Arbeta i en globaliserad värld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbeta i en globaliserad värld"

Transkript

1 Fakulteten för samhälls-och livsvetenskaper Christian Andersson Arbeta i en globaliserad värld Bo och arbeta i ett annat land i ett EU-perspektiv Working in a globalized world Live and work in another country in an EU-perspective Sociologi C-uppsats Datum/Termin: Handledare: Sten Blomberg Examinator: Löpnummer: Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Sammanfattning. Uppsatsen är baserad på de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda på bakgrund och orsaker till varför man väljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas många skäl till varför man väljer att flytta till ett annat land. Vi lever idag i en globaliserad värld där allt som görs lokalt får en global påverkan. Pengar och företag flyttar runt i världen utan att ta hänsyn till nationella gränser. Människor i västvärlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utsträckning än tidigare. Men det är dock inte lika för alla. Det finns de som är hett eftertraktade på marknaden, och de som inte har samma möjligheter. Det gäller att skaffa sig en utbildning som gör personen attraktiv att anställa. EU har inneburit att det inte längre finns några formella hinder som begränsar möjligheterna att arbeta i annat medlemsland. De som kommer till Sverige gör det för att de vill ha bättre arbetsvillkor, eller för att komma närmare naturen. Med bra kommunikationer, är det heller inte så svårt att besöka sitt gamla hemland. Utbyggnaden av Internet har också medfört att det numera är mycket enklare att upprätthålla kontakter med familj och vänner. Familjen har idag inte samma betydelse som det hade förr. Innan industrin byggde sina fabriker så var det vanligt med storfamiljer. Familjen hade en gemensam ekonomi och man hade inte särskilt stora valmöjligheter. När industrin ville ha arbetskraft, så innebar det att familjen inte längre hade samma ekonomiska betydelse. Man kunde i högre grad välja hur man ville leva sitt liv. Detta var starten för konsumtionssamhället. Människor började lämna sina storfamiljer och flyttade dit det fanns arbete. 1

3 Innehållsförteckning. SAMMANFATTNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SYFTE... 4 DISPOSITION... 4 TEORI... 6 VAD INNEBÄR GLOBALISERING?... 6 DEN GLOBALA MARKNADEN... 6 DET LOKALAS PÅVERKAN PÅ DET GLOBALA EU:S BETYDELSE FÖR RÖRLIGHET PÅ ARBETSMARKNADEN POLITISKA MÅL... 9 NATIONALSTATENS BETYDELSE... 9 ARBETE FÖRR OCH NU DE ÖKADE KRAVEN PÅ INDIVIDEN VARFÖR FLYTTAR VI? FAMILJEN INTERNETS BETYDELSE FÖR FAMILJEN DEN SOCIALA OTRYGGHETEN METOD URVAL INTERVJUNS UTFORMNING INTERVJUERNAS GENOMFÖRANDE ETIK ANALYS OCH RESULTAT ORSAKER TILL FLYTT VARFÖR FLYTTAR MAN TILL SVERIGE OCH VÄRMLAND? VILKA ÄR DET SOM FLYTTAR? KONTAKTER MED SLÄKT OCH VÄNNER PROBLEM NÄR MAN KOMMIT TILL SVERIGE VILKA REKRYTERINGSBEHOV KOMMER DET ATT FINNAS? DISKUSSION VARFÖR MAN KOMMER TILL SVERIGE FÖR ATT BO OCH ARBETA? KOMMUNIKATION MED SLÄKT OCH VÄNNER HUR KOMMER DET ATT SE UT I FRAMTIDEN? AVSLUTANDE KOMMENTAR LITTERATURLISTA BILLAGA

4 Inledning Mitt intresse för globaliseringsfrågor har alltid funnits. När jag läste boken När karaktären krackelerar av Richard Sennet, väcktes mitt intresse hur globaliseringen påverkat rörligheten på arbetsmarknaden. Det finns dock skeptiker som anser att globaliseringens betydelse är överskattad. Mina utgångspunkter är dock, att globaliseringen påverkar utvecklingen och att den är en realitet. Allt som människor gör i den moderna världen har en global påverkan. Ekonomin med alla dess olika marknader runt om i världen är ständigt igång. Alla utsläpp som sprids får en global påverkan i världen. Förbättrade transportmedel har inneburit nya möjligheter. Människan har alltid varit intresserad av att resa och att upptäcka nya saker. Men vilka är det som har möjlighet idag att utnyttja alla de nya möjligheter som uppstått? Är det bara de rika och välutbildade som utnyttjar möjligheterna? Det talas allt mer om en flexibel arbetsmarknad, där människor skall vara anpassningsbara och snabbt kunna anpassa sig till nya utmaningar som kan komma. Den flexibla arbetsmarknaden skall skapa nya arbeten och det finns starka politiska intressen, som menar att Europa dvs. EU, skall fungera på ett liknande sätt som USA, där arbetskraften i högre grad flyttar dit behoven finns. Problemet med EU är att det finns stora skillnader mellan de olika medlemsländerna. Det medför att det blir svårt att direkt sätta igång att arbeta när man flyttar till och ett annat land. Den tydligaste skillnaden är språket. Alla länder har sitt eget språk och är inte beredda att ge upp det. Arbete inom traditionella industrier flyttas i allt högre omfattning till andra länder där lönerna är lägre. Kommer det att komma nya arbeten som ersätter dem som försvinner? Ökad rörlighet på arbetsmarknaden är det som ofta nämns när det gäller att skaffa nya arbeten. Är detta svaret och kommer det att bli en större rörlighet i ett EU-perspektiv? Kommer människor bo och arbeta i andra länder än det som man ursprungligen kommer ifrån? 3

5 Syfte Mitt huvudsyfte är att med intervjuer ta reda på hur människor tänker, när de kommer till Sverige för att arbeta på den svenska arbetsmarknaden. Jag inriktar mig på några av de konsekvenser som uppstår av globaliseringen. Jag avser speciellt att studera hur globaliseringen påverkar människor när det gäller deras mobilitet. Innan det moderna samhället uppstod med nya kommunikationsmöjligheter, så var möjligheterna begränsade att flytta dit arbete fanns. Jag avser undersöka dagens samhälle med de nya krav som uppkommit på att t ex vara mer flexibel, kunna anpassa sig och sin familj till en ny arbets- och familjesituation. Har gamla mönster med traditioner, släkt och vänner förändrats. Om hur relativt nya påfund, som möjligheten att kommunicera med vänner och bekanta via Internet påverkat familjebanden. Jag kommer ha en viss tyngdpunkt på individer som kommer till Sverige från andra EU-länder. Jag kommer inte att behandla invandring från utomeuropeiska länder. Med hjälp av intervjuer försöker jag ta reda på mer om hur de som söker sig hit tänker. Jag vill även ta reda på varför det blev Sverige som man kom till. Disposition Jag disponerar min uppsats på följande sätt: Inledning: Här ger jag min syn på vad min uppsats kommer att innehålla. Jag beskriver mitt syfte med uppsatsen. Teori: Här redogör jag för hur globaliseringen påverkar oss alla. Jag ägnar mig åt rörligheten på arbetsmarknaden, i anslutning till detta finns många problem förknippade. Jag skriver även om familjen, och jag tar upp vikten av bra kommunikationer. Metod: Jag har gjort en kvalitativ intervju. Här går jag igenom hur jag gjort mitt urval. Jag redogör för hur de genomfördes 4

6 Analys och resultat: Här kommer jag att redovisa de resultat som jag fått fram via mina intervjuer. Diskussion: Här kommer jag att redovisa mina slutsatser. Jag tar även problem som jag haft med uppsatsen. 5

7 Teori Globaliseringen tog ordentlig fart på 60 och 70-talet när de multinationella företagen bildades och expanderade. (Held, D & McGrew, A. 2003) Vad innebär globalisering? Idag har alla våra beroenden blivit globala. Det finns idag ingen möjlighet att ta beslut som är helt oberoende. Beslut som tas är anhängiga den globala marknaden och den globala finansen. Alla åtgärder och beslut kan få globala konsekvenser. (Bauman, Z. 2004) Enklast att se beroendet, är om man jämför med miljöutsläpp, där Beck (1992) i sin bok Risk Society har ett exempel med pingviner från Antarktis som hade spår av DDT i sitt kött. Globaliseringen får ofta skulden när arbeten flyttar utomlands. (Beck, U. 2001) Man ser låglöneländer som ett hot mot det egna arbetet. I USA, där det finns många arbetare som tjänat bra och under hårda förhandlingar skaffat sig olika förmåner, kan det bli svårt att acceptera ett arbete med minimilön när man varit van en hög levnadsstandard. I den globaliserade världen finns det många möjligheter om man har utbildning och pengar. I fattiga länder är valmöjligheterna få och möjligheten att skapa sin egen livsstil är få förunnat. De flesta som lever under fattiga förhållanden har som främsta mål att få mat på bordet talet kännetecknas främst av ökade skillnader mellan olika befolkningsgrupper (Thörn, H. 2004). Den globala marknaden. Vi lever i en globaliserad värld, människor kan med förbättrade kommunikationer arbeta och resa i princip i hela världen. Detta gäller dock endast den rika delen av världen. Rikedomen i världen är ojämnt fördelad, och människor i väst drar nytta av den billiga 6

8 arbetskraft som fattiga länder erbjuder. Pengar flödar fram och tillbaka utan att några nationsgränser lägger hinder i vägen. När en marknad stänger, öppnas en annan. Känslan som fås är att ingen styr, ingen är i kontroll. Marknaden styrs inte bara av ekonomiska principer, utan också av psykologiska faktorer som inte lättvindigt kan förklaras. Vissa sociologer såsom Ulrich Beck (2005) förespråkar att man skall gå tillbaka till de regleringar som rått tidigare. Beck (2005) anser att politikerna inte längre har makt att styra vad som händer, vi är alla åskådare när kapitalet flödar fritt och alla beslut läggs på marknaden. (Beck, U. 2005) Marknaden, dvs. de olika börserna, vill idag att företag skall kunna handskas med förändringar. Är de inte kapabla att handskas med förändringarna så straffas de obönhörligen av marknaden. Kortsiktighet belönas, långsiktighet belönas inte. Företag bryr sig därför inte om att ha egen lojal personal. Idag förläggs produktion istället i högre grad till låglöneländer. Kortsiktigheten i det ekonomiska klimat som råder på börser världen runt, gör att det ibland är lättare att sälja ut ett företag trots att det är lönsamt. Det är lättare att montera ned ett existerande företag än att bygga upp ett nytt. Företag har som målsättning att ha en lösare organisationsform, där man lätt kan göra förändringar. Det görs uttalanden från vissa företag att de inte anställer personal, eftersom de ändå kommer att bli friställda vid nästa lågkonjunktur. Personalneddragningar när ett företag går dåligt, medför att hela organisationen blir orolig, och därmed gör ett sämre arbete. De transnationella företagen har till skillnad från de nationella, inga band som binder dem till enskilda stater. De kan utan att ha särskilt dåligt samvete lätt flytta eller lägga ned tillverkning. (Bauman, Z. 2004) Globaliseringen tog ytterligare fart när det politiska landskapet drastiskt förändrades. Den gamla uppdelningen i öst och väst luckrades upp. De gamla kommunistländerna införde marknadsekonomi, och ändrade sina politiska system i riktning mot de västerländska. Detta innebar att flera länder, som tidigare varit ganska så isolerade gentemot väst, nu länkades samman ekonomiskt med väst. Detta bidrog till att globaliseringen tog ytterligare fart. Det kalla kriget hade upphört. (Giddens, A. 2003) 7

9 Det lokalas påverkan på det globala. Bauman (2004) anser att allt vi gör har en global påverkan och påverkar allas framtid. Beslutar vi oss för att inte göra någonting alls, har det också en påverkan. Alla människor på jorden är beroende av varandra, och den insikten kan medföra att människor känner en hopplöshet. Det spelar inte någon roll vad jag gör, jag kan inte göra någonting ensam. Istället för att vara en aktiv och påverkande människa, är det lätt att bli passiv och istället anta rollen som åskådare. Har man intagit den passiva rollen som åskådare, är det svårt att uppbringa den kraft som behövs för att bli aktiv. Som åskådare är det lätt att få känslan att det inte spelar någon roll vad man gör. Man känner att man inte kan påverka globaliseringen. Man får känslan att globaliseringen styr världen, och vi kan inte göra något för att påverka. (Bauman, Z. 2004) Men det som görs lokalt har även en global påverkan. De val som vi gör har alltså en påverkan. Bestämmer vi oss t.ex. för att börja sopsortera, har det en global påverkan. Lokala politiska beslut kan få globala konsekvenser. (Beck, U. 1992) EU:s betydelse för rörlighet på arbetsmarknaden. När EU bildades var det främst för att bevara freden i Europa. Detta skulle ske genom att skapa så starka ekonomiska band mellan nationer, att man inte skulle ha möjlighet att gå i krig med varandra. I och med att kol- och stålgemenskapen bildades 1952, ( så var det första steget taget för en gemensam europeiskt arbetsmarknad. Utvecklingen har sedan skett i många steg, där samarbetet mellan medlemsländerna successivt fördjupats. Rörligheten på arbetsmarknaden är mycket viktig för EU. Tanken är att EU skall fungera som den amerikanska arbetsmarknaden, där arbetskraften är rörlig och lätt kan flytta till andra delar. Sverige gick med i EU den 1 januari Samarbetet mellan medlemsländerna har sedan dess genom olika avtal ständigt fördjupats, så att man 8

10 numera kan arbeta och bo i alla EU-länder. Ett exempel på förenklingar är att medlemsländernas erkänner varandras examensbevis. ( När de det blev 10 nya medlemsländer 1 maj 2004, så gavs det möjlighet till att begränsa den fria rörligheten för en sjuårig övergångsperiod, för de nya medlemsländerna. Det visade sig dock att de länder som inte införde reglerna, däribland Sverige, hade mindre invandring från de nya medlemsländerna än de som införde övergångsreglerna. ( Politiska mål. Det politiska syftet med ökad rörlighet på arbetsmarknaden är att det skall leda till nya arbeten lanserades av EU som det Europeiska året för arbetstagares rörlighet. Målet man hade var att öka arbetstagarnas rörlighet mellan medlemsländerna. Bland annat så skapades det en gemensam webbportal, där platsannonser från medlemsländernas arbetsförmedlingar samlades. Man anser att rörligheten mellan medlemsländerna är för låg. Man jämför sig då med USA, där rörligheten alltid varit stor. I EU är det endast 2 % som bor i ett annat EU-land än det land som man ursprungligen kommer ifrån. Siffran är samma som den var för trettio år sedan. ( Ett problem som finns med rörligheten i Europa är alla de olika språken. Alla länder vill ha kvar sitt eget språk. Jämför man med USA, finns det inte samma startupperiod som det finns i Europa. Europa har många olika språk- och kulturskillnader. Eftersom man kanske måste lära sig ett nytt språk för att kunna arbeta, innebär det att det tar ett tag innan man kan arbeta för fullt. (Beck, U, 2005) Nationalstatens betydelse. Det faktum att vi har stater har inneburit att den råa kapitalismen inte kunnat härja fritt. De fattigas klagan över knappa levnadsförhållanden, har gjort att politiker varit tvungna 9

11 att ta hänsyn till deras krav. På 1800-talet infördes det regler där man begränsade den skrupelfria kapitalismen. Regler för barnaarbete, arbetstidens längd, säkerhet och hygien infördes. (Bauman, Z. 2004) Statens viktigaste uppgift är se till att det finns tillräckligt med arbetskraft som kapitalet sedan kan köpa. För att detta skall fungera så måste arbetskraften som erbjuds, vara den som kapitalet efterfrågar. Statens uppgift blir då att se till att utbyte och köp av arbetskraft sker utan hinder. Det kapitalistiska systemet har sina upp och nedgångar, vid nedgångar uppstår ett överskott av arbetskraft. Överskottet av arbetskraft är beredda att arbeta när behov uppstår. (Bauman, Z. 2002) Idag behövs det inte längre en reserv av arbetare. Tillverkningsindustrin flyttar numera sina fabriker till låglöneländer. Detta innebär att en grupp människor hamnar utanför systemet. De har inte den rätta utbildningen eller kunskapen för att få ett nytt arbete. Tillverkningsindustrin har varit det som traditionellt stått för den ekonomiska utvecklingen. Idag är det konsumenterna som skall driva på den ekonomiska utvecklingen. Bauman (2002) menar att gruppen som ställs utanför är ointressant för marknaden. De har ju inga pengar att spendera. Beck (2005) har en pessimistisk syn på framtiden. Beck (2005) ser en framtid där endast hälften av Europas arbetskraft har fasta heltidsjobb, och att en stor del av de heltidsjobben är osäkra och otrygga. Bauman (2004) anser att nationalstaterna inte längre står på en stabil grund. Avreglering och flexibilitet, dvs. inga långsiktiga åtaganden har blivit ett honnörsord. Statens gamla uppgift att skapa ett samhälle där alla har det bra har övergivits. (Bauman, Z. 2004) Politiker vare sig de är höger eller vänster har ett intresse att kapitalet stannar i landet. Problemet är att kapitalet har som främsta intresse att tjäna så mycket pengar som möjligt. Politiker måste ta andra hänsyn om de vill bli omvalda. Politikerna försöker då att göra sitt land så attraktivt som möjligt genom att ha en så hög flexibilitet på arbetsmarknaden och finansmarknaden som möjligt. (Bauman, Z. 2002) 10

12 Arbete förr och nu. Den amerikanske sociologen Richard Sennet (2003) ger exempel på ett par livsöden, där han jämför olika generationer och pekar på hur samhället har förändrats. Förr så var arbetet tungt, men man hade sin yrkesstolthet. Sennet (2003) upplever att mycket har förändrats på bara en generation. Idag stannar man vanligtvis inte mer än ett par år på en arbetsplats. De som är tvungna att ta låglönejobb, går från ett låglönejobb till ett annat. Här kan man jämföra med Henry Fords synsätt. Ford ansåg att det blev alldeles för dyrt att hela tiden utbilda nya arbetare för att ersätta de som slutat. För att komma till rätta med problemet, så beslutade sig han för att fördubbla arbetarnas löner. Som skäl angav han att alla som arbetade på Ford skulle ha råd att köpa bilen de tillverkade. Det viktigaste skälet var dock inte att alla skulle ha råd att köpa en egen Ford, utan att skapa en lojal arbetsstyrka. En arbetsstyrka som inte slutade efter några få år, som stannade kvar länge. (Bauman, Z. 2004) Situationen idag är annorlunda, idag värdesätts inte lojalitet på samma sätt. Förr så sågs en person som hoppade mellan olika arbeten med en viss misstänksamhet. Idag så upplevs det i alla fall inte negativt att man haft flera arbeten. Arbetet har gått från att vara manuellt och kräva stora mängder med arbetskraft, till att skötas av maskiner som enbart kräver övervakning och underhåll. Sennet (2003) tar upp ett exempel med ett bageri, där det tidigare bakades för hand. Arbetet var tungt, men man hade sin yrkesstolthet. Senare ersattes det manuella arbetet med maskiner. Detta medförde att de som arbetar där nu, inte har någon egentlig kunskap om hur man bakar bröd. De trycker på knappar, och bryr sig egentligen inte så mycket om processen. När det blev något fel kunde de heller inte göra någonting åt det, de kunde bara vänta på att reparatören skulle komma. Sennet (2003) menar dock att man inte skall romantisera bilden hur det var förr. Arbetet var tungt och maskinerierna har tagit bort tunga och farliga arbeten. (Sennet, R. 2003) 11

13 De ökade kraven på individen. Individens frihet är idag starkt begränsad. Människan kan idag inte göra helt fria val, vi är styrda individualiseringen. Man kan inte skylla det som händer på någon annan. Blir man sjuk, så beror det på att man inte följt kostråden. Får man inget arbete, beror det på att man inte har tillskaffat sig möjligheter att göra bra ifrån sig på intervjun. Man inte lagt ned sig tillräckligt för att hitta ett arbete, eller att man helt enkelt inte vill ha ett arbete. Man kanske tror att man inte kan påverka sin karriär i någon större utsträckning. (Bauman, Z. 2002) Processen gör att det blir svårt för en människa att styra sitt liv helt själv. De normer som styr vårt samhälle, lägger vissa krav på oss som vi måste leva upp till. Vi förväntas delta i individualiseringsprocessen, och följa de regler som styr vårt liv. Människans vilja att på egen hand fatta beslut som påverkar vårt liv dramatiskt är därför minimala, individualiseringen är nu liksom tidigare ett öde och inte ett val (Bauman, Z. 2002:61) Giddens (1994) tycker dock i kontrast till Bauman (2002) att vi idag har fler valmöjligheter. Att. vi numera lever i ett posttraditionellt samhälle, där traditionen inte längre har samma betydelse. I det samhälle som vi lever i idag, har vi fler valmöjligheter som vi inte har haft i tidigare traditionella samhällen. Vi kan välja vad vi vill äta, om vi vill röka, vart vi vill bo, vad vi vill arbeta med osv. (Giddens, A. 1994) Varför flyttar vi? Det kan finnas många olika orsaker till varför vi flyttar, några av orsakerna är att man behöver ett arbete. Nya politiska vindar leder till andra krav. Kraven ökar på individer att de skall söka arbeten som är okvalificerade, som inte motsvarar den utbildning som man egentligen har. Andra anledningar varför människor flyttar är, att de vill uppleva något nytt. De har tröttnat på det de har, och beslutat sig för att söka något annat. De här människorna är oftast driftiga personer som är villiga att ta risker och inte är rädda för att starta upp företag. Människor från andra EU-länder som flyttar till Sverige, har ofta en 12

14 drivkraft som gör dem framgångsrika. Människor som flyttat hit är då villiga att bosätta sig i de avfolkningskommuner som desperat försöket att öka sitt innevånarantal. Längtan till naturen och att inte bo trångbott anges ofta som skäl till att de vill bosätta sig i Sverige. Invandrare från EU-länder som Holland och Tyskland anger ofta som skäl att de vill komma ifrån den trångboddhet som de upplever finns i sina ursprungsländer. (Andersen, U & Engström, H-P. 2005) I USA, som har en stor inre marknad är det lättare att få en rörlig arbetskraft. I och med att man har språket gemensamt till skillnad från EU så underlättar det mobiliteten. Något som har bidragit till en ökad rörlighet är de nya transportmedlen. Tillkomsten av bilar, tåg och flygplan har inneburit att människor relativt enkelt kan ta sig till olika platser inom en rimlig tid. (Bauman, Z. 2000) Vill egentligen människor bara vila på sina lagrar? En populär tanke är att vi längtar efter att ta det lugnt. Den franske renässansförfattaren Michel de Montaigne (1996) menar att så inte är fallet. Montaigne (1996) tar upp ett exempel i sin berättelse om kung Pyrrhus, som inte kunde ta det lugnt förrän han uppnått alla sina mål om erövringar, och om filosofen Cineas som gav honom rådet att ta det lite lugnare. Pyrrhus hånade de råd han fick av Cineas om att han skulle ta det lugnt. Pyrrhus hävdade Cineas okunnighet om hur människan fungerar. Människan vill ha äventyr och spänning. Det finns inget värre än att lägga sig ned och inte göra någonting. (Montaigne, M.1996) Är det kanske så att det är jakten som är det viktigaste? Och inte det man fångar. (Bauman, Z. 2004) Är det så att människan har en inneboende kraft att aldrig vara helt nöjd? Och är det så om man allt man kan önska sig så kommer det inte att leda till lycka eftersom man inte har något att se fram emot? Familjen. Familjen ser olika ut i olika samhällen och kulturer. Det har tidigare varit vanligt med arrangerade äktenskap, och i vissa kulturer är detta fortfarande vanligt. Ofta är det ekonomiska intressen som styr när det gäller att hitta lämplig make/maka. I äldre tider var 13

15 alla engagerade i familjens försörjning, särskilt i de gamla bondesamhällena. Samhället blev under 1800-talet industrialiserat och moderniserat, det gamla bondesamhället började försvinna. Industrin behövde arbetskraft, vilket möjliggjorde att man kunde skaffa sig en egen försörjning. (Giddens, A. 2003) I och med att familjen inte längre stod i centrum, och att det gamla familjehushållet minskade i betydelse, så uppstod det en ny frihet. Frigörande från ekonomiska skyldigheter man hade till det gamla familjehushållet och dess långsiktiga åtaganden, innebar att man kunde bejaka andra möjligheter. Man kunde realisera egna idéer och enbart fokusera sig på sina egna inkomster och utgifter. Konsekvenserna av att det gamla familjehushållet upplöstes, blev att den moderna kapitalismen fick upp farten. (Bauman, Z. 2004) Internets betydelse för familjen. Har familjen blivit svagare? Har den nya moderniteten där familjen inte längre bor på samma ställe, medfört att människor blivit mer socialt isolerade från varandra? Manuel Castells (2002) anser att Internet med alla dess kommunikationsmöjligheter skapat ett nytt sätt för människor att umgås. De nya kommunikationsmöjligheterna har inte på ett negativt sätt påverkat vårt vardagslivsmönster. Det finns däremot vissa klasskillnader, de med högre utbildning, tenderar att använda Internet för kommunikation i större utsträckning än de med lägre utbildning. Människor med högre utbildning tycks ha fler vänner som inte bor i närområdet. Kommunikation via Internet blir då ett sätt att hålla kontakten. Människor med lägre utbildning har istället fler oplanerade besök till sina släkt och vänner. (Castells, M. 2002) De som fått tillgång till Internet har ökat sitt sociala kontaktnät. Personer som flyttat så pass långt att det inte är möjligt att besöka dem, har fått en betydligt bättre kommunikation med sin familj. Allteftersom storfamiljerna har minskat, så har nya kommunikationsmöjligheter med Internet, medfört att kontakt med släkt och vänner kunnat upprätthållas. Internet har medfört att redan starka familjeband blivit stärkta. (Castells, M. 2002) 14

16 Den sociala otryggheten. Undersökningar gjorda av Luc Boltanski och Éve Chiapello, har kommit fram till att människor som arbetar i ett företag inte längre gör karriär. De går bara från ett projekt till ett annat. När man arbetar i projekt så har man kanske en osäker anställning, och man är hela tiden beroende av att göra så bra ifrån sig som möjligt för att få plats i nästa projekt (Bauman, Z. 2004) Bauman (2002) har åsikten att tiden är förbi när man kunde lita på att industrin skulle skapa arbete till alla. Industrin kommer inte att återanställa de som avskedats, i alla fall inte de som avskedats i västvärlden. Det mesta av tillverkningen kommer att ske i låglöneländer. (Bauman, Z. 2002) Anblicken av de fattiga håller de icke-fattiga i schack (Bauman, Z. 2002:144) De som har ett arbete skall bli påminda om att livet är otryggt, och att framgång inte kan tas för givet. Det kommer rapporter om hur människor utnyttjar systemet. Man tar inte erbjudna arbeten utan lever hellre på bidrag. Dessa människor ses som en börda för de som har ett arbete. Men genom att se människor som har det eländigt, så känner dem som har ett arbete en viss tillfredsställelse i att se att det finns de som har det värre. Människor som har det fattigt, har inte samma möjligheter att utvecklas. Men de har i alla fall sin trygghet i att veta att de kommer att få sitt bidrag i slutet av månaden. De har därför en trygghet som många som arbetar inte har. De som arbetar måste hela tiden anpassa sig till ökade krav och flexibilitet. Oron över sin anställning, ovissheten om man kommer att ha kvar sitt arbete. (Bauman, Z. 2002) Arbetslösheten har numera blivit strukturell. Det finns inte längre tillräckligt med arbete till alla. Detta skapar en otrygghet, eftersom man inte har de färdigheter som krävs för att få ett nytt arbete. Man vet att om man har ett arbete och förlorar det, så är det inte säkert att man kan få ett nytt (Bauman, Z. 2002) 15

17 Beck (2001) menar att moderniseringen med dess integration av marknadsekonomi, välfärdsstat och demokrati varit det gällande i västerländska länder. Beck (2001) anser att kapitalismen skapar arbetslöshet och blir en kapitalism utan arbete (Beck, U. 2001:21). Till slut så kommer alla arbeten att vara bortrationaliserade. 16

18 Metod. Uppsatsen har sin empiri i de intervjuer som jag genomfört. Eftersom jag ville få med erfarenheter från individer som kommer från andra länder så var valet av metod tämligen enkelt. Jag beslutade mig för att det bästa angreppssättet att ta reda på fakta om rörligheten i arbetslivet, var att genomföra en kvalitativ undersökning. Det skulle bli alltför svårt att genomföra en enkätundersökning. Mitt intresse baseras till stor del på de personliga erfarenheter, som kan finnas om man har bott och arbetat i ett annat land. Urval. Urvalet skedde delvis i samråd med min handledare, som gav mig några tips på vilka som kunde sitta inne med användbar information. Jag har därför gjort ett strategiskt urval (Trost, J. 2005), där jag kontaktat myndigheter och personer med erfarenhet av arbetsmarknad i ett europeiskt perspektiv. Jag fick även ett par tips på eventuella lämpliga intervjupersoner från några av dem som jag intervjuade. Jag hade inga större problem med att få tag på personer som kunde tänka sig att bli intervjuade. De flesta var dock lite tveksamma när jag först kontaktade dem, men efter att jag förklarat vad min intervju gick ut på så ställde de flesta upp. Det var endast en person som jag kontaktat, som ansåg att deras företag inte hade något att bidra med. Jag hade bara ett problem med dem som jag intervjuade. Samtliga var män. Detta var absolut inget som jag strävat efter och jag försökte att få tag på en kvinna att intervjua. En viss tidsbrist har dock gjort att jag tog dem personer som jag först fick tag på, och de visade sig vara män. Två av intervjuerna genomfördes med representanter för Karlstads kommun respektive Värmlands läns landsting. Jag har även intervjuat två personer från Tyskland respektive Holland. Holländare och tyskar är ganska vanligt förekommande i Värmland så därför beslutade jag mig för att undersöka de två grupperna. 17

19 Intervjuns utformning. Jag har utgått ifrån Steinar Kvales (1997) idéer om hur man genomför en kvalitativ intervju. Jag har följt Kvales (1997) sju olika stadier hur man utformar en kvalitativ intervju. Det är viktigt att man i en intervjusituation försöker att undvika ledande frågor. Små ändringar i frågans formulering kan innebära att svaren blir helt annorlunda. Reliabilitet och validitet är begrepp som avvänds vid kvantitativa studier. Detta kan egentligen inte appliceras på den kvalitativa intervjun. Det som är svårast med den kvalitativa intervjun är att visa dess trovärdighet. Det gäller att data som redovisas, är insamlade på ett sådant sätt att de är pålitliga. Ett tecken på att så ej är fallet är att rapporten inte innehåller en etisk reflektion. (Trost, J. 2005) Min intervjuguide bestod av ett antal områden som jag ville diskutera. Första området behandlade bakgrunden som de intervjuade har. Det andra området behandlade de orsaker man har till att flytta till ett nytt land. Det tredje området behandlade kontakt med familjen och det fjärde de problem som man kan ha haft när man kom hit. Det femte området behandlade framtiden. Sedan så ställde jag följdfrågor, som blev lite olika beroende vilken person som intervjuades. Jag ville ha en viss styrning av frågorna och ha möjlighet att göra uppföljningsfrågor. Min målsättning var att ta reda de olika anledningar personer kan ha när de flyttar, hur familjesituationen påverkats och eventuella problem som uppstått. När jag intervjuat representanter för kommun och landsting, så har de endast kunnat redogöra för hur deras arbetsgivare sett på saken, och inte kunnat förklara på ett lika personligt sätt, som de som kommit från andra länder och därför haft egna personliga erfarenheter. I och med att jag intervjuat representanter för kommun och landsting, anser jag att jag fick saklig och korrekt information utifrån deras perspektiv. Den tredje personen som jag intervjuade kom ifrån Holland och den fjärde från Tyskland. Det är min bedömning att 18

20 eftersom jag var ute efter personliga erfarenheter, och hur de själva upplevt sin flytt till ett nytt land, att jag fått trovärdiga uppgifter. Jag ville i mina intervjuer ta reda på olika anledningar till varför man beslutade sig för att komma till Sverige. Vad är det som lockar? Kommer man att stanna här hela livet? Vilken kontakt man har med släkt och vänner i det gamla landet? Allt detta anser jag att jag fick svar på i mina olika intervjuer. De som jag intervjuat har också ett visst kontaktnät som gör de kommer i kontakt med andra till Sverige invandrade landsmän. Intervjuernas genomförande. Intervjuerna skedde med hjälp av diktafon. Samtliga av de intervjuade ställde upp på att bli inspelade. Vissa personer kan bli hämmade av att bli inspelade (Trost, J. 2005), men de som jag intervjuade hade inga uppenbara problem med det. De inspelade intervjuerna har jag noga transkriberat. Inspelningarna är digitala och jag har kunnat använda mig av en dator för att transkribera. Intervjuerna varierade ganska så mycket i längd, alltifrån en timme till en halvtimme. Jag intervjuade fyra personer. Intervjuerna skedde på de intervjuades respektive arbetsplats, på deras arbetsrum eller i annat lämpligt rum. Jag lät de som jag skulle intervjuas, välja lämplig plats för intervjuns genomförande. Trost (2005) tar upp att det finns för- och nackdelar med platser intervjun sker. Olika störningar som att telefonen ringer eller om man är i den intervjuades hem, att barnen kommer hem från skolan. Det viktigaste är att den intervjuade känner sig trygg i intervjusituationen. (Trost, J. 2005) Intervjuerna skedde i mitt närområde dvs. Karlstad. Jag fick bra kvalitet på mina inspelningar. Jag genomförde även en pilotintervju, vilket visade sig vara värdefullt. Materialet som jag fick från pilotintervjun använde jag till att förbättra utformningen på mina frågor. Kvale (1997) anser att innan man genomför de riktiga intervjuerna, bör man genomföra en pilotintervju. Detta för att få mer erfarenhet och känna sig tryggare som intervjuare. Man får även bra information när man stängt av diktafonen. Den intervjuade slappnar då 19

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.

2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. 2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag!

1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag! 1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag! 2b. Att jaga djur är vår rätt! 3a. Homosexualitet borde behandlas

Läs mer

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla? Dokumentation från workshop under konferensen En vägledning till för alla? 13 november 2008 Dokumentationen innehåller Session 1: Nutid Session 2: Dåtid Session 3: Framtid Session 4: Omvärld Session 5:

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014

Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014 Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014 2 Antal utskickade enkäter:400 st Antal inkomna svar: 127 st Svarsfrekvens: 32% Svarsfrekvensen är låg och de inkomna

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Hagforsstrategin den korta versionen

Hagforsstrategin den korta versionen Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors kandidater Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val och vår chans

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige 2013

Landsorganisationen i Sverige 2013 Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Svenskarnas syn på flyktingsituationen September 2015. 2015-09-06 Karin Nelsson

Svenskarnas syn på flyktingsituationen September 2015. 2015-09-06 Karin Nelsson Svenskarnas syn på flyktingsituationen September 2015 2015-09-06 Karin Nelsson Svenskarnas syn på flyktingsituationen En majoritet av svenska folket är beredda att hjälpa de människor som flyr. Flera vill

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Hur du tacklar intervjusituationen!

Hur du tacklar intervjusituationen! Hur du tacklar intervjusituationen! Denna artikel är skriven av Linda U Johansson, KarriärCoachen Informationen får ej spridas eller kopieras utan författarens medgivande www.karriarcoachen.nu Inledning

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:

ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer