Bilaga till arbetsmiljöpolicy

Transkript

1 Bilaga till arbetsmiljöpolicy Bilaga till arbetsmiljöpolicy 1(15)

2 Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljö Inledning :2 Arbetsmiljölagstiftning Vad är internkontroll? :1 Internkontroll enligt lagstiftning och AFS 1996: :2 Handlingsplaner och dokumentation :3 Lönsamt redan på kort sikt Enligt AFS 1996: :1 Arbetsgivarens uppgift att planera :2 Arbetsgivarens uppgift att leda och genomföra :3 Arbetsgivarens uppgift att följa upp :4 Arbetsgivarens uppgift att dokumentera :5 Arbetsgivaren skall vara aktiv Ansvar Medarbetarens ansvar :1 Skyldigheter Rehabilitering :1 Rehabiliteringsutredning :2 Rehabiliteringsplan Skyddsorganisation :1 Skyddsrond :2 Skyddskommitté :3 Tystnadsplikt och sekretess Yrkesinspektionens tillsyn :1 Allmänt :2 Sanktionsåtgärder Internet Lagar och föreskrifter inom arbetsmiljöområdet Bilaga till arbetsmiljöpolicy 2(15)

3 LSAU 203/01 Dnr 461/00 Bilaga till Landstinget Blekinges arbetsmiljöpolicy Policydokument är skrivna för att passa Landstinget Blekinges alla verksamheter. För att konkretisera innehållet i arbetsmiljöpolicyn finns denna bilaga som ett hjälpmedel för arbetsgivare, fackliga företrädare och övriga medarbetare. Bilagan inleds med ett avsnitt om arbetsmiljö och arbetsmiljölagstiftning. Därefter följer en utförlig beskrivning om vad som menas med internkontroll och hur internkontroll skall bedrivas. Vidare innehåller bilagan tips på internetadresser som rör arbetsmiljöområdet. Avslutningsvis ges en översikt över lagar och föreskrifter. Landstinget Blekinges förhoppning är att arbetsmiljöpolicyn och dess bilaga skall vara ett stöd i arbetet med att göra Landstinget Blekinge till ett föredöme i arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljöpolicyn omprövas år Revidering av föreliggande bilaga kommer att ske fortlöpande. Arbetsmiljöpolicyn och dess bilaga är framtagen av Landstingets kansli, programområde personal. Samverkan har skett med de olika förvaltningarna och representanter för de fackliga organisationerna. 1. Arbetsmiljö 1.1 Inledning Arbetsmiljö är allt som omger och påverkar människan i arbetslivet. Arbetsmiljölagen är att betrakta som en ramlag. Dess intentioner konkretiseras dels genom föreskrifter och allmänna råd, dels genom andra lagar och förordningar. Sedan mitten av 1980-talet har arbetsmiljöbegreppet förändrats. Från att ha varit i stort sett liktydigt med den fysiska arbetsmiljön har en helhetssyn med människan i centrum vuxit fram. Såväl psykisk, social som fysisk miljö vägs in i ett sammanhang i enlighet med denna helhetssyn. Arbetsmiljön kopplas också till den enskilde individen, vilket innebär att man måste beakta varje enskild medarbetares individuella upplevelse av sin arbetsmiljö. På liknande sätt kan man se en utveckling från s.k. skyddsarbete till arbetsmiljöarbete som går ut på att utveckla arbetsorganisation, arbetsinnehåll och verksamhet. 1:2 Arbetsmiljölagstiftning Arbetsmiljön bygger på två grundstenar: - risker för skador och sjukdomar skall förebyggas och / eller elimineras så långt det är möjligt; - arbetsmiljön skall utvecklas så att den bidrar till högre produktivitet och bättre kvalitet. Arbetsmiljölagen, SFS 1977:1160, är en ramlag, som kompletteras med föreskrifter utgivna av Arbetarskyddstyrelsen och finns i författningssamlingen, AFS. Bilaga till arbetsmiljöpolicy 3(15)

