I LEKENS VÄRLD en studie kring några pedagogers och föräldrars syn på lek och dess betydelse för lärande, språkutveckling och könsidentitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I LEKENS VÄRLD en studie kring några pedagogers och föräldrars syn på lek och dess betydelse för lärande, språkutveckling och könsidentitet"

Transkript

1 I LEKENS VÄRLD en studie kring några pedagogers och föräldrars syn på lek och dess betydelse för lärande, språkutveckling och könsidentitet Zehra Uruc Ibtisam Rafiq Shafiq Lek/didaktik/LAU370 Handledare: Eva Palmblad Examinator: Sten Båt Rapportnummer: VT

2 Abstract Titel: I lekens värld en studie kring några pedagogers och föräldrars syn på lek och dess betydelse för lärande, språkutveckling och könsidentitet Författare: Zehra Uruc och Ibtisam Rafiq Shafiq Termin och år: Vårterminen 2008 Kursansvarig institution: Sociologiska institutionen Handledare: Eva Palmblad Examinator: Sten Båth Rapportnummer: VT Nyckelord: Förskola, lek, lärande, språkutveckling, leksaker, genus, pedagoger och föräldrars roll _~âöêìåç Forskningar visar att barn utvecklas genom lek. Under leken lär de sig att använda sig av språk, samspel och kommunikation. Det visar sig dock också att lek och leksaker skapar könsidentitet, vilket föräldrarna och omgivningen också spelar en stor roll. Studien i vårt arbete utgår vi från barns sociala utveckling i leken. Syfte Huvudsyftet med denna undersökning är att ta reda på vad lek har för betydelse för barns lärande och sociala utveckling. Syftet är också att undersöka om lek och leksaker har någon betydelse för barnets val av könsidentitet. Vi är även nyfikna om det är någon skillnad i pedagogers och föräldrars syn på lek. I uppsatsen tar vi också först upp om våra frågeställningar och vad forskning och litteratur säger angående dessa frågeställningar som är: s~çä êëáöä~êåáäéâéå\ h~åäéâìíîéåâä~ä~êåéíëëéê â\ m îéêâ~êäéâçåüäéâë~âéêä~êåéíëâ åëêçäälâ åëáçéåíáíéí\ sáäâéåëóåé äéâü~êééç~öçöéêå~çåüñ ê äçê~êå~\ jéíçç sáü~êë âíçåüö ííáöéåçãäáííéê~íìêçåüñçêëâåáåöëçãü~åçä~êçãäéâçåüçéëëäéíóçéäëéñ êä~êåks ê~éãéáêáëâ~ëíìçáéê ÖêìåÇ~êëáÖé áåíéêîàìéêãéçñ êëâçäéééç~öçöéêçåüéåâ íëçãü~êçéä~íëìííáääñ ê äçê~êëçãü~êä~êåáñ êëâçä~åk Metoden som vi har använt är kvalitativ. oéëìäí~í Vårt resultat pekar mot att lek utvecklar barn, den är lärorik, utvecklar språket och vi ser att den kan påverka könsidentiteten. Leken definieras som ett skapande där fantasi, kreativitet och verklighet möts och därigenom bildas den sociala och språkliga utvecklingen för barnet. Lek stärker också barnens könsidentitet genom att de leker med olika leksaker och får intryck av omgivningen (t.ex. föräldrar, media, leksaksaffärer, leksaker som finns i förskolan mm). _ÉíóÇÉäëÉÑ êä ê~êóêâéí Éí sáü~êñ ííéåäáäç~îäéâéåçåü~ííçéåü~êéåëíçêäéíóçéäëéñ êä~êåéíëìíîéåâäáåökfäéâéåíê å~êä~êåëáåëçåá~ä~iâêé~íáî~çåü âçããìåáâ~íáçåëñ êã Ö~KaÉí êç êñ êîáâíáöíñ êééç~öçöéêáñ êëâçä~åçåüëâçä~å~ííü~ãéçäéâçåü~îë íí~ãéêíáçáéääéê ìí~åñ êìåçéêîáëåáåöéåk O

3 c êçêç I vårt examensarbete har vi gemensamt ansvarat för formatet, struktureringen och innehållet. Vi tackar alla förskolepedagoger och föräldrar som har visat ett stort intresse med att delta och samverka i vår undersökning. Vi vill också särskilt tacka vår handledare Eva Palmblad för stöd och engagemang för att detta examensarbete blev genomförd. Innehållsförteckning P

4 1. INLEDNING SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR & AVGRÄNSNING VAD SÄGER STYRDOKUMENTEN OM LEK OCH OM KÖNSMÖNSTER LITTERATURGENOMGÅNG Lek definitioner och perspektiv Definitionen på lek Vad är lek? Vad är fri lek? Sociokulturell perspektiv LEKENS BETYDELSE FÖR LÄRANDE Lärande genom lek Språkutveckling genom lek Språkutveckling genom rollek LEK OCH KÖNSIDENTITET Vad betyder lek och leksak för barn? Flick och pojkleksaker Lek och leksakernas påverkan på barnets könsidentitet Flickors och pojkars lek Socialinlärningsteori vid de olika könens lek Vuxnas synsätt och bemötande av flickor och pojkarkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkns 5. jbqla Kvalitativ metod Val av undersökningsgrupper Intervju som redskap Urval Genomförande Enkät Urval Genomförande BEARBETNING OCH ANALYS Etiska överväganden Tillförlighet och giltighet RESULTAT Intervjustudierna Lärande genom lek Språkutveckling genom lek Lek och leksakernas påverkan på barnets könsidentitet Enkätstudierna Föräldrar KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKOQ 6.3 Pedagogernas och föräldrarnas syn på lek DISKUSSION Metod diskussion Resultat diskussion Lärande genom lek Språkutveckling genom lek Lek och leksakernas påverkan på barnets könsidentitet FORTSATT FORSKNING SLUTORD REFERENSLISTA...32 Q

5 NKfåäÉÇåáåÖ fç åãéç~ííëâêáî~çãäéâçåüçéëëäéíóçéäëéìééâçãå êîááåë Ö~ííîááåíÉÜ~ÇÉéê~í~íçãÇÉíë ãóåâéíáåçãî êä åö~ä ê~êìíäáäçåáåöksá êääáî~åçéä ê~êéáåçãã~íéã~íáâiçéå~íìêîéíéåëâ~éäáö~ ãåéå~çåüëîéåëâ~eâìäíìêçåüëéê âfñê åñ êëâçä~åíáää êëâìêërksáî~äçéäéâé ÖêìåÇ~î~ííîá å ÖçêäìåÇ~Ü~Ñíë~ãã~áåêáâíåáåÖ~êçÅÜáåíÉÜ~Ñíå ÖçåëíìÇáÉáåçãäÉâKsáî~êáåíêÉëëÉê~ÇÉ~îÜìê Ä~êåä êëáööéåçãäéâçåüüìêçéìíîéåâä~ëksáîáääéñ êçàìé~çëëãéêáüìêä~êåí åâéêçåüâåóíéêëáå~ ÉêÑ~êÉåÜÉíÉêçÅÜÑ~åí~ëáÉêíáääÇÉåëçÅá~ä~ãáäà åçåüíáääâ åëáçéåíáíéík j~åâ~åë Ö~~ííÄ~êåÉåëäÉâÄ êà~êêéç~åîáçëâ íäçêçéíçåüçéå ê~ää~ëñ êëí~éêñ~êéåüéíkaéíäáää~ Ä~êåÉíäÉêå êñ ê äçê~êå~âä~éé~êä~êåéåëü åçéêiëâçà~êöéåçã~ííää ë~é ã~öéåiàçääê~êçåüäéâéêk a êéñíéêçê àéêçéíáåíéä åöéñ êê åä~êåéíëî~ê~êé ëâçà~åçéíçåüäéâéåçåüí~êçéíñ êëí~ëíéöéííáää âçããìåáâ~íáçåéåãéççãöáîåáåöéåkiéâéåö êçåâë ~ííä~êåéåëöä ããéêüéäíçåüü ääéíáçéå îéêâäáöüéíçéäéîéêák fiéñ VUÄÉíçå~êã~åãóÅâÉíé ÜìêäÉââ~åëíáãìäÉê~Ä~êåÉåëìíîÉÅâäáåÖK c êëâçä~åëâ~ääéêäàìç~ä~êåéåéåíêóööãáäà ëçãë~ãíáçáöíìíã~å~êçåüäçåâ~ê íáäääéâçåü~âíáîáíéíeiéñ VUINVVUIëKVFK ^ííäéâ~ êêçäáöíçåüîáâíáöíiãéçäéâìééí ÅâÉêã~åÑäÉê~~âíáîáíÉíÉêëçãíKÉñKã~åä êëáöëéê âi~ííñ âçãéáë~êçåü~ííìééí Åâ~î~ÇëçãÜ åçéêêìåíçãâêáåöëáöksáã ëíé îéåîáë~ä~êåêéëééâíå êçé äéâéêçåüáåíé~îäêóí~çéãkiéâéåü~êéöå~î êäç~êiçéí êáåíééåçê ãiçéíü åçéêé êáâíáöíëçã~ää~ ã ååáëâçêìééäéîíçéíkfää~åçñ~åíáëéê~êîáå êîáäéâéêkiéâü~êéííë~ãä~åçãéçüìãçêjã~å ëâê~íí~êiëéêöä~çìíá~åëáâíéíjçåü êçéí êçåâë Éå~îëä~ééåáåÖKjÉÇäÉââ~åã~åÄäáî ååéêçåü Ü~êáåíÉå ÖçíãÉÇÑáÉåÇëâ~é~ííÖ ê~k_~êåéåâ~åääáçî ååéêìåçéêäéâéåãéåçéíçê àéêáåíéä åöé áåå~åçéääáêî ååéêáöéåk bå~åå~å~ëééâíëçãîááåíêéëëéê~êçëëñ ê êâ åëêçääéålâ åëáçéåíáíéíéåëçãâ~åëâéé îéêâ~êî ê áçéåíáíéíêéç~åîáçñ ÇëÉäåKdÉåçã~ííÑ ê äçê~êå~âä êçéê~ëä~êåáêçë~eñäáåâçêå~fçåüää íí Eéçàâ~êå~Fë ëâ~é~êîáçåüäéëí ããéêâ åëêçääéêå~kj~åëéêçåâë ÑäáÅâçêå~ëçãäìÖå~Ä~êåëçãäÉâÉê ãéçççåâçêiéçàâ~êå~ëçãîáäç~ä~êåëçãäéâéêãéçäáä~êkc ê äçê~êå~éê~í~êçåâë é çäáâ~ë íííáääéå éçàâéçåüíáääéåñäáåâ~çåüé ë ë ííñ êëí êâéêã~å ååìéåö åöä~êåéíëâ åkiéâ êçåâë ÉííîáâíáÖí îéêâíóöëçãëâ~é~êâ åëáçéåíáíéíkcäáåâçêå~ëçåüéçàâ~êå~ëäéââ~åî~êáéê~ãóåâéíñê åî~ê~åçê~ksáäâ~ äéâë~âéêä~êåäéâéêãéçiüìêçéäéâéêçåüîáäâéåâ åçéäéâéêãéçâ~åçåâë é îéêâ~çéê~ëâ åëêçääéêk fiéñ VUÄÉíçå~êã~åé Üìêã~åëâ~ãçíîÉêâ~â åëêçääéêå~k sìñå~ëë íí~ííäéã í~ñäáåâçêçåüéçàâ~êäáâëçãçéâê~îçåüñ êî åíåáåö~êëçã ëí ääëé ÇÉãÄáÇê~êíáää~íÑçêã~ÑäáÅâçêëçÅÜéçàâ~êëìééÑ~ííåáåÖçãî~Çëçã ê âîáååäáöíçåüã~åäáöíkc êëâçä~åëâ~ääãçíîéêâ~íê~çáíáçåéää~â åëã åëíéêçåü â åëêçääéêkcäáåâçêçåüéçàâ~êëâ~ääáñ êëâçä~åü~ë~ãã~ã àäáöüéíéê~ííéê î~çåü ìíîéåâä~ñ êã ÖçêçÅÜáåíêÉëëÉåìí~åÄÉÖê åëåáåö~êìíáñê åëíéêéçíóé~â åëêçääéê EiéÑ VUINVVUIëKOSFK R

6 OKpóÑíÉ Huvudsyftet med denna undersökning är att ta reda på vad lek har för betydelse för barns lärande och utveckling. Syftet är också att undersöka om lek och leksaker har någon betydelse för barnets val av könsidentitet. Vi är även nyfikna om det är någon skillnad i pedagogers syn på lek och föräldrars syn på lek och leksakernas betydelse för könsidentitet. OKNcê ÖÉëí ääåáåö~ê s~çä êëáöä~êåáäéâéå\ h~åäéâìíîéåâä~ä~êåéíëëéê â\ m îéêâ~êäéâçåüäéâë~âéêä~êåéíëâ åëêçääéêlâ åëáçéåíáíéí\ sáäâéåëóåé äéâü~êééç~öçöéêå~çåüñ ê äçê~êå~\ OKO^îÖê åëåáåö _~êåëäéâáñ êëâçä~å aéåñêá~äéâéå O

7 PKs~Çë ÖÉêëíóêÇçâìãÉåíÉåçãäÉâçÅÜçãâ åëã åëíéê çåüçãâ åëã åëíéê\ fä êçéä~åñ êçéíçääáö~íçêáëâ~ëâçäî ëéåçéíiñ êëâçäéâä~ëëéåçåüñêáíáçëüéããéínvvqeiéçvqfiëçãä ÇÉ Ñ êëâçäéâä~ëëéåëçåüöêìåçëâçä~åëä ê~êéñ äàéêiäéíçå~ëçéí~ííw Särskilt under de tidiga skolåren har leken betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper (Lpo94, 1998, s.7). Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet (Lpo94, 1998, s.7). fñ êëâçä~åëä êçéä~åeiéñ VUFëí êçéí îéå~ííw Leken är viktigt för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall präglas i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandes olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barn kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter (Lpfö98, 1998, s. 4). I Lpfö98 står det att förskolan skall sträva efter att varje barn: Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära (Lpfö98, 1998, s.12). Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord (Lpfö98, 1998, s. 13). Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka sig (Lpfö98, 1998, s.13). Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (iéñ VUINVVUIs.14). fiéçvqëí êçéíçåâë ~ííëâçä~åë~êäéíéã ëíéáåêáâí~ëé ~ííöééä~íëñ êçäáâ~âìåëâ~éëñçêãéêçåü~íí ëâ~é~éííä ê~åçéç ê~ää~çéä~êëâ~é~êéåüéäüéík skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet (Lpo94, 1998, s. 7). Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. (Lpo94, 1998, s.8) bäéîéêå~ëâ~ääçåâë Ñ ÉåÅÜ~åë~ííéê î~é çåüìíîéåâä~çäáâ~ìííêóåâëñçêãéêkråçéêã äçåüêáâíäáåàéê ëí êçéííóçäáöí~ííw alla som arbetar i skolan skall samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Lpo94, s.14). bå~åå~åéìåâíëçãã~åö êáåé êéëíéíáëâ~çéäéåklãçéíí~ëí êçéí~ííëâçä~åëîéêâë~ãüéíëâ~ää áååéü ää~çäáâ~éëíéíáëâ~ìííêóåâëë ííëçãçê~ã~iêóíãáâiç~åëiãìëáâçåüäáäçk P

8 Ett tydligt budskap som styr lärarnas arbete och utbildning i Sverige är Lärarnas handbok (2002). I lärarens handbok står flera villkor om könsmönster som alla lärare och blivande lärare måste gå igenom. Några villkor och mål är: Se till alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad (Lpo94, 1998, s.18). Verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, svara för att alla elever får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda eleverna och delaktighet och med ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratisk samhälle (Lpo94, 1998, s.18) Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till at forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (Lpfö98, 1998, s.26). Överföra ett kulturarv värden, traditioner och historia, språk och kunskaper - från en generation till nästa (Lpfö98, 1998, s.9). Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den (Lpfö98, 1998, s.30). QKiáííÉê~íìêÖÉåçãÖ åö fäáííéê~íìêöéåçãö åöéåâçããéêîá~ííêéççö ê~çéåäáííéê~íìêîáü~êä ëíçãäéâiçéëëçéñáåáíáçåiäéâéåë ÄÉíóÇÉäëÉÑ êä ê~åçéiäéâéåëäéíóçéäëéîáçëéê âìíîéåâäáåöçåüäéâéåëäéíóçéäëéîáçëâ~é~åçéí~î â åëêçääéêkm ë ë ííëâ~îáçåâë Ñ êë â~ëî~ê~é î ê~ñê ÖÉëí ääåáåö~êáäáííéê~íìêöéåçãö åöéåk Q

9 QKNiÉâ iéâóçéñáåáíáçåéêçåüééêëééâíáî ÇÉÑáåáíáçåÉêçÅÜéÉêëéÉâíáî QKNKNaÉÑáåáíáçåÉåé äéâ aéñáåáíáçåéåé äéâ aéñáåáíáçåéå~îî~çäéâ êáåíéëà äîâä~êkaéíãéå~ê_áêöáíí~håìíëççííéêläçñëëçåenvutfëçã êäéâíçê áåçãééç~öçöáâçåüéëóâçäçöákeçåãéå~ê~ííáåöéåâ~åäéëâêáî~é ÉííÉåâÉäíë ííî~çäéâ êçåüç êñ ê êáåíéçéñáåáíáçåéåüéäíöáîéåkhåìíëççííéêläçñëëçåà ãñ êçåâë ~êäéíéçåüäéâãéçî~ê~åçê~áëáåäçâ iéâñ êäáîéíenvutfkeçåãéå~ê~ííäéâéåáåíéü~êéåçáêéâíéê~âíáëâñìåâíáçåçåüé ééâ~ê~ííäéâëâ~é~ë å êä~êå~êäéí~êkm ë ë ííä êçéëáöå êçéäéâéêçåüçé~êäéí~êå êçéä êëáöiéñíéêëçãçéåñêá~äéâéåáåíé ÄÉÜ îéêü~å ÖçíêÉëìäí~íçÅÜ~ääíáÇäÉÇÉêíáääâçãéÉíÉåëK_~êåÉåëäÉââçããÉêìêäìëíIâçåí~âíçÅÜÖä ÇàÉ çåü êñêáîáääáökiéâü~êáåöéíã äçåü êáëáííéöéíã äiãéç~å~êäéíé êã äjçåüéêççìâíáåêáâí~íkeçå é ééâ~ê~ííãçíáî~íáçåíáääéíí~êäéíéâçããéêìíáñê åçãî êäçéåãéç~åãçíáî~íáçåéåíáäääéâéåâçããéê Ñê åçéíáåêéiçîëáåáñê åéåëà äîkc êñ~íí~êéåãéå~ê~ííå êä~êåäéâéê~îö êçéëáå~êéöäéêëà äî~ãéç~å ~êäéíéíëêéöäéêëíóêë~îîéêâäáöüéíéåk Lek är ett stimulerande system avskiljt från verkliga livet och ändå återspeglande det. Somom-inställningen hjälper barn att pröva och variera både mål och medel, vare sig det gäller lekfullt manipulerande med saker eller låtsaslekarnas prövande av den sociala verkligheten (Knutsdotter Olofsson, 1987, s.15). iáääéãóêenvvmfëâêáîéê~ííçéíáåíéñáååëå ÖçåÖÉåÉêÉääÇÉÑáåáíáçåé äéâke~åãéå~ê~ííäéâ â~åü~çäáâ~ñìåâíáçåéêñ êä ÇÉÄ~êåçÅÜîìñå~KsáäâÉíâ~åî~ê~ëî êí~ííüáíí~å Öçå Ñ êâä~êáåöëçãçéñáåáéê~êî~çäéâ êk QKNKOs~Ç êäéâ\ s~ç êäéâ\ båäáöíhåìíëççííéêläçñëëçåenvvof êäéâå ÖçíëçãÄ ÇÉëâÉêé êáâíáöíçåüé ä íë~ëkeçåãéå~ê~íí ÇÉíÄáäÇ~ëÉåê~ãêìåíÇÉíëçãëâÉêáäÉâÉåKlãäÉâÉåëâÉêé êáâíáöíë ëâéêçéåáåå~åñ êäéâéåëáåêé ê~ã~êiãéç~åáä íë~ëäéâéåëâéêçéåìí~åñ êê~ã~êå~ko~ã~êå~ëçãëí êáåå~åñ êäéâéå êçéíäéâéåë êéöäéêçåüñ äàçêáâíáöüéíëçãö ääéêiç ÄäáêäÉâÉåÉåëä~ÖëîÉêâäáÖÜÉíìí~åÑ êçéåäéñáåíäáö~îéêâäáöüéíéåk jéççéíí~ãéå~êñ êñ~íí~êéå~ííç â~åä~êåéåö áåéääéêìíìêäéâê~ãéåëçãé Ö êkhåìíëççííéê läçñëëçåãéå~êçåâë ~ííáäéâéåâ~åä~êåéåä ÇÉÑ å êüéíçåü~îëí åçíáääçéíçéü~êî~êáíãéççãáçéí îéêâäáö~äáîéíkiéâéåñáååëüéä~íáçéåçåüãéçäéâéåâ~åã~åö ê~ë~âéêé êáâíáöçåüíî êíçãkaéí êçéí ëçã êçéííêóöö~éåäáöíñ êñ~íí~êéåkm ë ë ííâ~åä~êåéåñ ÉåÇáëí~åëé ÇÉíÇÉÜ~êìééäÉîíKc êñ~íí~êéå ÄÉëâêáîÉêçÅâë äéâéåëçãéííã íéãéää~åçéåóííêéçåüáåêéî êäçéåkbåäáöíüéååé êçéíìééäéîéäëéêçåü ÉêÑ~êÉåÜÉíÉê~îîÉêâäáÖÜÉíÉåëçãëâ~é~êáååÉÜ ääñ êäéâéåkjéåáååéü ääéíâ~å åçê~ëéñíéêä~êåéåëëóñíé áéåëâ~é~åçéìíîéåâäáåök_~êåâ~åëí í~é ÑäÉê~Ñ êéã äëçãñáååëáçãöáîåáåöéåçåüçéíí~î ÅâÉêÉå äìëíçåüë~ãã~åâçééäáåö~êáä~êåéíå êçéäéâéêiîáäâéíë ííéêáö åöñ~åí~ëáåñ ê~íí~åî åç~ëáö~îçéëë~ Ñ êéã äkeçåãéå~êñ ê~íí îéêüìîìçí~öéíâìåå~äéâ~ êçéíîáâíáöí~ííñ êëí ~íí~ääíáåíé êî~ççéíëéê ìí~ííî~ê~çîëäéâî êäçéå êéåñ êíêçää~çî êäçiç ê~ääíéä íëäáöíâ~åü åç~kc êñ~íí~êéåé ééâ~ê~íí Ñ êî~åçäáåöéå~îîéêâäáöüéíéåíáääñ~åí~ëáñ êéâçããéíãóåâéíìåçéêäéâéåehåìíëççííéêläçñëëçåinvvofk dìåáää~iáåçèîáëíenvvsfëçã êñçêëâ~êéáåçãééç~öçöáâ~åëéê~ííäéâ êëçãéåñ êäéêéçéäëéñ êäáîéí çåü îéåö êäáîéíñ êëí ÉäáÖíKiÉâÉå êçåâë ÉåäáÖíÑ êñ~íí~êéåéíí~âíáîíã íéãéää~åä~êåéíëáåêéiâ åëäçê çåüí~åâ~êçåüçéåóííêéîéêâäáöüéíéåkfçéíçéíí~ã íéñáååëêéöäéêiëçãñ~ëíëí ääë~îçéñáåáíáçåéêçåü ìééñ ê~åçéåëçãìééëí êáäéâéåëü åçéäëéñ êäçééç êä~êåéåä ÖÖÉêëáå~ åëâåáåö~êáåáäéâéåëñçêãk iáåçèîáëí~åëéê~ííçéí êâ åëä~åëçãé îéêâ~êäéâéåëö åöçåüçéëëñ ê åçêáåökiéâ êéåñ~åí~ëáéêçåéëë ëçãëâ~é~êåó~äéíóçéäëéêöéåçãëáíì~íáçåéêëçãâçããéêìééáîéêâäáöüéíéåçåüé ë ë ííñ êéííåóíí R

10 áååéü ääkeçåé ééâ~ê~ííöêìåçéåñ êä~êåëëâ~é~åçéñáååëáäéâéåçåüçéíí~ö ê~ííä~êåíçäâ~êëáå~ ìééäéîéäëéêçåüçê~ã~íáëéê~êçéãkaéíí~ êéåñ~åí~ëáéêçåéëëiéåäáöíüéååékiáåçèîáëíé ééâ~êçåâë ~íí îìñå~ü~êéåëíçêêçääáåçãäéâéåçåüçéã ëíéìééãìåíê~ëáå~ä~êåñ ê~ííäéâ~keçåãéå~ê~ííáëâçä~å êäéâîáâíáöçåüã~åã ëíéñ êë â~äóöö~ìééçäáâ~äéâãáäà Éêáâä~ëëêìããÉíçÅÜÄêóí~ÇÉíÒíê~ÇáíáçåÉää~ êçääéêå~òëçãìééëí êãóåâéíìåçéêäéâíáçåéêå~kj~åëâ~ñ êë â~ä ÖÖ~äÉâÉåáÅÉåíêìãÑ êçéå ééç~öçöáëâ~îéêâë~ãüéíéåë ~ííä~êåéåâ~åääáãéçîéíå~çåüü~âìåëâ~éçãî êäçéåöéåçã~ííëâ~é~ Ñ~åí~ëáÑìää~çÅÜÜ~åíÉêÄ~ê~î êäç~êk läécêéçêáâiáääéãóêeommof êéåìíäáäç~çä ê~êéáåçããìëáâçåüééç~öçöáâçåüëçãçåâë Ü~êÑ êë âí Ñ êâä~ê~î~çäéâ êkc êñ~íí~êéåë ÖÉê~ííäÉâ êîáâíáöñ êä~êåéíëìíîéåâäáåöiéñíéêëçãçéåü~êéåãéåáåö Ñ êä~êåéíkk êä~êåäéâéêä êçéâ åå~ëáöëà äî~içéåî êäççåüîéêâäáöüéíçéäéñáååéêëáöákm ë ë íí ëçåá~äáëéê~ëçéiñ êçåâë ÉêÑ~êÉåÜÉíÉê~î~ííâä~ê~~îìíã~åáåÖ~êçÅÜ~ííâçããìåáÅÉê~çÅÜÑ êü ää~ëáöíáää ~åçê~kiáääéãóêé ééâ~ê~ííçéåìééäéîéäëéëçãìééâçããéêçåüëâéêáäéâéå êãóåâéíîáâíáöíiéñíéêëçã äéâ êëé åå~åçéiëâ~é~êäìëíçåüãçíáî~íáçåüçëä~êåkiéââ~åëéëëçãéííìííêóåâñ êçéåáåêéçêáñíéå îáäâéíöéêéåíê åáåöíáääçéíîìñå~äáîéíiçéíîáääë Ö~ÇÉåìíîÉÅâä~êÄ~êåÉíKc êñ~íí~êéåé ééâ~êçåâë ~íí Ä~êåâ~åëâÉáåíÉ~ääíáÇÑ êëí êî~çëçãü åçéêáäéâéåiãéå åç Ñ êçééååü~åë~ííäé~êäéí~å Öçå Ü åçéäëéëçãü~êü åíáçéíîéêâäáö~äáîéíçåüë~ãã~åñçö~êçéåå~ü åçéäëéáäéâéåkiáääéãóê~åëéê~íí äéâéåü~êéåëíçêäéíóçéäëéñ êä~êåâìäíìêéåçåü êãóåâéíîáâíáöíñ êçéåke~åëéêçåâë äéâéåëçãéíí ÉÖÉåî êçéáëáöksáç~êéãéå~êñ êñ~íí~êéå~ííå êä~êåäéâéê~åî åçéêçéëáå~éöå~éêñ~êéåüéíéêçåüé ë ë ííä ÖÖÉêÇÉåó~ÉêÑ~êÉåÜÉíÉêíáääÇÉÖ~ãä~KaÉíí~Ö ê~ííä~êåéíëëçåá~äáë~íáçåìíîéåâä~ëkiáääéãóêé ééâ~ê çåâë ~ííäéâéåáåíéü~êå Öçíã äiçéåëâ~é~êöä ÇàÉçÅÜäìëíçÅÜÄ~êåäÉâÉêÑ ê~ííçéí êêçäáöíkiéâçåü ä ê~åçé êä ÇÉÉåìééäÉîÉäëÉçÅÜÉåáåäÉîÉäëÉIÇÉíîáääë Ö~ÇÉäí~Ö~åÇÉí êåéåíê~äíçåüîáâíáöíáäéâéåk a êñ ê êçéíîáâíáöíiãéå~êiáääéãóêi~ííä~êåáëâçä~åñ êíáääö åöíáäääéâkfåçãäéâéå êâ åëä~åçåâë ÅÉåíê~äíçÅÜ êçåâë ÖêìåÇÉåáÇÉí~âíáî~äÉâ~åÇÉíçÅÜÇÉíä ê~åçéä~êåéíiéñíéêëçããéçüà äé~îâ åëä~å Ääáêå ÖçíãÉåáåÖëÑìääíKc ê~ííä~êåéåë~åëî~êçåüëà äîâ åëä~ëâ~ â~ã ëíéçäáâ~ñçêãéê~îäéâçåü ä ê~åçéìééâçãã~kiáääéãóêãéå~ê~ííééç~öçöáâéåã ëíéí~äéâéåé ~ääî~êçåüêéëééâíéê~ä~êåéåëäéâk lek är viktig för den pedagogiska verksamheten är att man kan se att barn gör erfarenheter i leken, utforskar, prövar och använder fantasin på ett sådant sätt att de lär känna sig själva och utvecklar självtillit. De får också erfarenheter av att klara av utmaningar och får färdigheter i att kommunicera och förhålla sig till andra. Dessutom får de unika ögonblickupplevelser. Barn upplever och lär sig en mängd saker genom leken (Lillemyr, 2002, s. 41). Lillemyr (1990) skriver att man bland forskare är överens om några allmänna egenskaper hos leken, vilket är bra utgångspunkter för både teori och praktik: 1. Leken är ett typiskt sätt för barnet att vara och bete sig på, en karaktärisk och dominerad egenskap i förskolebarnets liv. 2. Lek är en aktivitet som i sig själv engagerar barnet och som alltså verkar motiverande. I detta ligger en klar fingervisning om att barn lek har ett stort praktiskt värde för pedagogiken, i synnerhet på daghem och förskolor. 3. Lek är en allsidig aktivitet som snabbt kan ändra karaktär, från stort allvar till glädje och skoj, från livfull fantasi till utpräglad rutin. 4. Lek är en problemlösning, där barnen utforskar omgivningen och utvecklas i kreativ riktning. Lek stimulerar utvecklingen på många olika områden. Genom lek utvecklar och stärker barnet sin identitet och självkänsla. I lek får barnet tillfälle att pröva åsikter, värderingar och normer. S

11 5. Leken är en viktig företeelse i samhälle och kultur. Lek leder inte enbart till utveckling och kunskaper som är viktiga för barnet senare i liver, den är också central del av barnkulturen. Ulf Jederlund (2002) är musikhandledare, musikterapeut, utbildare och handledare. Han har arbetat med specialpedagogik och behandlingsinriktat musik. Författaren betonar lekens betydelse med dess ord: I skapande fri lek sammansmälter barnen sålunda talspråk, kroppsspråk, musikspråk, bildspråk och kanske flera till en musik helhet som uttrycker barnets alla upplevelser det som är leken! (Jederlund, 2002, s.87). Och även med dessa ord: I leken utvecklar man fantasin, sin föreställningsförmåga. Barn blir språkligt medvetna om att ord och ting kan vara symboler fristående från varandra (Jederlund, 2002, s.89). QKNKPs~Ç êñêáäéâ\ cêáäéâëçãçéñáåáíáçåçåüäéöêéééäéëâêáîëçåüíóçäáöö êëáåíéë êëâáäíãóåâéíáçéåäáííéê~íìêçåü ÑçêëâåáåÖîáÜ~êä ëíkaéñáåáíáçåéåçåüñ êâä~êáåöéåé ÑêáäÉâáåÖ êçñí~ëíáçéäéëâêáîåáåö~êëçãñ êñ~íí~êé çåüñçêëâ~êéö ê~îäéâá~ääã åüéíkj~åâ~åñ êëí ~ííå êçäáâ~ñ êñ~íí~êéçåüñçêëâ~êéëâêáîéêçãäéâi ãéå~êçéñêáäéâk iáääéãóêeommofçéñáåáéê~êñêáäéâëçãçéåëà äîáåáíáéê~çéäéâéåke~åãéå~ê~ííçéåñêá~äéâéå êçéåäéâ ëçãíáääí~ä~êäéâéåãéëíkhåìíëççííéêläçñëëçåenvvsfãéå~ê~ííñêáäéâäóööéêé Ä~êåÉåëáåáíá~íáîçÅÜ ~âíáîáíéíéêk cêáäéâäóööéêé Ä~êåÉåëáåáíá~íáîçÅÜ~âíáîáíÉíÉêK_~êåî åàéêëáöîáç~ííêç~ëáöëà äî~iëóëëéäë íí~ëáö ãéçå ÖçåêçäáÖäÉâEhåìíëÇçííÉêläçÑëëáINVVSIëKOPQF Knutsdotter Olofsson (1996) beskriver den fria leken vidare genom den fria lekens pedagogik (s.239). Med det menar hon att i den fria leken kan också pedagogerna delta i leken och skapa lekro för barnen. Lindqvist (1996) definierar fri lek genom Fröbelpedagogik. Fröbelpedagogiken hör ihop den tyske pedagogen Friedrich Fröbel ( ). Lindqvist hänvisar till Fröbel och menar att den fria leken är barnens fria uttryck. Genom fri lek utvecklar barnen sin inre natur och fri lek är en angelägenhet för barnen. Fri lek är en självständig aktivitet, där barnen utvecklas fysiskt, andligt och moraliskt. Vidare skriver författaren att ännu idag är pedagogerna osäkra på hur de skall förhålla sig till fri lek. QKNKQpçÅáçâìäíìêÉääéÉêëéÉâíáî pçåáçâìäíìêéääééêëééâíáî fç~ö êçéíëçåáçâìäíìêéää~ééêëééâíáîéíé äéâãóåâéíñê~ãíê Ç~åÇÉKaÉåÜ~ê îéåí~öáíéåëíçêéä~íëáçéí ééç~öçöáëâ~~êäéíéíkiéîpksóöçíëâáàñ êâåáéé~ëãéççåü êìíö åöëéìåâíéåñ êçéíëçåáçâìäíìêéää~ ééêëééâíáîéíkgçü~åëëçåcmê~ãäáåöjp~ãìéäëëçåeommpfëâêáîéê~íísóöçíëâáàü~êü~ñíéííãóåâéíëíçêí áåñäóí~åçéáåçãçéíí~ñ êü ääåáåöëë ííkiéîpsóöçíëâáàenvvrfî~êçéåîáâíáö~ëíéëçåáçâìäíìêéää~ åóí åâ~êéåáçéåëçîàéíáëâ~éëóâçäçöáåke~åäéîçéìåçéênuvsjnvpqí~äéíkc êsóöçíëâáà êäéâçéåëíçê~ ìíö åöëéìåâíéåçåüöêìåçéåñ êä~êåëëâ~é~åçékc êüçåçã êäéâéåéåëçåá~äéêçåéëëçåüéåîáâíáö T

12 ëí~êíéìåâíñ êä~êåéíñ ê~ííìíîéåâä~éåãéçîéíéåüéíçãî êäçéåk_~êåéåäéâéêáåíéñ ê~ííçéí êêçäáöí çåüäìëíñóääíìí~åçéäéâéêñ ê~ííäé~êäéí~îéêâäáöüéíéåesóöçíëâáàinvvrfkdêìåçéåñ êä~êåëëâ~é~åçé ÑáååëáäÉâÉåIãÉå~êsóÖçíëâáàKfäÉâÉåÖÉêÄ~êåÉíìííêóÅâ íëáå~ìééäéîéäëéêçåüç êáöéåçãöéêçéäáî í ëáå~â åëäçêkiéâ êéííñ êäéêéç~åçéëíéöíáäää~êåéíëéöéåëâ~é~åçéîáäâéíäáåçëë~ãã~åãéççéå ééêëçåäáö~ìééäéîéäëéåkaê~ã~íáëéêáåöéåëí êäéâéåå êã~ëíiéñíéêëçãå êä~êåäéâéêiäéâéêçéãéççéíçé êéç~åü~êî~êáíãéççãçåü~åî åçéêëáå~ñ~åí~ëáéêiéêñ~êéåüéíéêçåüñ êã ÖçêçÅÜìíîÉÅâä~êÇÉëë~ãÜ~ â åëäçêå~ka êáöéåçãöéêä~êåéíäáîíáääéååóîéêâäáöüéíáçéê~ëéöéåî êäççåüãü~çéê~ëéöéåñ~åí~ëá â~åä~êåéíäé~êäéí~çéíçéü~êî~êáíãéççãçåüäé~êäéí~çéííáääåó~âìåëâ~ééêk Leken är barnets livs-skola, som fostrar det andliga och fysiska (Vygotskij, 1995, s.83). sóöçíëâáàé ééâ~êçåâë ~ííäéâéå êéåëçåá~äéêçåéëëxçéäéâéêáåíéñ ê~ííçéí êäìëíñóääíìí~åçéäéâéêñ ê ~ííäé~êäéí~îéêâäáöüéíéåk_~êåéåëäéâü êáüçéãéçîéêâäáöüéíéåçåüãéççéíãéå~êsóöçíëâáà~ííäéâéå áåíé êüéäíñêáiéñíéêëçãáåçãäéâéå~åî åçéêä~êåéí~ää~ëáå~éêñ~êéåüéíéêçåüé ë ë ííä êçéëáöå Öçí åóííksáçëáç~å~îçéíí~é ééâ~êsóöçíëâáàçåâë ~ííäéâéå êéííä ÖÉÇ êä~êåéíö êìíñê åîéêâäáöüéíéå Ñ êéåëíìåççåü~åî åçéêã àäáöüéíéåíáää~íí~åî åç~ëáå~áç ÉêIÑ~åí~ëáÉêçÅÜîÉêâäáÖÖ êëáå~çê ãã~êk sóöçíëâáàãéå~ê~ííöêìåçëíéåéåáäéâéå êäáîéíkjéççéíãéå~êü~å~ííàìêáâ~êéîéêâäáöüéíéå êçéëíç ãéêñáååëçéíéä~íëñ êñ~åí~ëáéêçåüíî êíçãkfçéëë~ãéåáåö~êñáååéêã~åçéåñ êëí~çåüîáâíáö~ëíéä~öéåi ÉåäáÖíVygotskij för fantasins verksamhet: Fantasins skapande är direkt avhängning av rikedomen och mångfalden i människans tidigare erfarenheter, eftersom dessa erfarenheter utgör det material som fantasikonstruktionerna byggs av. Ju rikare en människas erfarenheter är, desto mer material förfogar hennes fantasi över. Ett barns fantasi är fattigare än en vuxen människas, eftersom dess erfarenheter är mindre rika (Vygotskij, 1995, s.19). Lindqvist (1996) menar att leken har varit barnets sätt att lära sig det sociala livet. Inom det sociokulturella perspektivet finns tre viktiga begrepp och det är: kontext (institutionalisering), mediering och kommunikation. Redskap är också ett viktigt begrepp inom detta perspektiv, vilket framhävs mycket med de andra begreppen. I det sociokulturella perspektivet har även omgivningen och individen och dess kommunikation och relation en stor plats. Om kontext (institutionalisering) skriver Löfdahl (2002) att det är ett sammanhang där något utspelar sig. Säljö (2000) skriver om mediering och menar att medieringen har gjort att vårt tänkande och våra föreställningar har växt ur omgivningen. Här ingår även kulturen, de intellektuella och verktygen som är delar av vårt samhälle. Dessa spelar en stor roll och påverkar vårt tänkande och föreställningar. Med dessa redskap kan människan hantera verkligheten och detta är ett medier handlande. Mediering innebär att vårt tänkande och våra föreställningsvärldar är framvuxna ur, och därmed färgade av vår kultur och dess intellektuella och fysiska redskap (Säljö, 2000, s.82). Lek ingår i det sociokulturella synsättet. Inom detta perspektiv har man den uppfattningen om att barnets lek påverkas av omgivningen omkring sig. Denna omgivning är även påverkad av vår kultur och mycket annat vilket har en verkan på leken. Därigenom omformas barnen när de leker och använder de redskap som erbjuds av omgivningens kultur, samtidigt som de skapar nytt och utvecklas (Säljö, 2000). Löfdahl (2002) anser att kommunikation och dialog är en väsentlig del i det sociokulturella perspektivet, vilket samspel också spelar en stor roll. Vygotskij (1995) menar att alla människor i U

13 grunden är sociala och formas till människor genom samspel med andra genom kommunikation och dialog i omvärlden. Människan är också beroende av den kultur och språk han/hon föds och lever i. Säljö (2000) skriver att inom detta perspektiv är också verktyg och redskap en viktig del. Dessa verktyg är kulturella verktyg såsom språk, berättelser, uttryck som film, konst, lek etc. De kulturella verktygen kan användas inom kommunikation, dialog och samspel vilket är viktigaste för människans utveckling. Detta är grundtanken för det sociokulturella perspektivet. Det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som de förs vidare (Säljö, 2000, s.22). Vygotskij (1995) påpekar att det är genom kommunikation och dialog som människan blir delaktig i kunskaper och färdigheter. Kulturella aktiviteter är viktiga för omformningen av människan och vilka redskap hon/han använder inom kulturen är också en viktig del i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2000). 4.2 Lekens betydelse vid lärande QKOKNi ê~åçéöéåçãäéâ KNi ê~åçéöéåçãäéâ håìíëççííéêläçñëëçåenvutfëâêáîéê~ííå êä~êåäéâéêä êçéëáöãóåâéíkbåäáöíüéååéäé~êäéí~êä~êåéå ëáå~ìééäéîéäëéêãéçüà äé~îëáå~â åëäçêiçîëä~êåéåâ~åäéâ~éääéêäéâéêãéççéíçéü~êî~êáíãéççãá îéêâäáöüéíéåkfäéâéå êçéíãóåâéíâ åëäçìééäéîéäëéêëçã êãéççåüü~êéåëíçêêçääiãéå~êhåìíëççííéê läçñëëçåke êáåö ê îéåáåêéçåüóííêéü åçéäëéêáäéâéåëî êäçkc êñ~íí~êáåå~åé ééâ~ê~íí Ñ êéëí ääåáåöëñ êã Ö~åíê å~ëãóåâéíáäéâéåiîáäâéí êçéíîáâíáö~ëíéñìåâíáçåéåñ êä~êåéíëìíîéåâäáåök jéççéíãéå~êüçå~ííäéâéå êéåçéä~îçéü åçéäëéêçåüìééäéîéäëéêëçãä~êåéåü~êî~êáíãéççãá îéêâäáöüéíéåk I låtsatshandlingen skiljs föremåls och handlingarnas vanliga betydelse bort och de får en annan betydelse (klossen blir en kopp, att hålla en sked mot örat blir att telefonera) som barnet får föreställa sig (Knutsdotter Olofsson, 1987, s.111). råçéêéåäéâç êã åö~ä~êåäéâéêíáääë~ãã~åëíê å~êçéééêëééâíáîí~öåáåöéåiéåäáöíhåìíëççííéê läçñëëçåk_~êåéíö êüéä~íáçéåìí~åñ êëáöëà äîçåüñ êë âéêìééñ~íí~~åçê~ëêçääéêçåüëóåë ííîáäâéí âê îéêéåëíçêâçååéåíê~íáçåkiéâéåöéêâìåëâ~éiãéå~êüçåkk êä~êåéåäéâéêãéçî~ê~åçê~ä êçéëáö~î î~ê~åçê~çåüâ~åí~çéä~îî~ê~åçê~ëéêñ~êéåüéíéêkm ë ë ííñ êä~êåéíéååóçàìé~êéâìåëâ~éçãå Öçí ëçãü~êáåíê ÑÑ~íáîÉêâäáÖÜÉíÉåIãÉå~êÑ êñ~íí~êáåå~åkbíí~åå~íîáâíáöêéçëâ~éëçãâ~åíê å~ëáäéâéå ê âêé~íáîáíéíçåüéííåóííí åâ~åçéiéñíéêëçã~ääëä~öëäéâëâ~é~êñ êü ääåáåöëë ííëçãöéêéå ~åâåóíåáåöëêáâéççãíáääçäáâ~ñ êéã äáîéêâäáöüéíéåk håìíëççííéêläçñëëçåenvutfü~êë~ãã~åñ~íí~íçåüéìåâ~íî~çä~êåä êëáöìåçéêäéâw fäéâãéçîìñå~ä êä~êåëáööêìåçéêå~ñ êëçåá~äë~ãî~êçië~ãíóåâéi ãëéëáçáöüéíçåü íìêí~ö~åçék fäéâãéçâ åëäçêä êçéâ åå~ëáå~â åëäçêé~âíáçåéêiñ êâçåíêçää îéêê Çëä~çÅÜ~ÖÖêÉëëáçåçÅÜ ä êëáö~ííêé~öéê~~çéâî~ík fëéê âäéâä êçéëáöä ëåáåöçåüëâêáîåáåök V

14 fäéâãéçë~âéêäé~êäéí~êä~êåìééí ÅâíÉêçÅÜìééäÉîÉäëÉêKaÉä êâ åå~íáåöéåëéöéåëâ~ééêçåü äéâéåëíáãìäéê~êíáääéííâêé~íáîí~åî åç~åçé~îçéãç êñ~ëíä ëíüéíäêóíëçåüñäéñáäáäáíéíéå â~êk iéâãéçë~âéêëíáãìäéê~êçåâë ÇÉåâçÖåáíáî~ìíîÉÅâäáåÖÉåKEhåìíëÇçííÉêläçÑëëçåIëKTOF håìíëççííéêläçñëëçåenvutf~åëéê~ííöéåçãäéâëâéêçéíéåçãéçîéíéåáåä êåáåökk êä~êåäéâéêí åâéê ÇÉáåíÉé ~ííçéä êëáöiçåüç êñ êâ~åçéáåíéäéëâêáî~î~ççéü~êä êíëáöéñíéêäéâéåëëäìíkjéåçã Ä~êåÉíãÉÇîÉíÉíÖ êéåìåçéêë âåáåöiìééí ÅâÉêå ÖçíçÅÜÉñéÉêáãÉåíÉê~êâ ååéêçé~ííçéü~êä êíëáö çåüìééí Åâíå ÖçíKsáÇ~êÉãÉå~êÑ êñ~íí~êáåå~å~ííä~êå~åî åçéêëáö~îä Ç~ãÉíçÇÉêå~IÇÉíîáääë Ö~ äéâçåü~êäéíéñ ê~ííìíîáçö~ëáåâìåëâ~ékc ê~ííä ê~åçéëâ~ëâéöéåçãäéâéåâê îëçéíéå äéâëíáãìäéê~åçéãáäà çåüäéâäìëí~îìñå~iéåäáöíhåìíëççííéêläçñëëçåksìñå~ëçãäéñáååéêëáöáäéâéåë ê~ã~êâ~åé îéêâ~ä~êåéíëäéâçåüäéâçãê ÇÉKjÉåçãÇÉíÑáååëÉåäÉâäìëíÉåîìñÉåáäÉâãáäà åâ~å Ä~êåÉåëâ~ÑÑ~êÉÇëâ~éÑ ê~ííüáíí~ä ëåáåö~êé ÇÉíâê åöäáöüéíéêçéü~êî~êáíãéççãáîéêâäáöüéíéåkm ë ë ííä êëáöä~êåéíçåüâ~å~åî åç~ëáö~îçéåâìåëâ~éëçãäéü îëüéä~íáçéåk iáääéãóêeommofäéëâêáîéêäéâéåìêéííééç~öçöáëâíééêëééâíáîkc êñ~íí~êéåãéå~ê~ííöéåçãäéâä êä~êåéí â åå~ëáöëà äîkiéâëíáãìäéê~êçåâë íáäää ê~åçéçåüìíîéåâäáåöiçåü îéåíáääâçããìåáâ~íáçåãéää~åçé äéâ~åçéä~êåéåkiéâéåö êçåâë ~ííä~êåéíñ êéåã àäáöüéí~ííìííêóåâ~ëáöçåü ê îéåéåöêìåçä ÖÖ~åÇÉ áåä êåáåöëñçêãkc êñ~íí~êéå~åëéê îéå~ííä~êåçñí~ä êëáööéåçã~ííìåçéêë â~çåüéñééêáãéåíéê~i ÖÉåçãìééäÉîÉäëÉêçÅÜëâ~é~åÇÉ~âíáîáíÉíÉêKa êñ ê êäéâéåñ êä~êåéíéå~åå~åãéíççñ ê~ííä ê~ëáöi ìééäéî~çåüìééí Åâ~çäáâ~ë~âÉêK iáääéãóêeommofêéñéêéê~êíáääñäéê~ñ êñ~íí~êéemê~ãäáåöp~ãìéäëëçåcpüéêáç~åinvvviiáääéãóênvvmi OMMNI_ÉêÖNVVOFçÅÜë~ãã~åÑ~íí~êáåÉÇ~åëí ÉåÇÉéìåâíÉêÇÉëë~ëëóåé äéâéåëäéíóçéäëéñ êáåä êåáåök äéâéåëíáãìäéê~êëéê âéí äéâéåëíáãìäéê~êñ~åí~ëáçåüâêé~íáîáíéí äéâéåìíîéåâä~êëçåá~äâçãééíéåë äéâéåìíîéåâä~êáçéåíáíéí äéâéåöéêä~êåéíã àäáöüéííáää~âíáîíáåñäóí~åçé äéâéåãçíáîéê~êçåüáåëéáêéê~êä~êåéíeiáääéãóêiommoiëknnrf iáääéãóêé ééâ~ê~ííñ êñ~íí~êå~~åëéêçåâë ~ííçéëë~éìåâíéê îéåö ääéêáçãî åççêçåáåöiçîë~íí äéâéåé îéêâ~ë~îëéê âiñ~åí~ëáiâêé~íáîáíéíçåü~î~åçê~ñ~âíçêéêk båäáöímê~ãäáåöc`~êäëëçåeommpf êä~êåéíëëóñíé~ííäéâ~kaéëâêáîéê~ííä~êåáåíé êäéâ~åçééääéê ä ê~åçéiãéåçéëéêäéâçåüä ê~åçéëçãéåüéäüéíkc êñ~íí~êå~ãéå~ê~ííå êä~êåéíäéâéêä êçéëáö ë~ãíáçáöíìí~å~ííçé êãéçîéíå~çãçéíki leken sker ett viktigt lärande, där barn lär tillsammans och av varandra. Under leken utvecklar barnet tankar om rättigheter, delaktighet och inflytande, vilket gör att ett samlärande sker. Med samlärande menar författarinnorna att barnet praktiserar de demokratiska principerna och att på så sätt utövar de makt. Vilket i sin tur skapar en samvaro mellan barnen när de leker och de lär sig av varandra. De lär också innebörden om delaktighet och om vem som har makten att bestämma om regler, det vill säga de lär sig att utöva ett medbestämmande Språkutveckling genom lek péê â êâçããìåáâ~íáçåçåüãéçëéê ââ~åîáã ååáëâçêìííêóåâ~çëëksóöçíëâáàenvvrfé ééâ~ê~íí ëéê â êîáâíáöçéä~îî êíî~êç~öäáö~äáîkrí~åñìåöéê~åçéëéê âñ êã~åëî êáöüéíéê~ííñìåöéê~á î~êç~öëäáîéíiéñíéêëçãëéê âéíü~êñ ííéåîáâíáöêçääáç~öéåëë~ãü ääékdéåçãçá~äçöéêëâ~é~êîá âìåëâ~ééêkpéê âéíçåüçéëëçêç êçåâë ÉåîáâíáÖÇÉäÑ êí åâ~åçéíëìíîéåâäáåökjéççéíí~ãéå~ê NM

