Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda

Transkript

1 VÄGPLAN Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda Gävle kommun, Gävleborgs län PM Miljöteknisk markundersökning Ärendenummer: TRV 2014/12687

2 Trafikverket Postadress: Box 417, Gävle E-post: Telefon: Dokumenttitel: Vägplan. Väg 56 X-Länsgräns Hedesunda. PM Miljöteknisk markundersökning Författare: WSP Sverige AB Dokumentdatum: Kontaktperson: Ragnhild Brändeskär 2

3 Innehåll 1. INLEDNING Uppdrag och syfte Organisation Omfattning OMRÅDES- OCH VERKSAMHETSBESKRIVNING TIDIGARE VERKSAMHETER Skjutbana Salabana Bensinstationer TIDIGARE MILJÖUTREDNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR UTFÖRD UNDERSÖKNING Jordprovtagning vid skjutbanan Jordprovtagning vid salabanan Asfaltsprovtagning Inmätning Provhantering Analyser jord Analyser asfalt BEDÖMNINGSGRUNDER Markprover Asfalt RESULTAT Fältobservationer Jordprover laboratorieanalys...11

4 7.3. Asfalt - fältanalys och laboratorieanalys UTVÄRDERING Jordprov från skjutbanan Jordprov från Salabana Asfalt SLUTSATS ÖVRIGT REFERENSER Bilagor Bilaga 1 Inmätning Bilaga 2 Plankarta skjutbanan Bilaga 3 Plankarta Salabanan Bilaga 4.1 Plankarta asfalt Bilaga 4.2 Plankarta asfalt Bilaga 4.3 Plankarta asfalt Bilaga 5 Analysresultat och fältobservationer Bilaga 6 Fältobservationer Bilaga 7 Analysrapporter Bilaga 8 Hedesunda skjutbana Objekt

5 PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning - Väg 56, X Länsgräns - Hedesunda, upprättande av vägplan 1. Inledning 1.1. Uppdrag och syfte Väg 56 mellan Gysinge och Hedesunda ska breddas. I samband med framtagning av vägplanen har WSP Samhällsbyggnad i Gävle på uppdrag av Trafikverket utfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning för den aktuella vägsträckan. Syftet med undersökningen är att i ett tidigt skede införskaffa en bild över föroreningssituationen i de partier längs vägsträckan som misstänks vara förorenade. Informationen behövs för fortsatt planering och planläggning Organisation Hans Kjellman på WSP Samhällsbyggnad i Gävle är uppdragsledare. Caroline Gärdsback på WSP Samhällsbyggnad i Gävle är handläggare för den översiktliga miljötekniska markundersökningen. Fältarbetet har utförts av Magnus Wiklander och Mikael Jonth från WSP Samhällsbyggnad i Gävle. Granskningen är utförd av Annika Jonsson Omfattning Jordprover har tagits ut för analys i de områden längs vägen där marken misstänks vara förorenad vilket är vid Salabanan och vid den nedlagda skjutbanan i Hedesunda. Inga jordprover har tagits ut i vägdiken längs övriga delar av vägen. Det är inte nödvändigt enligt vägverkets publikation 2007:101 eftersom ÅDT (årsmedelsdygnstrafiken) är mindre än fordon/dygn och eftersom schaktmassorna planeras att användas inom vägområdet. Norr om Gävleborgs södra länsgräns upp till Ålboån, se Figur 1, har asfalten undersökts på eventuellt innehåll av stenkolstjära. Inga undersökningar av asfalt har utförts på vägen norr om Ålboån eftersom asfalten där lades på 1980-talet när stenkolstjära var förbjudet som bindemedel.

6 2. Områdes- och verksamhetsbeskrivning Den aktuella vägsträckan omfattar en sträcka om 16,7 km på riksväg 56 från Gävleborgs södra länsgräns fram till vägkorsningen med väg 507, se Figur 1. Syftet med utbyggnaden är att göra om vägen till en mötesfri 2+1 väg med mitträcke för att höja trafiksäkerheten samt för att öka trafikkvalitén och tillgängligheten. Utbyggnaden av vägen innebär en breddning till 14 m. Aktuell del av väg 56 går främst genom ett skogslandskap med blandskog, dock övervägande barrträd. Landskapet är platt och har i höjd med Hedesunda karaktären av jordbrukslandskap med mer öppen åkermark. I söder kommer väg 56 att passera Dalälven. Södra delen av vägsträckan berör därför Dalälvens strandområde. Området omfattas av olika sorters skydd av främst natur- och friluftsmiljön. Figur 1: Aktuell vägsträcka (källa 6

7 3. Tidigare verksamheter 3.1. Skjutbana På fastigheten Rångsta 4:5 har, enligt information från Gävle kommun, funnits en skjutbana för hagelgevär. Risk finns därför för att marken där är kontaminerad med bly och antimon. Ingen inventering av skjutbanan har utförts av kommunen och marken är inte riskklassad. I Figur 2 är ett flygfoto över skjutbanan, i Figur 3 är en karta med placering och i bilaga 8 är objektkortet från kommunen. Figur 2: Flygfoto över skjutbanan. Skjutbanan är inringad med röd markering. (Källa: Länsstyrelsen Gävleborg) Figur 3: Skjutbanans placering är inringad med röd markering. (källa

8 3.2. Salabana Den aktuella sträckan av väg 56 korsas av Salabanan, se Figur 4, vilket är en nedlagd järnväg som har sträckt sig från Sala till Gävle via Gysinge och Valbo. Järnvägen stod klar 1901 och den användes för både persontrafik och godstrafik fram till Efter 1964 har ingen tågtrafik trafikerat salabanans sträckning som är intressant för den här undersökningen. Järnvägen var helt uppriven 1991 (Sten, Rolf 2010). Vid järnvägar har under lång tid bekämpningsmedel av olika slag använts. Bekämpningsmedel är inte biologiskt nedbrytbart utan kan finnas kvar i marken under lång tid. Vid järnvägar har även kreosot från stenkoltjära använt under lång tid för att impregnering av slipers. Figur 4: Salabanan korsar Väg 56 där den röda ringen är utmarkerad 3.3. Bensinstationer Vid fastigheten Brunn 40:6 finns en pågående bensinstation och vid Brunn 40:4 finns två nedlagda bensinstationer, se Figur 5. De tre bensinstationerna ligger utanför områdådet för schakt. 8

9 Figur 5: Fastighetskarta över området med bensinstationerna (Källa: Länsstyrelsen Gävleborg) 4. Tidigare miljöutredningar och undersökningar I projektets förstudie behandlas miljöaspekter ytligt. I den nämns kulturmiljö, naturmiljö, rekreation och friluftsliv samt buller, luftföroreningar och markföroreningar. Inga miljötekniska markundersökningar har utförts tidigare. 5. Utförd undersökning Inledningsvis upprättades en provtagningsplan som grund för provtagningen. Provtagningen utfördes 21-23/ Jordprovtagning vid skjutbanan Vid skjutbanan togs prover ut från tre provpunkter, se bilaga 2. Provpunkt BP 1 och BP 2 var inte åtkomliga med borrbandvagn och därför utfördes provuttaget där från en provgrop med spade ner till 0,4 m. I BP 3 utfördes provuttaget med borrbandvagnens skruvprovtagare med provuttag för varje halvmeter ner till 1,5 meter.

10 5.2. Jordprovtagning vid salabanan Jordprover från tre provpunkter togs ut från området där riksväg 56 korsar gamla salabanan. I vardera punkt togs prover ut för varje 0,5 meter ner till ett djup på 1,5 meter. Uttaget utfördes med borrbandvagnens skruvprovtagare. Provernas beteckning är BP 4, BP 5 och BP 6. Se bilaga 3 för placering i plankarta Asfaltsprovtagning Asfalt på vägsträckningen mellan Gävleborgs södra länsgräns upp till Ålboån har provtagits i vägrenen i tre punkter, se bilaga Inmätning Samtliga provpunkter mättes in med GPS. Koordinaterna presenteras i bilaga Provhantering Provtagning av jord, provhantering samt dokumentation har utförts enligt tillämpliga delar i SGF:s fälthandbok Undersökningar av förorenade områden (SGF Rapport 2:2013) samt enligt Naturvårdsverkets rekommendationer (NV rapporter 4310, 4311, 4918). Vid provtagningen fördes anteckningar över jordart och lagerföljd (okulär bedömning enligt SGF). Uttagna prover hanterades enligt laboratoriets anvisningar Analyser jord Samtliga sex jordprover som tagits ut från det översta skiktet (0-0,5 m) har analyserats vid ackrediterat laboratorium. Proverna från djupare skikt har sparats för eventuella vidare undersökningar senare. För samtliga prover bestämdes metaller, alifater, aromater, BTEX och PAH. För proverna uttagna vid salabanan bestämdes även fenoler och kreosoler eftersom den misstänkta föroreningen kreosot är en blandning av bl.a. PAH:er och fenoler (SGI, 2007). Därutöver bestämdes även ett urval av bekämpningsmedel för proverna tagna vid salabanan Analyser asfalt De tre asfaltproverna innehåll av stenkolstjära undersöktes först med fältanalys i enlighet med Vägverkets publikation 2004:90 Hantering av tjärhaltiga beläggningar (Vägverket, 2004). Vid fältanalysen sprayas asfaltsproverna med en lösningsmedelsbaserad vit färg. Om asfaltproverna innehåller PAH (tjära) syns, cirka 30 sekunder efter att färgen sprayats på provet, ett fluorescerande gulgrönt ljus vid belysning med UV-ljus. Asfaltprov som inte innehåller stenkolstjära får istället en blå färg. Fältanalysen utfördes av WSP i Gävle. Prover som gett utslag på fältanalysen har analyserats vid ett ackrediterat laboratorium. Vid laboratoriet har halten PAH-16 bestämts i proverna vilket blir ett mått på om proverna innehåller stenkolstjära. 10

11 6. Bedömningsgrunder 6.1. Markprover Föroreningshalter i jordproverna jämförs med Naturvårdsverkets riktvärden givna för känslig markanvändning (KM) som anges i Naturvårdsverkets rapport 5976 (Naturvårdsverket, 2009). Halterna i jordprovernas jämförs också med nivån för mindre än ringa risk som anges i Naturvårdsverkets handbok 2010:1 (Naturvårdsverket, 2010). I handboken anges nivåer för föroreningshalter i fast material såväl som för lakvätska. Inga laktester utfördes på jordmassorna i den här undersökningen och därför har enbart föroreningshalter i jordproverna jämförts med nivån för mindre än ringa risk. Utöver Naturvårdsverkets riktvärden jämförs med miljökriterier för vägändamål enligt Vägverkets publikation 2007:101 (Vägverket, 2007) Asfalt För asfalten används kriterier satta i Vägverkets publikation 2004:90 (Vägverket, 2004). I den är det angivet att asfalt med en halt av PAH-16 mindre än 70 mg/kg är fri från stenkolstjära. För mer information om hantering av asfalt hänvisas till samma publikation. 7. Resultat Nedan är en genomgång av resultaten. Analysresultat från jordproverna, både från kemisk analys och observationer från fält, är sammanställda i bilaga 5. I bilaga 6 presenteras fältobservationer för samtliga prover och i bilaga 7 finns samtliga analysrapporter från laboratoriet Fältobservationer Från vägen ner till skjutbanan utgörs marken av ett brant dike. Skjutbanans plushöjd ligger på +64,2 till +64,6 (RH 2000). Jordlagret ner till 0,4 m är grusig sand med inslag av torv och mull. Från 0,4-1,5 m utgörs jordlagret av grusig sandig silt i BP 3. Ingen lukt noterades vid provtagningen. Vid salabanan utgörs jordlagret av grusig sand. I de ytliga lagren vid BP 4 och BP 6 finns inslag av sten. I BP 4 noterades rostinslag vid 1-1,5 m och i BP 5 noterades torvinslag mellan 1-1,5 m. Proverna hade ingen lukt. Plushöjden för området ligger mellan +61,5 till +62,3 (RH 2000). I asfaltsproverna från BP 7 och BP 8 kändes viss lukt under provuttaget Jordprover laboratorieanalys I bilaga 5 är analysresultaten sammanställda och analysrapporterna från laboratoriet finns i bilaga 7. Ett urval av analysparametrarna presenteras i tabell 1 nedan.

12 Tabell 1: Analysparametrarna jämfört med nivån för ringa risk och riktvärdet för känslig markanvändning (KM) Prov BP 1 BP 2 BP 3 BP 4 BP 5 BP 6 KM Nivån för mindre än ringa risk Antimon, Sb <0.97 <1 < Arsenik, As <2.3 <2.5 <2.3 <2.3 <2.3 < Bly, Pb ,4 7,8 6,5 8, Kadmium, Cd <0.19 <0.2 <0.19 <0.18 <0.19 <0.2 0,5 0,2 Kobolt, Co 1,8 0,9 5 5,3 4,1 3,4 15 Koppar, Cu 2,2 3 6,2 16 8,8 9, Krom, Cr 5 2, ,5 7, Molybden, Mo 0,68 0,5 < Nickel, Ni 1,9 <1 10 7,8 5,4 4, Zink, Zn 18 7, Kvicksilver, Hg 0,027 0,053 0,023 <0.01 0,011 <0.01 0,25 0,1 Bensen <0.003 <0.003 <0.003 <0.003 <0.003 < ,012 Toluen <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 < Etylbensen <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 < Xylener <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 < Alifater >C5-C8 <3 <3 <3 <3 <3 <3 12 Alifater >C8-C10 <5 <5 <5 <5 <5 <5 20 Alifater >C10- C12 Alifater >C12- C16 Alifater >C16- C35 Alifater summa >C5-C16 Aromater >C8- C10 Aromater >C10- C16 Aromater >C16- C35 <10 <10 <10 <10 <10 < <10 <10 <10 <10 <10 < <10 <10 < <10 <10 <10 <10 <10 < <1 <1 <1 <1 <1 <1 10 <1 <1 <1 <1 <1 <1 3 <1 <1 <1 <1 <1 <1 10 PAH-L <0.03 <0.03 <0.03 <0.03 <0.03 < ,6 PAH-M <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 < PAH-H <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 < ,5 12

13 7.3. Asfalt - fältanalys och laboratorieanalys Ett av de tre proverna gav utslag vid fältanalysen medan inget av proverna påvisade innehåll av stenkolstjära vid laboratorieanalysen. I Tabell 2 är en sammanställning av resultaten och i bilaga 7 finns analysrapporterna från laboratoriet. Tabell 2: Resultat från asfaltsanalyserna Summa PAH 16 Utslag på fältanalys (mg/kg) BP 7 Nej 9,1 BP 8 Nej <5 BP 9 Ja <5 8. Utvärdering 8.1. Jordprov från skjutbanan Samtliga parametrar som har bestämts med laboratorieanalys är under Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning (KM) (Naturvårdsverket, 2009) och även under miljökriterier för vägändamål enligt Vägverkets publikation 2007:101 (Vägverket, 2007). Uppmätt halt i jordproverna underskrider även nivån för mindre än ringa risk för samtliga analyserade parametrar där sådana värden finns angivna (Naturvårdsverket, 2010) Jordprov från Salabana Enligt analysen är samtliga parametrar lägre än Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) (Naturvårdsverket, 2009) för de parametrar där ett sådant riktvärde finns och även under miljökriterier för vägändamål enligt Vägverkets publikation 2007:101 (Vägverket, 2007). Uppmätt halt i jordproverna underskrider även nivån för mindre än ringa risk för samtliga analyserade parametrar där sådana värden finns angivna (Naturvårdsverket, 2010). Erhållna halter för samtliga fenoler är lägre än rapporteringsgränsen vilket, sammantaget med det faktum att halten PAH är låg, tyder på att marken inte är kontaminerad med kreosot. Samtliga analyserade bekämpningsmedel är under laboratoriets rapporteringsgräns. Eftersom det är okänt vilka bekämpningsmedel som har använts vid Salabana, är det inte omöjligt att rester av andra bekämpningsmedel finns kvar i marken än de som har undersökts Asfalt Laboratorieanalysen av asfaltsproverna visade på halter av PAH -16 lägre än 70 mg/kg för samtliga prover vilket enligt Vägverkets publikation 2004:90 betyder att asfalten inte innehåller stenkolstjära.

14 9. Slutsats Analysresultaten för jordproverna tyder på att massorna vid både skjutbanan och salabanan kan användas inom vägområdet. Den analyserade asfalten innehåller inte stenkolstjära enligt de analyser som har utförts. 10. Övrigt Provtagningsstrategi och urval av analysparametrar är grundade på erfarenhetsmässiga bedömningar och branschpraxis. Av naturliga skäl kan dock inte uteslutas att det finns förorening i punkter/områden som inte har undersökts eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats. 11. Referenser Vägverket, Hantering av tjärhaltiga beläggningar. Publikation 2004:90. Vägverket, Hantering av vägdikesmassor - råd och rekommendationer. Publikation 2007:101 SGI, Kreosotimpregnerade sliprars inverkan på spridning av kreosot i mark Litteraturstudie Naturvårdsverket, 2009 Riktvärden för förorenad mark modellbeskrivning och vägledning, rapport 5976 Naturvårdsverket, Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, Handbok 2010:1 Sten, Rolf 2010, hämtad mars 2015 SGF Rapport 2:2013, SGF:s fälthandbok Undersökningar av förorenade områden Gävle Reviderad och WSP Sverige AB Caroline Gärdsback 14

15

16 Trafikverket Box 417, Gävle. Besöksadress: Norra Kungsgatan 1, Gävle Telefon: , Texttelefon: