I LEKENS VÄRLD en studie kring några pedagogers och föräldrars syn på lek och dess betydelse för lärande, språkutveckling och könsidentitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I LEKENS VÄRLD en studie kring några pedagogers och föräldrars syn på lek och dess betydelse för lärande, språkutveckling och könsidentitet"

Transkript

1 I LEKENS VÄRLD en studie kring några pedagogers och föräldrars syn på lek och dess betydelse för lärande, språkutveckling och könsidentitet Zehra Uruc Ibtisam Rafiq Shafiq Lek/didaktik/LAU370 Handledare: Eva Palmblad Examinator: Sten Båt Rapportnummer: VT

2 Abstract Titel: I lekens värld en studie kring några pedagogers och föräldrars syn på lek och dess betydelse för lärande, språkutveckling och könsidentitet Författare: Zehra Uruc och Ibtisam Rafiq Shafiq Termin och år: Vårterminen 2008 Kursansvarig institution: Sociologiska institutionen Handledare: Eva Palmblad Examinator: Sten Båth Rapportnummer: VT Nyckelord: Förskola, lek, lärande, språkutveckling, leksaker, genus, pedagoger och föräldrars roll _~âöêìåç Forskningar visar att barn utvecklas genom lek. Under leken lär de sig att använda sig av språk, samspel och kommunikation. Det visar sig dock också att lek och leksaker skapar könsidentitet, vilket föräldrarna och omgivningen också spelar en stor roll. Studien i vårt arbete utgår vi från barns sociala utveckling i leken. Syfte Huvudsyftet med denna undersökning är att ta reda på vad lek har för betydelse för barns lärande och sociala utveckling. Syftet är också att undersöka om lek och leksaker har någon betydelse för barnets val av könsidentitet. Vi är även nyfikna om det är någon skillnad i pedagogers och föräldrars syn på lek. I uppsatsen tar vi också först upp om våra frågeställningar och vad forskning och litteratur säger angående dessa frågeställningar som är: s~çä êëáöä~êåáäéâéå\ h~åäéâìíîéåâä~ä~êåéíëëéê â\ m îéêâ~êäéâçåüäéâë~âéêä~êåéíëâ åëêçäälâ åëáçéåíáíéí\ sáäâéåëóåé äéâü~êééç~öçöéêå~çåüñ ê äçê~êå~\ jéíçç sáü~êë âíçåüö ííáöéåçãäáííéê~íìêçåüñçêëâåáåöëçãü~åçä~êçãäéâçåüçéëëäéíóçéäëéñ êä~êåks ê~éãéáêáëâ~ëíìçáéê ÖêìåÇ~êëáÖé áåíéêîàìéêãéçñ êëâçäéééç~öçöéêçåüéåâ íëçãü~êçéä~íëìííáääñ ê äçê~êëçãü~êä~êåáñ êëâçä~åk Metoden som vi har använt är kvalitativ. oéëìäí~í Vårt resultat pekar mot att lek utvecklar barn, den är lärorik, utvecklar språket och vi ser att den kan påverka könsidentiteten. Leken definieras som ett skapande där fantasi, kreativitet och verklighet möts och därigenom bildas den sociala och språkliga utvecklingen för barnet. Lek stärker också barnens könsidentitet genom att de leker med olika leksaker och får intryck av omgivningen (t.ex. föräldrar, media, leksaksaffärer, leksaker som finns i förskolan mm). _ÉíóÇÉäëÉÑ êä ê~êóêâéí Éí sáü~êñ ííéåäáäç~îäéâéåçåü~ííçéåü~êéåëíçêäéíóçéäëéñ êä~êåéíëìíîéåâäáåökfäéâéåíê å~êä~êåëáåëçåá~ä~iâêé~íáî~çåü âçããìåáâ~íáçåëñ êã Ö~KaÉí êç êñ êîáâíáöíñ êééç~öçöéêáñ êëâçä~åçåüëâçä~å~ííü~ãéçäéâçåü~îë íí~ãéêíáçáéääéê ìí~åñ êìåçéêîáëåáåöéåk O

3 c êçêç I vårt examensarbete har vi gemensamt ansvarat för formatet, struktureringen och innehållet. Vi tackar alla förskolepedagoger och föräldrar som har visat ett stort intresse med att delta och samverka i vår undersökning. Vi vill också särskilt tacka vår handledare Eva Palmblad för stöd och engagemang för att detta examensarbete blev genomförd. Innehållsförteckning P

4 1. INLEDNING SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR & AVGRÄNSNING VAD SÄGER STYRDOKUMENTEN OM LEK OCH OM KÖNSMÖNSTER LITTERATURGENOMGÅNG Lek definitioner och perspektiv Definitionen på lek Vad är lek? Vad är fri lek? Sociokulturell perspektiv LEKENS BETYDELSE FÖR LÄRANDE Lärande genom lek Språkutveckling genom lek Språkutveckling genom rollek LEK OCH KÖNSIDENTITET Vad betyder lek och leksak för barn? Flick och pojkleksaker Lek och leksakernas påverkan på barnets könsidentitet Flickors och pojkars lek Socialinlärningsteori vid de olika könens lek Vuxnas synsätt och bemötande av flickor och pojkarkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkns 5. jbqla Kvalitativ metod Val av undersökningsgrupper Intervju som redskap Urval Genomförande Enkät Urval Genomförande BEARBETNING OCH ANALYS Etiska överväganden Tillförlighet och giltighet RESULTAT Intervjustudierna Lärande genom lek Språkutveckling genom lek Lek och leksakernas påverkan på barnets könsidentitet Enkätstudierna Föräldrar KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKOQ 6.3 Pedagogernas och föräldrarnas syn på lek DISKUSSION Metod diskussion Resultat diskussion Lärande genom lek Språkutveckling genom lek Lek och leksakernas påverkan på barnets könsidentitet FORTSATT FORSKNING SLUTORD REFERENSLISTA...32 Q

5 NKfåäÉÇåáåÖ fç åãéç~ííëâêáî~çãäéâçåüçéëëäéíóçéäëéìééâçãå êîááåë Ö~ííîááåíÉÜ~ÇÉéê~í~íçãÇÉíë ãóåâéíáåçãî êä åö~ä ê~êìíäáäçåáåöksá êääáî~åçéä ê~êéáåçãã~íéã~íáâiçéå~íìêîéíéåëâ~éäáö~ ãåéå~çåüëîéåëâ~eâìäíìêçåüëéê âfñê åñ êëâçä~åíáää êëâìêërksáî~äçéäéâé ÖêìåÇ~î~ííîá å ÖçêäìåÇ~Ü~Ñíë~ãã~áåêáâíåáåÖ~êçÅÜáåíÉÜ~Ñíå ÖçåëíìÇáÉáåçãäÉâKsáî~êáåíêÉëëÉê~ÇÉ~îÜìê Ä~êåä êëáööéåçãäéâçåüüìêçéìíîéåâä~ëksáîáääéñ êçàìé~çëëãéêáüìêä~êåí åâéêçåüâåóíéêëáå~ ÉêÑ~êÉåÜÉíÉêçÅÜÑ~åí~ëáÉêíáääÇÉåëçÅá~ä~ãáäà åçåüíáääâ åëáçéåíáíéík j~åâ~åë Ö~~ííÄ~êåÉåëäÉâÄ êà~êêéç~åîáçëâ íäçêçéíçåüçéå ê~ää~ëñ êëí~éêñ~êéåüéíkaéíäáää~ Ä~êåÉíäÉêå êñ ê äçê~êå~âä~éé~êä~êåéåëü åçéêiëâçà~êöéåçã~ííää ë~é ã~öéåiàçääê~êçåüäéâéêk a êéñíéêçê àéêçéíáåíéä åöéñ êê åä~êåéíëî~ê~êé ëâçà~åçéíçåüäéâéåçåüí~êçéíñ êëí~ëíéöéííáää âçããìåáâ~íáçåéåãéççãöáîåáåöéåkiéâéåö êçåâë ~ííä~êåéåëöä ããéêüéäíçåüü ääéíáçéå îéêâäáöüéíçéäéîéêák fiéñ VUÄÉíçå~êã~åãóÅâÉíé ÜìêäÉââ~åëíáãìäÉê~Ä~êåÉåëìíîÉÅâäáåÖK c êëâçä~åëâ~ääéêäàìç~ä~êåéåéåíêóööãáäà ëçãë~ãíáçáöíìíã~å~êçåüäçåâ~ê íáäääéâçåü~âíáîáíéíeiéñ VUINVVUIëKVFK ^ííäéâ~ êêçäáöíçåüîáâíáöíiãéçäéâìééí ÅâÉêã~åÑäÉê~~âíáîáíÉíÉêëçãíKÉñKã~åä êëáöëéê âi~ííñ âçãéáë~êçåü~ííìééí Åâ~î~ÇëçãÜ åçéêêìåíçãâêáåöëáöksáã ëíé îéåîáë~ä~êåêéëééâíå êçé äéâéêçåüáåíé~îäêóí~çéãkiéâéåü~êéöå~î êäç~êiçéí êáåíééåçê ãiçéíü åçéêé êáâíáöíëçã~ää~ ã ååáëâçêìééäéîíçéíkfää~åçñ~åíáëéê~êîáå êîáäéâéêkiéâü~êéííë~ãä~åçãéçüìãçêjã~å ëâê~íí~êiëéêöä~çìíá~åëáâíéíjçåü êçéí êçåâë Éå~îëä~ééåáåÖKjÉÇäÉââ~åã~åÄäáî ååéêçåü Ü~êáåíÉå ÖçíãÉÇÑáÉåÇëâ~é~ííÖ ê~k_~êåéåâ~åääáçî ååéêìåçéêäéâéåãéåçéíçê àéêáåíéä åöé áåå~åçéääáêî ååéêáöéåk bå~åå~å~ëééâíëçãîááåíêéëëéê~êçëëñ ê êâ åëêçääéålâ åëáçéåíáíéíéåëçãâ~åëâéé îéêâ~êî ê áçéåíáíéíêéç~åîáçñ ÇëÉäåKdÉåçã~ííÑ ê äçê~êå~âä êçéê~ëä~êåáêçë~eñäáåâçêå~fçåüää íí Eéçàâ~êå~Fë ëâ~é~êîáçåüäéëí ããéêâ åëêçääéêå~kj~åëéêçåâë ÑäáÅâçêå~ëçãäìÖå~Ä~êåëçãäÉâÉê ãéçççåâçêiéçàâ~êå~ëçãîáäç~ä~êåëçãäéâéêãéçäáä~êkc ê äçê~êå~éê~í~êçåâë é çäáâ~ë íííáääéå éçàâéçåüíáääéåñäáåâ~çåüé ë ë ííñ êëí êâéêã~å ååìéåö åöä~êåéíëâ åkiéâ êçåâë ÉííîáâíáÖí îéêâíóöëçãëâ~é~êâ åëáçéåíáíéíkcäáåâçêå~ëçåüéçàâ~êå~ëäéââ~åî~êáéê~ãóåâéíñê åî~ê~åçê~ksáäâ~ äéâë~âéêä~êåäéâéêãéçiüìêçéäéâéêçåüîáäâéåâ åçéäéâéêãéçâ~åçåâë é îéêâ~çéê~ëâ åëêçääéêk fiéñ VUÄÉíçå~êã~åé Üìêã~åëâ~ãçíîÉêâ~â åëêçääéêå~k sìñå~ëë íí~ííäéã í~ñäáåâçêçåüéçàâ~êäáâëçãçéâê~îçåüñ êî åíåáåö~êëçã ëí ääëé ÇÉãÄáÇê~êíáää~íÑçêã~ÑäáÅâçêëçÅÜéçàâ~êëìééÑ~ííåáåÖçãî~Çëçã ê âîáååäáöíçåüã~åäáöíkc êëâçä~åëâ~ääãçíîéêâ~íê~çáíáçåéää~â åëã åëíéêçåü â åëêçääéêkcäáåâçêçåüéçàâ~êëâ~ääáñ êëâçä~åü~ë~ãã~ã àäáöüéíéê~ííéê î~çåü ìíîéåâä~ñ êã ÖçêçÅÜáåíêÉëëÉåìí~åÄÉÖê åëåáåö~êìíáñê åëíéêéçíóé~â åëêçääéê EiéÑ VUINVVUIëKOSFK R

6 OKpóÑíÉ Huvudsyftet med denna undersökning är att ta reda på vad lek har för betydelse för barns lärande och utveckling. Syftet är också att undersöka om lek och leksaker har någon betydelse för barnets val av könsidentitet. Vi är även nyfikna om det är någon skillnad i pedagogers syn på lek och föräldrars syn på lek och leksakernas betydelse för könsidentitet. OKNcê ÖÉëí ääåáåö~ê s~çä êëáöä~êåáäéâéå\ h~åäéâìíîéåâä~ä~êåéíëëéê â\ m îéêâ~êäéâçåüäéâë~âéêä~êåéíëâ åëêçääéêlâ åëáçéåíáíéí\ sáäâéåëóåé äéâü~êééç~öçöéêå~çåüñ ê äçê~êå~\ OKO^îÖê åëåáåö _~êåëäéâáñ êëâçä~å aéåñêá~äéâéå O

7 PKs~Çë ÖÉêëíóêÇçâìãÉåíÉåçãäÉâçÅÜçãâ åëã åëíéê çåüçãâ åëã åëíéê\ fä êçéä~åñ êçéíçääáö~íçêáëâ~ëâçäî ëéåçéíiñ êëâçäéâä~ëëéåçåüñêáíáçëüéããéínvvqeiéçvqfiëçãä ÇÉ Ñ êëâçäéâä~ëëéåëçåüöêìåçëâçä~åëä ê~êéñ äàéêiäéíçå~ëçéí~ííw Särskilt under de tidiga skolåren har leken betydelse för att eleverna skall tillägna sig kunskaper (Lpo94, 1998, s.7). Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet (Lpo94, 1998, s.7). fñ êëâçä~åëä êçéä~åeiéñ VUFëí êçéí îéå~ííw Leken är viktigt för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall präglas i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandes olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barn kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter (Lpfö98, 1998, s. 4). I Lpfö98 står det att förskolan skall sträva efter att varje barn: Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära (Lpfö98, 1998, s.12). Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord (Lpfö98, 1998, s. 13). Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka sig (Lpfö98, 1998, s.13). Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (iéñ VUINVVUIs.14). fiéçvqëí êçéíçåâë ~ííëâçä~åë~êäéíéã ëíéáåêáâí~ëé ~ííöééä~íëñ êçäáâ~âìåëâ~éëñçêãéêçåü~íí ëâ~é~éííä ê~åçéç ê~ää~çéä~êëâ~é~êéåüéäüéík skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet (Lpo94, 1998, s. 7). Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. (Lpo94, 1998, s.8) bäéîéêå~ëâ~ääçåâë Ñ ÉåÅÜ~åë~ííéê î~é çåüìíîéåâä~çäáâ~ìííêóåâëñçêãéêkråçéêã äçåüêáâíäáåàéê ëí êçéííóçäáöí~ííw alla som arbetar i skolan skall samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Lpo94, s.14). bå~åå~åéìåâíëçãã~åö êáåé êéëíéíáëâ~çéäéåklãçéíí~ëí êçéí~ííëâçä~åëîéêâë~ãüéíëâ~ää áååéü ää~çäáâ~éëíéíáëâ~ìííêóåâëë ííëçãçê~ã~iêóíãáâiç~åëiãìëáâçåüäáäçk P

8 Ett tydligt budskap som styr lärarnas arbete och utbildning i Sverige är Lärarnas handbok (2002). I lärarens handbok står flera villkor om könsmönster som alla lärare och blivande lärare måste gå igenom. Några villkor och mål är: Se till alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad (Lpo94, 1998, s.18). Verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, svara för att alla elever får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda eleverna och delaktighet och med ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratisk samhälle (Lpo94, 1998, s.18) Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till at forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (Lpfö98, 1998, s.26). Överföra ett kulturarv värden, traditioner och historia, språk och kunskaper - från en generation till nästa (Lpfö98, 1998, s.9). Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den (Lpfö98, 1998, s.30). QKiáííÉê~íìêÖÉåçãÖ åö fäáííéê~íìêöéåçãö åöéåâçããéêîá~ííêéççö ê~çéåäáííéê~íìêîáü~êä ëíçãäéâiçéëëçéñáåáíáçåiäéâéåë ÄÉíóÇÉäëÉÑ êä ê~åçéiäéâéåëäéíóçéäëéîáçëéê âìíîéåâäáåöçåüäéâéåëäéíóçéäëéîáçëâ~é~åçéí~î â åëêçääéêkm ë ë ííëâ~îáçåâë Ñ êë â~ëî~ê~é î ê~ñê ÖÉëí ääåáåö~êáäáííéê~íìêöéåçãö åöéåk Q

9 QKNiÉâ iéâóçéñáåáíáçåéêçåüééêëééâíáî ÇÉÑáåáíáçåÉêçÅÜéÉêëéÉâíáî QKNKNaÉÑáåáíáçåÉåé äéâ aéñáåáíáçåéåé äéâ aéñáåáíáçåéå~îî~çäéâ êáåíéëà äîâä~êkaéíãéå~ê_áêöáíí~håìíëççííéêläçñëëçåenvutfëçã êäéâíçê áåçãééç~öçöáâçåüéëóâçäçöákeçåãéå~ê~ííáåöéåâ~åäéëâêáî~é ÉííÉåâÉäíë ííî~çäéâ êçåüç êñ ê êáåíéçéñáåáíáçåéåüéäíöáîéåkhåìíëççííéêläçñëëçåà ãñ êçåâë ~êäéíéçåüäéâãéçî~ê~åçê~áëáåäçâ iéâñ êäáîéíenvutfkeçåãéå~ê~ííäéâéåáåíéü~êéåçáêéâíéê~âíáëâñìåâíáçåçåüé ééâ~ê~ííäéâëâ~é~ë å êä~êå~êäéí~êkm ë ë ííä êçéëáöå êçéäéâéêçåüçé~êäéí~êå êçéä êëáöiéñíéêëçãçéåñêá~äéâéåáåíé ÄÉÜ îéêü~å ÖçíêÉëìäí~íçÅÜ~ääíáÇäÉÇÉêíáääâçãéÉíÉåëK_~êåÉåëäÉââçããÉêìêäìëíIâçåí~âíçÅÜÖä ÇàÉ çåü êñêáîáääáökiéâü~êáåöéíã äçåü êáëáííéöéíã äiãéç~å~êäéíé êã äjçåüéêççìâíáåêáâí~íkeçå é ééâ~ê~ííãçíáî~íáçåíáääéíí~êäéíéâçããéêìíáñê åçãî êäçéåãéç~åãçíáî~íáçåéåíáäääéâéåâçããéê Ñê åçéíáåêéiçîëáåáñê åéåëà äîkc êñ~íí~êéåãéå~ê~ííå êä~êåäéâéê~îö êçéëáå~êéöäéêëà äî~ãéç~å ~êäéíéíëêéöäéêëíóêë~îîéêâäáöüéíéåk Lek är ett stimulerande system avskiljt från verkliga livet och ändå återspeglande det. Somom-inställningen hjälper barn att pröva och variera både mål och medel, vare sig det gäller lekfullt manipulerande med saker eller låtsaslekarnas prövande av den sociala verkligheten (Knutsdotter Olofsson, 1987, s.15). iáääéãóêenvvmfëâêáîéê~ííçéíáåíéñáååëå ÖçåÖÉåÉêÉääÇÉÑáåáíáçåé äéâke~åãéå~ê~ííäéâ â~åü~çäáâ~ñìåâíáçåéêñ êä ÇÉÄ~êåçÅÜîìñå~KsáäâÉíâ~åî~ê~ëî êí~ííüáíí~å Öçå Ñ êâä~êáåöëçãçéñáåáéê~êî~çäéâ êk QKNKOs~Ç êäéâ\ s~ç êäéâ\ båäáöíhåìíëççííéêläçñëëçåenvvof êäéâå ÖçíëçãÄ ÇÉëâÉêé êáâíáöíçåüé ä íë~ëkeçåãéå~ê~íí ÇÉíÄáäÇ~ëÉåê~ãêìåíÇÉíëçãëâÉêáäÉâÉåKlãäÉâÉåëâÉêé êáâíáöíë ëâéêçéåáåå~åñ êäéâéåëáåêé ê~ã~êiãéç~åáä íë~ëäéâéåëâéêçéåìí~åñ êê~ã~êå~ko~ã~êå~ëçãëí êáåå~åñ êäéâéå êçéíäéâéåë êéöäéêçåüñ äàçêáâíáöüéíëçãö ääéêiç ÄäáêäÉâÉåÉåëä~ÖëîÉêâäáÖÜÉíìí~åÑ êçéåäéñáåíäáö~îéêâäáöüéíéåk jéççéíí~ãéå~êñ êñ~íí~êéå~ííç â~åä~êåéåö áåéääéêìíìêäéâê~ãéåëçãé Ö êkhåìíëççííéê läçñëëçåãéå~êçåâë ~ííáäéâéåâ~åä~êåéåä ÇÉÑ å êüéíçåü~îëí åçíáääçéíçéü~êî~êáíãéççãáçéí îéêâäáö~äáîéíkiéâéåñáååëüéä~íáçéåçåüãéçäéâéåâ~åã~åö ê~ë~âéêé êáâíáöçåüíî êíçãkaéí êçéí ëçã êçéííêóöö~éåäáöíñ êñ~íí~êéåkm ë ë ííâ~åä~êåéåñ ÉåÇáëí~åëé ÇÉíÇÉÜ~êìééäÉîíKc êñ~íí~êéå ÄÉëâêáîÉêçÅâë äéâéåëçãéííã íéãéää~åçéåóííêéçåüáåêéî êäçéåkbåäáöíüéååé êçéíìééäéîéäëéêçåü ÉêÑ~êÉåÜÉíÉê~îîÉêâäáÖÜÉíÉåëçãëâ~é~êáååÉÜ ääñ êäéâéåkjéåáååéü ääéíâ~å åçê~ëéñíéêä~êåéåëëóñíé áéåëâ~é~åçéìíîéåâäáåök_~êåâ~åëí í~é ÑäÉê~Ñ êéã äëçãñáååëáçãöáîåáåöéåçåüçéíí~î ÅâÉêÉå äìëíçåüë~ãã~åâçééäáåö~êáä~êåéíå êçéäéâéêiîáäâéíë ííéêáö åöñ~åí~ëáåñ ê~íí~åî åç~ëáö~îçéëë~ Ñ êéã äkeçåãéå~êñ ê~íí îéêüìîìçí~öéíâìåå~äéâ~ êçéíîáâíáöí~ííñ êëí ~íí~ääíáåíé êî~ççéíëéê ìí~ííî~ê~çîëäéâî êäçéå êéåñ êíêçää~çî êäçiç ê~ääíéä íëäáöíâ~åü åç~kc êñ~íí~êéåé ééâ~ê~íí Ñ êî~åçäáåöéå~îîéêâäáöüéíéåíáääñ~åí~ëáñ êéâçããéíãóåâéíìåçéêäéâéåehåìíëççííéêläçñëëçåinvvofk dìåáää~iáåçèîáëíenvvsfëçã êñçêëâ~êéáåçãééç~öçöáâ~åëéê~ííäéâ êëçãéåñ êäéêéçéäëéñ êäáîéí çåü îéåö êäáîéíñ êëí ÉäáÖíKiÉâÉå êçåâë ÉåäáÖíÑ êñ~íí~êéåéíí~âíáîíã íéãéää~åä~êåéíëáåêéiâ åëäçê çåüí~åâ~êçåüçéåóííêéîéêâäáöüéíéåkfçéíçéíí~ã íéñáååëêéöäéêiëçãñ~ëíëí ääë~îçéñáåáíáçåéêçåü ìééñ ê~åçéåëçãìééëí êáäéâéåëü åçéäëéñ êäçééç êä~êåéåä ÖÖÉêëáå~ åëâåáåö~êáåáäéâéåëñçêãk iáåçèîáëí~åëéê~ííçéí êâ åëä~åëçãé îéêâ~êäéâéåëö åöçåüçéëëñ ê åçêáåökiéâ êéåñ~åí~ëáéêçåéëë ëçãëâ~é~êåó~äéíóçéäëéêöéåçãëáíì~íáçåéêëçãâçããéêìééáîéêâäáöüéíéåçåüé ë ë ííñ êéííåóíí R

10 áååéü ääkeçåé ééâ~ê~ííöêìåçéåñ êä~êåëëâ~é~åçéñáååëáäéâéåçåüçéíí~ö ê~ííä~êåíçäâ~êëáå~ ìééäéîéäëéêçåüçê~ã~íáëéê~êçéãkaéíí~ êéåñ~åí~ëáéêçåéëëiéåäáöíüéååékiáåçèîáëíé ééâ~êçåâë ~íí îìñå~ü~êéåëíçêêçääáåçãäéâéåçåüçéã ëíéìééãìåíê~ëáå~ä~êåñ ê~ííäéâ~keçåãéå~ê~ííáëâçä~å êäéâîáâíáöçåüã~åã ëíéñ êë â~äóöö~ìééçäáâ~äéâãáäà Éêáâä~ëëêìããÉíçÅÜÄêóí~ÇÉíÒíê~ÇáíáçåÉää~ êçääéêå~òëçãìééëí êãóåâéíìåçéêäéâíáçåéêå~kj~åëâ~ñ êë â~ä ÖÖ~äÉâÉåáÅÉåíêìãÑ êçéå ééç~öçöáëâ~îéêâë~ãüéíéåë ~ííä~êåéåâ~åääáãéçîéíå~çåüü~âìåëâ~éçãî êäçéåöéåçã~ííëâ~é~ Ñ~åí~ëáÑìää~çÅÜÜ~åíÉêÄ~ê~î êäç~êk läécêéçêáâiáääéãóêeommof êéåìíäáäç~çä ê~êéáåçããìëáâçåüééç~öçöáâçåüëçãçåâë Ü~êÑ êë âí Ñ êâä~ê~î~çäéâ êkc êñ~íí~êéåë ÖÉê~ííäÉâ êîáâíáöñ êä~êåéíëìíîéåâäáåöiéñíéêëçãçéåü~êéåãéåáåö Ñ êä~êåéíkk êä~êåäéâéêä êçéâ åå~ëáöëà äî~içéåî êäççåüîéêâäáöüéíçéäéñáååéêëáöákm ë ë íí ëçåá~äáëéê~ëçéiñ êçåâë ÉêÑ~êÉåÜÉíÉê~î~ííâä~ê~~îìíã~åáåÖ~êçÅÜ~ííâçããìåáÅÉê~çÅÜÑ êü ää~ëáöíáää ~åçê~kiáääéãóêé ééâ~ê~ííçéåìééäéîéäëéëçãìééâçããéêçåüëâéêáäéâéå êãóåâéíîáâíáöíiéñíéêëçã äéâ êëé åå~åçéiëâ~é~êäìëíçåüãçíáî~íáçåüçëä~êåkiéââ~åëéëëçãéííìííêóåâñ êçéåáåêéçêáñíéå îáäâéíöéêéåíê åáåöíáääçéíîìñå~äáîéíiçéíîáääë Ö~ÇÉåìíîÉÅâä~êÄ~êåÉíKc êñ~íí~êéåé ééâ~êçåâë ~íí Ä~êåâ~åëâÉáåíÉ~ääíáÇÑ êëí êî~çëçãü åçéêáäéâéåiãéå åç Ñ êçééååü~åë~ííäé~êäéí~å Öçå Ü åçéäëéëçãü~êü åíáçéíîéêâäáö~äáîéíçåüë~ãã~åñçö~êçéåå~ü åçéäëéáäéâéåkiáääéãóê~åëéê~íí äéâéåü~êéåëíçêäéíóçéäëéñ êä~êåâìäíìêéåçåü êãóåâéíîáâíáöíñ êçéåke~åëéêçåâë äéâéåëçãéíí ÉÖÉåî êçéáëáöksáç~êéãéå~êñ êñ~íí~êéå~ííå êä~êåäéâéê~åî åçéêçéëáå~éöå~éêñ~êéåüéíéêçåüé ë ë ííä ÖÖÉêÇÉåó~ÉêÑ~êÉåÜÉíÉêíáääÇÉÖ~ãä~KaÉíí~Ö ê~ííä~êåéíëëçåá~äáë~íáçåìíîéåâä~ëkiáääéãóêé ééâ~ê çåâë ~ííäéâéåáåíéü~êå Öçíã äiçéåëâ~é~êöä ÇàÉçÅÜäìëíçÅÜÄ~êåäÉâÉêÑ ê~ííçéí êêçäáöíkiéâçåü ä ê~åçé êä ÇÉÉåìééäÉîÉäëÉçÅÜÉåáåäÉîÉäëÉIÇÉíîáääë Ö~ÇÉäí~Ö~åÇÉí êåéåíê~äíçåüîáâíáöíáäéâéåk a êñ ê êçéíîáâíáöíiãéå~êiáääéãóêi~ííä~êåáëâçä~åñ êíáääö åöíáäääéâkfåçãäéâéå êâ åëä~åçåâë ÅÉåíê~äíçÅÜ êçåâë ÖêìåÇÉåáÇÉí~âíáî~äÉâ~åÇÉíçÅÜÇÉíä ê~åçéä~êåéíiéñíéêëçããéçüà äé~îâ åëä~å Ääáêå ÖçíãÉåáåÖëÑìääíKc ê~ííä~êåéåë~åëî~êçåüëà äîâ åëä~ëâ~ â~ã ëíéçäáâ~ñçêãéê~îäéâçåü ä ê~åçéìééâçãã~kiáääéãóêãéå~ê~ííééç~öçöáâéåã ëíéí~äéâéåé ~ääî~êçåüêéëééâíéê~ä~êåéåëäéâk lek är viktig för den pedagogiska verksamheten är att man kan se att barn gör erfarenheter i leken, utforskar, prövar och använder fantasin på ett sådant sätt att de lär känna sig själva och utvecklar självtillit. De får också erfarenheter av att klara av utmaningar och får färdigheter i att kommunicera och förhålla sig till andra. Dessutom får de unika ögonblickupplevelser. Barn upplever och lär sig en mängd saker genom leken (Lillemyr, 2002, s. 41). Lillemyr (1990) skriver att man bland forskare är överens om några allmänna egenskaper hos leken, vilket är bra utgångspunkter för både teori och praktik: 1. Leken är ett typiskt sätt för barnet att vara och bete sig på, en karaktärisk och dominerad egenskap i förskolebarnets liv. 2. Lek är en aktivitet som i sig själv engagerar barnet och som alltså verkar motiverande. I detta ligger en klar fingervisning om att barn lek har ett stort praktiskt värde för pedagogiken, i synnerhet på daghem och förskolor. 3. Lek är en allsidig aktivitet som snabbt kan ändra karaktär, från stort allvar till glädje och skoj, från livfull fantasi till utpräglad rutin. 4. Lek är en problemlösning, där barnen utforskar omgivningen och utvecklas i kreativ riktning. Lek stimulerar utvecklingen på många olika områden. Genom lek utvecklar och stärker barnet sin identitet och självkänsla. I lek får barnet tillfälle att pröva åsikter, värderingar och normer. S

11 5. Leken är en viktig företeelse i samhälle och kultur. Lek leder inte enbart till utveckling och kunskaper som är viktiga för barnet senare i liver, den är också central del av barnkulturen. Ulf Jederlund (2002) är musikhandledare, musikterapeut, utbildare och handledare. Han har arbetat med specialpedagogik och behandlingsinriktat musik. Författaren betonar lekens betydelse med dess ord: I skapande fri lek sammansmälter barnen sålunda talspråk, kroppsspråk, musikspråk, bildspråk och kanske flera till en musik helhet som uttrycker barnets alla upplevelser det som är leken! (Jederlund, 2002, s.87). Och även med dessa ord: I leken utvecklar man fantasin, sin föreställningsförmåga. Barn blir språkligt medvetna om att ord och ting kan vara symboler fristående från varandra (Jederlund, 2002, s.89). QKNKPs~Ç êñêáäéâ\ cêáäéâëçãçéñáåáíáçåçåüäéöêéééäéëâêáîëçåüíóçäáöö êëáåíéë êëâáäíãóåâéíáçéåäáííéê~íìêçåü ÑçêëâåáåÖîáÜ~êä ëíkaéñáåáíáçåéåçåüñ êâä~êáåöéåé ÑêáäÉâáåÖ êçñí~ëíáçéäéëâêáîåáåö~êëçãñ êñ~íí~êé çåüñçêëâ~êéö ê~îäéâá~ääã åüéíkj~åâ~åñ êëí ~ííå êçäáâ~ñ êñ~íí~êéçåüñçêëâ~êéëâêáîéêçãäéâi ãéå~êçéñêáäéâk iáääéãóêeommofçéñáåáéê~êñêáäéâëçãçéåëà äîáåáíáéê~çéäéâéåke~åãéå~ê~ííçéåñêá~äéâéå êçéåäéâ ëçãíáääí~ä~êäéâéåãéëíkhåìíëççííéêläçñëëçåenvvsfãéå~ê~ííñêáäéâäóööéêé Ä~êåÉåëáåáíá~íáîçÅÜ ~âíáîáíéíéêk cêáäéâäóööéêé Ä~êåÉåëáåáíá~íáîçÅÜ~âíáîáíÉíÉêK_~êåî åàéêëáöîáç~ííêç~ëáöëà äî~iëóëëéäë íí~ëáö ãéçå ÖçåêçäáÖäÉâEhåìíëÇçííÉêläçÑëëáINVVSIëKOPQF Knutsdotter Olofsson (1996) beskriver den fria leken vidare genom den fria lekens pedagogik (s.239). Med det menar hon att i den fria leken kan också pedagogerna delta i leken och skapa lekro för barnen. Lindqvist (1996) definierar fri lek genom Fröbelpedagogik. Fröbelpedagogiken hör ihop den tyske pedagogen Friedrich Fröbel ( ). Lindqvist hänvisar till Fröbel och menar att den fria leken är barnens fria uttryck. Genom fri lek utvecklar barnen sin inre natur och fri lek är en angelägenhet för barnen. Fri lek är en självständig aktivitet, där barnen utvecklas fysiskt, andligt och moraliskt. Vidare skriver författaren att ännu idag är pedagogerna osäkra på hur de skall förhålla sig till fri lek. QKNKQpçÅáçâìäíìêÉääéÉêëéÉâíáî pçåáçâìäíìêéääééêëééâíáî fç~ö êçéíëçåáçâìäíìêéää~ééêëééâíáîéíé äéâãóåâéíñê~ãíê Ç~åÇÉKaÉåÜ~ê îéåí~öáíéåëíçêéä~íëáçéí ééç~öçöáëâ~~êäéíéíkiéîpksóöçíëâáàñ êâåáéé~ëãéççåü êìíö åöëéìåâíéåñ êçéíëçåáçâìäíìêéää~ ééêëééâíáîéíkgçü~åëëçåcmê~ãäáåöjp~ãìéäëëçåeommpfëâêáîéê~íísóöçíëâáàü~êü~ñíéííãóåâéíëíçêí áåñäóí~åçéáåçãçéíí~ñ êü ääåáåöëë ííkiéîpsóöçíëâáàenvvrfî~êçéåîáâíáö~ëíéëçåáçâìäíìêéää~ åóí åâ~êéåáçéåëçîàéíáëâ~éëóâçäçöáåke~åäéîçéìåçéênuvsjnvpqí~äéíkc êsóöçíëâáà êäéâçéåëíçê~ ìíö åöëéìåâíéåçåüöêìåçéåñ êä~êåëëâ~é~åçékc êüçåçã êäéâéåéåëçåá~äéêçåéëëçåüéåîáâíáö T

12 ëí~êíéìåâíñ êä~êåéíñ ê~ííìíîéåâä~éåãéçîéíéåüéíçãî êäçéåk_~êåéåäéâéêáåíéñ ê~ííçéí êêçäáöí çåüäìëíñóääíìí~åçéäéâéêñ ê~ííäé~êäéí~îéêâäáöüéíéåesóöçíëâáàinvvrfkdêìåçéåñ êä~êåëëâ~é~åçé ÑáååëáäÉâÉåIãÉå~êsóÖçíëâáàKfäÉâÉåÖÉêÄ~êåÉíìííêóÅâ íëáå~ìééäéîéäëéêçåüç êáöéåçãöéêçéäáî í ëáå~â åëäçêkiéâ êéííñ êäéêéç~åçéëíéöíáäää~êåéíëéöéåëâ~é~åçéîáäâéíäáåçëë~ãã~åãéççéå ééêëçåäáö~ìééäéîéäëéåkaê~ã~íáëéêáåöéåëí êäéâéåå êã~ëíiéñíéêëçãå êä~êåäéâéêiäéâéêçéãéççéíçé êéç~åü~êî~êáíãéççãçåü~åî åçéêëáå~ñ~åí~ëáéêiéêñ~êéåüéíéêçåüñ êã ÖçêçÅÜìíîÉÅâä~êÇÉëë~ãÜ~ â åëäçêå~ka êáöéåçãöéêä~êåéíäáîíáääéååóîéêâäáöüéíáçéê~ëéöéåî êäççåüãü~çéê~ëéöéåñ~åí~ëá â~åä~êåéíäé~êäéí~çéíçéü~êî~êáíãéççãçåüäé~êäéí~çéííáääåó~âìåëâ~ééêk Leken är barnets livs-skola, som fostrar det andliga och fysiska (Vygotskij, 1995, s.83). sóöçíëâáàé ééâ~êçåâë ~ííäéâéå êéåëçåá~äéêçåéëëxçéäéâéêáåíéñ ê~ííçéí êäìëíñóääíìí~åçéäéâéêñ ê ~ííäé~êäéí~îéêâäáöüéíéåk_~êåéåëäéâü êáüçéãéçîéêâäáöüéíéåçåüãéççéíãéå~êsóöçíëâáà~ííäéâéå áåíé êüéäíñêáiéñíéêëçãáåçãäéâéå~åî åçéêä~êåéí~ää~ëáå~éêñ~êéåüéíéêçåüé ë ë ííä êçéëáöå Öçí åóííksáçëáç~å~îçéíí~é ééâ~êsóöçíëâáàçåâë ~ííäéâéå êéííä ÖÉÇ êä~êåéíö êìíñê åîéêâäáöüéíéå Ñ êéåëíìåççåü~åî åçéêã àäáöüéíéåíáää~íí~åî åç~ëáå~áç ÉêIÑ~åí~ëáÉêçÅÜîÉêâäáÖÖ êëáå~çê ãã~êk sóöçíëâáàãéå~ê~ííöêìåçëíéåéåáäéâéå êäáîéíkjéççéíãéå~êü~å~ííàìêáâ~êéîéêâäáöüéíéå êçéëíç ãéêñáååëçéíéä~íëñ êñ~åí~ëáéêçåüíî êíçãkfçéëë~ãéåáåö~êñáååéêã~åçéåñ êëí~çåüîáâíáö~ëíéä~öéåi ÉåäáÖíVygotskij för fantasins verksamhet: Fantasins skapande är direkt avhängning av rikedomen och mångfalden i människans tidigare erfarenheter, eftersom dessa erfarenheter utgör det material som fantasikonstruktionerna byggs av. Ju rikare en människas erfarenheter är, desto mer material förfogar hennes fantasi över. Ett barns fantasi är fattigare än en vuxen människas, eftersom dess erfarenheter är mindre rika (Vygotskij, 1995, s.19). Lindqvist (1996) menar att leken har varit barnets sätt att lära sig det sociala livet. Inom det sociokulturella perspektivet finns tre viktiga begrepp och det är: kontext (institutionalisering), mediering och kommunikation. Redskap är också ett viktigt begrepp inom detta perspektiv, vilket framhävs mycket med de andra begreppen. I det sociokulturella perspektivet har även omgivningen och individen och dess kommunikation och relation en stor plats. Om kontext (institutionalisering) skriver Löfdahl (2002) att det är ett sammanhang där något utspelar sig. Säljö (2000) skriver om mediering och menar att medieringen har gjort att vårt tänkande och våra föreställningar har växt ur omgivningen. Här ingår även kulturen, de intellektuella och verktygen som är delar av vårt samhälle. Dessa spelar en stor roll och påverkar vårt tänkande och föreställningar. Med dessa redskap kan människan hantera verkligheten och detta är ett medier handlande. Mediering innebär att vårt tänkande och våra föreställningsvärldar är framvuxna ur, och därmed färgade av vår kultur och dess intellektuella och fysiska redskap (Säljö, 2000, s.82). Lek ingår i det sociokulturella synsättet. Inom detta perspektiv har man den uppfattningen om att barnets lek påverkas av omgivningen omkring sig. Denna omgivning är även påverkad av vår kultur och mycket annat vilket har en verkan på leken. Därigenom omformas barnen när de leker och använder de redskap som erbjuds av omgivningens kultur, samtidigt som de skapar nytt och utvecklas (Säljö, 2000). Löfdahl (2002) anser att kommunikation och dialog är en väsentlig del i det sociokulturella perspektivet, vilket samspel också spelar en stor roll. Vygotskij (1995) menar att alla människor i U

13 grunden är sociala och formas till människor genom samspel med andra genom kommunikation och dialog i omvärlden. Människan är också beroende av den kultur och språk han/hon föds och lever i. Säljö (2000) skriver att inom detta perspektiv är också verktyg och redskap en viktig del. Dessa verktyg är kulturella verktyg såsom språk, berättelser, uttryck som film, konst, lek etc. De kulturella verktygen kan användas inom kommunikation, dialog och samspel vilket är viktigaste för människans utveckling. Detta är grundtanken för det sociokulturella perspektivet. Det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som de förs vidare (Säljö, 2000, s.22). Vygotskij (1995) påpekar att det är genom kommunikation och dialog som människan blir delaktig i kunskaper och färdigheter. Kulturella aktiviteter är viktiga för omformningen av människan och vilka redskap hon/han använder inom kulturen är också en viktig del i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2000). 4.2 Lekens betydelse vid lärande QKOKNi ê~åçéöéåçãäéâ KNi ê~åçéöéåçãäéâ håìíëççííéêläçñëëçåenvutfëâêáîéê~ííå êä~êåäéâéêä êçéëáöãóåâéíkbåäáöíüéååéäé~êäéí~êä~êåéå ëáå~ìééäéîéäëéêãéçüà äé~îëáå~â åëäçêiçîëä~êåéåâ~åäéâ~éääéêäéâéêãéççéíçéü~êî~êáíãéççãá îéêâäáöüéíéåkfäéâéå êçéíãóåâéíâ åëäçìééäéîéäëéêëçã êãéççåüü~êéåëíçêêçääiãéå~êhåìíëççííéê läçñëëçåke êáåö ê îéåáåêéçåüóííêéü åçéäëéêáäéâéåëî êäçkc êñ~íí~êáåå~åé ééâ~ê~íí Ñ êéëí ääåáåöëñ êã Ö~åíê å~ëãóåâéíáäéâéåiîáäâéí êçéíîáâíáö~ëíéñìåâíáçåéåñ êä~êåéíëìíîéåâäáåök jéççéíãéå~êüçå~ííäéâéå êéåçéä~îçéü åçéäëéêçåüìééäéîéäëéêëçãä~êåéåü~êî~êáíãéççãá îéêâäáöüéíéåk I låtsatshandlingen skiljs föremåls och handlingarnas vanliga betydelse bort och de får en annan betydelse (klossen blir en kopp, att hålla en sked mot örat blir att telefonera) som barnet får föreställa sig (Knutsdotter Olofsson, 1987, s.111). råçéêéåäéâç êã åö~ä~êåäéâéêíáääë~ãã~åëíê å~êçéééêëééâíáîí~öåáåöéåiéåäáöíhåìíëççííéê läçñëëçåk_~êåéíö êüéä~íáçéåìí~åñ êëáöëà äîçåüñ êë âéêìééñ~íí~~åçê~ëêçääéêçåüëóåë ííîáäâéí âê îéêéåëíçêâçååéåíê~íáçåkiéâéåöéêâìåëâ~éiãéå~êüçåkk êä~êåéåäéâéêãéçî~ê~åçê~ä êçéëáö~î î~ê~åçê~çåüâ~åí~çéä~îî~ê~åçê~ëéêñ~êéåüéíéêkm ë ë ííñ êä~êåéíéååóçàìé~êéâìåëâ~éçãå Öçí ëçãü~êáåíê ÑÑ~íáîÉêâäáÖÜÉíÉåIãÉå~êÑ êñ~íí~êáåå~åkbíí~åå~íîáâíáöêéçëâ~éëçãâ~åíê å~ëáäéâéå ê âêé~íáîáíéíçåüéííåóííí åâ~åçéiéñíéêëçã~ääëä~öëäéâëâ~é~êñ êü ääåáåöëë ííëçãöéêéå ~åâåóíåáåöëêáâéççãíáääçäáâ~ñ êéã äáîéêâäáöüéíéåk håìíëççííéêläçñëëçåenvutfü~êë~ãã~åñ~íí~íçåüéìåâ~íî~çä~êåä êëáöìåçéêäéâw fäéâãéçîìñå~ä êä~êåëáööêìåçéêå~ñ êëçåá~äë~ãî~êçië~ãíóåâéi ãëéëáçáöüéíçåü íìêí~ö~åçék fäéâãéçâ åëäçêä êçéâ åå~ëáå~â åëäçêé~âíáçåéêiñ êâçåíêçää îéêê Çëä~çÅÜ~ÖÖêÉëëáçåçÅÜ ä êëáö~ííêé~öéê~~çéâî~ík fëéê âäéâä êçéëáöä ëåáåöçåüëâêáîåáåök V

