FSB-NYTT. Ny ordförande för FSB. Framtidens FSB? F I N L A N D S S V E N S K A B R A N D - O C H R Ä D D N I N G S F Ö R B U N D

Transkript

1 Informatio nsbla d från FS B FSB-NYTT F I N L A N D S S V E N S K A B R A N D - O C H R Ä D D N I N G S F Ö R B U N D 1948 I D E T H Ä R N U M R E T : 2 / Ny ordförande för FSB FSB:s höstmöte 09 2 Minnen för 2 livet Funderingar 3 på framtiden FSB:s hemsidor 3 Svenska 4 studiedagar Ungdomsarbetet 6 Nya kläder 7 FSB:s höstmöte i Mariehamn den 14 november valde en ny ordförande efter Ulla-Maj Wideroos som efter sju års ordförandeskap önskat avgå. I Ulla-Majs ställe valde FSB riksdagsman Thomas Blomqvist till sin ordförande för Ulla-Maj konstaterade i sitt inledningsanförande, att det har varit en mycket lärorik, intressant och arbetsam tid men tack vare god hjälp från styrelsen och personalen har hon klarat av att anpassa ordförandeskapet med sina andra engagemang. Thomas Blomqvist kommer från Tenala i Raseborg och han presenteras närmare i en separat artikel. Thomas tackade efter valet för förtroendet och konstaterade, att han fått en bra inblick i arbetet av den tidigare ordföranden så han ser fram emot att börja sitt arbete i förbundets ledning. Dessutom konstaterade han, att förbundets nya vision och strategi är bra gjorda och kommer att vara ett bra instrument för framtiden. Framtidens FSB? Vem: Thomas Blomqvist Varifrån: Tenala i Raseborg Född: Utbildning: Student 1984 från Ekenäs Gymnasium, därefter studier vid Agrikulturforstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors Universitet. Yrke: Jordbrukare och företagare Fritidsintressen: Samhällsfrågor, idrott, historia och litteratur. Familj: Frun Mia, som jobbar som lärare samt 3 barn, Fredrika, som är äldst (född 1997), Ellinor som är född 2001 och minstingen heter Oscar, han är född FSB:s framtid finns framförallt i de ungdomar som deltar i pytssprute - och slangstafetter, som är med i släckningsövningar och som spenderar en vecka på sommaren på brandkårsläger. Genom sin ungdomsverksamhet kan de lokala förbunden se till att brandkårskarriären antingen en yrkes eller frivillig sådan blir ett genuint alternativ för de unga. På så sätt säkerställs en tillräcklig svensk beredskapsnivå. Även om alla inte blir brandmän i framtiden, samlar ungdomarna på sig allmännyttig kunskap som bidrar till att göra det finländska samhället säkrare, vilket ju är förbundets generella målsättning. För att uppnå målet att vara en svenskspråkig riksomfattande brandkårsorganisation med stor kunskap, och en eftertraktad samarbetspartner, behöver vi kontinuerligt utveckla vår verksamhet. Vi ska framstå som en organisation man vill ansluta sig till och som man vill jobba i och för. Det är väldigt viktigt att FSB erbjuder utbildning och tjänster som motsvarar efterfrågan. Förbundet skall ses som en viktig aktör som är med och formar räddningsväsendets framtid i Finland. En speciellt viktig uppgift är förstås arbetet för att trygga säkerhetskunskapen på svenska. FSB är där i en nyckelposition, eftersom vårt förbund är ett samlande forum för hela den finlandssvenska räddningstjänsten. Förutom att rekrytera ungdomar, handlar det om att översätta material till svenska och hålla olika informationstillfällen. Samarbetet med de finskspråkiga organisationerna är gott och intensivt. Det råder ingen tvekan om att förbundet framgångsrikt kan uppnå sina målsättningar. Det gäller för oss att vara innovativa och framåtsträvande, och framförallt tro på oss själva och förbundets framtid. I synnerhet gäller det att synas ute på fältet, liksom i myndigheternas korridorer, så att vår insats alltid uppfattas som värdefull och nödvändig. Thomas Blomqvist

2 S I D A 2 FSB höstmöte 2009 Ordförande Wideroos öppnar mötet Ordförande Ulla-Maj Wideroos inledde höstmötet med en tillbakablick på sina sju år som ordförande för FSB. Hon konstaterade, att det har varit en mycket lärorik, intressant och arbetsam tid men tack vare god hjälp från styrelsen och personalen har hon klarat av att anpassa ordförandeskapet med sina andra engagemang. Därefter behandlade höstmötet och godkände enhälligt den nya visionen, strategin och verksamhetsplanen för FSB. Till ny ordförande för förbundet valdes enhälligt riksdagsledamot Thomas Blomqvist från Raseborg. Han tackade för förtroendet och konstaterade, att han fått en bra inblick i arbetet av den tidigare ordföranden så han ser fram emot att börja sitt arbete i förbundets ledning. Dessutom konstaterade han, att förbundets nya vision och strategi är bra gjorda och kommer att vara ett bra instrument för framtiden. Efter återval av de styrelsemedlemmar som var i tur att avgå avslutades mötet varefter vi reste nöjda hem med insikten att vi träffas igen på kongressen i Borgå i slutet av maj i nästa år. Minnen för livet! Jag mötte också en organisation som av naturliga skäl är väldigt mansdominerad. Inget fel i detta det är ju snyggt med män i uniform ;) Bästa vänner, Jag har haft förmånen att få uppleva många bra, men samtidigt utmanande år, med er i Finlands svenska brand- och räddningsförbund. Det har varit en lärorik tid och en tid som jag på intet sätt skulle vilja vara utan. Men liksom alla goda tider tillsammans så har också denna nått ett slut. Nu går jag och FSB åt skilda håll. Och nu är det dags för någon annan att utveckla och sätta sin prägel på organisationen. Men inte är detta ett farväl utan snarare ett på återseende för nog kommer jag också i fortsättningen att följa med och vurma för FSB. När jag blev ordförande mötte jag en annorlunda organisation. Jag mötte en organisation med starka traditioner något som är bra och som ni ska ta vara på. Samtidigt mötte jag en organisation med människor som är beredda att kavla upp ärmarna och jobba hårt och målmedvetet för FSB:s bästa. Jag mötte också en organisation som av naturliga skäl är väldigt mansdominerad. Inget fel i detta det är ju snyggt med män i uniform ;) En av de viktigaste saker jag upplever vi gjort under denna tid är att slå fast en vision eller en strategi för hur FSB ska vara och fungera i framtiden. I det arbetet hade viceordförande Stig Granström en mycket viktig roll och det förtjänar han en stor eloge för. Diskussionerna om utveckling och strategi var både intressanta och nödvändiga. Samhället förändras och med det måste också FSB förändras samtidigt måste vi hålla på det som är vårt. Vi har slagit fast att vi ska vara en svenskspråkig, riksomfattande organisation. Detta är mycket viktigt, för vi ska inte gå över till att vara tvåspråkiga, regionala organisationer. För man ska minnas att utan en riksomfattande, svenskspråkig brandkårsorganisation skulle det inte finnas någon som konsekvent och målmedvetet försvarar det svenska brandkårsväsendet. Därför är det absolut nödvändigt att vi i vår vision slog fast att vi skall vara just detta. Det tror jag har stor betydelse för framtiden! Jag vill ännu avsluta med att säga: TACK för den här tiden och tack för de minnen som den har givit. Dessutom vill jag önska er lycka till i framtiden och med er nya ordförande ni är på rätt väg! Ulla-Maj Wideroos FSB- N Y T T

