Gunnar Sundqvist. Arbetsmiljö. Swedish Agency for Government Employers

Transkript

1

2 Gunnar Sundqvist Arbetsmiljö Swedish Agency for Government Employers

3 Innehåll Bakgrund arbetsmiljö Arbetsmiljön i statlig sektor 2009 Arbetsmiljölagen, systematiskt arbetsmiljöarbete Undersökning, fördelning av arbetsmiljöuppgifter, riskbedömning Slutsatser - Hälsofaktorer Swedish Agency for Government Employers

4 En god arbetsmiljö främjar verksamhetsutveckling Strategier Vi satsar på en god arbetsmiljö som bidrar till kreativa och lärande arbetsplatser. Vi arbetar aktivt i arbetsgivarsamverkan för att förebygga och hantera hot, våld och andra riskfaktorer. Vi erbjuder medarbetarna flexibla lösningar inom ramen för verksamheternas förutsättningar och behov av utveckling. Swedish Agency for Government Employers

5 Vad är syftet med arbetsmiljöarbetet? 3 minuters bikupa Prata med din granne om syftet med arbetsmiljöarbete Swedish Agency for Government Employers

6 Vad vill vi uppnå genom vårt arbetsmiljöarbete? Ökad hälsa eller Minskad ohälsa Ökad effektivitet Arbetsglädje Välbefinnande må bra Trivsel god stämning Orka med arbete Minskat produktionsbortfall Minskad sjukfrånvaro Minimera fysiska arbetsmiljöproblem Swedish Agency for Government Employers

7 Swedish Agency for Government Employers Bakgrund arbetsmiljö

8 Arbetsmiljöbegreppets utvidgning Arbetarskydd Fysisk arbetsmiljö - olycksfall Kemikalier Belastningsergonomi Psykosociala frågor Arbetsmiljö» Arbetsorganisation» Negativ stress Arbetsliv Swedish Agency for Government Employers -Ledarskap -Livsstil -Friskfaktorer Källa: Bo Dahlbom

9 Dödsolyckor i arbetet efter kön. Arbetstagare Swedish Agency for Government Employers Källa: AV/ISA

10 Den positiva hälsoutvecklingen Ökande medellivslängd ( ) - från för kvinnor - från för män Minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar ( ) - med 40 % för kvinnor - med 50 % för män Minskande dödligheten i cancer har minskat med i genomsnitt 1.5 % per år den senaste 20-årsperioden Swedish Agency for Government Employers Underlaget från Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005

11 Den negativa hälsoutvecklingen Ökning av ängslan, oro och ångest Var tionde man och var femte kvinna led av ängslan, oro och ångest År 2006 hade andelen ökat till var sjätte man och mer än var fjärde kvinna Ökning av sömnbesvär Var åttonde man och nästan var femte kvinna led av sömnbesvär år År 2006 led mer än var femte man och var tredje kvinna av samma åkomma. Andelen överviktiga har fördubblats på 20 år, vilket medfört en ökning av diabetes typ 2. Swedish Agency for Government Employers Underlaget från Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005

12 Generaliseringar om arbetsmiljö i Sverige Fysisk arbetsmiljö bättre Arbete ingen ohälsofaktor Könshälsoparadox Svårare fastställa orsak ohälsa, komplex problembild, långa tidsperspektiv Svårt att avgränsa livsstil hemsituation arbetsmiljö Huvudproblem ofta stress, psykosociala, organisatoriska och/eller ergonomiska faktorer Ohälsa kopplat till jobbstatus Swedish Agency for Government Employers

13 Arbetsmiljöbegreppets utvidgning Arbetarskydd Fysisk arbetsmiljö - olycksrisker Kemikalier Belastningsergonomi Psykosociala frågor Arbetsmiljö» Arbetsorganisation» Negativ stress Arbetsliv Swedish Agency for Government Employers -Ledarskap -Livsstil -Friskfaktorer

14 Hälsokorset Hälsa/ högt välbefinnande (förstapersonsperspektiv) Sjuk (desease) Frisk (tredjepersonsperspektiv) Swedish Agency for Government Employers Ohälsa/lågt välbefinnande (illness)

15 Hur påverkas arbetsförmågan? Ta någon minut och fundera tillsammans med din granne på hur arbetsförmågan påverkas av var man befinner sig i Hälsokorset Vilka reflektioner får du av Hälsokorset? Swedish Agency for Government Employers

16 Swedish Agency for Government Employers Arbetsmiljön i statlig sektor

17 Swedish Agency for Government Employers Sjukfrånvaro i procent av överenskommen arbetstid

18 Arbetsmiljölagen och systematiskt arbetsmiljöarbete Swedish Agency for Government Employers

19 AML 1 1 kap. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Swedish Agency for Government Employers

20 Swedish Agency for Government Employers Källa: Arbetsmiljöverket

21 Roller i arbetsmiljöarbetet Arbetsgivaren har huvudansvaret Arbetstagarna följer föreskrifter, rutiner, använder skyddsutrustning och kommer med synpunkter på hur arbetsmiljöarbetet bedrivs Skyddsombudet är med vid planering och genomförande Företagshälsovården är en expertresurs Swedish Agency for Government Employers

