Utländska investeringar i den svenska life science-industrin

Transkript

1 INVEST IN SWEDEN AGENCY Utländska investeringar i den svenska life science-industrin Framgångar på sluttande plan

2 Invest in Sweden Agency, ISA, är en myndighet med uppdrag att genom information och kontakter aktivt medverka till att utländska företag i olika former investerar i Sverige. Investeringarna kan bl.a. ta formen av nyetableringar, expansionsinvesteringar, samarbetsavtal, strategiska allianser och förvärv. ISA har huvudkontor i Stockholm och utlandskontor i USA och Japan, Kina och Indien. Därutöver samarbetar ISA med många offentliga och privata aktörer, både i Sverige och utomlands. Rapporten är framtagen på uppdrag av Invest in Sweden Agency, Läkemedelsindustriföreningen och VINNOVA. Författare är Björn Bergstrand.

3 Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning med Slutsatser och Rekommendationer 7 Inledning 16 Sveriges life science-sektor 19 Drivkrafter bakom utländska direktinvesteringar i life science-sektorn 28 Konkurrens om utländska direktinvesteringar fem länder jämförda 40 Danmark 42 Irland 45 Kanada 49 Singapore 52 Skottland 55 Investeringscase varför väljer företag olika länder 59 Wyeth/Irland m.fl. 60 Wyeth/Irland 64 Vascutek/Skottland 66 Pfizer/Sverige 67 Amgen/England 69 Olympus/Tyskland 70 Kendle/Sverige 71 Eisai/England 72 Biogen Idec/Danmark 73 Cellartis/Skottland 75 Appendix Studiens inriktning och tillvägagångssätt 78 Intervjulista 80 Källförteckning 81 Utländska direktinvesteringar till Europa, Kanada och Singapore 1/ /

4 2

5 Det var en gång ett land som var väldigt framgångsrikt inom läkemedelsutveckling. Världsledande läkemedelsföretag hade stora FoU-anläggningar där och kvaliteten på den akademiska forskningen gjorde andra länder, stora som små, fyllda av avund. Hur kunde så mycket bra presteras i ett så litet land? Successivt förändrades dock världen. Många andra länder såg en lysande framtid i att utveckla och producera läkemedel och gjorde allt för att bygga upp egna framgångsrika industrier. Företag från hela världen attraherades till dessa nya, framtidsinriktade aktörer. I landet som en gång var så bra betraktade man stillsamt denna utveckling, alltmedan de industriella flaggskepp man förlitat sig på för välståndsutvecklingen sakta styrde därifrån. Men en dag bestämde sig landet för handling. Alla goda förslag som under åren lagts fram för att återta förlorad mark och skapa nya landvinningar infördes utan vidare utredning eller långbänk. En ny typ av kollektiv kraft slog rot. Efter några år märktes en ny närvaro av de främsta forskarna och de främsta företagen i landet. Det var ju där som löften om nya läkemedel och behandlingsmetoder bäst kunde förverkligas. Dessutom var det ett fantastiskt land att arbeta och leva i. Och det dröjde sedan länge innan utredningar som denna behövde göras. 3

6 4

7 Förord Life sciences är en av våra viktigaste branscher idag och i morgon, i Sverige och globalt. Framsteg inom denna bransch läkemedel, bioteknologi, medicinsk teknik betyder självklart mycket för den enskilde individens livskvalitet samt för samhället, bl.a. i form av ekonomisk tillväxt och en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Invest in Sweden Agency, ISA, har i årets rapport Investeringar i den svenska och globala ekonomin Vad väntar Sverige? valt att närmare studera Sveriges attraktionskraft för kompetensdrivna investeringar. Anledningen till att vi valt denna inriktning är att för en kunskapsekonomi som den svenska är det av stor betydelse att vi lyckas attrahera just kompetensdrivna investeringar från utlandet. Dessa bidrar till att bredda basen av högkvalificerad arbetskraft samt av avancerade teknologier och produkter. Därtill kommer att det är angeläget att öka inflödena från utlandet av kapital, teknologier och humankapital eftersom allt fler företag i Sverige flyttar ut inte bara produktion utan även forskning och utveckling. Betydelsen av life science-sektorn förklarar varför ISA i samarbete med Läkemedelsindustriföreningen (Lif) och Verket för innovationsutveckling (Vinnova) önskat göra en fallstudie på denna sektor. Studien har genomförts av Björn Bergstrand, som jämfört Sverige med fem andra länder och som även analyserat tio specifika investeringsfall. Författaren har djupintervjuat företagen ifråga och gjort så på temat: Varför väljer olika företag olika länder? Bakom denna frågeställning finns en annan och mer övergripande fråga: Hur har life sciencesektorn i Sverige utvecklats och hur har den klarat den globala konkurrensen? Tyvärr är svaren på dessa frågor något nedslående. För 25 år sedan hade Sverige en världsledande ställning inom läkemedelssektorn. Det är svårt att hävda att vi har det idag. Som föreliggande studie visar förlorar vi i konkurrenskraft. Motargumentet skulle kunna vara att det är ganska naturligt att ett litet land som Sverige har svårt att hålla en tätposition i en allt mer intensiv global konkurrens med många nya aktörer. Men argumentet håller inte: Ett antal andra, och även de mindre, länder som inte hade någon life sciencesektor att tala om för 25 år sedan, har med målmedvetna, ambitiösa och långsiktiga satsningar byggt upp konkurrenskraftiga kluster inom detta område. Det är bl.a. till dessa länder som Sverige förlorar marknadsandelar. När detta väl är sagt, ska också sägas att, som det heter, loppet är inte kört. Sverige har fortfarande en stark ställning inom life science-sektorn. Men för att vi ska lyckas hävda oss i morgondagens globala konkurrens krävs ett engagemang (commitment) från statsmakternas sida gentemot denna så viktiga bransch och för övrigt gentemot flera andra strategiskt viktiga branscher. Författaren och Invest in Sweden Agency svarar själva för innehåll och bedömningar. Stockholm i februari Kai Hammerich Generaldirektör 5

