VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED ÅRSREDOVISNING04

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED ÅRSREDOVISNING04

2 Innehållet 03 ÅRET SOM GICK 04 DETTA ÄR UTVECKLINGSRÅDET 05 Stöd till lokalt utvecklingsarbete 06 Satsa friskt 06 Arbeta utan stress 06 Olikhet som tillgång 07 Lika möjligheter för kvinnor och män i staten 07 Framtida satsningar på kommunikation 08 TRYGGA TILLSAMMANS 10 VEM VILL LEDA? 12 ÅRSREDOVISNING 13 Förvaltningsberättelse 15 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Bokslutskommentarer 22 REVISIONSBERÄTTELSE 23 STYRELSE, PARTSGRUPPER OCH ANSTÄLLDA 02

3 Året som gick Under det gångna året har diskussionerna om ett hållbart och effektivt arbetsliv fortsatt. Inte minst har samhällsdebatten handlat om hur vi ska kunna sänka sjukfrånvaron och minska ökningen av förtida pensioner. De statliga verksamheterna har inte haft lika uttalade problem som en del andra sektorer men frågorna har ändå fått hög aktualitet. Genom Utvecklingsrådet och Statshälsan har parterna satsat resurser och engagemang i gemensamt arbete för hälsofrämjande och väl fungerande arbetsplatser. Detta har i hög grad skett inom Satsa friskt, som numera är rådets största utvecklingsområde. Den stora utmaningen för statsförvaltningen ligger i att skapa hållbara och effektivitetshöjande förändringar. Ett förändringsarbete där bland annat organisatoriska frågor, ledning och delaktighet sätts i fokus. Utvecklingsrådet medverkar genom riktade ekonomiska bidrag och erfarenhetsutbyte till stöd för de lokala arbetsplatserna. Även arbetet inom de båda övriga utvecklingsområdena, Olikheter som tillgång och Lika möjligheter för kvinnor och män samt det löpande stödet till Lokalt utvecklingsarbete bidrar från lite olika utgångspunkter till väl fungerande arbetsplatser. De centrala parterna ser ett stort mervärde i att man på myndigheterna gör saker tillsammans och partsgemensamt. Sammantaget är det många inom staten som berörs av Utvecklingsrådets verksamhet. Ett stort antal statsanställda engageras i och påverkas direkt av olika utvecklingsprojekt, många arbetsgivare och fackliga företrädare vill också ta del av erfarenheter från olika förändringsarbeten. Parterna har därför under året påbörjat särskilda insatser för att ytterligare utveckla rådets informations- och kommunikationsarbete. Birgitta Isaksson Pérez Ordförande Folke K Larsson Kanslichef 03

4 Detta är Utvecklingsrådet Utvecklingsrådet för den statliga sektorn är en ideell förening där Arbetsgivarverket, OFR/S, P, O, SACO-S och SEKO är medlemmar. Myndigheterna avsätter medel till Utvecklingsrådet i den omfattning parterna sluter kollektivavtal om detta. Rådets verksamhet syftar till att främja utvecklingen av den statliga sektorn genom att stödja det utvecklingsarbete som de lokala parterna bedriver på myndigheterna. Rådet ger ekonomiskt stöd till lokala utvecklingsprojekt och driver utvecklingsarbete som de lokala parterna kan ta del av eller medverka i. Parterna bestämmer tillsammans vilka frågor som rådet ska arbeta med. Verksamheten leds av en styrelse som fattar beslut i konsensus. Arbetsgivarverket utser tre styrelseledamöter varav en är ordförande. OFR/S, P, O, SACO-S och SEKO utser varsin ledamot samt vilken av dem som ska vara vice ordförande. Styrgrupper med ledamöter från parterna svarar för utvecklingsområdenas arbete, ofta med hjälp av en projektledare. Kansliets resurser i övrigt anpassas efter vad som krävs för det administrativa arbetet. UTVECKLINGSRÅDETS ORGANISATION I DECEMBER 2004 Styrelsen är partssammansatt. De tidsbegränsade utvecklingsområdena (inom blå ram) och hantering av bidrag till lokalt utvecklingsarbete styrs av olika partssammansatta grupper. 04

5 Lars Nyman STÖD TILL LOKALT UTVECKLINGSARBETE Stöd till lokalt utvecklingsarbete utgör själva grunden och en av anledningarna till att Utvecklingsrådet över huvud taget bildades. Det handlar om att återföra medel till myndigheterna för att ge möjlighet till utvecklingsarbete, säger Claes Norrhede, sammankallande i beredningsgruppen för lokalt utvecklingsarbete. Under 2004 har bidrag för cirka 20 miljoner kronor 1 beviljats till ett 20-tal lokala myndighetsprojekt. Det finns ingen klar eller entydig tendens Claes Norrhede företräder SEKO i Utvecklingsrådet. när det gäller innehållet i de ansökningar om stöd för lokalt utvecklingsarbete som behandlats under året. I många ansökningar till projekt för verksamhetsutveckling finns dock begreppen processutveckling/processorientering och arbete med värdegrund för verksamheten. Intresset för processorientering väckte idén att ge ut skriften In action Processstyrning. Den ger en bild av Stöd till lokalt utvecklingsarbete utgör själva grunden och en av anledningarna till att Utvecklingsrådet över huvud taget bildades. Claes Norrhede en organisationsförändring vid Räddningsverkets Centrum för risk- och säkerhetsutbildning i Revinge där man har valt att införa processtyrning. I de resultatredovisningar som kommer in från myndigheterna nämns ofta att medlen från Utvecklingsrådet gett projektet ökad legitimitet och gjort det möjligt att satsa lite mer och djärvare än om man enbart haft egna medel till förfogande. Flera talar också om processen eller resan som det lokala projektet medfört för personalen och verksamheten som kanske det viktigaste resultatet och det som kommer att ge bestående förändringar. Utvecklingsrådet sprider information i olika former om projekt som kan ge uppslag till myndigheternas utvecklingsarbete och kanske skapa ny kunskap i dialog myndigheterna emellan. Det är lätt att ha för höga förväntningar på spridningseffekterna. Om det nu är resan som är det viktigaste vill naturligtvis myndigheter och de anställda själva göra sin resa och nöjer sig inte med att läsa om hur resan varit för andra eller vilka stationer man gjort uppehåll vid, påpekar Claes Norrhede. LOKALT UTVECKLINGSARBETE Myndigheter kan få ekonomiskt stöd från området Lokalt utvecklingsarbete. Det kan handla om att bli effektivare eller kanske om att bli mer attraktiv som arbetsgivare. Kravet är att förändringsarbetet ska vara lokalt och partsgemensamt, alltså ske i samarbete mellan arbetsgivare och lokala fackliga parter. SATSA FRISKT Sommaren 2003 startades programmet Satsa friskt i syfte att stödja myndigheternas arbete med att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron. ARBETA UTAN STRESS Sedan 1 juli 2004 är det tidigare utvecklingsområdet Arbeta utan stress integrerat med Satsa friskt. Ett antal projekt som startades inom ramen för Arbeta utan stress har gått in i Satsa friskt. 1 Efter justering för återförda ej utnyttjade bidragsbelopp och kostnader för information och administration, utgör årets nettokostnad inom verksamhetsområdet 19,3 mkr. 05

6 Matilda Widell Åke Hedbom företräder OFR/S, P, O i sitt ordinarie arbete, men har nu en opartisk roll som projektledare i Utvecklingsrådet. Satsa friskts ambition är att tydliga och kraftfulla satsningar inom dessa områden ska leda till märkbara förbättringar Åke Hedbom SATSA FRISKT Inom Utvecklingsrådets stora satsning Satsa friskt har arbetet kommit igång på följande initiativområden: Organisation ledning delaktighet, Människa IT, Rehabilitering och Hot och våld. Syftet med initiativområden är att mejsla ut några få tydliga områden där erfarenhet och forskning visat att orsaker till ohälsa och brister i arbetsmiljön går att finna. Satsa friskts ambition är att tydliga och kraftfulla satsningar inom dessa områden ska leda till märkbara förbättringar, säger Åke Hedbom. Ett stort antal kontakter med myndigheter har etablerats. Totalt har åtta lokala projekt startats under Därutöver förs diskussioner om projekt med ett 20-tal av de största myndigheterna. Under året har 16,4 miljoner kronor beviljats till projekt vid myndigheterna. I Skåne och Norrbotten pågår särskilda projekt för stöd till regionala myndigheter. Ett näverk för små myndigheter har också initierats under året. I början av året färdigställdes en skrift "Satsa friskt - så kan företagshälsovården bli en värdefull resurs" till stöd för myndigheternas upphandling av företagshälsovård. ARBETA UTAN STRESS Från 1 juli 2004 är det tidigare utvecklingsområdet Arbeta utan stress integrerat med Satsa friskt. Det har medfört att ett antal projekt som startades och planerades inom ramen för Arbeta utan stress har gått in i och fått sin finansiering inom Satsa friskt. Området har bland annat använt nätverksbygge som en metod för att stimulera till lokala projekt och för att möta myndigheternas behov av erfarenhets- och idéutbyte. De samlade erfarenheterna från området är att erfarenhetsutbyte och ett processinriktat angreppssätt kan ge bra stöd för myndigheters arbete med att förebygga stress. De flesta myndigheter som har varit i kontakt med Arbeta utan stress vet hur omfattande stressproblemen är. Många myndigheter efterfrågar kvalificerat dialog- och metodstöd mer än pengar, färdiga lösningar eller koncept. Det kan bero på att andra, mer akuta frågor fyller vardagen för personalavdelningar och fackliga representanter eller att det krävs en förtrolig dialog för att ge kraft nog att arbeta systematiskt med dessa komplexa frågor. Under 2004 har knappt en halv miljon kronor betalats ut till fyra projekt inom området Arbeta utan stress. Vi vill visa på olikhet som en tillgång inom alla områden. Alla personer har olika resurser som är värda att ta tillvara. OLIKHET SOM TILLGÅNG På arbetsplatsen måste chefer och medarbetare hantera olika former av olikheter som ålder, kön, etnicitet, utbildningsbakgrund etcetera. En attraktiv och konkurrenskraftig arbetsplats förenar människor och deras olikheter genom öppenhet och ömsesidig respekt. Därigenom skapas organisationer där allas kunskaper tas tillvara, såväl formella kunskaper, som informella, byggda på egna erfarenheter, idéer och tankar. Olikhet och variation är en viktig tillgång för verksamhetens effektivitet. Vi vill visa på olikhet som en tillgång inom alla områden. Alla personer har olika resurser som är värda att ta tillvara. Tanken är att öka insikten om vilka värderingar som råder och vilket beteende som finns på arbetsplatsen. I slutänden handlar det om att få en attraktivare arbetsplats med en öppen attityd och högt i tak, säger Karin Albrektson, ordförande för Jyrki Siikkanen Karin Albrektson Karin Albrektson företräder Arbetsgivarverket i Utvecklingsrådet. 06

7 området Olikhet som tillgång. Under året har Utvecklingsrådet inventerat myndigheternas intresse och behov av stöd inom området samt gjort vissa förberedelser. Detta för att kunna erbjuda ett antal myndigheter olika metoder/konsulter för utvecklingsarbete på lednings- /organisations-, grupp- och individnivå. Nästa steg är att ta förnyade kontakter för att se hur myndigheternas behov kan matchas med konsulternas metoder. Under 2005 får myndigheterna arbeta med konsultstöd under en viss tidsperiod. Detta arbete kommer att beröra cirka 600 personer. Försöket kommer att utvärderas och resultaten spridas till andra myndigheter. LIKA MÖJLIGHETER FÖR KVINNOR OCH MÄN I STATEN Bakgrunden till utvecklingsområdet Lika möjligheter för kvinnor och män i staten är att kvinnor är underrepresenterade ovanför en viss befattningsnivå. Solveig Persson företräder SACO-S i Utvecklingsrådet. Samtidigt ökar männens andel i de högre befattningsnivåerna ju högre upp i systemet man kommer. Arbetet inom området är inriktat på projekt som utvecklar metoder för att integrera jämställdhet i verksamheten samt projekt för kompetensoch karriärutveckling. Under året har en kunskapsöversikt tagits fram som ett underlag i det fortsatta arbetet. Det är angeläget att synliggöra vilka faktorer som främjar respektive hämmar lika villkor för kvinnor och män avseende kompetens- och karriärutveckling, säger Solveig Persson, ordförande för området Lika Det är angeläget att synliggöra vilka faktorer som främjar respektive hämmar lika villkor för kvinnor och män avseende kompetensoch karriärutveckling Stefan Borgius Solveig Persson möjligheter för kvinnor och män i staten. FRAMTIDA SATSNINGAR PÅ KOMMUNIKATION Utvecklingsrådet fungerar som en mötesplats där myndigheter kan inspireras av vad andra har gjort och utbyta erfarenheter via nätverk och på seminarier, via skrifter och i det virtuella rummet. För att bli ännu effektivare i sitt stöd till det lokala utvecklingsarbetet och bättre på att sprida information om resultat och erfarenheter fattade styrelsen för Utvecklingsrådet hösten 2004 beslut om att ta fram en kommunikationspolicy för rådets verksamhet. Under året utvecklades rådets hemsidor bland annat genom en bättre möjlighet att söka information om olika projekt. Se under rubriken Sök projekt. OLIKHET SOM TILLGÅNG 2003 startades utvecklingsområdet Olikhet som tillgång. Syftet med utvecklingsområdet är att stödja utvecklingsarbete som bättre ser och tar tillvara medarbetares kompetens och resurser samt skapa ett samspel och ett förhållningssätt som gör mångfalden till en framgångsfaktor. LIKA MÖJLIGHETER FÖR KVINNOR OCH MÄN I STATEN 2003 startades utvecklingsområdet Lika möjligheter för kvinnor och män i staten. Syftet med området är att underlätta myndigheternas arbete med att skapa lika möjligheter avseende kompetens- och karriärutveckling för kvinnor och män i staten. ÅLDER OCH ARBETSLIV I april 2004 avslutades Ålder och arbetsliv som då pågått sedan Området gav stöd till lokalt utvecklingsarbete som syftade till att förmå äldre arbetskraft att kunna och vilja arbeta fram till åtminstone normal pensionsålder samt att attrahera yngre arbetskraft. Läs mer på under respektive rubrik enligt ovan. Fyra nummer av Utvecklingsrådets tidskrift, utveckla.nu, utkom under Tidskriften finns i en webbversion på 07

