Delrapport från utvärderingen av. Gôrbra för äldre. Göteborgs Stads försöksverksamhet inom ramen för Teknik för äldre II

Transkript

1 Delrapport från utvärderingen av Gôrbra för äldre Göteborgs Stads försöksverksamhet inom ramen för Teknik för äldre II Lisbeth Lindahl

2 Förklaringar och förkortningar Försöksområde Försöksverksamhet Ett geografiskt område där försöksverksamhet genomförs. Den övergripande försöksverksamhet som planeras för. Projekt Projekt som ingår i försöksverksamheten. Delprojekt / / TU Ett delprojekt ingår som en del i ett större projekt. Betyder att delar av ett citat har utelämnats. En förkortning för tjänsteutlåtande. Skrivelser som en tjänsteman lägger fram för beslut i politisk nämnd eller kommunstyrelse. 2

3 Bakgrund Göteborgs Stad, Senior Göteborg genomför under en försöksverksamhet inom ramen för regeringsuppdraget Teknik för Äldre II (se Försöksverksamheten i Göteborg är en av tre i landet och har fått det lite göteborgsvitsiga namnet Gôrbra för äldre. Syftet med försöksverksamheterna är att förbättra boendesituationen för personer runt 80 år och äldre samt deras anhöriga, där kunskaper och idéer från tidigare projekt inom området ska prövas i praktisk verksamhet. FoU i Väst/GR har fått i uppdrag att utvärdera försöksverksamheten i Göteborg. Den här delrapporten redogör för resultat från utvärderingen mellan perioden januari -november Syfte: Extern utvärdering Syftet med den externa utvärderingen är att följa och beskriva den försöksverksamhet som genomförs i kommunen. Utvärderingen utgår från följande frågeställningar: Har projekten bidragit till försöksverksamhetens övergripande målsättningar? (förbättrade boendemiljöer för personer runt 80 år och äldre samt deras anhöriga) I vilken grad har respektive projekt nått sina målsättningar? Hur har respektive projekt arbetat för att nå sina mål? Hur påverkades resultatet av samverkansfaktorer? Syfte: Självutvärdering Syftet med självutvärderingen är primärt att bidra till lärande och reflektion för projektledare och projektmedverkande. Ett sekundärt syfte är att samla in erfarenhetsbaserade kunskaper till den externa utvärderingen. Tanken är att denna del av utvärderingen ska bidra till lärdomar genom att projektmedverkande beskriver och reflekterar kring vad som skapar möjligheter och svårigheter i arbetet med att nå projektets mål. Självutvärderingen har sitt fokus på två aspekter av varje projekt: Genomförandet av projektets aktiviteter/åtgärder Samarbetet mellan organisationer Självutvärderingen kommer att genomförs vid tre tillfällen under projekttiden. Det första tillfället skulle ha ägt rum i september Några projekt hann emellertid inte med att träffas för att genomföra gruppdiskussionen förrän vid månadsskiftet oktobernovember. 3

4 Metod Inom ramen för utvärderingen har observationer av projektmöten och styrgruppsmöten genomförts. Dessutom har intervjuer genomförts av projektledare och processledare. En första omgång av självutvärderingen har ägt rum och intervjuer med äldre hyresgäster pågår. Kommunikationen som pågår via Facebook och e-post följs kontinuerligt och FoU i Väst/GR har medverkat i olika typer av möten med anknytning till utvärderingen (se nedanstående sammanställning). 4

5 Resultat Externa faktorer med påverkan på projektet Förändringar och beslut i det omgivande samhället påverkar projektet. En väsentlig förändring är den stadsdelsreform i Göteborg som trädde i kraft efter årsskiftet. Stadsdelsreformen som trädde i kraft januari 2011 innebar stora organisatoriska förändringar. Reformen innebar att 20 stadsdelar krympte till 10. Förändringen innebar chefsbyten och stora omorganisationer. Detta har främst påverkat projekt 4. Ny lagstiftning rörande allmännyttan kan få betydelse för verksamheten framöver och de insatser som snarast görs utifrån ett samhällsansvar än utifrån företagsekonomiska motiv. Sverige fick en ny lag i januari 2011 (prop. 2009/10:185) som innebär att allmännyttan ska drivas utifrån affärsmässiga principer och tillämpa marknadsmässiga avkastningskrav. Ett antal politiska beslut i kommunen ligger till grund för och stödjer projektet. Under 2009 fick stadskansliet i uppdrag att ta fram strategier för mellanboendeformer fick Fastighetsnämnden i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur den framtagna strategin skulle genomföras. TU : Kommunstyrelsen gav stadskansliet i uppdrag att utveckla ett kommunövergripande ramverk för mellanboendeformer. TU : Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad. Fastighetsnämnden får i uppdrag att samordna genomförandet av handlingsplanen. Under 2011 har en handlingsplan om äldres boende samt ett förslag på subventioner riktat till trygghetsboende antagits i Fastighetsnämnden. Beslut om dessa har bordlagts i kommunstyrelsen. TU : Handlingsplan för uppdraget Äldres boende tas upp i Fastighetnämnden. Tjänsteutlåtandet handläggs tillsammans med TU : Regelverk för kommunala subventioner för personal och gemensamhetslokaler i trygghetsboenden. Parallellt har stadsledningskontoret fått i uppdrag att undersöka möjligheterna att utveckla BoPlats till att bli en kommunal bostadsförmedling Kommunstyrelsen ger i uppdrag åt stadsledningskontoret att i samråd med Boplats Göteborg och Fastighetskontoret utreda förutsättningarna 5

6 att vidareutveckla Boplats Göteborg till en kommunal bostadsförmedling med kötid som ska vara transparent och ickediskriminerande. Ett annat kommunalt beslut med betydelse för möjligheten till kvarboende i ordinärt bostadsbestånd är att stödet till anhöriga fungerar. År 2010 fattades ett beslut om satsning på anhörigstöd, vilket ligger i linje med införandet av en ny bestämmelse i socialtjänstlagen KF Handling 2010 nr 187. Utjämning av anhörigstödet för ökad likvärdighet mellan stadsdelarna, samt biståndsbedömd och avgiftsfri avlösning i hemmet för personer över 65 som vårdar närstående. Beslutet trädde i kraft 1 januari Ytterligare ett beslut med betydelse för möjligheterna till kvarboende är det uppdrag som Fastighetskontoret har fått att arbeta med inventering och uppföljning gällande tillgänglighet Kommunstyrelsen ger i uppdrag till Fastighetsnämnden att arbeta med Staden tillgänglig för alla Skrivelse gällande uppdrag om inventering och uppföljning gällande tillgänglighet i staden. (Här inkluderas förutom publika lokaler och offentliga platser även bostäder). Extern utvärdering Samordningsgruppen Samordningsgruppen sammankallas av de två processledarna vid Senior Göteborg. Gruppen består av de fyra projektledarna, processledarna, den informatör som arbetar för projektet, samt ansvarig för projektekonomin. Gruppen sammankallas vid ett par tillfällen under våren och ett par tillfällen under hösten. Dessutom träffas gruppen i samband med nätverksträffar, invigningsmöten och inspirationsdagar av olika slag. Mötena i gruppen ägnas främst åt avrapporteringar om vad projekten har ägnat sig åt och var de befinner sig i förhållande till projektplanen. I början av projektet ägnas relativt mycket tid åt till information om krav på dokumentation av olika slag. Det rörde sig om tidrapporter, projektplan, kommunikationsplan och information om mallen för delrapporten. Jag som utvärderare bidrog också till dessa krav med information om utvärderingen. Dessa krav på dokumentation och planering kom in relativt tidigt i projektet, i månadsskiftet april-maj när bemanningen av projekten inte var färdigställd. Nedanstående citat från en av intervjuerna sommaren 2011 speglar det. Ja det har ju jag sagt, det blev väldigt torrt i början och jag tror att man behöver ha lite saft eller lite kött på benen för att man ska tycka att det torra är roligt. Det får inte bli för mycket bara sådana här praktiska saker med att nu ska 6

7 vi kommunicera och nu ska vi ta hand om ekonomin och nu ska vi göra projektplaner och nu ska vi göra Överordnat i projektet finns det krav på enhetlighet; att all projektrapportering ska struktureras utifrån gemensamma mallar. Dessa mallar kan underlätta arbetet för projektledarna. Mer tydligt underlättar de för processledningen som ska hålla ihop ett stort försöksprojekt som innehåller 13 delprojekt. Nackdelen med krav på enhetlighet och centralstyrning är att detta minskar frihetsgraderna för respektive projekt. Det finns några kommentarer om detta i självutvärderingen med en önskan om mindre administration. Mindre administration tack! Alla har vi fyllt på med projektet i våra ordinarie arbetsuppgifter vill lägga tid på att komma igång med grupper etc. Under hösten när alla projekt har kommit igång uppfattar jag att medlemmarna i samordningsgruppen kommunicerar på ett friare sätt. Då har alla projekt kommit igång, har genomfört ett antal aktiviteter och har varit och träffat de andra försöksprojekten i landet vilket innebär en möjlighet till spegling av det egna försöksprojektet. Vidare har några projekt upplevt svårigheter av olika slag, men sedan kommit vidare i processen. Självutvärderingen Självutvärderingen har genomförts i form av gruppdiskussioner under ledning av projektledarna och i form av individuella formulär som har sammanställts av mig. Här nedan beskrivs det övergripande resultatet från gruppdiskussionerna. För den som vill få mer information om enskilda projekt finns det mer att läsa i bilaga 1. Bakgrund Fakta Projekten startade vid olika tidpunkter. Projekt 1 startade i januari 2011 medan projekt 4 hade sitt första möte sep De fyra projekten är sinsemellan av olika karaktär. Ett projekt har jobbat utifrån ordinarie organisation medan de andra tre har skapat helt nya projektgrupper. Projekt- och delprojektgrupperna är olika stora. Det minsta finns inom projekt 1, det största i projekt 4. Projekten har genomfört de aktiviteter de hade tänkt sig helt eller delvis. Vissa aktiviteter har blivit försenade på grund av olika omständigheter. Projekt 4 har blivit försenat på grund av organisatoriska skäl och svårigheter med bemanning som till stor del har med stadsdelsreformen att göra. Ett annat skäl till att projekt har blivit försenade har handlat om att de måste vänta på beslut i annan organisation (projekt1:3) eller politiska beslut (projekt 1:1). 7

8 Processer De kommunala bolagen har inte beslutat om deras koncerngemensamma uthyrningspolicy/uthyrningsregler vilket medför att det är oklart hur det blir med den särskilda hanteringen av bostadssökande som projektet handlar om. Andra skäl till förseningar handlar om att man inte får med sig brukare som man hade tänkt sig i projektet. Ett exempel är att det var svårt att få användare att vilja testa larm som var kopplade till kommunen (projekt 4:1). Några projekt har drabbats mer av att personer har flyttat på sig eller genomgått större förändringar under projekttiden. Projektet har tyvärr bytt ut några projektmedlemmar vilket är negativt för projektet och resultatet. Ett helt delprojekt har försvunnit och ersatts med annan samarbetspartner vilket för projektet har varit ett bakslag. Tidsbrist och motstånd på olika nivåer: Det har varit svårt att få tid till möten och att tänka färdigt. Inte alltid lätt att hitta personer som vill delta, t ex de frågar efter något larm, men avböjer sedan. Svårt att få med enheter som inte var med och ansökte om projektet från början., kunskapsmässigt ligger de efter och anser inte att de har ett behov att lära mer. Vissa saker har gått lättare än vad de hade tänkt sig: Samverkan Kontakten med teknikleverantörerna har varit lätt hittills. De enheter som vi trodde skulle vara mest emot teknik är de som varit mest entusiastiska och vill bidra med att hjälpa till att hitta testpersoner. Projektet har för de flesta inneburit att de fått nya samarbetspartners och nya nätverk. Samarbetet ger framför allt möjlighet till ökat lärande och betraktas även skapa möjligheter till effektivisering. Lärdomar Det blir mer effektivt när vi samarbetar. Anhöriga kan få en helhetssyn, hur saker och ting hänger ihop. Lättare att det blir rätt från början. Kan fatta beslut direkt. Projektgrupperna lyfter fram en rad lärdomar. Här nedan har jag räknat upp några olika lärdomar: Metoden och principen är generaliserbar till andra befolkningsgrupper (Om Faktabladet som Projekt 1:1 tagit fram) 8

9 Att den lätta biten är gjord men att den svåra återstår. (Projekt 1:2, Öka takten i tillgänglighetsarbetet) att tänka utanför ramarna. (Projekt 3, Badrumsprojektet) Betydelsen av det konkreta (filmen)(projekt 3, Enkla förbättringar) Att det tar mer tid än beräknat. (Projekt 4:1, Anhörigstöd) Att eget engagemang krävs. (Projekt 4, Anhörigstöd, förebyggande, visningsmiljö) En komplex organisation, många involverade. Man får förståelse för varandras verksamheter. Mycket runtomkring. En sak skulle kunna utföras på kort tid men här är det väldigt mycket kringarbete. Vi gör någonting. Filmen viktig. Viktigt att det kommer in i fastighetsägarnas system det vi lär oss i projekten. Vad är det vi kan föra över till våra kollegor (fastighetsägarna) som är kostnadsmässigt genomförbart (projekt 2, Enkla förbättringar) Till vilken nytta för de äldre? En fråga i självutvärderingen handlar om vilken nytta de projektmedverkande ser att projektet kan få för de äldre. Av svaren framgår det att de tänker sig att samarbetet kan gagna äldre personer genom att de möts av kunnigare personal som har mer av ett helhetstänkande, vilket kan leda till snabbare beslut. Genom samarbetet med andra organisationer får de projektmedverkande bättre kunskaper om varandra. Rätt information i rätt tid kan innebära att tiden som enskilda personer behöver vänta på hjälp minskar. De tror också att samarbetet mellan fixare som är anställda av äldreomsorgen och hyresvärdar kan komma att utvecklas vilket skulle gagna äldre personer. Ytterligare en aspekt handlar om att projektet skulle kunna bidra till ökad likvärdighet över stadsdelarna och att en gemensam linje i fråga om vad som anses vara bra för äldre etableras. Samarbetspartners som saknas På frågan om de saknar några samarbetspartners i sina projektgrupper kom det fram att det fanns behov av att inkludera fler organisationer. Nedanstående lista beskriver vilka organisationer som saknades. Inom parentes anges vilket projekt det rörde sig om. AB Framtiden (P1:3) Hyresgästföreningen (P2) Bostadsföretagens projektörer (P2) Stadsbyggnadskontoret (P3) Privata fastighetsägare (P3) Invandrarorganisationer (P4) 9

10 Önskemål om stöd från projektledningen eller processledarna En fråga i självutvärderingen handlar om det fanns önskemål om stöd från projektledning eller processledarna vid Senior Göteborg. En synpunkt som kom fram var att de önskade en större koppling till övriga delprojekt. En annan synpunkt var att de ville bli påminda om syftet med projektet. Klargöra meningsfullheten och lyfta frågan ofta. Ibland tror man att man vet vad som skall göras för man känner sig inspirerad och övertygad sedan blir man förvirrad igen Men för varje månad det går så blir man mer och mer klar över vad som skall ske och man känner ytterligare motivation at testa nya saker. De tyckte att det var bra med kontinuerliga möten, men att de inte skulle vara för många eller bokas när de har mycket annat att göra. Någon föreslog att de skulle ha som stående punkt att informera varandra om respektive delprojekt vid mötena. Slutligen efterfrågades mindre administration. 10

11 Diskussion När ansökan lämnades in till HI kunde projektgruppen luta sig mot ett antal beslut tagna av Göteborgs Stad där äldres boende står i fokus. Kommunen har arbetat med att ta fram strategier för att främja boende för äldre och äldres boendemiljöer, vilket nämns inledningsvis i den här rapporten (se sid. 5ff). Likaså finns det ett kommunalt beslut om kostnadsfritt anhörigstöd för pensionärer som vårdar en närstående, vilket potentiellt sett skapar möjligheter för äldre personer att bo kvar i sitt ordinära bostadsbestånd. Det förefaller därmed finnas goda möjligheter för arbetet med försöksverksamheten samt att erfarenheterna av detsamma även kan leva kvar på längre sikt. Men det är för tidigt att uttala sig om försöksverksamheten har bidragit till det övergripande mål som formulerades på följande sätt i mars 2011: Genom kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte skapa förutsättningar för samverkansformer och gemensamt synsätt avseende: ökad tillgänglighet och gemenskap ökad användning av teknikstöd för att stärka äldres oberoende och underlätta vardagslivet. (Gôrbra för äldre, ). Målsättningen är alltså att skapa förutsättningar för samverkan och gemensamt synsätt med avseende på ökad tillgänglighet och ökad användning av teknikstöd. Användningen av begreppet förutsättningar svarar mot det faktum att försöksprojektet inte har mandat att avkräva en långsiktig samverkan från alla de organisationer som ingår i försöksprojektet. Frågan är om försöksprojektet tänker att samverkansprocesser spontant ska uppstå och kunna leva kvar efter projektets slut eller om det finns tankar på att sluta samverkansavtal mellan organisationerna? Innebörden i begreppen samverkansformer och gemensamt synsätt behöver, som jag ser det, förtydligas och motiveras i kommunikationen såväl internt som externt. Varför är samverkan kring tillgänglighet, gemenskap och teknikstöd betydelsefullt? Vem eller vilka har ansvar för att åstadkomma detta? Hur kommer det sig att samverkan kring dessa frågor inte fungerar tillräckligt bra? Effektmålet är som jag läser ut av skrivningen ovan, att stärka äldres oberoende och underlätta vardagslivet. Detta är dimensioner som är svåra att mäta om de inte bryts ner i mer konkreta termer. Även om en utvärdering i förhållande till målen är för tidig är det intressant att fråga sig hur försöksverksamheten har tagit sig an uppgiften att arbeta mot dessa mål och vad som har hänt sedan start. Nedan diskuteras preliminära resultat från utvärderingen utifrån rubrikerna förutsättningar, processer och resultat. 11

12 Förutsättningar Projektet har påverkats av en rad faktorer. Både sådana som har varit gynnsamma och sådana som har hindrat. Det som kan sägas ha gynnat projektet är att det sedan tidigare finns goda erfarenheter av samverkansprojekt i Göteborgs Stad. Jag syftar då på pilotprojekten med samhällsbyggargrupper som ägde rum under 2007 (Hermansson & Nejstgaard, 2008), arbetet inför att ta fram det tillgänglighetsverktyg som har antagits av kommunen (Göteborgs Stad, 2007) vilket gjordes i nära samarbete med fastighetsägare, samt olika projekt rörande teknik för äldre (se t ex Blidner, 2010; Brickzén; Martini, 2010). Det finns som nämnts inledningsvis även en rad politiska beslut som understödjer det här projektet och som aktualiserar äldres boende som ett viktigt område att satsa på. En generell svårighet som rör storstäder mer än mindre kommuner är att det är svårt att nå ut och få genomslag i hela kommunen. Mindre kommuner har färre aktörer och kortare beslutsvägar. Till det ska läggas en faktor som har missgynnat projektet och försvårat processerna och det är främst att projektet startade samtidigt som en stor omläggning av stadens stadsdelar. Vid årsskiftet krympte antalet stadsdelar från tjugo till tio. Dessutom infördes en ny struktur på stadsdelarna vilket innebar stora förändringar inte minst på ledningsnivå. Detta påverkade styrning och ledning främst av projekt 4, men även de andra projekten eftersom det var svårt att hitta samarbetspartners när chefer för de nya områdena inte hade tillsatts. På kort sikt innebar detta en störning men på längre sikt kan den här stadsdelsreformen få positiva konsekvenser för boendeområdet, med tanke på att det har införts sektorsansvariga chefer som i sitt uppdrag har ett befolkningsansvar. Detta innebär att det på stadsdelsnivå finns nya möjligheter att arbeta med samhällsplanering. I fråga om tillgänglighetsåtgärder som Teknik för äldre II ska syfta till har jag i en tidigare studie pekat på avsaknaden av drivkrafter för att frivilligt ägna tid och pengar åt sådana åtgärder (Lindahl, Martini och Malmqvist, 2010). Det är en faktor som troligtvis även påverkar försöksverksamheten. En annan extern faktor som jag lyfter fram i den här rapporten är den nya lag som trädde i kraft vid årsskiftet som innebär att allmännyttan ska drivas helt utifrån marknadsmässiga principer (prop. 2009/10:185). Vilka konsekvenser lagen får i sin tillämpning vet vi inte, men risken finns att gränserna för de kommunala bolagens samhällsansvar kommer att förskjutas på ett sätt som motverkar projektets intentioner. Processer Jag vill börja med att lyfta fram något som kännetecknar projektet Görbra och det är att det här projektet har tagit sig an kommunikationsfrågan på ett sätt som jag inte tidigare har stött på. Frågan är vad som ligger bakom denna satsning. Projektet manifesteras i den virtuella världen parallellt med det arbete som pågår i projektgrupperna. Frågan är vad den flitiga kommunikationen kan få för konsekvenser? I självutvärderingen och även i samordningsgruppen lyfts kommunikation via sociala medier upp till diskussion. Vem representerar man när man kommunicerar på Facebook? Finns det en risk för att 12

13 gränserna mellan privatpersonen och yrkesrollen suddas ut? Denna fråga kom upp vid ett av samordningsgruppens möten. En fråga att fundera kring är hur de demokratiska processerna påverkas av att information via sociala medier i vissa fall går före de officiella kommunikationsvägarna. Det var några av farhågorna rörande projektets kommunikation via sociala medier. De fördelar jag kan tänka mig är att den flitiga kommunikationen kan tänkas bidra till att länka samman enskilda projektdeltagare och projekt med varandra, både externt och internt. Kommunikationen kan tänkas bidra till att projektet når ut på ett bättre sätt till intressenter som inte själva medverkar i projektet. Kommunikationen kan även tänkas bidra till lärande om vad som sker utanför det egna projektet. Dessa frågor är inte undersökta, men jag tar med mig dem i den senare delen av utvärderingen. Om vi går över till Görbra-projektets karaktär kan sägas att det här försöksprojektet rymmer många olika organisationer med olikartade organisationskulturer. Här ingår ett flertal yrkesgrupper på skilda nivåer; chefer och anställda, fastighetsfolk, tjänstemän i fackförvaltningar och vård- och omsorgpersonal. Dessutom medverkar både privata och kommunala fastighetsägare. Som om det inte vore nog spänner projektet också över flera stadsdelar. Det mångfacetterade och komplexa i projektets uppdrag och sammansättning innebär stora möjligheter till lärande, men samtidigt potentiella konflikter då de olika perspektiven inte alltid möts eller kan mötas (Danermark & Kullberg,1999). Det finns ofta olika föreställningar om samma företeelse beroende på vilket perspektiv man utgår från. En sådan skiljelinje märks i uppfattningarna om matchningen mellan hyresgäst och bostad. Här ryms olika åsikter beroende på om man representerar ett bostadsföretag eller en kommunal förvaltning. Sådana skillnader i perspektiv kan bottna i intressekonflikter eller i olika värderingar. Dessa skillnader kan kanske inte raderas ut, men kan tjäna på att förtydligas. Några kommentarer i självutvärderingen vittnar om förekomsten av olika perspektiv i projektet som har med yrkesroller att göra. Projektet rymmer yrkesgrupper som i sin utövning sysslar med skrivbordsarbete, ägnar sig åt vård, omsorg eller rehabilitering, ägnar sig åt fastighetsförvaltning eller ger service till hyresgäster. Projektet är inte bara tvärsektoriellt utan även tvärprofessionellt. Det mångfacetterade skapar stora möjligheter till lärande över sektorsgränser, vilket också kommer fram i självutvärderingarna (se bilaga 1). Men det finns många olika sätt att lära sig på; teoretiskt-praktiskt, praktiskt-teoretiskt. Det är därför inte konstigt om det uppstår en otålighet hos personer som är vana vid att snabbt gå till handling. I en tvärprofessionell grupp kan det ta tid innan man kommer till samsyn, de olika perspektiven behöver mötas för att det ska uppstå (Sandberg, 2006). Här finns en utmaning inom ramen för flera av projekten. Min förhoppning med att använda självutvärderingar i det här projektet var att stimulera till öppna diskussioner om projektarbetet, vilket i sig kan bidra till bättre processer. Ibland är det emellertid motiverat att arbetet går långsamt. Det har uppstått trögheter i några delprojekt där det har fått göra halt och vänta in beslut på politisk 13

14 nivå. Den typen av tröghet kan inte övervinnas med entusiasm utan är snarare ett utslag av att vissa delprojekt arbetar inom ramen för sin ordinarie verksamhet som är politikerstyrd. Försöksverksamheten rymmer en spännvidd mellan projekt som arbetar relativt frikopplat från ordinarie organisationsstrukturer och projekt som hanterar uppdrag inom ramen för sitt ordinarie arbete. Det finns för- och nackdelar med bägge verksamhetsformer. Fördelen med att arbeta verksamhetsnära är att implementeringen av projektets resultat underlättas vilket skapar möjligheter till långsiktighet. Nackdelen är att det ordinarie arbetet inte har lika stora frihetsgrader för prövande och nytänkande som ett frikopplat projekt har (Johansson, Löfström & Ohlsson, 2000). Resultat Projekt Gôrbra arbetar som helhet efter den tidsplan som formulerades vid ansökan. I vissa delar ligger projektet efter och då främst i projekt 4, vardagsteknik för äldre och anhöriga, som av olika skäl startade sent. Projekt 3, badrumsprojektet, kommer att pågå under längre tid än vad som ursprungligen planerades för (se projektplan ). Det har försenats av förändringar av sammansättningen av projektdeltagare. Sådana faktorer bidrar generellt sätt till att projekt behöver mer tid på sig. Även om enskilda projekt har förskjutits i tid finns det fortfarande möjligheter att de hinner fullföljas inom försöksverksamhetens övergripande tidsplan. När det gäller resultaten kan det vara på sin plats att gå tillbaka till den ursprungliga tanken med projektet och det regeringsbeslut som det vilar på. Socialdepartementets målsättning med försöksverksamheterna var att dessa genom samverkan skulle komma fram till konkreta lösningar rörande tillgänglighetsförbättrande åtgärder, teknikstöd och tjänsteutbud. Försöksverksamheter ska vara samverkansprojekt med konkreta lösningar på tillgänglighetsförbättrande åtgärder, teknikstöd och tjänsteutbud. Samverkan mellan allmännyttiga bostadsbolag, kommunernas äldreomsorg, bostadsanpassningsenhet och planenhet ska intensifieras. Regionala och lokala FoU-enheter kan följa och utvärdera försöksverksamheterna och goda exempel ska spridas. (Socialdepartementet, 2010) I Hjälpmedelsinstitutets riktlinjer för ansökan om medel till försöksverksamhet har ovanstående målsättning specificerats ytterligare. Här har krav på implementering av kunskaper från Teknik för äldre och praktiska försök lagts till. Här har även målgruppen specificerats som äldre över 80 år och anhöriga: Satsningen syftar till att ytterligare stärka utvecklingen av, informationen om och tillgängligheten till bra teknik för äldre och deras anhöriga, t ex i fråga om boende eller tjänsteutbud. Fokus för utvecklingsprogrammet är att förbättra boende, användarvänliga teknikstöd, hjälpmedel, bra produkter och tjänster för äldre och anhöriga. / / Teknik för äldre II ( ) ska med resultaten från Teknik för äldre ( ) genomföra praktiska 14

15 försök med teknikstöd och tjänster i ordinärt boende för trygghet, delaktighet och vardagliga aktiviteter för äldre och anhöriga med fokus på målgruppen över 80 år. (HI, 2010). Även om implementeringen av redan gjorda kunskaper lyfts fram i ovanstående riktlinjer, behöver försöksprojektet hitta en balans mellan att ta till sig tidigare kunskaper och att ägna tiden åt det egna utforskandet och lärandet. En fråga att reflektera kring är om samverkan är ett mål i sig eller ett medel för att uppnå något annat? 15

16 Referenser Blidner, Kristina. (2010). Smart vardagsteknik i Centrum. Visningsmiljö med smarta ting. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Brickzén, Lars. Tel Danermark, Berth., & Kullberg, Christian. (1999). Samverkan. Välfärdsstatens nya arbetsform. Lund: Studentlitteratur. HI (2010). Riktlinjer för intresseanmälan försöksverksamhet. Teknik för äldre II. Hämtat från Göteborgs Stad (2007). Definitionen av Tillgänglig bostad i befintligt bestånd: Fastighetsnämnden. Dnr /07. Göteborgs Stad (2010). Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad. Dnr 1326/09, Repronummer 128/10. Johansson, Staffan., Löfström, Michael., & Ohlsson, Östen. (2000). Projekt som förändringsstrategi. Analys av utvecklingsprojekt inom socialtjänsten. Stockholm: SNS Förlag. Lindahl, Lisbeth, Martini, Maria och Malmqvist, Inga. (2010). Vem ska värna tillgängligheten? Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Martini, Maria. (2010). Med anhörigglasögon på. Utvärdering av en samverkansmodell. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Sandberg, Håkan (2006). Det goda teamet. Lund: Studentlitteratur. Socialdepartementet (2010). Regeringsbeslut. Medel till projektet Teknik för äldre II, S2010/

17 Tidplan och finansiering Utvärderingen startade i februari 2011 och kommer att pågå till och med dec Utvärderingen genomförs enligt tidplanen nedan. Aktiviteter Tid Planering Feb 2011 Datainsamlingsperiod Delrapport Mars 2011 Oktober 2012 November 2011 Slutrapport November 2012 Muntliga återrapporteringar Återkommande under projekttiden De prognosticerade kostnaderna nedan inkluderar den utvärdering som presenteras i denna rapport och det konsultarvode som kommer att betalas ut för den samhällsekonomiska analysen. Kostnader SEK Budget Utbetalt våren Förbrukat tom 31/ Prognos total kostnad Antal arbetade timmar t o m 31/ Inkluderar egenfinansiering från FoU i Väst/GR med kr. 2 Inkluderar löner, arvoden, OH-kostnader, resor, litteratur 17

18 Bilaga 1 Självutvärdering per projekt Här nedan har jag listat synpunkter som har kommit fram i självutvärderingen som rör respektive projekt (delprojekt). Synpunkterna har skrivits ned i de individuella frågeformulären eller i de sammanställningar som bygger på fokusgrupper med respektive projekt/delprojekt. Projekt 1: Inventeringar/matchning Projekt 1 skiljer sig åt från de övriga projekten genom att det till stor del är integrerat med den ordinarie verksamheten på fastighetskontoret. Projektet kan ses som en injektion och ett komplement till det kontinuerliga arbetet. Här finns inte en sammanhållen projektgrupp utan snarare tre parallella delprojekt som genomförs som uppdrag. Det här projektet har valt att genomföra självutvärderingen per delprojekt. P1:1Äldres bostadssituation Drivande bra projektledare. Positiv brainstorming. Alla kom till tals. En grupp med kompetenser. Fått syn på duktiga statistiker. Diffust projekt som klarnade. Sekretessen som hinder. Hur kommunicerar en kommunal förvaltning? Via Twitter och Facebook? Risk att faktabladet ej kommer att användas. Har fått viss kritik för att det har gått för långsamt, men det beror på inväntande av politiska beslut. P1:2 Öka takten i tillgänglighetsinventeringen Svårt öka takten när det redan är inventerat ibland allmännyttan. Projektet passar inte in i mallen för Gôrbra. Behöver närmare samarbete med fastighetsägarföreningen. Strategi jobba med marknadsföring av T-märkningen gentemot de privata fastighetsägarna. P1:3 Matchning individ- bostad Bra med samma projektgrupp för de olika delprojekten ger ett samprat. Avvaktar de kommunala bolagens beslut om koncerngemensam uthyrningspolicy. Projektägaren äger inte frågan. Frågan ägs av AB Framtiden. Fastighetsägarna hanterar redan sina internsökande utifrån den intention som projektet har. Projektet omfattar endast internbyte. Borde även omfatta dem som inte har lägenhet hos något kommunalt bolag. 18

19 Projekt 2: Enkla förbättringar i allmänna utrymmen, utemiljö Fördel att Stackmolnsgatan redan var i gång. Utrymme för erfarenhetsutbyte, mkt kunskaper i gruppen. Fått förståelse för skillnader mellan privat och kommunal verksamhet. För lite fokus på enkla förbättringar. Risk tappa fokus på målet. Vill ha återkoppling om vad som händer i de andra delprojekten. Stressigt att komma in ny i ett projekt som redan är igång. Stressigt att vara ensam på företaget och behöva ha alla roller. Saknar tydliga mål, ledning och struktur från projektledning och processledarna. Projekt 3: Ombyggnad/renovering badrum Stort engagemang från fastighetsägarna och SDF Bra med samarbete över gränserna. Höga förväntningar Bra frågeställning badrummet en viktig plats, berör många bostäder. Kreativ workshop som gav mycket. Förståelse för varandra, öppen dialog. Viktigt att alla har ett gemensamt mål. Viktigt att projektledningen bokar upp möten tidigt. Tydligare förklaring av vad projektet innebär och tydligare krav. Ge delprojekten rätt förutsättningar. Otydliga frågor i formuläret. Projekt 4: Anhörigstöd, teknikstöd och visningsmiljöer Inspirerande första tid, kick off, engagemang. Utbildningen i sociala medier. Viktigt gå in på facebook. Bra med positivt inställd chef. Förväntar sig inblick i andra SDN och städer. Saknar den röda tråden. Svårt hinna med vid sidan av det ordinarie arbetet. Har inte kommit igång riktigt. Önskar mer samarbete med närliggande stadsdel, tydligare uppgifter, information till cheferna. Önskar att projektet fortsätter och att man ser till individens behov inom äldreomsorgen. 19