22 Metod Undersök Bedöm risker - skriftligt Åtgärda risker Skriv en handlingsplan Kontrollera effekt av åtgärder Swedish Agency for Government Employers Källa: Arbetsmiljöverket

23 Undersökning, fördelning av arbetsmiljöuppgifter Swedish Agency for Government Employers

24 Undersökning 8 Swedish Agency for Government Employers Hälsobokslut Checklista Medarbetarsamtal Arbetsplatsträffar Friskfaktorer Hälsokontroller Skyddsrond Enkät Intervju Kartläggning: Psykosocialt Ergonomi Hot & våld Kemikalier Maskiner

25 Tillbud och olyckor utgångspunkt för arbetsmiljöförbättringar 9 Tumregel: Det går tio tillbud på varje arbetsolycka. Det är de små oönskade händelserna och tillbuden som ger en fingervisning om var säkerheten behöver förbättras. Swedish Agency for Government Employers

26 Tillbudsrapportering Vilka rutiner finns på er arbetsplats för rapportering av tillbud? Hur fungerar de? Swedish Agency for Government Employers

27 SOCIALT STÖD - kollegorna (men de hinner ej) - ingen tid att dela erfarenheter - hjälp med prioriteringar behövs - endast negativ feedback FÖRVÄNTNINGAR - arbetsgivaren - allmänheten - arbetskamrater - statsmakterna TIDSPRESS HANDLINGSUTRYMME STRESS Swedish Agency for Government Employers ORGANISATION - oklarhet, vem ska göra vad? - chefsroller ORO FÖR FRAMTIDEN - ständiga förändringar - rädsla för uppsägning - upplevd otillräcklighet - datakrångel

28 Stressreaktion Akut stressreaktion Kropp gör sig beredd för kamp, flykt, försvar spela död Sinnen skärps, blicken fixeras och hörseln skärps. Andhämtning blir snabbare. Hjärta slår snabbare. Blodtryck stiger. Blodsockerhalt höjs Blodfetter stiger. Blod koagulerar lättare. Smärtkänslighet minskar. Adrenalin & noradrenalin ökar Kronisk stressreaktion Kropp reagerar inför övermäktiga eller långvariga hot med uppgivenhet. Sinnen är skärpta men man är passiv. Närminne, perspektiv, fokus och närvaro påverkas. Blodtryck blir instabilt Ämnesomsättning går ner. Muskler blir stela och ömmande. Stresshormon kortisol ökar, könshormonerna minskar. Immunsystem försvagas. Smärtkänslighet ökar. Swedish Agency for Government Employers

29 Tillstånd som i hög grad orsakas och påverkas av stress Högt blodtryck Hjärtinfarkt och hjärtkramp Stroke Migrän Magsår Tarmproblem, sår på grovtarmen, magkatarr Klåda Astma Hösnuva och allergier Menstruationsrubbningar Reumatisk ledinflammation Överfunktion i sköldkörteln Diabetes Eksem och psoriasis Tuberkulos och andra infektioner Depression Ångest Fetma Anorexia nervosa Sömnlöshet Sexuell dysfunktion Swedish Agency for Government Employers AB Previa

30 Struktur Kultur Swedish Agency for Government Employers

31 Systematiskt arbetsmiljöarbete riskbedömning och handlingsplan Swedish Agency for Government Employers Källa: Arbetsmiljöverket

32 Årlig uppföljning 11 Arbetsgivaren ska varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Om det inte fungerat bra ska det förbättras Uppföljningen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten Swedish Agency for Government Employers

33 Swedish Agency for Government Employers

34 Uppföljning SAM Bikupa 3 minuter Tala med grannarna om hur uppföljningen av SAM görs hos er Swedish Agency for Government Employers

35 Riskbedömning inför ändring i verksamheten 1. Precisera: Vad innebär den planerade förändringen? Vad - var ska ske? Vilka risker kan det komma att innebära? 2. Gör riskbedömning Hur sannolikt är det att risken inträffar? Är riskerna allvarliga? 3. Åtgärda/upprätta handlingsplan Vilka åtgärder behövs? När ska åtgärderna ske? Vem ansvarar för att genomföra åtgärderna? Swedish Agency for Government Employers

36 Steg 1: Precisera den planerade förändringen Brainstorm: Vilka risker för ohälsa + olycksfall kommer att uppstå efter planerad förändring? Finns tidigare erfarenheter av liknande förändringar? Kan ytterligare undersökningar genomföras som exempelvis: Ronder, pilotprojekt, enskilda samtal, mätningar, medicinska kontroller, intervju/enkät? Swedish Agency for Government Employers

37 Steg 2: Gör riskbedömning Vilken slags ohälsa/olycksfall kan inträffa? Hur troligt är det att något ska hända? Hur allvarlig kan skadan bli? Swedish Agency for Government Employers