8 6

9 Sammanfattning Under hela 2000-talet har företrädare för den svenska life science-sektorn forskare, företagsledare, fackliga representanter m.fl. pekat på behovet av åtgärder för att stärka sektorns globala konkurrenskraft. Det är nu viktigare än någonsin. Denna studie visar att Sveriges position som ett internationellt framstående forskningsland har försvagats och att andra länder konkurrerar ut Sverige om de nyinvesteringar i FoU och produktion som görs. Vinnarna i slaget om de utländska direktinvesteringsprojekten är länder som erbjuder bra ramvillkor, långsiktiga koordinerade satsningar på att bygga upp life science-sektorn samt ett effektivt investeringsfrämjande. Alternativt stora länder som redan har betydande life science-aktiviteter för utländska företag. Länder som Irland, Kanada och Singapore har under de senaste åren byggt upp kraftfulla life science-sektorer och attraherar nu både FoU- och produktionsinvesteringar i mängd. Satsningarna karaktäriseras av ett starkt statligt engagemang. Sverige, som är attraktivt för förvärv och forskningssamarbeten, attraherar trots detta inga utländska nyinvesteringar och ett begränsat antal expansionsinvesteringar. Sverige lider också av en industriell sårbarhet. Beroendet av AstraZeneca är stort. Givet AstraZenecas utveckling under senare år föreligger en risk för neddragningar av FoU-verksamheten i Sverige. Det föreligger också risk för minskade exportintäkter till följd av patentutgångar på vissa av företagets produkter. Inga svenska bioteknikbolag har idag produkter på marknaden som kan kompensera för eventuellt minskade exportintäkter för AstraZeneca. Industristrukturen kännetecknas av vidare ett antal stora företag och en mängd små, men alldeles för få medelstora företag. Det finns dock förutsättningar för Sverige att bli ett attraktivt land för utländska direktinvesteringar, men det kräver både handling och attitydförändring. 7

10 SVERIGES STYRKOR FÖR UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Det bedrivs högkvalitativ forskning i Sverige De svenska bioteknikföretagen har etablerat ett flertal internationella allianser och pipeline med läkemedelskandidater är större än någonsin tidigare, vilket är ett gott kvitto på forskningskvaliteten. På flera områden tillhör också svensk forskning den internationella eliten. Sverige har en relativt stor och diversifierad life science-sektor Sverige är födelseplats för en rad internationellt framgångsrika life science-företag och idag hem till cirka 820 företag med ungefär anställda. Företagen är aktiva inom många av life sciencesektorns delbranscher. Sverige erbjuder ett attraktivt affärsklimat och är ett av världens mest konkurrenskraftiga länder En rad jämförande analyser och studier visar att den svenska ekonomin tillhör en av världens bättre. Några exempel är World Economic Forums Global Competitiveness Index och IMDs World Competitiveness Yearbook. Den ekonomiska tillväxten tillhör de bättre av EUs medlemsländer och Sverige placerar sig högt i rankings om konkurrenskraft, livskvalitet och innovationsförmåga. Ur ett life science-perspektiv är transparensen, stabiliteten och förutsägbarheten en styrka. Sverige har lyckats attrahera några betydande produktionsinvesteringar Exemplen GE Healthcare och Pfizer visar att Sverige kan vara attraktivt för produktionsinvesteringar inom life science-sektorn. I GE Healthcares fall avsåg investeringen om 720 mkr en utbyggnad av anläggningen för proteinseparation i Uppsala. Pfizer investerar över 1,5 miljarder kronor i en ny anläggning för bioteknologisk produktion i Strängnäs, placerad bredvid Pfizers befintliga anläggning. SVENSKA SVAGHETER Ingen utländsk nyetablering av forskning eller produktion har gjorts i Sverige senaste 20 åren Sverige har under 2000-talet erhållit ett flertal expansionsinvesteringar inom life sciences. Så långt denna studie kunnat belägga har dock inget utländskt life science-företag etablerat forsknings- eller produktionsverksamhet från scratch i Sverige på åtminstone 20 år. Detta får betraktas som ett underbetyg, då så har skett i andra länder. Rena nyetableringar även av utländska företag behövs för att skapa starka kompetenskluster. Sverige saknar grundläggande forskningsincitament Två tredjedelar av OECD-länderna erbjuder någon form av skatterabatterad forskning, dock ej Sverige. Det gör att det i Sverige inte finns samma finansiella förutsättningar för den innovativa framtidsforskningen som i andra länder. Enligt den undersökning som SwedenBio lät göra bland sina medlemmar 2007 lyfte mer än hälften av de svarande fram ett internationellt konkurrenskraftigt skatteincitament som den enskilt viktigaste regeringsåtgärden för att stimulera företagsklimatet och nya jobb. 8

11 Sverige har inte det batteri av företagsstöd som erbjuds i andra länder Det framstår som uppenbart att de finansiella incitamenten i form av etableringsstöd, regionalstöd, forskningsstöd och annat som erbjuds i exempelvis Irland och Singapore, har en positiv påverkan på utländska ny- och expansionsinvesteringar. Svensk forskning är inte lika uppmärksammad som tidigare En jämförelse mellan olika länders vetenskapliga publikationer visar att svensk forskning sackar efter flera av konkurrentländerna. Trots att Sverige fortsätter att producera mycket vetenskapliga artiklar, blir dessa inte refererade i samma utsträckning, speciellt inte i högt citerade publikationer. Länder som Schweiz, Danmark, Nederländerna och Tyskland har lyckats betydligt bättre. Se vidare Vetenskapsrådets rapport Hur mycket citeras svenska publikationer? Bibliometrisk översikt över Sveriges vetenskapliga publicering mellan 1982 och Sverige kan inte påvisa en koordinerad statlig satsning på bioteknik I länder som Irland, Skottland, Singapore tar staten en påtaglig och aktiv roll i utvecklingen av life science-sektorn och betydande summor satsas. I Sverige saknas den övergripande strategin och handlingsplanen och det som görs upplevs både som för snålt tilltaget och för fragmenterat. Den svenska life science-sektorn har ingen sysselsättningstillväxt Det är ungefär lika många anställda i den svenska life science-sektorn 2007 som i början av talet. 9

12 Slutsatser Ett vassare Sverige krävs både för att attrahera och behålla utlandsinvesteringarna Sverige brister i attraktivitet som forsknings- och produktionsland inom life sciences. Länder som Irland, Kanada, Singapore och Skottland, som för mindre än år sedan helt saknade industriell tradition inom life sciences attraherar nu fler utländska ny- och expansionsinvesteringar inom life science än Sverige. Att Sverige inte lyckats attrahera en enda utländsk nyetablering inom FoU eller produktion den senaste 20-årsperioden måste ses som ett misslyckande, även givet att nyetableringar endast utgör en liten andel av de globala investeringsflödena. Andra länder lyckas genom nyetableringar få helt nya utländska aktörer till sina kompetenskluster, men inte Sverige. Om man anser att internationellt konkurrenskraftiga industrikluster byggs upp av en mångfald företag, både vad gäller inriktning, storlek och ursprung, så borde ett kontinuerligt nytillskott av utländska företag vara önskvärt för att klustret ska behålla sin dynamik och kritiska massa. Värt att notera är att ett lands förmåga att attrahera utlandsinvesteringar också påverkar förmågan att behålla de företag som finns här. Det handlar både om attraktions- och retentionskraft. Vinnarna av nya utlandsinvesteringar är länder med en tydlig strategi för sin life science-sektor Det är vidare tydligt att ett land som bestämmer sig för att agera kraftfull till stöd för sin life sciencesektor också kan bli mycket lyckosam i att attrahera utländska direktinvesteringar. Det manifesterar också för omvärlden en politisk vilja och ett stöd för sektorn som kan vara en nog så viktig faktor i samband med investeringsbeslut. Irland, Kanada, Skottland och Singapore är länder som lyckats mycket väl i att attrahera utländska ny- och expansionsinvesteringar, både FoU-investeringar och produktionsinvesteringar. Gemensamt för dessa länder är ett fokuserat och koordinerat arbete för få till stånd utlandsinvesteringar, parat med ett bra affärsklimat, attraktiva incitament och kraftfulla satsningar på life science-sektorn. Irland är Europas klart lysande stjärna, framförallt produktionsinvesteringar men i allt högre utsträckning även FoU-investeringar. En tydlig ambition om att förflytta Irland högre upp i förädlingsvärdekedjan parat med stora ekonomiska satsningar både på forskningsprogram och företagsstöd ger tydliga avtryck i utlandsinvesteringarna. I kombination med Europas lägsta företagsskatter blir Irland ett högintressant alternativ. I Singapore görs världens sannolikt mest fokuserade satsning på life sciences. Stora summor har investerats för att bygga upp grundläggande forskningskapacitet och innovationsfrämjande initiativ. I kombination med ett attraktivt företagsklimat och kraftfulla incitament flödar de utländska direktinvesteringarna. Intressant att notera är att flera framstående svenskar bistår Singapore i dess arbete. 10

13 Det krävs forskning av världsklass för att attrahera globala forskningsinvesteringar Alla tillgängliga studier pekar i samma riktning: det krävs akademisk forskning av världsklass för att attrahera globala forskningsinvesteringar. En rad andra lokaliseringskriteria behöver självfallet också tillfredsställas, men utan en hög kvalitet i forskningen liksom högt kvalificerad arbetskraft blir inte det utländska direktinvesteringsprojektet av. För produktionsinvesteringar är detta samband inte lika tydligt, även om vissa typer av produktionsaktiviteter behöver ligga i anslutning till forskningen eller är av en sådan art att väldigt speciell kompetens efterfrågas. Befintliga enheter drar ofta det längre strået när företagen ska expandera Av de utländska ny- och expansionsinvesteringar som görs är huvuddelen expansionsinvesteringar. Studier visar att befintliga enheter ofta drar det längre strået när företagen ska expandera det framstår många gånger som både enklare, mer kostnadseffektivt och mindre riskfyllt. Samtidigt är företagen självklart inte opåverkade av krav på effektiviseringar och ökad konkurrenskraft, vilket snabbar på övergången till en global forsknings- och produktionsstruktur som gynnar de mest konkurrenskraftiga etableringsorterna/-länderna. Utvecklingen gynnar länder som Storbritannien, som har en stark närvaro av utländska life scienceföretag sedan årtionden men också är ytterst konkurrenskraftigt i dagens kamp om utlandsinvesteringar. I flera fall handlar det om högprofilinvesteringar med tyngdpunkt på forskning, för företag som amerikanska Amgen och japanska Eisai. Samtidigt missgynnar det länder som Sverige, där endast ett fåtal utlandsägda företag (ex. AstraZeneca, GE Healthcare och Pfizer) bedriver FoU och produktion i större skala. Närhet till produktion kan vara attraktivt för forskningsinvesteringar För både Irlands och Singapores del var investeringsprojekten inledningsvis mest inriktade på produktion, vilket inte är konstigt då dessa är mest lättrörliga och där låga kostnader har störst påverkan på investeringsbeslutet. Nu ligger fokus i allt högre grad på att förflytta sig högre upp i förädlingskedjan, mot den mer trögrörliga forskningen. Närvaron av vissa produktionsaktiviteter, exempelvis biologisk läkemedelsproduktion, blir då en tillgång. Dessutom har företagen under ett flertal år kunnat bekanta sig med landet och förutsättningarna för att bedriva life science-inriktad verksamhet där. Lokaliseringen måste tillfredsställa även individernas krav Faktorer som god livskvalitet och möjlighet till sysselsättning även för partnern måste beaktas när företag väljer sin lokalisering. Platsen måste vara attraktiv att flytta till för den internationellt rörliga arbetskraft som företagen ofta vill locka. Ett litet land har goda möjlighet att kraftsamla och samverka Är det en slump att några av senare tids mest framgångsrika investeringsfrämjare är små länder? Irland med 4,1 miljoner invånare, Singapore med 4,5 miljoner invånare och Skottland med 5,1 miljoner invånare. Dessa exempel visar att även små länder kan ta en betydande plats på den globala life science-arenan. 11

14 Rekommendationer Det är utredarens uppfattning att mångfacetterade insatser behöver göras för att stärka Sveriges forsknings- och innovationsklimat och förutsättningarna för att bedriva global life scienceverksamhet här. Hela sektorn, med allt vad det innebär av företag, universitet, forskningsmiljöer och sjukvårdssystem, behöver hålla hög internationell klass för att väcka intresse hos utländska aktörer. Det finns ingen enskild insats som i sig leder till att ett lands attraktionskraft snabbt förbättras. Exempel från andra framgångsrika länder visar snarare att enskilda insatser får sin verkliga kraft först när de genomförs som en del av en integrerad och samordnad insats. Det totala erbjudandet gör att företag väljer en lokalisering framför en annan. Vi kommer i denna rapport peka på ett antal möjliga förslag som skulle stärka Sveriges attraktionsoch retentionskraft för utländska direktinvesteringar. Det räcker dock inte för att Sverige ska tillvarata sin potential behöver ett större samlat grepp tas. I det perspektivet är en effektiv dialog med branschen viktigt. Produktutvecklingen av Sverige bör baseras på befintliga styrkeområden, men också ta höjd för vad som sker i andra länder. Det är vidare önskvärt med prioriteringar. Skottland bygger exempelvis en del av sina framgångar på sin forskningsposition och statliga satsningar på stamcellsområdet. I Sverige erbjuds internationell spjutspetskompetens inom områden som regenerativ medicin, proteomik, kardiovaskulära och metabola sjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar för att nämna några. Att stödja och underlätta kommersialisering av forskningsresultat, affärsutveckling och företagsbyggande bör vara centrala aspekter av en samlad satsning. Vidare behöver sannolikheten öka för att de små bolagen ska bli stora. Fler medelstora bolag skulle förstärka det svenska kompetensklustret och öka Sveriges attraktivitet för utlandsinvesteringar. Det bör också övervägas att introducera mekanismer och resurser för att attrahera nya typer av direktinvesteringar, exempelvis för Offentlig Privat Samverkan. Det skulle kunna göra det lättare att attrahera nya typer av forskningsinvesteringar till Sverige och dessutom kunna bana väg för än större satsningar från utländska företag framöver. Denna rapports fallstudie av det amerikanska företaget Wyeths aktiviteter på Irland är ett bra exempel. Man bör också verka för att nya utländska aktörer etablerar sig i de svenska forsknings- och innovationsmiljöerna, som ofta är inriktade mot behovsmotiverad och multidisciplinär forskning i samverkan med industrin. Kanske skulle programmålen inkludera etableringen av nya internationella aktörer? Attraktionskraften hos forsknings- och innovationsmiljöerna kommer att öka om de har en väl fungerande internationell industrisamverkan. Det ska framhållas att Sverige har en god grund att stå på, vilket underlättar de kommande ansträngningarna. Bland Sveriges tillgångar kan räknas ett gott internationellt forskningsanseende 12

15 med världsledande forskningsinstitutioner, forskare och forskargrupper. Sverige har också en stark life science-sektor låt vara med ett antal strukturella svagheter och det går bevisligen för globala företag att driva lönsam verksamhet från Sverige. Sverige är också ett litet land som borde ha goda möjligheter att samla alla stakeholders bakom kraftfulla åtgärder. Nedan presenteras ett antal förslag till förstärkning av den svenska life science-sektorn, inriktat på insatser som kan förväntas bidra till ett ökat inflöde av utländska direktinvesteringar. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR I RAMVILLKOR Inför ett system med sänkta arbetsgivaravgifter för FoU-personal Sverige tillhör idag en minoritet av OECD-länderna som inte har någon form av skatterabatterad forskning. Studien föreslår därför att Sverige inför ett system som gör det billigare för företagen att bedriva forskning i Sverige. Internationella studier visar att sådana system i princip är självfinansierande en krona satsad i skatterabatterad forskning ger åtminstone en krona tillbaka i form av ökade privata forskningsinvesteringar. En sådan satsning skulle ta bort en påtaglig konkurrensnackdel för Sverige, men också kunna bidra positivt till framväxten av större och mindre sårbara svenska life scienceföretag. Att reducera arbetsgivaravgifter för forskaranställda, som föreslagits av bland andra Svenskt Näringsliv, är en bra väg. Förenkla expertskattesystemet, exempelvis enligt dansk förebild Den svenska expertskatten upplevs som positiv, men systemet lider av flera brister: handläggningstiderna är för långa, kraven är för snäva och utgången av bedömningen är ofta oklar. I Danmark tillämpas principen med lönegolv en utländsk medarbetare som tjänar mer än f.n DKK per månad är att betrakta som utländsk expert, inga övriga krav ställs på specifik kompetens. För forskare, både inom offentlig och privat verksamhet, tillämpas inget lönegolv däremot ställs krav på att det ska vara fråga om forsknings- och utvecklingsarbete enligt OECD:s definition. Ett enklare och mer transparent expertskattesystem skulle underlätta utbytet av personal i internationella organisationer, vilket är positivt för investeringsklimatet som sådant. FÖRSLAG TILL SPECIELLA SATSNINGAR Öka anslagen till forskningen Hög kvalitet i forskningen är, tillsammans med tillgång till kvalificerad arbetskraft, det allra viktigaste lokaliseringskriteriet för forskningsenheter. En rad studier visar att Sveriges forskningsställning under senare år försämrats flera andra länders forskning utvecklas betydligt bättre än vår egen. Företrädare för såväl näringsliv som forskarvärlden har under större delen av 2000-talet påtalat behovet av ökade offentliga satsningar på svensk forskning, såväl på grundforskning och 13

16 behovsmotiverad forskning. Denna studie stöder sådana krav och målet att forskningsanslagen snarast bör uppgå till minst 1 procent av BNP. Kraftigt ökade forskningsanslag skulle bli en viktig signal till omvärlden och till hela den svenska life science-sektorn. Det ökar möjligheterna att attrahera och behålla de bästa forskarna, såväl svenska som utländska. Det reducerar riskerna att spetskompetens flyttar utomlands och ökar sannolikheten för att få de bästa forskarna att flytta hit. Om Sveriges forsknings- och innovationsklimat inte håller hög internationell klass, kommer Sverige inte vara aktuellt vare sig för ny- och expansionsinvesteringar, förvärv eller strategiska forskningssamarbeten. Kapitalisera på unika svenska tillgångar som kvalitetsregister, vävnadsbanker och läkemedelsregister Sverige har ett antal unika tillgångar som skulle kunna utnyttjas bättre till stöd för ökade utlandsinvesteringar. Det handlar om de svenska patientregistren (s.k. nationella kvalitetsregister), biobankerna samt det nationella läkemedelsregistret. Dessa erbjuder sammantaget ett stort värde för dagens läkemedelsforskning, både inom grundläggande forskning och läkemedelsprövningar. Skälen är dels ett ökat fokus på genetiska skillnader för att förklara sjukdomsuppkomst och -förlopp samt reaktion på olika läkemedel, dels ett ökat intresse för att studera läkemedlens effekt även efter att det godkänts för förskrivning. Så som har föreslagits i rapporten Medicin för Sverige, utgiven av SNS Förlag, skulle det vara högintressant för utländska företag att bedriva forskning i Sverige inom områdena: 1) Forskning på biobanker och relaterad epidemiologisk forskning samt 2) Fas V-prövningar. Ett samlat program som utgår från forskningens och läkemedelsprövningens behov skulle kunna stärka Sveriges attraktionskraft väsentligt. Bland annat behöver de nationella kvalitetsregistren vidareutvecklas och samkörning av register möjliggöras på ett sätt som tillgodoser både forskningsbehov och patientintegritet. Förbättra förutsättningarna för att bedriva kliniska prövningar i Sverige Sverige har länge ansetts vare ett framstående land för kliniska prövningar. Exempelvis var samtliga av världens tio bäst säljande läkemedel år 2006 prövade på svenska patienter, liksom de tio bäst säljande biologiskt framställda läkemedlen. Utvecklingen pekar dock nedåt, med både minskningar i antalet prövningar och i antalet engagerade patienter. Skälen till detta är flera, enligt bedömare. Det handlar om att Sverige är relativt dyrt för studier i fas I och II, har för liten folkmängd för fas IIIstudier, och också att det finns för lite resurser i sjukvården för att kunna ta sig an prövningar i samarbete med industrin. Det bör poängteras att huvuddelen av de 4-5 miljarder kronor som investeras i kliniska prövningar i Sverige kommer från utländska läkemedelsbolag. I mars 2007 tillsatte regeringen en utredning i ärendet. 14