3 2 / S I D A 3 Några funderingar inför framtiden Damverksamheten inom FSBD står inför stora förändringar i dagens läge, då vi funderar på om vi skall gå upp i FSB eller ska vi fortsätta vara självständiga. Det finns flera sektioner som gått ihop med herrar och ungdomar i en och samma förening, och inte längre är r.f. Det finns säkert för och nackdelar med allt, men som dagsläget ser ut i dag har vi svårt att ansöka om understöd från olika stiftelser då vi är ett riksomfattande förbund. Man ger nog stöd åt de lokala föreningarna men vi får klara oss på det vi själva samlar ihop. Vi får inte heller lägre bidrag till kurser och dylikt från SPEK som vi fått tidigare, det är endast genom FSB, då vore det ju enklare att höra under FSB som ett damarbetsutskott eller likanande, inte vet jag vad det ska kallas men det är ett framtida bekymmer. Sen är det problemet att få nya medlemmar. Yngre damer vill inte idka samma verksamhet som idkades då damverksamheten startade för år sedan. Man vill ha mera spänning i verksamheten, många yngre damer är med i alarm avdelningens verksamhet. Hur skall vi få en mera meningsfylld verksamhet också för våra damer som inte alla möten/klubbkvällar vill sticka strumpor? I dagens läge borde damerna få mera uppgifter inom räddningsverksamheten än vad som är fallet i dag. Det är säkert olika på det också i vårt avlånga land, men vad jag erfarit så vet Räddningsverken knappt om att det finns damavdelningar i de frivilliga brandkårerna. Tänk vilka resurser det finns, vi kan nog mycket annat än koka kaffe. Skulle det vara en ide` att delta i de kurser som Räddningsverken anordnar för manskapet, då kanske de märker vilka oanvända krafter det finns i damer inom FBK avdelningarna, själv har jag tänkt på saken men ännu inte kommit till att anmäla mej. Vi får väl se tiden an som man säger, framtiden får utvisa hur det blir. Många vårhälsningar Svea Lindqvist Ordf. FSB:s Damer Hur skall vi få en mera meningsfylld verksamhet också för våra damer som inte alla möten/klubbkvällar vill sticka strumpor? FSB:s nya hemsidor Som ett projekt att vara en öppet kommunicerande samarbetspartner har FSB beslutat förnya sina hemsidor. I anslutning till detta kommer lokalförbunden och i ett senare skede även brandkårerna att få en möjlighet till egna hemsidor via FSB. Tidtabell Hemsidorna är under arbete och vi hoppas vi kan öppna våra egna sidor ännu under maj månad. Senare under höstens lopp kommer vi att erbjuda lokalförbunden möjlighet till egna sidor och därefter kommer också de enskilda brandkårerna få möjlighet till hemsidor via FSB:s kontrakt med kulturhuset. Ta gärna kontakt med kansliet om ni har åsikter och anmärkningar om hemsideprojektet. Sociala medier Förutom nya hemsidor finns också planer på att synas på de nya sociala medierna som t.ex. Facebook. Ungdomarna finns alla idag på Facebook vilket betyder, att även vi bör finnas där får att nå ut med vår information till så många som möjligt. Samtidigt bör vi följa med vad som sker inom dessa medier så vi kan följa upp de nya trenderna i ett tidigare skede än hittills. Informationen är en mycket viktig del av vår verksamhet så ju bättre vi får informationen spridd desto bättre verksamhet får vi till stånd. Kurs i förstahandssläckning i Box FSB:s hemsida 2010

4 S I D A 4 Svenskspråkiga studiedagar 2009 Studiedagarnas program: - Beredskap mot störningsfunktioner, finns dom? - Aktuellt från Brandbefälsförbundet - Klimatförändringens inverkan på räddningsväsendet - Stormen Gudrun Swedish Rescue Training Centre - FSB:s vision och strategi Finlands Brandbefälsförbund och Finlands Svenska Brand och Räddningsförbund ordnade sina årliga svenskspråkiga studiedagar november 2009 på Hotell- och Restaurangskolan i Mariehamn. Ca 70 personer från räddningsverk och frivilliga brandkårer hade samlats i ett grått Mariehamn för att lyssna till olika föredrag som berör aktuellt inom räddningsväsendet. Årets tema var Miljö i förändring och föreläsningarna behandlade bl.a. klimatförändringarnas inverkan på räddningsväsendet, beredskap mot störningsfunktioner i samhället samt erfarenheter fån stormarna Gudrun och Per i Sverige. Dessutom presenterade FSB sin vision och strategi för de följande åren. Studiedagarna öppnades av Tor-Björn Lindström från Finlands Brandbefälsförbund och Stig Granström från FSB. Tor-Björn konstaterade, att det var trevligt att vara tillbaka i Mariehamn där vi för sex år sedan inledde systemet med de gemensamma svenskspråkiga studiedagarna. Han poängterade vikten av samarbetet mellan Brandbefälsförbundet och FSB; det finns en klar fördel för båda parter i detta samarbete. Stig tog i sitt anförande fasta på FSB:s framtid; FSB skall på höstmötet slå fast sin vision och strategi för framtiden samt välja en ny ordförande dvs. vi skall utse både ny kurs och ny skeppare för FSB. Ordförande för stadsstyrelsen i Mariehamn Johan Ehn framförde stadens hälsning till deltagarna och även han poängterade samarbetets betydelse för det svensk- och tvåspråkiga räddningsväsendet. Finlands Brandbefälsförbund Brandbefälsförbundets verksamhetsledare Ari Keijonen berättade om förbundets verksamhet och planer. Förbundet har just flyttat till nya utrymmen på Stora Robertsgatan 7 i Helsingfors där man 215 m 2 till sitt förfogande med bl.a. fina mötesutrymmen. Man ordnar inflyttningskalas och julglögg i de nya utrymmena den 8 december. Keijonen berättade vidare om att en arbetsgrupp tillsatts för att fördjupa samarbetet på svenska med FSB samt att förbundets viktigaste publikationer kommer att översättas till svenska. Man startar även olika nya projekt under 2010 bl.a. Att lära sig av olyckan, Brandsäkerhetsbarometern, Guide för räddningsfordon, Personalledning inom räddningsväsendet osv. Dessutom kommer man att ordna regionala utbildningsdagar under 2010 och om det finns intresse kunde man tänka sig ordna även ett svenskspråkigt tillfälle vilket publiken understödde. Beredskap mot störningsfunktioner, finns dom? Regeringsledamot Roger Eriksson presenterade kort som inledning hur räddningsväsendet är organiserat på Åland. Man har en rätt så ny räddningslag och man har delat in Åland i två räddningsområden, dvs. landskommunerna (10 st) samt Mariehamn och skärgården med 6 kommuner. Räddningsområdena har gemensam befälsdejour och räddningsväsendet sköts i Mariehamn av ett ordinarie räddningsverk samt i alla de övriga kommunerna av frivilliga brandkårer. Räddningsinspektör Jan-Erik Juslin fortsatte på temat och konstaterade, att samhället klarar av de störningar vi är beredda på men mot de asymmetriska, oförutsedda störningarna kan vi inte förbereda oss tillräckligt bra, ta bara som exempel vattnet i metrotunneln i Helsingfors nyligen. Vårt moderna samhälle är mycket sårbart mot t.ex. elavbrott men också onormala väderfenomen som mycket regn under en kort tid ställer till problem pga. av vår moderna infrastruktur. Samhället lär sig hela tiden men är idag så komplext, att vi inte alla kan lära oss att vara beredda på det oförutsedda. Juslin konstaterade till slut, att den Åländska infrastrukturen kanske inte är lika sårbar som rikets, eftersom man är ett skärgårdslandskap där man få ta en större del av ansvaret själv t.ex. har landskapet själv hand om sjötrafiken mellan de olika holmarna. Svensk räddarutbildning i Finland Stig Granström och Tor-Björn Lindström berättade om planerna på hur man skall arrangera den svenskspråkiga räddarutbildningen i Finland. Under de senaste 20 åren har arbetsgrupper i olika repriser diskuterat denna problematik. Under 90-talet kom man till ett accepterat koncept varvid man körde en kurs 2004 med 12 deltagare men detta blev en engångsföreteelse fanns reserverat pengar för en kurs men pga. dåligt hanterat anbudsförfarande klarade Räddningsinstitutet inte av att få igång en svensk utbildning. Medlen för denna kurs fördelades i stället på den finskspråkiga utbildning- FSB- N Y T T

5 2 / S I D A 5 en på så sätt, att man under de närmaste åren tar in 32 elever till varje kurs istället för 30 som normalt. Eftersom det framfördes häftiga protester mot detta bildade man åter en arbetsgrupp som nu har som uppgift att lösa problemet. Arbetsgruppen har haft några möten och enligt Räddningsinstitutet kunde man anställa en svenskspråkig koordinator till Kuopio och inleda en svensk kurs allra tidigast år 2012 eftersom medlen är låsta i den finska utbildningen till dess. Arbetsgruppens arbete fortsätter och vi får väl inom kort höra mera om detta ämne. Klimatförändringens inverkan på räddningsväsendet Konsulten Jaakko Helminen föreläste om klimatförändring och dess inverkan på räddningsväsendet. Man bör skilja på väderlekstjänst och klimattjänst; väderlek presenteras av meteorologer medan klimatet undersöks av klimatologer. Klimatrisker och deras förekomst bör beaktas vid planeringen av räddningsväsendet och vädertjänsten ger hjälp att förverkliga dessa planer vid extrema väderförhållanden. Räddningsväsendet borde få en sannolikhetskalkyl för NÄR man överskrider de s.k. tröskelvärden för väderleken som leder till insatser. För att detta skall förverkligas behövs ett intensivare samarbete mellan forskarna och räddningsväsendet eftersom forskarna inte ensamma kan lösa dylika problem. De flesta forskarna är överens om, att klimatet uppvärms medan beslutsfattare inte riktigt ännu vill tro på detta. Klimatuppvärmningens extremfall kan inte uppskattas pålitligt ens av klimatforskarna men en undersökning visar, att med drastiska åtgärder avtar temperaturstegringen from år 2015, med åtgärder som är troliga att kunna utföras from 2025 och med s.k. nominella värden från år Påverkningen i Finland är häftigare kast i väderleken (stormar), mera störtregn (översvämningar), längre perioder med torka (ökad risk för skogsbränder), mindre snö i södra Finland, längre perioder med temperaturer kring 0 C (mera halka) osv. Som en följd av detta kommer räddningsväsendet att påverkas av klimatförändringen och som en utgångspunkt för planeringen bör man ha ett ömsesidigt samarbete som grundar sig på väsentlighet, trovärdighet och pålitlighet. Gudrun 2005 Michael Sundblom En försmak på vad klimatförändringen kan ha för inverkan på samhället fick vi i samband med stormen Gudrun i södra Sverige Erfarenheterna som informationschefen vid länsstyrelsen i Kronobergs län, Michael Sundholm, redogjorde för fick åhörarna att tänka till hur sårbart vårt moderna samhälle egentligen är. I januari 2005 medan Sverige var upptaget med efterdyningarna av tsunami katastrofen kom svensk vädertjänst med en varning det kommer att blåsa litet. Verkligheten var en annan; vind i inlandet i medeltal m/s, uppmätt tom 42 m/s i byarna, vått i markerna, ingen tjäle ännu, nästan enbart granskog => som resultat den största skadan någonsin på infrastrukturen i Sverige! Skogen som föll under ett dygn motsvarar ett helt års avverkning i hela Sverige. I 60 årig granskog knäcktes granarna på mitten, alla vägarna i Kronobergs län var avstängda, så gott som hela länet utan elektricitet, t.ex. det tog två man med maskiner två veckor att röja 800 m väg, man fick ställvis spränga sig fram på vägarna osv. Inverkan på samhället var enorm eftersom tiotusentals hushåll var utan el ännu 8 veckor efter stormen och det tog fem dygn innan man hade de större vägarna delvis röjda så att åtminstone EN körbana var fri. Stormen framkallade svenska försvarets största insats sedan andra världskriget med hjälpsändningar med flygplan, helikoptrar, elaggregat osv. vilket i dagen läge inte längre ens är möjliga eftersom det svenska försvaret ironiskt nog kraftigt omorganiserats. I detta skede kan man fråga sig var gränsen går för räddningstjänst; t.ex. Ljungby körde räddningstjänst i 8 veckor medan Växjö avslutade räddningstjänstuppdraget efter 4 dygn. Dessutom konstaterade Sundholm att den Svenska lagstiftningen inte riktigt klarar av dylika situationer. Sammantaget konstaterade Sundholm att i en situation som denna är information och information igen det som gäller; folk vill veta NÄR man får el, när vägarna är framkomliga, hur det är med anhöriga i området eftersom man inte får kontakt med dem osv. Man hade till sin hjälp lokalradion och ett informationssystem KrisSam som visade sig vara mycket bra. Kostnaderna för Gudrun har uppskattats till miljoner euro och sviterna syns länge inom den svenska skogsindustrin. SMHI har efter Gudrun gjort en utvärdering av stormfrekvensen och styrkan i framtiden hade man en mindre storm Per som inte ställde till lika mycket oreda fastän av kommunernas personal fanns endast 40% kvar som hade erfarenhet av Gudrun vilket visar, att vi kanske lär oss någonting i alla fall av tidigare olyckor. Fredagen avslutades med en smaklig och trevlig kvällsmiddag på Hotell- och Restaurangskolan. På lördagen fortsatte studiedagarna med en presentation av Swedish Rescue Training Centre. Swedish Rescue Training Centre Magnus Toresson presenterade den privata räddningsskolan i Skövde. Autokarosskoncernen i Floby driver nu Swedish Rescue Training Centre i privat regi i de utrymmen som Räddningsverkets Skola tidigare förfogade över. Autokaross Rescue Systems (ARS) erbjuder svenska och utländska räddningstjänster, företag, myndigheter, organisationer m.fl. ett brett utbud av utbildningar och övningar inom risk- och säkerhetsområdet. Företaget jobbar i samarbete med de offentliga räddningsskolorna i Sverige. SRTC förfogar över ett 125 hektar stort område med plats för övningar, inkvartering och förplägning. Centret har tio fast anställda personer och tar vid behov in extra personal från bl.a. räddningsverken. Centret har möjlighet att kundanpassa utbildningen och dess kurser ger samma kompetens som man får från de statliga skolorna. FSB:s vision och strategi FSB:s styrelse har arbetat med att ta fram en vision och en strategi för förbundet. Stig (Forts. på sidan 7)

6 S I D A 6 Ungdomsarbetet För egen del tror jag att vi i vårt förbund som helhet men också inom ungdomsverksamheten måste våga oss upp ur invanda spår. Sommaren närmar sig nu med stormsteg, på de flesta håll runt om i svenskfinland har vi redan under de senaste veckorna fått en försmak på sommaren med sol och värme. Sommaren är den tid på året då FSB:s ungdomsarbete når sin kulmen, då ordnas nämligen årligen ett veckolångt ungdomsläger. Denna sommar är inget undantag fast ändå inte riktigt som vanligt. Årets läger ordnas inte med FSB som huvudarrangör utan av SPEK eftersom vi i år deltar i det internationella Palotauruslägret i Padasjoki den 5 till 10 juli. SPEK räknar med att vi kommer att vara brandkårsungdomar och ledare från hela Finland och gäster från bl.a. Tyskland, som under en vecka skall umgås och utbilda oss på SPEKs lägerområde i Padasjoki. Från FSB kan vi glädjas åt att det verkar som om vi blir ovanligt många, ca 250 personer, som kommer att delta från vår sida. Jag ser framemot att träffa er alla första veckan i juli! Vårt ungdomsarbetsutskott höll möte den 15 maj i Karis. Där diskuterades och planerades årets och kommande års verksamhet. Det mesta löper på i invanda spår, vi håller läger 2011 i Österbotten, vi erbjuder nya ledare möjlighet att gå ungdomsledarkurs, vi arrangerar de traditionella tävlingarna och vi ledare träffas till utbildningsdagar i januari Dessutom planerar vi som nyhet att erbjuda någon typ av utbildningsdagar under höstarna. Detta för att vi upplever att vi borde erbjuda fler möjligheter för ungdomsledare runt om i förbundet att träffas för att utvecklas och utbyta erfarenheter. För egen del tror jag att vi i vårt förbund som helhet men också inom ungdomsverksamheten måste våga oss upp ur invanda spår. Det är bra att hålla sig till vissa huvudlinjer i verksamheten som känns vana och trygga men om verksamheten skall vara livskraftig och kunna överleva in i framtiden krävs också att vi hela tiden funderar på nya inriktningar och nya grepp. Jag vill nu därför utmana just dig som läser denna text att fundera lite på framtiden. Jag hoppas att du ställer dig frågor om hur du vill att verksamheten ska se ut framöver. Jag hoppas att du i det tänkandet vågar se bortom det som alltid varit och inte fastnar i begreppet det var bättre förr utan istället vågar på att tänka nytt och utmanande! Det behöver vår verksamhet! När du tänkt klart greppar du pennan, datorns tangentbord eller telefonen och delger FSB:s kansli, någon i styrelsen eller ungdomsarbetsutskottet (t.ex. undertecknad) dina tankar! På detta sätt tror jag vi kan lyfta vår verksamhet till oanade höjder och gå in i framtiden med stor tillförsikt! Ha en riktigt trevlig och framåt-tänkande sommar! Johan Ehn, Ordf. FSB:s ungdomsarbetsutskott VNTTK? Ställning Namn Mandat Ordförande Utskottets sammansättning Esko Lehtonen Viceordf. Toni Wasenius FSB Medlem Alpo Tapanainen Södra Finland Medlem Vesa Halttu Norra Finland Medlem Juho Ansio Västra Finland Medlem Valtteri Korhonen Östra Finland Medlem Harri Sorri Mellersta Finland Sekreterare Valtteri Tervala SPEK Vad är VNTTK egentligen? Jo, det är det nationella ungdoms- arbetsutskottet som är tillsatt av SPEK för att handha saker som hör till brandkårsungdomsarbetet. Arbetsutskottet samlas ca. fyra gånger per år och utvecklar, planerar och leder brandkårsungdomsverksamheten i Finland. Utskottet består av sex personer fördelat på mandat för Södra Finland (HELPE, UPL, KASPELI), Västra Finland (LSPEL), Mellersta Finland (HÄME, POPELI, KESKISUOMI), Östra Finland (Pohj-Savo, Etelä-Savo, Pohj-Karjala), Norra Finland (OULU, LAPPI) samt de svenskspråkiga (FSB). Varje område har en ordinarie medlem och en suppleant. FSB:s representant är Toni Wasenius från Sjundeå som även fungerar som utskottets viceordförande och hans suppleant är Sabina Holopainen från Kyrkslätt. FSB- N Y T T

7 2 / S I D A 7 (Forts. från sidan 5) Granström presenterade detta arbete för församlingen som en inledning till höstmötet. Grunden för FSB:s strategi är hämtad ur förbundets syfte. Ur dessa har för förbundet byggts upp en vision och verksamhetsidé. FSB:s strategi bestämmer utvecklingsriktningen de kommande åren. Visionen, verksamhetsidén och värderingarna beskriver hur man vill utveckla FSB. De strategiska linjedragningarna har granskats ur fyra synvinklar och för varje synvinkel har man bestämt de kritiska framgångsfaktorerna. Från strategin får man de årliga resultatmålen och bedömningskriterierna och mätarna som visar uppnådda målsättningar och dessa presenteras i den årliga verksamhetsberättelsen och ekonomiplanen. FSB:s vision FSB är en svenskspråkig riksomfattande brandkårsorganisation som producerar den bästa säkerhetskunskapen som en uppskattad, öppet kommunicerande, respekterad och eftertraktad samarbetspartner. Några förklaring av vad som avses med visionen: FSB är centralorganisation för de svenskspråkiga brandkårerna i Finland, FSB vill vara en eftertraktad och uppskattad samarbetspart i räddningsverkens, lokalförbundens, brandkårernas, företagens, samfundens, samarbetsparternas, kommunernas, och sin egen personals ögon, FSB: interna och externa kommunikation är öppen och transparent, FSB är en svensk organisation som verkar för att det i Finland finns säkerhetskunskap på svenska att tillgå. Man kan kort sammanfatta detta i förbundets verksamhetsidé: FSB är en svenskspråkig riksomfattande brandkårsorganisation som skapar förutsättningar för samhällets färdighet att skydda människor, egendom och miljö från de farosituationer som uppstår. Efter Stigs presentation var vi sedan klara för FSB:s höstmöte. Anders Ehrnsten FSB är en svenskspråkig riksomfattande brandkårsorganisation som producerar den bästa säkerhetskunskapen som en uppskattad, öppet kommunicerande, respekterad och eftertraktad samarbetspartner Nya kläder för brandkåristerna FSB har gjort ett avtal med Topper Uniform om försäljning av stationskläder och uniformer. Topper Uniform är den enda leverantören som Inrikesministeriet har godkänt av för tillverkning av de nya tjänstekläderna. Avtalsbrandkåren har möjlighet att använda de myndighetskläder som är planerade för räddningsbranchen men utan de symboler som finns på myndigheternas kläder. Vi kommer att förmedla alla de produkter som är aktuella för vår verksamhet. Stationskläder: T-skjorta, pikéskjorta, polojumper, mellanblus, stationsbyxor, bermudashorts och huvudbonader. Festkläder: Festuniform, byxor/kjol, slips och slipsduk för damer, ytter rock. På skjortans, tröjans och rockens högra sida bör finnas en svart namnskylt med röd text Avtalsbrandkår eller Frivillig brandkår samt personens namn. Modeller Vi kommer att ha en uppsättning modell kläderna på FSB:s kansli som brandkåren eller lokalförbundet kan låna för att prova. Måttabeller samt prislistor kommer att finnas på våra hemsidor. Beställningar Produkterna levereras 2 ggr/år så som räddningsverket också gör sina beställningar, detta för att hålla priset nere. Beställningarna som gör inom mars månad levereras i september och beställningen som gör i november levereras i april. Man kan få vissa produkter även under övriga tider. Produkterna kan beställa direkt via vår hemsida eller med beställningsblankett som skickas till FSB:s kansli. Följ med våra hemsidor för mera information om de nya kläderna. Roger Roos Avtalsbrandkåren har möjlighet att använda de myndighetskläder som är planerade för räddningsbranchen men utan de symboler som finns på myndigheternas kläder

8 FSB-NYTT är en ett informationsblad som FSB - FINLANDS SVENSKA BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Prästängsgatan EKENÄS Telefon: Fax: E-post: kansli@fsbr.fi Material till tidningen kan skickas till förbundets e-postadress kansli@fsbr.fi i elektroniskt format. utges av Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund r.f. Informationsbladet distribueras åt alla medlemsföreningar i förbundet. Kanslipersonal: Organisationschef Roger Roos - telefon Utbildningschef Anders Ehrnsten - telefon Kommentarer, material och förbättringsförslag angående denna publikation tas emot med tacksamhet. HÖR AV ER! Nästa nummer utkommer i oktober FSB:s styrande organ 2010 Styrelsen: Ordförande Thomas Blomqvist Viceordförande Stig Granström Medlemmar och suppleanter: MNB Erik Dannbäck Rolf Hurtta SÖR Tor Johansson Ole Wik VNB ÅBB ÅLB ÖNB Sakkunnig: Stig Granström Heikki Paajanen Johan Ehn Svea Lindqvist Christian Wikström Kim Olin Christer Friis Tom Forsman Jan Lindgren Tage Wilhelms Hans-Peter Lindgren Tom Westerlund Suppleant: Jan-Erik Herrgård Roland Karlsson Toni Wasenius Inga-Britt Fagerström FSB:s Damorganisation: Ordförande Svea Lindqvist Viceordförande Britta-Maria Grind Sekreterare Inga-Britt Fagerström Skattmästare Carita Lindblom Medlemmar och suppleanter: MNB Gunnel Hellström Anja Sandholm SÖR Britta-Maria Grind Christina Aro VNB Carita Lindblom Inga-Britt Fagerström ÅBB Eva Eskils Anita Gustavsson ÅLB Sol-Britt Blomqvist A-C Pettersson ÖNB Birgitta Forsström Ann-Lis Forsström FSB:s ungdomsarbetsutskott: Ordförande Viceordförande Johan Ehn Toni Wasenius Medlemmar och suppleanter: MNB SÖR VNB ÅBB ÅLB ÖNB FSB damer Martin Limnell Thomas Hellström Mats Lundström Henrietta Sippus Dennis Olander Henrika Österlund Mikael Dahlström Fredrik Sporre Rosa Salmén Stefan Lundell Johannes Hagner Svea Lindqvist