Uppföljningsprogram för fåglar; inventering av storfåglar och test av störningskänslighet

Transkript

1 Uppsala Universitet Uppföljningsprogram för fåglar; inventering av storfåglar och test av störningskänslighet Fågelstudier inom myggkontrollverksamheten vid Nedre Dalälven Resultatredovisning 2007 Henri Engström Översvämningsvåtmark vid Nordmyrasjön, Tärnsjö, ( Henri Engström). 1

2 Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 3 Fågelinventeringar Fågelinventeringar, metodik 5 Myggbekämpning 5 Resultat från inventeringarna 6 Avestaområdet 6 Bännbäck och Bärrek 7 Österfärneboområdet 9 Istaområdet 10 Gysingeområdet 11 Tärnsjöområdet 12 Karbosjön och Hallsjön 14 Hedesundaomådet 16 Söderforsområdet 18 Sammanfattning och diskussion 20 Litteratur 26 2

3 Sammanfattning För tredje året i följd har fågelstudier inom uppföljningsprogrammet inventering av storfåglar och test av störningskänslighet bedrivits vid Nedre Dalälven. Studierna avser att utröna ev. störningseffekter av helikopter på fågelfaunan i samband med bekämpning av stickmyggor. Precis som tidigare år avser inventeringarna dels områden där tillstånd för myggbekämpning finns och dels områden där det i framtiden kan komma att bli aktuellt att bedriva myggkontroll. Inventeringar genomfördes i översvämningsvåtmarker och lövsumpskogar i sju huvudområden: Avesta, Österfärnebo, Gysinge, Tärnsjö, Huddunge, Hedesunda och Söderfors. Utöver dessa utfördes inventeringar också i några nya områden bl.a. översvämningsvåtmarker vid Bärrek (Sandvikens kommun) och Bännbäck/Ön (Sala kommun). Ytterligare några områden har tillkommit i närheten av Gysinge och inventeringsresultat därifrån finns också redovisat i denna rapport. Främsta målet med inventeringarna är att kartlägga förekomsterna av havsörn, fiskgjuse, trana, sångsvan och storlom. Dessa arter har identifierats som potentiellt särskilt störningskänsliga. Även om huvudfokus varit riktad mot just dessa arter har observationer och noteringar gjorts också om andra arter där detta varit av intresse. Resultaten från inventeringarna 2007 visar att havsörn inte häckade i något av de utpekade områdena. Fiskegjuse häckade med ett par, och ytterligare två par fanns inom tvåhundra meter från områdes ytterkant. Tranan hade ett riktigt bottenår, sannolikt på grund av torra väderförhållanden och tillhörande brist på lämpliga häckningshabitat, och observerades inte häcka med något enda par. Sångsvan och storlom fanns med respektive 4 par och 8-9 par vilket är jämförbart med tidigare års nivåer. Troligen häckade inga storlommar inom utpekade områden utan på små öar i närheten. Den nu förestående rapporten ger detaljerad information om vilka områden som inventerats 2007 och vilka fåglar som observerats. Resultaten finns sammanställda i tabeller och diskuteras i förhållande till olika påverkandefaktorer och tidigare års resultat. Inledning År 2005 påbörjades ett delprojekt inom Myggprojektet med syfte att studera störningsrisker för storfåglar vid Nedre Dalälvsområdet i samband helikopteröverflygningar vid spridning av det biologiska bekämpningsmedlet VectoBac G (innehåller BTI som aktiv substans). En referensgrupp bildades med lokala fågelexperter och tjänstemän från länsstyrelser, vilka träffades i ett inledande möte för att resonera kring olika problem relaterad till fåglar och den aktuella myggkontrollverksamheten. Redan tidigare hade fem fågelarter med varierande förekomster i Nedre Dalälvsområdet identifierats som potentiellt störningskänsliga. Dessa arter var havsörn, fiskgjuse, trana, sångsvan och storlom, och i de kommande undersökningarna bestämdes att koncentrera insatserna på dessa arter. Arterna häckar i exponerade bon vilket gör dem särskilt känsliga för störning. Om föräldrafåglar skräms bort från bona kan ägg och små ungar utsättas för predation och vid kall väderlek nedkylning. I de inledande diskussionerna blev det uppenbart att kunskapen om förekomsterna av flera av arterna var bristfälliga. Särskilt gällde detta trana, och i viss mån även sångsvan och storlom. Rovfåglarna var bättre studerade då de sedan flera år tillbaka ingår i olika artprojekt. Att ickerovfåglarna förekommer i varierande antal vid Nedre Dalälven visste man. Mer exakt var de häckade eller regelbundet uppehöll sig i förhållande till de 3

4 översvämningsvåtmarker som nu kunde bli aktuella för myggbekämpning var dock inte känt. I de fall storfåglar påträffades fanns också behov att veta om helikopterflygningarna i samband med bekämpningsinsatserna kan leda till oacceptabel störning av fåglarna. Bild 1. Prederat ägg av trana funnet norr om Bredviken, Fäbofjärden, Söderfors, ( Henri Engström). Under åren 2005, 2006 och 2007 har inventeringar genomförts under sen vår och tidig sommar vid ett stort antal platser identifierade som potentiella myggbekämpningsområden vid Nedre Dalälven. För en del av områdena finns redan tillstånd att bekämpa. För flertalet områden syftar inventeringarna till att i förväg beskriva områdenas fågelvärden i händelse av framtida utvidgade myggbekämpningar. Utöver inventeringarna har en större analys genomförts, se 2006 års projektrapport (Engstöm 2007), och bedömning gjorts om förutsättningarna att genomföra experimentella studier för att testa reaktioner hos några särskilt störningskänsliga fåglar, framför allt rovfåglar, på överflygande helikopter. Analysen visade att det knappast är möjligt att genomföra experimentella studier med godtagbara vetenskapliga resultat. I en matematisk modellering baserad på hypotetiska exempel framkom att en liten till måttlig påverkan orsakad av en yttre faktor (här helikopteröverflygning) är ytterst svår att upptäcka och säkra statistiskt. Detta beror främst på stora normala variationer i häckningsframgång mellan individer och år, samt på stor förväntad individuell respons. Dessa omständigheter gör det svårt att utifrån studier av enstaka eller några få par kunna dra slutsatser om effekter på populationsnivå. Att studera ett större antal par är både praktiskt svårgenomförbart och svårmotiverat resursmässigt så länge inte starka misstankar finns om betydande störningseffekter. Den samlade vetenskapliga litteraturen om störningar orsakade av luftfarkoster är begränsad men pekar generellt på låg grad av påverkan (se Lundström 2005 och sammanställning däri och Engström 2007). Stränga krav från naturvårdsmyndigheter att förhindra störning av skyddade arter, och den lilla men ändå möjliga risk att störning trots allt uppkommer vid bekämpning, motiverar någon form av försiktighetsskapande åtgärder, särskilt för rovfåglarna. Tidigare har föreslagits (Engström 2007) att inrätta skyddszoner kring aktiva bon av fiskgjuse (200±50m) och havsörn (300±50m). Perioderna bör omfatta fram till dess att ungarna är flygga. För trana och sångsvan finns troligen inte behov, mot bakgrund av tillgänglig kunskap, att i nuläget föreslå särskilda skyddszoner. Storlommen häckar normalt inte i de miljöer där bekämpning kan komma att ske och förslag på särskilda försiktighetsskapande återgärder har därför tillsvidare inte ansetts brådskande. Storlommens boplatser kan dessutom vara svåra att finna utan att riskera att utsätta fåglarna onödig störning. Inventeringar och undersökningar av störningsrisker hos storfåglar har nu pågått i tre år inom 4

5 ramarna för myggkontrollverksamheten vid Nedre Dalälven. Resultaten finns sammanställda i tre årsrapporter, inklusive denna. Det är beslutat att inventeringar av motsvarande omfattning och ambitionsnivå kommer att ske också under 2008 för att därefter utvärderas och beslutas om ev. kommande insatser. Fågelinventeringar 2007 Fågelinventeringar, metodik Årets inventeringar genomfördes med samma metodik som 2005 och 2006 och för en mer utförlig beskrivning hänvisas till tidigare årsrapporter (se även Ekblom 2006; Svensson 2003). Inventeringarna genomfördes både till fots och från helikopter. För arterna havsörn och fiskgjuse räknas bo med ägg eller ungar som aktiva häckningar. För sångsvan och trana räknas ruvande fåglar eller föräldrafåglar med ungar som häckningar. För storlom räknas en eller två vuxna fåglar i lämplig häckningsmiljö och vid rätt tidpunkt som ett par (se Holmstedt 2004). Vid markinventeringarna besöktes varje delområde (se resultatdelen för områdenas indelningar) vid minst ett tillfälle och inventeringarna utfördes genom att i lugn promenadtakt vandra genom områdena samtidigt som spaning och lyssning bedrevs. Särskilt ornitologiskt intressanta platser besöktes vid flera tillfällen. Särskild ansträngning och tid lades på biotoper där förväntningarna var särskilt stora att träffa på någon av storfåglarna (dvs. havsörn, fiskgjuse, trana, sångsvan och storlom). I några enstaka fall där biotoper inte motsvarade någon av de aktuella arternas biotopkrav företogs inventeringarna av tidsskäl på ett något mer övergripande sätt. För att göra kunskaperna om fågelfaunan mer komplett, vid sidan om de specifikt utpekade storfåglarna, gjordes noteringar också om andra våtmarksanknutna arter (vadare, änder etc.), hackspettar och rovfåglar samt andra mindre vanliga arter. Vissa av dessa observationer finns redovisade i denna rapport. I stort sett samtliga områden som inventerades från marken inventerades också från luften med hjälp av helikopter. Helikopterinventeringar utfördes i år vid ett tillfälle och i arbetet deltog ytterligare en person med stor ornitologisk vana (Fredrik Widemo). Helikopterinventeringarna skedde på en höjd av ca meter och med en hastighet som mest av ca 25 knop. Den relativt höga flyghöjden valdes avsiktligt för att minimera risken för oönskad störning. Vid observation eller antydan till observation bromsades helikopterns hastighet och kikarspaning vidtog. Detta arbetssätt visade sig vara effektivt och ibland gjordes då ytterligare upptäckter av intresse. Observationerna av storfåglarna positionsbestämdes med GPS och i de fall detta inte var möjligt, t.ex. vid kikarspaning från marken då fåglar befann sig på långt avstånd, har ungefärliga positioner kunnat bestämmas i efterhand utifrån elektroniska kartunderlag. Myggbekämpning Metoden som används vid myggbekämpning har betydelse sett från risken för störning av fåglarna. En myggbekämpning går kortfattat till så att helikoptern rör sig fram och åter i långa flygstråk på en höjd av ca 40 meter över marken. Spridningen av VectoBac G (består av torkad och finfördelad kultur av BTI som fästs vid torkade fragment av majskolvar med hjälp av majsolja) sker från en behållare placerad under helikoptern. Hastigheten är vid spridning är ca 60 knop. Spridningen tar ca två minuter per ha och helikoptern lastar material för ca 50 ha per omgång. Förutsättningar för rikligt med stickmyggor uppkommer i anslutning till höga vattennivåer. Myggbekämpningar har utförts med mellan noll och två gånger per år sedan

6 då myggkontrollverksamheten vid Nedre Dalälven började. Resultat från inventeringarna Avestaområdet De presumtiva myggbekämpningsområdena kring Avesta (Karta 1) inventerades från helikopter den 24 maj och till fots den 4 juni. Ett besök gjordes också den 19 september, och med hjälp av kajak letades efter eventuella förbisedda rovfågelbon utmed strandkanter. Flertalet av områdena (Karta 1) kan effektivt spanas av från ett antal strategiska punkter i landskapet men för några av områdena gav inventering med helikopter klart bättre överblick jämfört med inventering från marken. Vid överflygningen gjordes inga observationer som antydde häckning av någon av de fem prioriterade storfåglarna. I övrigt sågs en brun kärrhök (hane) i centrala Sonnboviken och inte mindre än sju par knölsvan låg på bon. Intressant nog verkar sångsvanen ännu inte ha kommit som häckningsart i området vilket troligen kan förklara knölsvanens starka närvaro. Vid markinventeringen sågs en havsörn (ad.) passera förbi i närheten av Sonnboviken, och en stund senare sågs från fågeltornet i Sonnboviken en havsörn (ad.) med byte sittande på en halvö ute i viken, och möjligen var det samma individ. Vid våtmarken öster om Ovanåker observerades på avstånd en ormvråk, och en fiskgjuse passerade förbi, samt sågs en kniphona med fyra ungar. Karta 1. Avestaområdet (delområden: Ösjön, Jädersjön, Olsviken, Torpviken och Sonnboviken). Streckade områden visar potentiella myggbekämpningsområden som inventerats på fåglar. (Karta: Martina Schäfer, Biologisk Myggkontroll). 6

7 Bännbäck och Bärrek Bärrek och Bännebäck är två för i år nya inventeringsområden. Vid Bärrek (Karta 2, Bild 2) har översvämningsvåtmarker längs med Bärrekån identifierats som presumtiva myggbekämpningsområden. Området sträcker sig omkring 3 km söder om byn innan det når Dalälven vid Svingrådan (Torrösundet). Området är mestadels öppet och bevuxet i huvudsak med tuvig starr- och ullvegetation. Endast längst i söder övergår vegetationen i högre och mer svårforcerad vide men mesta av detta ligger strax utanför utpekat område. Stormossen i områdets centrala del är i princip helt bevuxet med mogen tallskog, utom vid mossens norra kant där det är trädfritt. Vid markinventering den 23 maj hördes vid mosskanten, på avstånd från skogen, orrspel och troligen finns här en lek. Vidare sågs vid markinventeringen tre födosökande tranor på olika platser och en havsörn (juv.) kom flygande och landade i ett träd. Vid Bärrekåns mynningsområde vid Torrösundet observerades två spelflygande grönbenor. Vid helikopterinventeringen den 24 maj sågs inga storfåglar eller gjordes andra observationer som antydde häckning. Området bör dock under mer blöta år erbjuda lämpliga häckningsförhållanden åtminstone för tranan och sångsvan. Min samlade bedömning är området är ett fint fågelområde, och nyttjas inte minst vid födosök av till exempel havsörn och trana. Det avskilda läget ger området en stark känsla av orördhet och tillsammans med rikt blommande ullvegetationen utmed den i söder meandrande Bärrekån upplevde jag området som synnerligen vackert. Bild 2. Översvämningsvåtmark vid Bärrekån, sydväst om Österfärenbo, Längst upp i bilden syns åns utlopp i Torrösundet, ( Henri Engström). 7

8 Vid Bännbäck har tre mindre områden identifierats som potentiella myggbekämpningsområden (Karta 3). Områdena är små och relativt lätta att överblicka från marken, undantaget området strax söder om Botebo, där marken var mycket blöt och bevuxen till delar med hög videvegetation. Vid helikopterinventering den 22 maj sågs en ensam trana väster om Väster Bännebäck. Inget tydde dock på häckning där eller annan stans, men troligen finns här åtminstone vissa år förutsättning för häckning av trana. Av de övriga storfåglarna är min bedömning att förutsättningarna saknas, möjligen undantaget sångsvan, och att de inte häckar i något av de tre områdena. I den vidgade delen av Herrårdsbäcken söder om Ön sågs flera individer av arterna enkelbeckasin, skogssnäppa, drillsnäppa och en gluttsnäppa. Utöver detta sågs även ca 50 gräsänder, fyra krickor och en sparvhök. Karta 2. Bärrek. Streckade områden visar potentiella myggbekämpningsområden som inventerats på fåglar. (Karta: Martina Schäfer, Biologisk Myggkontroll). 8

9 Karta 3. Bännbäck och Ön. Streckade områden visar potentiella myggbekämpningsområden som inventerats på fåglar. (Karta: Martina Schäfer, Biologisk Myggkontroll). Österfärneboområdet (delområden: Västerån, Norrån, Fängsjön, Laggarboån och Ista) De runt Fängsjön och utmed Norrån i flera fall svåråtkomliga översvämningsvåtmarkerna, inklusive vidsträckta vassbälten utmed västra Fängsjön, inventerades effektivast från helikopter, och gjordes så den 24 maj. Tranor observerades då vid tre platser: Norråns mynning 1p (ej häckande) och vardera en trana i Västeråns mynningsområde och en i Laggarboån. Vid markinventering den 7 maj sågs vid Norråns mynning tre (2+1) tranor flygandes passera förbi. I Laggarboån häckade varken trana eller sångsvan i år och vattennivån var påfallande låg under hela senvåren och försommaren. I Laggarboån sågs den 7 maj en gammal havsörn cirkla runt på hög höjd och ytterligare en havsörn (juv.) passerade förbi på låg höjd i riktning mot söder. 9

10 Karta 4. Österfärneboområdet (delområden: Västerån, Norrån, Fängsjön, Laggarboån och Ista). Streckade områden visar potentiella myggbekämpningsområden som inventerats på fåglar. (Karta: Martina Schäfer, Biologisk Myggkontroll). Istaområdet De sedan förra året utpekade områden runt Istasjön, Istamyren och små översvämningsvåtmarker vid Ön söder om Hamrefjärden inventerades från helikopter den 24 maj (Karta 5). Ett tranpar observerades på översvämningsvåtmark söder om Färmansbo men inget tydde på häckning. Inga observationer gjordes av någon av de andra storfåglarna. Observationer från förra året visade dock att både fiskgjuse och havsörn frekvent nyttjar området vid t.ex. födosök. 10

11 Karta 5. Istaområdet. Streckade områden visar potentiella myggbekämpningsområden som inventerats på fåglar. (Karta: Martina Schäfer, Biologisk Myggkontroll). Gysingområdet (delområden: Koverstamyran-Fäbovallen, Mattön och området Näset-Sevedskvarn) Områdena kring Gysinge inventerades första gången 2006, d.v.s. då utpekade områden på Mattön och området Koverstamyran-Fäbovallen. Nytt för i år var inventering av områden öster om Mattön, på andra sidan älvfåran, här kallat Näset-Sevedskvarn (Karta 6). Dessa områden kan beskrivas som mycket varierande med karaktär av mer typiska öppna strandnära översvämningsvåtmarker men också täta löv- och barrsumpskogar. Områdena överflögs den 24 maj och tre sedan tidigare kända fiskgjusebon kontrollerades. Samtliga var aktiva med ruvande fåglar. Alla bona ligger utanför men nära inpå utpekade områden (140, 160 och 410 m avstånd från områdesgränser). Inga andra observationer av storfåglar gjordes i något av områdena. Markinventering genomfördes i områden söder om broarna vid Sevedskvarn den 9 juni. Inte heller då gjordes några observationer som tydde på häckning av någon av storfåglarna där. De 11

12 öppna ytorna är troligen för små och inte tillräckligt blöta för att attrahera sångsvan eller trana. Fiskgjuse häckar dock på rätt nära håll men ute på liten ö i älven öster om Finnbyggeön. Den 10 juni markinventerade jag området Näset-Sevedskvarn (dvs. området norr om broarna vid Sevedskvarn och öster om älven (Karta 6). En relativt god täckning av området kunde fås genom att följa en liten stig invid älvkanten samt genom att gå utmed den gamla järnvägsbanvallen. Vegetationen på många platser är annars tät och svårframkomlig. Min bedömning är att området till övervägande del inte motsvarar biotopkraven för storfåglarna. Dock finns en liten vik med hög strandnära vegetation som ligger i norra delen av området som mycket väl kan utgöra lämplig häckningsplats för trana och sångsvan även om de inte fanns där nu. En, möjligen två tranor, hördes på avstånd men det är oklart var fåglarna befann sig. En fiskgjusehäckning på en liten holme ute i älven sydöst om Björkön kontrollerades och en vuxen fågel satt i boet. Det gick inte att se om det fanns ungar i boet. En annan fiskgjuse sågs med byte i klorna sittande på en sten ute i älven. Karta 6. Gysingområdet (delområden: Koverstamyran-Fäbovallen, Mattön). Streckade områden visar potentiella myggbekämpningsområden som inventerats på fåglar. Områden öster om Mattön och Gysinge har inte inventerats då de pekats ut efter att inventeringarna ägde rum i maj och juni (Karta: Martina Schäfer, Biologisk Myggkontroll). Tärnsjöområdet (delområden: Skällarmossen/Hällnäset, Nordmyranområdet, Åängarna, Dunsjön) Nordmyranområdet inventerades från helikopter 24 maj, och från marken 7 maj och 15 maj. Vi observerade varken häckande trana eller sångsvan, vilka häckat där tidigare. Däremot sågs ett par sångsvan hålla till i Nordmyrasjön. Fiskgjuse observerades passera förbi och sågs spanande vid sammanlagt tre tillfällen. Märligt nog sågs inga tranor vid någon av inventeringarna, och tidigare år har visat att de regelbundet nyttjar området vid Nordmyran vid födosök. Av övriga observationer kan nämnas att det även i år fanns storspov och den 7 maj sågs fyra individer och troligen handlade det om två par. Även tofsvipa förekom med minst två par. Det är troligt att de 12

13 fanns ytterligare några par men inga systematiska inventeringar genomfördes. Räv och ormvråk sågs vid vardera ett tillfälle. Det faktum att ingen egentlig översvämning förekom under senvåren och försommaren bidrog till att området var påfallande torrt och många våtmarksanknutna markhäckande fåglar riskerade säkert stark predation, om de försökte häcka, av exempelvis räv. Skällarmossen/Hällnäset Skällarmossen överflögs med helikopter den 24 maj och det bo där fiskgjuse påbörjade häckning förra året, men misslyckades efter att boet rasat, var inte aktivt i år. Däremot fanns ett annat aktivt fiskgjusbo söder om denna plats där häckning genomfördes framgångsrikt, och två ungar producerades och ringmärktes (Inga-Britt Persson och Jan Lundström muntl.). Inga andra observation gjordes av någon av de utpekade storfåglarna. Åängarna Området överflögs den 24 maj. Inga tranor sågs. Trana har påträffats häcka där Dunsjön Platsen är avförd som potentiellt myggbekämpningsområde på grund av tidigare observerade höga fågelvärden (Engström 2006) och då myggproduktionen troligen inte är så stort (Jan Lundström muntl.). Jag har dock valt att fortsätta inventera våtmarken eftersom den kan vara intressant som referensområde och då den ligger på nära avstånd från andra områden. Vid överflygning den 24 maj sågs fem tranor men inget tydde på häckning. Som mest har 4 par bedömts häcka Ett par sångsvan sågs vid inventering 2007, men häckade inte. Bild 3. Översvämningsvåtmarker vid Åängarna (närmast i bild) och Dunsjön (ovan och långt bort i bild), sydöst om Tärnsjö, ( Henri Engström). 13

14 Karta 7. Tärnsjöområdet (delområden: Skällarmossen/Hällnäset, Nordmyranområdet, Åängarna, Dunsjön). Streckade områden visar potentiella myggbekämpningsområden som inventerats på fåglar. (Karta: Martina Schäfer, Biologisk Myggkontroll). Östaområdet Översvämningsvåtmarker inom Östaområdet (Karta 8) inventerades första gången 2006 (enstaka område längst i öster också inventerat 2005). Det framgick då att storlom och sångsvan fanns i ett av områdena. Både 2005 och 2006 observerades storlom i södra kanten av den innersta viken av Andersboviken. Möjligen häckade storlom på platsen även om häckningsplatsen inte gick att fastställa gjordes dock inga observationer av storlom. 14

15 Karta 8. Tärnsjöområdet (delområden: Östa). Streckade områden visar potentiella myggbekämpningsområden som inventerade på fåglar. (Karta: Martina Schäfer, Biologisk Myggkontroll). Bild 4. Översvämningsvåtmarker vid Hallsjön, ( Henri Engström). 15

16 Karbosjön och Hallsjön Dessa båda våtmarker kan temporärt översvämmas mycket kraftigt och övergå till att likna små sjöar. Så var fallet bland annat under en period på våren 2006 och vattnet gick då högt upp på omgivande jordbruksmark. De mycket stora vattennivåvariationerna kan innebära stora problem för markhäckande fåglar. Vid inventeringar 2007 var dock markerna påfallande torra. Vid Hallsjön gjorde jag markinventeringar den 15 maj. Då sågs ett par lärkfalk jagande insekter på rätt hög höjd över områdets centrala delar. Brun kärrhök häckade med ett par och vid ett tillfälle sågs hannen leverera mat till honan. Ett ormvråkpar cirklade runt på rätt hög höjd i områdets södra del. Varken Karbosjön eller Hallsjön överflögs i år då jag bedömde det som osannolikt att någon av storfåglarna häckade där. Vid blötare förhållanden borde dock tranan kunna häcka även om så hittills inte observerats. Figur 7. Karbosjön och Hallsjön. Streckade områden visar potentiella myggbekämpningsområden som inventerats på fåglar. (Karta: Martina Schäfer, Biologisk Myggkontroll). Hedesundaomådet Hedesundaomådet omfattar flera presumtiva myggbekämpningsområden av vilka de flesta utgörs av smala zoner med strandnära översvämningsvåtmarker. Till området räknas också en mindre avsnörd vik som leder in mot Dalkarlsbo. Markinventering utfördes den 10 maj och inventering från helikopter den 24 maj. I samband med markinventeringen sågs ett par storlom norr om Hadeholm i närheten av Hällnäset. Lommar har setts där samtliga tre inventeringsåren och det är högst sannolikt att det häckar på en liten ö i området. Även i år var ett fiskgjusebo på en liten ö i Unnsundet besatt. Platsen ligger endast ca 140 m från utpekat område väster om Dalkarlsbo. 16

17 Sju sångsvanar, sannolikt fortfarande på flyttning, sågs söder om Alderholmen. I norra delen av Brokfjärd utmed vikens vassbeklädda västra flank sågs en ensam trana och två par knölsvan (ej häckande). Den 24 maj överflögs områdena med helikopter och då upptäcktes ett sångsvanpar med tre ungar i närheten av Piparudden. Sångsvan har häckat på platsen även tidigare år. Ytterligare ett sångsvanpar med tre ungar sågs i våtmark alldeles söder om Hedesunda. Sångsvan har inte tidigare påträffats häckande där. Bruna kärrhöken är trogen vassbältena i norra Brokfjärd och sågs där även i år (en hanne). Ett tomt bo, av okänd art, med vad som föreföll vara äggskalsrester, påträffades i vassbältet. En trana sågs från luften på ungefär samma plats som vid markinventeringen men det gjordes inga ytterligare observationer, utöver det funna tomma boet, som indikerar ev. häckning i området i år. Ett tidigare inte observerat fiskgjusbo, med ruvande fågel, sågs på en liten ö (halvö?) nordöst om Jordbärsmuren, ca 780 m söder om närmaste presumtiva bekämpningsområde. Vid Dalkarlsbo sågs en havsörn (ad.) i områdets centrala del, och en brun kärrhök (hanne) längst in i viken. Figur 8. Hedesundaområdet (delområden: Brokfjärd, Hedesundafjärden och Dalkarlbo). Streckade områden visar potentiella myggbekämpningsområden som inventerats på fåglar. (Karta: Martina Schäfer, Biologisk Myggkontroll). 17

18 Söderforsområdet Fjärdarna väster om Söderfors (Karta 9) inbegriper ett stort antal i huvudsak små, strandnära översvämningsvåtmarker vilka identifierats som periodvis viktiga kläckningsplatser för stickmyggor. Områdena markinventerades 2005 men inte Att de inte markinventerades 2006 innebär bl.a. att storlommen inte är representerad i materialet då den visat sig svår att upptäcka från luften. I år gjorde jag inventeringar från både marken och helikopter. Fläckmur är det största sammanhängande området och består till stora delar av måttligt till kraftigt övervuxen (bl.a. pors, vass etc.) och svåröverblickbar myrmark. Området markinventerades den 10 maj. Orrspel hördes från flera håll i skogen runt omkring. En orrtupp sågs flyga förbi. Många enkelbeckasiner hördes spela. Precis som tidigare år bedöms inte någon av storfåglarna ha häckat i området. I Gamleviken observerades två par storlom, ett i den inre delen av viken och ett par i den yttre. Även vid markinventering 2005 sågs storlom här. Ett sedan tidigare känt fiskgjusebo var besatt och en vuxen fågel sågs på boet vid inventering den 10 maj. I övrigt sågs tre fiskgjusar samtidigt på olika håll. Boet ligger ca 760 m från närmaste utpekat område. Ett par sångsvan sågs i den yttre delen av viken men häckade troligen inte. Även i Sändviken sågs ett storlompar. Då inventeringen skedde en stund senare från en annan observationsplats kan det inte uteslutas att det rörde sig om något av de tidigare observerade paren men att de nu hunnit förflytta sig. Vid vägbron norr Kvarnön sågs en fiskgjuse. Lite längre bort och strax utanför utpekat område hördes en gråspett (10 maj). Samtliga dessa områden överflögs den 24 maj men inga ytterligare observationer av betydelse gjordes då. Den 30 maj besökte jag en liten våtmark på kartan benämnd Harbäck ca 1,5 km norr om Söderfors. Ett sångsvanpar, med ruvande fågel, sågs i områdets yttre del. Samma sångsvanpar observerades också från helikopter. Ett födosökande tranpar skrämdes upp från gungfly i områdets nordvästra del. Inget tydde dock på häckning. Området är generellt mycket svårt att överblicka från marken. Hjällsjön är belägen omedelbart väster om Söderfors. Området är lättinventerat och kan överblickas från flera håll. Ett sångsvanpar med fyra ungar observerades i den södra delen av Hjällsjön (30 maj). Samma sångsvanpar sågs också vid helikopterinventering. På öppet vatten ute i fjärden sågs en enstaka storlom och troligen häckade ett par här. Ytterligare ett storlompar sågs vid Glucksnäsudde från observationsplats längst in i Fäboviken. I våtmarken längst in i Bredviken, inventerad från land 31 maj, gjordes inga observationer av storfåglar. Lite längre söderut ligger Kattfjärden. Här sågs två storlommar, åtskilda i varsin mindre bassäng i den inre delen av fjärden. Det är oklart om det handlade om ett eller två par. En fiskgjuse sågs passerade lite längre ut i fjärden i riktning mot norr. Vid Bälgsnäs sågs en enstaka sångsvan på norrsidan i den inre delen av viken. Någon häckning kunde inte konstateras trots omfattande letande. Inte heller i samband med tidigare överflygning med helikopter (24 maj) sågs tecken på häckning på platsen. Två tranor observerades på en liten 18

19 och smal strandnära översvämningsvåtmark med hög bladvass. De flög upp och landade en bit bort men av allt att döma häckade de inte på platsen. Västerviken överblickades från en observationsplats längst i söder. Inga av de utpekade storfåglarna sågs i området. Små översvämningsvåtmarker ligger nära en plats benämnd Käringberget. Området är förhållandevis lätt att observera från land. Ett storlompar sågs på öppet vatten ute i fjärden i närheten av en liten ö. Sydväst om Grisön ligger ett rätt svårtillgängligt våtmarksområde med endast begränsade möjligheter att effektivt kunna överblickas från land. Vid markinventering 31 maj skrämde jag upp ett tranpar. Inget tydde dock på häckning. En storlom hördes ropa och senare gjordes observation av en ensam fågel på öppet vatten ett par, tre hundra meter norr om Grisön. Möjligen rörde det sig om samma individ. Karta 9. Söderforsområdet (Delområden: Bramsöfjärden, Fäbofjärden och Hällskogsfjärden) Streckade områden visar potentiella myggbekämpningsområden som inventerats på fåglar. (Karta: Martina Schäfer, Biologisk Myggkontroll). 19

20 Sammanfattning och diskussion Resultaten från 2007 års inventeringar av fiskgjuse, havsörn, trana, sångsvan och storlom finns redovisade i tabell 1. I det följande ges artvisa genomgångar av uppnådda resultat. De diskuteras i förhållande till olika möjliga påverkandefaktorer och jämförs med resultat från tidigare års inventeringar (Tabell 3). Vid jämförelse av inventeringsresultat med tidigare år har hänsyn tagits till att en del nya områden tillkommit efterhand som inte fanns med de första åren. Ett område, Dunsjön, har plockats bort efter konstaterade höga fågelvärden där Tabell 1. Tabellen visar antalet häckande par av fem arter storfåglar inom utpekade potentiella myggbekämpningsområden (kolumn Inom) samt i närområdet (kolumn Utom). För fiskgjuse räknas häckning på avstånd upp till 200m från områdesgräns som närområde, dvs. innefattande den skyddszon som föreslagits kring aktiva bon av fiskgjuse (se under kap. inledning för ytterligare info). För häckande havsörn är skyddszonen 300m. För storlom har fåglar observerade inom meter från potentiellt myggbekämpningsområde angetts som närområde. Av tabellen framgår att det 2007 fanns en aktiv fiskgjusehäckning och fyra par sångsvan inom inventerade potentiella myggbekämpningsområden vid Nedre Dalälven Häckande par (2007) Fiskgjuse Havsörn Storlom* Sångsvan Trana Pandion Heliaeetus Gavia Cygnus haliaetus albicilla arctica cygnus Grus grus Inom Utom Inom Utom Inom Utom Inom Utom Inom Utom Avestaområdet Bännbäck Bärrek Västerån Norrån Fängsjön? Laggarboån Istaområdet Hällnäset/Skällarmossen 1p Nordmyranområdet Östaområdet Åängarna Dunsjön (avförd som pot. bek. omr.) Karbosjön Hallsjön Gysingeområdet 1p Hedesundaområdet 1p 1p 2p Söderforsområdet 7-8p 2p Totalt (inom parantes =antal påbörjade lyckade häckningar) 1p (1p) 2p (minst 1p) 8-9p *(Enstaka fåglar eller par i rätt miljö, och vid rätt tidpunkt, räknas som häckande par. Var exakt fåglarna häckat är inte känt men sannolikt häckar inga av paren inom utpekade områden, men på små öar i närheten) 4p (3-4) 20

21 Tabell 2. Tabellen visar observationer av fiskgjuse, havsörn, sångsvan och trana utöver häckande par. Materialet är inte fullt ut jämförbart mellan platser och år eftersom data inte insamlats på ett standardiserat sätt. Till exempel har de olika platserna inte alltid besökts lika länge och vid samma tid på dygnet vilket påverkar sannolikheten att observera exempelvis passerande och födosökande rovfåglar. Observationer (under häckningstid) utöver häckande par (2007) Fiskgjuse Havsörn Storlom Sångsvan Trana Avestaområdet Bännbäck Bärrek Västerån Norrån Fängsjön Pandion haliaetus Heliaeetus albicilla 1ex (ad.) 1ex (juv.) 1ex (juv.) 1ex (ad.) Gavia arctica Cygnus cygnus Grus grus 1 ex 2+1ex 1p+1ex Laggarboån Istaområdet 1p Skällarmossen Nordmyranområdet 1+1ex 1p Östaområdet Åängarna Dunsjön (avförd som pot. bek. omr.) (1p) (2p+1ex) Karbosjön Hallsjön Gysingeområdet 1ex Hedsundaområdet 1ex (ad.) 7ex 1+1ex Söderforsområdet 3+1ex 1p+1ex 1p Totalt antal observerade fåglar i inventerade områden 7ex 5ex 0* 12ex 12ex *(samtliga observationer är noterade som häckande exemplar, se tabell 1 och text för ytterligare förklaringar) Havsörn Havsörn sågs i samband med årets inventeringar vid sammanlagt fem tillfällen varav tre observationer utgjordes av utfärgade gamla fåglar. Havsörnen häckar sparsamt men förekommer med flera häckande par i Nedre Dalälvsområdet. Hittills utförda inventeringar har inte kunnat belägga eller ge indicier för att något par häckar inom, eller i nära anslutning, till något av de idag utpekade presumtiva myggbekämpningsområdena. Ett revir där häckning lyckats väl och ungar producerats ligger i storområdet Söderfors och har överflugits i samband med annan inventering under de två senast åren. Boet ligger ca meter från närmaste utpekat potentiellt myggbekämpningsområde. I flera år har jag gjort återkommande observationer av gamla havsörnar i området runt Fängsjön och det kan på sannolika grunder misstänkas att havsörnarna häckar i området även om någon boplats ännu inte kunnat påträffas. Det är inte ovanligt att havsörnen häckar ibland på rätt stort 21

22 avstånd från vatten. Det kan därför inte uteslutas att de häckar i någon av de mycket svåröverblickbara omgivande skogarna. Fiskgjuse Fiskgjusen häckar med flera tiotal par utmed de älvsträckor som berörs av de sju huvudområden som ingår i denna studie. Det är dock endast få häckningar som ligger i eller i mycket nära anslutning till områden där det idag är tillåtet att bedriva myggkontroll eller som utpekats som presumtiva myggbekämpningsområden i framtiden. Under hösten 2007 besöktes flera boplatser belägna på öar med hjälp av kajak och exakta positioner fastställdes för senare detaljerad analys av avstånd till presumtiva bekämpningsområden. Under de tre år inventeringar skett har endast en boplats påträffats inom område där tillstånd för bekämpning finns. Denna häckning som ligger i närheten av Hällnäset (Tärnsjö), en bra bit in från vattnen, inne på periodvis översvämmad skogsmark, producerades 2007 två ungar. Ytterligare två bon, årligen eller näst intill årligen aktiva, har identifierats på avstånd upp till 200 m från ytterkant av utpekat område (Gysinge och Hedesunda). Dessa bon omfattas av den från förra året föreslagna skyddszonen om bekämpningsförbud inom en radie av 200 m±50m från boplats (se Engström 2007). Utöver dessa boplatser finns också kännedom om fem bon som ligger på meters avstånd från utpekat område. Bild 5. Besök och positionsbestämning av fiskljusbon med hjälp av kajak efter avslutad häckningssäsong, ( Henri Engström). Under 2007 har fiskgjusen inventerats och ungar ringmärkts i Färnebofjärdens nationalpark under ledning av Inga-Britt Persson. Inventeringarna har pågått årligen sedan Några i sammanhanget intressanta uppgifter och resultat är följande: Antal påbörjande häckningar 2007var 14. Medeltal ( ) var 17 påbörjade häckningar (max-min: 12-23). Av de fåglar som påbörjade häckning 2007 och lyckades producerades i medeltal 1,5 ungar. Detta kan jämföras med antalet producerades ungar i förhållande till påbörjade häckningar som var 0,7 ungar (2007). En mycket blåsig sommar 2007 orsakade förhållandevis stort bortfall och av de 14 påbörjade häckningarna misslyckades inte mindre än fem på grund av att bon helt eller delvis blåst ner. 22

23 Trana Tranan uppvisade ett riktigt bottenår För första gången under de tre år studierna pågått påträffades inga häckningar alls. Detta kan jämföras med 2006 då sex häckningar påbörjades, varav två, eller möjligen tre, lyckades observerades fem häckningar varav fyra eller fem lyckades (Tabell 3). Tranor var dock på intet sätt frånvarande 2007 och på många platser sågs både par och enstaka fåglar (Tabell 3). Att de inte valde att häcka kan bara spekuleras över men de kan vara så att den torra våren och försommaren medförde att många områden inte var tillräckligt blöta. Erfarenheter från tidigare år har visat att de föredrar sanka miljöer där de kan bygga bona på gungflyn och liknande. Sådana platser erbjuder normalt gott skydd mot landlevande predatorer så som räv, mård, grävling etc. Vidare visar erfarenheter från till exempel förra årets studier att då översvämmade och från början lämpliga habitat dräneras på vatten kan detta leda till snabb försämring och att tranorna då till sist kan överge sina boplatser. De miljöer som utmärker områdena kring Nedre Dalälven är sannolikt att betrakta som långt ifrån optimala som häckningsbiotoper just därför att vattennivåerna regelbundet och på kort tid varierar så pass mycket. Fåglarna saknar förmodligen möjlighet att anpassa sig till detta och strategin kan då vara att i de fall förhållandena är goda vid häckningsstart, att då inleda häckning, men att också riskera att få ge upp om förhållandena snabbt förändras. För en normalt långlivad art som tranan är enstaka år med utebliven häckning inget onormalt och kompenseras genom bättre framgång ett annat år. Sångsvan Totalt påträffades fyra häckande par sångsvan Av dessa producerade minst tre par ungar. Detta kan jämföras med 2006 då tre par häckade. Det året misslyckades ett par efter att vattnet dragit sig tillbaka och lämnat boet ståendes på torra land påträffades två par varav båda producera ungar. De resultat som insamlats för de tre åren visar på liten men rätt jämn populationsstorlek för de inventerade ytorna. Sångsvanen är på snabb expansion i Sverige sedan flera decennier tillbaka och även områdena runt Nedre Dalälven inbegrips av expansionen dit sångsvanen nu återkommer efter en längre tids frånvaro. Expansion har, åtminstone lokalt, påverkat en annan art negativt nämligen knölsvanen som är mindre konkurrenskraftig och lätt trängs undan av sångsvanen. I det sammanhanget var det intressant att notera att vid områdena runt Avesta påträffades inte mindre än sju par knölsvan (på bon) men inte något enda par sångsvan. Det är oklart om sångsvanen med tiden också kommer att nå dessa områden och om det i så fall kommer att inverka negativt på knölsvan. I Hedesundaområdet påträffas båda arterna häckande om än inte på riktigt nära avstånd till varandra. Utöver de häckande paren sågs ytterligare tre par på olika platser och vid ett tillfälle en grupp om sju fåglar samt en enstaka fågel. I Nordmyrasjön sågs ett sångsvanpar vid flera tillfällen men häckade inte. Storlom Storlommen är normalt mycket hemortstrogen och återkommer vanligen till samma plats år efter år. På flera av de nu inventerade platserna var det påfallande hur ortstrogna fåglarna var och att de påträffades på samma ställen. Inventeringarna visar att arten har sitt starkaste fäste i områdena kring Söderfors. Miljön där upplevs möjligen vara något mera karg, stenig och rik på småöar jämfört med en del andra områden. Dessa faktorer sammantaget gynnar troligen arten där. Små öar är nödvändigt då storlommarna vanligen häckar på dessa. De översvämningsvåtmarker som kantar älven i områden kring Söderfors består i flera fall endast av smala remsor längs stränderna. 23

24 Det är inte sannolikt att lommarna häckar just där och någon överhängande risk för störning vid ev. bekämpning är därför inte trolig. Då storlommen häckar alldeles invid vattnet är den ytterst känslig för vattennivåförändringar och en plötslig vattennivåhöjning kan lätt dränka bon och ägg. Detta skulle, precis som för tranan, och i viss mån även sångsvanen, kunna göra många områden utmed Nedre Dalälven direkt olämpliga för häckning. Det är oklart hur hårt detta egentligen drabbar storlommen. Att samma platser befästs år efter år, och om detta också gäller i ett längre perspektiv, kan detta tyda på att häckningarna trots allt lyckas tillräckligt ofta för att hålla populationen stabil års inventeringar pekar på i storleksordningen ca 7-9 par. Detta kan jämföras med 2005 då samma områden hyste ca 7-8 par. Bild 6.Laggarboåns utlopp i Istasjön, Österfärnebo, ( Henri Engström). 24

25 Tabell 3. Tabellerna visar antalet häckande par av fem arter storfåglar inom utpekade potentiella myggbekämpningsområden (kolumn Inom) samt i närområdet (kolumn Utom). För fiskgjuse räknas häckning på avstånd upp till 200m från områdesgräns som närområde, dvs. innefattande den skyddszon som föreslagits kring aktiva bon av fiskgjuse (se under kap. inledning för ytterligare info). För häckande havsörn är skyddszonen 300m. För storlom har fåglar observerade inom meter från potentiellt myggbekämpningsområde angetts som närområde. Uppdelningen gjord på storområden med gränser som geografiskt naturligt hör ihop. Observera att tabellerna inte är helt jämförbara då några områden tillkommit 2006 och 2007 som inte fanns med Enstaka områden har som följd markerats ej invent. Häckande par (2007) Fiskgjuse Havsörn Storlom Sångsvan Trana Inom Utom Inom Utom Inom Utom Inom Utom Inom Utom Avesta Österfärnebo/Ista Gysinge 1p Tärnsjö 1p Huddunge Hedesunda 1p 1p 2p Söderfors 6-8p 2p Totalt (påbörjade häckningar) 1p 2p 7-9p 4p Totalt (lyckade häckningar) 1p minst 1p? minst 3p Häckande par (2006) Fiskgjuse Havsörn Storlom Sångsvan Trana Inom Utom Inom Utom Inom Utom Inom Utom Inom Utom Avesta 2p Österfärnebo/Ista 1p Gysinge 1p 1p Tärnsjö 1p 1p 1p Huddunge Hedesunda 1p 1p 1p 2p Söderfors ej inv. ej inv. 1p Totalt (påbörjade häckningar) 1p 2p 2p 3p 6p Totalt (lyckade häckningar) 1p minst 1p? 1-2p 2-3p Häckande par (2005) Fiskgjuse Havsörn Storlom Sångsvan Trana Inom Utom Inom Utom Inom Utom Inom Utom Inom Utom Avesta Österfärnebo 1p 2p Gysinge (ej invent.) Tärnsjö 1p 1p Huddunge Hedesunda 2p 1p 2p Söderfors 5-6 Totalt (påbörjade häckningar) 7-8p 2p 5p Totalt (lyckade häckningar) 1p minst 2 2p 4-5p 25

26 Litteratur Ekblom, R Ny vår för fågelinventeringar. En liten översikt av de vanligaste metoderna för att inventera fåglar. Sveriges Ornitologiska Förening (opubl. rapport). Engström, H Årsrapport från verksamheten inom uppföljningsprogrammet inventering av storfåglar och test av störningskänslighet. Resultatredovisning Uppsala universitet, rapport. Engström, H Uppföljningsprogram för fåglar; inventering av storfåglar och test av störningskänslighet. Fågelstudier inom myggkontrollverksamheten vid Nedre Dalälven. Resultatredovisning Uppsala universitet, rapport. Helander, B. Åtgärdsplan för havsörn. Naturvårdsverket (ej publ.) Holmstedt, S Vattenfåglar i Färnebofjärdens nationalpart. Länsstyrelsen i Västmanland. Länsstyrelsens rapportserie, nr 21. Lundström, J Störningsrisk för häckande havsörn, fiskgjuse, trana, sångsvan och storlom vid lågflygning med helikopter i Nedre Dalälvens våtmarker ett diskussionsunderlag. Uppsala universitet, rapport. Persson, I-B Inventering av Fiskgjuse i Färnebofjärdens nationalpart Rapport. Svensson, S., Svensson M., & Tjernberg, M Svensk fågelatlas, Vår Fågelvärld, Supplement nr 31, Stockholm. Svensson S Revirkartering, generell metod (version 1:1). Naturvårdsverket, Stockholm. SOF Sveriges Fåglar. 3:e uppl. Stockholm. 26