17 INVESTERINGSFRÄMJANDE Prioritera investeringsfrämjande Satsningar på att förstärka Sveriges internationella position inom life sciences bör kombineras med investeringar i försäljning och marknadsföring gentemot utländska investerarmålgrupper utan medvetenhet om affärsmöjligheterna blir det heller inga utlandsinvesteringar. Investeringsfrämjaren fungerar som 1) en tydlig kanal för att visa på intresset för investeringen och engagemanget från den lokala/regionala miljön, 2) en kontaktpunkt och guide för relevanta kontakter med företrädare för forskning, näringsliv och det offentliga samt 3) blåslampa för relevanta nationella aktörer. När många andra länder ökar sina resurser för investeringsfrämjande minskar de i Sverige ISAs finansiering minskade mellan 2004 och 2006 från 122 till 96 miljoner kr, en minskning med drygt 20 procent. I Danmark har regeringen beslutat tilldela Invest in Denmark 37 miljoner DKK i extra anslag för perioden Det är dock inte enbart en fråga om resurser, utan även om att bättre tillvarata Sveriges förutsättningar. Exempelvis har flera intervjuade för studien pekat på Nobelpriset och Nobelfestligheterna som ett utmärkt verktyg för investeringsfrämjande. Enligt förslagsställarna bör 5-10 platser på Nobelmiddagen reserveras för utländska företagsrepresentanter som står inför eller har genomfört investeringar i Sverige. Arrangemanget kan med fördel kombineras med besök på universitet, forskningsmiljöer och företag. För potentiella investerare är det ett utmärkt tillfälle att lära känna Sverige, för befintliga investerare ett utmärkt tillfälle för Sverige att säga tack. Mervärde kan skapas genom närvaro av ministrar, för att betona både det individuella engagemanget och nationens intresse i life science-sektorn. Ett annat exempel är att göra det som redan görs bättre exempelvis inom kommunikationsområdet. Några bra webbplatser som utredaren kommit i kontakt med under arbetet är en hemsida för in-och utflyttande forskare till Irland samt hemsidan för Singapores bioteknikerbjudande. Det bör i sammanhanget påpekas att investeringsfrämjandet också handlar om after-care, dvs. att vårda de utländska företag som redan finns i Sverige och stödja dessa i deras expansion. Utländska dotterbolag tävlar ofta med andra utländska dotterbolag om expansionsinvesteringar och där har investeringsfrämjarna en roll att fylla, genom att bistå det lokala dotterbolaget med argumentation, information och kontakter. 15

18 Inledning Varför är life sciences så intressant för många länder? De flesta bedömare menar att life sciences/biovetenskap är en av de allra mest lovande framtidsbranscherna. Kartläggningen av det mänskliga genomet i slutet på 1990-talet har banat väg för en mängd nya möjligheter till vetenskapliga upptäckter och kommersiella applikationer. Ett stort användningsområde är framställningen av nya läkemedel baserat på molekyler och/eller substanser som redan finns hos människan. Med hjälp av bioteknologi kan dessa naturligt förekommande ämnen, oftast proteiner med tydligt definierade uppgifter i människokroppen, framställas i tillräcklig mängd för att kunna användas som läkemedel. Eftersom ämnena som framställs i princip är identiska med målämnena hos människan, ökar sannolikheten för att läkemedlet ska ge önskad effekt. Samtidigt minskar riskerna för biverkningar. Metoden har flera fördelar jämfört med traditionell läkemedelsutveckling, där framställning sker genom syntes av kemiska substanser. Biotekniken förväntas därför stå för en stor del av framtidens storsäljande läkemedel. En våg av förvärv och samarbeten mellan traditionella läkemedelsföretag och bioteknikföretag har präglat branschen de senaste åren. Mer träffsäkra mediciner, bättre diagnostik och bättre behandling Förhoppningen att biotekniken ska leda till mer träffsäkra mediciner, bättre diagnostik och mer individualiserad och kostnadseffektiv behandling är en stark drivkraft till mycket av det som sker inom läkemedelssektorn idag. Det påverkar företagsstrategier och investeringsbeslut, liksom länders och regioners olika satsningar på området. Det påverkar även denna rapports rekommendationer, då den utgår från att life science-sektorn även framöver kommer anses vara en svensk framtidsbransch. Enligt Ernst & Young Global Biotechnology Report 2007 är bioteknikföretagen redan idag en kraft att räkna med: De samlade intäkterna för europeiska bioteknikbolag har ökat med 23 procent årligen mellan 1996 och 2006, och uppgick 2006 till cirka 13 miljarder euro (117 miljarder kronor). De samlade intäkterna för USAs åtta största bioteknikföretag överstiger 35 miljarder dollar (231 miljarder kronor). En jämförelse mellan dessa åtta företag och USAs största läkemedelsföretag visar att bioteknikföretagen har 60 procent högre intäkter per anställd och satsar mer än dubbelt så mycket i forskning per anställd. Vad styr de utländska direktinvesteringarna till olika länder? Investeringar i forskning och utveckling (FoU) dras till de länder/regioner där det finns bäst förutsättningar att bedriva bra forskning. Högkvalificerad arbetskraft måste finnas på plats eller kunna stimuleras att flytta dit. Forsknings- och innovationsklimatet måste hålla hög internationell klass och statliga satsningar för att utveckla detta har stor betydelse för landets attraktionskraft. En forskningsmiljö som stimulerar samarbete mellan akademi och företag samt kommersialisering av forskningsresultat har större sannolikhet för att få ut mer av forskningssatsningar liksom att attrahera företagsinvesteringar. 16

19 Produktionsinriktade investeringar dras till de länder/regioner som uppfyller grundläggande kompetenskrav och som erbjuder en konkurrenskraftig lokalisering vad gäller företagsskatter, flexibel arbetsmarknad och kostnader. Låga kostnader är viktigare för produktionsinvesteringar än för FoU-investeringar, men låga lönekostnader kan inte väga upp nackdelar i en rigid arbetsmarknad. Svenska företag uppvaktas hårt Life science-sektorn är en av de branscher där konkurrensen om utlandsinvesteringarna är som hårdast. Branschen representerar i allra högsta grad den typ av kompetensdrivna, högförädlande verksamhet som många länder vill förknippas med. Det är också en marknad i tillväxt, pådrivet av västvärldens åldrande befolkning och det faktum att många sjukdomsförlopp fortfarande saknar tillräckligt bra behandling. Svenska life science-bolag uppvaktas hårt av andra länder. En undersökning som den svenska branschorganisationen SwedenBio år 2007 genomförde bland sina medlemsföretag visar att närmare hälften av företagen under de senaste 24 månaderna hade fått konkreta erbjudanden att lokalisera sig utomlands. Sex länder jämförda Denna studie har jämfört Sverige med Danmark, Irland, Kanada, Singapore och Skottland avseende förmågan att attrahera ny- och expansionsinvesteringar inom life science. Danmark är Sveriges enda egentliga skandinaviska konkurrent om utlandsinvesteringar. Irland, Singapore och Skottland är länder vars life science-sektorer röner stort intresse från utländska aktörer och som kan jämföras med Sverige vad gäller folkmängd. Kanada har valts för att det är ett land som mycket tidigt (och helt i avsaknad av en industriell bas) etablerade en strategi för bioteknik och som varit lyckosamt i att attrahera både forsknings- och produktionsinvesteringar av utländska life science-bolag. Irland och Singapore tillhör också de länder som satsar mest kraftfullt på att dra till sig investeringar. Danmark Irland Kanada Singapore Skottland* Sverige LANDINFORMATION BNI per capita 2005, USD Ekonomins andel av EU-27 1,9% 1,6% n.a. n.a. 16,8% 2,7% RAMVILLKOR Skattetryck/BNP ,7% 30,5% 33,5% n.a. 37,2% 51,1% Bolagsskatt 28,0% 12,5% 36,1% 20,0% 30,0% 28,0% FoU-stöd per spenderad krona 0,161 0,049 0,179 / 0,325 0,229 0,096 / 0,106-0,015 Expertskatt Ja Nej Ja Nej Nej Ja LIFE SCIENCE-SEKTORN Antal life-science företag n.a n.a Antal anställda n.a n.a * Landinformation och ramvillkor avser Storbritannien Källa: Världsbanken, Eurostat, OECD, Invest in Sweden Agency m.fl. 17

20 Vilka länder attraherar mest ny- och expansionsinvesteringar? I samband med denna studie lät Invest in Sweden Agency ta fram data över utländska ny- och expansionsinvesteringar till länder i Europa, Kanada och Singapore mellan januari 2003 och juli Att urvalet utöver de europeiska länderna även inkluderar Kanada och Singapore förklaras av dessa länders stora satsningar på bioteknik, som i Kanadas fall inleddes redan på 1980-talet och i Singapores fall tagit fart de senaste 7-8 åren. Baserat på detta urval var de fem länder som attraherar flest FoU-projekt Storbritannien, Singapore, Frankrike, Kanada och Spanien. De fem länder som attraherar flest produktionsprojekt var Frankrike, Irland, Storbritannien, Spanien och Tyskland. Utländska ny- och expansionsinvesteringar, antal inkommande projekt Jan Juli 2007 Studie omfattar Europa samt Kanada och Singapore FORSKNING OCH UTVECKLING PRODUKTION Antal projekt Andel Antal projekt Andel 1. Storbritannien 42 17% 1. Frankrike 49 13% 2. Singapore 27 11% 2. Irland 44 12% 3. Frankrike 23 9% 3. Storbritannien 41 11% 4. Kanada 20 8% 4. Spanien 29 8% 5. Spanien 18 7% 5. Tyskland 27 7% 6. Irland 16 6% 6. Singapore 22 6% 7. Tyskland 13 5% 7. Kanada 21 6% 8. Belgien 12 5% 8. Ryssland 17 5% 9. Sverige 11 4% 9. Polen 13 3% 10. Italien 9 4% 10. Ungern 12 3% Övriga 56 23% Övriga % TOTALT ANTAL PROJEKT % TOTALT ANTAL PROJEKT % Källa: Oco Consulting 18

21 Sveriges life science-sektor En av Sveriges viktigaste näringsgrenar Enligt en studie av Vinnova, National and regional cluster profiles Companies in biotechnology, pharmaceuticals and medical technology, har branschen cirka 820 företag och anställda inom läkemedel, bioteknik och medicinteknik samt andra delbranscher. Siffrorna inkluderar drygt 200 företag med över anställda som marknadsför och säljer life science-produkter. När dessa exkluderas består branschen av 617 företag med nästan anställda. Branschen är en exportgenererare av rang, enbart handelsöverskottet från läkemedel uppgick 2006 till 40 miljarder kronor. Life science-sektorn är i högsta grad kompetens- och innovationsdriven och stod 2005 för 16 procent av de svenska företagens samlade utgifter för FoU. En rad världsledande life science-företag har sitt ursprung i Sverige, som AstraZeneca inom läkemedel, Phadia inom diagnostik samt Elekta och Gambro inom medicinteknik. Life science-sektorn har vidare haft en stor betydelse för svensk sjukvård. Den höga kvaliteten i svensk hälso- och sjukvård är frukten av ett gott samarbete mellan företagen, den akademiska kliniska forskningen och sjukvården. LANDINFORMATION Befolkning 9,1 miljoner Största städer Stockholm ( inv), Göteborg ( ) och Malmö ( ) BNI per capita 2005, USD Ekonomins andel av EU-27 2,7% RAMVILLKOR Skattetryck/BNP ,1% Bolagsskatt 28,0% FoU-stöd per spenderad krona -0,015 * Expertskatt Ja LIFE SCIENCE-SEKTORN Antal life-science företag 820 Antal anställda * Omfattningen av skatteincitament utgår från en komplex beräkning, se vidare länderjämförelser på sid 40. Beräkningen visar hur stor skattesubventionen är baserat på en FoU-kostnad om 1. Vissa länder erhåller negativa värden. Källa: Världsbanken, Eurostat, OECD, Invest in Sweden Agency m.fl. Den svenska life science-industrin utvecklas positivt ekonomiskt. Branschens totala omsättning ökar och värdeförädling per anställd ökar. Tillväxttakten har varit högre än den genomsnittliga tillväxten för övrig svensk industri. Samtidigt har dock antalet anställda stagnerat. Enligt Vinnovas studie har i princip ingen tillväxt i antalet sysselsatta skett sedan Industrin domineras av AstraZeneca, som står för drygt en fjärdedel av de anställda. Life scienceindustrin består i övrigt av några få stora och medelstora företag samt många småföretag. Pfizer har 19

22 sedan uppköpet av Pharmacia sålt eller monterat ned stora delar av verksamheten i Sverige. Den biotekniska produktionen av läkemedel i Strängnäs är den enda Pfizer-verksamheten som har expanderat. Det ska dock poängteras att antalet anställda inom life sciences i Uppsala, där Pharmacia hade sitt huvudkontor och merparten av de anställda, idag är fler än på Pharmacias tid. Sverige fortfarande en internationellt framstående forskningsnation Sveriges internationella forskningsposition inom life sciences är fortfarande stark, men de flesta studier tyder på att den successivt försvagats under de senaste 10 till 15 åren. Karolinska Institutet och Nobelpriset är sinnebilden av Sverige som en plats för högkvalitativ forskning Karolinska Institutet rankas exempelvis som ett av världens främsta medicinska forskningsinstitut. Tabellen nedan, ett utdrag ur konsultföretaget Ernst & Youngs Global Biotechnology Report 2007, placerar Sverige bland världens främsta länder ur ett s.k. vetenskapligt konkurrensperspektiv. Scientific competitiveness: Selected indicators Scientific paper Share of global High school Growth in biotechnology citations biotechnology patents science proficiency patent applications Value Rank Value Rank Rank Value Rank US ,3% ,5% 20 UK ,3% 4-2,8% 19 Germany ,6% ,1% 6 Japan ,1% 2 1 8,2% 9 France ,6% ,3% 14 Canada ,7% 6 8 5,2% 16 Italy ,0% ,1% 10 Netherlands ,7% 9 5 5,8% 15 Australia ,1% 7 5 3,9% 17 Switzerland ,4% ,0% 8 Spain ,8% ,9% 5 Sweden ,2% ,8% 11 China ,7% 9-49,3% 1 Belgium ,1% ,4% 13 Denmark ,8% ,6% 12 Israel ,6% 11-10,0% 7 Russia ,2% ,6% 4 Finland ,5% ,1% 18 Korea ,4% 3 India 789 below 20 0,8% 16-30,4% 2 Källa: Ernst Young "Global Biotechnology Report", 2007 Både med- och motvind Sverige har en stark life science-sektor med ett flertal internationellt framgångsrika företag och generellt sett hög forskningskvalitet. Det finns dock orosmoln. Några av styrkorna: Utländska industriella och finansiella investerare har köpt ett flertal svenska life sciencebolag under senare år, exempelvis Biacore och HemoCue. Detta tyder på att företagen har en internationell konkurrenskraft och har utvecklat attraktiva produktkoncept. 20

23 Läkemedelsutvecklande bioteknikföretag som Bioinvent, Biovitrum och Medivir har tecknat en rad värdefulla licensavtal med stora internationella läkemedels- och bioteknikföretag. Detta tyder på att företagen bedriver kommersiellt intressant läkemedelsutveckling. Företag som GE Healthcare och Pfizer har valt Sverige för att expandera produktionskapacitet och gör miljardinvesteringar i Uppsala och Strängnäs. Karolinska Institutet rankas som ett av världens främsta medicinska universitet. Flera intressanta och storskaliga forskningsprojekt har sin bas i Sverige, exempelvis The Swedish Human Protein Atlas (HPA) program, kartläggningen av det mänskliga proteomet. Flera svenska forskare står som koordinatorer för stora EU-finansierade forskningsprojekt med många medverkande i flera olika länder. Relativt folkmängd ansvarar Sverige för en hög andel av projekten. Till svagheterna: Hittills har de svenska bioteknikföretagen inte fått ut ett enda läkemedel på marknaden (de senaste, inklusive tillväxthormonet Genotropin, lanserades på 1980-talet, långt innan de flesta av dagens svenska bioteknikföretag sett dagens ljus). Sverige kan inte peka på någon verklig utländsk nyetablering inom FoU eller produktion. Utlandsinvesteringsprojekt av det slag som stora internationella läkemedelsföretag har gjort i andra länder har inte skett i Sverige. Flera undersökningar pekar på att den svenska forskningskvaliteten successivt försämrats, ett exempel är rapporten Hur mycket citeras svenska publikationer? utgiven av Vetenskapsrådet Den svenska life science-sektorn är påtagligt beroende av ett bolag, som står för en mycket hög andel av exportintäkterna och en hög andel av de anställda inom sektorn. Utvecklingen inom AstraZeneca och dess eventuella effekter på Sverige behandlas nedan. De allra flesta läkemedelsutvecklande bolagen är små få har fler än 50 anställda. HUR LÄNGE KAN SVERIGE FÖRLITA SIG PÅ ASTRAZENECA? Sveriges position som framgångsrikt läkemedelsland vilar på historisk grund Astra och Pharmacia utvecklades under andra halvan av 1900-talet till några av världens största läkemedelsföretag. Efterhand blev de båda uppköpta eller sammanslagna med utländska bolag. En stor del av Pharmacias forskning i Sverige har idag lagts ned och för AstraZenecas verksamhet i Sverige ser det kanske mer osäkert ut än någon gång tidigare. AstraZeneca har stor betydelse för svensk life science-sektor AstraZeneca stod år 2006 för nästan 80 procent av de svenska exportintäkterna från läkemedel, eller 46 av totalt 59 miljarder kronor. AstraZeneca står för drygt 25 procent av alla anställda i sektorn. 50 procent av AstraZenecas totala forskningsbudget styrdes från Sverige år procent av AstraZenecas globala forskningsresurser fanns i Sverige år

24 AstraZeneca stod våren 2007 för 30 procent av alla svenska läkemedelsprojekt i fas I-III, enligt en studie av ISA, SwedenBio och Vinnova, An analysis of the Swedish biotech pipeline. Den svenska läkemedelsmarknaden har dock inte så stor betydelse för AstraZenecas mindre än 1 procent av koncernens försäljning genereras i Sverige. AstraZeneca är ett brittiskt bolag med huvudkontor i London och med stora aktieägarkollektiv i Storbritannien, USA och Sverige. Aktien är noterad på börserna i London, New York och Stockholm. Flera forskningsbakslag AstraZenecas globala huvudkontor för FoU ligger i Södertälje och av företagets drygt medarbetare inom den globala forskningsorganisationen arbetade år i Sverige. I Lund, Mölndal och Södertälje bedrivs forskning kring andningsvägar, mage/tarm och neurovetenskap. I Södertälje finns också en pilotanläggning för framställning av bioteknologiska läkemedel. AstraZeneca har de senaste åren drabbats av en rad bakslag för både nya och befintliga preparat (blodproppshämmaren Exanta, diabetesmedicinen Galida, strokeprojektet NXY059 m.fl.) Många av preparaten hade utvecklats av AstraZenecas enheter i Sverige. Effekten av dessa forskningsmisslyckanden gjorde att AstraZenecas pipeline av nya produkter sinade. Köper bioteknikföretag och produktionsanläggning i England och Nordamerika Som ett led i att förstärka positionen inom bioteknologiska läkemedel, där AstraZeneca i förhållande till sina konkurrenter var på efterkälken, förvärvades 2006 engelska Cambridge Antibody Technologies. Ytterligare ett steg, ett betydligt större, togs våren 2007 då amerikanska Medimmune förvärvades för drygt 100 miljarder kronor. Medimmune är ett helt integrerat bioteknikföretag med ca anställda och egna produkter i alla faser av läkemedelsutvecklingen. Förvärvet ökade i ett slag AstraZenecas produktpipeline med 45 projekt till totalt 163 projekt och andelen bioteknologiska projekt från 7 till 27 procent. I juni 2007 meddelade AstraZeneca att man förvärvat en produktionsanläggning för biologiska läkemedel i Kanada. Det ska noteras att AstraZeneca dessförinnan hade utvärderat möjligheten att bygga en egen fabrik (flera av företagets globala produktionsanläggningar, inklusive Södertälje, tävlade om denna). Det ansågs dock ta för lång tid och skulle inneburit en betydligt högre kostnad. Neddragningar i Sverige kommer oklart hur stora AstraZeneca har under 2007 initierat flera program för att förbättra produktiviteten och också sagt att detta arbete fortsätter. I samband med bolagets delårsrapport för 2:a kvartalet 2007 uppgavs övertaligheten till inom både försäljning, tillverkning och forskning. Hur stor del som avser Sverige är för närvarande oklart. Tidigare har det varit känt att av neddragningar om totalt personer avsåg cirka de svenska verksamheterna. Skulle Sveriges andel av de globala neddragningarna kvarstå handlar det om tusentals förlorade arbetstillfällen. 22