8 Trygga tillsammans Magnus Pehrsson Bernard Taylor 08 Projekt som fått stöd från Utvecklingsrådet S tatens institutionsstyrelse, SIS, har sedan 2003 arbetat med att införa en gemensam utbildningsmodell för hantering av hot och våld på myndighetens institutioner. Modellen baseras på säkerhetstänkande och ett etiskt förhållningssätt. inom SIS skulle vidareutbilda personalen tog man in någon konsult utifrån. Alla de 50 institutionerna löste frågan om vidareutveckling på sitt eget sätt. Idag är utbildningen samordnad och en del av den interna verksamheten. Det ger kontinuitet och överblick, säger Birgitta Bendes, arbetsmiljöhandläggare på SIS. Idén till den interna utbildningen kom inte från centralt håll utan väcktes på en av institutionerna, Gudhemsgården utanför Falköping, utifrån ett upplevt behov. Bernard Taylor som är chef på Gudhemsgården är den som drivit utvecklingen och hållit i utbildningarna från start. Projektet som helhet har från början varit sanktionerat från högsta ledningen. Centrala skyddskommittén har diskuterat ramarna men alla har haft stort förtroende för Bernard Taylors Gudhemsgårdsmodell. Varje institution har utbildat TIDIGARE NÄR MAN några eller någon i personalen till instruktörer. Dessa ansvarar i sin tur för den kontinuerliga utbildningen av sina arbetskamrater. Instruktörerna väljs ut av chefen på de olika institutionerna utifrån pedagogisk förmåga och förtroende från arbetskamraterna. Det är viktigt att ta tillvara de resurser som finns hos personalen. Det är ju också ett sätt att utveckla de befintliga karriäroch utvecklingsvägarna inom organisationen, säger Birgitta Bendes. Några av de personer som genomgick den första utbildningsomgången blev sedan biträdande kursledare för nästa omgång och har kommit att bli specialiserade på olika delar av utbildningen. Framöver ska dessa personer bli samordnande i de fyra regionerna där regionala nätverk ska stödja de totalt 75 instruktörernas arbete. Det ger instruktörerna möjlighet att stötta varandra och ge backup när det behövs. Det är viktigt att inte allt hängs upp på enstaka individer Gudhemsgårdsmodellen är ett utbildningsprogram som ska ge baskunskaper till alla anställda. Det innehåller såväl en introduktion av nyanställda som fortlöpande utbildning och träning kring riskerna för våld och hot. Programmets olika delar belyser hot och våld utifrån perspektiven arbetsmiljö, konflikter, riskbedömning, etik, kriser och krisstöd, lagstiftning samt självskydd. En viktig effekt av programmet är att alla anställda följer samma enkla, otvetydiga och etiskt försvarbara rutiner i bemötandet av de intagna. Det skapar lugn och trygghet. Synen på hot och våld inom SIS: Våld och hot om våld är lika oacceptabelt i verksamheten som i samhället i övrigt. Ska arbeta aktivt för att förebygga och minska riskerna för våld och hot. Ska ha en god beredskap att ta hand om och stödja medarbetare som blivit utsatta.

9 Magnus Pehrsson Birgitta Bendes i organisationen. När projektet tar slut är det de regionala nätverken som ska hålla verksamheten vid liv och se till att den är en del av arbetet. De är den bestående verksamhetsförändringen, säger Jimmy Haller, huvudskyddsombud på SIS. Centralt kommer arbetet bestå av att fånga upp eventuella problem och åtgärda dem, men även att stötta och hjälpa till att vidareutveckla nätverken. KUNSKAP GER TRYGGHET Har då situationen förbättrats i och med utbildningssatsningen? Den återkommande medarbetar enkäten är en metod att ta reda på det framöver. En annan metod är incidentrapporteringen. Men vi har redan fått signaler på att utbildningarna har gett effekter på många områden, säger Jimmy Haller. Tidigare klev en del åt sidan i en svår situation. De kanske inte kände sig säkra på hur de skulle agera. Utbildningen har skapat trygghet i personalgrupper i och med att man vet att de andra har samma Det här har varit det roligaste jag har jobbat med sedan jag kom till SIS. Det finns ett så stort intresse och engagemang för den här frågan i hela organisationen Birgitta Bendes kunskaper som man själv om olika tekniker till exempel. Tryggheten har också lett till att fler oavsett kön och storlek vågar ha en mer aktiv roll i arbetet, berättar han. I det långa loppet bedöms ökad kunskap och trygghet hos personalen också kunna minska sjukfrånvaron på grund av hot och våld. På vissa arbetsplatser har det tidigare varit svårt att tala om hot och våld. Det har varit ett problem man inte har låtsats om. Nu har det skapats ett forum för diskussion. I situationer där man tidigare alltid har agerat på ett visst sätt just för att man alltid har gjort så, har man nu fått en förklaring till varför detta är den bästa metoden, eller kanske fått lära sig en mer effektiv metod. Det positiva gensvaret visar att det funnits ett behov av den här modellen. Men naturligtvis är inte alla positiva till allt. Ibland kan nya metoder möta motstånd på en arbetsplats där man alltid gjort på ett annat sätt. Det leder till en del sunda diskussioner som för arbetsplatsen framåt, säger Birgitta Bendes. VIKTIG PRIORITERING I ett ekonomiskt bekymmersamt läge kan det vara svårt för chefen att prioritera utbildning. Då är det väsentligt att man från centralt håll framhåller hur angelägen frågan är. Vi har märkt att om även ledningen ingår i utbildningen så ger det en insikt om hur viktig prioriteringen är, säger Jimmy Haller. Pengarna från Utvecklingsrådet har haft stor betydelse. De har inneburit att projektet har genomförts på bred front. Att det blev så stort och snabbt som det var tänkt. Tack vare medlen från Utvecklingsrådet slapp utbildningen till viss del att tävla mot andra behov i organisationen. SIS hade nog genomfört projektet ändå på sikt men det hade varit en mer utdragen process, säger Birgitta Bendes. Och det är viktigt att utbilda många snabbt. Det ger bättre effekt och gör effekten lättare att mäta. En långsammare takt hade kunnat få projektet att dö ut, säger Jimmy Haller. Men det handlar inte bara om pengar. Uppbackningen och intresset från Utvecklingsrådet har också betytt mycket. Dessutom har samarbetet fungerat smidigt vilket är betydelsefullt, det gäller att smida medan järnet är varmt, säger Birgitta Bendes. Det finns ett genuint behov av en gemensam modell för att hantera situationer man dagligen konfronteras med, där helheten finns samlad Jimmy Haller Jimmy Haller Magnus Pehrsson 09