38 Steg 3: Genomför åtgärder och upprätta handlingsplan Exempel på åtgärder Stöd och handledning Hjälp med prioritering Kunskaper om risker och förebyggande åtgärder Möjlighet till andra arbetsuppgifter, andra arbetstider, avbrott i arbetet, socialt stöd, hjälpmedel, tekniska skyddsanordningar Genomföra en uppföljning av förändringen Swedish Agency for Government Employers

39 Systematiskt arbetsmiljöarbete - riskbedömning och handlingsplan Swedish Agency for Government Employers Källa: Arbetsmiljöverket

40 Swedish Agency for Government Employers Ansvar

41 Arbetsmiljö- och straffansvar ARBETSMILJÖANSVAR AML Förebyggande syfte Ligger på juridisk person (undantagsvis fysisk person) Kan ej flyttas AG fördelar uppgifter Fördelas i förväg Lätt att tydliggöra STRAFFANSVAR AML och BrB Sanktionerande syfte Riktat mot fysisk person/företagsbot Kan hamna på olika personer Domstol beslutar Straff bestäms efter olycka Ofta komplicerat att fastställa Swedish Agency for Government Employers

42 Swedish Agency for Government Employers Slutsatser

43 Vad vill vi uppnå? Ökad hälsa eller Minskad ohälsa Ökad effektivitet Arbetsglädje Välbefinnande må bra Trivsel god stämning Orka med arbete Minskat produktionsbortfall Minskad sjukfrånvaro Minimera fysiska arbetsmiljöproblem Swedish Agency for Government Employers

44 Friskfaktorer YRKESSTOLTHET TYDLIGA BEFOGENHETER/ BEGRÄNSNINGAR GOD/TYDLIG ARBETSLEDNING MENINGSFULLT ARBETE SOCIALT STÖD TYDLIG ORGANISATION ÖPPENHET ARBETSGLÄDJE ÄRLIGHET VARIATION FRISKVÅRD PÅVERKANSMÖJLIGHETER FEEDBACK NÄRVARANDE CHEF FUNGERANDE UTRUSTNING GOD FYSISKMILJÖ KORTA BESLUTS- VÄGAR TILLÅTANDE KLIMAT KOMPETENSUTVECKLING Swedish Agency for Government Employers Källor: Abrahamsson red. Friskfaktorer, Prevent (2003) samt Antonovsky, Hälsans mysterium Natur och Kultur (1991)

45 Salutogenes Patogenes Främja hälsa Vilka faktorer leder till hälsa? Hur kan vi bibehålla och förstärka hälsa? Vilka friskfaktorer finns på arbetsplatsen? Hur kan vi stärka hälsan genom friskvård? Åtgärda ohälsa Förebygga ohälsa Vilka faktorer leder till ohälsa? Hur kan vi eliminera eller minimera risken för att dessa faktorer uppstår? Swedish Agency for Government Employers

46 Salutogenes - K.A.SAM Begriplighet uppfatta arbetsplatsen som ordnad, sammanhängande, strukturerad och tydlig. Hanterbarhet utmaningar på arbetsplatsen som går att handskas med, vi har resurser till förfogande och kan lita till andras hjälp om det behövs. Meningsfullhet är grunden till motivation. Uppgifter och krav som är värda att engagera energi i. Swedish Agency for Government Employers AB Previa

47 Arbetsmiljöresurser Den heliotropiska effekten beteende utvecklas genom det positiva - men vi minns det negativa längre Broaden and Build - teori - förmågan att lära, analysera och agera stärks vid positiva känslor och gott arbetsklimat Resilience förmågan att klara långvarigt tryck och ständiga utmaningar. Beror på upplevelse av strukturella, kompetensmässiga, emotionella och relationella resurser Swedish Agency for Government Employers

48 Vilka Friskfaktorer vill Du prioritera? Skriv ner den friskfaktor du tycker är viktigast på en Post-it -lapp. 1 max 3 faktorer, en faktor per lapp Swedish Agency for Government Employers

49 Arbetsmiljöbehov SJÄLVFÖRVERK- LIGANDE BEHOV PRESTATIONS- BEHOV Uppmuntra friskfaktorer, hälsa & sund livsstil TRYGGHETS- BEHOV SOCIALA BEHOV Systematiskt samverka för god arbetsmiljö PRIMÄRA BEHOV Förebygga synliga och fysiska arbetsmiljörisker AML Swedish Agency for Government Employers

50 Tips på webbplatser Swedish Agency for Government Employers

51 Arbetsmiljöutbildning 23 maj 2012 Lena Nordlander AB Arbetsmiljöutbildning maj 2012

52 Arbetsmiljö omfattar allt på arbetsplatsen Lena Nordlander AB Arbetsmiljöutbildning maj 2012

53 Våra frågeformulär: 1. Arbetsförhållanden 2. Arbetsglädje 3. Arbetsplatsens utformning och ergonomi 4. Buller, oönskat ljud 5. Diskriminering 6. Friskvård och rehabilitering 7. Inflytande, delaktighet 8. Inomhusklimat 9. Inskolning, introduktion 10. Internkommunikation 11. Jämställdhet 12. Kompetensutveckling 13. Kontorsutrustning 14. Kränkande särbehandling 15. Ledning, chefskap 16. Organisation 17. Relationer, gemenskap 18. Risker och säkerhet 19. Utvecklingssamtal 20. Visuell kvalitet Lena Nordlander AB Arbetsmiljöutbildning maj 2012

54 Arbetsplatsens mående ett kontinuerligt Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM 1. Undersök - Gör en kartläggning/ bedömning av arbetsmiljön - Identifiera behoven - Prioritera arbetsområden 3. Följ upp 2. Genomför - Gör en uppföljande mätning - Utvärdera uppnått resultat - Gör en handlings- & tidsplan - Genomför åtgärder Lena Nordlander AB Arbetsmiljöutbildning maj 2012

55 Inflytande och delaktighet Att kunna påverka och känna sig delaktig i det arbete som man utför och de beslut som man omfattas av är viktigt för att man ska trivas på sin arbetsplats, känna arbetsglädje och kunna ta ansvar. Lena Nordlander AB Arbetsmiljöutbildning maj 2012

56 Tydliga uppdrag Situationer som bör undvikas är alltför höga krav, stort ansvar kombinerat med lite inflytande och/eller litet beslutsutrymme. Lena Nordlander AB Arbetsmiljöutbildning maj 2012

57 Forskningen visar att företag med hög lönsamhet ofta har.. Medarbetare med hög kompetens Organiserat så att medarbetarna har goda möjligheter att påverka sina arbetsuppgifter Klargjort verksamheten så att var och en förstår målet med sina uppgifter Bra ledarskap Bra praktisk personalpolitik Färre stressade medarbetare Lena Nordlander AB Arbetsmiljöutbildning maj 2012

58 Varför bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete? Risker i arbetet identifieras och åtgärdas i tid Ger goda arbetsförhållanden Undviker kvalitetsförsämring Bidrar till god ekonomi i företaget Leder till större ordning och reda Ökar trivsel och engagemang i arbetet Ökar samarbetsförmågan Ökar konkurrenskraften Ger företaget ett gott anseende (attraktiv arbetsplats)(arbetsmiljöverket Lena Nordlander AB Arbetsmiljöutbildning maj 2012

59 Arbetsgivarens och medarbetarens ansvar! När ett företag köper en dyr maskin är det självklart med regelbundet underhåll, det borde vara lika självklart med underhåll av personalen. Lena Nordlander AB Arbetsmiljöutbildning maj 2012

60

61 SPV Hälsa, öppet kontor & datorergonomi Jan-Erik Ståhl Sjukgymnast -83 Ergonom 90- Dator- och kontorsarbetsplatser Datorn i arbetsmiljön Öppna Kontor prevent.se Från eget rum till öppet kontor TYA. Lagerpersonal och chaufförer E-ergonomi BYA. Bevakning och säkerhet Hälsa och ergonomi för bevakningsbranschen jan.erik@ergomore.se

62 SPV Dagens program Hälsocirkel Stress och sömn Självskattning Alkohol Kost Öppet kontor Datorergonomi Sammanfattning och avslut

63 SPV Hälsa & ergonomi Syfte att inte få ont, och må bra att ta ett ansvar för sig själv och kanske andra kostnader för företaget, samhället och individ hur blir det sedan, nästa jobb, hur blir det på ålderns höst

64 SPV Hälsa & ergonomi Att känna välbefinnande och inom rimliga gränser kunna uppnå sina vitala mål (filosofen Lennart Nordenfeldt) Vi mår dåligt, vi är friska men känner inte välbefinnande och kan inte uppnå våra vitala mål, vilket leder till uppgivenhet och tappad energi (professor Eva Vingård Akademiska sjukhuset) Tänka lite mer österländskt; livet är tufft så gläds när du har möjlighet. Men vi i förväntar oss att lycka är normaltillståndet och är olyckliga över att vi inte ständigt är lyckliga. (Privatekonom Annika Creutzer i DI Weekend) Har man för många järn i elden, slocknar elden. (Hans Bratt Hernberg, diakon i Klara Kyrka)

65 Ekonomiska faktorer Konkurrens Anbud Rädsla för det främmande Språk Kön Religion Kulturmönster 8 Skador Olyckor Idrottsskador Bilolyckor Arbetsskador Brist på kompetens Läkare Sjukgymnast Naprapat/Kiropraktor 9 7 Arvet Hälsocirkel 10 6 Individuella förutsättningar Genetik Ämnesomsättning 1 5 Arbetsuppgifter Tungt / lätt Statiskt / dynamiskt Monotoni / variation Arbetsorganisation Arbetsschema 2 Trivsel Inflytande Chef 4 Själen Barndom Socialt nätverk STRESS 3 Ergonomi Stol Bord Belysning Arbetshöjder Kroppen Stark/svag Tränad/otränad Smal/kraftig Missbruk

66 Riskfaktorer för ohälsa Rökning Stress Dålig sömn Genetiken (ärftliga anlag, t.ex. dåliga blodfetter) Otränad Dålig kost Övervikt Miljöfaktorer (Stillasittande) Man måste se på den sammanlagda bilden.

67 SPV Känner du igen dig? Huvudvärk Fjärilar i magen Hjärtklappning Bröstsmärtor Hudutslag Andningssvårigheter Diarré Minskad sexlust Sömnsvårigheter Tål inte andra människor Trötthet som inte går att sova bort Missbruk Tinnitus Ont i rygg och nacke Försämrat minne Irritation Skakande och/eller kalla händer Lätt att överreagera Gnissla tänder (bettskena)

68 SPV Stress Stress = trångmål eller nödläge (SAOL) Människan har bara ett (1) sätt att reagera på extrema påfrestningar rent biologiskt/fysiologiskt. Stressreaktion är ursprungligen ett skydd mot fara Snabba stressreaktioner är ok! Långvarig stress är en hälsofara! Inre stress t.ex. de krav vi ställer på oss själva. Yttre stress, knivhot, arbetsbelastning osv. Stressorsaker är individuella och beskrivs som den påfrestning som vi utsätts för när krav och förväntningar inte stämmer överens med vad vi förmår och kan. I många fall handlar det om oro för det som skall komma, oro för morgondagen, inte oro för det som redan har varit.

69 SPV Några orsaker till stress - Hög eller låg arbetsbelastning, otrygg anställning - Små marginaler, tidspress, skift/nattarbete - Kan inte påverka eller styra arbetet - Konflikter, hemma, chefen, kollegor - Brist på kompetens, teknikstress - Privatekonomi

70 SPV Styr kroppens uthålliga energiförsörjning Kortisol Fett & socker i blodet blodtryck hjärta Adrenalin & noradrenalin ACTH hypofysen

71 SPV Detta händer när vi utsätts för stress Hjärtat, puls och blodtryck stiger Blodet omdirigeras till musklerna, de spänns Blodsocker och blodfetter strömmar ut i blodet Andhämtningen snabb och ytlig Pupillerna dras ihop, tunnelseende Handflator och fotsulor kallsvettig Sexlust och hungerkänslor dämpas

72 SPV Man har nytta av stressreaktionen om man kan rikta eller utnyttja den till en kraftig fysisk aktivitet. Det blir problem först när man inte kan utnyttja stressen.

73 Vad är stress för er? Vad kan jag påverka? Vad kan jag inte påverka? IT systemen Arbetsschema Logistiken Eget förhållningssätt Fysisk träning Avslappningsträning Raster Lokalens storlek Kunderna Trafikhinder Vädret

74 Hur stressen påverkar dig fysiskt Huvudvärk Fjärilar i magen Hjärtklappning Bröstsmärtor Hudutslag Andningssvårigheter Diarré Minskad sexlust Sömnsvårigheter Trötthet som inte går att sova bort Ökad ljudkänslighet Ont i rygg och nacke Muntorrhet Skakande och/eller kalla händer Gnissla tänder (bettskena)

75 Hur stressen påverkar ditt beteende Irritabilitet Irrationalitet Tål inte folk (den egna familjen) Tål inte störande ljud Blir lätt misstänksam Cynism Minskad empatisk förmåga Negativa attityder

76 Tänkbara konsekvenser av stress Känsla av att inte ha tid (sant eller falskt) Dålig planering av jobbet Dålig ergonomi Dåligt samarbete Irritation Sämre kvalitet på det som görs Spända muskler, lättare att få ont Sömnstörningar, sämre återhämtning

77 Sömn Normalt sover vi ungefär en tredjedel av vårt liv. Sömnen är en återhämtningsfas för både kropp och själ. Under djupsömnen repareras små cellskador i hjärnan och kroppen som uppstått under dagen. Ämnesomsättningen och temperaturen går ner. Hjärnan skaffar kraft för att stå emot stress och immunförsvaret stärks. Under sömnen avlöser fem olika stadier varandra rytmiskt i sömncykler. Varje cykel är på 80 till 100 min och upprepas 4-5 gånger per natt.

78 Insomningsstadiet Stadium 1 En övergång från vakenhet till sömn. Under detta stadium tillbringar vi enstaka minuter av den totala sömntiden och vi är mycket lättväckta. (källa Sanofi Aventis)

79 Stabil sömn Stadium 2 I detta stadium befinner vi oss under procent av sömntiden. Tydliga fysiologiska förändringar kan iakttas: andningen blir långsammare, hjärtfrekvens och blodtryck sjunker och musklerna slappnar av. Eftersom ämnesomsättningen sjunker, sjunker också kroppstemperaturen med någon tiondel. (källa Sanofi Aventis)

80 Stadium 3 och 4 Dessa stadium utgör djupsömnen och den bör omfatta mellan 15 och 20 procent av den totala sömntiden. Vi är svårväckta och det krävs ljudnivåer runt 70dB (det motsvarar ljudet från en lätt motorcykel) för att vi ska vakna. Tillväxthormon utsöndras och det är troligen nu som det mesta av hjärnans återhämtning sker. Musklerna är kraftigt avslappnade, vi rör oss knappt alls, men vissa människor, framför allt män, börjar snarka. Det har gått ett par timmar sedan vi somnade och vi växlar upp till stadium 2 igen. Vi rör på oss och vaknar kanske några sekunder. Nu börjar kampen mellan den vanliga sömnen och nästa stadium, drömsömnen. (källa Sanofi Aventis) Djupsömn

81 REM-sömn Drömsömn - REMsömn Rapid Eye Movement Sleep (snabba ögonrörelser) utgör den klassiska drömsömnen. Den bör omfatta 20-25% av den totala sömntiden. Idag vet man att vi även drömmer under andra stadier, framför allt under stadium 2. Den återkommande REM-sömnen är dock viktig för att sömnen ska få fullgod kvalitet. Den har särskilt stor betydelse eftersom intryck och kunskaper från korttidsminnet till långtidsminnet överförs under den perioden. Musklerna slappnar av ännu mer och även om vi skulle vilja så kan vi inte resa oss nu. Fanns inte den spärren skulle vi kunna gå och leva ut våra drömmar, vilket skulle vara farligt. Andningen, hjärtfrekvensen och blodtrycket ökar. Vi hamnar på samma nivå som när vi är vakna, ibland högre. Förändringen kommer plötsligt och kan innebära en ökad risk för hjärtinfarkt vilket hänger ihop med vad vi drömmer. Blodgenomströmningen ökar i underlivet hos både män och kvinnor och män kan få erektion, utan att drömmen behöver handla om sex. Under REM-sömnen blir vi också kallblodiga (källa Sanofi Aventis)

82 Sömnproblem skadligt för hälsan För lite sömn kan leda till; koncentrationsproblem depressioner infektionskänslighet för tidigt åldrande och till och med allvarliga sjukdomar. Forskning visar att för lite sömn ökar risken för diabetes typ 2 (vuxendiabetes) och fetma. Vid sömnrubbningar aktiveras stresshormoner som i sin tur stör sockeromsättningen i kroppen. Utsöndring av tillväxthormon rubbas och halterna av leptin minskar. Leptin är ett hormon som har stor betydelse för aptitreglering. Lägre leptinhalter leder till ökat sug efter fet och söt mat.

83 Sömnstörning En vetenskaplig definition på sömnproblem är: Besvär minst varannan dag under en period av tre veckor. En sömnstörning kan vara: en förlängd insomningstid med mer än 45 minuter, flera uppvaknande som varar mer än fem minuter, för tidigt uppvaknande med mer än 60 minuter, eller en total sömnförkortning med minst 90 minuter. Dessutom ska man känna sig så trött dagtid att man inte klarar av jobb, fritid och familj för att det ska definieras som en sömnstörning.

84 Tuppluren, Powernap - en väl investerad halvtimme Vi bör unna oss en tupplur när vi känner oss trötta. Tuppluren bör vara högst 30 minuter. Till och med några minuters tupplur kan faktiskt göra att vi blir piggare. Stärker immunförsvaret, gör oss kreativare och piggare

85 Så får du en bättre sömn Sovmiljön Tyst: Minimera ljudnivån. Lågmält prat - 45 decibel - räcker för att väcka en sovande människa. Svalt: Sovrummet bör ha en temperatur mellan 13 och 18 grader. Mörkt: Ju ljusare miljö, desto svårare att sova och somna. Ljus har precis som ljud en väckeffekt. Omkring 9 procent av rumsljuset släpps igenom av slutna ögonlock. Monotoni: Nervsystemet reagerar på förändring, och därför är det viktigt med monotoni vid insomnandet. Jämför med hur svårt det är med koncentrationen vid bilkörning på en spikrak väg som saknar annan trafik och omges av en ändlös slätt. Sängen: Lagom mjuk och följsam, kroppsbredd plus 40 cm, kroppslängd plus 20 cm. Manglade lakan i naturmaterial. Sov gärna naken så håller du lättare temperaturen. Använd inte sängen till annat än sömn - och sex.

86 Ändra ditt beteende Stress: Ständig stress utan återhämtning påverkar hjärnan och sömnen ger inte längre den återhämtning den ska ge. Ha inte för många bollar i luften samtidigt - lär dig säga nej! Fysisk aktivitet: Motionera regelbundet, dock inte för sent på dagen. Mat: Undvik tunga måltider nära sänggåendet - matsmältningen håller dig vaken halva natten. En tom mage är heller inte bra för sömnen. Dryck och stimulantia: Alkohol ökar sömnigheten avsevärt men gör att du sover sämre. Undvik kaffe, coca-cola och starkt te, som innehåller uppiggande koffein. Oregelbundna tider: Nattliv, sena studier eller småbarnsvak gör att man sover på andra tider, vilket i sin tur gör att man har svårt att somna nästa kväll. Varva ner i tid: En till två timmar innan du ska sova, avsluta alla viktiga saker. Ägna sista tiden före sömnen åt tv, en bok eller småprat. Inget som anstränger hjärnan.

87 Alkoholmissbruk Exempel på varningstecken. - Spritlukt. - Koncentrationssvårigheter - bristande funktion på arbetet. - Tänjer på flextiden. Kommer för sent. Går tidigt. Tar längre pauser. - Upprepad korttidsfrånvaro och tillfällig frånvaro. - Skapar oro och irritation på jobbet rastlös, irriterad, nervös och nedstämd. - Gör bort sig på personalfester, kurser eller liknande. - Och det kan vara precis tvärtom, man sköter sig perfekt. Läkemedels- och narkotikamissbruk Utvecklas vanligtvis fortare. Blandmissbruk är vanligt. Varningstecknen kan vara samma som för alkoholmissbruk, dessutom: - Rödögdhet - Hyperaktivitet - Pupillförändringar Var uppmärksam på förändringar Beteendeförändringar kan vara tecken på missbruk. Prata med dina medarbetare. Det viktiga är att du reagerar och agerar. Du ska inte ställa diagnos.

88 Alkohol och droger Bry dig och gör det i tid Ju tidigare du agerar, desto större är möjligheten att lyckas Prata med din chef, eller chefens chef Ta hjälp av företagshälsovården, Länkarna, AA eller Alna

89 KOST Varför måste vi äta? energi byggstenar immunförsvar Varför äter vi? hunger gott lust tröst sällskap belöning Hur äter vi? snabbt slarvigt oregelbundet felaktigt bekvämt

90 Kost Fördelning mellan Fett olivolja, fet fisk, avocado, nötter Protein fisk, skaldjur, fågel, kött, ägg, bönor (Långsamma) kolhydrater fullkornspasta, fullkornsris, råris, mörkt rågbröd

91 Kost GI metoden går ut på att äta långsamma kolhydrater för att hålla blodsockret på en jämn och balanserad nivå Glykemiskt index, förkortat GI, är ett mått på hur snabbt blodsockret stiger efter att du ätit ett livsmedel som innehåller kolhydrater. Ju snabbare blodsockret höjs desto högre GI värde. Livsmedel som innehåller fett och protein har inget GI värde Förenklat går GI metoden ut på hur lång tid det tar för livsmedlet du ätit att brytas ner i magsäcken och näringsämnena att komma ut i blodet. Du får en snabb eller långsam höjning av blodsockret beroende på vad du ätit.

92 BMI BMI är förkortning för Body Mass Index, kroppsmasseindex. BMI anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen BMI=kroppsvikt (kg) / (kroppslängd*kroppslängd (m) ). Exempel 85kg / 1,80m x 1,80m =???? 1,80x1,80=3,24 85 / 3,24 = 26,2 Vikt Män Kvinnor Underviktig <20 <18,6 Normalviktig 20,0-25,0 18,6-23,8 Överviktig 25,0-30,0 23,8-28,6 BMI kan bli missvisande om man t ex är: väldigt lång barn och ungdom väldigt muskulös Kraftigt överviktig Tabellen visar gränsvärden enligt WHO >30 >28,6

93 Midjemåttet mått på underhudsfett Det är inte fullt tillräckligt att mäta vikt i förhållande till längd. Fördelningen av fetman är en hälsorisk. Mät midjemåttet i omfång i centimeter kring naveln Ett sätt att se om man ligger i farozonen för hjärt- kärlsjukdomar och för tidig död. Mäns midjemått bör vara under 102 cm Kvinnors midjemått bör vara under 88 cm Källa: WHO

94 Bukhöjd mått på fett runt de inre organen i buken Nya forskningsrön visar att det heller inte räcker med att mäta midjemåttet utan nu ska man mäta bukhöjden. Det man mäter är mängden fett som är lagrat kring de inre organen i buken. Lägg dig på rygg, dra upp benen, lägg något på magen, vid naveln, linjal, tumstock eller liknande. Mät avståndet mellan föremålet och golvet. Mäns bukhöjd bör vara under 22 cm Kvinnors bukhöjd bör vara under 20 cm

95 Kost Hur blir ett dåligt val bättre? Byt ut Frukostflingor, Cornflakes mot - All Branflingor Vitt bröd mot - surdegsrågbröd eller fullkornsbröd Vanlig pasta mot - fullkornspasta Klibbigt ris mot - långkornigt ris, råris eller fullkornsris Godis och chips mot - mörk 70% choklad, torkade aprikoser eller nötter Minska antalet potatisar och gräv i salladsbuffén

96 Enkla råd Först och främst måste Du välja en (1) metod. Oavsett metod så; välj den mat du tycker om ät lagom mycket mat (eller träna mer) fördela maten över dagen (frukost, lunch, middag) ät lagom mycket fett av bra sort ät fiberrik mat ät minimalt med socker (sluta att dricka läsk)

97 Tre grundstenar för återhämtning God sömn, 7-8 timmar ( Motionera regelbundet och det bör vara roligt Ät bra mat som du tycker om.och det handlar om att hitta en balans i livet.

98 Erfarenheter av öppet kontor EON Banverket Alfa-Laval Arbetsförmedlingen Globen Försäkringskassan Östersund Spendrups Sveriges Radio P1 KPA Mälarenergi Prevent IVL Svenska Miljöinstitutet AB HTF Verket för Högskoleservice Föreningssparbanken IT Stadsarkivet Riksantikvarieämbetet Hyresgästföreningen CSN Sundsvall och Kiruna Tidningen Mitt I

99 Fysiska förutsättningar öppet kontor Från eget rum till öppet kontor Ljud Möblering Förvaring Dagsljus Belysning Trivsel

100 Ljud Verksamhetens art (90% personalkostnader 10 % övrigt) Antal kvadratmeter Möblering Material; tak, golv, skärmar, tyger, stoppade möbler Samtalsrum, konferensrum, telefonhytt, tysta stolar Jobba hemifrån, kundbesök, semester, osv. Alla är sällan där samtidigt

101 Oljud på kontor Ventilation Kopiator, fax, skrivare Telefoner Radio Stegljud, sorl, samtal utan mening, skratt Subjektiva upplevelser, vem säger vad, hårdrock eller klassisk musik Sammantaget stora risker för mental trötthet

102 Möblering Platta bildskärmar-andra bordsskivor Andra bordsskivor-andra möbleringsalternativ Sitta mot varandras ansikten Sitta med ansiktet mot någons rygg Sitta med ryggarna mot varandra Vad ska möbleringen syfta till

103 Förvaring Individuell förvaring Gruppförvaring Arkiv Höjder, materialval, ljudabsorbenter, placering

104 Dagsljus Allt mer vanligt med stora fönster, alla ska få dagsljus Ålder och individuella olikheter Skilja på direkt solljus och dagsljus Dagsljus in i bildskärmen Dagsljus i synfältet Utemarkiser, persienner, gardiner på fler skenor, vikgardiner

105 Belysning Kunna se och arbeta Skapa atmosfär Hälsoaspekt Olika krav i olika åldrar Tre olika grundprinciper: Downlights eller liknande mörkt tak Uppåt och nedåtriktat platsorienterat Enbart uppåt, eller delvis upp och ned ljus med bra bordslampa Belysa de få väggar som finns Olika typer av lysrörsfärg

106 Trivsel Skapa värme i arbetsmiljön Skapa trygghet Vacker miljö skapar vackra tankar Stoppade möbler, tyger, färger, belysning, andra möbler och möbleringssätt Detta kan leda till mindre stress = mindre ljudkänslighet Resolve

107 Resolve

108 Samspel med andra Inte ett flyttprojekt - en omorganisation ytterligare, men denna gång blev man av med rummet Utan eget rum, ingen dörr Man synliggörs Tappar sitt revir Kan inte själv bestämma när man vill vara tillgänglig och när man vill vara ostörd

109 Samspel med andra För att få det att fungera krävs delaktighet och därigenom skapas en ansvarskänsla Innan flytt, för och nackdelar, farhågor Under flytt Efter flytt, enkäter, fortlöpande arbete med spelregler Gruppen/erna, eller företaget skapar själva de spelregler för vad som ska gälla på respektive avdelning eller på företaget, inte konsulten utifrån

110 Spelregler Telefonkultur Skratt och spontana möten Vad är tillåtet, powernap, fötterna på bordet, surfa på nätet Hur signalera jag vill inte störas, hålla koncentrationen osv.

111 Sammanfattning Stress skapar ökad ljudkänslighet Mera ljud på arbetsplatserna Mera och högre ljud på gymmet, puben, restaurangen, hemma, bostadsområdet Ta ett personligt ansvar, säg till, acceptera inte Tystnad på arbetsplatsen-skapa oaser, tystnad på fritiden Får vi be om största möjliga tysssssstnad..

112 Ergonomisk Arkitektur ECCO Kontor

113

114

115

116 Att sitta Långvarigt sittande Bristande träning av skelett, leder, muskler Bristande aktivering av hjärta, lungor, kärl Minskad energiåtgång Störningar i mage & tarm Skelet t urkalk -ning Ökad risk, benbrot t Sämre rörlighe tbalans Ökad risk att falla Dålig konditio n Orkar mindre, rör sig mindre Sämr e musk elstyrka Hjärt/kärlsjukdoma r Högt blodtryck Kärlkramp Hjärtinfarkt Diabete s Övervikt Förstoppning Tarmfickor mm. Besvär, smärta och värk Minskad livskvalitet

117 Somewhere, something went terribly wrong

118

119 Ergonomi

120 90 Aktivt sittande

121 Ridsitt

122 Stolar

123 Stå & Sitt 55 % av arbetstiden Variation Vana & Träning Skor Hög fotpall Mjuk matta

124 Variation

125 Skrivbord

126 Tangentbordsteknik

127 Handled

128 Musarm

129 Tangentbord

130 Musarm o Arbeta med vänster hand o Kortkommandon o Musen vid magen o Mindre tangentbord o Mousetrapper eller liknande

131 MouseTrapper

132 Bildskärm

133 Bildskärm o Höjd och avstånd o Kvalité o Upplösning o -800x600 o -1024x768 o -1280x1024 o Uppdateringsfrekvens -minst 75 Hz

134 Dagsljus

135 Bärbart

136 Tillbehör bärbar dator

137 Manushållare & tillbehör

138 Tre olika principer Belysning

139 Arbetsljus

140 VARIATION

141

142 Det viktigaste för god hälsa är att man TRIVS MED SIG SJÄLV & SITT LIV!