Synpunkter på MRTV:s uppdrag att analysera hur public service påverkar marknaden. Sveriges Radio

Transkript

1 Synpunkter på MRTV:s uppdrag att analysera hur public service påverkar marknaden Sveriges Radio

2 1 Innehållsförteckning 2 Inledning Medielandskap i förändring MRTV:s modell några inledande kommentarer Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och er roll och påverkan i egenskap av public servicebolag... 7 I vilken eller vilka områden av marknaden, indelad i strukturen ovan, verkar ni? Rättigheter Produktion Mediebolag Distribution Konsumenterna Sveriges Radios publik och radiolyssnandet i Sverige Nyckeltal: Radiokanalerna Vad anser ni om er roll på mediemarknaden och hur påverkar ni den inom respektive område enligt strukturen ovan? Rättigheter Produktion Mediebolag Samhällsnytta Något för alla Public service-uppdraget Undersökande journalistik en del av det samhällsgranskande uppdraget Den allt samhällsviktigare utrikesbevakningen Det lokala uppdraget på en förändrad mediemarknad Nyheter på nätet Sveriges Radios inbäddningsbara spelare Sveriges Radios utbud som poddradio Medieormen och Sveriges Radios handbok för sociala medier Sveriges Radios tekniska utveckling och innovation Den svenska radiomarknaden Distribution Konsumenterna Förtroende och trovärdighet

3 4.5.2 Branden i Västmanland Regeringskris Påverkas ni av andra aktörer och på vilket sätt inom respektive område enligt strukturen ovan, positivt eller negativt? Rättigheter För de följande delarna svarar SR inte enligt MRTV:s struktur Från lokal till global konkurrens Den globala marknaden Utvecklingen på olika marknader jämförelsen med USA Spektrum, mobilt bredband och oförutsägbara distributionskostnader Uppkopplade bilar och hårdare konkurrens Digitalradio en helt ny marknad Vilken betydelse och roll bedömer ni att ni har i den pågående förändringen av mediemarknaden? Sveriges Radios planerade utveckling under tillståndsperioden Del 2. Vad anser ni om systemet med förhandsprövning av nya tjänster? Varför har inga nya tjänster anmälts till förhandsprövning? Bör systemet med förhandsprövning förändras och på vilket sätt?

4 Myndigheten för radio och tv har regeringens uppdrag att dels analysera hur public servicebolagens verksamhet påverkar marknaden, dels analysera systemet med förhandsprövning och vid behov föreslå ändringar. Båda uppdragen ska rapporteras senast den 1 september De ska ingå som delunderlag i den översyn av bolagens verksamhet som ska göras efter halva tillståndsperioden dvs under Myndigheten har även för avsikt att återkomma och bjuda in olika aktörer till intervjuer. Under våren ska ett utkast till rapport lämnas för offentlig konsultation. Som ett led i arbetet med uppdragen har myndigheten ställt en rad frågor till public servicebolagen och till ett stor antal andra aktörer som rättighetsorganisationer, produktionsbolag, mediebolag inom radio och tv, tidningsföretag samt företag inom distributionssektorn. Sveriges Radio konstaterar att medielandskapet är i stark och snabb förändring. Drivkraften är i mångt och mycket digitaliseringen som påverkar alla delar av samhället. Gränserna mellan medieslag, medieaktörer och andra angränsande verksamheter suddas ut. Medieföretag kommersialiseras och diversifieras. Nya, framförallt internationella aktörer, som t.ex. Google och Facebook, och de möjligheter som tekniken ger en bred allmänhet att både producera innehåll och konsumera på nya sätt, förändrar synen på medier, nyhetsförmedling, kommunikation och interaktion. Både definitionen av vad ett mediebolag och vad en mediemarknad egentligen är förändras kontinuerligt. Flera av dagens stora globala aktörer har etablerats under senare år, i takt med internetekonomin som har en mycket stark tillväxt. Hur det kommer se ut i framtiden, vilka av dagens aktörer som finns kvar och vilka nya som tillkommit med nya tjänster, är svårt att förutspå. Därför blir en analys ett nedslag i den utvecklingsprocess som pågår. En analys, som om den skulle göras om något år, skulle bli en annan den som görs nu. MRTV har fått ett komplext och omfattande uppdrag. Först måste mediemarknaden definieras, dvs vad är en mediemarknad? Vilka olika aktörer är aktiva på mediemarknaden? Hur de olika, internationella, nationella, regionala och lokala aktörerna samverkar, konkurrerar och på annat sätt påverkar varandra och vilken betydelse detta får för människor i Sverige? Relevanta aktörers position och andelar på marknaden ska beskrivas och analyseras. Detta ska sedan ställas i relation till det uppdrag som de tre public servicebolagen har fått av riksdag och regering, att bedriva verksamhet i radio, tv och på internetbaserade tjänster, dvs på de plattformar där publiken finns. Därefter ska slutsatser dras hur public service verksamhet påverkar marknadens aktörer och vice versa. Myndigheten har valt att arbeta enligt en övergripande modell hur medieinnehåll kan skapas, distribueras och konsumeras. Strukturen är att dela in i fem områden från rättigheter, produktion, mediebolag, distribution till konsumenter. MRTV konstaterar att det kan bli aktuellt att dela in ytterligare områden eller delområden. Modellen är inte helt oproblematisk. Den ger intryck av en enkelriktad rörelse från rättigheter till konsumenter som kan leda fel. Sveriges Radios bedömning är att modellen behöver revideras. Enligt vår uppfattning bör utgångspunkten och huvudfokus vara publiken. 3

5 De strukturella förändringarna på mediemarknaden är genomgripande på ett sätt som aldrig förekommit tidigare och vi har sannolikt bara sett början av effekterna av dessa förändringar. I grunden ligger de två stora förändringsprocesserna som pågått med full kraft i mer än tio år: Digitaliseringen av medielandskapet Globaliseringen av medielandskapet Som en följd av dessa omvälvande förändringar finns flera starka pågående utvecklingstrender: Fragmentiseringen, där medieutbudet blir allt mer individanpassat och styrt av algoritmer Viraliseringen, med en ökande rundgång av medieinnehåll En effekt av dessa förändringar är att det blivit allt svårare för medieföretagen att både få resurser att göra originaljournalistik och att nå ut med detta, trots att publiken lägger allt mer tid på mediekonsumtion. Sveriges Radios mätningar visar att traditionell radio står sig starkt. Nära 5 miljoner lyssnar någon gång varje dag via FM eller digitala plattformar, och närmare 7 miljoner varje vecka. Antalet lyssnade minuter minskar men räckvidden är bland den största i Europa. Radio når i stort sett alla. Detta är ett faktum samtidigt som det sker stora förändringar genom internets utveckling. Sedan 2007 har den tid en svensk lägger på internet en genomsnittlig dag fördubblats, från 60 till 120 minuter. Samtidigt har tiden som lagts på radio, tv och tidningar minskat. Även om man räknar in lyssnandet, tittandet och läsandet på digitala plattformar har radio minskat från 99 till 81 minuter, tv från 99 till 94 minuter och tidningar från 28 till 19 minuter (Källa: Mediebarometern 2013, Nordicom). Den enskilt största förändringen sedan Nordicom inledde sina mätningar på 70-talet inträffade 2013 då tiden som lades på internet ökade från 96 till 120 minuter. Hela denna ökning kan härledas till den explosiva ökningen av användandet av sociala medier. År 2013 var 47 % av svenskarna på sociala medier en genomsnittlig dag. I alla åldersgrupper under 45 år är det fler som använder sociala medier en genomsnittlig dag än som lyssnar på radio. Framför allt ökar tiden som läggs där mycket snabbt i alla åldersgrupper, i takt med att fler använder flera medieslag samtidigt och i takt med att internetanvändandet i de smarta telefonerna ökar. Enligt rapporten Svenskarna och internet 2014 lägger svensken i genomsnitt 8 timmar i veckan på internetanvändande i mobilen. Ökningstakten är mycket snabb och i alla åldrar upp till 55 år använder en majoritet dagligen mobilen för att komma åt internet. I gruppen år är det hela 86 %. Så sent som 2011 nådde ingen åldersgrupp upp över 50 %. På några få år har genombrottet för smarta telefoner alltså skapat en helt ny daglig vana hos en väldigt stor del av befolkningen. Påfallande är att internetanvändandet i mobilen nu ökar väldigt kraftigt i hemmet: från 11,1 timmar per vecka 2013, till 12,9 timme per vecka Det visar att mobilsurfandet och app-användandet tar mer plats där tidigare tv, radio och tidningsläsande varit som starkast. Detta får naturligtvis stora följder för mediekonsumtionen. Det möjliggör nya sätt att nå publiken, vilket gör att alla medieföretag i dag försöker förbättra sitt mobila erbjudande. Det förändrar också konkurrenssituationen på ett omvälvande sätt, eftersom användandet i högre grad än tidigare handlar om annan internetkonsumtion än traditionella medier. När intervjupersonerna i Svenskarna och internet får frågor om vilka 5 appar de använder mest domineras svaren av sociala medie-tjänster som Facebook, Instagram och Spotify, jämte spel och olika nyttotjänster. 4

6 De globala mediejättarnas ställning på den svenska mediemarknaden är i dag oerhört stark och i många fall dominerande. Det har helt förändrat annonsmarknaden, där miljardintäkter flyttat till aktörer som Google, Youtube och Facebook, och även ändrat förutsättningarna för många affärsmodeller. Men även för public service har globaliseringen fått stora effekter, när det gäller möjligheten att nå fram till publiken i en stenhård konkurrens om dess tid. I dag har 68 % av svenskarna ett Facebookkonto, 28 % finns på Instagram, 19 % på Twitter. Youtube är den största tv-plattformen och ritar tillsammans med strömningstjänster som Netflix och HBO om den svenska tv-kartan, samtidigt som hushållens utgifter för digitalt tv-tittande snabbt stiger. Spotify har intagit en särställning bland de strömmande musiktjänsterna, men möter ny konkurrens från Beats, Google, Itunes och Deezer. På plattformar som Facebook och Twitter har innehållsleverantörer som Buzzfeed, Upworthy och alla de viralsajter som följt i deras spår tagit stor plats i publikens flöden. Skiftet från sök till social har gått exceptionellt fort och får stora följder för alla medieaktörer. De stora aktörerna styr i dag en stor del av mediekonsumtionen, via sökresultat, individanpassning och algoritmer som anpassar publikens flöde för att optimera annonsexponeringar. Den gemensamma publikupplevelsen inträffar alltmer sällan. I stället växer det fram allt starkare parallella medievärldar, med skräddarsydda flöden. De sociala mediernas kommersialisering och styrning har ökat i snabb takt, liksom deras ambition att själva agera som innehållsaktörer. Det ställer stora krav på alla som arbetar med sociala medier för att nå ut till publiken. Begreppet marknad har totalt definierats om, i och med att publiken blivit alltmer medskapande och genom att publikens egna flöden på avgiftsfria sociala medier blivit starka nav i all mediekonsumtion. I och med det måste man också definiera om de underliggande begreppen och framför allt synen på i vilken utsträckning olika medieföretag har en marknadspåverkan eller en dominerande position. Rättigheter är fortfarande ett centralt begrepp, men det är inte längre lika låst, när t.ex. publiken tillåts skapa sina egna versioner av populära sånger på plattformar som Youtube. Upphovsrättsskyddat material är också mycket bredare tillgängliggjort än tidigare. Förr kunde musikinnehåll på olika radiokanaler beskrivas som särskiljande och konkurrenskraftigt, i dag finns det tillgängligt och mer därtill på en rad strömmande musiktjänster eller internetradiokanaler. Produktion är också ett begrepp som förändrats från grunden. Genomslaget för, och i många fall, dominansen av användargenererat material på många medieplattformar (både sociala och traditionella) har gjort att publiken i dag är en central medieproducent. I allt fler sammanhang består medieproduktion av en hybrid mellan medieföretagens utbud och publikens bidrag. Mediebolag är inte heller lika enkelt att definiera. De gamla listor över de största medieföretagen som funnits i t.ex. standardverket Massmedier (Ekerlids) eller rapporter som Den svenska mediemarknaden (Nordicom) är inte längre tillräckliga för att beskriva vilka företag som är aktörer gentemot den svenska publiken. Där saknas många av de globala aktörer som i dag bör beskrivas som de allra viktigaste i sin påverkan av den svenska publikens medievanor och hur dessa förändras. Det är företag som Google/Youtube, Facebook/Instagram och Spotify, Netflix, HBO, Twitter m fl. Här saknas också en lång rad nya innehållsleverantörer som kan spela en viktig roll som nischaktörer. Som exempel kan nämnas Handelsbanken/EFNs satsning på affärsjournalistik på tv-området, även sajter/communities som Avpixlat och Flashback, som av många används som och ses som nyhetskällor. 5

7 Distribution är också alltmer komplext, när material delas och sprids digitalt på helt nya sätt. Merparten av mediebranschens aktörer finns i dag på parallella plattformar. Konsumenternas roll i strukturen är, som framgår av inledningen, central. Den är början av kedjan, snarare än slutet. Valmöjligheterna för konsumenten att ta del av eller avstå från traditionellt medieinnehåll har aldrig varit större, och därtill kommer explosionen av användargenererat innehåll på sociala medieplattformar. Sätten som innehållet når publiken ökar också i snabb takt, när allt större delar av samhällsmiljön blir uppkopplad. The internet of things och trenden med wearables gör att medieinnehåll i dag kan nå publiken utan att gå via traditionella medieplattformar över huvud taget. En beskrivning av den svenska mediemarknaden och olika aktörers påverkansgrad som inte tar hänsyn till alla dessa faktorer som nämns ovan kan aldrig bli rättvisande. Särskilt viktigt är att beskrivningen utgår från ett publikperspektiv, eftersom det är publikens valmöjligheter som står i centrum, och inte från ett traditionellt producentperspektiv. I rapporter som Medieutveckling 2014 från MRTV är det dock fortfarande en producentstyrd syn som dominerar. Där finns de globala och sociala mediejättarna med i liten grad, vilket ger en skev bild av hur verkligheten ser ut. Av ovan framgår svårigheterna med att svara på enkäten enligt MRTV:s övergripande struktur. Men med detta sagt följer här en beskrivning av Sveriges Radios verksamhet inom de olika delarna. 6

8 Sveriges Radio verkar i stort sett på hela den svenska marknaden när det gäller rättigheter, med undantag för film- och tv-marknaden. Eftersom upphovsrätt är gränsöverskridande till sin natur verkar Sveriges Radio även utanför landets gränser genom att förvärva i t.ex. musik-, sport- och nyhetsrättigheter från utländska rättighetshavare. Sveriges Radio är ett programproducerande företag och innehållet i programmen består av egenproducerade rättigheter (där till viss del av företaget beställda produktioner ingår) och av inköpta rättigheter. Rättigheterna består främst av de anställdas upphovsrätter, som Sveriges Radio förvärvat fullt ut genom sina kollektivavtal. Utöver dessa förvärvas upphovsrätter för programproduktion till musik, litteratur, bilder (stillbilder i huvudsak) samt rättigheter till sport och nyheter mm. För att förvärva rättigheter förhandlar och tecknar Sveriges Radio avtal med ett stort antal företag, organisationer, branschföreningar, förbund och så kallade collecting societies. De större och mer omfattande avtalen (ett 50-tal) är centrala och väsentliga för programverksamheten både innehållsmässigt och ekonomiskt. Sveriges Radio arbetar kontinuerligt med rättighetsfrågor såväl strategiskt som operativt. Strategiskt sker detta genom att rättighetsfrågorna är nära kopplade till och följer SRs publicistiska strategi. Som del av det strategiska arbetet ingår t.ex. att välja vilka nya affärspartners som vi vill inleda samarbeten med. Här ingår att ta ställning till på vilket sätt vår modell på rättighetsområdet kan infogas i oftast en helt kommersiell kontext utan att vi gör avkall på vårt public serviceuppdrag. Det kräver strategiska ställningstaganden liksom nytänkande och ibland omprövning av hur vi tidigare förhållit oss till olika rättigheter. Operativt arbetar Sveriges Radio med rättighetsfrågorna genom att vara en professionell affärspartner i förvärv av rättigheter samarbeta med mediebolag och aktörer bevaka omvärldsfrågor av betydelse inom rättighetsområdet själva eller tillsammans med andra debattera och diskutera frågor som är av betydelse för verksamheten arbeta med att modernisera SR:s administration av rättigheter kontinuerligt se över behovet av rättigheter och våra kostnader för rättigheter 7

9 Sveriges Radio producerar FM-radio i fyra rikstäckande kanaler, P1, P2, P3 och P4 samt i 28 lokala kanaler. På 25 orter i landet finns, producerar och sänder Sveriges Radio. Dessutom sänder Sveriges Radio kanalen SR Metropol, Radio Sweden P6-89,6 i Stockholm och Din gata i Malmö. I Stockholm finns även P2 Musik som enbart är musikbaserad till skillnad mot övriga landet. I Stockholm sänds programmen som är baserade på olika språk i kanalen Radio Sweden P6-89,6. Förutom FM-kanalerna sänds även de webbunika kanalerna P3 Star, P2 Världen, SR Sàpmi, P2 Klassiskt, Radioapans barnkanal och SR Sisu. Dessa sänds även via Sveriges Radios existerande digitala kanaler i marknätet (DAB). I Stockholm finns även Sveriges Radios egen konsertarena Berwaldhallen, med kör och orkester, vars framträdande kan höras främst i P2. De allra flesta av Sveriges Radios program har också en egen hemsida med information om programmet, sändningstider, redaktion och kontaktinformation. Sveriges Radio tillgängliggör utbud för efterhandslyssning via de digitala plattformarna och via poddradio. SR är naturligtvis även aktivt och närvarande på flera av de stora sociala medieplattformarna, något som blir allt viktigare för att nå och ha dialog med publiken. P1 som är Sveriges Radios talade kanal erbjuder främst program inom genrerna nyheter, samhälle, livsstil, vetenskap och kultur. Här sänds grävande journalistiska program som Kaliber och mediegranskande program som Medierna. I P1 finns utrikesmaterial och nyheterna har såväl korta som längre sändningar under dagen. Förutom SVT:s nyhetsprogram, Aktuellt och Rapport, är det få aktörer i Sverige som kan mäta sig med den tyngd som finns i Sveriges Radio P1. P2 är Sveriges Radios kanal för musikprogram inom jazz, klassiskt, folkmusik och konstmusik. Kanalen har också uppdrag att sända program på andra språk än svenska. I P2 sänds program på minoritetsspråken finska, tornedalsfinska/meänkieli, samiska och romani chib men också program och nyheter på invandrarspråken kurdiska, arabiska, engelska och somaliska. P3 är radio för och av unga människor i Sverige. Skön, rolig och viktig radio med ett innehåll att skratta åt, reagera på, sjunga med i eller städa till. P3 satsar på ett brett program- och nyhetsutbud som riktar sig brett till publiken och men även något smalare. Musikandelen i P3 ligger på cirka 60 %. Kanalen sänds dygnet runt men samsänds med grannkanalen P4 under nattetid. P4 är Sveriges Radios breda kanal med rikssändningar och även nedbruten i 25 lokala kanaler med nyheter, kultur, samhälle, sport, trafik och service. P4 är också kanalen som under vissa tider sänder de breda stora populära programmen. Här hörs bland annat Radiosporten, Karlavagnen, Ring så spelar vi och Melodikrysset. Sveriges Radios Ekoredaktion sänder dygnet runt alla dagar på året och Ekots sändningar hörs i samtliga av Sveriges Radios kanaler. Sveriges Radio har också nordens största korrespondentnät med 17 utrikeskorrespondenter och fyra ämneskorrespondenter. Trafik och service, dygnet runt året om, är ett av de allra viktigaste områdena för lyssnarna. Sveriges Radios sändningsledning finns därför alltid på plats för att snabbt kunna gå ut med trafikinformation eller samhällsstörningar. Redaktionen sköter också VMA (viktigt meddelande till allmänheten) Något som är extra viktigt när det sker stora störningar i samhället som exempelvis stormen Gudrun 2005 eller brandkatastrofen i Västmanland P4 är Sveriges Radios beredskapskanal. 8

10 Sveriges Radios verksamhet i allmänhetens tjänst styrs genom riksdagsbeslut som ger inriktning för regeringens utformning av public serviceuppdraget. Det har formuleras i ett sex-årigt sändningstillstånd som gäller Därutöver anger regeringen medelstilldelningen i de årliga anslagsvillkoren samt villkor för organisation, redovisning och förhandsprövning av nya programtjänster. I anslagsvillkoren anges även den kompletterande verksamheten som syftar till att utveckla och stödja radioverksamheten, som exempelvis de digitala plattformarna via webb och mobil. Några av grundförutsättningarna för Sveriges Radios public service-uppdrag är: Oberoende och opartiskt Verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra maktsfärer i samhället. Det är särskilt viktigt att SR slår vakt om programområden som är betydelsefulla för allmänintresset. Sveriges Radios sändningar ska vara opartiska och sakliga samt beakta den vidsträckta yttrande- och informationsfriheten. Tillgänglighet och mångfald Sveriges Radio har ett brett uppdrag. Verksamheten utgår från ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt utmärks av hög kvalitet. Programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen samt som helhet präglas av folkbildningsambitioner. Tillgänglighet ska särskilt beaktas för personer med funktionsnedsättning samt för språkliga och etniska minoriteter. SR har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället. Nyheter, kultur, barn och unga Sveriges Radio ska bevaka, granska och förmedla nyheter och ge den information som behövs för att ta ställning i samhälls- och kulturfrågor. Sveriges Radio ska bevaka, spegla och granska kulturlivet och erbjuda ett mångsidigt kulturutbud. Sveriges Radio ska erbjuda ett varierat utbud av program för och med barn och unga, på deras egna villkor. Säkerhet och beredskap Sveriges Radio ska upprätthålla en hög säkerhet för produktion och distribution som ska klara svåra påfrestningar i samhället med så korta sändningsavbrott som möjligt. SR ska även kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten om en behörig myndighet begär det. I Sveriges Radios uppdrag ingår att kärnverksamheten, det vill säga programutbudet, tillgängliggörs på olika plattformar. Det ingår också att bedriva verksamhet digitalt som syftar till att utveckla och stödja kärnverksamheten. Sveriges Radios strategi vilar därför på tre ben: de marksända radiosändningarna, våra egna digitala plattformar och sociala medier. Tillsammans kompletterar de och förstärker varandra, för att på så sätt nå publiken utifrån behov. Sveriges Radio är närvarande på de plattformar där publiken finns och sorterar och paketerar innehållet så att det ska nå ut. Att möta publiken där den är, är ett av de strategiska målen för tillståndsperioden. 9

11 Nedan följer en översikt över de olika distributionskanalerna och vad som återfinns där i nuläget: FM: P1, P2 Riks, P2 Musik, P3, P4, Radio Sweden P6, SR Metropol, P3 Din Gata DAB (Stockholm, Göteborg, Malmö, Luleå): P1, P2 Klassiskt, SR Sisuradio, P3 Star, Radioapans knattekanal, P2 Världen, DAB Event IP: samtliga FM- och DAB-kanaler, samt evenemangskanaler för bl.a. direktsänd sport, SR Sápmi, nyhets- och aktualitetsutbud på engelska, ryska och tyska till en internationell publik, icke-direktsända poddspecialer, nyhetsutbud samt kompletterande material till nyhets- och programutbudet. Tjänsterna finns på sverigesradio.se (för datorer, surfplattor och smarta telefoner) och mini.sverigesradio.se (för enkla telefoner). Sveriges Radios appar är gjorda för operativsystemen Ios och Android. Den största tjänsten är Sveriges Radio Play, som även finns för Windows Phone. Därutöver presenteras delar av utbudet i olika specialappar, som Melodikrysset, Radiosporten Play (avvecklas 2015) och Radioapans banankalas. Försökssändningar med marksänd digitalradio (DAB+) över Stockholm, Uppsala och Gävle: P3, P2 Musik, P4 Stockholm. Satellit: Sveriges Radio sänder två programtjänster via SVT World: dels SR P4 (lokala kanaler alternerar), dels en kombination av P1 tillsammans med delar av ut budet på nationella och andra minoritetsspråk. Sändningarna når bland annat Asien, Afrika och Nordamerika. Kabel-TV (ComHem): P1, P2, P3, SR Sisuradio. API: Via öppet API (Application Programming Interface) kan den som vill bygga egna tjänster med Sveriges Radios innehåll. Genomsnittlig veckoräckvidd FM (broadcast) 6,4 miljoner Sverigesradio.se 1,3 miljoner Sveriges Radio Play Eftersom de olika plattformarna överlappar varandra går siffrorna inte att lägga ihop. Undersökningar tyder på att ca personer uteslutande använder SR digitalt Därför är den beräknade nettoräckvidden 6,8-7 miljoner. Räckvidden, särskilt den digitala räckvidden, varierar också med säsong och händelser. Se diagrammen nedan. Den kan dock antas stiga över tid. I november 2014 var den digitala räckvidden ca 1,5 miljoner/vecka och FM-räckvidden 6,4 miljoner. 10

12 Besökare år, Sveriges Radios digitala plattformar, en genomsnittlig vecka, juni november 2014 Källa: Orvesto Internet, TNS SIFO Total nettoräckvidd sverigesradio.se Sveriges Radio Play Jun 2013 Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan 2014 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Knappt 1,5 miljoner människor, år, besöker Sveriges Radios digitala plattformar en genomsnittlig vecka. 1,3 miljoner besöker sajten sverigesradio.se via dator, mobil eller surfplatta använder lyssningsappen Sveriges Radio Play. 60 procent 1, eller 4,5 miljoner, lyssnar på Sveriges Radios direktsända kanaler en vanlig dag. Räknar man in befolkningen över 80 år har Sveriges Radio närmare 5 miljoner dagliga lyssnare. 35 procent, eller 2,7 miljoner lyssnar på kommersiella kanaler. SR:s genomsnittslyssnare lyssnar totalt 2,5 timmar under ett dygn. De som lyssnar på kommersiell radio lyssnar i genomsnitt 1 timme. De allra flesta lyssnar via FM. 13 procent lyssnar på Sveriges Radios direktsända kanaler via internet under en vecka. De är inräknade i de 5 miljonerna ovan. 1,5 miljoner personer eller ca 20 procent av befolkningen i åldern år besöker SR:s internetbaserade plattformar under en vecka. 2 procent, eller ca , lyssnar på något från Sveriges Radio i efterhand en vanlig dag. Under en vecka lyssnar 16 procent på något i efterhand. 13 procent har lyssnat på program i efterhand under en vecka. 8 procent har lyssnat på kortare klipp. En del lyssnar naturligtvis på både och. 1 Nationella radioundersökningar i Sverige görs i åldersgruppen år. När inget annat sägs gäller siffrorna den gruppen. 11

13 4-5 procent av befolkningen eller ca personer, som använder Sveriges Radio under en vecka, har inte alls lyssnat via FM utan enbart använt utbudet, ljud eller text, digitalt via dator eller mobil. Sveriges Radio svarar för nästan 80 procent av det totala radiolyssnandet i Sverige, dvs Sveriges Radios marknadsandel är så stor. (Siffran varierar mellan 78 och 81 procent). Hälften av Sveriges befolkning hör en vanlig dag minst en nyhetssändning i radio från SR. 12 % av befolkningen följer/gillar en SR-kanal/ett program/radioprofil i sociala medier, framför allt Facebook. P1 når 14 procent eller 1 miljon lyssnare en genomsnittlig dag. P2 når 3 procent eller ca personer en vanlig dag. P3 når 15 procent eller ca 1,2 miljoner en vanlig dag. P3 är Sveriges största radiokanal bland unga vuxna, åringar. P4 når 42 procent eller 3,3 miljoner lyssnare en vanlig dag. P4 är Sveriges mest avlyssnade radiokanal. Den samlade kommersiella radion är något större än Sveriges Radio bland tonåringar. Mix Megapol är den största kommersiella kanalen. Den är ungefär lika stor som P3. Radiolyssnare i olika åldersgrupper för olika kanaler Radio SR PLR SR P1 SR P2 SR P3 SR P år 73,4 % 58,7 % 35,0 % 13,9 % 2,7 % 14,8 % 42,7 % år 56,2 % 32,6 % 37,4 % 4,8 % 0,9 % 8,6 % 23,2 % år 61,1 % 43,3 % 34,4 % 5,5 % 0,9 % 24,4 % 22,2 % år 77,0 % 56,3 % 49,0 % 10,8 % 1,4 % 18,1 % 41,2 % år 82,0 % 71,3 % 36,2 % 14,8 % 3,4 % 11,7 % 58,5 % år 85,5 % 83,5 % 14,0 % 33,6 % 7,3 % 5,0 % 65,4 % Siffrorna anger procent av befolkningen i de olika åldergrupperna som har lyssnat minst 3 minuter ett genomsnittligt dygn. Källor och mätmetoder Lyssnarsiffror i radio mäts med två olika metoder: Lyssnandet på rikskanaler mäts elektroniskt med en metod som kallas PPM (Portable People Meter). Lyssnande på lokala kanaler mäts med telefonintervjuer, och kallas CATI (Computer Assisted Telephone Interviews). PPM mäter lyssnandet i en panel. Panelen är ett Sverige i miniatyr avseende radiolyssnande och består av personer som sagt ja till att bära mätare som registrerar deras lyssnande. Varje radiokanal har en unik kod som mätaren, men inte det mänskliga örat, uppfattar. Telefonintervjuerna som mäter lyssnandet i lokalradioområdena pågår kontinuerligt under året, med undantag för jul, påsk och semesterperioden. Totalt ingår 40 mätveckor och intervjuer genomförs varje år. TNS Sifo sköter mätningarna med båda metoderna åt den svenska radiobransch 12

14 Som uppdragsgivare och inköpare av rättigheter har SR betydelse för rättighetsmarknaden. Denna marknad har samtidigt blivit alltmer global. Antalet aktörer på marknaden har ökat. Det innebär att SR:s position ibland är mycket marginell och ibland mer betydande. I förhållande till svenska aktörer, som skådespelare och musiker, som i huvudsak verkar i Sverige, har SR en förhållandevis stor betydelse och är en viktig uppdragsgivare. Inom vissa områden som t.ex. det smalare svenska musik- och kulturutbudet är vi i stort sett den enda större uppdragsgivaren/inköparen. När det gäller sporträttigheter är vi å ena sidan mycket små som inköpare i jämförelse med tvområdets aktörer (sett utifrån ekonomi) men å andra sidan finns det nationella radiorättigheter på sportområdet som är frånkopplade från tv-rättigheterna och som har ökat i värde. Internationellt har SR haft svårt att hävda sig som enskild inköpare av sporträttigheter. Flera stora rättighetshavare föredrar att sälja hela rättighetspaket där radio ingår som en ur ekonomisk synvinkel ganska obetydlig del ofta inte ens särskilt prissatt. Det innebär att SR många gånger i sin tur tvingas förhandla med det eller de kommersiella tv-bolag som förvärvat rättigheterna i ett paket. Tv-bolagen har då ett naturligt intresse av att trissa upp prisnivån för radio för att få kostnadstäckning för de galopperande nivåerna på tv-sidan. Inom radiobranschen finns en tradition av att rättigheter ska vara icke-exklusiva. Det innebär att ett bolags förvärv av radiorättigheter inte utestänger andra radiobolag. På tv-sidan är förhållande det omvända vilket självklart innebär en scenförändring i de fall tv-bolag köper hela paket av rättigheter till sportevenemang. SR arbetar i olika sammanhang aktivt för att radiorättigheter fortsatt ska vara icke-exklusiva, såväl nationellt som internationellt. SR:s strategi bygger på tre ben; radiosändningarna i marknätet, de digitala plattformarna samt spridningen och dialogen i de sociala medierna. Standarderbjudandet till publiken ha programinnehåll såväl genom direktsändningar som tillgängligt nedladdningsbart i efterhand via digitala plattformar. Det innebär att det krävs nya rättigheter, att ingå i nya samarbeten och att sluta avtal med aktörer som SR inte tidigare haft relationer med. Under 2013 sände Sveriges Radio totalt timmar radio. Av dessa var timmar förstasändningar i FM, DAB och webb timmar var repriser. Förutom den stora andel lokalt producerad radio så svarar även de lokala stationerna utanför Stockholm för en stor del av allmänproduktionen i rikssändningarna. Den andelen skall vara minst 55 % enligt gällande villkor. Under de senaste tre åren har den nivån legat på 56 %. Där ingår såväl intern som extern produktion utanför Stockholm. 13

15 Av de totala programinvesteringarna går cirka 25 % till extern medverkan. Cirka hälften av detta är inköp av produktioner, så kallad produktionsutläggning. Sveriges Radio lägger idag ut produktioner inom samtliga genrer förutom nyheter. Under början av 2000-talet uppmanades Sveriges Radio att i högre grad anlita externa produktionsbolag och enskilda producenter. I sändningstillståndet konstaterades att: SR skall under tillståndsperioden sträva efter att öka antalet produktionsutläggningar, samarbetsprojekt och inköp av program. De ökade utläggningarna har inneburit att Sveriges Radio aktivt lagt grunden för och därmed möjligheterna att utveckla en tidigare i stor sett obefintlig marknad för externa radioproduktionsbolag. Det är Sveriges Radio som är den huvudsakliga uppdragsgivaren eftersom den kommersiella radion inte alls i samma omfattning svarar för programinköp. Ett tiotal större bolag har vuxit upp. Idag producerar dessa bolag program åt Sveriges Radio för närmare 75 miljoner kronor om året. Det är bolag som Filt AB, SMT Radio AB, Munck AB, A-One Produktion AB, Lokatt Media HB, Massa Media i Piteå AB, Tredje Statsmakten Media AB med flera. Dessa bolag producerar bland annat P1-program som Stil, Plånboken, Medierna och Kropp & Själ. Det är P2-program som Opera-Bänkad med Ella och Lördagsmorgon med Eric Schüldt. P3-program som Lilla Al-Fadji, P3Spel och Hallå P3. P4-programmen Elving möter och P4 Dans. Men också barnprogrammen 1000 modiga frågor och Sommarlov. En programbeställning görs av Sveriges Radio. Produktionsbolaget producerar i enlighet med de krav som specificeras i beställningen. Sveriges Radio har ofta en exekutiv producent som är garant för att produktionen uppfyller alla krav i sändningstillståndet, som till exempel objektivitet och trovärdighet. Självklart är det alltid Sveriges Radio som är ansvarig utgivare för programmen och därmed också ytterst ansvarigt för att programmen lever upp till de kvalitetskrav som ställs samt följer villkor, regler och lagar. Totalt anlitar Sveriges Radio över bolag större produktionsbolag, enmansbolag, aktiebolag, handelsbolag etc som producerar alltifrån återkommande program till enstaka inslag. Sveriges Radio har under 2014 börjat köpa så kallade poddradioproduktioner, även av företag som tidigare inte varit aktiva på radiomarknaden. Det är bland annat bolaget Spoon Publishing AB som producerade kriminaljournalistikpodden Mordutredarna, Studio Lizette AB som gör den filosofiska podden Men Herre Gud vad tror du på? och Belladante AB som producerar odlingspodden Grönsakslandet. Förutom inköp så producerar även Sveriges Radio program tillsammans med olika producenter och kulturinstitutioner. Under 2013 genomfördes samarbeten med kulturinstitutioner vilket resulterade i timmar radio. Ett exempel som uppmärksammades var ett projekt som genomfördes tillsammans med Folkteatern i Göteborg, Dramaten, Kulturhuset Stockholm, Svensk biblioteksförening, två studieförbund samt alla Sveriges länsteatrar och ett tiotal stadsteatrar. Projektet gick under namnet Världshistorien och blev totalt 365 nyskrivna pjäser. Det var ett samarbetsprojekt som resulterade i många arbetstillfällen för kulturproducenter och skådespelare i hela landet. Programmen sändes varje dag under Utöver de över 300 miljoner kronor per år som Sveriges Radio betalar till externa medarbetare och produktionsbolag så avsätter Sveriges Radio cirka 130 miljoner kronor årligen för musikrättigheter för att kunna sända musik i programmen. Dessa pengar fördelas sedan av upphovsrättsorganisationerna till musiker, kompositörer, textförfattare och förläggare. 14

16 Medverkande Mkr 44,3 47,9 48,5 50,2 47,4 53,7 50,7 Pgmanställda 72,1 90,7 100,8 106,2 97,5 90,5 91,9 Summa 116,4 138,6 149,3 156,4 144,9 144,2 142,6 Produktionsutläggning 120,3 142, ,4 180,9 187,7 164,4 Samprod 1,3 4,4 2,2 1,6 2,2 2,1 1,6 Förvärv av sändningsrätt 0,9 2,3 0,4 1,5 0 0 Summa 122,5 148,2 19,7 181, ,8 166 Totalt 238,9 286, ,9 327,9 334,1 308,6 Antal bolag Ur Sveriges Radios Public Service redovisningar När frågor ställs om public service roll på mediemarknaden måste de belysas i en bred kontext. Sveriges Radio ägs varken av staten eller kommersiella aktörer utan av en stiftelse. Utbudet är helt fritt från reklam. Uppdraget vilar på demokratisk grund. Sveriges Radio ska finnas till för alla med ett starkt oberoende utan att behöva ta redaktionella hänsyn till politiska och kommersiella intressen. Public service är en samhällsinstitution som står för mer än sina program och utbud. Frågan om marknadspåverkan måste därför ställas mot Sveriges Radios samhällsnytta. Att Sveriges Radio uppfattas som en viktig samhällsfunktion bekräftas av att 86 procent av svenskarna som anser att Sveriges Radio har ganska, eller mycket stort, värde för samhället. Det är fler än de 72 procent som anser att Sveriges Radio har ett ganska eller stort värde för dem personligen. Det kan tolkas som att public service spelar en viktig roll i samhället och i människors vardag. Uppgifterna kommer från en årlig Attitydundersökning som Novus Group gör på uppdrag av Sveriges Radio. I undersökningen 2014 svarar också 76 procent att de är nöjda med Sveriges Radios program, 74 procent svarar att företaget är viktigt för kulturupplevelser och över 90 procent att Sveriges Radio är viktigt för nyhetsförmedlingen i Sverige. Av dem som använder Sveriges Radio i mobilen svarar en ännu större andel, 98 procent, att Sveriges Radio är viktigt för nyhetsförmedlingen. 15

17 Källa: Novus Group, Attitydundersökning för Sveriges Radio, december respondenter år. Samhällsnytta handlar inte bara om att leverera ett kvalitativt utbud. Public service ska inte betraktas som enbart ett kvalitetsbegrepp, utan står för något betydligt mer. Den svenska public servicemodellen tjänar numera som en förebild både i Europa och stora delar av världen. Sveriges Radio får ofta internationella besökare som är intresserade av att lära mer om det svenska systemet. Begreppet bygger på några viktiga grundfundament: Ägarmodellen med en förvaltningsstiftelse vars främsta uppdrag är att säkra oberoendet mot staten Sändningstillstånd med långsiktiga och tydliga villkor och krav Finansieringsmodellen där radio- och tv-avgiften står för en oberoende finansiering utanför statsbudgeten Oberoendet, ägarstiftelsen, tydliga sändningstillstånd och en oberoende finansieringsmodell bidrar sammantaget till ett oberoende public service och därmed ett högt förtroende hos allmänheten. Public servicekommittén resonerar i sitt betänkande utifrån gränsdragningen mellan marknadsstörning (market failure) och public service-bolagens demokratiska, sociala och kulturella kärnvärden. Ibland framställs det i debatten som om public service primärt ska göra det som kommersiella aktörer inte gör. Utredningens slutsats var att public service har ett demokratiskt värde och att programbolagen inte primärt har som uppgift att fylla det tomrum som kommersiella aktörer lämnar. Public service ska även i fortsättningen ha ett brett uppdrag som tillgängliggörs på det sätt som behövs för att nå publiken. Utredningen ansåg det självklart att Sveriges Radio och de övriga public servicebolagen ska ta tillvara och utnyttja de möjligheter som den nya tekniken ger. Den svenska public service-modellen med tre separata bolag, Sveriges Radio, SVT och UR bidrar i sig till samhällsnyttan. Tre bolag med olika uppdrag, fokus, inriktning och möjligheter att nå ut till målgrupperna tillför en mångfald och hög variation i medieutbudet. UR med sitt särskilda utbildningsoch folkbildningsuppdrag kompletterar SRs och SVTs redaktionella utbud. Konsumenterna får som helhet ett mer diversifierat och mångfacetterat utbud med olika perspektiv och utgångspunkter. 2 Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service SOU 2012:59 16

18 Valbevakningen är ett gott exempel på hur väljarna på olika public service-plattformar tagit del av ett brett och mer varierat utbud inför valen till Europaparlamentet samt riksdag, kommun och landsting. Den svenska modellen med tre separata bolag uppmärksammas nu även internationellt. I den brittiska debatten, till exempel inför BBC:s nya tillståndsperiod från 2017 har den svenska organisationen omnämnts som ett intressant exempel på hur mångfalden i nyhetsbevakningen säkras och utbudet för olika målgrupper förbättras jämfört med ett sammanslaget public service-bolag. Regeringens proposition 4 inför public servicebolagens innevarande sändningstillståndsperiod slår fast det breda uppdraget. Samtidigt ska public servicebolagen fortsätta ta ett särskilt ansvar för en rad områden som är viktiga för samhället men inte alltid för de kommersiella medierna. Sverige Radio ska självständigt bedöma var programutbudet ska tillgängliggöras. Den ska baseras på publikens efterfrågan och tillgång till olika distributionsplattformar. Av anslagsvillkoren framgår att Sveriges Radio aktivt ska delta i den tekniska utvecklingen för produktions- och distributionsteknik. För att nå publiken är det nödvändigt att kärnverksamheten tillgängliggörs på olika plattformar. Enligt Europeiska kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd för radio och tv i allmänhetens tjänst får public serviceföretagen använda de möjligheter som den tekniska utvecklingen erbjuder för att uppfylla uppdraget. Det innebär att marknaden påverkas men det får inte ske oproportionerligt, dvs utöver vad som är nödvändigt för att fullfölja uppdraget. Valet att ha ett oberoende public service påverkar marknaden. Det ligger ofrånkomligen i public service roll och uppdrag. Enligt EU-kommissionens meddelande från 2009 grundas legitimiteten i ett brett definierat uppdrag på att det ställs kvalitetskrav på de tjänster som ett offentligt programföretag erbjuder. Sveriges Radio redovisar varje år verksamheten och hur uppdraget uppfyllts öppet och transparent i den sk public serviceredovisningen till Granskningsnämnden och regeringen. Bedömingen är att Sveriges Radio lever upp till uppdraget som helhet enligt tillstånd och villkor. Det gäller även frågan om nya tjänster. Hittills har Sveriges Radio inte lanserat någon ny programtjänst av väsentlig betydelse som behöver förhandsprövas enligt anslagsvillkoren och Granskningsnämnden har inte haft några invändningar. Allmänheten, och därmed även medieföretagen, har en god insyn i hur uppdraget utförs och hur radiooch tv-avgiften används. Det finns inget som tyder på att Sverige Radio oproportionerligt påverkar marknaden eller i övrigt går utöver det som public service-uppdraget kräver. Sveriges Radio redovisar 6 varje år hundratusentals sändningstimmar nyheter, minoritetsspråk, musik, program för barn och unga, radioteater, kulturbevakning och sport. Allt med god hörbarhet. Uppdraget innebär att nå ut till särskilda grupper i samhället som minoriteter och funktionshindrande, samt ha ett nyskapande utbud på svenska med hög kvalitet. Dessutom ska Sveriges Radio spegla hela landet och den variation som finns i befolkningen. Programverksamheten ska som helhet bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt utmärkas av hög kvalitet och nyskapande form och innehåll. Detta är högt ställda krav som innebär att det ges rimliga förutsättningar i form av en stabila och långsiktiga villkor och finansiering. 3 Se även fråga 2 under rubriken Konsumenterna, Förtroende och trovärdighet. 4 Regeringens proposition Bildning och tillgänglighet 2012/13:164 5 Europeiska kommissionens meddelande från kommissionen om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst (2009/C 257/01) 6 Sveriges Radios Public service-redovisningar. 17

19 Sveriges Radios roll på marknaden är därmed tydligt definierad och innebär en helt annan affärsmodell än den som gäller för de kommersiella mediebolagen. Det finns inga vinstkrav. Det primära målet är inte att maximera antalet lyssnare i utvalda kommersiellt intressanta målgrupper. Däremot är det helt avgörande att Sveriges Radio, som är kollektivt finansierat, når ut till hela befolkningen för att kunna utveckla och erbjuda ett utbud med relevans och legitimitet hos publiken. Sveriges Radio måste enkelt uttryckt finnas där publiken finns. Den tidigare regeringen betonade i propositionen Bildning och tillgänglighet 2013 de centrala delarna av uppdraget; nyheter, bildning och kultur. Sveriges Radio har därför ett särskilt ansvar att nå publiken med en daglig nyhets- och utrikesrapportering, fördjupning och analys. Regeringen anser att ett starkt skäl för att betona public servicebolagens nyhetsuppdrag är den ökade risken för kunskaps- och informationsklyftor i samhället och att det därför är viktigt att utbudet tillgängliggörs på de plattformar publiken använder. För Sveriges Radio är detta självklara och prioriterade delar av uppdraget som förtydligas i företagets vision och mål 7 för tillståndsperioden. Sveriges Radio fördelar huvuddelen av resurserna på kultur-, nyhets- och samhällsbevakningen. Andelen resurser som läggs på underhållning och sport är jämförelsevis liten. Källa: Sveriges Radios Public service-redovisning 2013 Sveriges Radio prioriterar undersökande journalistik. Det är ett medvetet val, denna form av journalistik är dock mycket kostnadskrävande. Undersökande reportrar lägger ned ett omfattande arbete under lång tid, ibland utan att veta om materialet i slutänden kan publiceras. Undersökande journalistik är dyr att producera, men är en viktig del av det samhällsgranskande uppdraget. 7 Sveriges Radios Vision & Mål Ett dokument som beskriver de strategiska målen under tillståndsperioden och uppdateras varje år. 18

20 Sveriges Radios organisation för undersökande journalistik bygger på samarbete över gränserna för redaktioner, kanaler, genrer och plattformar för utsändning. Arbetet leds av en samordnare för företagets undersökande journalistik. Samordnaren är chef för Ekots så kallade grävreportrar och har fortlöpande, dagliga kontakter med Kaliber i Göteborg som är ett specialprogram för undersökande journalistik, med SR:s reporternätverk som bedriver undersökande journalistik i de lokala kanalerna och med Dokumentärredaktionen som producerar program som ofta är nyhetsanknutna. Samordningen består i coaching av reportrar och producenter under arbete med grävreportage samt överväganden och planering i samband med publiceringar, t ex samarbeten med webbansvariga, ansvariga utgivare, nyhetschefer och programansvariga i de olika kanalerna. Sveriges Radios undersökande journalistik publiceras såväl lokalt som i rikssändningar och på de digitala plattformarna. Resultat av arbetet är levande och inträngande reportage, heta debatter såväl i lokala kanaler som i riksprogram och nyheter med stort genomslag i konkurrerande medier. Under de senaste åren har företagets unikt breda organisation för grävjournalistik uppmärksammats med en lång rad priser. Förutom att företagets reportrar belönats med Stora journalistpriset och Grävande journalisters pris har de också rönt internationell uppmärksamhet med bl a Prix Europa, Prix Italia, Rose d Or, New York Festivals radiopris och Investigative Reporters pris för främsta bidrag i alla kategorier Sveriges Radio har traditionellt tillhört de viktigaste källorna för kunskap om vår internationella omvärld. Under senare år - med växande påverkan av internationell politik och analys av ekonomi och konflikter på de svenska lokalsamhällena - har SR satsat ytterligare på utrikesbevakning. Det har skett med hjälp av s k ämneskorrespondenter. Resultatet är en utriksrapportering som vuxit i takt med publikens växande intresse, över gränserna för nyheter och program, såväl i rikssändningar som lokalt. Ett annat medvetet val är företagets prioritering av att anställa utrikeskorrespondenter framför att anlita s k stringers och frilansare med mer lösliga förbindelser. Anställda korrespondenter som är frekvent återkommande och är ständigt tillgängliga blir välkända profiler för publiken. De bygger identitet och tillit. Ur företagets synvinkel överväger fördelarna med anställda korrespondenter som är specialiserade på radioberättande, har ingående kännedom om företagets publicistiska riktning och är välkända i de olika redaktionerna. För korrespondenterna innebär anställning återkommande möjligheter till kompetensutveckling, att de genom arbetsgivaren har ett omfattande försäkringsskydd och får såväl grundläggande som uppdaterade säkerhetsutbildningar. Att korrespondenterna är anställda har betydelse för hela utrikesorganisationens stabilitet. Under 2015 har Sveriges Radio 21 utrikes- och ämneskorrespondenter samt en korrespondenttrainee till minne av Nils Horner. Därav 17 geografiskt placerade korrespondenter samt fyra ämneskorrespondenter. De senast tillkomna geografiskt placerade korrespondenterna, som tillträdde 2014, bevakar Sveriges närområden, dvs Baltikum, Polen och de nordiska länderna. Den senaste tillkomna ämneskorrespondenten, som tillträder 2015, har till uppgift att skildra utvecklingen inom global hälsa, i betydelsen internationell medicin och folkhälsa. Utöver området hälsa täcker en resande ämneskorrespondent nyheter, reportage och kommentarer om världsomspännande ekonomisk utveckling och dess betydelse i Sverige. En likaledes resande korrespondent skildrar ungdomars levnadsvillkor i olika länder. En särskild kulturreporter har till uppgift att fortlöpande rapportera om kulturella företeelser runtom i världen. Sammantaget är Sveriges Radio det medieföretag i Norden som har det största korrespondentnätet med 21 utrikes- och ämneskorrespondenter. 19

21 Under 2014 hade Sveriges Radios korrespondenter ca 1584 resdagar till en mängd länder på samtliga kontinenter. De besöker ofta länder, platser och konfliktfyllda områden där det finns anledning att iaktta försiktighet och vara väl förberedd för att inte komma till skada. Korrespondenterna får grundläggande säkerhetsutbildning och årliga säkerhetsuppdateringar som, förutom den erfarenhet som långvarig anställning ger, är avsedd att så långt möjligt minimera de riskerna. Sveriges Radio har den mest vittomfattande utrikesorganisationen bland svenska medier. Det ger publiken bilder av händelser och skeenden över hela världen, berättade för en svensk publik med dess referenser i politik, ekonomi, kultur, religion och levnadsförhållanden i övrigt. För att ytterligare befästa utrikesjournalistikens betydelse satsar SR under på samarbete mellan korrespondenter och reportrar på de lokala kanalerna. Den aktuella frågan om hur public service påverkar marknaden ställs i en tid när traditionella medier går igenom en strukturomvandling och ska ses i ljuset av svårigheterna att utveckla nya affärsmodeller digitalt. Sverige har en lång tradition av unikt starka lokala tidningar, sett inte minst i ett europeiskt perspektiv. Därför är det intressant att titta närmare på Sveriges Radios lokala uppdrag i relation till en mediemarknad i förändring. I den nyligen publicerade och uppmärksammade studien Landsbygd i medieskugga 8 beskrivs den förändrade lokala mediemarknaden. Rapporten beskriver oron för en mer centraliserad bevakning och effekten för de som bor på platser som saknar en lokal rapportering. Rapporten hänvisar även till tidigare medieforskning som visar att 85 % av alla nyheter om kommuner som producerades i traditionella medier kom från dagstidningarna. Tidningarna hade då både mest utrymme och flest journalister medan den regionala lokalradion, med färre reportrar, måste prioritera hårdare. Sveriges Radios lokala bevakning kan inte ersätta den lokala tidningens betydelse, bevakning och insyn i vad som händer närmast i samhället. De resurserna finns helt enkelt inte. En lokal P4-kanal har runt 20 medarbetare. Dessa journalister och tekniker ska klara av att bevaka förhållandevis stora områden under dygnets alla timmar. Sveriges Radio delar oron för en urholkad lokal journalistik och närvaro 9. Betydelsen av både ett starkt Sveriges Radio och en stark lokal press kan inte överskattas. Tillsammans ger de en mångfald av perspektiv som har stor betydelse för den lokala demokratin. När kommersiella lokala tidningar och tv lägger ned eller lämnar den lokala marknaden blir däremot det lokala public service-uppdraget allt viktigare. Sveriges Radios 25 lokala P4-kanaler får därmed en allt större betydelse. Det gäller tex P4:s roll som bärare av samhällsviktig information. Det blev på nytt tydligt under sommarens skogsbrand i Västmanland. Återigen visade det sig att radions beredskapsuppdrag, att nå ut brett till hela befolkningen vid extrema samhällspåfrestningar, har mycket stor betydelse. Under branden var Sveriges Radio det mediebolag som nådde störst andel av befolkningen. Även sociala medier spelade en viktig roll. 23 procent följde P4 Västmanland via sociala medier för att få uppdaterad och viktig information om den senaste utvecklingen Landsbygd i medieskugga. Södertörns Högskola, Gunnar Nygren, Kajsa Althén. Här hänvisas även till övrig medieforskning; Nygren 2001, Nygren 2003, Nord/Nygren Cilla Benkö på DN debatt Källa Novus Group. Se mer under fråga 2, Konsumenterna, Branden i Västmanland. 20

22 Det går inte att härleda ett samband med dagstidningarnas vikande upplagor och annonsintäkter eller att kommersiell tv överger lokal bevakning till Sveriges Radios närvaro på digitala plattformar. Ett reklamfritt Sveriges Radio konkurrerar inte med en annonsmarknad. Det är istället de stora nationella aktörerna på internet som Aftonbladet och Expressen, och de internationella som Google, Facebook mfl som lockar publik och därmed tar en allt större del av reklamintäkterna. Sveriges Radios digitala plattformar blir allt viktigare för att fortsatt nå allmänheten men huvuddelen av Sveriges Radios publik finns fortfarande i traditionell radio. Samtidigt har radion mycket tydligt ljudet i fokus på både den egna sajten och i mobilen. Ljudet är radions huvuduppdrag även på nätet. På skärmen finns en tydlig play-symbol som är klickbar för uppspelning. Nyheter som citeras från tidningarna länkas tillbaka till originalpubliceringen. Sveriges Radios nyhetssajt driver därmed tillbaka trafiken till de kommersiella tidningarnas sajter. Det är viktigt att betona att det inte enbart är Sveriges Radio som citerar nyheter från dagspressen. Sveriges Radios fokus på att sätta agendan, med nyheter och granskande journalistik både nationellt och lokalt, har lett till stort genomslag. Det ger citat, uppföljningar och fördjupningar i både nationell och lokal dagspress. Några färska exempel på slagkraftig och uppskattad lokalt producerad journalistik är P4 Dalarnas granskning av nazismen, P4 Skaraborgs avslöjande av röstfusket i Melodifestivalen och P4 Gävleborgs granskning av narkotika i samarbete med publiken i länet - #knarklan. Samtliga P4-granskningar fick stort genomslag i kommersiell media. Bevakningsföretaget Retriever följer varje år upp hur Sveriges Radios olika nyhets-, kultur- och samhällsredaktioner citeras av andra medier. Antalet citeringar har ökat markant under senare år. En förklaring som Retriever ger är att det är tidningarnas nätupplagor som citerar och i synnerhet SR:s lokala kanalers nyhetssändningar. Tabellen nedan visar utveckling över tid av hur några av Sveriges Radios nyheter och program citerats av andra medier sedan 2009 ( antalet gånger per år). Sveriges Radio Sveriges radio lokalt Ekot Radiosporten Kulturnytt Vetenskapsradion P1 Morgon Studio Ett Sameradion Sveriges radio.se SR International Sisu Sisuradio Totalt SR Källa: Retriver december

23 Sveriges radio lokalt Ekot Radiosporten Kulturnytt Vetenskapsradion Källa: Retriever Antal artiklar med citeringar per år och program. Det finns också stora skillnader i styrkeförhållandet mellan Sveriges Radios lokala sajter och de lokala tidningarnas sajter. Statistik från 2014 visar att tidningssajterna har betydligt fler unika besökare än de lokala P4-sajterna. Tabellen nedan visar de lokala kanalernas antal unika besökare/vecka i genomsnitt under perioden vecka och i den högra kolumnen relevanta lokala tidningssajter i varje område. I samtliga fall, förutom i Skaraborg, har tidningssajterna betydligt fler unika besökare (uw) Kanal Uw/vecka V sverigesradio.se totalt Jämförbara tidningar Uw v.48 enl Kia svd.se , dn.se , aftonbladet.se etc Kanal Uw/vecka V Genomsnitt i år Blekinge bltsydostran.se Dalarna dt.se , dalademokraten.se Gotland helagotland.se Gävleborg gd.se , arbetarbladet.se Göteborg gp.se Halland hallandsposten.se Jämtland op.se , Jönköping jnytt.se Kalmar Barometern.se Kristianstad kristianstadsbladet.se , hd.se Kronoberg smp.se Malmöhus Sydsvanskan.se Norrbotten nsd.se , kuriren.nu

24 Sjuhärad bt.se Skaraborg Skovdenyheter.se 19822, nlt.se m.fl Stockholm T ex svd.se Sörmland ekuriren.se Uppland Unt.se Värmland Nwt.se , vf.se Väst ttela.se Västerbotten Vk.se , vk.se+folkbladet.nu Västernorrland st.nu , allehanda.se Västmanland vlt.se Örebro na.se Östergötland corren.se , nt.se Snitt lokala kanaler Resonemanget ovan visar att Sveriges Radios nyhetsrapportering på webben inte ensidigt drar trafik från lokaltidningarna. Tvärtom driver radion tillbaka trafik till lokaltidningarna. Tidningarna drar dessutom ofta nytta av Sveriges Radios nyhetsrapportering genom att citera radion på de egna tidningssajterna. Det går dessutom att använda SRs inbäddningsbara spelare gratis. Samtidigt har tidningarna utökat sin affärsmodell genom att komplettera det skrivna ordet med direktsänd radio och tv på nätet. En direktsänd kanal som P4 får därmed ökad konkurrens av tidningarnas direktsända webbrapportering. Sveriges Radios inbäddningsbara spelare har rönt stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands. På ett enkelt sätt är det möjligt för den som vill att med hjälp av spelaren bädda in ett SR-inslag, ett program eller en sändning. Det görs utan några tekniska eller administrativa insatser från Sveriges Radios sida. Det är ett sätt att tillgängligöra utbudet på andra internetbaserade plattformar än de egna. Tekniskt fungerar spelaren som en länk till Sveriges Radio. Privatpersoner, bloggare, organisationer och inte minst medieföretag utnyttjar möjligheten eftersom det är ett efterfrågat utbud som också driver trafik till deras sajter. Det senaste sex månaderna, 1 juli - 30 december 2014, har den inbäddningsbara följsamma spelaren använts av andra mediesajter/bloggar ca gånger. De som just nu bäddar in allra mest är storstadsmedia, Aftonbladet, Expressen/GT, DN, SVD samt Sydsvenska dagbladet och GP. Här är stora aktörer också Lajkat.se och Omtalet.nu, som är kvällstidningarnas stora ompaketeringssajter. Även landsortstidningar som Corren, Östersundsposten, Dalarnas Tidningar, Boråstidning, Nerikes Allehanda och nischade mediesidor på nätet som Tidningen Ridsport, Hippson, Svensk Jakt, KingSize Magazine, Nöjesguiden, Golfing.se (Stampen) Den genomsnittliga lyssningstiden har varit ca 6 min. Den inbäddade spelaren hjälper alltså tidningarna att få deras besökare att stanna längre. Vi vet också att ljud och text funkar väldigt bra ihop. Vi har erfarenheten från oss själva att folk lyssnar och läser samtidigt. Kvällstidningar, Aftonbladet, Expressen/GT, har också börja använda Sveriges Radios arkivljud bakom betalvägg. Just nu ligger flera artiklar om andra världskriget med radioklipp från Sveriges Radios arkiv. Vi bidrar med ljud för en mer komplett helhetsupplevelse. Ljudet ligger ju öppet hos SR, men tidningarna har alltså valt att paketera in det exklusivt. 23

25 Sedan 2005 har Sveriges Radio gjort innehåll tillgängligt on demand, för efterhandslyssning på internet, som poddradio, med möjlighet att ladda ner och prenumerera på program. Sveriges Radio har varit den ledande aktören när det gäller att bygga upp den svenska poddradio-marknaden. Med program som P3 Dokumentär och Sommar i P1. I synnerhet de senaste fyra åren, med det breda genomslaget för smarta telefoner, har poddradio vuxit som en stark trend. De flesta stora tidningsföretag i Sverige har i dag följt efter och lanserat en lång rad egna poddar. Lyssningen sker via poddtjänster som Itunes, Podcaster och Acast, men också direkt på medieföretagens sajter. För Sveriges Radio sker lyssningen både på portaler som de nämnda och på sverigesradio.se/sveriges Radio Play. Poddlyssningen är i dag den snabbast växande formen av digital lyssning, med ca 1,7 miljoner lyssningar per vecka. Det är en ökning med 80 % på ett år. Sveriges Radio använder också poddformatet för att lyfta fram innehåll ur arkivet samt för att testa ämnen och tilltal som i nuläget inte ryms i FM. Hösten 2010 lanserades Medieormen på sverigesradio.se. En interaktiv, webbaserad "mediebok" med syftet att utveckla de journalistiska arbetssätten, i dialog med publiken och med nya verktyg för att få in mer kunskap och perspektiv. Det kallades Journalistik 3.0, ett nytt sätt att se på både uppdrag och utveckling. Utöver den interaktiva boken har sidan varit en plattform för debatt om public service och ett sätt att lyfta fram goda exempel på journalistiska förnyare bland annat genom krönikor och priset Årets Medieorm, som instiftades

26 Medieormen satte fokus på behovet av Sveriges Radio att använda sociala medier, både för att nå ut till publiken med innehållet och för att göra publiken mer medskapande. Sociala medier är i dag ett av Sveriges Radios tre ben, jämte marksänd radio och våra digitala plattformar lanserade Sveriges Radio Sociala Medier-handboken, en handledning i hur journalister kan arbeta på sociala medier-plattformar. Boken togs fram av redaktörer på Sveriges Radio och delades ut till samtliga anställda. Den gjordes också tillgängligt digitalt, som pdf-fil, på både svenska och engelska, för vem som helst att ladda ner. Boken har presenterats på journalist- och radioseminarier i flera länder, framför allt inom EBU, European Broadcasting Union. Den har i dag laddats ned mer än gånger och ses som ett standardverk för journalistisk sociala medier-kompetens. En ny version av boken kommer att publiceras under Sveriges Radio bedriver teknisk utveckling inom framförallt ljud, infrastruktur och mobilitet. Utvecklingen initieras och drivs utifrån programverksamhetens behov. Målet för den närmaste perioden är att skapa förutsättningar för en ökad mobilitet för både reportrar och journalister, samt för publiken. För att möta dessa krav går utvecklingen mot att införa IP-teknik vilken ger möjlighet att producera och sända fritt i tid och rum. En stor förändring pågår följaktligen också med att utveckla radiohusens infrastruktur både i Stockholm och på de lokala kanalerna. Målet är att byta ut dagens matris- och ljudförbindelsenät mot ett IP-baserat nät. ISDN 11 och HF 12 är dagens alternativ för mobil direktrapportering och sändning från arenor eller offentliga platser. Dessa förbindelser kommer så småningom ersättas och av det skälet har SR utvecklat alternativa lösningar. Som ersättare för ISDN till arenorna etableras ett E WAN-nät 13. Som ersättning för HF utvecklas SRsatellitbilar och en bärbar lösning med multipla SIM-kort till de mobila näten. Dessa förändringar har gjort att Sveriges Radio nu kommer att kunna öka möjligheten att sända från fler platser och med större flexibilitet. Till exempel från tåg eller bil i rörelse eller från konserter och evenemang med hög belastning på de mobila näten. Att nå publiken via mobiltelefoner är ett prioriterat område. SR arbetar därför med utveckling av olika appar för att möta publikens olika behov och fokus ligger på att skapa en så god ljudupplevelse som möjligt för den mobila användaren. Översyn och förändringar har gjorts av buffringstider och bithastigheten. 14 SRs system ska i möjligaste mån sammanlänkas för att i slutänden ge lyssnaren den bästa upplevelsen och tillgängligheten i FM likväl som i sociala medier som mobilt. Sveriges Radio har tagit en ledande roll i branschen vad gäller teknisk innovation. Såväl public service-bolag i Europa som konkurrerande mediebolag i Sverige drar nytta av Sveriges Radios innovationsutveckling och tekniska lösningar. 11 ISDN - integrated service digital network 12 HF High Frequency 13 E WAN-nät - External wireless area network. Ett hyrt och enkom av SR nyttjat nät på platser utanför radiohusen. 14 Buffring = lagring. Program spelas upp med viss fördröjning (sekunder) i syfte att lagra ljuddata innan uppspelningen för att undvika ljudavbrott. Bithastighet = mängden data som används för att lagra en sekunds ljud och anges i kbps (kilobit per sekund). 25

27 Den svenska radiomarknaden består av Sveriges Radio, kommersiell radio och närradion. UR sänder därtill utbildnings- och folkbildningsprogram i SR:s kanaler, med en sändningstid som fastställs i överenskommelse mellan de båda bolagen. Radiomonopolet bröts i slutet av 70-talet. Först med närradion. På 90-talet med kommersiell lokalradio. Då fick Sveriges Radio konkurrens över hela landet. Kommersiell radio domineras idag av två aktörer, SBS Radio och MTG Radio. Sveriges Radio är det radiobolag som har störst andel lyssnare. P4 är Sveriges mest avlyssnade radiokanal. Sveriges Radio totalt står för nära 80 procent av det totala radiolyssnandet i Sverige. Samtidigt kan man konstatera att public serviceradion och den kommersiella radion kompletterar varandra väl. Det finns tydliga skillnader. Det gäller både det talade utbudet och utbudet av musik. Musiken har en avgörande och mycket stor betydelse för radiomediet och är framträdande även i Sveriges Radios utbud. Musiken står sammantaget för drygt 57 % av den totala sändningstiden. Men musikutbudet skiljer sig markant från den kommersiella radions. Ett tydligt exempel på det är att Sveriges Radio erbjuder en väsentlig större mångfald i musikutbudet. I P3 spelas exempelvis cirka unika titlar under ett år medan kommersiella radiokanaler, som jämförelse, erbjuder mellan olika titlar under samma tid. P4s lokala kanaler spelar sammantaget ca unika titlar per år. Sveriges Radio tar ett särskilt ansvar för musik av svenska upphovsmän. Förutom populärmusik spelas även konstmusik, improvisationsmusik och folkmusik. Vid sidan av skillnaderna vad gäller musikutbudet har den kommersiella radion även ett tydligare fokus på underhållning. I P3, som ska nå den yngre målgruppen, spelas av naturliga skäl mycket musik. Men urval och inriktning handlar om att guida till ny musik, att utforska och lära. P3 erbjuder som helhet även en stor andel talad radio. Runt 50 % av utbudet består av tal humor, underhållning, satir, P3 dokumentärer och nyheter och samhällsbevakning, som anpassas för den yngre målgruppen. Här skiljer sig P3:s koncept inte bara från svensk kommersiell radio utan också från de flesta andra public service-bolag i Europa. Den svenska radiobranschen är enig om att radion behöver utvecklas för att möta de utmaningar som alla medier står inför. En övergång från analoga till digitala marksändningar skulle ge radiomarknaden en injektion, med nya möjligheter till mer varierat både bredare och nischat utbud. Digital marksänd radio ger utrymme för fler kanaler och ett större utbud av radioprogram för publiken. I dag kan den kommersiella radion inte nå ut till en nationell publik. En utbyggd digitalradio skulle sannolikt ge kommersiell radio en ökad marknadsandel. Den svenska radiobranschen är överens om att en övergång till ett digitalt marknät skulle stärka den svenska radiomarknaden som helhet. 26

28 Sändningarna i marknätet är grunden för Sveriges Radios verksamhet. Idag täcker FM-nätet hela landet. Täckningsgraden innebär att 99,8% av den bofasta befolkningen nås via marknätet. Den nyligen genomförda utredning om digitalradio 15 föreslår en övergång till sändningar i ett digitalt marknät, med samma täckningsgrad som idag, inom en tioårs-period. Det är samtidigt helt avgörande att innehållet görs tillgängligt via de digitala internetbaserade plattformarna, för att inte minst öka publikens deltagande och engagemang. Det ska vara enkelt att hitta, enkelt att använda, enkelt att dela och framförallt enkelt att lyssna. Det arbetet bygger på tre prioriteringar: Lyssning - huvudfokus ligger på ljudet och det radiounika innehållet. Att göra det lättare att lyssna, oavsett tidpunkt och plattform. Både direklyssning och efterhandslyssning har förenklats på sverigesradio.se och i lyssningsappen Sveriges Radio Play. Det innebär att det är lättare att ta del av och ladda ner favoritprogram. Mobilt - publiken blir allt mer mobil och just mobilen (smarta telefoner) med sajter och appar, används i allt högre grad för mediekonsumtion. Därför arbetar vi intensivt med att bygga starkare mobila lyssningsvanor. Vi satsar på följsam design som innebär att innehållet optimeras efter den skärmtyp och skärmstorlek publiken väljer att använda, med den gemensamma adressen sverigesradio.se. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete med nya funktioner för att tillgängliggöra utbudet i mobilen. Socialt sociala medier blir allt viktigare i vardagen. Redaktioner arbetar därför aktivt och kontinuerligt med de sociala medie-plattformarna både för omvärldsbevakning, för publikmedverkan och för att nå ut med innehållet. Det görs genom att material delas bl.a via länkning och genom den inbäddade spelaren. Sveriges Radio är viktigt för allmänheten, har stor trovärdighet och ger trygghet, särskilt i situationer av kris eller stora nyhetshändelser. Ett högt förtroende för Sveriges Radio påverkar knappast allmänhetens förtroende för andra medieföretag - det gör de själva. Förtroende är inget absolut tal där någon annan förlorar om en part vinner. De undersökningar som görs återkommande visar att public service ligger i topp vad gäller publikens förtroende. Sveriges Radio har högst förtroende bland de företag och institutioner, alla kategorier, som mäts i Medieakademins förtroendebarometer. De båda public service-företagen Sveriges Radio och SVT ligger 20 procentenheter över närmast följande medieföretag som är DN. Medieakademin frågar efter förtroende för det sätt företagen sköts och då svarar 73 procent av de tillfrågade att de har mycket eller ganska stort förtroende för SR. SOM-institutet frågar i stället vilket förtroende de tillfrågade har för innehållet i olika medier och även då hamnar public serviceföretagen i topp. 81 % svarar att de har mycket eller 15 Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen. SOU 2014:77 27

29 ganska stort förtroende för innehållet i SVT och 80 % för Sveriges Radio. Även svt.se och sverigesradio.se hamnar tio procentenheter över trean Dagens Nyheter. I Sveriges Radios egen årliga undersökning av svenska folkets attityder till Sveriges Radio, Sveriges Radios utbud och roll i samhället, svarar 91 % av de tillfrågade i 2014 års undersökning att Sveriges Radio är viktigt för nyhetsförmedlingen i Sverige, och 74 % att Sveriges Radio är viktigt för kulturupplevelser i Sverige. 86 % instämmer i att Sveriges Radio har ett ganska eller mycket stort värde på det hela taget för samhället. Undersökningen görs av Novus Group på uppdrag av SR. Svensk radio är det medium som människor litar på mest även i en europeisk jämförelse. I Eurobarometern 2013 ligger svensk radio i toppen. 79 % av de svarande anger att svensk radio är det medieslag som de litar på mest. Undersökningen gäller såväl Sveriges Radio som kommersiell radio. Det betyder att människor i Sverige har högre förtroende för radio än andra europeiska innevånare har för radio i sina länder. Eftersom Sveriges Radio har så stor lyssnarandel av marknaden i Sverige går det också att dra slutsatsen att svensk public serviceradio anses ha hög trovärdighet. Det höga förtroendet visas tydligt i krissituationer. Vid kris vänder man sig till Sveriges Radio. Här är två exempel. Sommaren 2014 drabbades Västmanland av en mer än veckolång skogsbrand som påverkade stora delar av befolkningen i länet. Novus Group har, på uppdrag av Sveriges Radio, undersökt hur människor höll sig informerade och vilka källor de bedömde som mest användbara i den situationen. 9 av 10 västmanlänningar, år, svarade att de var ganska eller mycket intresserade av att hålla sig informerad om branden. De vände sig i högre grad än vanligt till de lokala medierna. Undersökningen visar att både P4 Västmanland och tidningen VLT betydde mycket för människorna i länet. P4 Västmanland användes företrädesvis i den traditionella radioapparaten och tidningen på nätet. Snabb information var viktig. 35 % av västmanlänningarna svarade att de brukar lyssna på P4 Västmanland en vanlig dag. Under branden var det 51 %. Sveriges Radios fyra kanaler nådde tillsammans 59 % av befolkningen i länet och hamnade högst bland medieföretagen. Sociala medier var också viktiga för att hålla sig uppdaterad framförallt bland yngre. 23 % följde P4 Västmanland i sociala medier för att få information om branden, 19 % följde Länsstyrelsen och 19 % VLT. Undersökningen visar också att västmanlänningarna tyckte att P4 Västmanland var bäst på snabba nyheter och också på att ge trygghet och stöd. VLT tyckte man var bäst på fördjupning. P4 Västmanland och VLT var de två aktörer som tillsammans uppfattades som bäst på att ge plats för människors egna berättelser och på fördjupning. Den lokala närvaron och kunskapen om området spelade en stor roll. På frågan om vem man litade mest på under branden satte 34 % P4 Västmanland främst och 12% VLT. 28

30 4.5.3 Den 3 december 2014 debatterade riksdagen 2015 års budget och avslutade med budgetomröstning. Den dagen slog Sveriges Radios P1 publikrekord. 1,8 miljoner lyssnade på P1, enligt TNS Sifos radioundersökningar, jämfört med genomsnittet för året på 1,2 miljoner, dvs 50 % fler än en vanlig dag. P1 sände budgetdebatten i riksdagen direkt och kommentarer och rapporter i aktualitetsprogrammen och nyheterna. Andra medier sände också direkt på webben. Att en halv miljon fler svenskar än vanligt lyssnade på radio under dagen kan ha påverkat tidningsföretagens publik på sina sändningar på nätet. Troligare är det faktum att tidningarna nu sänder den här sortens händelser direkt påverkar storleken på radiopubliken. Det är också sannolikt att medieföretagens trovärdighet har stor betydelse, vid sidan av distribution och tillgänglighet, för vilka källor man väljer i sådana situationer. Sveriges Radios Ekoredaktion fick stor uppskattning under hela den aktuella veckans politiska dramatik. Publiken hörde på olika sätt av sig till redaktionen framförallt via sociala medier. 29

31 Rättighetsområdet präglas av globalisering, snabb teknisk utveckling, internationella regleringar och av det faktum att rättigheter i sig huvudsakligen är exklusiva till sin natur. Sveriges Radio påverkas starkt av andra aktörer på rättighetsområdet. Det är nödvändigt att vända sig till rättighetshavare som mer eller mindre exklusivt tillhandahåller de rättigheter som SR behöver för verksamheten. Några egentliga alternativ eller valmöjligheter finns inte. Vissa rättighetsområden är mer kommersiella än andra och där har konkurrensen ökat. Konkurrensen har inte medfört sänkta prisnivåer vad gäller radio, snarare motsatsen eftersom andra medier har större intresse av exklusivitet än vad SR har. Detta gäller särskilt inom sportområdet och tillsammans med tendensen att förpacka rättigheter i paket, där också radio ingår, drivs priserna uppåt. Rättighetshavarna är också osäkra på hur, när och av vem de ska kräva betalning. Denna osäkerhet gör det svårt att avgöra hur på bästa sätt utforma rättighetsavtalen när det gäller nyttjanden och prissättning. Det finns också exempel på att nya samarbetspartners har affärsmodeller och avtal med rättighetshavare som förhindrar SR att tillgängliggöra programinnehåll på t.ex. andras plattformar. Den struktur kring rättigheter, som många upphovsrättinnehavare vill hävda, innebär att varje distributionsform betraktas som ett nytt och eget nyttjande som ska beräknas och prissättas för sig, leder till svårigheter för Sveriges Radio att verka på de olika plattformarna. Framför allt gäller detta musikrättighetsområdet. Rättighetshavarna utgår inte alltid utifrån ett publikt synsätt, där den totala räckvidden är det centrala, utan från ett producentorienterat synsätt där själva publiceringen ska ersättas för varje plattform. Bakom detta finns sannolikt också en oro för att digital publicering möjliggör kopiering och illegal spridning av delar eller hela innehållet. Konsekvensen av detta förhållningssätt är exempelvis att program som Sommar & Vinter i P1 publiceras för efterhandslyssning utan musik. När frågan ställs om hur public service påverkar marknaden måste samtidigt frågan ställas hur marknaden ska definieras idag. Teknikutvecklingen och ändrade konsumtionsmönster har lett till att gränserna luckras upp. Mellan linjärt och ickelinjärt. Mellan nationella mediemarknader och globala. Teknikutvecklingen ger många nya möjligheter att interagera med publiken. Samtidigt har den svenska mediemarknaden utmanats av utvecklingen på den internationella mediemarknaden. 30

32 Utvecklingen av internet och den pågående mediekonvergensen har förändrat hur människor tar del av media. Stora internationella aktörer som Google, Facebook, YouTube, Spotify, Netflix, Viasat och HBO levererar innehåll gränslöst över internet. Samtliga medier; public service såväl som kommersiell radio, tv och dagspress, påverkas när konsumenter och annonsörer lägger allt mer tid och pengar på dessa globala medieaktörer. Sverige har dessutom varit jämförelsevis tidigt med i ITutvecklingen genom att bygga ut fast och mobilt bredband till de svenska hushållen. Det gynnar tillgänglighet till ett utökat utbud och därmed ökad konkurrens Det är viktigt på att skilja på hur fort marknaden förändras mellan medieslagen. Det är skillnad mellan tidningar och radio och mellan tv och radio. Förändringarna från linjärt till icke-linjärt går i olika takt. Det gäller exempelvis hur snabbt förflyttningen går mellan linjära traditionella medier och icke-linjära. För Sveriges Radio är radiolyssnandet förhållandevis stabilt. Den stora publiken finns fortfarande i traditionell radio. Fortfarande lyssnar nära fem miljoner svenskar på Sveriges Radios marksändningar varje dag. Marknätet kommer att vara viktigt för radion under överskådlig tid. När utbudet ökar och tillgången till information kraftigt ökar på internet påverkas den tid som svenskar väljer att lägga på olika medier. Den tid som läggs på radio minskar när konkurrensen från bland annat utbudet på internet samtidigt ökar. Internet erbjuder naturligtvis mycket mer än det som medierna levererar. Det finns helt enkelt mer att välja mellan. Den ökade direkta konkurrensen för radion kommer framför allt från olika digitala musiktjänster. Men även SR påverkas generellt av den ökade internationella konkurrensen av aktörer som tex Netflix, Facebook och Google vars konkurrens om publikens tid även påverkar lyssningstiden för SR. Det är också viktigt att notera att minskningen av radiolyssnandet har planat ut och stabiliserats de senaste åren. Utvecklingen av användningstid enligt Nordicoms Mediebarometer. Användningstiden för internet ökar samtidigt som användningstiden för radio har sjunkit. Radio har gått från 127 till 81 minuter. Minskningen för radio har dock stannat upp oavsett källa och mätmetod. 31

33 Kommersiell media, särskilt dagspressen, brottas med att utveckla fungerande affärsmodeller digitalt. Det handlar om en strukturell medieomvandling. Svenska tidningars annonsintäkter digitalt utmanas av stora internationella aktörer. Bilden nedan visar de svenska public service-bolagen SVT, SR och UR i jämförelse med internationella bolag som verkar över nationsgränserna. Bolagens totala intäkter i miljarder euros. Källa SVT/Nordicom.Uppgifter finns på Nordicoms hemsida.. Relationen mellan amerikanska kommersiella aktörer och public service-bolagen i Europa beskrivs i bilden nedan. Redan 2011 hade de stora globala kommersiella aktörerna som Apple, Amazon och Google, markerade i blå cirklar, betydligt större totala intäkter än de europeiska public service-bolagen markerade i grönt. 32

34 Generellt finns det inga avgörande tecken på att public service någonstans i världen påverkar marknaden negativt via finansieringsform och intäktsnivå eller genom sitt utbud på nätet. I Japan exempelvis hör tidningssektorn till de starkaste nyhetsleverantörerna i världen samtidigt som det japanska public-service-bolaget NHK har den största räckvidden av nyhetsleverantörerna på nätet. Nya aktörer har etablerats och erbjuder tjänster på internet som påverkar traditionell kommersiell medias förutsättningar. Sökmotorer som Google, sociala plattformar och annonsfinansierade specialtjänster på nätet, som ex Blocket och bostads- och dating-sajter, är alla en del i den pågående strukturomvandlingen. Utvecklingen på tidningsmarknaden är inget unikt för Sverige och Norden, tvärtom. Det är en internationell trend även i länder med svag tradition av public service, exempelvis USA. Det amerikanska medielandskapet skiljer sig åt jämfört med Europa och Sverige. Amerikansk radio och tv domineras av kommersiella bolag. En public service-modell liknande den i Europa har aldrig existerat. Jämför man med Nordamerika klarar sig skandinavisk morgonpress förhållandevis bra. Det har att göra med att prenumererad morgonpress historiskt haft en världsunik ställning i befolkningen i framför allt Norge och Sverige. Den så kallade tidningsdöden startade i Nordamerika Den utlösande faktorn anses ha varit Lehman Brothers-kraschen och den ekonomiska kris som följde. Den amerikanska tidningsmarknaden krympte med 30 procent mellan 2007 och 2009, enligt OECD-rapporten The evolution of news and the internet (OECD 2010:17). Annonsmarknaden kollapsade på grund av den ekonomiska krisen. Ganska snabbt började det talas om en underliggande strukturkris för pressen förorsakad av internet. Annonspengar försvann, inte bara med anledning av lågkonjunkturen, utan flyttade också från papper till internet på grund av underliggande strukturella förändringar av annonsmarknaden. 33

35 Amerikanska tidningar har inte lyckats bättre än europeiska med att utveckla fungerande affärsmodeller på internet. Eftersom public service av historiska skäl har en mycket svag ställning på den amerikanska mediemarknaden, kan inte den amerikanska dagspressens tillkortakommanden förklaras av ett starkt public service. Den skandinaviska tidningskoncernen Schibstedt har lyckats utveckla väl så bra digitala affärer som amerikansk press, trots stark ställning för public service i både Norge och Sverige. Det tyder på att det inte finns något tydligt samband mellan ett starkt eller svagt public service och ekonomiskt framgångsrika digitala affärer för dagspressen. Den norska Schibstedt-koncernen är ett internationellt framgångsrikt företag och har de senaste åren visat en stark tillväxt på mobila plattformar och ökande digitala intäkter. I Sverige har Schibstedtsägda Aftonbladet blivit marknadsledande på nätet. Grafen nedan visar utvecklingen på annonsmarknaden för den svenska, brittiska, tyska och amerikanska marknaden. Här framgår hur den amerikanska tidningsmarknaden utsatts för en vikande annonsmarknad. Detta på en mediemarknad där public service påverkan är mycket liten. Källa SVT/IRM. Teknik- och IT-utvecklingen påverkar public service. Ett exempel är den nu pågående utbyggnaden av mobilt bredband. Enligt planeringen ska 700 MHz-bandet ( MHz), som idag används till marksänd digital-tv, frigöras för mobila tjänster. Mobilindustrin efterfrågar mer spektrum för att möta efterfrågan hos kunderna. Det medför i sin tur förändrade förutsättningar för tv-bolagen när frekvensutrymmet frigörs för annan användning. Hur denna utveckling i det längre perspektivet även kan komma att påverka förutsättningarna för marksänd radio och framtida distributionskostnader återstår att se. Användning av fast och mobilt bredband för distribution innebär så kallad best effort, det vill säga tjänsten kan inte garanteras fungera utan 34

36 levereras med bästa förmåga. Leveransen går därmed inte att kravställa som vid distribution via marknätet. I Sveriges Radios sändningstillstånd ställs krav på 99,8 % befolkningstäckning för FM-nätet och sändningarna ska ske utan avbrott. Regeringen och riksdagen ställer särskilda beredskapskrav. Distributionsformen marksänd analog FM skall vara robust även under svår påfrestning på samhället. Sveriges Radio ska sända viktigt meddelande till allmänheten (VMA) och utgör en del av kärnkraftberedskapen. Sveriges Radio ser marksänd ljudradio som en relevant och oumbärlig distributionsform under överskådlig tid som garanterar säker och tillgång till radio utan extra kostnader för publiken. Internetbaserade och mobila tjänster kommer att vara mycket viktiga och värdefulla komplement, men ersätter inte broadcast som robust distribution. Frågan är hur denna utveckling kan komma att påverka distributionskostnaderna för de radio- och tvaktörer som är kvar i marknätet? Färre aktörer i marknätet betyder att färre delar på distributionskostnaderna. Det riskerar att öka kostnaderna för de som är kvar i marknätet. Det går idag inte att bedöma vilka konsekvenser det kan få för Sveriges Radio i form av högre kostnader för drift av sändare, master och den totala infrastrukturen som annars kan fördelas på flera aktörer. Den ökande trafiken via bredband har också lett till en annan slags konkurrens. På EU-kommissionens och nationella regeringars bord ligger just nu frågan om nätneutralitet. Frågan gäller om och i så fall hur operatörer (internet service providers) prioriterar viss internettrafik alternativt diskriminerar/blockerar andra tjänster som levereras via bredbanden. Nätneutralitetsdebatten är omfattande även i USA. President Barack Obama uttalade hösten 2014 sitt stöd för nätneutraliteten och argumenterade emot att företag ska kunna betala extra för att trafik till deras sidor och tjänster ska få högre prioritet. För Sveriges Radio, som levererar ett public serviceutbud i allmänhetens tjänst, är det viktigt att principen om ett öppet och fritt internet upprätthålls och att inte public service-tjänster prioriteras ned eller på annat sätt diskrimineras av svenska eller internationella operatörer. När utbudet ökar på internet ökar samtidigt konkurrensen i den uppkopplade bilen. I dagens bilar finns vanligtvis ett par olika val av ljudkällor marksänd radio och CD-spelare. Under senare år har bilindustrin satsat allt mer på internetuppkoppling i bilar. I en helt uppkopplad bil är möjligheterna i princip obegränsade. Nyhetstjänster, musiktjänster, sporttjänster, trafiktjänster från diverse olika leverantörer. Den största konkurrensen för radion blir utbudet av olika digitala musikstreamingstjänster, som tex Spotify, och trafiktjänster. Samtidigt finns det av såväl säkerhets- och beredskapsskäl som ur ett integritetsperspektiv ett behov av marksänd radio i den uppkopplade bilen. Även ur ett demokratiskt perspektiv finns anledning att se till att den uppkopplade bilen förses med möjlighet till mottagning av radio eftersom radio kan tas emot utan krav på ett bredbandsabonnemang. Det är svårt att bedöma hur den uppkopplade bilen kan komma att påverka radiobranschen. I dag lyssnar ungefär lika många på radio i bilen som hemma. Samtidigt ökar konkurrensen om vad människor kan välja att lyssna på i bilen. 35

37 % Antalet svenskar som lyssnar på radion ökar eftersom bilåkandet ökar. Därför blir Sveriges Radios trafikinformation och sändning av viktigt meddelande till allmänheten (VMA) fortsatt en viktig del av beredskapsuppdraget, att nå ut till många med information samtidigt. Sveriges Radio har idag en täckning på minst 95% av landets primära vägnät. Hur en marknad med fler aktörer som levererar olika nyhetstjänster och trafiktjänster i bilen kan komma att påverka Sveriges Radios samhällsnyttiga roll i bilen återstår att se år, Radio Totalt Riket. HN-P må-fr dygn Arbetsplatslyssnande Billyssnande Hemmalyssnande I/03 IV/04 IV/05 IV/06 IV/07 IV/08 En digitalisering av den marksända ljudradion skulle förändra radiomarknaden med plats för fler aktörer och därmed ökad konkurrens. Den 1 december 2014 lämnade den av regeringen tillsatta Digitalradiosamordningen 16 över sitt förslag till plan för en övergång från FM-sändningar till marksänd digitalradio. Utgångspunkten för planen har varit att en övergång bör vara marknadsdriven, samtidigt som staten har ett ansvar att ge rimliga förutsättningar för en lyckad övergång. Det handlar om samhällets infrastruktur. I dag är FM-nätet fullt och det råder därmed brist på användbara frekvenser. Ett digitalt marknät ger utrymme för fler kanaler än idag. Enligt Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio skulle 30 kommersiella radiokanaler kunna sändas över hela landet. Samtidigt kan Sveriges Radio utöka sitt utbud jämfört med vad som får plats i dagens FM-band. På den kommersiella radiomarknaden är två aktörer tongivande, SBS Radio och MTG Radio. I vissa storstadsområden finns ett relativt stort utbud radiokanaler som i Stockholm. Men på många orter i landet finns endast sex kanaler, Sveriges Radios fyra kanaler och två privata kanaler. 16 Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen. SOU 2014:77. 36

38 Ett digitaliserat marknät skulle betyda att Sveriges Radio ännu bättre kan möta lyssnarnas behov och därmed ge bättre förutsättningar att spegla hela Sverige. I dag upplever publiken kanalkrockar, där exempelvis klassisk musik samsas med minoritetsspråken, sportsändningar samsas med familjeprogram, musik, lokal bevakning och nyheter. Med plats för fler radiokanaler ökar konkurrensen mellan radioföretagen. Enligt Digitalradiosamordningen öppnar det också för nya aktörer att komma in på radiomarknaden. För Sveriges Radio skulle det betyda ökad konkurrens framför allt lokalt. Samtidigt skulle radiobranschen som helhet vitaliseras. Både kommersiell radio och Sveriges Radio skulle få en större möjlighet att profilera utbudet till publiken och utveckla radion som medium och radions position. Det finns dessutom en demokratisk aspekt. Det särskilda uppdraget att nå alla kräver ett väl utbyggt och robust marknät. Med ett sådant nät behöver publiken inget bredbandsabonnemang, ingen dator eller mobiltelefon. En utbyggnad av digitalradio är därtill en central infrastruktursatsning för ett informationssamhälle. Sverige är ett starkt radioland med höga lyssningssiffror och högt förtroende. Sveriges Radio är ett ledande radiobolag bland public service-bolagen i Europa. Sverige har dessutom som nation mycket höga IT-ambitioner. Dessa tre faktorer i kombination gör att det blir ologiskt att inte också digitalisera radions marknät. Risken är att ett analogt marknät blir en återvändsgränd. För att introduktionen av digitalradio i Sverige ska bli framgångsrik krävs enligt Sveriges Radio att följande villkor är uppfyllda: Sveriges riksdag fattar beslut om att digitalisera radions marknät enligt en genomarbetad plan som innehåller förutsättningar och tidpunkt för övergång från FM till digitalradio Det ska finnas en finansieringslösning för Sveriges Radio för de dubbla kostnader som parallellsändningar under en övergångsperiod innebär Sveriges Radio tillförs särskilda programmedel så att lyssnarna erbjuds ett utökat utbud i samband med introduktionen av digitalradio Den svenska digitaliseringen av marknätet är en branschfråga som måste harmoniseras med de stora marknaderna i Europa Sveriges Radio inväntar nu ett politiskt beslut och rätt förutsättningar för en övergång till digitalradio. 37

39 Frågan om vilken roll public service spelar i den pågående förändringen av mediemarknaden är inte ny. Den brukar uppstå när tekniken utvecklas som på ett eller annat sätt påverkar medierna. När radio slog igenom på 20-talet påstods att direktsänd radio allvarligt skulle störa tidningarnas försäljningssiffror. Ett brittiskt exempel är när den brittiska tidningsorganisationen på 20-talet varnade för hur radios rapportering från fotbollsmatcher skulle påverka försäljningen när publiken kunde höra resultaten redan när de ivrigt väntar i baren. Likaså anklagades tv-reportrar på 50-talet av brittisk press parasitera på tidningarnas brains and experience. Liknande argumentation fördes i Sverige. Sveriges Radios analys är att det inte finns en självklar korrelation mellan ett begränsat, avsmalnat public service och möjligheterna för tidningarna att hitta en fungerande affärsmodell digitalt. Inte heller att ett begränsat public service leder till en ökad betalningsvilja för tidningar på nätet. Exemplet USA 17 är intressant ur flera aspekter. På en amerikansk mediemarknad där public servicebolagen har en marknadsandel på ett fåtal procent, och ännu mindre andel av intäkterna, har vinsterna för traditionell kommersiell media fallit markant. Amerikanska tidningar konkurrerar på en marknad där nio av de tio populäraste leverantörerna av olika nyhetstjänster på internet är gratis och kommer från exempelvis Yahoo, Huffington Post, Google News och Buzzfeed. Det går samtidigt inte att bortse från att NPR, National Public Radio, har en viktig roll att spela på den amerikanska radiomarknaden. NPR erbjuder, som icke vinstrivande public service-radiobolag, den kvalificerade och fördjupade samhälls- och kulturbevakning som kommersiella medier väljer bort av affärsmässiga skäl. NPR har utvecklats i en positiv riktning de senaste åren. Det är sannolikt en konsekvens av att public service-radions utbud blivit än mer viktigt när kommersiell media nedprioriterar och bantar det redaktionella utbudet. Teknikutvecklingen har lett till nya konsumentbeteenden. När publiken väljer mellan olika utbudsleverantörer på internet har marknaden för internettjänster vuxit. En rad nya aktörer har tagit plats på mediemarknaden och har en snabb tillväxt. Resultatet är en marknadsmix av traditionella medier och nya aktörer med en rad olika intäktskällor. Alltifrån betaltjänster för appar för mobil och surfplattor till så kallade betalväggar eller reklamfinansierade innehållstjänster. De olika innehållsleverantörerna på mediemarknaden står för olika värden. Sveriges Radio och andra public service-bolag är fortfarande den källa som människor litar mest på och vänder sig till när de söker information som de upplever som trovärdig och tillförlitlig. Den nya mediemarknaden som uppstår när den samlade mediemarknaden migrerar digitalt betyder inte att public services utbud på sina sajter snedvrider konkurrensen. Att public service snarare kompletterar denna nya mediemarknad med sitt särskilda utbud beskrivs i flera undersökningar. En nyligen publicerad rapport i Storbritannien, Mediatique report 18 beskriver vilket omfattande utbud mediekonsumenterna erbjuds idag. Det är en konsekvens av att såväl traditionella tidningar och public service nu konkurrerar med nya globala innehållsleverantörer online och där samtliga därmed bidrar till mediemarknaden. 17 Se även fråga 3 under rubriken Utvecklingen på olika marknader jämförelse med USA. 18 Mediatique report : dec_2014.pdf 38

40 Konsumenterna använder olika nyhetsleverantörer på nätet vid olika tillfällen för olika syften. Mediemarknaden på internet delas av tre tydliga parter - tidningarna, etersänd media samt de nya internetaktörerna, enligt bilden nedan. Ur rapporten Mediatique report - The provision and consumption of online news current and future Sveriges Radio bidrar med sitt utbud både via marksänd radio och de digitala plattformarna till den svenska mediemarknaden. Genom Berwaldhallens olika verksamheter, ett svenskt musikutbud, ny produktion av svensk dramatik samt reprisering ur ett omfångsrikt radioarkiv bidrar Sveriges Radio till en mängd andra branscher. Upphovsmän inom kultur- och musikbranschen sysselsätts via public service. 39