, VTI 1 Sammanfattning De ekonomiska metoder som används är likartade mellan de svenska värderingarna och de som presenterats

Läs mer

Busskostnader Samkalk 1

Busskostnader Samkalk 1 Uppdragsnr: 10104909 1 (12) Busskostnader Samkalk 1 WSP Analys och Strategi har av Vägverket fått i uppdrag att specificera busskostnader i Samkalk-format. Fast sträckkostnad, kostnadsfunktion uppdateras,

Läs mer

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1 Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1 Mikael Svensson & Henrik Jaldell 2014-08-20 Presentation vid MSB Seminarium, Westmanska palatset, Stockholm 1 Översikt arbetslag 1 För

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5. Samhällsekonomiska principer och

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5. Samhällsekonomiska principer och Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5 Kapitel 10 Buller Version 2012-05-16 G L 6(1+0,1) 6

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman

Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman 2015-05-19 2015-2085 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende

Läs mer

Två räkneexempel. Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1. ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB

Två räkneexempel. Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1. ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB Två räkneexempel Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1 ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB Version februari 2005 Förord Transek har fått i uppdrag att uppdatera den tekniska

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Beslutsunderlag för offentlig sektor

Beslutsunderlag för offentlig sektor Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Resenärernas värdering av kvalitetsfunktioner

Resenärernas värdering av kvalitetsfunktioner Bulletin 267, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Samtrafiken Resenärernas värdering av kvalitetsfunktioner vid bytespunkter Tillämpningsrapport Hans Thorselius

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för och Stadens Richard Murray Presentation 6 februari 2013 jämfört med Stadens Byggtid 4½ år istället för 8 år Byggkostnad 5 mdr istället för 8 mdr + bussterminalen

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 14 Operativa trafikeringskostnader för godstransporter

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 14 Operativa trafikeringskostnader för godstransporter Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 14 Operativa trafikeringskostnader för godstransporter G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning

Trafikverkets arbete med fotgängare. Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Trafikverkets arbete med fotgängare Mats Gummesson Sektion Tillgänglighet och hållbar utformning Presentationens innehåll Kort bakgrund Pågående arbete kring fotgängare Kort kring skadade fotgängare Fotgängare

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 14 Fordons- och transportkostnader för godstrafik

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1. Kapitel 14 Fordons- och transportkostnader för godstrafik Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 14 Fordons- och transportkostnader för godstrafik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 14 Fordons-

Läs mer

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå Brödtext Punktlista nivå 1 Punktlista nivå 2 Brödtext Trafiksäkerhetsarbete i Umeå kommun Ur innehållet Underlag - Mångårigt samarbete med Norrlands universitetssjukhus - Trafiksäkerhetsprogram - Trafikdatarapport

Läs mer

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile

Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Störning och samhällsekonomisk kostnad av vägtrafikbuller i Ljungskile Mikael Ögren Akustiker Göteborg den 7 september 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens

Läs mer

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! 1 Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbart eller bara miljöanpassat? Trafik med dagens bilpark Trafik med framtidens bilpark 2

Läs mer

Värdering av restidsbesparingar vid gång- och cykelresor

Värdering av restidsbesparingar vid gång- och cykelresor VTI notat 11 2014 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Värdering av restidsbesparingar vid gång- och cykelresor Tre sammanfattningar Gunilla Björklund Förord Detta notat består av tre sammanfattningar

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet?

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Praktikerns syn på det samhällsekonomiska beslutsunderlaget. Peo Nordlöf peo.nordlof@vv.se Varför samhällsekonomiska analyser? Varför inte vanlig marknadslösning?

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 16 Markanvändning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 16 Markanvändning... 3 16.1. Intrång

Läs mer

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0

Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0 Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil

Läs mer

Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler

Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler 1 (8) Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler Ny ASEK ASEK 6.0 Rapporten Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Läs mer

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23.

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23. Användarhandledning BUSE version 2.21 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

Civ ing Lovisa Indebetou Civ ing Pernilla Hyllenius Mattisson Med bidrag av tekn dr Leif Linderholm 2012-09-27

Civ ing Lovisa Indebetou Civ ing Pernilla Hyllenius Mattisson Med bidrag av tekn dr Leif Linderholm 2012-09-27 Trivector Traffic AB Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund, Sweden telefon +46 46 38 65 00 fax +46 46 38 65 25 Stockholm: Barnhusgatan 16 SE-111 23 Stockholm, Sweden telefon +46 8 54 55 51 70 fax +46 8 54 55

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 7 Värdering

Läs mer

PM 14 maj 2012. Skattning av resande, kostnader och intäkter för Trafikplan 2017

PM 14 maj 2012. Skattning av resande, kostnader och intäkter för Trafikplan 2017 PM 14 maj 2012 Skattning av resande, kostnader och intäkter för I detta pm redovisas resonemang kring resande, intäkter och kostnader för trafik i ett storregionalt stomnät i enlighet med. Antagandena