10 Torbjörn Zadig Torbjörn Zadig Vem vill leda? Ann Frizell Kerstin Lagerström Projekt som har fått stöd från Utvecklingsrådet tror att en rimlig syn på vad ledarskapet innebär är en nyckel till att få fler kvinnliga Jag ledare. Ann Frizell, företrädare för SACO-S i parternas referensgrupp för IDAS-projektet, är en av många aktörer i projektet som verkar för en utveckling av det akademiska ledarskapet. VI ÄR INNE I ett avgörande skede nu. Det är en stor generationsväxling på gång vilket ger möjligheter för nya värderingar att få fäste. Därför är diskussionerna om det akademiska ledarskapet i sig väl så viktiga som antalet kvinnor på chefspositioner, säger Ann Frizell. Under 2004 har arbetet inom IDAS-projektet handlat mycket om identifiering. Av kvinnor som är villiga att ta ledaruppdrag och av miljöer som är framgångsrika i att synliggöra kvinnor. Lokala kvinnobanker har skapats men frågan är hur de kan användas. Det är inte riktigt okej att deklarera att man är intresserad av en chefsposition. Det kan slå tillbaka, säger Ann Frizell. Det hör till spelet att man ska bli övertalad, inte vifta med handen och anmäla sig som frivillig. En annan komplicerande faktor är den akademiska ledarrollen i sig. Som forskare vill man inte bli styrd. Och ledarskapet ses inte heller som ett naturligt karriärsteg. Det gör problemet dubbelt komplicerat, säger Ann Frizell. LEDARSKAPETS INNEHÅLL Därför innefattar projektet även systematiska diskussioner kring ledarskapet. Hur det utövas och vad det ska fyllas med. Hittills har dessa diskussioner främst skett i mindre grupper och på ett ganska teoretiskt plan, men 2005 ska två stora nationella seminarier hållas med några rektorer samt forskare och lärare från alla lärosäten. Vi har ringat in särskilt angelägna diskussions- och arbetsområden, berättar Kerstin Lagerström, Karolinska institutet, projektledare för IDASprojektet tillsammans med Ingegerd Palmér, rektor på Luleå tekniska universitet. Som hur den framtida högskolan kommer att se ut och vad det betyder för det akademiska ledarskapet samt hur rekryteringsprocesserna kan göras mer transparenta och hur man kan öka medvetenheten om kön i samband med tillsättningar. Projektet Strategiskt utvecklingsarbete för ledarförsörjning i universitets- och högskolesektorn kallas IDAS eftersom det bygger på en amerikansk modell omfattande Identification, Development, Advancement och Support. Universitet och högskolor i Sverige står inför stora pensionsavgångar. Inte minst för att klara ledarförsörjningen är det därför viktigt att stimulera fler kvinnor att söka och ta höga akademiska poster. IDAS är ett treårigt nationellt chefs- och ledarförsörjningsprojekt som startade i slutet av Syftet är att få fler kvinnor på höga akademiska poster inom universitet och högskolor i Sverige. Projektet delfinansieras av Utvecklingsrådet för den statliga sektorn och bygger på aktivt deltagande från lärosätena och ett aktivt samarbete med en nationell referensgrupp från parterna på den statliga arbetsmarknaden. Nyckelpersoner vid varje lärosäte ska identifieras. Det kan vara rektorer, dekaner, prefekter, personalutvecklare och fackliga representanter, det vill säga personer som ansvarar för tillsättning av chefer, kompetensförsörjning och personalutveckling. Vilken roll dessa personer har i utvecklingsarbetet ska formuleras och deras engagemang ska stimuleras. På alla lärosäten finns även kontaktpersoner som driver arbetet lokalt. Kvinnliga akademiker i ett redan etablerat nätverk inom SUHF, Sveriges Universitets- och högskoleförbund (en frivillig samverkansorganisation för universitet och högskolor), har en viktig roll som medmotorer i projektet. Förankring och spridning av resultat sker löpande. 10

11 LÅNGSAMMA FÖRÄNDRINGAR Per Pettersson Projektet har nu pågått i drygt ett år och av konkreta effekter i form av ett mer professionellt ledarskap och fler kvinnliga ledare syns ännu inte mycket. Det finns en otålighet på lärosätena. Men förändringar sker inte i första taget i den här världen och det finns många bromsande krafter. På gott och ont, säger Ann Frizell. Få, om ens någon, är idag öppet negativ till projektet men det betyder ju inte att man därför heller är för det. Projektet Rolf Lind Ingegerd Palmér möter mycket välvilja men ibland också ett klart Hit men inte längre!. SYNLIGGÖRA KVINNOR Men på Umeå universitet var det på initiativ från ledningen i form av dekanus på den tekniska/naturvetenskapliga institutionen som programmet Nyfiken på ledarskap!? startade. Programmet riktar sig enbart till kvinnor. Maj-Britt Lindberg på enheten för personal- och organisationsutveckling på Umeå universitet berättar: Syftet är att ge kunskaper om ämnesområdet och om ledarskap. Men också att synliggöra kvinnor och få upp dem på maktens arenor. Därför är ledningens engagemang avgörande. Projektet fanns innan IDAS men nu har det fått mer muskler. IDAS har inneburit en förstärkning och en bredare kanal att föra dialog genom, en kanal för tips och idéer och för stöd. Det är en stor styrka att detta arbete sker gemensamt och samtidigt på alla lärosäten, säger Maj-Britt Lindberg. NÄTVERK FÖR REFLEKTION Maj-Britt Lindberg En mängd olika nätverk har initierats inom ramen för IDASprojektet såväl nationella som regionala. Förutom SUHFs befintliga kvinnliga nätverk träffas även kontaktpersonerna från alla lärosäten. Unga administrativa ledare har sitt nätverk liksom rektorssekreterare/-assistenter. De nationella nätverken ger deltagarna en möjlighet att reflektera. Både över sina arbetsuppgifter och över högskolans utveckling, säger Ingegerd Palmér. Nätverken bidrar till kunskapsspridning mellan lärosätena men innebär också personlig stimulans för deltagarna. För att öka medvetenheten om projektet hos de fackliga företrädarna genomförs en nationell IDAS-konferens för att öka fackens intresse för, och kunskaper om, rekryteringsprocesser som sker på hög akademisk nivå, inte minst på rektorsnivå. 11

12 12 Årsredovisning 2004 Årsredovisning 12 ÅRSREDOVISNING 13 Förvaltningsberättelse 15 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Bokslutskommentarer 22 REVISIONSBERÄTTELSE 23 STYRELSE, PARTSGRUPPER OCH ANSTÄLLDA

13 Årsredovisning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLMÄNT Utvecklingsrådet för den statliga sektorn är en ideell förening där Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, SACO-S och SEKO är medlemmar. Tillsammans bestämmer parterna vilka frågor rådet ska arbeta med. Utvecklingsrådets verksamhet finansieras genom avgifter från de statliga myndigheterna, baserade på deras lönesummor. Avgifterna fastställs genom centrala kollektivavtal mellan parterna. År 2003 uppgick myndighetsavgifterna till 35,1 mkr. För åren 2004 och 2005 har parterna beslutat att de myndighetsavgifter som normalt betalas till Utvecklingsrådet i stället ska utgöra tillfälligt kapitaltillskott till Försäkringsföreningen för det statliga området (FSO). Under åren 2004 och 2005 disponerar Utvecklingsrådet för sin verksamhet således enbart det från tidigare år balanserade kapitalet och avkastningen på detta. Det under 2003 i samverkan med Stiftelsen Statshälsan påbörjade utvecklingsområdet Satsa friskt förbättrad arbetsmiljö och sänkta sjuktal inom staten har under året vuxit i omfattning. Ett antal centrala initiativområden har identifierats inom vilka stöd till utvecklingsinsatser förväntas ge störst effekt. Huvudsakligen handlar det om att stödja utvecklingen av en effektiv organisation, ledning och delaktighet på myndigheterna. Vidare har arbetet under året inriktats mot frågor som rör rehabilitering och kopplingen människa IT-system. Utvecklingsrådet står för kontakterna gentemot myndigheterna och avropar löpande de resurser som behövs från Statshälsan. Utvecklingsrådet svarar också för central projektledning och administration av utvecklingsområdet medan Statshälsans roll i huvudsak är att stå för finansiering av de lokala projekten. Bidragen till myndigheterna utbetalas i efterskott för att täcka faktiska projektkostnader. För de projekt inom Satsa friskt som startades under 2004 har olika myndigheter beviljats bidrag med sammantaget 15,1 mkr, varav 0,9 mkr utbetalats under året. Därutöver har för myndigheters kostnader för planläggning av kommande projekt beviljats 1,3 mkr, varav 0,2 mkr utbetalats. För täckande av kostnader för central projektsamordning inom olika initiativområden hänförliga till projekt inom Satsa friskt har Statshälsan svarat för 1,5 mkr. I december 2004 upplöstes Utvecklingsrådet för Försäkringskasseområdet och dess tillgångar uppgående till 2,3 mkr överfördes till Utvecklingsrådet för den statliga sektorn. I samband därmed övertog Utvecklingsrådet för den statliga sektorn ansvaret för utlovade projektbidrag om 0,4 mkr, men inga andra åtaganden enligt lämnad slutredovisning. Nettobeloppet 1,9 mkr redovisas som kapitaltillskott. Kostnaderna för den verksamhet som bedrivs i projektform uppgår till 43,8 mkr (36,6 mkr). Häri ingår Satsa friskt som finansierats av Statshälsan med 16,4 mkr (0 mkr). Netto verksamhetskostnad för året var således 27,4 mkr (36,6 mkr). Av nettokostnaden avser 19,3 mkr (18,4 mkr) finansiering av lokalt utvecklingsarbete, och 8,1 mkr (18,2 mkr) övrig verksamhet inom de olika utvecklingsområdena. För en mer detaljerad information hänvisas till Not 2. Förvaltningskostnader, det vill säga kostnaderna för information och administration inklusive avskrivningar på inventarier, uppgår till 10,0 mkr (9,4 mkr). Därutöver har kostnader för central projektsamordning av Satsa friskt-projekten under året uppgått till 1,5 mkr (0 mkr), vilka kostnader täckts av Statshälsan. Det egna kapitalet uppgår vid årets slut till 92,2 mkr (114,4 mkr). Därutöver har avsättningar till obeskattade reserver i form av periodiseringsfonder gjorts med sammantaget 17,7 mkr (18,5 mkr). ADMINISTRATION AV MYNDIGHETSAVGIFTER Under 2003 erhöll Utvecklingsrådet 0,055 % av samtliga statliga myndigheters lönesumma. Avgiftsbeloppen fastställdes och insamlades med administrativt stöd av SPV. Enligt avtal mellan parterna hade Utvecklingsrådet i uppdrag att också ta in de avgifter som myndigheterna hade att inbetala till Trygghetsstiftelsen. Som framgår ovan har inga myndighetsavgifter erhållits under Detsamma har gällt för Trygg-

14 14 Årsredovisning 2004 hetsstiftelsen. SPV har således inte haft något administrativt uppdrag från Utvecklingsrådet under Inte heller har Utvecklingsrådet under året insamlat några myndighetsavgifter för vidarefördelning till Trygghetsstiftelsen. KAPITALFÖRVALTNING Placeringstillgångarna har under året till ungefär lika delar förvaltats av Svenska Handelsbanken och Kammarkollegiet. Båda förvaltarna placerar såväl i räntebärande som aktierelaterade värdepapper enligt fastställd kapitalplaceringspolicy. Handelsbankens diskretionära ränteförvaltning ersattes under året av placeringar i två av bankens räntefonder. De medel som förvaltas av Kammarkollegiet har placerats i kollegiets två konsortier, ränterespektive aktiekonsortiet. Konsortierna är jämförbara med bankers och finansbolags ränte- och aktiefonder, men regleras inte av den lagstiftning som gäller för fondernas verksamhet. De aktuella fonderna och konsortierna placerar uteslutande i värdepapper som är marknadsnoterade i Sverige och med begränsningar vad gäller enskilda posters relativa storlek. Kretsen av tillåtna emittenter har begränsats för att ytterligare minska risknivån. Vid årets utgång är det bokförda värdet på placeringstillgångarna 142,7 mkr (163,3 mkr), varav de räntebärande portföljerna utgör 55 % (52 %) och de aktierelaterade portföljerna 45 % (48 %). Det sammantagna marknadsvärdet uppgår till 148,2 mkr (165,9 mkr). Finansnettot uppgår till 13,9 mkr (22,2 mkr), varav återvinning av tidigare års nedskrivningar av aktier till verkligt värde svarar för 5,3 mkr (15,3 mkr). Kapitalavkastningen, definierad som direkt avkastning i form av räntor, utdelningar, reavinster etcetera samt marknadsvärdeförändringar, har under året motsvarat 10,8 % (13,4 %). Jämförelseindex har under året stigit med 9,1 %. SKATTEFÖRHÅLLANDEN Utvecklingsrådet betalar statlig inkomstskatt med 28 % av kapitalavkastningen och förmögenhetsskatt med 0,15 % av den skattemässiga nettoförmögenheten. Årets realisationsvinster på aktier har vid beräkningen av inkomstskatten kunnat kvittas mot tidigare års realisationsförluster på aktier och nedskrivningar av aktier till verkligt värde. Årets skattekostnad uppgår till 1,9 mkr (2,6 mkr) varav inkomsskatt på kapitalavkastning utgör 1,7 mkr (2,4 mkr) och förmögenhetsskatt 0,2 mkr (0,2 mkr). FÖRVÄNTAD FRAMTIDA UTVECKLING Inriktningen av verksamheten kommer att genomföras utifrån gällande kollektivavtal och riktlinjer från parterna. KOSTNADSANDEL FÖR OLIKA UTVECKLINGSOMRÅDEN

15 Årsredovisning RESULTATRÄKNING Belopp i tkr INTÄKTER Avgifter från myndigheter Not Fakturerad administrativ service Övriga intäkter Summa intäkter KOSTNADER Verksamhet i projektform Not härav projekt finansierade av Statshälsan Not Kostnader för information och administration Not 4, härav kostnader finansierade av Statshälsan Not Summa kostnader RESULTAT FÖRE AVSKRIVNINGAR AVSKRIVNINGAR Inventarier Not RESULTAT EFTER AVSKRIVNINGAR FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter Utdelningar Återföring av nedskrivning av aktietillgångar Räntekostnader -4-2 Realisationsvinster Övriga finansiella kostnader Summa finansiella intäkter och kostnader RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT BOKSLUTSDISPOSITIONER Återföring av periodiseringsfond Not Avsättning till periodiseringsfond Not RESULTAT FÖRE SKATT Skatter ÅRETS RESULTAT

16 16 Årsredovisning 2004 BALANSRÄKNING Belopp i tkr TILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Inventarier Not OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 Skattefordran Fordran på Stiftelsen Statshälsan Not Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not Kortfristiga placeringar Not Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Eget kapital vid årets början Överfört från Utvecklingsrådet för Försäkringskasseområdet Årets resultat Eget kapital vid årets slut OBESKATTADE RESERVER Periodiseringsfonder Not AVSÄTTNINGAR Beviljade bidrag Not KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder Innehållen personalskatt Äskade bidrag för nedlagda kostnader Not Trygghetsstiftelsen Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Not

17 Årsredovisning BOKSLUTSKOMMENTARER ALLMÄNNA REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. De myndighetsavgifter som Utvecklingsrådet mottar för egen räkning redovisas som intäkter enligt bokföringsmässiga grunder. Avgifter som avser räkenskapsåret, men som mottagits efter dess utgång innan årsbokslutet upprättats, redovisas således som upplupen intäkt. Avgifter som eventuellt därutöver tillfaller Utvecklingsrådet i samband med att de definitiva avräkningarna mot myndigheterna upprättas i juni, redovisas som intäkt påföljande år. Myndighetsavgifter som Utvecklingsrådet mottagit för Trygghetsstiftelsens räkning redovisas inte som intäkt, utan som skuld till stiftelsen till dess utbetalning skett. Anskaffningsvärdet för inventarier skrivs av med 30 % per år de tre första åren. Resterande 10 % skrivs av det fjärde året. Placeringstillgångar värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde för respektive värdepappersportfölj. I boksluten för åren 2001 och 2002 gjordes nedskrivningar till marknadsvärde för innehaven av aktier och andelar i aktiefond och -konsortium, vilka helt kunnat återföras åren 2003 och När bindande löfte om projektbidrag lämnats till en myndighet bokförs det beviljade beloppet som kostnad i resultaträkningen och avsättning i balansräkningen. För lokala utvecklingsprojekt beviljas som regel ett maximibelopp, inom vars ram myndighetens faktiska kostnader ersätts. När specificerat äskande mottagits från myndigheten omklassificeras godkänt bidragsbelopp från avsättning till skuld, varefter utbetalning sker. Om ett slutfört projekt inte tagit i anspråk det beviljade beloppet återförs överskjutande belopp, vilket redovisas som kostnadsminskning. Bokförda avsättningar avseende pågående projekt omprövas löpande och reduceras om beviljade belopp sannolikt inte kommer att äskas. Reduktionerna redovisas som kostnadsminskning och motsvarande belopp tas upp som ansvarsförbindelse till dess projektet slutförts. För de projektbidrag inom initiativområdet Satsa Friskt som enligt överenskommelse kommer att finansieras av Stiftelsen Statshälsan sker redovisning på samma sätt som ovan beskrivits för övriga projekt, med undantag för att fordran på Statshälsan redovisas med belopp som helt motsvarar bokförda avsättningar och skulder avseende Utvecklingsrådets åtagande gentemot berörda myndigheter. De samfinansierade projektens kostnader och Statshälsans kostnadstäckning redovisas brutto i resultaträkningen. Projekten påverkar därmed inte Utvecklingsrådets årsresultat. NOT 1. MYNDIGHETSAVGIFTER Belopp i tkr Erhållna myndighetsavgifter Under åren 2004 och 2005 tilldelas Utvecklingsrådet inga myndighetsavgifter. Sedan SPV i mitten av 2004 slutgiltigt beräknat myndigheternas lönesummor under kalenderåret 2003 har en definitiv avräkning avseende 2003 gjorts, vilket resulterat i ett tilläggsbelopp som erhållits och bokförts 2004.

