Företrädaren & Förhandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företrädaren & Förhandling"

Transkript

1 Företrädaren & Förhandling 1

2 INNEHÅLL Ditt förhandlingsmandat 5 Kollektivavtalet är grunden 7 Hur ska jag förhandla? 8 Före förhandling 15 Under förhandling 16 Efter förhandling 20 Exempel på förhandlingssituationer 23 Sammanfattande råd 26 Checklista 27 Ledarna april

3 Det existerar inte en optimal modell för förhandlingar. Hur framgångsrik du är i förhandlingen beror på dina förberedelser, hur pass väl du kan argumentera, men också vilket förhållningssätt du har. En framgångsrik förhandling handlar inte om att vinna utan om att bägge parter känner att de hittat en lösning som känns acceptabel för alla inblandade. En vinna-vinna-situation. Tänk på att det förmodligen inte är sista gången du sitter vid förhandlingsbordet med din arbetsgivare. I den här skriften får du vägledning när det är dags för dig att förhandla för medlemmarna på din arbetsplats. Glöm inte att du har stöd av Ledarna i ditt uppdrag som företrädare. Du är alltid välkommen att höra av dig till oss som bollplank och för rådgivning. Ring Ledarnas servicecenter på

4 4

5 Ditt förhandlingsmandat När du är certifierad företrädare för Ledarna och är anmäld som facklig förtroendeman hos din arbetsgivare har du mandat att förhandla med arbetsgivaren för dig och dina medlemmars räkning. Du tar stöd eller råd från Ledarna när du själv känner att du behöver det. Som facklig företrädare har du rätt och skyldighet att förhandla och komma överens med arbetsgivaren i alla frågor som rör förhållandet till den egna arbetsgivaren. om sina arbetsuppgifter eller om avslutande av sin anställning. Vidare kan en medlem meddela att hon inte vill omfattas av de lokala förhandlingarna. Men det gäller endast den enskildes förhållande. Du företräder ändå alla medlemmar i frågor som inte direkt berör den enskildes lön eller anställningsförhållande. Ledarna är skyldig att förhandla för alla medlemmar i frågor som berör organisation, neddragningar och andra generella förhållanden på arbetsplatsen. Du förhandlar normalt för alla medlemmar. Den enskilde medlemmen har inget förhandlingsmandat. Det hindrar inte att medlemmen för egen del kan träffa överenskommelser om sina egna löne- och anställningsförhållanden, 5

6 6

7 Kollektivavtalet är grunden I Sverige är vi sedan lång tid överens om att det är arbetsmarknadens parter, som är bäst lämpade att ta ansvar för vilka villkor och regler som ska gälla på arbetsmarknaden. Det gör vi genom att teckna kollektivavtal. Den arbetsrättsliga lagstiftningen reglerar till viss del förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, men det finns många frågor som inte omfattas av lagstiftning som till exempel lönevillkor. Kollektivavtalen styr också på vilket sätt individen själv kan göra överenskommelser med arbetsgivaren om lön och övriga anställningsvillkor. Det är de som företräder medlemmarna och ser till att lagar och avtal följs. De lokala företrädarna har också en viktig roll att via lokala överenskommelser anpassa de centrala kollektivavtalen till lokala förhållanden. Då det finns kollektivavtal och förhandlingsordning får företrädaren och hans medlemmar också tillgång till alla arbetsmarknadslagarna fullt ut. Det krävs att det finns ett kollektivavtal mellan parterna för att kunna använda sig av hela lagstiftningen. Det finns ingen myndighet eller annan organisation som ser till att arbetsrättsliga lagar och avtal följs på arbetsplatserna. Det är här de lokala fackliga företrädarna kommer in i bilden. 7

8 Hur ska jag förhandla? Ledarnas förhållningssätt i förhandlingar präglas av: Respekt för motpartens intressen Korrekt och seriöst agerande Ärlighet Tydlighet Tänk på att du företräder medlemmarna. Det är de som har valt dig till sin talesperson för att tillvarata deras intressen. Om det gäller en fråga om en enskild medlem så är det medlemmen som avgör om hon vill bli företrädd, ger dig ramarna inför förhandlingarna och bör ta ställning till det slutliga resultatet. Gäller det till exempel en överenskommelse om uppsägning, omplacering eller förändring av anställningsvillkoren för en enskild medlem, så bör hon eller han skriftligen godkänna uppgörelsen. Det är ditt ansvar att tillsammans med din arbetsgivare se till att överenskommelserna följer lagar och avtal. Alla medlemmar ska bli likvärdigt bedömda. Ofta handlar förhandlingarna om känsliga frågor för den enskilde och som företrädare är det då viktigt att respektera den personliga integriteten. Ett viktigt förhållningssätt är lugn. Håll dig alltid lugn vid kontakter med arbetsgivaren och medlemmar. Tänk på att det ena parten uppfattar hos andra parten kan vara präglat av känslor och rena missuppfattningar. Ha inte för bråttom med att komma till avslut. Begär paus eller ajournera förhandlingarna så att du får tid att diskutera med berörd medlem eller ringa Ledarnas servicecenter för att diskutera hur du ska agera. 8