14 fäéâãéçë~âéêäé~êäéí~êä~êåìééí ÅâíÉêçÅÜìééäÉîÉäëÉêKaÉä êâ åå~íáåöéåëéöéåëâ~ééêçåü äéâéåëíáãìäéê~êíáääéííâêé~íáîí~åî åç~åçé~îçéãç êñ~ëíä ëíüéíäêóíëçåüñäéñáäáäáíéíéå â~êk iéâãéçë~âéêëíáãìäéê~êçåâë ÇÉåâçÖåáíáî~ìíîÉÅâäáåÖÉåKEhåìíëÇçííÉêläçÑëëçåIëKTOF håìíëççííéêläçñëëçåenvutf~åëéê~ííöéåçãäéâëâéêçéíéåçãéçîéíéåáåä êåáåökk êä~êåäéâéêí åâéê ÇÉáåíÉé ~ííçéä êëáöiçåüç êñ êâ~åçéáåíéäéëâêáî~î~ççéü~êä êíëáöéñíéêäéâéåëëäìíkjéåçã Ä~êåÉíãÉÇîÉíÉíÖ êéåìåçéêë âåáåöiìééí ÅâÉêå ÖçíçÅÜÉñéÉêáãÉåíÉê~êâ ååéêçé~ííçéü~êä êíëáö çåüìééí Åâíå ÖçíKsáÇ~êÉãÉå~êÑ êñ~íí~êáåå~å~ííä~êå~åî åçéêëáö~îä Ç~ãÉíçÇÉêå~IÇÉíîáääë Ö~ äéâçåü~êäéíéñ ê~ííìíîáçö~ëáåâìåëâ~ékc ê~ííä ê~åçéëâ~ëâéöéåçãäéâéåâê îëçéíéå äéâëíáãìäéê~åçéãáäà çåüäéâäìëí~îìñå~iéåäáöíhåìíëççííéêläçñëëçåksìñå~ëçãäéñáååéêëáöáäéâéåë ê~ã~êâ~åé îéêâ~ä~êåéíëäéâçåüäéâçãê ÇÉKjÉåçãÇÉíÑáååëÉåäÉâäìëíÉåîìñÉåáäÉâãáäà åâ~å Ä~êåÉåëâ~ÑÑ~êÉÇëâ~éÑ ê~ííüáíí~ä ëåáåö~êé ÇÉíâê åöäáöüéíéêçéü~êî~êáíãéççãáîéêâäáöüéíéåkm ë ë ííä êëáöä~êåéíçåüâ~å~åî åç~ëáö~îçéåâìåëâ~éëçãäéü îëüéä~íáçéåk iáääéãóêeommofäéëâêáîéêäéâéåìêéííééç~öçöáëâíééêëééâíáîkc êñ~íí~êéåãéå~ê~ííöéåçãäéâä êä~êåéí â åå~ëáöëà äîkiéâëíáãìäéê~êçåâë íáäää ê~åçéçåüìíîéåâäáåöiçåü îéåíáääâçããìåáâ~íáçåãéää~åçé äéâ~åçéä~êåéåkiéâéåö êçåâë ~ííä~êåéíñ êéåã àäáöüéí~ííìííêóåâ~ëáöçåü ê îéåéåöêìåçä ÖÖ~åÇÉ áåä êåáåöëñçêãkc êñ~íí~êéå~åëéê îéå~ííä~êåçñí~ä êëáööéåçã~ííìåçéêë â~çåüéñééêáãéåíéê~i ÖÉåçãìééäÉîÉäëÉêçÅÜëâ~é~åÇÉ~âíáîáíÉíÉêKa êñ ê êäéâéåñ êä~êåéíéå~åå~åãéíççñ ê~ííä ê~ëáöi ìééäéî~çåüìééí Åâ~çäáâ~ë~âÉêK iáääéãóêeommofêéñéêéê~êíáääñäéê~ñ êñ~íí~êéemê~ãäáåöp~ãìéäëëçåcpüéêáç~åinvvviiáääéãóênvvmi OMMNI_ÉêÖNVVOFçÅÜë~ãã~åÑ~íí~êáåÉÇ~åëí ÉåÇÉéìåâíÉêÇÉëë~ëëóåé äéâéåëäéíóçéäëéñ êáåä êåáåök äéâéåëíáãìäéê~êëéê âéí äéâéåëíáãìäéê~êñ~åí~ëáçåüâêé~íáîáíéí äéâéåìíîéåâä~êëçåá~äâçãééíéåë äéâéåìíîéåâä~êáçéåíáíéí äéâéåöéêä~êåéíã àäáöüéííáää~âíáîíáåñäóí~åçé äéâéåãçíáîéê~êçåüáåëéáêéê~êä~êåéíeiáääéãóêiommoiëknnrf iáääéãóêé ééâ~ê~ííñ êñ~íí~êå~~åëéêçåâë ~ííçéëë~éìåâíéê îéåö ääéêáçãî åççêçåáåöiçîë~íí äéâéåé îéêâ~ë~îëéê âiñ~åí~ëáiâêé~íáîáíéíçåü~î~åçê~ñ~âíçêéêk båäáöímê~ãäáåöc`~êäëëçåeommpf êä~êåéíëëóñíé~ííäéâ~kaéëâêáîéê~ííä~êåáåíé êäéâ~åçééääéê ä ê~åçéiãéåçéëéêäéâçåüä ê~åçéëçãéåüéäüéíkc êñ~íí~êå~ãéå~ê~ííå êä~êåéíäéâéêä êçéëáö ë~ãíáçáöíìí~å~ííçé êãéçîéíå~çãçéíki leken sker ett viktigt lärande, där barn lär tillsammans och av varandra. Under leken utvecklar barnet tankar om rättigheter, delaktighet och inflytande, vilket gör att ett samlärande sker. Med samlärande menar författarinnorna att barnet praktiserar de demokratiska principerna och att på så sätt utövar de makt. Vilket i sin tur skapar en samvaro mellan barnen när de leker och de lär sig av varandra. De lär också innebörden om delaktighet och om vem som har makten att bestämma om regler, det vill säga de lär sig att utöva ett medbestämmande Språkutveckling genom lek péê â êâçããìåáâ~íáçåçåüãéçëéê ââ~åîáã ååáëâçêìííêóåâ~çëëksóöçíëâáàenvvrfé ééâ~ê~íí ëéê â êîáâíáöçéä~îî êíî~êç~öäáö~äáîkrí~åñìåöéê~åçéëéê âñ êã~åëî êáöüéíéê~ííñìåöéê~á î~êç~öëäáîéíiéñíéêëçãëéê âéíü~êñ ííéåîáâíáöêçääáç~öéåëë~ãü ääékdéåçãçá~äçöéêëâ~é~êîá âìåëâ~ééêkpéê âéíçåüçéëëçêç êçåâë ÉåîáâíáÖÇÉäÑ êí åâ~åçéíëìíîéåâäáåökjéççéíí~ãéå~ê NM

15 sóöçíëâáà~ííéííëíçêíçêçñ êê Ç êîáâíáöñ êä~êåéíëâçããìåáâ~íáçåãéç~åçê~ã ååáëâçêçåü ìåçéêä íí~êçåâë áåí~ö~åçéí~îåóâìåëâ~ék mê~ãäáåöp~ãìéäëëçåcpüéêáç~åenvvvfãéå~ê~ííå êä~êåéåäéâéêíê å~êçé îéåé ëéê âéíiç êçêçéå âçééä~ëíáääîéêâäáö~ü åçéäëéêçåüñ êéã äkråçéêäéâéåääáêâçããìåáâ~íáçåéåéåçéä~îçéåkpéê âéí Üà äééêä~êåéåñ ê~ííìííêóåâ~ëáöë ~ííçéñ êëí êî~ê~åçê~kaéí êãéëíä~êåéåëçãâçããìåáåéê~êãéç ëáå~ãéçã ååáëâçêöéåçã~íí~åî åç~çêçiöéëíiê êéäëéêiäàìçiê ëíä ÖÉåIëéÉÅáÉää~íçåÑ~ääçÅÜ~åÇê~ ëáöå~äéêkråçéêäéâéåâ~åçåâë Ä~êåÉíí~ä~áçäáâ~íÉãéìëÄÉêçÉåÇÉçãÇÉí~ä~êáÉääÉêìí~åÑ êäéâéåë~ãí å êçéí~ä~êçãî~ççéëâ~äéâ~khî~äüéáãenvunfëâêáîéê~ííéåáåçáîáçìíîéåâä~ëáã íéíãéç~åçê~ ãéçã ååáëâçêçåüãéççéåçãöáî~åçéëçåá~ä~çåüâìäíìêéää~îéêâäáöüéíéåkríîéåâäáåöéåö ê~íí ã ååáëâ~åääáêéåë~ãü ääëãéçäçêö~êéçåüñ êéåáåçáîáçìéääééêëçåäáöüéíkdéåçãäéâä êëáöä~êåéå~íí î~ê~ëçåá~ä~çåüìíîéåâä~êçåüüáíí~êéííâçããìåáâ~íáçåëêéçëâ~éç êiü~ålüçå~åî åçéêçéåáî~êç~öäáö~ ~âíáîáíéíéêçåüã íéåãéää~åã ååáëâçêkråçéêäéâéåä êçéëáöçåâë ëáåâìäíìêiëéê âiêéäáöáçåçåü âìåëâ~ék Språkutveckling genom rollek Knutsdotter Olofsson (1987) skriver att i rolleken spelar språket en stor roll, eftersom när barn leker så är de sällan tysta. Språket gör att de kan kommunicera, utöka och förtydliga leken för sig själva och för de andra barnen de leker med. Språket blir också ett föremål för den pågående leken, eftersom där sammanfogas sociala sammanhang och relationer. För att barnens språk ska utvecklas måste de få en chans att leka med språket i förskolan och skolan. Rimspel är ett bra redskap för språkutvecklingen och roligt för barn, enligt författarinnan. Under rimspelet kan man ändra ord och deras betydelser och på så sätt kan orden få komiska betydelser. Hon påpekar också att dialogen i rimmandet och samleken utvecklar barnets kommunikativa kompetens. Barnet får en möjlighet att förstå andras uttryck. På så sätt får de även uppleva de andras upplevelser genom att lyssna och kommunicera med andra. Språket i leken kan också användas för att meddela roller, teman, situationer och för att utveckla lekandet framåt. Genom att barnen använder sig av språket kan de reda ut missförstånd och därigenom lyssna på varandra, så att leken kan gå vidare. Under leken lär de sig också nya ord och begrepp av lekkompisarna och får tillgång av varandras erfarenheter. Knutsdotter Olofsson (1992) påpekar att under den fria leken, när barnen använder situationer som har uppkommit under vardagslivet, behärskar de ett bredare språkligt register. Hon talar också mycket om metakommunikation och menar att metakommunikationen ökar den språkliga medvetenheten och tränar känsligheten. På så sätt förstår och uppfattar barnet vad som är lek, skämt, elakhet eller hån i kommunikation med andra människor. Knutsdotter Olofsson (1987) anser att i rolleken utvecklar barn alla former av kommunikationsfärdigheter. På så sätt lär sig barnen att lyssna, ta andras perspektiv, göra överenskommelser, anpassa sig efter de andras föreställningar och förslag samt ge uttryck för egna idéer och infall. När det gäller språket och låtsasleken skriver Knutsdotter Olofsson: Både språket och låtsas leken befriar oss från det ögonblickliga, närvarande genom att rikta uppmärksamheten på något annat än det närvarande och framkalla föreställningar om andra händelseförlopp än det som sker just nu (Knutsdotter Olofsson, 1987, s. 74). Vidare skriver hon att: Talspråket är människans främsta medel att forma tankar om världen och det egna livet. Världen benämns, förklaras och struktureras oupphörligt för oss genom språket. Genom det språk som omgivningen bemöter oss mer, skapar vi oss en självbild. Barn som ännu har NN