4 Föreskrifterna anger samhällets grundläggande krav på arbetsmiljön. Den innehåller ofta en avdelning med paragrafer, följda av en förklarande del kommentarer. Den senare beskriver vad som menas med lagtexten. Det finns också föreskrifter av karaktären allmänna råd. Föreskrifterna kan ibland vara direkt straffsanktionerande. Vissa föreskrifter kan därför anses ha samma bindande verkan som en lag. De allmänna råden anses inte fullt ut ha samma bindande verkan som föreskrifterna, men kan användas i detta syfte av Yrkesinspektionens inspektörer. Det finns också en Arbetsmiljöförordning, SFS 1977:1166 som bl.a. behandlar skyddsombudens roll. Yrkesinspektionens uppgifter och skyldigheter m.m. Här regleras också att arbetsgivare utan dröjsmål skall kontakta Yrkesinspektionen vid allvarligare tillbud, arbetsskada, dödsfall, svårare personskada eller om flera medarbetare drabbas samtidigt. 2. Vad är internkontroll? 2:1 Internkontroll enligt lagstiftning och AFS 1996:6 Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren, eller den / de som företräder henne / honom, ansvarig för att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. I Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, AFS, ges mera konkreta regler om förebyggande och avhjälpande åtgärder. Föreskrifterna anger samhällets minimikrav på arbetsmiljön, på så sätt utgör de grunden för det praktiska arbetet i Landstinget Blekinge. Gäller både privat och i offentlig verksamhet I Arbetsmiljölagen finns vidare krav på arbetsgivare att systematiskt beakta och åtgärda faktorer i arbetsmiljön. Hur detta skall ske konkretiseras i förskriften AFS 1996:6, Internkontroll av arbetsmiljön. Internkontrollen är ett lagstadgat hjälpmedel för arbetsgivare i både privat och offentlig verksamhet för planering, genomförande och uppföljning av arbetsmiljöfrågor. Enligt AFS 1996:6, 2 Med internkontroll av arbetsmiljön menas i dessa föreskrifter att systematiskt planera, genomföra och följa upp verksamheten så att arbetsmiljökraven uppföljs. Vidare står i föreskriftens andra paragraf: Med arbetsmiljökraven menas i dessa föreskrifter kraven i arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och de föreskrifter som Arbetarskyddsstyrelsen utfärdat med stöd av förordningen. För aktiv styrning Bestämmelserna om internkontroll är ett uttryck för att arbetsgivare aktivt skall styra arbetsmiljön på samma sätt som ekonomi, produktion och andra delar av verksamheten. Syftet är att minska risker för ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Med internkontrollens hjälp kan även andra aspekter påverkas positivt, såsom minskad arbetsrelaterad sjukfrånvaro, bättre yttre miljö, ökad effektivitet och produktivitet, bättre planering, bättre vårdmiljö och vård. Genom systematisk arbete med internkontrollen är tanken att Landstinget Blekinge skall kunna förbättra sin totala verksamhet. För yrkesinspektionens tillsyn Arbetet med internkontrollen underlättar inte bara för Lanstinget Blekinge. Det underlättar också vid Yrkesinspektionens tillsyn och kontroll av Landstinget Blekinges arbetsmiljö. Yrkesinspektionen utövar då två typer av tillsyn: dels s.k. systemtillsyn dvs. över företagets internkontroll, dels detaljtillsyn över andra delar i arbetsmiljön t.ex. medicinsk teknisk apparatur. Bilaga till arbetsmiljöpolicy 4(15)