9 Kom ihåg att det finns många sätt att påverka och driva frågor som är viktiga för dig och dina medlemmar. Allt behöver inte ske genom formella förhandlingar. Din uppgift att driva chefsfrågor för dig och dina kollegor sker ofta utanför förhandlingsbordet i dialog och samverkan med din arbetsgivare. Samverkan med andra fackliga organisationer I många fall är din arbetsgivare bunden av kollektivavtal med flera fackliga organisationer. Arbetsgivaren kan tycka att det är smidigare om han kan samordna förhandling med samtliga förbund vid ett och samma tillfälle. Har Ledarna intressen som sammanfaller med andra fackliga organisationer kan det vara positivt att driva en förhandling gemensamt för att få större kraft att påverka arbetsgivaren. Det förekommer ofta att flera arbetstagarorganisationer är representerade i olika forum, till exempel samverkansgrupper, arbetsmiljökommittéer osv. Dessa grupper är ofta resultatet av olika samverkansavtal där man träffat överenskommelse om hur man ska hantera medbestämmandefrågorna vid arbetsplatsen. Förhandlingsordning Förhandlingsordningen anger hur förhandlingar ska genomföras, själva förhandlingsprocessens steg och instanser. Omfattas du och din arbetsgivare av kollektivavtal är det den förhandlingsordningen som gäller i din verksamhet som framgår av avtalet. Flera branscher har också särskilda avtal om hur medbestämmande ska hanteras. Inom privat sektor kallas dessa ofta för utvecklingsavtal och 9

10 inom offentlig sektor samverkansavtal. Var noga med att alltid först kontrollera vad som står i kollektivavtalet som gäller för er! Kallad till förhandling Då arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal är de under vissa omständigheter skyldiga att kalla arbetstagarorganisationerna till förhandling. Detta regleras i MBL 11. Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, ska han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma ska iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Normalt föregås förhandlingen även av arbetsgivarens informationsskyldighet enligt 19 i MBL. Nyckelordet är att förhandling ska ske innan beslut. Skälet till detta är naturligtvis att arbetstagarorganisationen ska få möjlighet att påverka förslaget och komma med sina synpunkter innan det formella beslutet faktiskt tas och genomdrivs. Det finns undantag då arbetsgivaren tillåts hoppa över förhandlingsproceduren. Det formuleras i MBL som synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan gälla en förändring som krävs för att förhindra fara för verksamheten eller individer. Kort och gott är arbetsgivaren skyldig att förhandla vid planerade, viktigare förändringar som berör antingen hela eller delar av verksamheten eller enskilda arbetstagare. Vanliga orsaker till förhandling som arbetsgivaren initierar är till 10

11 exempel omorganisation, ändrade arbetsrutiner, omplacering eller uppsägning. Kommer ni inte överens är det arbetsgivarens beslut som gäller. Du har dock ytterligare några möjligheter att driva din sak innan frågan är avgjord. Se avsnittet lokal och central förhandling på sidan 12. Om Ledarna och din arbetsgivare inte är bundna av kollektivavtal måste arbetsgivaren ändå kalla Ledarna till förhandling när det är en fråga som särskilt berör arbets- eller anställningsförhållanden för Ledarnas medlemmar. Detta regleras i MBL 13. Kallelsen Kallelse till förhandling bör ske skriftlig. Det är viktigt att det framgår vad förhandlingen omfattar så att du har möjlighet att förbereda dig genom att ta reda på bakgrund och vid behov tala med din/dina medlemmar. Förhandlingar ska bedrivas skyndsamt. Det har utvecklats en praxis där skyndsamt anses vara inom två veckor. Det är olyckligt om förhandlingar skjuts på framtiden. Därför är det viktigt att bägge parter månar om att hitta en tid för förhandlingen. Att begära förhandling I vissa fall kan det vara aktuellt för dig som företrädare att begära förhandling med arbetsgivaren. Denna rätt har du enligt MBL 12. Du och dina medlemmar kanske anser att en fråga är viktig för er, även om arbetsgivaren inte bedömer den som viktigare förändring. Det kan också vara något helt nytt som ni vill träffa en överenskommelse kring. 11

12 När arbetstagarorganisation som avses i 11 påkallar det, ska arbetsgivare även i annat fall än där anges förhandla med organisationen innan han fattar eller verkställer beslut, som rör medlem i organisationen. Från lokal förhandling till arbetsdomstolen Lokal förhandling Lokal förhandling sker mellan lokal facklig företrädare, det vill säga du, och arbetsgivarens representant. Du kan också be en av Ledarnas förhandlare delta vid lokal förhandling om du känner dig osäker, beroende på vad förhandlingen avser. Central förhandling Om den lokala förhandlingen avslutas i oenighet kan endera part begära central förhandling. Detta måste ske inom ett bestämt antal dagar från det att den lokala förhandlingen avslutats. Bedömer du att ni ska begära central förhandling ska du alltid kontakta Ledarna. Vid central förhandling deltar förhandlare från Ledarna och som regel representant från den organisation arbetsgivaren är ansluten till. Oftast närvarar också de lokala parterna. Arbetsdomstol (AD) Slutlig instans för tvister som rör arbetslivet är arbetsdomstolen. Deras utslag är inte möjliga att överklaga. Det är Ledarna centralt som bedömer om vi som organisation bör driva ärendet till AD eller inte. Som företrädare kan du bli kallad som vittne så att domstolen kan avgöra vad som skett i ärendet. Det är inte ovanligt att tiden från ansökan om stämning i arbetsdomstol till slutlig dom, sträcker sig över ett år eller mer. Det är därför viktigt att du alltid dokumenterar de ärenden/ förhandlingar du är involverad i. 12

13 Parter Lokal förhandling Lokal företrädare (du) Arbetsgivarens representant Central förhandling Förhandlare från Ledarna Arbetsgivarens representant, ofta från dennes arbetsgivarorganisation I förekommande fall medling, skiljenämnd eller motsvarande Arbertsdomstol Jurist från Ledarna Jurist från arbetsgivarens organisation 13

14 14

15 Före förhandlingen Dina förberedelser före förhandlingen är ofta avgörande för hur själva förhandlingen lyckas. Bra förberedelser stärker ditt självförtroende och ger utrymme för improvisation. Några punkter till stöd för förberedelser: l Vad vill du uppnå med förhandlingen? l Vilka är dina viktigaste argument? l Vilka fakta har du att stödja dig på? l Vad vill motparten? Vilka är motpartens argument? l Vad kan du erbjuda motparten? l Vad förenar parterna och vilka är de tänkbara konfliktområdena? l Stäm av med medlemmen/medlemmarna: Att ni är överens om er målsättning Vilket mandat du har gå inte in i en förhandling med låst mandat Rollfördelning om berörd medlem ska vara med under förhandlingen Gå igenom tänkbara scenarier för förhandlingen. l Förbered inledningen. Den som begärt förhandlingen börjar i regel också med att inleda. Även om arbetsgivaren inleder är det viktigt att du gör en bra start när det är din tur. l Sätt upp en ram du kan röra dig inom. Lås dig inte vi en fixerad punkt som ska uppnås. 15

16 Under förhandlingen När du har förberett dig och lagt upp din plan för förhandlingen är det dags att ge sig in till förhandlingsbordet. Din start i förhandlingen är viktig. Oftast är det arbetsgivaren som påtar sig att föra protokoll. Se till att det är klartgjort vem som åtar sig detta innan ni startar. Du bör alltid själv föra egna minnesanteckningar att stämma av mot när du ska justera protokollet i efterhand. Inled med att beskriva ditt mål med förhandlingen och vad du önskar uppnå. Här handlar det inte om att precisera ett yrkande. Ett eventuellt yrkande växer fram under förhandlingens gång. Tala om att du gärna ser en lösning som gagnar båda parter. Släpp inte ifrån dig alla argument på en gång. Lyssna först in vad motparten har för argument och idéer till lösningar. Om motparten under förhandlingens gång hänvisar till skriftlig handling har du rätt att ta del av denna om du begär det (MBL 18). Om motparten för in helt andra frågor under förhandlingen än dem som framgick av kallelsen, bör du avvisa dessa och begära särskild förhandling vid ett senare tillfälle för dessa frågor så att du får tid att förbereda dig. Tänk på att l Lyssna på motparten l Fråga om då något är oklart l Använd ett enkelt och tydligt språk l Visa respekt för motparten l Var ärlig l Var tydlig i din argumentation. Upprepa gärna dina tyngsta argument 16

17 l Lägg fram/hänvisa till fakta l Utnyttja gemensamma intressen. Undvik att l Framföra alltför bestämda påståenden som generöst erbjudande eller otvivelaktigt l Häftigt säga emot motparten l Avbryta och störa l Tala om ovidkommande saker mitt i förhandlingen l Provocera och irritera motparten l Lova eller verifiera saker du inte kan hålla/ stå för. Ta en paus Under en förhandling, särskilt om den pågår under längre tid, kan det finnas behov av en kort paus. Du kanske behöver stämma av fakta, kontakta Ledarna eller medlemmar som kan komma att beröras. Det är helt i sin ordning att be om en kort paus. Du kan också begära att ajournera förhandlingen, det vill säga ni avslutar för den här gången, men avsätter ny tid för att återuppta förhandlingen. Använd möjligheten till ajournering med varsamhet. Ajournering är inte till för att förhala förhandlingen, vilket sannolikt väcker irritation hos motparten. Oftast ligger det i bägge parters intressen att komma till ett avslut, oavsett utfall. 17

18 Olika typer av avslut Avsluta förhandling i enighet Det önskvärda avslutet är naturligtvis att ni kommit överens vid förhandlingen och att bägge parter upplever att resultatet är acceptabelt. Men att avsluta förhandlingen i enighet behöver inte betyda att ni är överens. Du kanske helt enkelt konstaterar att det inte gick din och medlemmarnas väg, men att ytterligare möjligheter för att ändra/påverka arbetsgivarens avsikt är stängda. När det rör förhandlingar enligt MBL är det ytterst arbetsgivarens beslut som gäller. Om du inte avser att driva frågan vidare, bör du se till att det framgår av protokollet att du inte delar motpartens syn men att arbetsgivaren har fullgjort sin förhandlingsskyldighet och förhandlingen därmed är avslutad. Avsluta förhandling i oenighet Om förhandlingen nått sitt slut utan att du fått något gehör, men bedömer att frågan är värd att driva vidare, ska du se till att det framgår av protokollet att den lokala förhandlingen är avslutad, men att du har för avsikt att driva saken vidare till central nivå. Om du tydligt aviserar detta är arbetsgivaren skyldig att avvakta med beslut/ verkställande till dess att frågan definitivt är avgjord. Om det blir aktuellt med central förhandling kontaktar du Ledarna. Frånträda förhandling Endera parten kan anse att förhandlingen, trots idoga försök, inte leder vidare och frånträder därför ensidigt förhandlingen. Besked från den som frånträder förhandlingen ska ske skriftligt 18

19 med innebörden att han anser sig uppfyllt förhandlingsskyldigheten. Detta kan till exempel uppstå om endera part vägrar eller förhalar att skriva under protokoll. Att förhandlingen formellt avslutas är viktigt då tidsfrister börjar löpa först när detta skett. 19

20 Efter förhandlingen Återkoppling av förhandlingsresultatet Som företrädare är du vald av dina medlemmar att företräda dem vid förhandlingar. De har därför rätt att få information och återkoppling om hur förhandlingarna avlöpt. Ofta går arbetsgivaren ut med egen information. Det kan vara bra att diskutera med motparten om när och hur ni tänker informera berörda. Vad som skett under själva förhandlingen, d v s vem som sagt vad och hur det uttryckts bör du hålla för dig själv. Tänk på att inte utlämna motparten på ett sätt som kan skada kommande samarbete och förhandlingar. Det som är intressant att återkoppla är naturligtvis vilket resultatet blev och dess konsekvenser. Tystnadsplikt Det finns situationer då endera parten kan begära förhandling om att tystnadsplikt ska råda i samband med utlämnande av information, både före och i samband med förhandling. Det kan bli aktuellt om en fråga bedöms ha stor känslighet och kan vålla skada om information kommer ut. Tystnadsplikt kan försvåra din situation om du inte har möjlighet att stämma av och diskutera ärendet med dina medlemmar. Om ni inte är eniga om att tystnadsplikt ska gälla kan endera parten väcka talan vid domstol inom 10 dagar. Tystnadsplikten regleras i 21 MBL. Om tystnadsplikt råder har du ändå rätt att föra vidare informationen till ledamot i din styrelse om sådan finns. Då gäller tystnadsplikten 20

21 även för honom/henne. För offentlig sektor gäller liknande bestämmelser, men dessa är då reglerade i sekretesslagen. Justering av protokoll Inom rimlig tid ska du få protokoll från förhandlingen som du förväntas justera. Läs noga igenom protokollet och stäm av mot dina minnesanteckningar att det som är skrivet är korrekt. Särskilt noga ska du granska beslutet. Se till att det är tydligt och lämnar så lite utrymme för tolkningar som möjligt. Om du under förhandlingen särskilt bett om någon skrivning till protokollet, se till att denna kommer med såsom du avsett. Om arbetsgivaren inte vill formulera protokollet enligt ditt önskemål kan du införa en protokollsanmärkning. Då skriver du i protokollet Protokollsanmärkning, det du vill ha framfört, datum samt namnteckning. Reflektion Alla förhandlingar utvecklar sig lite olika. Det bästa sättet att bli en rutinerad och klok förhandlare är att reflektera kring det som hänt. Fundera över: l Var du tillräckligt väl förberedd? l Vad gick bra? l Vad gick mindre bra? l Vad lärde du dig av den här förhandlingen? l Något du bör förändra till nästa förhandlingstillfälle? 21

22 22

23 Exempel på förhandlingssituationer Vi har valt att särskilt lyfta förhandlingssituationen vid omorganisationer, uppsägningar och avsked för att ge exempel på förhandlingar som hör till de viktigaste, svåraste och tyvärr mycket vanliga. Omorganisation Den kanske vanligaste förhandlingssituationen är troligen omorganisation där arbetsgivaren har informations- och förhandlingsskyldighet innan han fattar beslut. Den fackliga möjligheten till påverkan ligger främst i argumentationen och de sakskäl som förs fram. I slutändan gäller det beslut som arbetsgivaren fattar. Arbetsgivarens skyldigheter finns väl beskrivna i MBL. Hit hör fortlöpande information enligt MBL 19 rörande verksamhetens utveckling produktionsmässigt och ekonomiskt samt riktlinjer för personalpolitiken. En större organisationsförändring bör därför inte komma särskilt överraskande om ni fått fortlöpande information. Arbetsgivare ska: l Kalla till förhandling enligt MBL 11 före beslut l Bereda dig möjlighet att ta del av handlingar som åberopas om du begär detta (MBL 18) l Arbeta fram en riskanalys avseende påverkan på arbetsmiljön l Avvakta med beslut eller verkställighet till dess att förhandlingen är avslutad. Arbetsbrist Omorganisation leder i bland över till förhandling om arbetsbrist. Som arbetsbrist räknas allt från att företagets ekonomi försämrats, effektiviseringar som leder till personalinskränkningar 23

24 eller att ägaren bara vill lägga ned eller inskränka verksamheten. Arbetsbrist är en generell företeelse och innebär att en turordningslista ska upprättas. I denna del finns ingen riktning mot en enskild även om en enskild senare kan träffas av arbetsbristen och bli uppsagd. Tänk på följande: l Turordningslistan ska omfatta alla tjänstemän oavsett deras fackliga hemvist l Berörda medlemmar påverkas både av turordningen och kompetens l Kompetenskraven påverkas av de befattningskrav som normalt har fastställts vid förhandlingen om arbetsorganisationen l Acceptera inte undantag och frångående av lagturlista utan medgivande från enskild som företaget vill säga upp l Om du känner minsta osäkerhet kontakta Ledarnas servicecenter l Ha inte bråttom. Företaget har säkerligen varit medvetet om sin situation så att man kunnat göra en vettig tidsmässig planering. Uppsägning av personliga skäl Grunder för uppsägning kan vara allvarlig missskötsamhet, sjukdom som gör att den anställde inte kan sköta något arbete inom företaget, stöld eller större samarbetssvårigheter. Kom ihåg att här ställs långtgående krav på arbetsgivaren att styrka att personliga skäl föreligger. Vi rekommenderar dig också här att vid minsta osäkerhet kontakta Ledarnas servicecenter. 24

25 Avsked Vid avsked, som innebär att anställningen upphör omgående, ska du alltid kontakta Ledarnas servicecenter. Den anställde ska ha grovt åsidosatt sina åligganden. Grovt åsidosättande kan vara stöld, förskingring, illojalitet, våld eller hot om våld. Det innebär med andra ord allvarliga förseelser. Om arbetsgivaren verkställt uppsägning av personliga skäl eller avsked måste du ogiltigförklara uppsägningen/avskedet inom 14 dagar om du väljer den linjen. Ett alternativ kan vara att du, efter kontakt med Ledarnas servicecenter, enbart yrkar skadestånd. Tvisteförhandling En tvisteförhandling tar sikte på att åstadkomma en rättelse hos arbetsgivaren, ofta i samband med felaktig hantering av arbetsrättsliga frågor. Till exempel kan arbetsgivaren ha glömt att förhandla när han varit skyldig, eller innehåller lön för arbetstagare. Normalt yrkas skadestånd i tvisteförhandling. Kontakta alltid Ledarnas servicecenter vid tvisteförhandling då det kan vara aktuellt att kräva skadestånd och/eller ekonomiska ersättningar. 25

26 Sammanfattande råd Som företrädare kommer du att möta arbetsgivaren i ett antal olika förhandlingssituationer och vi vill gärna lämna några generella råd: l Ha inte bråttom även om motparten försöker stressa dig. Det kan ligga i förhandlingstaktiken att peka på den brådska som sällan finns. l Du kan alltid begära en paus eller ajournera förhandlingarna, för att skaffa råd eller förankra olika ståndpunkter hos berörda medlemmar. l Ring Ledarnas servicecenter så snart du känner att du behöver hjälp. 26

27 Checklista du är kallad till förhandling INFÖR Är du helt klar över vad förhandlingen gäller? Nej Kontakta den som kallat dig och begär förtydligande om sakfrågan. I det fall kallelsen hänvisar till skriftliga handlingar/underlag har du rätt att ta del av dessa. Ja Har du tillräcklig kunskap om sakfrågan? Nej Ta tillfället i akt inför förhandlingen att ta reda på så mycket information du kan. Gäller det enskild medlem, tala med honom/henne för att samla bakgrundsinformation. Ja Är du klar över din och medlemmarnas ståndpunkt? Ja Nej Fundera igenom hur du och medlemmarna ställer er i frågan. Förbered argumenten för er ståndpunkt. Fundera också på vilka argument arbetsgivaren kan tänkas framföra. 27

28 UNDER Är du klar över vem som skriver protokoll? Ja Håller ni er till sakfrågan? Ja Känner du att du har kontroll över situationen? Nej Nej Nej Klargör vem som för protokoll vid förhandlingen. Oftast görs detta av arbetsgivaren och arbetstagarsidan justerar. Protokoll bör finnas vare sig förhandlingen leder till en överenskommelse eller man enbart konstaterar att man inte är överens. Gäller förhandlingen enskilt medlemsärende rekommenderas att även medlemmen skriver under protokollet. Försök att styra tillbaka diskussionerna till sakfrågan. Om motparten tar upp helt andra saker till förhandling, som ej framgått av förhandlingsframställan, avstyr detta genom att hänvisa till att du inte haft möjlighet att förbereda frågan. Vill motparten föra förhandling kring dessa frågor får han/hon återkomma med en ny förhandlingsframställan kring denna specifika fråga. Be om en kort paus. Under denna kan du samla tankarna och vid behov kontakta Ledarna för att stämma av någon uppgift som du är osäker på, eller om du behöver råd för hur du ska gå vidare. 28 Ja Är ni överens? Ja Nej Om ni inte kommer överens ska detta framgå av protokollet. Se till att du är klar över om förhandlingen avslutas eller ajourneras för att återupptas vid senare tillfälle för att försöka nå en överenskommelse. Avslutas förhandlingen kan det bli aktuellt med central förhandling.

29 EFTER Har du lämnat information/återkopplat resultatet till berörda? Nej När förhandlingen är avslutad, var noga med att återkoppla/informera berörda medlemmar om resultatet. Vad som skett under själva förhandlingen bör du dock hålla för dig själv. Det är resultatet av den som du ska informera om. Ja Reflektion Nej Det är värdefullt att du efter förhandlingen funderar över vad som gick bra och mindre bra. Vad lärde du? Är det något du bör förändra/utveckla till nästa förhandlingstillfälle? 29

30 Egna anteckningar 30

31 31

32 32 Besöksadress: S:t Eriksgatan 26. Postadress: Box 12069, Stockholm. Tel: Fax: Ledarnas servicecenter:

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

Förhandlingar enligt MBL. Förhandling enligt Information enligt 19

Förhandlingar enligt MBL. Förhandling enligt Information enligt 19 Förhandlingar enligt MBL Förhandling enligt 10 11-14 Information enligt 19 Allmän förhandlingsskyldighet 10 Ömsesidig förhandlingsrätt/förhandlingsskyldighet Part är skyldig att ställa upp till förhandling

Läs mer

Foto: Jeanette Andersson. KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Foto: Jeanette Andersson. KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Foto: Jeanette Andersson KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Om förhandlingsprotokoll 1 Förhandlingar 4 a) Olika typer av förhandlingar 4 b) Förhandlingens genomförande 4 2 Allmänt om protokoll 5 3 Protokollets

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2...

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2... GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, februari 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: Februari 2012 Så var det nytt år och vi på Gärde Wesslau ser fram emot nya utmaningar

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum MEDBESTÄMMNDERÄTT PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN 2000-09-0 vsnitt (5) MEDBESTÄMMNDERÄTT MEDBESTÄMMNDELGEN - MBL Medbestämmandeformer I lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) finns de grundläggande reglerna

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse

Läs mer

LEDARAVTALET AVTAL INOM INDIVIDUELL OCH LOKAL LÖNEBILDNING FÖR TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN

LEDARAVTALET AVTAL INOM INDIVIDUELL OCH LOKAL LÖNEBILDNING FÖR TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN LEDARAVTALET AVTAL INOM INDIVIDUELL OCH LOKAL LÖNEBILDNING FÖR TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN 1 LEDARAVTALET FÖR TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN AVTALETS TILLÄMPNING UTGÅNGSPUNKTER GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER LÖN OCH LÖNEUTVECKLING

Läs mer

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Allmänt om förhandlingar Ha rätt attityd Respektera motparten, dess företrädare och de intressen de företräder Uppträd korrekt och proffsigt Håll dig till

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS TP #1 Lathund LAS (Lagen om Anställningsskydd) Foto: Lars Pehrsson/TT/SvD LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS 2014:423. Version 1 14 april 2015 Allt om Juridiks lathund är en förkortning

Läs mer

Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala

Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala Antagen av styrelsen 2017-01-19 Inledning Förhandlingsordningen är utformad utifrån gällande arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal. Vårdförbundets

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka VÅRDFÖRBUNDET AVDELNING NORRBOTTEN 2013-05 1 Inledning Vårdförbundet, avdelning

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Klicka här Välkommen! för att ändra format Företaget och facket på Program Presentation Inledning Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendeman (FML) på Den svenska modellen på Förhandlingsmotparter

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet I lydelse fr.o.m. 2010-04-15 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Inledande bestämmelser... 3 Föreningsrätt... 4 Förhandlingsrätt...

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

Förhandling -- omorganisation & uppsägningar

Förhandling -- omorganisation & uppsägningar Förhandling -- omorganisation & uppsägningar En vanlig situation i många företag är organisationsförändringar av olika slag. Ibland syftar förändringen till att göra omprioriteringar och omdisponeringar

Läs mer

Beslutsinstans Kommundirektör

Beslutsinstans Kommundirektör a v Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Partsforum Fastställd 2017-01-31 Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Personalchef Senast reviderad Beslutsinstans Kommundirektör Dokument gäller för Alla

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Handbok för arbetsplatsombud

Handbok för arbetsplatsombud Välkommen som arbetsplatsombud för Arbetsplatsombudets kännedom om institutionens/enhetens verksamhet och medlemmarnas villkor är en tillgång för att bättre ta tillvara medlemmarnas intressen. Ombudets

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt

Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND INFORMERAR Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt Sveriges skolledare har ett stort och komplext ansvar. Det ska synas i den lön som skolledarna får. Lönen är individuell

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde Vårdförbundet avdelning Halland Antagen av styrelsen Sida 1 av 5 Inledning Vårdförbundet avdelning Halland har ansvaret för den lokala

Läs mer

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Välkommen! Arbetsrätt för nybörjare på Tomas Nordensson Flygare 11 oktober 2016 PROGRAM Inledning Medbestämmandelagen Anställningsformer Klicka Uppsägning här för att ändra format på Ledighetslagarna Facklig

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/03 Mål nr A 193/02

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/03 Mål nr A 193/02 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/03 Mål nr A 193/02 Sammanfattning Fråga om förhandlingskravet i 4 kap. 7 första stycket arbetstvistlagen uppfyllts i en situation då partsställningen vid den lokala förhandlingen

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

ANTECKNINGAR. Goda råd inför lönesättningssamtal

ANTECKNINGAR. Goda råd inför lönesättningssamtal ANTECKNINGAR Goda råd inför lönesättningssamtal F Ö R S VA R S F Ö R B U N DET 1 N Å G R A T I P S Vad innebär ett lönesättningssamtal? Att förhandla om sin egen lön är en spännande utmaning. Första gången

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08 Sammanfattning En arbetstagare, som är medlem i Lärarförbundet, har väckt talan vid tingsrätten mot sin arbetsgivare. Fråga om avvisning av talan på grund

Läs mer

1. Så börjar processen vid arbetsbrist

1. Så börjar processen vid arbetsbrist 1. Så börjar processen vid arbetsbrist I en arbetsbristsituation är det viktigt att den lokala klubben kommer in tidigt för att kunna påverka beslut och förebygga uppsägningar. Processen börjar då arbetsgivaren

Läs mer

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde Vårdförbundet avdelning Halland Antagen av styrelsen Sida 1 av 5 Inledning Vårdförbundet avdelning Halland

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetstagare anses i lagen även den som utför

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 Sammanfattning Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad avtalsturlista, genomförde bolaget en förhandling på lokal nivå

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 Sammanfattning Fråga om anställningsskyddslagens preskriptionsregler är tillämpliga på viss talan. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se

Läs mer

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter Samverkan syftar till lösningar i samförstånd Samverkan är allas ansvar Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter För att uppnå kommunens

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

Lokalt samverkansavtal för KI

Lokalt samverkansavtal för KI Lokalt samverkansavtal för KI 1 Samverkan för utveckling Det centrala avtalet, Samverkan för utveckling, beskriver de utgångspunkter, syfte och inriktning som utgör grunden för KIs lokala samverkansavtal.

Läs mer

Cikulärnr: 11:15 Diarienr: 11/2277 Arbetsgivarpolitik: 11-2:7 AD, avsked, sova, 11 MBL, nattarbete

Cikulärnr: 11:15 Diarienr: 11/2277 Arbetsgivarpolitik: 11-2:7 AD, avsked, sova, 11 MBL, nattarbete Cikulärnr: 11:15 Diarienr: 11/2277 Arbetsgivarpolitik: 11-2:7 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, avsked, sova, 11 MBL, nattarbete Datum: 2011-04-14 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) 1 of 5 21/09/2010 14:30 SFS 1987:1262 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1987-12-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:857 Arbetsrättslig

Läs mer

Driftsinskränkning. En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget

Driftsinskränkning. En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget Driftsinskränkning En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget fååéü ääëñ êíéåâåáåö= Checklista före uppsägning på grund av arbetsbrist 2 Driftsinskränkning 3 Alternativ till

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun

Riktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-02 Riktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Kommunstyrelsen Dokumentnamn Riktlinjer för hantering

Läs mer

4. Förhandlingsordning

4. Förhandlingsordning 1 Ledaravtalet Avtal om lönebildning Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen, och Ledarna är

Läs mer

Ny som företrädare 1

Ny som företrädare 1 Ny som företrädare 1 2 Välkommen som företrädare i Ledarna! Du som är företrädare i Ledarna har ett mycket viktigt uppdrag. Det är du som är Ledarnas förlängda arm ute på arbetsplatsen och har fått förtroendet

Läs mer

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling (anställd)

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling (anställd) Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling (anställd) Beslut: Rektor 2015-05-04 Revidering: Dnr: DUC 2015/797/10 Gäller fr o m: 2015-05-04 Ersätter: Regler mot kränkande

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord:

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, avsked, samarbetsproblem, arbetsvägran, misskötsamhet Avd för arbetsgivarfrågor

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist

Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist 1 (15) Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist Innehåll 1 BEGREPPET ARBETSBRIST... 2 1.1 Förbud mot uppsägning vid verksamhetsövergång... 2 2 VARSEL TILL

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 1 of 6 05/02/2010 13:36 SFS 1976:580 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1976-06-10 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1095 Lag (1976:580)

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 003.4

FÖRFATTNINGSSAMLING 003.4 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 003.4 RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLDAS BISYSSLOR FASTSTÄLLDA AV KOMMUNSTYRELSEN 2002-05-13, 142 MED ÄNDRING 2013-01-28, 27 ANSTÄLLDAS BISYSSLOR Vad är en bisyssla?

Läs mer

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSENS PERSONALUTSKOTT

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSENS PERSONALUTSKOTT U T G I V E N A V K O M M U N K A N S L I E T Nr 2.1.2 Sid 1 (6) Dnr Gäller fr. o. m. Antagen 2010/433 2011-03-01 Ks 2011-01-18 6 2015/11 2015-02-01 Ks 2015-01-20 4 INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSENS PERSONALUTSKOTT

Läs mer

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Läs mer

Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal

Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal Parterna är överens om att det i samtliga typer av företag kan finnas företagshemligheter större betydelse i konkurrenshänseende. som är av stor betydelse för verksamheten. Utvecklingen gär mot att företagshemligheter

Läs mer

HÖK11, LOK11 och årlig löneöversyn

HÖK11, LOK11 och årlig löneöversyn VÅRDFÖRBUNDET avdelning Västra Götaland HÖK11, LOK11 och årlig löneöversyn Checklista för förtroendevald med mandat att förhandla lön JL, RJ, GE, OS 2011-05-09 Viktigt angående LOK 11 Våren 2011 träffade

Läs mer

UPPGIFT 1 Svarsförslag

UPPGIFT 1 Svarsförslag Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2014-05-28 Uppsala 3:2013 Arbetsutskottet

Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2014-05-28 Uppsala 3:2013 Arbetsutskottet Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2014-05-28 Uppsala 3:2013 Arbetsutskottet Förhandlingsordning Antagen av styrelsen 2013-10-23 Inledning Förhandlingsordningen är utformad utifrån

Läs mer

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB

Läs mer

Att vara med innan besluten fattas. Lag om medbestämmande i arbetslivet kommentarer, råd och anvisningar 2010

Att vara med innan besluten fattas. Lag om medbestämmande i arbetslivet kommentarer, råd och anvisningar 2010 Att vara med innan besluten fattas Lag om medbestämmande i arbetslivet kommentarer, råd och anvisningar 2010 PTKs medlemsförbund Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna DIK Farmaciförbundet Förbundet Sveriges

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 Sammanfattning En arbetstagare har blivit avskedad. Mot arbetstagarens skadeståndskrav har arbetsgivaren invänt att talan är preskriberad enligt 41 anställningsskyddslagen.

Läs mer

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Överenskommelse av den 25 maj 2007 med ändringar av den 27 januari 2011. Giltigt från den 1 januari

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lagtextsamling 2009 Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet...2 Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...12 Lag (1982:80) om anställningsskydd...15 Diskrimineringslag

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lagom medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare

Läs mer

Redogörelsetext. Allmänna bestämmelser Inledning

Redogörelsetext. Allmänna bestämmelser Inledning 2016-09-07 Redogörelsetext Allmänna bestämmelser 1 Inledning Centrala parter uttrycker i bestämmelsen vikten av att arbetsgivaren verkar för att redan anställda arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta

Läs mer

Vill du bli företrädare i Ledarna?

Vill du bli företrädare i Ledarna? Vill du bli företrädare i Ledarna? Är jag en företrädare? Är du chef eller ledare, medlem i Ledarna och intresserad av att påverka vad som händer på din arbetsplats? Då kanske du är rätt person för att

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

Företrädaren & Arbetsbrist Handledning

Företrädaren & Arbetsbrist Handledning Företrädaren & Arbetsbrist Handledning 1 INNEHÅLL Information om verksamhetens utveckling 4 Förhandling om förändring av verksamhet 6 Förhandling om uppsägningar 9 Uppsägningen 12 Under uppsägningstiden

Läs mer

Utbildningsförvaltningens hantering och rutiner för olämplig lärarpersonal på skolorna i Stockholm

Utbildningsförvaltningens hantering och rutiner för olämplig lärarpersonal på skolorna i Stockholm Utbildningsförvaltningen Personalavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-09-02 Handläggare Linda Christensen Telefon: 08-508 33 911 Till Utbildningsnämnden 2013-09-26 Utbildningsförvaltningens hantering

Läs mer

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling

Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 Sammanfattning Skiljeklausul gäller mellan parterna. Arbetstagaren, en personlig assistent, har avskedats från sin anställning och har i en förtryckt avskedandehandling

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 15:9 Diarienr: 15/0937 P-cirknr: 15-2:4 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, ekonomiskt skadestånd, förbehåll om skadeståndskrav, preskription, LAS Arbetsrättssektionen

Läs mer