18 18 Årsredovisning 2004 NOT 2. KOSTNADER PER VERKSAMHETSOMRÅDE Belopp i tkr Lokalt utvecklingsarbete Satsa friskt Arbeta utan stress Finansiering av arbetstagarkonsulter Olikhet som tillgång Ålder och arbetsliv Utvecklingsfrågor inom RALS Lika möjligheter för kvinnor och män 75 - Öppenhet på statliga arbetsplatser Implementering av samverkansavtalet Projekt finansierade av Statshälsan Övriga verksamhetsområden samt återföringar Summa Ovan angivna belopp inkluderar kostnader för projektledare, styrgrupper och administrativ assistans med 5,3 mkr (4,6 mkr), varav 1,1 mkr (1,1 mkr) avser ersättning till parterna för arbete inom verksamhetsområde Lokalt utvecklingsarbete. NOT 3. PROJEKT FINANSIERADE AV STIFTELSEN STATSHÄLSAN De redovisade kostnaderna för verksamheten i projektform (se not 2) inkluderar projektbidrag som beviljats myndigheter inom ramen för Utvecklingsrådets samverkan med Statshälsan. Det kostnadsbelopp som Statshälsan gentemot Utvecklingsrådet förbundit sig svara för redovisas här som avdragsbelopp. NOT 4. KOSTNADER FÖR INFORMATION OCH ADMINISTRATION Belopp i tkr Löner och övriga personalkostnader Lokal- och flyttkostnader Tidskriften och webbplatsen utveckla.nu Infotjänster inom utvecklingsområden Kostnader för Satsa friskt finansierade av Statshälsan Ersättning till SPV för administration av myndighetsavgifter Övriga informations- och administrationskostnader Summa I posten Löner och övriga personalkostnader ingår inte den andel av lönekostnaderna som är hänförlig till projektverksamhetens kostnader redovisade i not 2. Den 31/ fanns hyresavtal som innebär åtagande om utbetalningar med 1,4 mkr per år under perioden I övrigt fanns inga hyres- eller leasingavtal av betydelse. Till de externa revisorerna har under året utbetalats revisionsarvode med 67 tkr (164 tkr) och konsultarvoden 9 tkr (150 tkr). Till partsrevisorerna har utbetalats arvoden med 32 tkr (32 tkr).

19 Årsredovisning NOT 5. PERSONAL OCH STYRELSE Medelantalet anställda inom information och administration har under året varit 5 (5) varav 3 (3) kvinnor, samt inom den i not 2 beskrivna projektverksamheten 4 (3) varav 4 (3) kvinnor. Sjukfrånvaron under året har utgjort 1,5 % (0,6 %) av totalt tillgänglig arbetstid. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (belopp i tkr): Löner och andra Sociala kostnader Löner och andra Sociala kostnader ersättningar (varav pensionskostnader) ersättningar (varav pensionskostnader) Styrelse (0) (0) Övriga anställda (515) (697) Utvecklingsrådets anställda har förmånsbestämda pensioner enligt ITP-plan. Utgående pensioner relateras till den anställdes slutlön och den totala tjänstgöringstiden i planen. Pensionsåtagandena är försäkrade i Alecta (ITP) respektive Collectum (ITPK). Kostnaderna redovisas som pensionskostnader i ovanstående tabell. Erlagda premier bedöms täcka gjorda åtaganden. För styrelsens ordförande är det fasta arvodet 36 tkr per år, vice ordförande 24 tkr, övriga ordinarie ledamöter 18 tkr samt suppleanter 6 tkr. Därutöver utgår 1 tkr per sammanträde till ordinarie ledamot eller ersättare för denne samt 0,5 tkr till suppleant som inte medverkar som ersättare. Till företrädare för parterna som deltar i styrgrupper, beslutsgrupper eller beredningsgrupper utgår inga arvoden. Av styrelsens ledamöter är 67 % kvinnor. NOT 6. KOSTNADER FINANSIERADE AV STIFTELSEN STATSHÄLSAN De redovisade administrativa och informationsrelaterade kostnaderna (se noter ovan) inkluderar kostnader med anknytning till Satsa friskt-projekt som Statshälsan enligt överenskommelse finansierar. Det kostnadsbelopp som Statshälsan finansierar redovisas här som avdragsbelopp. NOT 7. INVENTARIER Belopp i tkr Anskaffningsvärde vid årets början Investeringar Utrangeringar Anskaffningsvärde vid årets slut Ackumulerade avskrivningar vid årets början Årets avskrivningar Utrangeringar Ackumulerade avskrivningar vid årets slut Bokfört värde

20 20 Årsredovisning 2004 NOT 8. AVSÄTTNINGAR TILL PERIODISERINGSFONDER Belopp i tkr Avsatt i 1998 års bokslut Avsatt i 1999 års bokslut Avsatt i 2000 års bokslut Avsatt i 2001 års bokslut Avsatt i 2002 års bokslut Avsatt i 2003 års bokslut Avsättningar Återförd avsättning gjord i 1998 års bokslut Avsatt i 2004 års bokslut Summa avsättningar NOT 9. FORDRAN PÅ STIFTELSEN STATSHÄLSAN Belopp som Statshälsan finansierar enligt noterna 3 och 6 överförs till Utvecklingsrådet efterhand som myndigheterna rekvirerar medel från Utvecklingsrådet för täckning av kostnader de haft inom beviljade bidragsramar. Till dess myndigheternas rekvisitioner mottagits och godkänts, kvarstår beviljade men ännu inte utbetalda bidragsbelopp som fordran på Statshälsan. Motsvarande belopp ingår bland Utvecklingsrådets avsättningar/skulder avseende beviljade bidrag. NOT 10. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Belopp i tkr Förutbetald hyra för 1:a kvartalet påföljande år Innehav av Rikskuponger Upplupna obligationsräntor Övriga förutbetalda kostnader Summa NOT 11. KORTFRISTIGA PLACERINGAR Belopp i tkr Andelar i Handelsbankens fond Mega Mixränta Andelar i Handelsbankens Statspappersfond A Andelar i Kammarkollegiets räntekonsortium Räntebärande värdepapper i depå hos Handelsbanken Anskaffningsvärde räntebärande placeringar Aktieinnehav Andelar i Handelsbankens aktiefond Mega Sverige Index Andelar i Kammarkollegiets aktiekonsortium Nedskrivning till verkligt värde Bokfört värde placeringar i aktier Bokfört värde samtliga placeringar