25 Sammantaget är det svårt att se att de senare årens utveckling för AstraZeneca gynnar verksamheten i Sverige. Framtidens läkemedelsutveckling handlar i ökad utsträckning om biologiska läkemedel (uppbyggda av stora molekyler) och inom detta område har nu AstraZeneca förvärvat kompetens, produktportföljer och produktionskapacitet i USA och England samt ytterligare produktionskapacitet i Kanada. De svenska forskningsanläggningarna är primärt inriktade mot traditionella läkemedel (uppbyggda av små molekyler), ett område där mycket forskningsarbete återstår att göra, men som också är ett område vars relativa betydelse inom koncernen minskar. Mot bakgrund av ovanstående ter det sig troligt att de svenska forskningsanläggningarna i Södertälje, Mölndal och Lund kommer att marginaliseras, oklart dock hur snabbt. Det torde stå klart att tillväxten inom forskning kommer ske utanför Sverige. Ytterligare en risk är att patentutgångar för vissa av företagets produkter inom den kommande femårsperioden leder till minskade exportintäkter till Sverige. I slutet av 2007 stod det klart att AstraZeneca söker en köpare till den pilotanläggning för framställning av biologiska läkemedel som finns i Södertälje. LIFE SCIENCE-SEKTORNS GLOBALA NATUR Som de flesta andra industrisektorer har life science-sektorn också upplevt en ökad globalisering. Det visar exempelvis den svenska läkemedelsimporten, som mellan 1997 och 2006 ökade från 7 till 19 miljarder kronor. Samtidigt ökade läkemedelsexporten från 22 till 59 miljarder kronor. Alla de 15 företag som säljer mest läkemedel i Sverige är utländska företrädesvis engelska och amerikanska men även tyska, schweiziska och franska (ex. AstraZeneca/UK, Pfizer/USA, GlaxoSmithKline/UK, Novartis/Schweiz, Roche/Schweiz, MSD/USA, Wyeth/USA, Novo Nordisk/Danmark, Aventis Pharma/Frankrike, Baxter/USA, Lilly/USA, Abbott/USA, Schering- Plough/USA och Boehringer-Ingelheim/Tyskland). Även forskningen blir allt mer globaliserad. Läkemedelsföretagen etablerar specialiserade forskningsenheter med globalt ansvar inriktade mot specifika sjukdomsområden. AstraZeneca har exempelvis tolv globala forskningsenheter i Storbritannien, USA, Sverige, Frankrike, Kanada, Indien, Kina och Japan. I Sverige är en hög andel av life science-sektorns FoU utlandsägd, en effekt av de många utländska förvärven och koncentrationen av svensk FoU till relativt få stora företag. De utlandsägda företagen stod 2005 för 46 procent av FoU-utgifterna i svenskt näringsliv, enligt en rapport från Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Forskningsallianserna är också globala. Drygt hälften av de europeiska bioteknikföretagens allianser sker med företag i USA/Nordamerika eller i Asien, enligt konsultföretaget Ernst & Young s Global Biotechnology Report Vidare visar en enkät med 400 europeiska och amerikanska bioteknikföretag, presenterad i samma rapport, att 76 procent av de europeiska bolagen ser det som sannolikt eller mycket sannolikt att expandera globalt. Sammanfattningsvis använder sig dagens life science-företag av hela världen som sökarena för ny teknologi. 23

26 Utlandsinvesteringarna är betydelsefulla för Sverige Utlandsinvesteringarna inom life science har en stor betydelse för den svenska life science-sektorn. Majoriteten av de anställda arbetar i utlandsägda företag och många företag är beroende av utländska bolag genom exempelvis forskningsallianser och uppdrag inom kliniska prövningar. Utländska förvärv av svenska företag Under senare år har flera svenskägda eller företag med betydande verksamhet i Sverige fått nya, utländska ägare. Några exempel är: Proteinanalysföretaget Biacore förvärvades av GE Healthcare 2006 för 3,2 miljarder kronor Vaccinföretaget SBL Vaccin såldes 2006 till nederländska Crucell för 39,4 miljoner euro (355 miljoner kronor) Diagnostikföretaget HemoCue såldes 2007 till amerikanska Quest Diagnostics för 420 miljoner dollar (2,8 miljarder kronor). Danska Neurosearch förvärvade forskningsföretaget Carlsson Research för 825 miljoner kr år I ett antal fall har företag som redan varit utlandsägda sålts vidare: Pfizer säljer sin produktionsanläggning för Salazopyrin i Uppsala till den indiska kontraktstillverkaren Kemwell. Diagnostikföretaget Phadia (tidigare Pharmacia Diagnostics) säljs 2006 för 11,3 miljarder kronor i en affär mellan tre brittiska riskkapitalbolag. Mölnlycke Health Care förvärvas av Investor och investmentbanken Morgan Stanley för 26 miljarder kronor i början av Utländska ny- och expansionsinvesteringar I den undersökning som Invest in Sweden Agency lät göra inför denna studie, placerar sig Sverige som 9:e land av 25 vad gäller förmågan att attrahera FoU-relaterade utlandsinvesteringar och på plats 15 av 31 vad gäller förmågan att attrahera produktionsrelaterade utlandsinvesteringar mellan åren 2003 och 2007 (se sid 29-30). Tabellen nedan visare de ny- och expansionsinvesteringar inom life science som Sverige erhöll mellan januari 2006 och juli Absolut störst av investeringarna är Pfizers expansionsinvestering i en ny produktionsanläggning i Strängnäs, som presenteras som fallstudie senare i rapporten. Utländska ny- och expansionsinvesteringar till Sverige 1 januari 2006 till 31 juli 2007 Investerare Ort Nya arbetst. Inv. (MUSD) Beskrivning Typ AstraZeneca (Storbritannien) Stockholm 14 10,9 Joint investment with Karolinska Institutet to expand PET center Exp Fresenius Kabi (Tyskland) Uppsala 40 30,5 Expands manufacturing unit for nutrient solutions for hospitals. New GE Healthcare (USA) Uppsala 29 21,8 Creates global center of excellence in protein science New Kendle International (USA) Uppsala 71 23,3 Clinical reseach organization opens new office New Pfizer (USA) Stockholm ,0 New biotech plant to manufacture current/future biotech products. New Sapheneia (USA) Linköping 10 1,3 R&D base in medical technology New Shanghai Dongbao Bioph. (Kina) Malmö 50 30,8 Acquires manufacturing facility from Ferring, 50 jobs safeguarded New Källa: Oco Consulting 24