16 begränsad erfarenhet att fylla sina ord med, skaffar sig erfarenhet genom låtsasleken. I leken formar de sina tankar och sin uppfattning om världen (Knutsdotter Olofsson, 1987, s.74-75). Knutsdotter Olofsson (1987) skriver att språklekar i förskolan och i skolan har en funktion där barnen blir medvetna om språket på olika sätt såsom att underlätta läs- och skrivinlärningen. Därigenom skapas det också kontakt och gemenskap mellan barnen vilket gör att leken blir roligt. I låtsaslek blir barnen språkligt medvetna om att ord är godtyckliga och fristående från objekten och handlingarna (Knutsdotter Olofsson, 2002, s.85). QKPiÉâçÅÜâ åëáçéåíáíéí iéâçåüâ åëáçéåíáíéí QKPKNs~ÇÄÉíóÇÉêäÉâçÅÜäÉâë~âÑ êä~êå\ KNs~ÇÄÉíóÇÉêäÉâçÅÜäÉâë~âÑ êä~êå\ _áêöáíí~^äãèîáëíenvvnfëâêáîéêáëáåäçâ~ííáåöéåîéíüìêä~êåíçäâ~êäéâãéçéöå~í~åâ~êiíkéñkå êçé éê~í~êãéçã~ãã~ë ÄÉíóÇÉêÇÉíÉåäÉâÑ êçéãéääéêå êçéëâê~íí~êiëéêáåöéêçåüíáíí~êé íîçkëkîksá îìñå~çåüä~êåü~êáåíéë~ãã~íóåâéçåüëã~âå êçéíö ääéêäéâkfää~åçíóåâéêä~êåçãîáëë~äéâë~âéê ëçã êêçäáö~iãéåã åö~îìñå~â~åëâéáåíé~ääëíóåâéêàìëíçãçéík_~êåäéâéêñ ê~ííä ê~ëáö~ííäéî~çåü Ñ ê~ííü~ü äë~åáäéü ääiçéá~âíí~êé î~çéåîìñéåö êiëéç~åäéâéêçéãíkéñk~ííçéã~êäéí~êáéå~ññ êi ëâçä~iéääéêëçãéåä ê~êéçkëkîk_~êåéåäéâéêñ ê~ííä ê~ëáöçéêçääéêçééåö åöëà äîëâ~äéî~k_~êåíóåâéê ãóåâéíçã~ííü~äéâë~âéêiãéç~åçééê~í~êéääéêëçîéêkaéâ~åü~ãéçëáöäéâë~âéåáñäéê~íáãã~êi ÉÑíÉêëçãäÉâë~âÉåÑ êä~êåéíëéëëçãå ÖçíäÉî~åÇÉIëçãÇÉãëà äîâ~åâçåíêçääéê~çåüäéëí ãã~ îéêk Leken är barnets språk och lek är deras sätt att konkret göra världen begriplig, att fundera, att bemästra sina känslor samt pröva nya angreppssätt. Leken är barnets språk. Leksakerna är orden i det språket. Lek är en form av kommunikation, hävder en av de nyaste och kanske mest provokativa teorierna om lek. Genom leken Läser och tolkar barn sin sociala miljö (Almqvist, 1991, s.39). Det finns inte någon abstrakt lek för barn. Därför kan de hitta på eller fantisera på olika sätt att leka, de kan leka både inomhus och utomhus. Men många förändringar har skett med lek och leksaker. Nu för tiden leker barnet mer utan leksaker. Författaren försöker påpeka att barn som leker med leksaker, kan leka med leksaker som är avsedda för motsatta könet. För barnet gäller det bara att det ska vara kul och skojigt att leka. Barn leker med vad som helst de finner lämpligt. Med fantasins hjälp kan vilket föremål som helst förvandlas till just det man behöver i leken. En filt läggs över köksbordet och vips har man en mörk mysig koja att krypa in i, köksstolarna ställs i en rad och har i ett nafs förvandlas till ett tåg (Almqvist, 1991, s. 19). Ute i naturen finns det mängder av naturföremål som barn kan leka med som t.ex. sand, sten, blad och pinnar. Dessa blir barnets fantasi utmärkta handelsvaror i låtsasbutiken de leker med. Därefter går författarinnan in i frågan om varför vuxna ger leksaker till sina barn då barnet har så många naturföremål utomhus. Detta svar skriver hon i boken genom att ge tre skäl. Det första är att vi vill glädja barnet. Det andra skälet är att vi hoppas att barnet ska lära sig något av leksaken, och det tredje är att vi vill få lugn och ro medan barnet sysselsätter sig med leksaken ( Almqvist, 1991, s.21). NO

17 Men Almqvist (1991) påpekar att förutom detta väntar vuxna en uppskattning från barnet. När barnet leker med sin leksak och visar sin glädje, lär sig något nytt eller låter föräldrarna vara ifred, har barnet på ett sätt gett gåvan. QKPKOcäáÅâ KOcäáÅâJçÅÜéçàâäÉâë~âÉê çåüéçàâäéâë~âéê ^äãèîáëíenvvnfëâêáîéêáëáåäçâ~ííäéâë~âéêå~ëçã ê~îëéçç~ñ êçéíî â åéåëâáäàéêëáöãóåâéíáñê å î~ê~åçê~ki åöííáäää~â~áíáçéåë ÖëäÉâë~âÉêå ëí~åìíéëäìí~åçéëçãüà äéãéçéäá îåáåö~îñê~ãíáç~ îìñéåêçääéêkc êê î~çéçéëã éçàâ~êå~ã~åëêçääéêöéåçã~ííäéâ~éääéêíê å~ãéçãáåá~íóêâçéáçê~î î~ééåçåüà~âíêéçëâ~ékjéç~åçéëã ÑäáÅâçêå~ÑáÅâÇçÅâçê~ííäÉâ~ãÉÇÑ ê~íí î~é ãççéêëêçääéåçåü ÑáÅâëã â âëêéçëâ~éñ ê~ííä ê~ëáöëâ í~üìëü ääëö êçã äkkìñ êíáçéåâ~åçéíî~ê~ëî êí~ííëéëâáääå~ç é î~çñäáåâçêçåüéçàâ~êäéâéêka~íçêå êéííäê~éñéãééäiç êã~åü~êç~í~ëééäëçãä Ç~â åéåäéâéê ãéçk^äãèîáëíé ééâ~êçåâë ~ííéçàâ~êçåüñäáåâçêìåçéêëáå~ñ êëí~ã å~çéêñ êéçê~êìåöéñ êë~ãã~ ëä~öäéâë~âéêkråçéêä~êåéíëíáääî ñí êñ êä~êåéíçäáâ~ëã~âñ êäéâë~âéêçåüäéâkmçàâ~êëçåüñäáåâçêë çäáâ~êí~çéäéâë~âéêéñéêéåëéêäéêçêé ãéçñ ÇÇ~â åëëâáääå~çéêkjéåã åö~~îä~êåéåî åàéêëáöîáççé äéâë~âéêçéü~êíáääö åöíáääçåüçéí êçñí~ñ ê äçê~êå~ëçãëí êñ êçéåå~íáääö åöñ êçéê~ëä~êåk c ê äçê~êå~î äàéêçåâë îáäâéåäéâë~âëçãé~ëë~êñ êâ åéík Föräldrarnas preferenser beror på vilka attityder de har till sina egna könsroller. Könsrollsattityderna styr deras förväntningar på barnens könsrollsbeteende. Förväntningarna fungerar slutligen som ledtrådar för barnen som lär sig vilka slags leksaker flickor respektive pojkar bör leka med. Kort sagt - barn fostras att tycka om vissa typer av leksaker (Almqvist, 1991, s.87). QKPKPK KPKiÉâçÅÜäÉâë~âÉêå~ëé iéâçåüäéâë~âéêå~ëé îéêâ~åé Ä~êåÉíëâ åëáçéåíáíéí îéêâ~åé Ä~êåÉíëâ åëáçéåíáíéí ^äãèîáëíenvvnfãéå~ê~ííâ åëêçääëáçéåíáñáâ~íáçåéå êéå~îçéíáçáö~ëíéçåüãéëíëí êâí~ ÄÉëí åçëçéä~êå~áëçåá~äáë~íáçåëéêçåéëëéåkaéâ åëêçääëìééñ~ííåáåö~êîìñå~ëâ~é~êíáääëáöëà äî~ñ êçé îáç~êéíáääëáå~ä~êåkaéíäáää~ä~êåéíü~êéííëí~êâíâê~îé ~ííâä~ê~~î~ííáçéåíáñáéê~ëáöãéçå ÖçåîìñÉåK aéí êñ ê äçê~êå~ëçãäéñáååéêëáöå êã~ëíëáííä~êåçåüçéê~ëé îéêâ~åâ~åî~ê~ãéêéääéêãáåçêé ãéçîéíéåéääéêéä~åéê~çkaéí êã åö~ä~êåëçãáåíéäóëëå~êî~ççéîìñå~ë ÖÉêIìí~åÄ~êåÉíÜ êã~ê îìñå~ñ êî~ççéö êçåüüìêçéäéíéêëáök Barn gör inte som vuxen säger, de gör som vuxna gör. Därför kommer föräldrarnas könsrollsbeteenden att påverka barnens könsrollsuppfattningar ( Almqvist, 1991, s.87). Vissa föräldrarna bestämmer vilken lek eller leksak deras barn ska leka med. Det är även många som förbjuder sina barn att leka med leksaker som är avsedda för barn av motsatt kön. En stor inverkan på könsrollerna är hur man som förälder förväntar sig hur sitt barn ska bete sig. Ett exempel är när pojkar som leker som flickor bemötts detta med ett tvivel. Men när flickorna leker som pojkar betraktas de däremot gärna som busiga och klämmiga. Rithander (1991) skriver att lek och leksaker är könsbundet. Barnen i de olika könen fostras för att leka med de leksaker som passar dem och med kamrater som har samma kön. Med det menar hon vidare att leksakerna inte bara påverkar barnens könsuppfattning utan också deras intellektuella förmågor. Sandquist (1998) skriver att det dröjer till fem-sex årsåldern innan barnen är ganska säkra på skillnaden mellan flick- och pojkleksaker. QKPKQcäáÅâçêëçÅÜéçàâ~êëäÉâ KQcäáÅâçêëçÅÜéçàâ~êëäÉâJeìêäÉâÉêÄ~êåçÅÜãÉÇîÉã\ eìêäéâéêä~êåçåüãéçîéã\ hî~äüéáãenvunfäéëâêáîéêáäçâéåeìêä~êåä êëáöëçåá~ä~êçääéê~ííä~êå êë íóçäáö~~ííçéä~ìééëáö ÉÑíÉêâ åáäéâéåkmçàâ~êå~ëäéâëâáäàéêëáööéåíéãçíñäáåâçêå~ëäéâk_~êå~åî åçéêëáö~îíî çäáâ~íóééê~î êçääáëáåäéâxñ~åí~ëáêçääéåçåüëçåá~ä~êçääéåkfñ~åí~ëáêçääéåâ~åçéíî~ê~êçääéêëçãä~êåéíëà äîü~êëâ~é~ík aéâ~åü~êçääéêëçãñ~åí~ëáñáöìêéêkfçéåëçåá~ä~êçääéåâ~åçéü~êçääéêëçã~ííî~ê~íkéñkéçäáëiä ê~êéi NP

18 ÇçâíçêããKj åö~îìñå~ã êâéê~ííçéíääáêíóçäáöí~ííå êä~êåääáê äçêéë îáääçéö êå~äéâ~ãéç ë~ãã~â åië~ãí~ííçéçåâë âçããéêä ííêé îéêéåëãéçë~ãã~â åkdê~ñãkñäkenvvnfëâêáîéêçã ÑäáÅâçêëçÅÜéçàâ~êëäÉâKaÉãÉå~ê~ííéçàâ~êå~ëäÉâ êçñí~áëíçê~öêìéééêçåüçéëë~öêìéééêâ~åî~ê~ ìééíáääëéñçåüáää~åç íí~ä~êåkaéäéâéêç áëíçêíëéííáë~ãã~öêìééáäéâ~êëçãâ~åî~ê~ãéê åéå íáãã~éääéêä åöêékmçàâ~êå~ëäéââ~åáååéü ää~ãéëí îéåíóêiñ~êçêi~åíáçåià~ö~åçéçåüáåäéöêáééêê êäáö~ ë~âéêëçãíkéñkäáä~êçåüåóâä~êkk êéçàâ~êå~äéâéêëééä~êçåâë êéöäéêçåüê ííîáë~éåëíçêêçääkbå~îçéå îáâíáö~ëíéêçääéåáéçàâ~êå~ëäéâ êçåâë äéç~êëâ~ééääéêäéç~êêçääéåkjççiëíóêâ~çåüã~âí êîáâíáöík^íí î~ê~é ÜáííáÖçÅÜÑ êã Ö~å~ííäÉÇ~äÉâ~êå~ êîáâíáö~ëí åçéìåâíéêáäéç~êêçääéåkhî~äüéáãenvunfãéå~ê ~ííìåçéêéçàâ~êå~ëäéâ êçéíä~ê~äéç~êéåëçãäéëí ããéêüìêäéâéåëâ~ñçêëíë íí~çåüîáäâ~ëçãëâ~î~ê~ ãéçkaéíü åçéêáää~åç~ííå ÖçåéçàâÉáÖêìééÉåÄäáêìíîáë~ÇáäÉâÉåIÇ Ñ êë âéêü~å~ííñ êëí ê~äéâéå ÖÉåçã~ííÜçí~çÅÜëâê ãã~khî~äüéáãenvunfäéëâêáîéêñäáåâçêå~ëäéâçåü~âíáîáíéíéêçåüãéå~ê~ííçéå ëâáäàéêëáöíóçäáöíñê åéçàâ~êå~ëkcäáåâçêå~ëäéâ êî~åäáöéåáãáåçêéöêìéééêëçã êíî IíêÉÑäáÅâçêáî~êàÉ äéâkcäáåâçêå~ü~êä ííêéñ êã Ö~~ííìééÑ~íí~äÉÇ~êëâ~é åéçàâ~êå~kbííéñéãééä êå êéå~îñäáåâçêå~ äéçéêéåäéâëçãéêáî~í~ñ~ãáäàéêéä~íáçåéêkiéç~êéåüà äééêçåâë ãóåâéíãéçüà äéãéçéäëçãäéü îëñ ê äéâéåk Flickorna ledarskap präglas i högre drag än pojkarnas av förmåga att leda lek med anknytning till intima familjerationer och av förmåga att skaffa de resurser som behövs för denna lek (Kvalheim, 1981, s.52). Graf m.fl. (1991) menar att när flickorna leker, leker de mest familjerelationer som mamma-pappabarn. Omvårdnad är också en populär lek för flickorna och inom detta kan det ingå t.ex. sjukhus, djur, affär mm. Odelfors (1998) ser förhållandet mellan flickorna och pojkarna som ganska jämbördiga och menar att det ibland kan det hända att några flickor leker med pojkar eller tvärtom. Detta på grund av att dem är i samma ålder, men så snart barnet blir lite äldre leker de med kamrater av samma kön. Kvalheim (1981) menar att flickorna inte bryr sig vem som är starkare när de leker och detta är på grund av att de leker i en liten grupp. Flickorna har också en kulturuppfattning om att fysisk styrka hör hemma hos pojkarna, d v s män är starkare än kvinnor. Om en flicka blir utvisad från leken, håller hon sig i närheten när hennes lekkamrater leker och kommer ständigt tillbaka. Hon gör även små försök att närma sig genom att småprata tills hon erbjuds tillbaka till leken (Kvalheim, 1981). Rithadner (1991) skriver om flick- respektive pojklekar. Hon menar att dessa lekar tränar barnen för att få olika egenskaper och färdigheter. Under leken tränar flickorna på koncentrationsförmågan, känslighet, kreativitet, finmotorik mm. När pojkarna leker tränar de styrka, mod, vetgirighet, grovmotorik mm. Under pojkarnas lek blir det mycket högljutt, leken tar också en stor plats och därför blir den ofta uppfattad som negativ. På grund av detta blir pojkarnas lek oftast bromsad, stoppad eller avledd (Rithander, 1991). Sandquist (1998) påpekar att vuxna spelar en stor roll inom barnets utveckling av könsidentitet. Flickor och pojkar tränar på olika saker, på grund av föräldrar och vuxna i deras omgivning. Eftersom föräldrarna och vuxna har olika förväntningar och har klara bilder på hur flickor och pojkar ska bete sig och vara. Därigenom får barnen olika kunskaper, egenskaper och färdigheter. Olofsson (2001) skriver att det är föräldrarna och vuxna som uppmuntrar sina barn att leka med samma kön. Detta förstärks ännu mer med leksaker de får, har och leker med. Löfdahl (2002) som är en forskare inom pedagogik och pedagogisk arbete anser att under förskoleåren leker flickorna och pojkarna mycket mer tillsammans. Vidare menar Löfdahl att pojkarna helst personifierar äventyr och spänning och flickorna helst flickorna helst makt och maktlöshet. Men under lekarna där flickorna och pojkarna leker tillsammans är det framförallt pojkarnas vilja och åsikter som tar en stor plats. NQ

19 Godée (1993) är också i samma åsikt som Löfdahl och menar att under förskola åren spelar det inte någon roll vilka kön barnen leker med. QKPK PKRpçÅá~äáåä êåáåöëíéçêáîáççéçäáâ~â åéåëäéâ pçåá~äáåä êåáåöëíéçêáîáççéçäáâ~â åéåëäéâ oáíü~åçéêenvvnfëâêáîéêáëáåäçâçãëçåá~äáåä êåáåöëíéçêáîáççéçäáâ~â åéåëäéâkeçåãéå~ê~ííçéí ëçåá~ä~áåä êåáåöëíéçêáåâ~åñ êâä~ê~ëöéåçãä~êåéåëü~åçä~åçéiçéö êëçãçéîìñå~ö êiçéíîáääë Ö~~íí Ä~êåÜ~êãçÇÉääÉêKa ä êçéëáöî~ççéíáååéä ê~ííî~ê~éçàâééääéêñäáåâ~kjéççéëë~ãççéääéêñ êçéêéç~ é Ä ÇÉÜìêÑäáÅâçêLâîáååçêçÅÜéçàâ~êLã åäéíéêëáöçåüîáäâ~éöéåëâ~ééêçéü~êkaéü êãççéääéêå~ â~åî~ê~ã ååáëâçê~îâ ííçåüääççiçkîkëkã~ãã~ié~éé~iëóëâçåiâ~ãê~íéêiä ê~êékbääéêäéëâêáîåáåö~ê çåüäáäçéê~îã ååáëâçêiçéã ååáëâçêëçãëâáäçê~ëáëéêáéêiêéâä~ãiqîiä ÅâÉêçÅÜÄÉê ííéäëéêkjççéääéê Ü~êçÅâë ÉåÅÉåíê~äéä~íëáÄ~êåÉíëî êäçå êçéìíîéåâä~ëíáääñäáåâ~éääéêéçàâékfçéåíáñáâ~íáçåçåü áãáí~íáçå êåéåíê~ä~äéöêéééáåçãçéåå~íéçêák_~êåáçéåíáñáéê~êëáöãéçëáå~ãççéääéêçåüáãáíéê~ê ÇÉê~ëë íí~ííî~ê~éääéêäéíéëáöklãä~êåéíçåüã åëíêéíìééñ~íí~êî~ê~åçê~ë~ãíü ääéê~îî~ê~åçê~iç ÇÉíÄäáêä íí~êéñ êä~êåéí~ííáçéåíáñáéê~ëáöãéçã åëíêéíkj~åâ~åâåóí~ä~êåëáåä êåáåöãéççéîìñå~á Ñ êëâçä~åçåüñêáíáçëüéãëçãöéêéåéçëáíáîçåüî~êãâçåí~âíñ êçéãka êáöéåçãâ~åáçéåíáñáâ~íáçå çåüáãáí~íáçå åç Ö~êìãìí~å~ííÇÉíÑáååëÉííÑ êü ää~åçéãéçî~êã~â åëäçêãéää~åçéåîìñå~çåü Ä~êåÉíK_~êåëáåä êåáåöëâáäàéêëáö îéåáñ êëâçä~åå êçéäéâéêk oáíü~åçéêenvvnfêéñéêéê~êíáäämáíåüéêçåüpåüìäòëçã êñçêëâ~êéáåçãééç~öçöáâçåüëâêáîéêçãüìê Ñ êëâçäéä~êåëäéâëéêìíkcçêëâ~êå~ãéå~ê~ííéçàâ~êå~ëêçääéêî~êáéê~êãéê åñäáåâçêå~ëkmçàâ~êå~ëâ~é~ê ëáå~êçääéêãéçüà äé~îñ êéã äçéü~êìåçéêäéâéåiçåüçéê~ëäéâääáêãéê~âíáîi îéåíóêäáöçåü~ööêéëëáî åñäáåâçêå~ëäéâkaéëâ~é~êëî êáöüéíéêçåüéêçääéãçåüä ëéêçéãçåâë KjÉÇ~åéçàâ~êå~ëâ~é~ê éêçääéãëáíì~íáçåéêçåüä êëáööéåçã~ííä ë~çéãáäéâkjéåå êñäáåâçêäéâéêñ~ãáäàéäéâ~êë ~åëéê Ñçêëâ~êÉ~ííÇÉ íéêëâ~é~êçåü î~êêçääëçãã~ãã~iä~êåçëîkbåíóçäáöëâáääå~çñáååëçåâë ãéää~å ÑäáÅâçêëçÅÜéçàâ~êëÜ ääåáåöçåüçéê~ëñ êü ää~åçéíáääîìñå~áñ êëâçä~åkaéí êñäáåâçêå~áü ÖêÉÖê~Ç å éçàâ~êå~ëçãë âéêëáöíáääîìñå~áñ êëâçä~åiãéåéçàâ~êå~ü~êãéêâçåí~âíãéçâ~ãê~íéê åãéç îìñå~kcäáåâçêå~äêìâ~êçåâë ëáíí~çåüêáí~çãçéáåíéäéâéêãéçççåâîê åiãéç~åéçàâ~êå~üçéé~êéääéê ÄóÖÖÉêå ÖçíáäÉâêìããÉíKaÉÄÉê íí~ê îéåå êçéíkéñkëí Ç~êÜóääçêÉääÉêêÉåë~êëâ éiç êçéíä~ê~ ÑäáÅâçêëçãÑáååëáêìããÉíKaÉíëçãçÅâë êãóåâéííóçäáöíáñ êëâçä~å ê~ííä ÇÉÑäáÅâçêçÅÜéçàâ~ê ëâ~é~êî~êçåüëáåî êäçáë~ãã~ãáäà KjÉåÇÉíÄÉíóÇÉêáåíÉ~íí~ää~Ä~êåÄÉíÉêëáÖáë~ãã~ãáäà Ksáëë~ éçàâ~êíóåâéêçã~ííêáí~çåüéóëëä~çåüîáääî~ê~ãéççéîìñå~klåüîáëë~ñäáåâçêöáää~ê~ííí îä~iäóööéê Ä ÇÉãÉÇäÉÖççÅÜâäçëë~êçÅÜ êöêçîãçíçêáëâí~âíáî~çåüëâáåâäáö~kbííä~êåääáêãéçîéíéííáçáöíçãü~å êéåéçàâééääéêñäáåâ~kh åëíáääü êáöüéíéåñ êääáêéåöêìåçä ÖÖ~åÇÉÇÉäáÇÉê~ëéÉêëçåäáÖÜÉíäáîÉíKf Ñ êëâçä~åñ êä~êåéåìééãìåíê~åçåüëí Çá~íí î~çåüìíîéåâä~éöéåëâ~ééêçåüñ êçáöüéíéêáëáå~äéâ~ê çåü~âíáîáíéíkbñíéêëçãçéëë~ êçäáâ~ñ êéçàâ~êçåüñäáåâçêiñ êçéñ~âíáëâí î~çåüâçããéê~ííî~ê~ ëâáåâäáö~é çäáâ~ë~âéêk QKPKSsìñå~ëëóåë ííçåüäéã í~åçé~îñäáåâçêçåüéçàâ~ê sìñå~ëëóåë ííçåüäéã í~åçé~îñäáåâçêçåüéçàâ~ê oáíü~åçéêenvvnfëâêáîéê~ííçãöáîåáåöéåé îéêâ~êçåüäáäç~êâ åëêçääéêå~kjéåüçåé ééâ~êçåâë ~íí îìñå~çåüñ ê äçê~êå~ëééä~êéåëíçêêçääáåçãëâ~é~åçéí~îâ åëáçéåíáíéíéêklãñ ê äçê~êå~äéã íéêçåü ìííêóåâéêëáöçäáâ~íáääñäáåâçêçåüéçàâ~êñ êä~êåéåéåäáäç~îüìêçéëâ~äéíéëáöñ ê~ííé~ëë~áåá ë~ãü ääéíçåüçãöáîåáåöéåçéäéîéêákaéíí~ñ êü ääåáåöëë ííñ êëí êâëãóåâéíãéêçéîáäâ~äéâë~âéê Ä~êåÉíÑ êçåüîáäâ~ñ êöéêçéü~êé ëáöçåüáëáííêìãkbäîáåjkçï~âçåüqüçãëçåeommpf êçåâë áçéå ëáâíéåçã~ííçéí êîìñå~çåüë~ãü ääéíëçãëâ~é~êâ åëêçääéêå~kdê~ñãkñäenvvnfëâêáîéêçåüé ééâ~ê çåâë ~ííñ ê äçê~êå~çåüçéîìñå~ü~êéåëíçêêçääöéåçãçéíäéã í~åçéíëçãöéëíáääñäáåâçêçåüéçàâ~êk aéê~ëëóåë ííé â åéåäéöê åë~êä~êåéíëü~åçäáåöëìíêóããééñíéêáç åçã~ííçéí êéåéçàâééääéêñäáåâ~k c ê äçê~êå~ëéêéçàâéåëçãòíìññçåüü ÖäàìÇÇÒçÅÜÑäáÅâ~åëçãÒäáíÉåçÅÜóåâäáÖÒKt~Üäëíê ãeommpf ê ~îë~ãã~ ëáâíëçãdê~ñãkñäkenvvnfioáíü~åçéêenvvnfçåübäîáåjkçï~âeommpfkc êñ~íí~êéå~åëéê~íí Ñ ê äçê~êå~é îéêâ~êä~êåéíëâ åëáçéåíáíéíãóåâéíksáç~êéëâêáîéêñ êñ~íí~êéå~ííçãéííä~êåñ êü ê~ NR

20 çäáâ~ìííêóåâëë ííñ êéåñäáåâ~éääéêéçàâéë Ñ êëí êâëçéê~ëâ åëêçääklãéåñäáåâ~ñ êü ê~~ííüçå êíkéñk ÒÉåë ílëå äälöìääáölçìâíáölê~êñäáåâ~òçåüéåéçàâéñ êü ê~~ííü~å êòéåíìññlëí~êâläìëáölåççäéçàâéòiñ ê Ä~êåÉíÉåáåëí ääåáåöñ êîáäâéåâ åëêçääçéëâ~ü~kjéççéíí~ãéå~êüçå~ííîìñå~çåüñ ê äçê~êå~ Ñ êî åí~êëáö~ííñäáåâçêå~çåüéçàâ~êå~ëâ~äéíéëáö~ååçêäìåç~k RKjÉíçÇ fçéíí~â~éáíéäêéççîáë~êîáî ê~ãéíççéêçåüüìêîáö íííáääî Ö~K RKNhî~äáí~íáîãÉíçÇ sáü~êî~äí~íí~åî åç~çëë~îâî~äáí~íáîãéíççñ ê~ííñ ëî~êé î êíëóñíéçåüñê ÖÉëí ääåáåö~êkbå âî~äáí~íáîëíìçáéã àäáöö ê~ííé ä íí~êéë íííçäâ~çåüñ êëí ÇÉêÉëìäí~íëçãã~åâçããÉêÑê~ãíáää Epíìâ íiommrfk Metoder som vi använde intervju enkät Intervjufrågorna var formulerade på ett enkelt sätt så att pedagogerna kunde förstå dem och svara utan några svårigheter. Vi kände pedagogerna som arbetade där och innan examensarbetet hade vi många diskussioner, därför var det också lättare för oss att ställa våra frågor till dem. Frågorna handlade om lek- definitionen på lek, lek som lärande, språkutveckling och könsidentitet (se bilaga 1). Enkäten var en annan kvalitativ metod som vi använde oss av. Enkäten var strukturerad på ett enkelt sätt så att föräldrarna inte skulle få några svårigheter med att svara på frågorna. Frågorna handlade mest om könsidentitet, där det ingick frågor som med vem och vilka leksaker barnen lekte med. Vidare handlade en fråga om, om föräldrarna trodde att lek och leksaker skapade könsidentitet (se bilaga 2). RKOs~ä~îìåÇÉêë âåáåöëöêìéé sáü~êî~äí~ííñçâìëéê~é pedagoger föräldrar Anledningen till att vi valt undersöka dessa grupper är att vi vill ha en synvinkel från både föräldrar och pedagoger. Detta för att få fram deras syn på lek och leksaker och dess betydelse för barnets val av könsidentitet. När det gäller enkätundersökningen valde vi att undersöka och få in föräldrarnas perspektiv, tankar och åsikter angående lek och leksaker och dess påverkan på könsidentiteten. När det gäller intervjun ville vi se om det fanns några skillnader på pedagogernas syn och tankar angående lek och dess betydelse för lärande och barnens utveckling. På så sätt vill vi jämföra de fyra pedagogers tankar och åsikter med varandra. NS

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 2011-05-30 Sid 1 (16) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (16) 2.1 NORMER

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014 Övergripande målsättning. En gemensam utgångspunkt för oss vid Östbergaskola är att se barnens behov utifrån ett helhetsperspektiv på barn

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Profil. Naturvetenskap och teknik

Profil. Naturvetenskap och teknik Profil Naturvetenskap och teknik Vi på Kompassens förskola sätter naturvetenskap och teknik i fokus. Vi vill uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för olika naturvetenskapliga och tekniska fenomen.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Verksamhetsplan för Förskolan Elvan Inledning Daghemmet Yttersta Tvärgränd Ekonomisk Förening eller Förskolan Elvan som vi kallar oss, drivs som ett personalkooperativ sedan 1993. Styrelsen består av åtta

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Läroplan för förskolan

Läroplan för förskolan Läroplan för förskolan Lpfö 98 Utbildningsdepartementet Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Fax 08-690 91 91, telefon 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Fritzes Internet:

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Barn med behov av särskilt stöd... 16 Målsättning Innehållsförteckning Verksamhetens innehåll och pedagogiska mål... 3 Normer och värden... 3 Barns utveckling och lärande... 5 Barnens inflytande... 7 Förskola och hem... 9... 15 Barn med behov

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.

Läs mer

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola avd 5 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2016/2017 Innehållsförteckning Styrdokument... 3 Vision... 4 Förskolans uppdrag... 5 Våra mål... 6 Profil... 7 Projekt... 8 Lek... 9 Det pedagogiska verksamhetsåret...

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA Innehållsförteckning Faktauppgifter 3 Normer och värden...4 Utveckling och lärande.5-6 Barns inflytande 7 Förskola och hem.8 Samverkan med förskoleklass...8

Läs mer