Arbeta i en globaliserad värld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbeta i en globaliserad värld"

Transkript

1 Fakulteten för samhälls-och livsvetenskaper Christian Andersson Arbeta i en globaliserad värld Bo och arbeta i ett annat land i ett EU-perspektiv Working in a globalized world Live and work in another country in an EU-perspective Sociologi C-uppsats Datum/Termin: Handledare: Sten Blomberg Examinator: Löpnummer: Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Sammanfattning. Uppsatsen är baserad på de intervjuer som jag gjort. Jag tar reda på bakgrund och orsaker till varför man väljer att komma till Sverige för att leva och arbeta. Det kan finnas många skäl till varför man väljer att flytta till ett annat land. Vi lever idag i en globaliserad värld där allt som görs lokalt får en global påverkan. Pengar och företag flyttar runt i världen utan att ta hänsyn till nationella gränser. Människor i västvärlden har stora möjligheter att resa och arbeta i större utsträckning än tidigare. Men det är dock inte lika för alla. Det finns de som är hett eftertraktade på marknaden, och de som inte har samma möjligheter. Det gäller att skaffa sig en utbildning som gör personen attraktiv att anställa. EU har inneburit att det inte längre finns några formella hinder som begränsar möjligheterna att arbeta i annat medlemsland. De som kommer till Sverige gör det för att de vill ha bättre arbetsvillkor, eller för att komma närmare naturen. Med bra kommunikationer, är det heller inte så svårt att besöka sitt gamla hemland. Utbyggnaden av Internet har också medfört att det numera är mycket enklare att upprätthålla kontakter med familj och vänner. Familjen har idag inte samma betydelse som det hade förr. Innan industrin byggde sina fabriker så var det vanligt med storfamiljer. Familjen hade en gemensam ekonomi och man hade inte särskilt stora valmöjligheter. När industrin ville ha arbetskraft, så innebar det att familjen inte längre hade samma ekonomiska betydelse. Man kunde i högre grad välja hur man ville leva sitt liv. Detta var starten för konsumtionssamhället. Människor började lämna sina storfamiljer och flyttade dit det fanns arbete. 1

3 Innehållsförteckning. SAMMANFATTNING... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 SYFTE... 4 DISPOSITION... 4 TEORI... 6 VAD INNEBÄR GLOBALISERING?... 6 DEN GLOBALA MARKNADEN... 6 DET LOKALAS PÅVERKAN PÅ DET GLOBALA EU:S BETYDELSE FÖR RÖRLIGHET PÅ ARBETSMARKNADEN POLITISKA MÅL... 9 NATIONALSTATENS BETYDELSE... 9 ARBETE FÖRR OCH NU DE ÖKADE KRAVEN PÅ INDIVIDEN VARFÖR FLYTTAR VI? FAMILJEN INTERNETS BETYDELSE FÖR FAMILJEN DEN SOCIALA OTRYGGHETEN METOD URVAL INTERVJUNS UTFORMNING INTERVJUERNAS GENOMFÖRANDE ETIK ANALYS OCH RESULTAT ORSAKER TILL FLYTT VARFÖR FLYTTAR MAN TILL SVERIGE OCH VÄRMLAND? VILKA ÄR DET SOM FLYTTAR? KONTAKTER MED SLÄKT OCH VÄNNER PROBLEM NÄR MAN KOMMIT TILL SVERIGE VILKA REKRYTERINGSBEHOV KOMMER DET ATT FINNAS? DISKUSSION VARFÖR MAN KOMMER TILL SVERIGE FÖR ATT BO OCH ARBETA? KOMMUNIKATION MED SLÄKT OCH VÄNNER HUR KOMMER DET ATT SE UT I FRAMTIDEN? AVSLUTANDE KOMMENTAR LITTERATURLISTA BILLAGA

4 Inledning Mitt intresse för globaliseringsfrågor har alltid funnits. När jag läste boken När karaktären krackelerar av Richard Sennet, väcktes mitt intresse hur globaliseringen påverkat rörligheten på arbetsmarknaden. Det finns dock skeptiker som anser att globaliseringens betydelse är överskattad. Mina utgångspunkter är dock, att globaliseringen påverkar utvecklingen och att den är en realitet. Allt som människor gör i den moderna världen har en global påverkan. Ekonomin med alla dess olika marknader runt om i världen är ständigt igång. Alla utsläpp som sprids får en global påverkan i världen. Förbättrade transportmedel har inneburit nya möjligheter. Människan har alltid varit intresserad av att resa och att upptäcka nya saker. Men vilka är det som har möjlighet idag att utnyttja alla de nya möjligheter som uppstått? Är det bara de rika och välutbildade som utnyttjar möjligheterna? Det talas allt mer om en flexibel arbetsmarknad, där människor skall vara anpassningsbara och snabbt kunna anpassa sig till nya utmaningar som kan komma. Den flexibla arbetsmarknaden skall skapa nya arbeten och det finns starka politiska intressen, som menar att Europa dvs. EU, skall fungera på ett liknande sätt som USA, där arbetskraften i högre grad flyttar dit behoven finns. Problemet med EU är att det finns stora skillnader mellan de olika medlemsländerna. Det medför att det blir svårt att direkt sätta igång att arbeta när man flyttar till och ett annat land. Den tydligaste skillnaden är språket. Alla länder har sitt eget språk och är inte beredda att ge upp det. Arbete inom traditionella industrier flyttas i allt högre omfattning till andra länder där lönerna är lägre. Kommer det att komma nya arbeten som ersätter dem som försvinner? Ökad rörlighet på arbetsmarknaden är det som ofta nämns när det gäller att skaffa nya arbeten. Är detta svaret och kommer det att bli en större rörlighet i ett EU-perspektiv? Kommer människor bo och arbeta i andra länder än det som man ursprungligen kommer ifrån? 3

5 Syfte Mitt huvudsyfte är att med intervjuer ta reda på hur människor tänker, när de kommer till Sverige för att arbeta på den svenska arbetsmarknaden. Jag inriktar mig på några av de konsekvenser som uppstår av globaliseringen. Jag avser speciellt att studera hur globaliseringen påverkar människor när det gäller deras mobilitet. Innan det moderna samhället uppstod med nya kommunikationsmöjligheter, så var möjligheterna begränsade att flytta dit arbete fanns. Jag avser undersöka dagens samhälle med de nya krav som uppkommit på att t ex vara mer flexibel, kunna anpassa sig och sin familj till en ny arbets- och familjesituation. Har gamla mönster med traditioner, släkt och vänner förändrats. Om hur relativt nya påfund, som möjligheten att kommunicera med vänner och bekanta via Internet påverkat familjebanden. Jag kommer ha en viss tyngdpunkt på individer som kommer till Sverige från andra EU-länder. Jag kommer inte att behandla invandring från utomeuropeiska länder. Med hjälp av intervjuer försöker jag ta reda på mer om hur de som söker sig hit tänker. Jag vill även ta reda på varför det blev Sverige som man kom till. Disposition Jag disponerar min uppsats på följande sätt: Inledning: Här ger jag min syn på vad min uppsats kommer att innehålla. Jag beskriver mitt syfte med uppsatsen. Teori: Här redogör jag för hur globaliseringen påverkar oss alla. Jag ägnar mig åt rörligheten på arbetsmarknaden, i anslutning till detta finns många problem förknippade. Jag skriver även om familjen, och jag tar upp vikten av bra kommunikationer. Metod: Jag har gjort en kvalitativ intervju. Här går jag igenom hur jag gjort mitt urval. Jag redogör för hur de genomfördes 4

6 Analys och resultat: Här kommer jag att redovisa de resultat som jag fått fram via mina intervjuer. Diskussion: Här kommer jag att redovisa mina slutsatser. Jag tar även problem som jag haft med uppsatsen. 5

7 Teori Globaliseringen tog ordentlig fart på 60 och 70-talet när de multinationella företagen bildades och expanderade. (Held, D & McGrew, A. 2003) Vad innebär globalisering? Idag har alla våra beroenden blivit globala. Det finns idag ingen möjlighet att ta beslut som är helt oberoende. Beslut som tas är anhängiga den globala marknaden och den globala finansen. Alla åtgärder och beslut kan få globala konsekvenser. (Bauman, Z. 2004) Enklast att se beroendet, är om man jämför med miljöutsläpp, där Beck (1992) i sin bok Risk Society har ett exempel med pingviner från Antarktis som hade spår av DDT i sitt kött. Globaliseringen får ofta skulden när arbeten flyttar utomlands. (Beck, U. 2001) Man ser låglöneländer som ett hot mot det egna arbetet. I USA, där det finns många arbetare som tjänat bra och under hårda förhandlingar skaffat sig olika förmåner, kan det bli svårt att acceptera ett arbete med minimilön när man varit van en hög levnadsstandard. I den globaliserade världen finns det många möjligheter om man har utbildning och pengar. I fattiga länder är valmöjligheterna få och möjligheten att skapa sin egen livsstil är få förunnat. De flesta som lever under fattiga förhållanden har som främsta mål att få mat på bordet talet kännetecknas främst av ökade skillnader mellan olika befolkningsgrupper (Thörn, H. 2004). Den globala marknaden. Vi lever i en globaliserad värld, människor kan med förbättrade kommunikationer arbeta och resa i princip i hela världen. Detta gäller dock endast den rika delen av världen. Rikedomen i världen är ojämnt fördelad, och människor i väst drar nytta av den billiga 6

8 arbetskraft som fattiga länder erbjuder. Pengar flödar fram och tillbaka utan att några nationsgränser lägger hinder i vägen. När en marknad stänger, öppnas en annan. Känslan som fås är att ingen styr, ingen är i kontroll. Marknaden styrs inte bara av ekonomiska principer, utan också av psykologiska faktorer som inte lättvindigt kan förklaras. Vissa sociologer såsom Ulrich Beck (2005) förespråkar att man skall gå tillbaka till de regleringar som rått tidigare. Beck (2005) anser att politikerna inte längre har makt att styra vad som händer, vi är alla åskådare när kapitalet flödar fritt och alla beslut läggs på marknaden. (Beck, U. 2005) Marknaden, dvs. de olika börserna, vill idag att företag skall kunna handskas med förändringar. Är de inte kapabla att handskas med förändringarna så straffas de obönhörligen av marknaden. Kortsiktighet belönas, långsiktighet belönas inte. Företag bryr sig därför inte om att ha egen lojal personal. Idag förläggs produktion istället i högre grad till låglöneländer. Kortsiktigheten i det ekonomiska klimat som råder på börser världen runt, gör att det ibland är lättare att sälja ut ett företag trots att det är lönsamt. Det är lättare att montera ned ett existerande företag än att bygga upp ett nytt. Företag har som målsättning att ha en lösare organisationsform, där man lätt kan göra förändringar. Det görs uttalanden från vissa företag att de inte anställer personal, eftersom de ändå kommer att bli friställda vid nästa lågkonjunktur. Personalneddragningar när ett företag går dåligt, medför att hela organisationen blir orolig, och därmed gör ett sämre arbete. De transnationella företagen har till skillnad från de nationella, inga band som binder dem till enskilda stater. De kan utan att ha särskilt dåligt samvete lätt flytta eller lägga ned tillverkning. (Bauman, Z. 2004) Globaliseringen tog ytterligare fart när det politiska landskapet drastiskt förändrades. Den gamla uppdelningen i öst och väst luckrades upp. De gamla kommunistländerna införde marknadsekonomi, och ändrade sina politiska system i riktning mot de västerländska. Detta innebar att flera länder, som tidigare varit ganska så isolerade gentemot väst, nu länkades samman ekonomiskt med väst. Detta bidrog till att globaliseringen tog ytterligare fart. Det kalla kriget hade upphört. (Giddens, A. 2003) 7

9 Det lokalas påverkan på det globala. Bauman (2004) anser att allt vi gör har en global påverkan och påverkar allas framtid. Beslutar vi oss för att inte göra någonting alls, har det också en påverkan. Alla människor på jorden är beroende av varandra, och den insikten kan medföra att människor känner en hopplöshet. Det spelar inte någon roll vad jag gör, jag kan inte göra någonting ensam. Istället för att vara en aktiv och påverkande människa, är det lätt att bli passiv och istället anta rollen som åskådare. Har man intagit den passiva rollen som åskådare, är det svårt att uppbringa den kraft som behövs för att bli aktiv. Som åskådare är det lätt att få känslan att det inte spelar någon roll vad man gör. Man känner att man inte kan påverka globaliseringen. Man får känslan att globaliseringen styr världen, och vi kan inte göra något för att påverka. (Bauman, Z. 2004) Men det som görs lokalt har även en global påverkan. De val som vi gör har alltså en påverkan. Bestämmer vi oss t.ex. för att börja sopsortera, har det en global påverkan. Lokala politiska beslut kan få globala konsekvenser. (Beck, U. 1992) EU:s betydelse för rörlighet på arbetsmarknaden. När EU bildades var det främst för att bevara freden i Europa. Detta skulle ske genom att skapa så starka ekonomiska band mellan nationer, att man inte skulle ha möjlighet att gå i krig med varandra. I och med att kol- och stålgemenskapen bildades 1952, (www.euupplysningen.se) så var det första steget taget för en gemensam europeiskt arbetsmarknad. Utvecklingen har sedan skett i många steg, där samarbetet mellan medlemsländerna successivt fördjupats. Rörligheten på arbetsmarknaden är mycket viktig för EU. Tanken är att EU skall fungera som den amerikanska arbetsmarknaden, där arbetskraften är rörlig och lätt kan flytta till andra delar. Sverige gick med i EU den 1 januari Samarbetet mellan medlemsländerna har sedan dess genom olika avtal ständigt fördjupats, så att man 8

10 numera kan arbeta och bo i alla EU-länder. Ett exempel på förenklingar är att medlemsländernas erkänner varandras examensbevis. (www.sweden.gov.se). När de det blev 10 nya medlemsländer 1 maj 2004, så gavs det möjlighet till att begränsa den fria rörligheten för en sjuårig övergångsperiod, för de nya medlemsländerna. Det visade sig dock att de länder som inte införde reglerna, däribland Sverige, hade mindre invandring från de nya medlemsländerna än de som införde övergångsreglerna. (www.euupplysningen.se) Politiska mål. Det politiska syftet med ökad rörlighet på arbetsmarknaden är att det skall leda till nya arbeten lanserades av EU som det Europeiska året för arbetstagares rörlighet. Målet man hade var att öka arbetstagarnas rörlighet mellan medlemsländerna. Bland annat så skapades det en gemensam webbportal, där platsannonser från medlemsländernas arbetsförmedlingar samlades. Man anser att rörligheten mellan medlemsländerna är för låg. Man jämför sig då med USA, där rörligheten alltid varit stor. I EU är det endast 2 % som bor i ett annat EU-land än det land som man ursprungligen kommer ifrån. Siffran är samma som den var för trettio år sedan. (www.euupplysningen.se) Ett problem som finns med rörligheten i Europa är alla de olika språken. Alla länder vill ha kvar sitt eget språk. Jämför man med USA, finns det inte samma startupperiod som det finns i Europa. Europa har många olika språk- och kulturskillnader. Eftersom man kanske måste lära sig ett nytt språk för att kunna arbeta, innebär det att det tar ett tag innan man kan arbeta för fullt. (Beck, U, 2005) Nationalstatens betydelse. Det faktum att vi har stater har inneburit att den råa kapitalismen inte kunnat härja fritt. De fattigas klagan över knappa levnadsförhållanden, har gjort att politiker varit tvungna 9

11 att ta hänsyn till deras krav. På 1800-talet infördes det regler där man begränsade den skrupelfria kapitalismen. Regler för barnaarbete, arbetstidens längd, säkerhet och hygien infördes. (Bauman, Z. 2004) Statens viktigaste uppgift är se till att det finns tillräckligt med arbetskraft som kapitalet sedan kan köpa. För att detta skall fungera så måste arbetskraften som erbjuds, vara den som kapitalet efterfrågar. Statens uppgift blir då att se till att utbyte och köp av arbetskraft sker utan hinder. Det kapitalistiska systemet har sina upp och nedgångar, vid nedgångar uppstår ett överskott av arbetskraft. Överskottet av arbetskraft är beredda att arbeta när behov uppstår. (Bauman, Z. 2002) Idag behövs det inte längre en reserv av arbetare. Tillverkningsindustrin flyttar numera sina fabriker till låglöneländer. Detta innebär att en grupp människor hamnar utanför systemet. De har inte den rätta utbildningen eller kunskapen för att få ett nytt arbete. Tillverkningsindustrin har varit det som traditionellt stått för den ekonomiska utvecklingen. Idag är det konsumenterna som skall driva på den ekonomiska utvecklingen. Bauman (2002) menar att gruppen som ställs utanför är ointressant för marknaden. De har ju inga pengar att spendera. Beck (2005) har en pessimistisk syn på framtiden. Beck (2005) ser en framtid där endast hälften av Europas arbetskraft har fasta heltidsjobb, och att en stor del av de heltidsjobben är osäkra och otrygga. Bauman (2004) anser att nationalstaterna inte längre står på en stabil grund. Avreglering och flexibilitet, dvs. inga långsiktiga åtaganden har blivit ett honnörsord. Statens gamla uppgift att skapa ett samhälle där alla har det bra har övergivits. (Bauman, Z. 2004) Politiker vare sig de är höger eller vänster har ett intresse att kapitalet stannar i landet. Problemet är att kapitalet har som främsta intresse att tjäna så mycket pengar som möjligt. Politiker måste ta andra hänsyn om de vill bli omvalda. Politikerna försöker då att göra sitt land så attraktivt som möjligt genom att ha en så hög flexibilitet på arbetsmarknaden och finansmarknaden som möjligt. (Bauman, Z. 2002) 10

12 Arbete förr och nu. Den amerikanske sociologen Richard Sennet (2003) ger exempel på ett par livsöden, där han jämför olika generationer och pekar på hur samhället har förändrats. Förr så var arbetet tungt, men man hade sin yrkesstolthet. Sennet (2003) upplever att mycket har förändrats på bara en generation. Idag stannar man vanligtvis inte mer än ett par år på en arbetsplats. De som är tvungna att ta låglönejobb, går från ett låglönejobb till ett annat. Här kan man jämföra med Henry Fords synsätt. Ford ansåg att det blev alldeles för dyrt att hela tiden utbilda nya arbetare för att ersätta de som slutat. För att komma till rätta med problemet, så beslutade sig han för att fördubbla arbetarnas löner. Som skäl angav han att alla som arbetade på Ford skulle ha råd att köpa bilen de tillverkade. Det viktigaste skälet var dock inte att alla skulle ha råd att köpa en egen Ford, utan att skapa en lojal arbetsstyrka. En arbetsstyrka som inte slutade efter några få år, som stannade kvar länge. (Bauman, Z. 2004) Situationen idag är annorlunda, idag värdesätts inte lojalitet på samma sätt. Förr så sågs en person som hoppade mellan olika arbeten med en viss misstänksamhet. Idag så upplevs det i alla fall inte negativt att man haft flera arbeten. Arbetet har gått från att vara manuellt och kräva stora mängder med arbetskraft, till att skötas av maskiner som enbart kräver övervakning och underhåll. Sennet (2003) tar upp ett exempel med ett bageri, där det tidigare bakades för hand. Arbetet var tungt, men man hade sin yrkesstolthet. Senare ersattes det manuella arbetet med maskiner. Detta medförde att de som arbetar där nu, inte har någon egentlig kunskap om hur man bakar bröd. De trycker på knappar, och bryr sig egentligen inte så mycket om processen. När det blev något fel kunde de heller inte göra någonting åt det, de kunde bara vänta på att reparatören skulle komma. Sennet (2003) menar dock att man inte skall romantisera bilden hur det var förr. Arbetet var tungt och maskinerierna har tagit bort tunga och farliga arbeten. (Sennet, R. 2003) 11

13 De ökade kraven på individen. Individens frihet är idag starkt begränsad. Människan kan idag inte göra helt fria val, vi är styrda individualiseringen. Man kan inte skylla det som händer på någon annan. Blir man sjuk, så beror det på att man inte följt kostråden. Får man inget arbete, beror det på att man inte har tillskaffat sig möjligheter att göra bra ifrån sig på intervjun. Man inte lagt ned sig tillräckligt för att hitta ett arbete, eller att man helt enkelt inte vill ha ett arbete. Man kanske tror att man inte kan påverka sin karriär i någon större utsträckning. (Bauman, Z. 2002) Processen gör att det blir svårt för en människa att styra sitt liv helt själv. De normer som styr vårt samhälle, lägger vissa krav på oss som vi måste leva upp till. Vi förväntas delta i individualiseringsprocessen, och följa de regler som styr vårt liv. Människans vilja att på egen hand fatta beslut som påverkar vårt liv dramatiskt är därför minimala, individualiseringen är nu liksom tidigare ett öde och inte ett val (Bauman, Z. 2002:61) Giddens (1994) tycker dock i kontrast till Bauman (2002) att vi idag har fler valmöjligheter. Att. vi numera lever i ett posttraditionellt samhälle, där traditionen inte längre har samma betydelse. I det samhälle som vi lever i idag, har vi fler valmöjligheter som vi inte har haft i tidigare traditionella samhällen. Vi kan välja vad vi vill äta, om vi vill röka, vart vi vill bo, vad vi vill arbeta med osv. (Giddens, A. 1994) Varför flyttar vi? Det kan finnas många olika orsaker till varför vi flyttar, några av orsakerna är att man behöver ett arbete. Nya politiska vindar leder till andra krav. Kraven ökar på individer att de skall söka arbeten som är okvalificerade, som inte motsvarar den utbildning som man egentligen har. Andra anledningar varför människor flyttar är, att de vill uppleva något nytt. De har tröttnat på det de har, och beslutat sig för att söka något annat. De här människorna är oftast driftiga personer som är villiga att ta risker och inte är rädda för att starta upp företag. Människor från andra EU-länder som flyttar till Sverige, har ofta en 12

14 drivkraft som gör dem framgångsrika. Människor som flyttat hit är då villiga att bosätta sig i de avfolkningskommuner som desperat försöket att öka sitt innevånarantal. Längtan till naturen och att inte bo trångbott anges ofta som skäl till att de vill bosätta sig i Sverige. Invandrare från EU-länder som Holland och Tyskland anger ofta som skäl att de vill komma ifrån den trångboddhet som de upplever finns i sina ursprungsländer. (Andersen, U & Engström, H-P. 2005) I USA, som har en stor inre marknad är det lättare att få en rörlig arbetskraft. I och med att man har språket gemensamt till skillnad från EU så underlättar det mobiliteten. Något som har bidragit till en ökad rörlighet är de nya transportmedlen. Tillkomsten av bilar, tåg och flygplan har inneburit att människor relativt enkelt kan ta sig till olika platser inom en rimlig tid. (Bauman, Z. 2000) Vill egentligen människor bara vila på sina lagrar? En populär tanke är att vi längtar efter att ta det lugnt. Den franske renässansförfattaren Michel de Montaigne (1996) menar att så inte är fallet. Montaigne (1996) tar upp ett exempel i sin berättelse om kung Pyrrhus, som inte kunde ta det lugnt förrän han uppnått alla sina mål om erövringar, och om filosofen Cineas som gav honom rådet att ta det lite lugnare. Pyrrhus hånade de råd han fick av Cineas om att han skulle ta det lugnt. Pyrrhus hävdade Cineas okunnighet om hur människan fungerar. Människan vill ha äventyr och spänning. Det finns inget värre än att lägga sig ned och inte göra någonting. (Montaigne, M.1996) Är det kanske så att det är jakten som är det viktigaste? Och inte det man fångar. (Bauman, Z. 2004) Är det så att människan har en inneboende kraft att aldrig vara helt nöjd? Och är det så om man allt man kan önska sig så kommer det inte att leda till lycka eftersom man inte har något att se fram emot? Familjen. Familjen ser olika ut i olika samhällen och kulturer. Det har tidigare varit vanligt med arrangerade äktenskap, och i vissa kulturer är detta fortfarande vanligt. Ofta är det ekonomiska intressen som styr när det gäller att hitta lämplig make/maka. I äldre tider var 13

15 alla engagerade i familjens försörjning, särskilt i de gamla bondesamhällena. Samhället blev under 1800-talet industrialiserat och moderniserat, det gamla bondesamhället började försvinna. Industrin behövde arbetskraft, vilket möjliggjorde att man kunde skaffa sig en egen försörjning. (Giddens, A. 2003) I och med att familjen inte längre stod i centrum, och att det gamla familjehushållet minskade i betydelse, så uppstod det en ny frihet. Frigörande från ekonomiska skyldigheter man hade till det gamla familjehushållet och dess långsiktiga åtaganden, innebar att man kunde bejaka andra möjligheter. Man kunde realisera egna idéer och enbart fokusera sig på sina egna inkomster och utgifter. Konsekvenserna av att det gamla familjehushållet upplöstes, blev att den moderna kapitalismen fick upp farten. (Bauman, Z. 2004) Internets betydelse för familjen. Har familjen blivit svagare? Har den nya moderniteten där familjen inte längre bor på samma ställe, medfört att människor blivit mer socialt isolerade från varandra? Manuel Castells (2002) anser att Internet med alla dess kommunikationsmöjligheter skapat ett nytt sätt för människor att umgås. De nya kommunikationsmöjligheterna har inte på ett negativt sätt påverkat vårt vardagslivsmönster. Det finns däremot vissa klasskillnader, de med högre utbildning, tenderar att använda Internet för kommunikation i större utsträckning än de med lägre utbildning. Människor med högre utbildning tycks ha fler vänner som inte bor i närområdet. Kommunikation via Internet blir då ett sätt att hålla kontakten. Människor med lägre utbildning har istället fler oplanerade besök till sina släkt och vänner. (Castells, M. 2002) De som fått tillgång till Internet har ökat sitt sociala kontaktnät. Personer som flyttat så pass långt att det inte är möjligt att besöka dem, har fått en betydligt bättre kommunikation med sin familj. Allteftersom storfamiljerna har minskat, så har nya kommunikationsmöjligheter med Internet, medfört att kontakt med släkt och vänner kunnat upprätthållas. Internet har medfört att redan starka familjeband blivit stärkta. (Castells, M. 2002) 14

16 Den sociala otryggheten. Undersökningar gjorda av Luc Boltanski och Éve Chiapello, har kommit fram till att människor som arbetar i ett företag inte längre gör karriär. De går bara från ett projekt till ett annat. När man arbetar i projekt så har man kanske en osäker anställning, och man är hela tiden beroende av att göra så bra ifrån sig som möjligt för att få plats i nästa projekt (Bauman, Z. 2004) Bauman (2002) har åsikten att tiden är förbi när man kunde lita på att industrin skulle skapa arbete till alla. Industrin kommer inte att återanställa de som avskedats, i alla fall inte de som avskedats i västvärlden. Det mesta av tillverkningen kommer att ske i låglöneländer. (Bauman, Z. 2002) Anblicken av de fattiga håller de icke-fattiga i schack (Bauman, Z. 2002:144) De som har ett arbete skall bli påminda om att livet är otryggt, och att framgång inte kan tas för givet. Det kommer rapporter om hur människor utnyttjar systemet. Man tar inte erbjudna arbeten utan lever hellre på bidrag. Dessa människor ses som en börda för de som har ett arbete. Men genom att se människor som har det eländigt, så känner dem som har ett arbete en viss tillfredsställelse i att se att det finns de som har det värre. Människor som har det fattigt, har inte samma möjligheter att utvecklas. Men de har i alla fall sin trygghet i att veta att de kommer att få sitt bidrag i slutet av månaden. De har därför en trygghet som många som arbetar inte har. De som arbetar måste hela tiden anpassa sig till ökade krav och flexibilitet. Oron över sin anställning, ovissheten om man kommer att ha kvar sitt arbete. (Bauman, Z. 2002) Arbetslösheten har numera blivit strukturell. Det finns inte längre tillräckligt med arbete till alla. Detta skapar en otrygghet, eftersom man inte har de färdigheter som krävs för att få ett nytt arbete. Man vet att om man har ett arbete och förlorar det, så är det inte säkert att man kan få ett nytt (Bauman, Z. 2002) 15

17 Beck (2001) menar att moderniseringen med dess integration av marknadsekonomi, välfärdsstat och demokrati varit det gällande i västerländska länder. Beck (2001) anser att kapitalismen skapar arbetslöshet och blir en kapitalism utan arbete (Beck, U. 2001:21). Till slut så kommer alla arbeten att vara bortrationaliserade. 16

18 Metod. Uppsatsen har sin empiri i de intervjuer som jag genomfört. Eftersom jag ville få med erfarenheter från individer som kommer från andra länder så var valet av metod tämligen enkelt. Jag beslutade mig för att det bästa angreppssättet att ta reda på fakta om rörligheten i arbetslivet, var att genomföra en kvalitativ undersökning. Det skulle bli alltför svårt att genomföra en enkätundersökning. Mitt intresse baseras till stor del på de personliga erfarenheter, som kan finnas om man har bott och arbetat i ett annat land. Urval. Urvalet skedde delvis i samråd med min handledare, som gav mig några tips på vilka som kunde sitta inne med användbar information. Jag har därför gjort ett strategiskt urval (Trost, J. 2005), där jag kontaktat myndigheter och personer med erfarenhet av arbetsmarknad i ett europeiskt perspektiv. Jag fick även ett par tips på eventuella lämpliga intervjupersoner från några av dem som jag intervjuade. Jag hade inga större problem med att få tag på personer som kunde tänka sig att bli intervjuade. De flesta var dock lite tveksamma när jag först kontaktade dem, men efter att jag förklarat vad min intervju gick ut på så ställde de flesta upp. Det var endast en person som jag kontaktat, som ansåg att deras företag inte hade något att bidra med. Jag hade bara ett problem med dem som jag intervjuade. Samtliga var män. Detta var absolut inget som jag strävat efter och jag försökte att få tag på en kvinna att intervjua. En viss tidsbrist har dock gjort att jag tog dem personer som jag först fick tag på, och de visade sig vara män. Två av intervjuerna genomfördes med representanter för Karlstads kommun respektive Värmlands läns landsting. Jag har även intervjuat två personer från Tyskland respektive Holland. Holländare och tyskar är ganska vanligt förekommande i Värmland så därför beslutade jag mig för att undersöka de två grupperna. 17

19 Intervjuns utformning. Jag har utgått ifrån Steinar Kvales (1997) idéer om hur man genomför en kvalitativ intervju. Jag har följt Kvales (1997) sju olika stadier hur man utformar en kvalitativ intervju. Det är viktigt att man i en intervjusituation försöker att undvika ledande frågor. Små ändringar i frågans formulering kan innebära att svaren blir helt annorlunda. Reliabilitet och validitet är begrepp som avvänds vid kvantitativa studier. Detta kan egentligen inte appliceras på den kvalitativa intervjun. Det som är svårast med den kvalitativa intervjun är att visa dess trovärdighet. Det gäller att data som redovisas, är insamlade på ett sådant sätt att de är pålitliga. Ett tecken på att så ej är fallet är att rapporten inte innehåller en etisk reflektion. (Trost, J. 2005) Min intervjuguide bestod av ett antal områden som jag ville diskutera. Första området behandlade bakgrunden som de intervjuade har. Det andra området behandlade de orsaker man har till att flytta till ett nytt land. Det tredje området behandlade kontakt med familjen och det fjärde de problem som man kan ha haft när man kom hit. Det femte området behandlade framtiden. Sedan så ställde jag följdfrågor, som blev lite olika beroende vilken person som intervjuades. Jag ville ha en viss styrning av frågorna och ha möjlighet att göra uppföljningsfrågor. Min målsättning var att ta reda de olika anledningar personer kan ha när de flyttar, hur familjesituationen påverkats och eventuella problem som uppstått. När jag intervjuat representanter för kommun och landsting, så har de endast kunnat redogöra för hur deras arbetsgivare sett på saken, och inte kunnat förklara på ett lika personligt sätt, som de som kommit från andra länder och därför haft egna personliga erfarenheter. I och med att jag intervjuat representanter för kommun och landsting, anser jag att jag fick saklig och korrekt information utifrån deras perspektiv. Den tredje personen som jag intervjuade kom ifrån Holland och den fjärde från Tyskland. Det är min bedömning att 18

20 eftersom jag var ute efter personliga erfarenheter, och hur de själva upplevt sin flytt till ett nytt land, att jag fått trovärdiga uppgifter. Jag ville i mina intervjuer ta reda på olika anledningar till varför man beslutade sig för att komma till Sverige. Vad är det som lockar? Kommer man att stanna här hela livet? Vilken kontakt man har med släkt och vänner i det gamla landet? Allt detta anser jag att jag fick svar på i mina olika intervjuer. De som jag intervjuat har också ett visst kontaktnät som gör de kommer i kontakt med andra till Sverige invandrade landsmän. Intervjuernas genomförande. Intervjuerna skedde med hjälp av diktafon. Samtliga av de intervjuade ställde upp på att bli inspelade. Vissa personer kan bli hämmade av att bli inspelade (Trost, J. 2005), men de som jag intervjuade hade inga uppenbara problem med det. De inspelade intervjuerna har jag noga transkriberat. Inspelningarna är digitala och jag har kunnat använda mig av en dator för att transkribera. Intervjuerna varierade ganska så mycket i längd, alltifrån en timme till en halvtimme. Jag intervjuade fyra personer. Intervjuerna skedde på de intervjuades respektive arbetsplats, på deras arbetsrum eller i annat lämpligt rum. Jag lät de som jag skulle intervjuas, välja lämplig plats för intervjuns genomförande. Trost (2005) tar upp att det finns för- och nackdelar med platser intervjun sker. Olika störningar som att telefonen ringer eller om man är i den intervjuades hem, att barnen kommer hem från skolan. Det viktigaste är att den intervjuade känner sig trygg i intervjusituationen. (Trost, J. 2005) Intervjuerna skedde i mitt närområde dvs. Karlstad. Jag fick bra kvalitet på mina inspelningar. Jag genomförde även en pilotintervju, vilket visade sig vara värdefullt. Materialet som jag fick från pilotintervjun använde jag till att förbättra utformningen på mina frågor. Kvale (1997) anser att innan man genomför de riktiga intervjuerna, bör man genomföra en pilotintervju. Detta för att få mer erfarenhet och känna sig tryggare som intervjuare. Man får även bra information när man stängt av diktafonen. Den intervjuade slappnar då 19

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad Jobb åt unga - med rätt lön och villkor Socialdemokraterna i Halmstad Ge jobb! Jobb skapar välfärd, både för den enskilda individen och för samhället. Tillkomsten av fler jobb är vår högsta prioritering

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi.

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi. Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Crete, Heraklion, Grekland 3. Vilken termin åkte du och

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete 40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete Var är alla jobbarna? Kan man köra ett sågverk själv? Arbetare

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

213 396 från 1 till 10 anställda 32 950 från 10 till 49 anställda.

213 396 från 1 till 10 anställda 32 950 från 10 till 49 anställda. Lagen om anställningsskydd. Den första analysen som man gör när man analyserar arbetsmarknaden är att analysera marknaden själv. Vad är marknaden och hur kan marknaden fungera väl? 1) Egendomsrätt. För

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren Flyglinjen Torsby - Hagfors - Arlanda Foto: Ulrika Andersson En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren Enkätundersökning om flyglinjen Torsby - Hagfors - Arlanda Resvaneundersökning

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer