Befolkning och sysselsatta på små områden år 2030 enligt RUFS 2010

Transkript

1 Befolkning och sysselsatta på små områden år 2030 enligt RUFS 2010 Bilaga till dataunderlag Kortversion

2 Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor i Stockholms län. Kontoret tillhör Stockholms läns landsting. Vi bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom en utvecklingsplanering som grundas på kvalificerat underlag och analys. Genom samverkan och kommunikation bidrar vi till att regionens aktörer når en gemensam syn på regionens utveckling. Vi ger förutsättningar och tar initiativ för att visionen, mål, strategier och åtaganden i den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) ska bli verklighet. Vi bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I TMR:s rapportserie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarios, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De flesta rapporter är framtagna av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av TMR. På finns möjligheter att ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter. Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Återgivning av bilder, foto, figurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande. TMR är i likhet med Stockholms läns landstings (SLL) samtliga förvaltningar miljöcertifierade enligt ISO och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljöprogram, femte steget. SLL:s upphandlade konsulter möter särskilt ställda miljökrav. Denna trycksak är tryckt enligt SLL:s miljökrav. Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) Box 4414, Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn , Fax tmr@sll.se Projektledare: Hans Brattström, Ulrika Palm, TMR Konsulter: Lars Berglund och Peter Almström, WSP Analys & Strategi 2

3 Innehåll Bakgrund och innehåll... 4 Antaganden och regionala ramar... 5 Hur underlaget tagits fram... 8 Användning av underlaget Beskrivning av tabellunderlaget

4 Bakgrund och innehåll Den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS 2010) redovisar långsiktiga antaganden om befolknings- och sysselsättningsutveckling fram till år 2030 för Stockholm län och östra Mellansverige. Befolkning och sysselsättningsantaganden redovisas för två alternativa scenarier som indikerar en tänkbar utfallsrymd för den faktiska utvecklingen. Scenarierna benämns Hög respektive Låg. Planen redovisar en bedömning av länets långsiktiga bostadsbehov för Hög respektive Låg och anger det årliga bostadstillskott per kommun som kommunerna bör hålla planeringsberedskap för. I den regionala utvecklingsplanen redovisas befolkningsframskrivningar till år 2030 för länets 26 kommuner per kommun, men inte motsvarande framskrivning för sysselsättning. Plandokumentet anger inte en geografisk fördelning av befolkning och sysselsatta inom respektive kommun. För att kunna bedöma planens långsiktiga systemeffekter på bland annat trafiksystemet behöver de regionala framskrivningarna för befolkningsutveckling brytas ned till mindre geografiska områden. Det huvudsakliga syftet med nedbrytningen är att förse trafikmodeller med en fördelning av befolkning och sysselsatta på låg geografisk nivå som står i överensstämmelse med den inriktning för utvecklingen av markanvändningen i Stockholms län fram till år 2030 som RUFS 2010 anger. Ett viktigt användningsområde är att underlaget ska fungera som jämförelsealternativ vid olika trafikanalyser, men materialet kan även användas som referens vid annan långsiktig strategisk planering. Detta dokument utgör beskrivningen till det dataunderlag som innehåller uppgifter om befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS Underlaget består av tabeller som redovisar befolkning och sysselsatta på små statistikområden år 2020 och 2030 för scenario Hög och Låg. Beskrivningen har tagits fram av SLL Tillväxt, Miljö och Regionplanering (TMR) inom Stockholms läns landsting och riktar sig främst till de som praktiskt ska använda dataunderlaget. 4

5 Antaganden och regionala ramar I RUFS 2010 redovisas två scenarier för hur befolkning och ekonomi kan komma att utvecklas till år 2030 enligt ett hög- och ett lågalternativ, benämnda Hög respektive Låg. Alternativen bygger på en kombination av Konjunkturinstitutets scenarier och SCB:s befolkningsprognoser, och utgör de grundantaganden som framskrivningarna baserar sig på. Eftersom utvecklingen i Stockholmsregionen påverkas av utvecklingen i omgivande län anges framskrivningar för befolknings- och sysselsättningsutvecklingen till år 2030 inte endast för Stockholms län, utan även för länen i Östra Mellansverige (Tabell 1). Till östra Mellansverige räknas Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Örebro, Gävleborgs och Östergötlands län. Dessa framskrivningar utgör de befolkningsmässiga ramarna för den antagna RUFS Tabell 1 Befolknings- och sysselsättningsutveckling till år 2030 enligt RUFS 2010 Befolkning Låg 2030 Hög Stockholms län Östra Mellansverige Sysselsättning Låg 2030 Hög Stockholms län Östra Mellansverige I alternativ Hög antas befolkningen i Stockholms län öka med personer, och med i hela östra Mellansverige (inklusive Stockholms län), till år Detta innebär en total befolkning på omkring 2,5 miljoner i Stockholms län och 4,5 miljoner i hela östra Mellansverige år Den årliga genomsnittliga befolkningstillväxten i Stockholms 1 Framskrivningarna som redovisas i denna rapport och tillhörande nedbrytning på låg geografisk nivå grundas på de utvecklingsscenarier som redovisas i den antagna regionala utvecklingsplanen RUFS Mot bakgrund av den starka befolkningstillväxten under senare år pågår arbete med revidering av de långsiktiga antagandena om befolknings-, sysselsättnings- och ekonomisk utveckling i Östra Mellansverige fram till år

6 län beräknas därmed till omkring personer i alternativ Hög. I övriga östra Mellansverige beräknas befolkningen öka med cirka personer per år i alternativ Hög. I alternativ Låg ökar befolkningen med i Stockholms län, och med i östra Mellansverige, fram till år Enligt framskrivningen i alternativ Hög ökar antalet sysselsatta i östra Mellansverige med cirka till år 2030, varav nära i Stockholms län. I alternativ Låg beräknas sysselsättningen vara oförändrad i östra Mellansverige, medan Stockholms län beräknas ha en tillväxt på sysselsatta. Befolkningsprognoserna till år 2030 är nedbrutna på kommunnivå (Tabell 2), medan sysselsättningen endast anges för länet som helhet. Eftersom befolkningen i regionen förväntas växa, förväntas också efterfrågan på nya bostäder öka. RUFS 2010 anger den planberedskap som kommunerna i länet bör hålla för att långsiktigt möta efterfrågan på nya bostäder. Alternativ Hög anger ett genomsnittligt årligt behov av nya bostäder, och alternativ Låg anger nya bostäder. Detta innebär behov av beredskap för ett totalt tillskott på bostäder till år

7 Tabell 2 Befolkning år 2030 i länets kommuner enligt RUFS Låg 2030 Hög Stockholm Solna Sundbyberg Regioncentrum Järfälla Sollentuna Täby Danderyd Lidingö Nacka Tyresö Huddinge Kommuner i inre förort Ekerö Upplands-Bro Sigtuna Upplands Väsby Vallentuna Norrtälje Österåker Vaxholm Värmdö Haninge Nynäshamn Botkyrka Salem Södertälje Nykvarn Kommuner i yttre förort Länet

8 Hur underlaget tagits fram För att kunna bedöma planens långsiktiga systemeffekter måste de regionala antagandena och plananvisningarna om bostads- och lokaltillskott och framskrivningarna för befolkningsutveckling brytas ned till mindre geografiska områden. Nedbrytningen är huvudsakligen modellbaserad och har översiktligt bestått av fyra delmoment, vilka översiktligt beskrivs nedan. 1. Nedbrytning av kommunalt bebyggelsetillskott Detta moment skedde med stöd av en rumslig markanvändningsmodell, kallad Integrated Planning Model (IPM). Modellen fördelade det kommunala bostads- och sysselsättningstillskottet som RUFS anger till mindre delområden. I praktiken fördelades tillskottet som bostads- och lokalyta, via antaganden om framtida bostadsstorlekar och lokalytebehov för olika branscher. Fördelningen gjordes i enlighet med de planeringsprinciper för lokalisering av ny bebyggelse som anges i RUFS 2010, samt med hänsyn tagen till lokal förtätningspotential på delområdesnivå. De huvudsakliga faktorerna som påverkade fördelningen var tillgängligheten i det framtida kollektivtrafiksystemet, lokal förtätningspotential, markrestriktioner, regional kärnstrategi samt kommunernas översiktliga utbyggnadsområden enligt översiktsplan. Utfallet av nedbrytningen utgör den inomkommunala fördelningen av det totala kommunala tillskottet av nya bostäder och arbetsplatser i enlighet med RUFS 2010 lokaliseringsprinciper. För en detaljerad beskrivning av metoden hänvisas till dokumentationen till markanvändningsmodellen IPM Kontroller och kommundialog Efter nedbrytningen gjordes kontroller av modellutfallet. Denna del bestod i huvudsak av två delar. Först kontrollerades att summan av det nedbrutna bostadstillskottet inom varje kommun är detsamma som den ursprungliga summan enligt RUFS Sedan studerades själva fördelningen inom respektive kommun. Som stöd i denna process användes uppgifter om kommunernas planerade bostadsbyggande fram 2 Modellbaserade framskrivningar av bebyggelsestrukturen år 2030 i Stockholmsregionen och utvärdering mot planeringsmål Underlag till RUFS Arbetsmaterial TMR-SLL

9 till år 2019, vilka TMR inhämtat med hjälp av enkäter till kommunerna. Justeringar och uppenbara felaktigheter rättades därefter till. Fördelningen av bostadstillskottet kommunicerades med länets 26 kommuner och med representanter från SL i dialogform vid två tillfällen där kommunerna fick möjlighet att kommentera och justera utfallet av fördelningen. Samtliga 26 kommuner i länet deltog i dessa dialoger. 3. Beräkning av befolkningsstruktur år 2030 Eftersom framskrivningen sker på små geografiska områden och på relativt lång sikt (upp till 20 år) är en vanlig demografisk framskrivning med beräkning av födda, avlidna samt in- och utflyttade till vardera område inte meningsfull. Istället sker beräkningarna i detta moment med stöd av en befolkningsmodell som använder sig av sambandet mellan befolkningens åldersstruktur och områdets bostadsbestånd indelat efter hustyp (villa respektive flerfamiljshus) och byggnadsperiod (5-årsperioder). För varje hustyp och byggnadsperiod (inklusive perioderna ) ansätts en standardåldersfördelning avseende befolkningen. Fördelningen ger riksmedelvärden för befolkningens åldersstruktur och antal kvadratmeter boarea per person. Genom att låta bostäderna åldras i beräkningarna kan generationsskiften i bostadsområden fångas in. Efter att befolkningen per basområde beräknats stäms befolkningen per kommun och ålder av mot en kommunprognos. Med den beskrivna metoden får alla basområden i en kommun ungefär samma boendetäthet. Så är inte fallet i dagsläget, 3 och det är troligt att en viss variation kommer att existera mellan kommundelar även år 2020 och Därför används en metod som medför att boendetätheten i ett basområde blir ett genomsnitt av boendetätheten i nuläget och den i det föregående steget beräknade boendetätheten år 2020/2030. Detta innebär att skillnader i boendetäthet mellan olika områden beaktas men att en viss utjämning sker över tid. Slutligen görs ytterligare en avstämning så att befolkningen per kommun och ålder summerar till rätt kommuntotaler. 3 Ett exempel är Östermalm jämfört med Rinkeby, där boendetätheten i vissa basområden i Östermalm är upp emot 70 kvm per person medan boendetätheten i Rinkeby är 25 kvm per person i genomsnitt. 9

10 4. Beräkning av sysselsatta efter bransch år 2030 Metodiken för beräkning av antal sysselsatta per bransch (SNI 2002) och basområde utgår ifrån det fördelade lokalytetillskottet, omräknat till ett approximativt antal sysselsatta, och branschfördelningen i basområdet idag. I denna rapport avses med begreppet sysselsatta egentligen förvärvsarbetande dagbefolkning. Med hjälp av det fördelade tillskottet skrivs i ett första steg nulägets dagbefolkning per basområde upp med en oförändrad branschfördelning. Därefter görs en avstämning av förvärvsarbetande dagbefolkning per kommun och bransch mot kommunprognosen som tagit fram med hjälp av prognosverktyget raps - regionalt Analys- och prognossystem. Användning av underlaget Dataunderlaget om befolkning och sysselsatta på små områden år 2030 är framtaget med huvudsakligt syfte att användas som jämförelsealternativ vid olika typer av trafikanalyser. Datamaterialet fungerar på detta sätt som referenspunkt enligt den regionala utvecklingsplanen. Underlaget kan givetvis användas även för andra långsiktiga planeringsändamål, exempelvis vid olika utredningar där det finns ett behov av att studera tänkbara systemeffekter och konsekvenser av olika utredningsalternativ. En sak som man bör vara uppmärksam på när man använder dataunderlaget är de grundantaganden som utgör förutsättningarna för de långsiktiga framskrivningarna om befolknings- och sysselsättningsutvecklingen. Utvecklingen och de antaganden som görs i RUFS 2010 skiljer sig från andra regionala prognoser, bland annat de som trafikverket använder sig av och som i grunden bygger på långtidsutredningens antaganden. Dessa olikheter består bland annat av volymmässiga skillnader angående befolkningsutveckling år 2030 och av antaganden om inomregional fördelning av befolkningstillskottet. Utvecklingen till år 2030 i Stockholms län är också intimt sammankopplad med utvecklingen i omgivande län, och bör därför studeras i en sammanhållen kontext. Det finns principiellt inget som hindrar att man lyfter ut RUFS markanvändning (den rumsliga fördelning av befolkning och sysselsatta på låg geografisk nivå som svarar mot planerings- 10

11 inriktningen i RUFS 2010) ur sitt regionala sammanhang för vissa typer av studier, men man bör vara medveten om förutsättningarnas betydelse och vilka konsekvenserna blir. Sammantaget rekommenderas därför en viss försiktighet om länets befolknings- och sysselsättningsutveckling enligt RUFS används i andra sammanhang. Som alltid när man arbetar med långsiktiga framskrivningar bör man också vara medveten om de osäkerheter som alltid är närvarande. Framskrivningarna är just framskrivningar, beräknade utifrån en rad antaganden om den framtida utvecklingen inom olika områden. RUFS Hög- och Lågalternativ spänner upp en utfallsrymd som den faktiska utvecklingen i länet kan tänkas ske inom. Framskrivningen gör inte anspråk på att representera den mest sannolika utvecklingen i länet, utan är ett uttryck för en tänkbar utveckling ur ett långsiktigt regionalt planeringsperspektiv. Som beskrivits tidigare är grundantagandena beräknade på läns- och kommunnivå och redovisar en övergripande regional struktur år 2030 enligt RUFS Eftersom nedbrytningen av grundantagandena till mindre delområden har gjorts i enlighet med planeringsintentionerna i RUFS 2010, kan dessa sägas utgöra en avspegling av RUFS fysiska avtryck på låg geografisk nivå. Beskrivning av tabellerna Följande avsnitt beskriver innehållet i de datatabeller som innehåller befolkning och sysselsatta år 2030 på små statistikområden enligt RUFS Varje tabell innehåller 1298 statistikområden plus 26 restområden (en för varje kommun). Områdena är kodade med både basområdes-id och SAMS-ID 4. 4 SAMS står för Small Areas for Market Statistics och är en geografisk zonindelning som är framtagen av SCB. SAMS-indelningen bygger på kommunernas delområden (NYKO) i de större kommunerna och på valdistrikt i de mindre. SAMS anges med en kod som innehåller kommunkod och ett löpnummer inom kommunen. 11

12 Underlaget är sammanställt i en Excel-fil med namnet Bef och Syss enligt RUFS 2010.xlsx. Excel-filen innehåller sex dataflikar uppdelade på befolkning (BEF) och sysselsatt dagbefolkning (SYSS) vid två tidpunkter, år 2020 och Befolkningstabellerna (BEF) innehåller uppgifter om befolkningen år 2020 och 2030, uppdelat på Hög- och Lågscenario. Befolkningen är indelad på åldrar i 5-årsklasser samt kön. Tabellerna innehåller även uppgifter om förvärvsarbetande befolkning (nattbefolkning). Sysselsättningstabellerna (SYSS) innehåller uppgifter om sysselsatt dagbefolkning år 2020 och 2030, uppdelat på ett Hög- och Lågscenario. Dagbefolkningen är indelad i 78 stycken branscher (SNI 2002), samt sex stycken branschaggregat. 12