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för och Stadens Richard Murray Presentation 12 december 2012 jämfört med Stadens Byggtid 4½ år istället för 8 år Byggkostnad 5 mdr istället för 8 mdr + bussterminalen

Läs mer

Hastigheter i Stockholm

Hastigheter i Stockholm Hastigheter i Stockholm Resultat av hastighetsmätningar 1986-2000 Anna-Sofia Holmquist November 2000 2000 Rapport 4 Förord Hastigheten har stor betydelse för såväl risken för trafikolyckor som skadornas

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning Objekt: BVMa_020 Kust till kustbanan, Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, danielsondosk ab Kvalitetsgranskad av: Pär Ström Godkänd

Läs mer

Monetära schablonvärden för miljöförändringar

Monetära schablonvärden för miljöförändringar Monetära schablonvärden för miljöförändringar rapport 6322 december 2009 Monetära schablonvärden för miljöförändringar Gerda Kinell, Tore Söderqvist och Linus Hasselström Enveco Miljöekonomi AB NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras.

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras. YTTRANDE 2012-06-29 Dnr: 2012/0357-13 Cyklingsutredningen Näringsdepartementet Synpunkter till Cyklingsutredningen Översyn av regler som påverkar förutsättningarna för att cykla, i syfte att öka cykeltrafiken

Läs mer

Värdet av att undvika en fotgängarolycka. Jämförelse av riskvärdering och kvalitetsjusterade levnadsår

Värdet av att undvika en fotgängarolycka. Jämförelse av riskvärdering och kvalitetsjusterade levnadsår KONSULTRAPPORT Värdet av att undvika en fotgängarolycka Jämförelse av riskvärdering och kvalitetsjusterade levnadsår 23 april, 2014 Version 1 Ulf Persson, Sara Olofsson, Institutet för hälso-och sjukvårdsekonomi,

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 015-04-01 5 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 4 Allmän kalkylmetodik (steg 1- och -åtgärder) Översiktlig eskrivning av förändringar och uppdateringar i

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet

Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Gränshandel med alkohol och dess effekter på hälsa och produktivitet Per Johansson, Tuomas Pekkarinen och Jouko Verho Per Johansson är professor i ekonometri vid Uppsala universitet och IFAU. per.johansson@

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Marginalkostnadsskattningar för buss och lätt lastbil buller, trafiksäkerhet och vägslitage

Marginalkostnadsskattningar för buss och lätt lastbil buller, trafiksäkerhet och vägslitage VTI notat 31-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Marginalsskattningar för buss och lätt lastbil buller, trafiksäkerhet och vägslitage Mattias Haraldsson Lina Jonsson Mikael Ögren Förord VTI

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen 1 Richard Murray 2013-02-05 Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen Alternativ: Stadens förslag Nya Slussen Alternativ: Slussen plan B Samhällsekonomiska

Läs mer

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. (I flikordning)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. (I flikordning) INNEHÅLLSFÖRTECKNING (I flikordning) 1 ÖVERGRIPANDE KALKYLVÄRDEN 2 INDEX 3 KALKYLPERIODLIVSLÄNGD 4 TID & OCH KVALITET PERSON 5 TID OCH KVALITET GODS 6 TRAFIKSÄKERHET 7 BULLER 8 LUFTFÖRORENINGAR OCH CO2

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012 Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012 Cykelturismen i Europa Omsätter troligen 80 100 mdr kr per år Mest medel och höginkomsttagare Omsätter 700 1 000 kr

Läs mer

Strategier för ett ökat och säkrare gående och cyklande

Strategier för ett ökat och säkrare gående och cyklande Strategier för ett ökat och säkrare gående och cyklande David Lindelöw, HASTA, LTH Vad är en fotgängare? Vad är en cyklist? Det finns ingen GC-trafik om man inte planerar för det Alla är fotgängare; långt

Läs mer

ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING

ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING 2 Förord har av Näringsdepartementet ombetts att genomföra vissa analyser som underlag för överväganden om marknadstillträdet

Läs mer

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm 1 PM :91 Ulf Eriksson Lena Smidfelt Rosqvist -12-01 Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm en utredning med HEAT Sammanfattning Syftet med denna utredning är att studera cyklandets utveckling till och från

Läs mer

Trafiksäkerhet och konjunktur

Trafiksäkerhet och konjunktur Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen

Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen Grön Trafik hållbara transporter i Östersund Fokus: Minska koldioxidutsläppen Agenda 21-vision, och klimatmål i miljöledningssystem Mål: Koldioxidutsläppen ska minska med 15 % mellan 1998-2005 i kommunförvaltningen

Läs mer

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

Trafiksäkerhet landsväg före ändring Trafiksäkerhetseffekter av nya hastighetsgränser Karl-Lennart Bång, KTH Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 till Vägverket att utreda effekter av att ändra hastighetsgränserna från nuvarande 50 70 90 110 km/h

Läs mer

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen Richard Murray 2014-11-10 Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen Alternativ: Stadens förslag Nya Slussen www.stockholm.se/slussen Alternativ: Slussen

Läs mer

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Fråga 1: Övergångsställen

Fråga 1: Övergångsställen Fråga 1: Övergångsställen Järbovägen/Kungsforsvägen som går rakt genom byn trafikeras dagligen av tung trafik. Många gång- och cykeltrafikanter behöver ta sig över vägen under en dag. Hur många övergångställen

Läs mer

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana Maria Börjesson Bakgrund En del misstror samhällsekonomiska kalkyler: - Tunnelbanan i Stockholm inte skulle ha

Läs mer

Vinterdagene, Lillehammer 2014-02-12. Cykling i Umeå planering och vinterväghållning

Vinterdagene, Lillehammer 2014-02-12. Cykling i Umeå planering och vinterväghållning Cykling i Umeå planering och vinterväghållning Ca 120 000 invånare, varav ca 35 000 studenter Genomsnittsålder 38 år Befolkningstillväxt 1000 per år 430 km gator, 225 km g/c-väg 19 % cykelandel (på vintern)

Läs mer

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Ett exempel som underlag till tidsundantag alternativ lägre ställda krav för miljökvalitetsnormer för vatten När är kostnaderna för att genomföra åtgärder

Läs mer

GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND

GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND Lars Leden Leden (1996) beräknade risken, som antal dödade per hundra miljoner personkm, för personbilsförare,

Läs mer

Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg

Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg PM Ändringar efter granskning av vägplan Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg Kungsbacka kommun, Hallands Län Vägplan, 2015-03-31 Projektnummer: 108130 TMALL 0093 PM ändringar efter granskning av

Läs mer

Krister Spolander 2007-05-09 krister@spolander.se 08 720 01 25

Krister Spolander 2007-05-09 krister@spolander.se 08 720 01 25 Krister Spolander 2007-05-09 krister@spolander.se 08 720 01 25 Trafikkontoret Gatuavdelningen, Norra distriktet Krister Isaksson Box 8311 104 20 STOCKHOLM Synpunkter på Cykeln i staden dnr T2007-313-00834

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion

Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion Innehållsförteckning INLEDNING...4 LÄSANVISNING...4 BAKGRUND...4 SYFTE...4 BESKRIVNING AV TRAFIKOLYCKOR OCH DESS KONSEKVENSER...5 TRAFIKOLYCKOR

Läs mer

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl

Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig samhällsekonomisk kalkyl Elektrifiering av E4 Södertälje- Helsingborg översiktlig Grontmij AB Mattias Haraldsson Vår referens Eskilstuna, Mattias Haraldsson Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Personskador i trafiken STRADA Värmland Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Drift och underhåll för cyklisters säkerhet Anna Niska NVF-seminarium Silkeborg, 4 juni 2015 Nollvisionen En förlåtande vägmiljö Photo: Hejdlösa bilder (vänster), Mikael Andersson (höger) Foto: Krister

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Kerstin Robertson, VTI, Sebastian Bamberg, University of Bielefeld, John Parkin, London South Bank University, Aslak Fyhri, TØI Bakgrund

Läs mer

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Användarhandledning BUSE version 2.2 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

Olyckskostnader och värdering inom järnvägssektorn

Olyckskostnader och värdering inom järnvägssektorn Rikard Nilsson Bilaga 7 Banverket 2000-10-19 rikard.nilsson@banverket.se Olyckskostnader och värdering inom järnvägssektorn Det följande är en kort genomgång av kostnader och värdering av olyckor inom

Läs mer

Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil

Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil Nya krockvåldskurvor för fotgängares risker vid påkörning av bil Ny kunskap men samma slutsats vad gäller risken för fotgängare att dödas och skadas allvarligt vid kollision med bil Sedan mer än 15 år

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

RAPPORT 2007:15. Utvecklingsplan för att möjliggöra samhällsekonomiska kalkyler av cykelåtgärder. Analys & Strategi

RAPPORT 2007:15. Utvecklingsplan för att möjliggöra samhällsekonomiska kalkyler av cykelåtgärder. Analys & Strategi RAPPORT 2007:15 Utvecklingsplan för att möjliggöra samhällsekonomiska kalkyler av cykelåtgärder Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman 2014-3668 0480-4503 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

LUFTFÖRORENINGAR. Delrapport. December SIKA Rapport 2002:12

LUFTFÖRORENINGAR. Delrapport. December SIKA Rapport 2002:12 LUFTFÖRORENINGAR Delrapport December 2002 Förord Enligt regleringsbrevet för 2000 ska påbörja en revidering av samhällsekonomiska metoder och viktigare kalkylvärden. En delredovisning av uppdraget ska

Läs mer

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt Trafikprognoser förklarat på ett enklare sätt Trafikprognoser, förklarat på ett enklare sätt Vi planerar idag för morgondagens transportsystem men hur kommer framtiden att se ut? Det vet vi inte och därför

Läs mer