5 Även kvinnor och mäns arbetsförhållanden skall bevakas. Därför kan med fördel jämställdhetsplanen göras som en del av internkontrollen. Likaså kan Landstinget Blekinge med väl fungerande rutiner för internkontrollen ha nytta av arbetsmetodiken i arbetet med kvalitetssäkring eller miljöledning eller både och. 2:2 Handlingsplaner och dokumentation Mål och strategier skrivs ner I Landstinget Blekinges arbetsmiljöpolicy anges mål och strategier för hur arbetsmiljöarbetet skall ge goda arbetsförhållanden. Varje förvaltning basenhet/arbetsplats skall årligen utarbeta skriftliga handlingsplaner med uppföljningsbara åtgärder som skall vidtas för att uppfylla arbetsmiljökraven. I handlingsplanerna skall också anges vid vilken tidpunkt åtgärderna skall vara genomförda och vilken befattningshavare som ansvarar för genomförandet. Den skriftliga dokumentationen skall underlätta för arbetsgivaren och medarbetarna att bedriva internkontroll. Verksamhetens behov avgör omfattningen av dokumentationen. Allt arbetsmiljöarbete skall ske med ett jämställdhetsperspektiv. Dokumentera skriftligt - Uppgifts- och ansvarsfördelning för internkontrollen och övriga arbetsmiljöuppgifter. - Redovisningar och återkommande utredningar av risker för ohälsa och olycksfall samt inträffade fall av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud. - Förvaltningens/basenhetens/arbetsplatsens olika rutiner för internkontrollens utförande. - Uppföljning av internkontrollens rutiner, vilka används vid nästkommande internkontroll. 2:3 Lönsamt redan på kort sikt Internkontrollens syfte är förutom en bättre arbetsmiljö att Landstinget Blekinges effektivitet skall öka. Är arbetsmiljön god, t.ex. om sjukfrånvaron är låg blir produktiviteten högr 3. Enligt AFS 1996:6 3:1 Arbetsgivarens uppgift att planera Enligt AFS 1996:6, Internkontroll av arbetsmiljön ansvarar arbetsgivaren för att upprätta handlingsplaner för förvaltningens/basenhetens/arbetsplatsens arbete med arbetsmiljöfrågorna. Förbättringar i arbetsmiljön får inte försenas av att förvaltningen/basenheten/arbetsplatsen har dåliga eller oklara rutiner. Det betyder att nödvändiga insatser inte får fördröjas av t.ex. långsamt planeringsarbete. Omfattar all verksamhet All verksamhet inom Landstinget Blekinge, såväl förändrad som ny sådan, berörs av reglerna om internkontroll. Detta skall formuleras i handlingsplaner. Det kan handla om förändrad produktion, inköp av utrustning eller tillbehör, service, underhåll, reparation eller ombyggnad. Personaladministrativ planering, personalinformation, rekrytering, introduktion och ändringar rörande arbetsorganisation och arbetsinnehåll kan också ingå. Fortlöpande uppdatering Bilaga till arbetsmiljöpolicy 5(15)

6 I handlingsplanerna skall också anges när något skall vara gjort och vem som ansvarar för detta. Basenhetsrådet som utgör skyddskommitté och enskilda medarbetare skall medverka vid framtagandet av handlingsplaner. Färdiga handlingsplaner skall finnas tillgängliga för basenhetsrådet 3:2 Arbetsgivarens uppgift att leda och genomföra Arbetsgivaren skall fördela arbetsuppgifter, befogenheter och resurser så att olycksfall och ohälsa förebyggs. Undersökningsplikt Arbetsgivarens undersökningsplikt innebär att verksamheten skall undersökas så att risker kan kartläggas, bedömas och undanröjas så snart som möjligt. I kartläggningen skall också en riskbedömning göras, som avgör i vilken turordning olika insatser i arbetsmiljön bör göras. Riskprioritering Risker kan inte alltid konstateras direkt. För att man skall kunna bedöma risker behöver de identifieras och bedömas systematiskt. Hanteringen av risker bedöms därefter utifrån om de skall anses vara akuta eller om de kan hanteras successivt. Akuta frågor, där stor risk för tillbud, ohälsa och olycksfall samt hot om våld föreligger, skall handläggas omgående och åtgärder vidtas. Övriga frågor bör listas i handlingsplaner och prioriteras i riskordning. Förvaltningen/ basenheten/arbetsplatsen är skyldigt att agera vid avvikelser från planerna. Utredning Arbetsgivaren är skyldig att utreda ohälsa och olycksfall. Sammanställningar av ohälsa och olycksfall skall därför göras varje år. Information och utbildning Arbetsgivaren skall också se till att introduktion, instruktion och övrig information utformas med hänsyn till den enskilde arbetstagarens förutsättningar. Alla medarbetare, inte bara chefer och arbetsledare, skall ha tillräckliga och erforderliga kunskaper om verksamhetens arbetsmiljöaspekter. Genomförande Nödvändiga åtgärder skall vidtas i enlighet med internkontrollens syfte. Allt arbete skall inriktas på att genomförandet blir så bra som möjligt och att man därmed uppnår avsedda effekter, dvs. en förbättrad arbetsmiljö. 3:3 Arbetsgivarens uppgift att följa upp Kontroll och undersökning Alla handlingsplaner och mål för arbetsmiljöarbetet behöver kontinuerligt följas upp så att de är aktuella och ständigt levande i verksamheten. Uppföljning skall ske regelbundet. Dels för att kontrollera att planerade aktiviteter och åtgärder verkligen har utförts, dels för att undersöka om dessa lett till avsett resultat. Rutiner underlättar Bilaga till arbetsmiljöpolicy 6(15)

7 Rutinerna för arbetet med internkontrollen kan bestå av i på förhand bestämda regler om skyddsronder, checklistor, mätintervaller m.m. Fortlöpande skall arbetsgivaren följa upp uppläggningen av internkontrollarbetet i organisationen och därmed vid behov förändra eller komplettera rutinerna eller både och. Exempel på rutiner som kan ingå i internkontrollen: Policy och mål Handlingsplaner Dokumentation Introduktion Delegering Samordningsansvar Föreskriftshantering Riskanalys i form av avvikelseanalys Skyddsronder Personlig skyddsutrustning Rehabiliterande åtgärder Missbruk Hot och våld Tillbud och olycksfall Underhåll och service Tryckbärande anordningar Lyftinrättningar och lyftredskap Truckar Kemiska produkter Ventilationanläggningar Produktsäkerhet Elektricitet Brandutrustning, varselmärkning och utrymning Inköp Uppföljning och revision 3:4 Arbetsgivarens uppgift att dokumentera Skriftlig dokumentation Skriftlig dokumentation kring internkontrollens alla delar rekommenderas. Dokumentationen behövs för att uppföljningen av verksamheten skall bli effektiv. Det är också bra om något inträffar eller när Yrkesinspektionen kontrollerar någon särskild del i arbetsmiljön eller vid Yrkesinspektionens systemtillsyn, dvs. tillsynen av verksamhetens internkontroll. 3:5 Arbetsgivaren skall vara aktiv Ledningen spelar en aktiv och avgörande roll i arbetet med internkontrollen. Arbetsgivaren ansvarar för att systemet för internkontroll fungerar, t.ex. att kunna visa hur mål formuleras, kartläggningar går till, handlingsplaner upprättas, uppföljningsrutiner och hur avvikelser bearbetas i verksamheten. Kompetens och initiativ En aktiv arbetsgivare inser hur arbetsmiljöförbättringar positivt kan påverka hela verksamheten. Ständig kompetensutveckling är nödvändigt eftersom arbetsmiljöområdet ständigt utvecklas. Uppbyggnad och utveckling Bilaga till arbetsmiljöpolicy 7(15)

8 Uppbyggnad och utveckling av internkontrollen är viktigt. Hur är arbetsuppgifterna som rör arbetsmiljön fördelade och hur följs dessa upp? Kan systemet förändras och enkelt ta till sig nya regler och rutiner? 4. Ansvar Arbetsgivaren ansvarig Ansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen på arbetsgivaren. Arbetsmiljöansvaret följer strukturen i linjeorganisationen och är placerat på de olika chefsnivåerna, landstingdirektör, förvaltningschef, verksamhetschef och första linjens chef. Arbetsmiljöuppgifter däremot kan utföras av enskilda medarbetare men arbetsgivaren behåller alltid arbetsmiljöansvaret. Förutsättningarna för att arbetsmiljöansvaret skall fungera är: Beskrivning av uppdraget Att den som har arbetsmiljöansvar har en skriftlig beskrivning av det arbetsmiljöansvar som avses. Självständig ställning Att den som har arbetsmiljöansvar har en självständig ställning. Befogenheter Att den som har arbetsmiljöansvar måste ha tillräckliga befogenheter för att kunna utföra uppgifterna. Detta innebär i praktiken att ha ledning och kontrollen över den verksamhet man skall ansvara över. Har man inte rätt att fatta alla nödvändiga ekonomiska beslut måste den arbetsmiljöansvarige kunna begära medel hos närmaste chef. Säger denne chef nej så återgår ansvaret till vederbörande. Kompetens Att den som har arbetsmiljöansvar måste ha kompetens för att klara uppgiften. Om så inte är fallet återgår ansvaret till överordnad chef. 5. Medarbetarens ansvar 5:1 Skyldigheter Enligt arbetsmiljölagstiftningen är medarbetaren skyldig att aktivt medverka i förvaltningens / basenhetens / arbetsplatsens arbetsmiljöarbete. Medarbetare har rätt att påverka sin egen arbetssituation, medverka i förändring och utveckling som rör det egna arbetet samt medverka i rehabiliterande åtgärder. De enskilda medarbetarna skall också genom förslag och idéer kunna medverka i utvecklingen av hela förvaltningens / basenhetens / arbetsplatsens arbetsmiljöarbete. Följa föreskrifter, iaktta försiktighet Medarbetaren är skyldig att följa angivna föreskrifter, t.ex. att använda personlig skyddsutrustning och använda angivna skyddsanordningar samt iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Att underlåta att använda personlig skyddsutrustning vid upprepade tillfällen kan utgöra grund för uppsägning. Om en medarbetare sätter en skyddsutrustning ur spel kan detta vara en brottslig handling. Bilaga till arbetsmiljöpolicy 8(15)

9 När arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för någon medarbetares liv eller hälsa skall medarbetaren omedelbart underrätta arbetsgivaren eller dennes representant om detta. Detta innebär rätt att avbryta det egna arbetet för att med arbetsledare eller skyddsombud eller båda diskutera den uppkomna farosituationen. och påtala brister Upptäcker medarbetaren brister eller risker i arbetsmiljön skall hon / han påtala detta för arbetsgivaren eller dennes representant. En medarbetare skall kunna ta upp en arbetsmiljöfråga med sin chef. Denne förväntas lämna besked utan dröjsmål om hur frågan kommer att hanteras vidare. Om så inte sker kan medarbetaren vända sig till sitt skyddsombud. Då tas återigen kontakt med arbetsledaren. Om det inte sker något då kan skyddsombudet lyfta frågan till basenhetsrådet som skall driva frågan vidare. Alla medarbetare är skyldiga att rapportera då hon / han ser en akut risk i arbetet eller råkar ut för ett tillbud. 6. Rehabilitering Rehabilitering är ett samlande begrepp för åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art. Åtgärderna syftar till att hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och därmed ge förutsättningar för ett normalt liv ( AML, AFS:1994:1, AFL 22 kap). Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar I första hand har arbetsgivaren ett skyddsansvar. Det innebär att arbetsgivaren skall förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen. Om ohälsa ändå inträffar får arbetsgivaren också ett rehabiliteringsansvar. Arbetsgivaren ansvarar för den yrkesinriktade rehabiliteringen, dvs. den del av rehabiliteringen som direkt är kopplad till arbetet. Hit räknas bl.a. åtgärder av arbetsinnehåll eller arbetsorganisation eller båda, åtgärder för den enskilda arbetstagaren och attitydpåverkan bland övriga arbetstagare. Gemensamt för arbetsgivare och medarbetare Det bör betonas att det rehabiliteringsansvar som arbetsgivaren har för medarbetare med arbetshinder ej endast begränsas till förvaltning / basenhet / arbetsplats i samband med omplacering och arbetsprövning utan arbetsgivare i detta avseende är hela landstinget. Detta förutsätter en nära samverkan över förvaltningsgränserna och en medvetenhet hos chefer som ansvarar i denna fråga. 6:1 Rehabiliteringsutredning Arbetsgivaren är skyldig att göra en rehabiliteringsutredning av en medarbetare i tre fall: När? Vid medarbetarens sammanhängande sjukfrånvaro omfattande minst fyra veckor om det inte tydligt framgår att detta inte behövs, t.ex. vid benbrott. Bilaga till arbetsmiljöpolicy 9(15)

10 Vid upprepad korttidsfrånvaro hos en och samma medarbetare. Som sådan räknas om medarbetaren varit frånvarande på grund av sjukdom vid minst sex tillfällen under en tolvmånadsperiod. Om medarbetaren själv begär det. Innehåll Rehabiliteringsutredningen skall innehålla: orsaker till den nedsatta arbetsförmågan nödvändiga åtgärder för återgång i arbete vad arbetsgivaren kan göra vem eller vilka som gör vad Varför? En rehabiliteringsutredning syftar till att utreda behovet av eventuella rehabiliteringsåtgärder för en enskild medarbetare. Utredningen skall sändas till den försäkringskassa som medarbetaren tillhör inom åtta veckor från den första sjukanmälningsdagen. Medarbetaren förväntas själv medverka i utredningen. Företagshälsovårdens olika yrkeskategorier och deras kompetenser kan vara till hjälp i arbetet med rehabiliteringsutredningen. 6:2 Rehabiliteringsplan Rehabiliteringsutredningen kan resultera i en rehabiliteringsplan som upprättas av försäkringskassan tillsammans med medarbetaren och arbetsgivaren. Planen görs i nära samråd med den försäkrade, vilken har rätt att ha en stödperson med sig vid planeringen. Innehållet beskriver vilka åtgärder som behöver vidtas. Ansvarsfrågor kartläggs liksom kostnader och eventuella ersättningar för åtgärderna. En tidsplan skall också finnas med. Ett läkarutlåtande ligger ofta till grund för rehabiliteringsplanen. 7. Skyddsorganisation 7:1 Skyddsrond Samverkan. Skyddsombud skall utses så snart det finns minst fem arbetstagare på arbetsstället. Skyddsombud utses av den lokala fackliga arbetstagarorganisationen, eller om sådan saknas av arbetstagarna. Berörda fackförbund väljer huvudskyddsombud för sina medlemmar. Arbetsgivare skall anslå namn på skyddsombud och ledamöter i skyddskommité, vilket tillika är basenhetsråd på anslagstavla eller dylikt. Medarbetarnas representanter Skyddsombuden är medarbetarnas representanter och skall företräda dessa i förvaltningens/ basenhetens/arbetsplatsens arbetsmiljöfrågor. De skall också bevaka att uppsatta mål uppfylls och att handlingsplaner genomförs. Bilaga till arbetsmiljöpolicy 10(15)

11 Skyddsombuds uppgifter, skyldigheter och rättigheter regleras i Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöförordningen (AMF), Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (LFF), kollektivavtal om facklig förtroendeman (LAFF 76), samt i Landstinget Blekinges samverkansavtal 7:2 Skyddskommitté Basenhetsrådet utgör skyddskommitté i Landstinget Blekinge Basenhetsrådet skall bestå av ledamöter dels för arbetsgivare och dels för medarbetare. Mandatfördelning fastställs inom respektive basenhet enligt samverkansavtalet. Sammanträde minst en gång i kvartalet Basenhetsrådet skall sammanträda minst en gång i kvartalet. I kommittén skall samråd och utveckling kunna ske. Om basenhetsrådet inte kan enas i en fråga kan frågan hänvisas till Yrkesinspektionen för avgörande, förutsatt att frågan faller inom dess befogenhetsområde. Basenhetsrådet deltar vid utformandet av mål och riktlinjer för den egna verksamheten. Den skall också följa upp arbetsmiljöarbetet ute i linjeorganisationen. Basenhetsrådet skall driva på arbetsmiljöarbetet och medverka i arbetet att ta fram handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren har dock det fulla ansvaret för att arbetsmiljöarbetet fortgår och utvecklas. 7:3 Tystnadsplikt och sekretess Den som har utsetts till skyddsombud eller ledamot i basenhetsrådet eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han under uppdraget har erfarit. Är ombudet, ledamoten eller delegaten utsedd av arbetstagarorganisation får han utan hinder av tystnadsplikten lämna uppgift vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till sakkunnig i arbetsmiljöfrågor i arbetstagarorganisationen. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten också för denne (AML 7 kap., SekrL 7 kap). 8. Yrkesinspektionens tillsyn 8:1 Allmänt Yrkesinspektionen svarar för tillsyn av att arbetsmiljölagen och Arbetarskyddsstyrelsens förskrifter följs och tillämpas. Yrkesinspektionen skall dels utöva tillsyn över organisationens internkontroll, s.k. systemtillsyn, dels detaljtillsyn över andra delar i arbetsmiljön, t.ex. tryckbärande anordningar. Yrkesinspektionen har rätt att ta del av alla handlingar som rör internkontrollen i förvaltningen / basenheten / förvaltningen. 8:2 Sanktionsåtgärder Efter tillsyn lämnar yrkesinspektionen ett protokoll på arbetsplatsen. Protokollet kan ses som minnesanteckningar från inspektionen och beskriver vad som behandlats vid inspektionen. När så erfordras skickar Yrkesinspektionen ett s.k. inspektionsmeddelande. Meddelandet beskriver de åtgärder, som arbetsgivaren med hänvisning till gällande regler, är skyldig att vidta. Om inte brister i inspektionsmeddelandet åtgärdas kan det bli aktuellt med tvångsåtgärder i form av föreläggande eller förbud, dessa tvångsåtgärder kan förenas med vite. Bilaga till arbetsmiljöpolicy 11(15)

12 Beslut om tvångsåtgärder kan överklagas hos Arbetarskyddsstyrelsen och i sista hand Regeringsrätten 9. Internet Du som är intresserad av arbetsmiljö kan uppdatera dina kunskaper genom internet på följande adresser: är adressen till Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen. Här finns bland annat alla författningar (AFS) från Arbetarskyddsstyrelsen. Vidare finns: Arbetarskyddsverket (tillsyn av arbetsmiljön), pågående föreskriftsarbete, arbetsmiljölagen, statistik, Baltikum/Östeuropa, Tidningen Arbetarskydd, Förlag & Video, Utbildning/Konferens, Publikationsservice, Pressinfo, Arbetsmiljölänkar, Arkivet kontaktpunkt EU och frågor och svar på samma adress. är adressen till Arbetarskyddsnämnden, vilken ägs av SAF, LO och PTK gemensamt. är Arbetslivsinstitutets adress. Arbetslivsinstitutet är en statlig forskningsmyndighet. Här får du information om aktuell forskning, artiklar och tips på böcker. Internkontroll av arbetsmiljön och olika kvalitetssäkringssystem har vissa gemensamma drag. Om du är intresserad av en jämförelse mellan de olika systemen finns en bra sammanställning på En Jämförelse mellan internkontroll av arbetsmiljön, ISO 9000 och ISO I Landstinget Blekinges Team Ware Office under Forum kan du klicka dig fram till Arbetsmiljö. Här finns aktuella nyheter om arbetsmiljö som rör Landstinget Blekinge. 10. Lagar och föreskrifter inom arbetsmiljöområdet Arbetsmiljölag, SFS 1977:1160 Arbetsmiljölagen är en ramlag som direkt reglerar arbetsmiljön. Arbetsmiljöförordning, SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordningen, som utfärdas av regeringen är ett komplement till arbetsmiljölagens mera övergripande och allmänt hållna bestämmelser. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter, AFS innehåller anvisningar, allmänna råd och rekommendationer om hur lagar om arbetsmiljö och arbetstid skall tillämpas. Är central förvaltningsmyndighet för ärenden om arbetarskydd och arbetstidsfrågor. Exempel: Internkontroll av arbetsmiljön, AFS 1996:6. Arbetstidslag, SFS 1982:673 Företagets ansvar gentemot individen. Lagen reglerar den ordinarie arbetstidens längd, uttag av övertid och mertid. Lag om allmän försäkring, SFS 1962:381 Den försäkrades arbetsgivare skall i samråd med den försäkrade svara för att dennes behov av rehabilitering snarast kartläggs och för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Bilaga till arbetsmiljöpolicy 12(15)

13 Lagen om arbetsskadeförsäkring, SFS 1976:380 Den som förvärvsarbetar i verksamhet här i riket är försäkrad för arbetsskada enligt denna lag. Övrig lagstiftning som rör arbetsmiljöområdet Föräldraledighetslag, SFS 1995:584 Hälsoskyddslag, SFS 1982:1080 Jämställdhetslag, SFS 1991:433 Lag om brandfarliga och explosiva varor, SFS 1988:868 Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL), SFS 1976:580 Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, SFS 1974:358 Lag mot etnisk diskriminering. SFS 1999:130 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder, SFS 1999: 132 Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, SFS 1999:133 Lag om transport av farligt gods, SFS 1982:821 Miljöbalken, SFS 1998:808 Produktsäkerhetslag, SFS 1988:1604 Produktansvarslag, SFS 1992:18 Räddningstjänstlag, SFS 1986:1102 Sekretesslag, SFS 1980:100 Strålskyddslag, SFS 1988:220 Tobakslag, SFS 1993: 581 Bilaga till arbetsmiljöpolicy 13(15)

14 Bilaga till arbetsmiljöpolicy 14(15)

15