15 sóöçíëâáà~ííéííëíçêíçêçñ êê Ç êîáâíáöñ êä~êåéíëâçããìåáâ~íáçåãéç~åçê~ã ååáëâçêçåü ìåçéêä íí~êçåâë áåí~ö~åçéí~îåóâìåëâ~ék mê~ãäáåöp~ãìéäëëçåcpüéêáç~åenvvvfãéå~ê~ííå êä~êåéåäéâéêíê å~êçé îéåé ëéê âéíiç êçêçéå âçééä~ëíáääîéêâäáö~ü åçéäëéêçåüñ êéã äkråçéêäéâéåääáêâçããìåáâ~íáçåéåéåçéä~îçéåkpéê âéí Üà äééêä~êåéåñ ê~ííìííêóåâ~ëáöë ~ííçéñ êëí êî~ê~åçê~kaéí êãéëíä~êåéåëçãâçããìåáåéê~êãéç ëáå~ãéçã ååáëâçêöéåçã~íí~åî åç~çêçiöéëíiê êéäëéêiäàìçiê ëíä ÖÉåIëéÉÅáÉää~íçåÑ~ääçÅÜ~åÇê~ ëáöå~äéêkråçéêäéâéåâ~åçåâë Ä~êåÉíí~ä~áçäáâ~íÉãéìëÄÉêçÉåÇÉçãÇÉí~ä~êáÉääÉêìí~åÑ êäéâéåë~ãí å êçéí~ä~êçãî~ççéëâ~äéâ~khî~äüéáãenvunfëâêáîéê~ííéåáåçáîáçìíîéåâä~ëáã íéíãéç~åçê~ ãéçã ååáëâçêçåüãéççéåçãöáî~åçéëçåá~ä~çåüâìäíìêéää~îéêâäáöüéíéåkríîéåâäáåöéåö ê~íí ã ååáëâ~åääáêéåë~ãü ääëãéçäçêö~êéçåüñ êéåáåçáîáçìéääééêëçåäáöüéíkdéåçãäéâä êëáöä~êåéå~íí î~ê~ëçåá~ä~çåüìíîéåâä~êçåüüáíí~êéííâçããìåáâ~íáçåëêéçëâ~éç êiü~ålüçå~åî åçéêçéåáî~êç~öäáö~ ~âíáîáíéíéêçåüã íéåãéää~åã ååáëâçêkråçéêäéâéåä êçéëáöçåâë ëáåâìäíìêiëéê âiêéäáöáçåçåü âìåëâ~ék Språkutveckling genom rollek Knutsdotter Olofsson (1987) skriver att i rolleken spelar språket en stor roll, eftersom när barn leker så är de sällan tysta. Språket gör att de kan kommunicera, utöka och förtydliga leken för sig själva och för de andra barnen de leker med. Språket blir också ett föremål för den pågående leken, eftersom där sammanfogas sociala sammanhang och relationer. För att barnens språk ska utvecklas måste de få en chans att leka med språket i förskolan och skolan. Rimspel är ett bra redskap för språkutvecklingen och roligt för barn, enligt författarinnan. Under rimspelet kan man ändra ord och deras betydelser och på så sätt kan orden få komiska betydelser. Hon påpekar också att dialogen i rimmandet och samleken utvecklar barnets kommunikativa kompetens. Barnet får en möjlighet att förstå andras uttryck. På så sätt får de även uppleva de andras upplevelser genom att lyssna och kommunicera med andra. Språket i leken kan också användas för att meddela roller, teman, situationer och för att utveckla lekandet framåt. Genom att barnen använder sig av språket kan de reda ut missförstånd och därigenom lyssna på varandra, så att leken kan gå vidare. Under leken lär de sig också nya ord och begrepp av lekkompisarna och får tillgång av varandras erfarenheter. Knutsdotter Olofsson (1992) påpekar att under den fria leken, när barnen använder situationer som har uppkommit under vardagslivet, behärskar de ett bredare språkligt register. Hon talar också mycket om metakommunikation och menar att metakommunikationen ökar den språkliga medvetenheten och tränar känsligheten. På så sätt förstår och uppfattar barnet vad som är lek, skämt, elakhet eller hån i kommunikation med andra människor. Knutsdotter Olofsson (1987) anser att i rolleken utvecklar barn alla former av kommunikationsfärdigheter. På så sätt lär sig barnen att lyssna, ta andras perspektiv, göra överenskommelser, anpassa sig efter de andras föreställningar och förslag samt ge uttryck för egna idéer och infall. När det gäller språket och låtsasleken skriver Knutsdotter Olofsson: Både språket och låtsas leken befriar oss från det ögonblickliga, närvarande genom att rikta uppmärksamheten på något annat än det närvarande och framkalla föreställningar om andra händelseförlopp än det som sker just nu (Knutsdotter Olofsson, 1987, s. 74). Vidare skriver hon att: Talspråket är människans främsta medel att forma tankar om världen och det egna livet. Världen benämns, förklaras och struktureras oupphörligt för oss genom språket. Genom det språk som omgivningen bemöter oss mer, skapar vi oss en självbild. Barn som ännu har NN

16 begränsad erfarenhet att fylla sina ord med, skaffar sig erfarenhet genom låtsasleken. I leken formar de sina tankar och sin uppfattning om världen (Knutsdotter Olofsson, 1987, s.74-75). Knutsdotter Olofsson (1987) skriver att språklekar i förskolan och i skolan har en funktion där barnen blir medvetna om språket på olika sätt såsom att underlätta läs- och skrivinlärningen. Därigenom skapas det också kontakt och gemenskap mellan barnen vilket gör att leken blir roligt. I låtsaslek blir barnen språkligt medvetna om att ord är godtyckliga och fristående från objekten och handlingarna (Knutsdotter Olofsson, 2002, s.85). QKPiÉâçÅÜâ åëáçéåíáíéí iéâçåüâ åëáçéåíáíéí QKPKNs~ÇÄÉíóÇÉêäÉâçÅÜäÉâë~âÑ êä~êå\ KNs~ÇÄÉíóÇÉêäÉâçÅÜäÉâë~âÑ êä~êå\ _áêöáíí~^äãèîáëíenvvnfëâêáîéêáëáåäçâ~ííáåöéåîéíüìêä~êåíçäâ~êäéâãéçéöå~í~åâ~êiíkéñkå êçé éê~í~êãéçã~ãã~ë ÄÉíóÇÉêÇÉíÉåäÉâÑ êçéãéääéêå êçéëâê~íí~êiëéêáåöéêçåüíáíí~êé íîçkëkîksá îìñå~çåüä~êåü~êáåíéë~ãã~íóåâéçåüëã~âå êçéíö ääéêäéâkfää~åçíóåâéêä~êåçãîáëë~äéâë~âéê ëçã êêçäáö~iãéåã åö~îìñå~â~åëâéáåíé~ääëíóåâéêàìëíçãçéík_~êåäéâéêñ ê~ííä ê~ëáö~ííäéî~çåü Ñ ê~ííü~ü äë~åáäéü ääiçéá~âíí~êé î~çéåîìñéåö êiëéç~åäéâéêçéãíkéñk~ííçéã~êäéí~êáéå~ññ êi ëâçä~iéääéêëçãéåä ê~êéçkëkîk_~êåéåäéâéêñ ê~ííä ê~ëáöçéêçääéêçééåö åöëà äîëâ~äéî~k_~êåíóåâéê ãóåâéíçã~ííü~äéâë~âéêiãéç~åçééê~í~êéääéêëçîéêkaéâ~åü~ãéçëáöäéâë~âéåáñäéê~íáãã~êi ÉÑíÉêëçãäÉâë~âÉåÑ êä~êåéíëéëëçãå ÖçíäÉî~åÇÉIëçãÇÉãëà äîâ~åâçåíêçääéê~çåüäéëí ãã~ îéêk Leken är barnets språk och lek är deras sätt att konkret göra världen begriplig, att fundera, att bemästra sina känslor samt pröva nya angreppssätt. Leken är barnets språk. Leksakerna är orden i det språket. Lek är en form av kommunikation, hävder en av de nyaste och kanske mest provokativa teorierna om lek. Genom leken Läser och tolkar barn sin sociala miljö (Almqvist, 1991, s.39). Det finns inte någon abstrakt lek för barn. Därför kan de hitta på eller fantisera på olika sätt att leka, de kan leka både inomhus och utomhus. Men många förändringar har skett med lek och leksaker. Nu för tiden leker barnet mer utan leksaker. Författaren försöker påpeka att barn som leker med leksaker, kan leka med leksaker som är avsedda för motsatta könet. För barnet gäller det bara att det ska vara kul och skojigt att leka. Barn leker med vad som helst de finner lämpligt. Med fantasins hjälp kan vilket föremål som helst förvandlas till just det man behöver i leken. En filt läggs över köksbordet och vips har man en mörk mysig koja att krypa in i, köksstolarna ställs i en rad och har i ett nafs förvandlas till ett tåg (Almqvist, 1991, s. 19). Ute i naturen finns det mängder av naturföremål som barn kan leka med som t.ex. sand, sten, blad och pinnar. Dessa blir barnets fantasi utmärkta handelsvaror i låtsasbutiken de leker med. Därefter går författarinnan in i frågan om varför vuxna ger leksaker till sina barn då barnet har så många naturföremål utomhus. Detta svar skriver hon i boken genom att ge tre skäl. Det första är att vi vill glädja barnet. Det andra skälet är att vi hoppas att barnet ska lära sig något av leksaken, och det tredje är att vi vill få lugn och ro medan barnet sysselsätter sig med leksaken ( Almqvist, 1991, s.21). NO

17 Men Almqvist (1991) påpekar att förutom detta väntar vuxna en uppskattning från barnet. När barnet leker med sin leksak och visar sin glädje, lär sig något nytt eller låter föräldrarna vara ifred, har barnet på ett sätt gett gåvan. QKPKOcäáÅâ KOcäáÅâJçÅÜéçàâäÉâë~âÉê çåüéçàâäéâë~âéê ^äãèîáëíenvvnfëâêáîéêáëáåäçâ~ííäéâë~âéêå~ëçã ê~îëéçç~ñ êçéíî â åéåëâáäàéêëáöãóåâéíáñê å î~ê~åçê~ki åöííáäää~â~áíáçéåë ÖëäÉâë~âÉêå ëí~åìíéëäìí~åçéëçãüà äéãéçéäá îåáåö~îñê~ãíáç~ îìñéåêçääéêkc êê î~çéçéëã éçàâ~êå~ã~åëêçääéêöéåçã~ííäéâ~éääéêíê å~ãéçãáåá~íóêâçéáçê~î î~ééåçåüà~âíêéçëâ~ékjéç~åçéëã ÑäáÅâçêå~ÑáÅâÇçÅâçê~ííäÉâ~ãÉÇÑ ê~íí î~é ãççéêëêçääéåçåü ÑáÅâëã â âëêéçëâ~éñ ê~ííä ê~ëáöëâ í~üìëü ääëö êçã äkkìñ êíáçéåâ~åçéíî~ê~ëî êí~ííëéëâáääå~ç é î~çñäáåâçêçåüéçàâ~êäéâéêka~íçêå êéííäê~éñéãééäiç êã~åü~êç~í~ëééäëçãä Ç~â åéåäéâéê ãéçk^äãèîáëíé ééâ~êçåâë ~ííéçàâ~êçåüñäáåâçêìåçéêëáå~ñ êëí~ã å~çéêñ êéçê~êìåöéñ êë~ãã~ ëä~öäéâë~âéêkråçéêä~êåéíëíáääî ñí êñ êä~êåéíçäáâ~ëã~âñ êäéâë~âéêçåüäéâkmçàâ~êëçåüñäáåâçêë çäáâ~êí~çéäéâë~âéêéñéêéåëéêäéêçêé ãéçñ ÇÇ~â åëëâáääå~çéêkjéåã åö~~îä~êåéåî åàéêëáöîáççé äéâë~âéêçéü~êíáääö åöíáääçåüçéí êçñí~ñ ê äçê~êå~ëçãëí êñ êçéåå~íáääö åöñ êçéê~ëä~êåk c ê äçê~êå~î äàéêçåâë îáäâéåäéâë~âëçãé~ëë~êñ êâ åéík Föräldrarnas preferenser beror på vilka attityder de har till sina egna könsroller. Könsrollsattityderna styr deras förväntningar på barnens könsrollsbeteende. Förväntningarna fungerar slutligen som ledtrådar för barnen som lär sig vilka slags leksaker flickor respektive pojkar bör leka med. Kort sagt - barn fostras att tycka om vissa typer av leksaker (Almqvist, 1991, s.87). QKPKPK KPKiÉâçÅÜäÉâë~âÉêå~ëé iéâçåüäéâë~âéêå~ëé îéêâ~åé Ä~êåÉíëâ åëáçéåíáíéí îéêâ~åé Ä~êåÉíëâ åëáçéåíáíéí ^äãèîáëíenvvnfãéå~ê~ííâ åëêçääëáçéåíáñáâ~íáçåéå êéå~îçéíáçáö~ëíéçåüãéëíëí êâí~ ÄÉëí åçëçéä~êå~áëçåá~äáë~íáçåëéêçåéëëéåkaéâ åëêçääëìééñ~ííåáåö~êîìñå~ëâ~é~êíáääëáöëà äî~ñ êçé îáç~êéíáääëáå~ä~êåkaéíäáää~ä~êåéíü~êéííëí~êâíâê~îé ~ííâä~ê~~î~ííáçéåíáñáéê~ëáöãéçå ÖçåîìñÉåK aéí êñ ê äçê~êå~ëçãäéñáååéêëáöå êã~ëíëáííä~êåçåüçéê~ëé îéêâ~åâ~åî~ê~ãéêéääéêãáåçêé ãéçîéíéåéääéêéä~åéê~çkaéí êã åö~ä~êåëçãáåíéäóëëå~êî~ççéîìñå~ë ÖÉêIìí~åÄ~êåÉíÜ êã~ê îìñå~ñ êî~ççéö êçåüüìêçéäéíéêëáök Barn gör inte som vuxen säger, de gör som vuxna gör. Därför kommer föräldrarnas könsrollsbeteenden att påverka barnens könsrollsuppfattningar ( Almqvist, 1991, s.87). Vissa föräldrarna bestämmer vilken lek eller leksak deras barn ska leka med. Det är även många som förbjuder sina barn att leka med leksaker som är avsedda för barn av motsatt kön. En stor inverkan på könsrollerna är hur man som förälder förväntar sig hur sitt barn ska bete sig. Ett exempel är när pojkar som leker som flickor bemötts detta med ett tvivel. Men när flickorna leker som pojkar betraktas de däremot gärna som busiga och klämmiga. Rithander (1991) skriver att lek och leksaker är könsbundet. Barnen i de olika könen fostras för att leka med de leksaker som passar dem och med kamrater som har samma kön. Med det menar hon vidare att leksakerna inte bara påverkar barnens könsuppfattning utan också deras intellektuella förmågor. Sandquist (1998) skriver att det dröjer till fem-sex årsåldern innan barnen är ganska säkra på skillnaden mellan flick- och pojkleksaker. QKPKQcäáÅâçêëçÅÜéçàâ~êëäÉâ KQcäáÅâçêëçÅÜéçàâ~êëäÉâJeìêäÉâÉêÄ~êåçÅÜãÉÇîÉã\ eìêäéâéêä~êåçåüãéçîéã\ hî~äüéáãenvunfäéëâêáîéêáäçâéåeìêä~êåä êëáöëçåá~ä~êçääéê~ííä~êå êë íóçäáö~~ííçéä~ìééëáö ÉÑíÉêâ åáäéâéåkmçàâ~êå~ëäéâëâáäàéêëáööéåíéãçíñäáåâçêå~ëäéâk_~êå~åî åçéêëáö~îíî çäáâ~íóééê~î êçääáëáåäéâxñ~åí~ëáêçääéåçåüëçåá~ä~êçääéåkfñ~åí~ëáêçääéåâ~åçéíî~ê~êçääéêëçãä~êåéíëà äîü~êëâ~é~ík aéâ~åü~êçääéêëçãñ~åí~ëáñáöìêéêkfçéåëçåá~ä~êçääéåâ~åçéü~êçääéêëçã~ííî~ê~íkéñkéçäáëiä ê~êéi NP

18 ÇçâíçêããKj åö~îìñå~ã êâéê~ííçéíääáêíóçäáöí~ííå êä~êåääáê äçêéë îáääçéö êå~äéâ~ãéç ë~ãã~â åië~ãí~ííçéçåâë âçããéêä ííêé îéêéåëãéçë~ãã~â åkdê~ñãkñäkenvvnfëâêáîéêçã ÑäáÅâçêëçÅÜéçàâ~êëäÉâKaÉãÉå~ê~ííéçàâ~êå~ëäÉâ êçñí~áëíçê~öêìéééêçåüçéëë~öêìéééêâ~åî~ê~ ìééíáääëéñçåüáää~åç íí~ä~êåkaéäéâéêç áëíçêíëéííáë~ãã~öêìééáäéâ~êëçãâ~åî~ê~ãéê åéå íáãã~éääéêä åöêékmçàâ~êå~ëäéââ~åáååéü ää~ãéëí îéåíóêiñ~êçêi~åíáçåià~ö~åçéçåüáåäéöêáééêê êäáö~ ë~âéêëçãíkéñkäáä~êçåüåóâä~êkk êéçàâ~êå~äéâéêëééä~êçåâë êéöäéêçåüê ííîáë~éåëíçêêçääkbå~îçéå îáâíáö~ëíéêçääéåáéçàâ~êå~ëäéâ êçåâë äéç~êëâ~ééääéêäéç~êêçääéåkjççiëíóêâ~çåüã~âí êîáâíáöík^íí î~ê~é ÜáííáÖçÅÜÑ êã Ö~å~ííäÉÇ~äÉâ~êå~ êîáâíáö~ëí åçéìåâíéêáäéç~êêçääéåkhî~äüéáãenvunfãéå~ê ~ííìåçéêéçàâ~êå~ëäéâ êçéíä~ê~äéç~êéåëçãäéëí ããéêüìêäéâéåëâ~ñçêëíë íí~çåüîáäâ~ëçãëâ~î~ê~ ãéçkaéíü åçéêáää~åç~ííå ÖçåéçàâÉáÖêìééÉåÄäáêìíîáë~ÇáäÉâÉåIÇ Ñ êë âéêü~å~ííñ êëí ê~äéâéå ÖÉåçã~ííÜçí~çÅÜëâê ãã~khî~äüéáãenvunfäéëâêáîéêñäáåâçêå~ëäéâçåü~âíáîáíéíéêçåüãéå~ê~ííçéå ëâáäàéêëáöíóçäáöíñê åéçàâ~êå~ëkcäáåâçêå~ëäéâ êî~åäáöéåáãáåçêéöêìéééêëçã êíî IíêÉÑäáÅâçêáî~êàÉ äéâkcäáåâçêå~ü~êä ííêéñ êã Ö~~ííìééÑ~íí~äÉÇ~êëâ~é åéçàâ~êå~kbííéñéãééä êå êéå~îñäáåâçêå~ äéçéêéåäéâëçãéêáî~í~ñ~ãáäàéêéä~íáçåéêkiéç~êéåüà äééêçåâë ãóåâéíãéçüà äéãéçéäëçãäéü îëñ ê äéâéåk Flickorna ledarskap präglas i högre drag än pojkarnas av förmåga att leda lek med anknytning till intima familjerationer och av förmåga att skaffa de resurser som behövs för denna lek (Kvalheim, 1981, s.52). Graf m.fl. (1991) menar att när flickorna leker, leker de mest familjerelationer som mamma-pappabarn. Omvårdnad är också en populär lek för flickorna och inom detta kan det ingå t.ex. sjukhus, djur, affär mm. Odelfors (1998) ser förhållandet mellan flickorna och pojkarna som ganska jämbördiga och menar att det ibland kan det hända att några flickor leker med pojkar eller tvärtom. Detta på grund av att dem är i samma ålder, men så snart barnet blir lite äldre leker de med kamrater av samma kön. Kvalheim (1981) menar att flickorna inte bryr sig vem som är starkare när de leker och detta är på grund av att de leker i en liten grupp. Flickorna har också en kulturuppfattning om att fysisk styrka hör hemma hos pojkarna, d v s män är starkare än kvinnor. Om en flicka blir utvisad från leken, håller hon sig i närheten när hennes lekkamrater leker och kommer ständigt tillbaka. Hon gör även små försök att närma sig genom att småprata tills hon erbjuds tillbaka till leken (Kvalheim, 1981). Rithadner (1991) skriver om flick- respektive pojklekar. Hon menar att dessa lekar tränar barnen för att få olika egenskaper och färdigheter. Under leken tränar flickorna på koncentrationsförmågan, känslighet, kreativitet, finmotorik mm. När pojkarna leker tränar de styrka, mod, vetgirighet, grovmotorik mm. Under pojkarnas lek blir det mycket högljutt, leken tar också en stor plats och därför blir den ofta uppfattad som negativ. På grund av detta blir pojkarnas lek oftast bromsad, stoppad eller avledd (Rithander, 1991). Sandquist (1998) påpekar att vuxna spelar en stor roll inom barnets utveckling av könsidentitet. Flickor och pojkar tränar på olika saker, på grund av föräldrar och vuxna i deras omgivning. Eftersom föräldrarna och vuxna har olika förväntningar och har klara bilder på hur flickor och pojkar ska bete sig och vara. Därigenom får barnen olika kunskaper, egenskaper och färdigheter. Olofsson (2001) skriver att det är föräldrarna och vuxna som uppmuntrar sina barn att leka med samma kön. Detta förstärks ännu mer med leksaker de får, har och leker med. Löfdahl (2002) som är en forskare inom pedagogik och pedagogisk arbete anser att under förskoleåren leker flickorna och pojkarna mycket mer tillsammans. Vidare menar Löfdahl att pojkarna helst personifierar äventyr och spänning och flickorna helst flickorna helst makt och maktlöshet. Men under lekarna där flickorna och pojkarna leker tillsammans är det framförallt pojkarnas vilja och åsikter som tar en stor plats. NQ

19 Godée (1993) är också i samma åsikt som Löfdahl och menar att under förskola åren spelar det inte någon roll vilka kön barnen leker med. QKPK PKRpçÅá~äáåä êåáåöëíéçêáîáççéçäáâ~â åéåëäéâ pçåá~äáåä êåáåöëíéçêáîáççéçäáâ~â åéåëäéâ oáíü~åçéêenvvnfëâêáîéêáëáåäçâçãëçåá~äáåä êåáåöëíéçêáîáççéçäáâ~â åéåëäéâkeçåãéå~ê~ííçéí ëçåá~ä~áåä êåáåöëíéçêáåâ~åñ êâä~ê~ëöéåçãä~êåéåëü~åçä~åçéiçéö êëçãçéîìñå~ö êiçéíîáääë Ö~~íí Ä~êåÜ~êãçÇÉääÉêKa ä êçéëáöî~ççéíáååéä ê~ííî~ê~éçàâééääéêñäáåâ~kjéççéëë~ãççéääéêñ êçéêéç~ é Ä ÇÉÜìêÑäáÅâçêLâîáååçêçÅÜéçàâ~êLã åäéíéêëáöçåüîáäâ~éöéåëâ~ééêçéü~êkaéü êãççéääéêå~ â~åî~ê~ã ååáëâçê~îâ ííçåüääççiçkîkëkã~ãã~ié~éé~iëóëâçåiâ~ãê~íéêiä ê~êékbääéêäéëâêáîåáåö~ê çåüäáäçéê~îã ååáëâçêiçéã ååáëâçêëçãëâáäçê~ëáëéêáéêiêéâä~ãiqîiä ÅâÉêçÅÜÄÉê ííéäëéêkjççéääéê Ü~êçÅâë ÉåÅÉåíê~äéä~íëáÄ~êåÉíëî êäçå êçéìíîéåâä~ëíáääñäáåâ~éääéêéçàâékfçéåíáñáâ~íáçåçåü áãáí~íáçå êåéåíê~ä~äéöêéééáåçãçéåå~íéçêák_~êåáçéåíáñáéê~êëáöãéçëáå~ãççéääéêçåüáãáíéê~ê ÇÉê~ëë íí~ííî~ê~éääéêäéíéëáöklãä~êåéíçåüã åëíêéíìééñ~íí~êî~ê~åçê~ë~ãíü ääéê~îî~ê~åçê~iç ÇÉíÄäáêä íí~êéñ êä~êåéí~ííáçéåíáñáéê~ëáöãéçã åëíêéíkj~åâ~åâåóí~ä~êåëáåä êåáåöãéççéîìñå~á Ñ êëâçä~åçåüñêáíáçëüéãëçãöéêéåéçëáíáîçåüî~êãâçåí~âíñ êçéãka êáöéåçãâ~åáçéåíáñáâ~íáçå çåüáãáí~íáçå åç Ö~êìãìí~å~ííÇÉíÑáååëÉííÑ êü ää~åçéãéçî~êã~â åëäçêãéää~åçéåîìñå~çåü Ä~êåÉíK_~êåëáåä êåáåöëâáäàéêëáö îéåáñ êëâçä~åå êçéäéâéêk oáíü~åçéêenvvnfêéñéêéê~êíáäämáíåüéêçåüpåüìäòëçã êñçêëâ~êéáåçãééç~öçöáâçåüëâêáîéêçãüìê Ñ êëâçäéä~êåëäéâëéêìíkcçêëâ~êå~ãéå~ê~ííéçàâ~êå~ëêçääéêî~êáéê~êãéê åñäáåâçêå~ëkmçàâ~êå~ëâ~é~ê ëáå~êçääéêãéçüà äé~îñ êéã äçéü~êìåçéêäéâéåiçåüçéê~ëäéâääáêãéê~âíáîi îéåíóêäáöçåü~ööêéëëáî åñäáåâçêå~ëäéâkaéëâ~é~êëî êáöüéíéêçåüéêçääéãçåüä ëéêçéãçåâë KjÉÇ~åéçàâ~êå~ëâ~é~ê éêçääéãëáíì~íáçåéêçåüä êëáööéåçã~ííä ë~çéãáäéâkjéåå êñäáåâçêäéâéêñ~ãáäàéäéâ~êë ~åëéê Ñçêëâ~êÉ~ííÇÉ íéêëâ~é~êçåü î~êêçääëçãã~ãã~iä~êåçëîkbåíóçäáöëâáääå~çñáååëçåâë ãéää~å ÑäáÅâçêëçÅÜéçàâ~êëÜ ääåáåöçåüçéê~ëñ êü ää~åçéíáääîìñå~áñ êëâçä~åkaéí êñäáåâçêå~áü ÖêÉÖê~Ç å éçàâ~êå~ëçãë âéêëáöíáääîìñå~áñ êëâçä~åiãéåéçàâ~êå~ü~êãéêâçåí~âíãéçâ~ãê~íéê åãéç îìñå~kcäáåâçêå~äêìâ~êçåâë ëáíí~çåüêáí~çãçéáåíéäéâéêãéçççåâîê åiãéç~åéçàâ~êå~üçéé~êéääéê ÄóÖÖÉêå ÖçíáäÉâêìããÉíKaÉÄÉê íí~ê îéåå êçéíkéñkëí Ç~êÜóääçêÉääÉêêÉåë~êëâ éiç êçéíä~ê~ ÑäáÅâçêëçãÑáååëáêìããÉíKaÉíëçãçÅâë êãóåâéííóçäáöíáñ êëâçä~å ê~ííä ÇÉÑäáÅâçêçÅÜéçàâ~ê ëâ~é~êî~êçåüëáåî êäçáë~ãã~ãáäà KjÉåÇÉíÄÉíóÇÉêáåíÉ~íí~ää~Ä~êåÄÉíÉêëáÖáë~ãã~ãáäà Ksáëë~ éçàâ~êíóåâéêçã~ííêáí~çåüéóëëä~çåüîáääî~ê~ãéççéîìñå~klåüîáëë~ñäáåâçêöáää~ê~ííí îä~iäóööéê Ä ÇÉãÉÇäÉÖççÅÜâäçëë~êçÅÜ êöêçîãçíçêáëâí~âíáî~çåüëâáåâäáö~kbííä~êåääáêãéçîéíéííáçáöíçãü~å êéåéçàâééääéêñäáåâ~kh åëíáääü êáöüéíéåñ êääáêéåöêìåçä ÖÖ~åÇÉÇÉäáÇÉê~ëéÉêëçåäáÖÜÉíäáîÉíKf Ñ êëâçä~åñ êä~êåéåìééãìåíê~åçåüëí Çá~íí î~çåüìíîéåâä~éöéåëâ~ééêçåüñ êçáöüéíéêáëáå~äéâ~ê çåü~âíáîáíéíkbñíéêëçãçéëë~ êçäáâ~ñ êéçàâ~êçåüñäáåâçêiñ êçéñ~âíáëâí î~çåüâçããéê~ííî~ê~ ëâáåâäáö~é çäáâ~ë~âéêk QKPKSsìñå~ëëóåë ííçåüäéã í~åçé~îñäáåâçêçåüéçàâ~ê sìñå~ëëóåë ííçåüäéã í~åçé~îñäáåâçêçåüéçàâ~ê oáíü~åçéêenvvnfëâêáîéê~ííçãöáîåáåöéåé îéêâ~êçåüäáäç~êâ åëêçääéêå~kjéåüçåé ééâ~êçåâë ~íí îìñå~çåüñ ê äçê~êå~ëééä~êéåëíçêêçääáåçãëâ~é~åçéí~îâ åëáçéåíáíéíéêklãñ ê äçê~êå~äéã íéêçåü ìííêóåâéêëáöçäáâ~íáääñäáåâçêçåüéçàâ~êñ êä~êåéåéåäáäç~îüìêçéëâ~äéíéëáöñ ê~ííé~ëë~áåá ë~ãü ääéíçåüçãöáîåáåöéåçéäéîéêákaéíí~ñ êü ääåáåöëë ííñ êëí êâëãóåâéíãéêçéîáäâ~äéâë~âéê Ä~êåÉíÑ êçåüîáäâ~ñ êöéêçéü~êé ëáöçåüáëáííêìãkbäîáåjkçï~âçåüqüçãëçåeommpf êçåâë áçéå ëáâíéåçã~ííçéí êîìñå~çåüë~ãü ääéíëçãëâ~é~êâ åëêçääéêå~kdê~ñãkñäenvvnfëâêáîéêçåüé ééâ~ê çåâë ~ííñ ê äçê~êå~çåüçéîìñå~ü~êéåëíçêêçääöéåçãçéíäéã í~åçéíëçãöéëíáääñäáåâçêçåüéçàâ~êk aéê~ëëóåë ííé â åéåäéöê åë~êä~êåéíëü~åçäáåöëìíêóããééñíéêáç åçã~ííçéí êéåéçàâééääéêñäáåâ~k c ê äçê~êå~ëéêéçàâéåëçãòíìññçåüü ÖäàìÇÇÒçÅÜÑäáÅâ~åëçãÒäáíÉåçÅÜóåâäáÖÒKt~Üäëíê ãeommpf ê ~îë~ãã~ ëáâíëçãdê~ñãkñäkenvvnfioáíü~åçéêenvvnfçåübäîáåjkçï~âeommpfkc êñ~íí~êéå~åëéê~íí Ñ ê äçê~êå~é îéêâ~êä~êåéíëâ åëáçéåíáíéíãóåâéíksáç~êéëâêáîéêñ êñ~íí~êéå~ííçãéííä~êåñ êü ê~ NR

20 çäáâ~ìííêóåâëë ííñ êéåñäáåâ~éääéêéçàâéë Ñ êëí êâëçéê~ëâ åëêçääklãéåñäáåâ~ñ êü ê~~ííüçå êíkéñk ÒÉåë ílëå äälöìääáölçìâíáölê~êñäáåâ~òçåüéåéçàâéñ êü ê~~ííü~å êòéåíìññlëí~êâläìëáölåççäéçàâéòiñ ê Ä~êåÉíÉåáåëí ääåáåöñ êîáäâéåâ åëêçääçéëâ~ü~kjéççéíí~ãéå~êüçå~ííîìñå~çåüñ ê äçê~êå~ Ñ êî åí~êëáö~ííñäáåâçêå~çåüéçàâ~êå~ëâ~äéíéëáö~ååçêäìåç~k RKjÉíçÇ fçéíí~â~éáíéäêéççîáë~êîáî ê~ãéíççéêçåüüìêîáö íííáääî Ö~K RKNhî~äáí~íáîãÉíçÇ sáü~êî~äí~íí~åî åç~çëë~îâî~äáí~íáîãéíççñ ê~ííñ ëî~êé î êíëóñíéçåüñê ÖÉëí ääåáåö~êkbå âî~äáí~íáîëíìçáéã àäáöö ê~ííé ä íí~êéë íííçäâ~çåüñ êëí ÇÉêÉëìäí~íëçãã~åâçããÉêÑê~ãíáää Epíìâ íiommrfk Metoder som vi använde intervju enkät Intervjufrågorna var formulerade på ett enkelt sätt så att pedagogerna kunde förstå dem och svara utan några svårigheter. Vi kände pedagogerna som arbetade där och innan examensarbetet hade vi många diskussioner, därför var det också lättare för oss att ställa våra frågor till dem. Frågorna handlade om lek- definitionen på lek, lek som lärande, språkutveckling och könsidentitet (se bilaga 1). Enkäten var en annan kvalitativ metod som vi använde oss av. Enkäten var strukturerad på ett enkelt sätt så att föräldrarna inte skulle få några svårigheter med att svara på frågorna. Frågorna handlade mest om könsidentitet, där det ingick frågor som med vem och vilka leksaker barnen lekte med. Vidare handlade en fråga om, om föräldrarna trodde att lek och leksaker skapade könsidentitet (se bilaga 2). RKOs~ä~îìåÇÉêë âåáåöëöêìéé sáü~êî~äí~ííñçâìëéê~é pedagoger föräldrar Anledningen till att vi valt undersöka dessa grupper är att vi vill ha en synvinkel från både föräldrar och pedagoger. Detta för att få fram deras syn på lek och leksaker och dess betydelse för barnets val av könsidentitet. När det gäller enkätundersökningen valde vi att undersöka och få in föräldrarnas perspektiv, tankar och åsikter angående lek och leksaker och dess påverkan på könsidentiteten. När det gäller intervjun ville vi se om det fanns några skillnader på pedagogernas syn och tankar angående lek och dess betydelse för lärande och barnens utveckling. På så sätt vill vi jämföra de fyra pedagogers tankar och åsikter med varandra. NS

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID Tanneförskolan Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98 FÖRSKOLAN Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förordning (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan I denna utgåva av läroplan för förskolan är samtliga

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw Vår verksamhet i förskoleklass utifrån LGR 11 ertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåa

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål; Sandra, Lena, Ewa och Linda 1/11-2010 Teamplan Delfinen Inledning: På vår avdelning har vi 23 barn och 5 pedagoger. Vi som jobbar här heter Sandra, Ewa, Linda, Lena och Barbro. Barbro är planerare och

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer