Global finansoro. Juni 2008 N 5. GD Inre marknaden och tjänster Nyhetsbrev om finansiella tjänster

Transkript

1 Juni 2008 N 5 GD Inre marknaden och tjänster Nyhetsbrev om finansiella tjänster Nyhetsbrevet Fin-Focus ger en överblick över EU-kommissionens initiativ när det gäller finansiella tjänster och fokuserar främst på de aspekter som är av störst betydelse för användare och konsumenter. Detta nyhetsbrev ingår i kommissionens politik för finansiella tjänster för och kommer ut två gånger om året. För ytterligare information hänvisar vi till webbplatsen I DETTA NUMMER: Global finansoro SEPA blir verklighet Finansiell utbildning Solvens II Finansiella produkter för privatpersoner och mindre företag Konsumentkreditdirektivet Investeringsfonder Pågående eller förestående samråd och aktiviteter Global finansoro Den finansoro som bröt ut på den amerikanska marknaden för högriskbolån 2007 har lett till stor oro och osäkerhet i hela det globala finansiella systemet. Den rådande oron beror på ett överdrivet risktagande till följd av en långvarigt låg ränta och investerarnas jakt på hög avkastning. De låga räntorna i USA sedan 2001 har gjort att bolånen har ökat, vilket har fått bostadspriserna att skjuta i höjden. Efterfrågan på bostäder i USA ökade ytterligare på grund av att man i allmänhet lättade på kraven för låntagarna, dvs. man beviljade lån till låntagare med svag eller dålig kreditvärdighet. Dessa låneavtal hade inledningsvis också en låg ränta som steg kraftigt efter introduktionsperiodens slut, vilket gjorde dem väldigt lockande för konsumenter som tog nya lån. Marknaden för högrisklån växte kraftigt och därmed även den så kallade värdepapperiseringen av bolånen, dvs. en process där långivaren överför kreditrisken till investerarna. Under steg dock räntan och de amerikanska bostadspriserna mattades av. Det innebar att många högrisklåntagare inte längre kunde refinansiera sina lån som förut och drabbades av betydligt högre räntekostnader. Detta ledde till slut till att många låntagare inte klarade av att betala, särskilt bland högrisklåntagarna som inte hade råd med de ökade kostnaderna. Det som började som en kris för högriskbolån i USA förvandlades snart till en global likviditetskris. Skälet var att värdepapperiseringen av hypotekslånerisker hade fått kreditriskerna förknippade med högrisklån att sprida sig över hela världen. När utmätningarna på den amerikanska bostadsmarknaden började öka var det ingen som visste var de verkliga kreditriskerna låg. N Fin-Focus 1

2 Osäkerheten kring riskernas storlek och lokalisering ledde till likviditetsbrist och osäkerhet bland finansinstituten. Eftersom det saknades en andrahandsmarknad för vissa värdepapper var många finansinstitut dessutom tvungna att omvärdera sina finansiella tillgångar och vissa banker var tvungna att göra betydande nedskrivningar i sina balansräkningar. Det fanns risk för att den minskade likviditeten till följd av osäkerheten på marknaden skulle leda till en kreditnedgång. Det har inträffat på den amerikanska marknaden men än så länge har EU:s kreditmarknad klarat sig relativt bra. Vilka är EU:s politiska lösningar på krisen? Europeiska centralbanken reagerade snabbt när oron bröt ut och sköt till ytterligare likviditet till EU:s finansiella system. I oktober 2007 kom EU:s finansministrar, i samarbete med Europeiska kommissionen, enhälligt överens om en rad slutsatser för att ta itu med de största svagheterna i det finansiella systemet som blev synliga under de rådande oroligheterna. De områden som man kommer att fokusera på har samlats i Ekofins så kallade färdplan. De omfattar bland annat att - öka öppenheten på marknaden, t.ex. genom att uppmana finansinstituten att avslöja all riskexponering (inbegripet finansiella produkter med hypotekslån som säkerhet), att tillhandahålla grundläggande statistik om dessa marknader och att ge mer och bättre information till investerarna, - förbättra den finansiella redovisningen och värderingen av finansiella produkter för att ge investerarna mer detaljerad information om enskilda transaktioner och se till att tillgångarna är korrekt värderade, - stärka bankväsendets aktsamhetsregler, t.ex. genom att föreslå ändringar av kapitalkravsdirektivet, - undersöka strukturella marknadsfrågor, till exempel kreditvärderingsinstitutens roll och eventuella misslyckanden i samband med finansoron. EU:s färdplan ligger i linje med de rekommendationer som G7-länderna enades om på grundval av en rapport från Financial Stability Forum. Ett snabbt genomförande av dem kommer inte bara att öka det globala finansiella systemets återhämtningsförmåga på lång sikt utan kommer även att bidra till att återuppbygga investerarnas förtroende och till att de globala finansmarknaderna fungerar bättre. Läs mer på: =EN&guiLanguage=en SEPA blir verklighet Införandet av euron har revolutionerat kontantbetalningarna i euroområdet. Det är dock fortfarande komplicerat och i vissa fall omöjligt att göra elektroniska betalningar över nationsgränserna (t.ex. med hjälp av kreditkort, betalkort, banköverföringar eller autogireringar). En utveckling av det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) skulle förbättra situationen avsevärt. Målet med SEPA är att göra det lika lätt och smidigt att göra elektroniska betalningar i hela euroområdet som att göra betalningar inom ett och samma land. En fördjupad studie som en konsult gjort på uppdrag av kommissionen visade att SEPA skulle kunna medföra vinster på över 123 miljarder euro på sex år, enbart på marknaderna för betaltjänster. N Fin-Focus 2

3 Vilka fördelar innebär det här för mig? SEPA innebär att du snabbt och säkert kan överföra pengar mellan bankkonton var som helst i euroområdet. Du kommer inte längre att behöva ha en massa kontanter på dig när du handlar utomlands eftersom du i princip 1 kommer att kunna använda ditt betalkort var som helst och när som helst för att betala i euro. Dessutom kommer SEPA att innebära bättre banktjänster för alla. Priserna kommer att bli mer överskådliga och bankerna kommer att garantera snabba penningöverföringar. Dessutom kommer din bank att ta ansvar för om någonting går fel med din betalning. När kommer SEPA att ha införts? SEPA lanserades officiellt av kommissionsledamot Charlie McCreevy den 28 januari Den 1 januari 2008 började bankerna uppgradera sina system och bankkonton. Alla banker planerar att ha fullbordat uppgraderingen före utgången av 2010 och då blir SEPA verklighet för alla. Läs mer på: Finansiell utbildning Det är viktigt att konsumenterna har handlingsförmåga, utbildning och självförtroende att se sig om i hela Europa efter det bästa priset om den inre marknaden ska fungera effektivt. Konsumenternas förmåga att fatta väl underbyggda, ansvarsfulla beslut har också en positiv långsiktig inverkan på samhället och ekonomin i stort. Därför främjar kommissionen utbudet av finansiell utbildning för Europas medborgare. Vem har handlingsförmåga, och varför? Vi måste alla fatta viktiga finansiella beslut i olika skeden i livet: när vi tar studielån, tar lån för att köpa hus, investerar på börsen, tecknar en försäkring eller planerar för vår pension. De flesta tycker dock att det är svårt att sköta sin privata ekonomi på ett bra sätt. Många tycker att det är svårt att ha kontroll över sin budget och planera ordentligt för framtiden. Dessutom inser vi ofta inte vilka risker och skyldigheter som följer med en del av de mer komplicerade finansiella produkterna. På grund av vår brist på finansiell kunskap kanske vi inte lyckas välja de produkter som är bäst lämpade för våra behov. Det är därför oerhört viktigt att alla får finansiell utbildning. Det gör konsumenterna medvetna om vilka finansiella risker och möjligheter som finns och gör att de kan fatta väl underbyggda beslut om användningen av finansiella produkter. Kommissionens insatser I december 2007 antog kommissionen ett meddelande där den beskriver hur den ser på finansiell utbildning och tillkännagav flera initiativ på området. Kommissionen anser att konsumenterna i alla skeden i livet bör ha tillgång till program för att öka sin förmåga att förstå och hantera finansiell information och att programmen ska vara anpassade till olika sociala gruppers behov. För att hjälpa konsumenterna att hitta dessa program håller kommissionen på att förbereda lanseringen av en webbaserad referensdatabas över finansiella utbildningsprogram i EU. Detta webbaserade 1 Handlarna kommer naturligtvis att ha avtalsfrihet att avgöra om de ska ta emot ett kort eller inte. N Fin-Focus 3

4 bibliotek kommer att ge konsumenterna information om de största programmen i EU, indelat efter olika ämnen, geografisk placering, målgrupp, typ av utbildningsleverantör osv. Databasen kommer att läggas ut på EU:s webbplats Europa före utgången av Kommissionen förespråkar även att utbildning i att förstå finansiell information införs i skolutbildningen. Effektiv finansiell utbildning handlar inte så mycket om att bygga kunskap som att lära barnen att ha rätt inställning och rätt finansiellt beteende. För att göra det lättare att införa finansiell förståelse i läroplanen stöder kommissionen utvecklandet av ett nytt Internetbaserat verktyg som lärarna kan välja att använda för att få tillgång till färdigt och skräddarsytt material för medlemsstaternas olika behov. Verktyget kommer att bli en ny modul i Dolceta, det webbaserade utbildningsverktyget för vuxna ( Läs mer på: Solvens II Bil-, liv-, hem-, olycksfalls- och sjukförsäkring är alla exempel på vanliga försäkringar. Med försäkringar kan vi skydda oss mot några av de ekonomiskt viktigaste riskerna i livet. Det är därför oerhört viktigt att konsumenternas litar på att det råder finansiell stabilitet i försäkringsbranschen. I juli 2007 lanserade kommissionen en grundläggande översyn av EU:s försäkringsregelverk som vanligen kallas Solvens II-initiativet. Syftet med Solvens II är att ändra de regler som ska förhindra att försäkringsgivarna blir insolventa. Det bygger på ett riskbaserat ekonomiskt perspektiv som innebär att försäkringsgivarna måste sätta undan visst kapital för att kunna fullgöra sina skyldigheter gentemot försäkringstagarna, även i svåra tider. De nya reglerna innebär att försäkringsgivarna kommer att kunna beräkna sina kapitalkrav utifrån sin egna individuella riskprofil, med hänsyn till företagets storlek och komplexitet samt alla risker i branschen. Tusentals försäkringsbolag i Europeiska unionen kommer att påverkas av förändringen. Solvens II kommer att gagna både konsumenterna och försäkringsbranschen. Alla konsumenter kommer att få samma skydd, oberoende av deras rättsliga status, storlek eller var det företag som de köpte försäkringen av ligger. Å andra sidan kommer det nya systemet att ge försäkringsbolagen större flexibilitet när det gäller att beräkna sina kapitalkrav och kan innebära att vissa får mer kapital att expandera. Detta kommer med all säkerhet att öka konkurrensen på den europeiska försäkringsmarknaden. Förslaget till Solvens II-direktivet håller för närvarande på att diskuteras i Europeiska unionens råd och i Europaparlamentet. Direktivet planeras att antas 2009 och bör ha införlivats i medlemsstaternas lagstiftning före Läs mer på: Finansiella produkter för privatpersoner och mindre företag Bankkonton kundrörlighet Hur skulle du klara dig om du inte längre hade något bankkonto? Livet skulle inte bli lätt: Hur skulle du få din lön? Hur skulle du betala dina räkningar? Eller hur skulle du ens veta att dina pengar var N Fin-Focus 4

5 säkra? Eftersom bankkonton är så viktiga bör kunderna ha möjlighet att på ett enkelt sätt byta bank. De bör inte vara förhindrade att utnyttja den tjänst som bäst tillgodoser deras behov på grund av att de är bundna till en viss bank. Dessutom främjar kundrörligheten ett sunt konkurrensklimat. Som meddelades vid översynen av den inre marknaden, som offentliggjordes i november 2007, uppmanade kommissionen den europeiska banksektorn att före halvårsskiftet 2008 utarbeta en uppförandekod med gemensamma förfaranden för att byta (en bytestjänst) från en bank till en annan inom samma medlemsstat. Målet är att göra det lättare för konsumenter att byta bank, vilket för närvarande tar mycket tid och kraft i de flesta av EU:s medlemsstater, genom att se till att bytet sker inom en viss tid, att konsumenten får rätt information och att det finns ett väl fungerande samarbete mellan bankerna, t.ex. när det gäller att flytta autogiron och stående betalningsuppdrag till det nya bankkontot. Banksektorn arbetar för närvarande med att ta fram uppförandekoden. Kommissionen bevakar processen noga. Kommissionen har även gjort klart för banksektorn att konsumenter inte ska diskrimineras på grund av nationalitet eller hemvist när de vill öppna ett bankkonto i en annan medlemsstat. Läs mer på: Hypotekslån i EU För de flesta EU-medborgare är ett hypotekslån den största investeringen i livet. Hypotekslånemarknaderna utgör också en stor andel av Europas ekonomi. Idag tecknar de flesta europeiska konsumenterna sina hypotekslån lokalt. Produktutbudet är ofta begränsat, liksom deras möjligheter att byta produkt eller långivare. Långivarna stöter dessutom på en rad ekonomiska och juridiska hinder när de bedriver verksamhet över nationsgränserna. I december 2007 offentliggjorde kommissionen sin strategi för hypotekslån i en vitbok om integreringen av marknaden för hypotekslån i EU. Kommissionen försöker öka konkurrenskraften och effektiviteten på hypotekslånemarknaderna genom att göra det lättare att tillhandahålla och finansiera hypotekslån över nationsgränserna och att öka variationen i produktutbudet. Kommissionen inser även att det inte kan finnas någon effektiv marknad utan konsumenter som har självförtroende och handlingsförmåga och som kan söka sig fram till och välja den bästa produkten för de egna behoven. Vad är en vitbok och varför är den viktig? Kommissionen anger sitt politiska program inom ett visst område i en vitbok. Innan vitboken skrivs offentliggörs en grönbok som är ett samrådsdokument med förslag och alternativ för en ny politik. Grönböcker är öppna för offentligt samråd. Vitböcker är det i regel inte, eftersom en vitbok i princip är slutgiltig. Konsumenterna kan också gynnas av större konkurrenskraft på EU:s hypotekslånemarknad och ökad variation i produktutbudet. De potentiella fördelarna med att undanröja dessa hinder skulle enligt vissa beräkningar kunna minska räntekostnaderna på ett hypotekslån på euro med så mycket som 470 euro per år. Läs mer på: N Fin-Focus 5

6 Konsumentkreditdirektivet Syftet med EU:s direktiv om konsumentkreditavtal är att öppna upp EU:s konsumentlånemarknad som idag oftast är uppdelad i olika nationella marknader. Syftet med de nya reglerna är att göra marknaden mer öppen för konsumenter och företag, öka konsumenternas valmöjligheter och främja mer konkurrenskraftiga priser. Direktivet ska även ge standardiserad, jämförbar information till alla konsumenter i EU som tar ett lån. Direktivet är ett första steg mot att skapa en verklig inre marknad för konsumentkrediter. Om konsumenterna känner sig säkra på att de fritt och säkert kan ta kredit i en annan medlemsstat kommer de att dra nytta av ett större utbud av olika erbjudanden än de för närvarande har i sitt eget land. Den ökande konkurrensen på EU-nivå kommer att leda till bättre priser och bättre kreditprodukter. Kommissionen vill främst öka erbjudandenas kvalitet genom att utveckla gränsöverskridande marknader. Enligt de nya regler som föreslås i direktivet kommer konsumenterna att garanteras tillgång till viktiga uppgifter och siffror i reklamen. Den information som ges till konsumenterna i samband med krediterbjudanden (t.ex. räntesatser, belopp, antal och periodicitet för delbetalningar, skyldigheten att teckna ytterligare försäkring eller avgifter när avtalsförpliktelser inte fullgörs) måste anges på en ny, EU-gemensam och jämförbar blankett för europeisk konsumentkreditinformation. Förslaget till direktiv innehåller även gemensamma standarder för ångerrätt om konsumenten ångrar sig. Konsumentkreditdirektivet är en del i kommissionens politiska strategi för finansiella tjänster för privatpersoner och mindre företag som syftar till att åstadkomma lägre priser genom bättre valmöjligheter, öka konsumenternas förtroende och öka deras handlingsförmåga. Investeringsfonder Att investera i fonder är ett sätt att gemensamt investera pengar tillsammans med andra människor. Det ger inte bara investerarna tillgång till ett bredare utbud av investeringsprodukter än som annars hade varit möjligt utan gör det även möjligt för de personer som ingår i gruppen att dela på investeringskostnaderna. Nu för tiden utgör investeringsfonder en betydande andel av all börshandel. Fonder kan vara inriktade på specifika geografiska regioner eller specifika teman, t.ex. råvaror. Investerarna väljer fonder främst utifrån tidigare resultat men de tar även hänsyn till andra faktorer, t.ex. avgifter och socialt ansvar. UCITS-direktivet (utskrivet: företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)) utgör grunden för en integrerad fondmarknad i EU. Ett fondföretag kan ansöka om UCITS-status för att kunna marknadsföra sig i hela EU på grundval av ett enda godkännande från en medlemsstat. Fri rörlighet för fonder innebär att marknaden kan dra nytta av skalfördelar (lägre kostnader genom större produktionsvolymer). Framför allt kan fondförvaltarna göra större kostnadsbesparingar, som kan föras vidare till enskilda investerare. För närvarande utgör värdepappersfonder omkring 75 procent av alla fonder i EU. Fondbranschen står för närvarande inför viktiga utmaningar, bland annat ökad produktinnovation och komplexitet. Sedan UCITS-direktivet antogs för 20 år sedan har den europeiska fondmarknaden blivit större och bredare. Dessutom har antalet fonder ökat kraftigt. För att möta dessa utmaningar måste lagstiftarna se över gällande lagstiftning för att se till att UCITS-reglerna uppdateras i takt med utvecklingen på marknaden. N Fin-Focus 6

7 Kommissionen har deklarerat sin vision om hur UCITS-direktivet skall moderniseras i sin vitbok om förbättrade ramar för den inre marknaden för investeringsfonder. Vitboken var ett resultat av två års omfattande samråd och debatt med konsumenter, branschfolk och beslutsfattare. Syftet med de föreslagna ändringarna är att förenkla UCITS-direktivet för att se till att investerarna får tillgång till all användbar information om kostnader och resultat när de väljer fonder. Ett annat av kommissionens mål är att göra det lättare för branschen att skära ned på kostnaderna och dra nytta av specialisering på hela den inre marknaden. Kommissionen överväger för närvarande hur UCITS-direktivet kan behöva anpassas för att genomföra dessa ändringar. Kommissionen kommer att offentliggöra rapporter om de delar av investeringsfondmarknaden som inte omfattas av UCITSdirektivet under hösten Läs mer på: Pågående eller förestående samråd och aktiviteter Samråd Offentligt samråd om försäkringsgarantisystem T.o.m. den 7 juli 2008 Offentligt samråd om eventuella ändringar av kapitalkravsdirektivet T.o.m. den 16 juni 2008 Europeiska värdepapperstillsynskommitténs och den europeiska T.o.m. den 1 augusti 2008 banktillsynskommitténs gemensamma samråd om deras råd till Europeiska kommissionen om handel med råvaror Publikationer Nyhetsbrev om betalningar September 2008 Kommissionens meddelande om investeringsprodukter till Hösten 2008 privatpersoner och mindre företag Kommissionens meddelande om privatkundinriktade ickeharmoniserade Hösten 2008 fonder Rapport om den europeiska ramen för elektroniska fakturor Slutet av 2008 Databas för finansiella utbildningsprogram och forskning i EU Slutet av 2008 Den europeiska finansella integrationsrapporten November december 2008 Arrangemang Offentlig utfrågning om försäkringsgarantisystem Den 2 juni 2008 Öppen utfrågning om investeringsprodukter till privatpersoner och Den 15 juli 2008 mindre företag De åsikter som uttrycks i nyhetsbrevet om finansiella tjänster behöver inte nödvändigtvis avspegla kommissionens ståndpunkter. Eftertryck är tillåtet med angivande av källan, dock inte för kommersiellt bruk. E-post: markt-fin-focus-newsletter@ec.europa.eu Kontaktperson: Bryce Prosser Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster, politik för finansiella tjänster Tfn: +32 (0) N Fin-Focus 7