21 Årsredovisning forts. not 11 Anskaffningsvärde Verkligt värde Räntebärande värdepapper andelar i Handelsbankens fond Mega Mixränta andelar i Handelsbankens Statspappersfond A andelar i Kammarkollegiets räntekonsortium Summa räntebärande placeringar Aktier och aktierelaterade värdepapper Ericsson B i depå hos Handelsbanken andelar i Handelsbankens fond Mega Sverige Index andelar i Kammarkollegiets aktiekonsortium Summa aktier och aktierelaterade placeringar Summa kortfristiga placeringar NOT 12. BEVILJADE RESPEKTIVE ÄSKADE BIDRAG Totalt kvarstående utfästelser om projektbidrag uppgick vid årsskiftet till 56,3 mkr (40,3 mkr). Härav utgjorde specificerade och godkända äskanden avseende myndigheters faktiska kostnader 6,2 mkr (1,9 mkr), vilket belopp redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Av övriga bidragsutfästelser bedöms 47,3 mkr (35,3 mkr) komma att äskas. Beloppet redovisas som avsättning. Återstående 2,8 mkr (3,1 mkr) bedöms inte komma att tas i anspråk, men utgör en ansvarsförbindelse som redovisas inom linjen. Stockholm den 5 april 2005 Birgitta Isaksson Pérez Gunnar Johanson Ann-Marie Begler Ordförande Vice ordförande Bengt-Erik Falck Gunilla Grenö Gunilla Hansén-Larson

22 Revisionsberättelse REVISIONSBERÄTTELSE Till medlemmarna i Utvecklingsrådet för den statliga sektorn Org nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Utvecklingsrådet för den statliga sektorn för år Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att föreningsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 6 april 2005 Anders Holm Bo Jansson Peter Löfvendahl Auktoriserad revisor Göran Olsson Christer Wadelius 22

23 Styrelse, partsgrupper och anställda STYRELSE, PARTSGRUPPER OCH ANSTÄLLDA För partsföreträdare anges vilken part denna företräder STYRELSE Ordinarie ledamöter Birgitta Isaksson Pérez, ordförande, Arbetsgivarverket Ann-Marie Begler, Arbetsgivarverket Gunilla Hansén-Larson, Arbetsgivarverket Gunnar Johansson, vice ordf., OFR/S, P, O Kjell Eriksson/Gunilla Grenö, SACO-S Bengt-Erik Falck, SEKO Personliga suppleanter Kent Johansson, Arbetsgivarverket Anders Andersson, Arbetsgivarverket Elisabet Sundén Ingeström, Arbetsgivarverket Johan Tengblad/Jan Wallin, OFR/S, P, O Marie-Louise Strömgren, SACO-S Claes Norrhede, SEKO REVISORER Ordinarie revisorer Anders Holm, KPMG Bohlins AB Christer Wadelius, Arbetsgivarverket Peter Löfvendahl, OFR/S, P, O Bo Jansson, SACO-S Göran Olsson, SEKO Personliga suppleanter Fredrik Sjölander, KPMG Bohlins AB Kjell Jansson, Arbetsgivarverket Lillemor Melin, OFR/S, P, O Carl Bonde, SACO-S Åke Olsson, SEKO PARTSSAMMANSATT GRUPP FÖR LOKALT UTVECKLINGSARBETE Claes Norrhede, ordförande, SEKO Karin Albrektson/Josi Lundin, Arbetsgivarverket Dan Hultgren, Arbetsgivarverket Inga-Britt Valfridsson, Arbetsgivarverket Anette Bister, OFR/S, P, O Kerstin Hildingsson, SACO-S BESLUTSGRUPP FÖR FINANSIERING AV ARBETSTAGARKONSULTER Claes Norrhede, SEKO Anette Bister, OFR/S, P, O Kerstin Hildingsson, SACO-S Observatör: Karin Albrektson/ Josi Lundin, Arbetsgivarverket STYRGRUPP FÖR ÅLDER OCH ARBETSLIV T.O.M MARS Per Insulander, ordförande, SEKO Dan Hultgren, Arbetsgivarverket Per Stengård, Arbetsgivarverket Britt Trossmark, Arbetsgivarverket Hans Olsson, OFR/S, P, O Kerstin Hildingsson, SACO-S Ann-Britt Nilsson, tidsbegränsat anställd inom området. STYRGRUPP FÖR ARBETA UTAN STRESS T.O.M JUNI Per Stengård, ordförande, Arbetsgivarverket Britt Trossmark, Arbetsgivarverket Torbjörn Carlsson, OFR/S, P, O Lena Busck, SACO-S Göran Larsson, SEKO Britt-Marie Thulestedt, tidsbegränsat anställd inom området. BESLUTSGRUPP FÖR SATSA FRISKT Johan Tengblad, ordförande, OFR/S, P, O Elisabeth Bjar, Arbetsgivarverket Christer Hedvall, Arbetsgivarverket Gunilla Grenö, SACO-S Bengt-Erik Falck, SEKO BEREDNINGSGRUPP FÖR SATSA FRISKT Per Stengård, Arbetsgivarverket Elisabet Sundén Ingeström, Arbetsgivarverket Britt Trossmark, Arbetsgivarverket Torbjörn Karlsson/Ulf Dragovski, OFR/S, P, O Ing-Marie Svensson, SACO-S Göran Larsson, SEKO Tidsbegränsat anställda och på annat sätt knutna till Satsa friskt: Barbro Buren, deltid Åke Hedbom Marie Johansson, deltid Gunilla Boman Pellnäs, deltid Bo Oscarsson, deltid Christina Pettersson, deltid Anna Slevin, deltid Erik Wallander, deltid STYRGRUPP FÖR LIKA MÖJLIGHETER FÖR KVINNOR OCH MÄN I STATEN Solveig Persson, ordförande, SACO-S Mats Engelbrektson, Arbetsgivarverket Marie Högström, Arbetsgivarverket Lena Moberg-Lindwall, OFR/S, P, O Birgitta Carlsson, SEKO STYRGRUPP FÖR OLIKHET SOM TILLGÅNG Karin Albrektson, ordförande, Arbetsgivarverket Agneta Leijonhufvud, Arbetsgivarverket Josi Lundin, Arbetsgivarverket Anette Bister, OFR/S, P, O Marie Therese Gyllhede, SACO-S Helen Thornberg, SEKO Vanja Bredin, tidsbegränsat knuten till området PARTSAMMANSATT GRUPP FÖR INFORMATIONSFRÅGOR Gunilla Hansén-Larson, Arbetsgivarverket Clary Johansson, OFR/S, P, O Marie-Louise Strömgren, SACO-S Claes Norrhede, SEKO KANSLI Folke K Larsson Åke Lindblad, deltid Britt-Marie Orrebrink Javier Videla, deltid Matilda Widell Iréne Öst 23