MARKPOLICY. för LUNDS KOMMUN

Transkript

1 MARKPOLICY för LUNDS KOMMUN 2006

2 INNEHÅLL 1 Markreserv 2 Exploatering av mark för bostadsbebyggelse - Iordningställande av tomtmark - Anvisning av tomtmark 3 Exploateringsavtal 4 Exploatering av verksamhetsområden - Iordningställande av tomtmark - Överlåtelse av tomtmark 5 Mark för kommunal verksamhet 6 Tillfälliga upplåtelser FÖRORD Plan- och bygglagen, PBL, innebär bland annat att den enskilda kommunen har planmonopol d v s rätten att ensam besluta om markens användande. Vem som helst kan begära att få markanvändningen prövad genom detaljplaneläggning. Kommunen kan neka sådan prövning. Ett sådant beslut kan endast överklagas i den ordning som föreskrivs i kommunallagen. En detaljplan har dock begränsningar. En kommun kan ha ambitioner som inte kan eller inte bör regleras i en detaljplan. Sådana ambitioner tillgodoses naturligt genom att ha rådighet över marken. För att tydliggöra Lunds ambitioner och Lunds syn på sitt markinnehav har föreliggande MARKPOLICY utarbetats. Den behandlar markfrågor i vid bemärkelse från anskaffande och förvaltning av råmark till förädling och överlåtelse av färdig tomtmark för såväl bostäder som verksamheter (företag, institutioner m m). Den redovisar också kommunens hållning gentemot privata exploatörer. Den berör även markfrågor som rör Lunds egna verksamheter skola, omsorg, fritid, natur etc - liksom hanteringen av tillfälliga markupplåtelser. Policyn är ett beslutsunderlag för berörda nämnder, styrelser och kommunfullmäktige men vänder sig också till byggoch förvaltningsbolag som är intresserade av att delta i utvecklingen av Lund. Privata markägare kanske också kan ha intresse av den. Policyn utgår från olika kommunala dokument. Den ekonomiska flerårsplanen EVP, översiktsplanen ÖPL98, utbyggnadsprogrammet UBP och mark- och bostadsförsörjningsprogrammet MBP innehåller inriktningar och mål som förutsätter en kommunal positionering i markfrågan. Dokumentet har utarbetats av tekniska förvaltningens mark- och exploateringskontor. Markpolicy för Lunds kommun 2006 har antagits av kommunstyrelsen

3 1 MARKRESERV Sveriges kommuner har genom åren skaffat sig mer eller mindre omfattande egna markreserver. Motiven för en kommun att hålla en markreserv är många, t ex: * Planering och utveckling av kommunal verksamhet liksom att tillvarata kommunens intressen sker enklast om berörd mark är i kommunens ägo * Att kunna erbjuda färdig tomtmark för företag och institutioner ses som en naturlig och självklar del i kommunal näringslivspolitik * Tillhandahållande av mark för bostäder ses som ett sätt att ta ansvar för bostadsförsörjningen och samtidigt begränsa spekulation i såväl mark som byggande * Tillgodoseende av behoven av särskilt boende och särskilda boendeformer kräver en kommunal markreserv * Tillhandahållande av mark för allmän rekreation är ofta en kommunal angelägenhet * Bevakning av särskilda natur- eller miljövärden kan ibland hanteras genom att ha rådighet över marken. Mark kan förvärvas tvångsvis eller genom frivilliga överenskommelser. Tvångsvisa förvärv sker formellt genom den kommunala förköpsrätten eller genom expropriation. Historiskt har Lund utnyttjat förköpsrätten ett fåtal gånger. Expropriation har aldrig genomförts, även om ansökan någon gång inlämnats. Således sker markförvärv till helt övervägande del genom frivilliga överenskommelser. Kommunen äger cirka 3700 ha mark fördelat på cirka fastigheter. Av kommunens fasta egendom kan ha betraktas som markreserv. Övrig areal är antingen ianspråktagen för fortlöpande kommunal verksamhet, trafik- och kommunikationsändamål eller allmänna rekreativa ändamål. Närmare 80% av kommunens markreserv har varit i kommunens ägo i minst 30 år. Större förvärv som genomförts under senare år är Brunnshögsmarken och mark söder därom längs Utmarksvägen och Dalbyvägen (kyrkojord). Samtidigt erhöll kyrkan Svenshögsjorden. En stor försäljning var Pilsåkersegendomen som överläts till arrendatorn för några år sedan. Under 2003 och 2004 minskade markreserven med 40 ha dels genom exploateringsverksamheten, dels genom avyttring av Tygelsjögården liksom ett 100-tal egnahemsfastigheter upplåtna med tomträtt ökade reserven med 130 ha genom förvärv av kyrkojord i Lund och Stångby var 59 ha kommunalt ägd mark planlagd för sitt ändamål (43 ha industrimark (verksamheter), 16 ha bostadsmark) fördelat enl tabellerna nedan Kommunen håller ett aktuellt register över sitt fastighetsinnehav. Registret redovisar bl a arealuppgifter, användning enligt gällande detaljplan samt ansvarig nämnd/förvaltning. Huvuddelen av kommunens markreserv är högavkastande jordbruksmark. Kommunen är mån om att jordbruket sker på hållbara ekologiska grunder. Därför erbjuds arrendatorerna kvalificerad rådgivning inom det samarbetsprojekt som kallas Greppa Näringen. Inom kommunens betesmark pågår försök att entusiasmera arrendatorerna att utvidga betesarealerna. I centralorten pågår ständiga förtätningar ibland på mark som tidigare blivit förorenad. Stora ansträngningar görs för att säkerställa markens byggbarhet ur miljösynpunkt. Bevakning av olika miljöaspekter sker i ett kvalificerat miljöledningssystem. I nordöstra kanten av Lund driver kommunen en schaktmassedeponi. Det är ett sätt att minska transportarbetet i samband med markarbeten i närområdet och bidrar därmed till att minska belastningen på miljön. Planlagd mark, ha Verksamheter Bostäder Lund 24,0 (5,2) 2,6* (2,6) Stångby - - Dalby 4,8 (0,3) - S Sandby 5,5 (0,6) 3.3 (2,4) Markreserven består av ha % Åkerjord Betesmark 40 3 Annan mark Veberöd 7,8 (1,3) 3.9 (0.8) Genarp 1,0 (1,0) 6.2 ( - ) * tillkommer 31,2 ha i områdesbestämmelser (östra Lund) Inom parentes anges den del av den planlagda arealen som är anvisad/reserverad (2005)

4 MÅL (antagna av fullmäktige 2005) Lunds kommun har ambitionen att tillgodose behovet av mark för bostäder, företagsetableringar och övrig samhällsservice genom en aktiv markpolitik och hög planberedskap. Markreserven ska präglas av långsiktighet, god framförhållning och successiv anpassning till gällande översiktsplan. Kommunen har särskilt intresse av att förvärva mark i Dalby, Södra Sandby och Genarp för att tillgodose de utbyggnadsplaner som redovisas i ÖPL 98. Kommunen har vidare ett särskilt intresse av att underlätta och att delta i förtätningsprojekt och centrumförnyelser i de östra tätorterna. Kommunen strävar efter att marken förvaltas så att god avkastning erhålls med bibehållande av en god miljö. POLICY Innehav av mark är en viktig och ofta avgörande faktor i kommunens bostads- och näringslivspolitiska strävanden. Det är därför angeläget att bevaka och vidta åtgärder, så att markreserven har en omfattning och belägenhet som ger kommunen goda möjligheter att nå uppsatta mål. Översiktsplanen inkl fördjupningar utgör grunden för bedömningarna. Adekvat och ändamålsenlig markreserv nås genom att - ha god kunskap om den lokala fastighetsmarknaden - aktivt och kontinuerligt bevaka rörelser på den lokala fastighetsmarknaden - söka nå överenskommelser med aktuella markägare som tillgodoser båda parters intressen i största möjliga mån; erbjudande om ersättningsmark är härvid ett naturligt förfarande - nyttja lagstadgade tvångsåtgärder, när frivilliga överenskommelser inte kan nås. Arrendatorer som fråntas mark i samband med plangenomförande erbjuds om möjligt ersättningsmark. När arrendemark för jordbruk frigörs, prioriteras arrendatorer som tidigare har förlorat eller som genom kommunala exploateringar kommer att förlora mark. Där så är möjligt erbjuds marken i första hand till lantbrukare, som bedriver ekologisk odling. Aktiva brukare prioriteras före passiva. Kommunen är restriktiv med att långsiktigt upplåta mark för privata ändamål (filterbäddar, jordvärme, hästhållning m m). Arrendeavgifterna är marknadsmässiga. Jordbruksarrenden och jaktarrenden prissätts per hektar, anläggnings- och lägenhetsarrenden prissätts i huvudsak som ett förhöjt jordbruksarrende om det rör sig om större arealer, i annat fall efter den ränteintäkt som erhållits vid en försäljning som industrimark. Vid upplåtelser för strikt kommersiella ändamål (bensinstation, kiosk m m) tillämpas en delad avgift bestående av en grundavgift som årligen räknas om med förändringen av konsumentprisindex (KPI) samt därtill en del som är beroende av verksamhetens omsättning. 4

5 2 EXPLOATERING AV MARK FÖR BOSTADS- BEBYGGELSE IORDNINGSTÄLLANDE AV TOMTMARK Med stöd i översiktsplan, utbyggnadsprogram och mark- och bostadsförsörjningsprogram gör tekniska nämnden framställningar till byggnadsnämnden om detaljplaneläggning. Ofta redovisas kommunens ambitioner i den mån de har betydelse för planutformning och -innehåll. Innan eller under planprocessen undersöks den aktuella markens byggbarhet. Behov av särskilda saneringsutredningar och arkeologiska utredningar diskuteras. Inom tekniska förvaltningen görs preliminära exploateringskalkyler, varvid bland annat ansvaret för iordningställande av gator, va-ledningar och allmänna grönytor läggs fast. Tomtmarkens skick vid överlåtelse - befintligt skick eller grovterrasserad (avbanad matjord, nivåanpassning till omgivande ytor) - diskuteras. MÅL (antagna av fullmäktige 2005) Lunds kommun har och avser att bibehålla en ledande position i regionen vad gäller utveckling av attraktiva bostäder och bostadsmiljöer. I denna utveckling är gröna och rekreativa stråk och vistelseytor ett viktigt inslag. POLICY Tomtmark som kommunen iordningställer ska utan extraordinära åtgärder kunna användas för sitt ändamål. Det betyder bland annat att marken normalt har varit föremål för geotekniska, arkeologiska och föroreningsmässiga bedömningar, att radonhalten mätts, och att erforderliga undersökningar och åtgärder till följd härav vidtagits. Särskild uppmärksamhet ägnas åt tomtmarkens naturliga anpassning till omgivande gator och grönytor. Kommunen strävar efter att skapa massbalans inom sina utbyggnadsområden. Om jord och schaktmassor behöver fraktas bort, verkar kommunen för att uppläggning kan ske så nära som möjligt. Tomtmark iordningställs i etapper som i storlek och ordning kan motiveras investeringsmässigt utan att påtagligt ge avkall på byggherrarnas och de boendes rimliga krav. ANVISNING AV TOMTMARK I detaljplaner speglas kommunens vilja och ambitioner. Allt från byggrätt, takfall, färgsättning, våningsantal, friytor och parkering till rekommendationer i plan- och genomförandebeskrivningar kring miljöaspekter, ansvarsfördelning m m ingår ofta i en planhandling. Det egna markinnehavet används för att tillgodose särskilda kommunala ambitioner. Markanvisningar villkoras med olika krav t ex speciella byggnadskvaliteter, grupp-/kategoribostäder, miljövärden, upplåtelseform, variation i bebyggelsen och pressade boendekostnader. Sedan början på 1990-talet har exempelvis alla bostadsbyggen på kommunens mark handikappanpassats enligt kommunens egen, stränga norm. Kommunägd mark avsedd att bebyggas inom några få år är ofta föremål för s k preliminär markanvisning. Det är ett sätt att förankra valet av en eller flera byggherrar politiskt och samtidigt formalisera och förbereda en marköverlåtelse så långt att byggherren och hans finansiärer är beredda att investera betydande medel i det aktuella projektet. Markanvisning kan ha olika omfattning och innehåll och detaljeringsgraden kan variera. Ibland kan en anvisning bara innehålla ett grovt avgränsat markområde och en hänvisning till kommande detaljplaneläggning. Ibland kan anvisningen innehålla en rad precisa villkor som direkt kan föras över till den slutliga överlåtelsehandlingen. Kommunen har under många år haft en enkel anvisningsprincip. För grupphus/flerbostads-hus i staden Lund har mark fördelats efter ett tävlingsförfarande med eller utan planstöd. Villkoren har varit tydliga och vinnaren/vinnarna har tilldelats mark. Någon gång har mark direktanvisats till en byggherre som haft ett intressant, nyskapande koncept. I övriga orter har mark för grupphus/flerbostadshus fördelats till dem som visat intresse av och haft dokumenterad förmåga att genomföra aktuella detaljplaner. 5

6 Sedan 2004 prövas att komplettera anvisningsförfarandet med s k kopplade avtal. Syftena är flera: * att försöka snabba upp nybyggnadstakten i hela kommunen i första hand i Dalby - och inte bara bygga i attraktiva lägen i Lund * att skapa långsiktiga relationer med byggherrar som gärna lever upp till och deltar i utvecklingen av - kommunens ambitioner * att få in byggherrarna tidigt i planeringsprocessen för att dra fördel av deras kompetens och samtidigt skapa genomförbara och marknadsanpassade byggprojekt. Kommunen har tecknat samverkansavtal med tio byggherrar för att nå dessa syften. Avtalen avgränsas till att gälla utbyggnad i Dalby och östra Lund och gäller till Försöket utvärderas Sedan 2004 prioriteras sådana byggherrar som kan leverera och garantera långsiktig förvaltning av hyresrätter till rimliga boendekostnader. Kommunen har aldrig använt markpriser som styrmedel varken låga eller höga. Kommunen har heller inte med något undantag - sålt exploateringsmark till högstbjudande. Markpriset har alltid varit känt i förväg för alla byggherrar. Prissättningen grundar sig på principen marknadsanpassat utan att vara marknadsledande. Kommunen känner också ansvar för att tillgodose efterfrågan på villatomter. Tomtkön omfattar 2006 cirka 1000 sökande. Frågor som diskuteras inom berörda förvaltningar och med byggherrar är bl a: * dagvattenlösningar på tomtmark, på parkmark eller bådadera * gestaltningsmässig anpassning av tomtmarken till omgivande ytor * samordnad markprojektering tomtmark-omgivande mark * samordnad mediaförsörjning (värme, TV, bredband m m) MÅL (antagna av fullmäktige 2005) Lunds kommun har och avser att bibehålla en ledande position i regionen vad gäller utveckling av attraktiva bostäder och bostadsmiljöer. I denna utveckling är gröna och rekreativa stråk och vistelseytor ett viktigt inslag. I all utbyggnad söks miljömässigt hållbara och resurssnåla lösningar De sociala frågorna ägnas stor uppmärksamhet vid planeringen av bostadsområden, bland annat beaktas inverkan på befolkningssammansättning och åldersfördelning i kommunens olika delar. Kommunen eftersträvar mångsidig sammansättning av hustyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar såväl inom Lunds olika delar som i övriga tätorter med särskild tonvikt på produktion av hyresrätter till rimlig kostnad. I dialog med byggherrarna uppmärksammas särskilt studenters och ungdomars behov av bostäder till rimliga kostnader. Kommunen strävar efter att tillhandahålla byggklar mark för nya bostäder i en sådan takt och omfattning att efterfrågan tillgodoses inom en för bostadskonsumenterna rimlig tid. Häri inryms ambitionen att medverka i tillkomsten av 1000 nya hyresrätter under perioden Vid utbyggnad på egen mark ska bostäder handikappanpassas enligt kommunens program Bättre för alla, och i bostäder som byggs i privat regi försöker kommunen entusiasmera byggherrarna att uppnå motsvarande standard. Kommunen strävar också efter att på olika sätt entusiasmera byggherrar att kretsloppsanpassa nya bostäder. Kommunen uppmuntrar försök med småskaliga miljöprojekt. Kommunal mark erbjuds företrädesvis dem som är beredda att ta emot sociala förturer i boendet. Kommunen bevakar aktivt möjligheterna att på egen mark eller i samband med exploateringsavtal tillgodose särskilda bostadsbehov eller behov av särskilda boendeformer. Kommunen har ambitionen att kunna erbjuda tomter för fri bebyggelse i samtliga större tätorter. 6

7 POLICY Det är angeläget att i samråd med byggherrarna skapa bostadsområden som i sin helhet upplevs som harmoniska och tillgängliga av både boende och allmänhet och som inte skapar olägenheter för människors hälsa. Prissättningen av kommunens tomtmark utgår från principen marknadsanpassad utan att vara marknadsledande. Prissättningen grundar sig på tomtstorlek, byggrätt och läge. Vid försämrade grundläggningsförhållanden ersätter kommunen normalt köparen för merkostnaden för grundläggningen. I de fall kommunen har behov att få ökad kännedom om marknadsvärdet för obebyggd mark kan försäljning genom ett anbudsförfarande användas. Det är angeläget att i samråd med byggherrarna och ledningsdragande verk och företag ordna mediaförsörjningen i nya bostadsområden effektivt och långsiktigt hållbart. Dagvatten fördröjs i första hand på parkmark, i andra hand på tomtmark. Grupphus, flerbostadshus Alla byggherrar ska känna sig välkomna. Kommunal tomtmark anvisas normalt i konkurrens men kan i särskilda fall anvisas direkt. Prioritet ges normalt till den som erbjuder hyresrätter till rimlig hyra i långsiktig förvaltning och/eller erbjuder goda lösningar för kommunala verksamheter. Smålägenheter till ungdomar och studenter är särskilt angeläget att prioritera. Prioritet kan också ges till den som erbjuder bostadsprojekt som innehåller en tydlig möjlighet att utveckla viktiga ekonomiska, ekologiska och bostadssociala dimensioner. Markanvisningar tidsbegränsas normalt till två år från tekniska nämndens beslut. Om inte en bindande överenskommelse om exploatering träffats dessförinnan, står det kommunen fritt att göra en ny markanvisning. Förlängning kan medges upp till ett år av mark- och exploateringskontoret förutsatt att byggherren aktivt drivit projektet och förseningen inte beror på denne. Kommunen får återta en markanvisning under den angivna perioden om byggherren uppenbart inte avser eller förmår att genomföra projektet i den takt eller på det sätt som avsågs vid anvisningen. Återtagen markanvisning ger inte byggherren rätt till ersättning. Byggherren står egen ekonomisk risk i samband med detaljplanearbetet. Projekt som avbryts till följd av beslut under detaljplaneprocessen ger inte rätt till ny markanvisning som kompensation. Projektering i samband med detaljplanearbetet ska göras i samråd med kommunen. Markanvisning får inte överlåtas utan kommunens godkännande. Vid valet av byggherre tas hänsyn till dennes ekonomi, stabilitet och intresse av långsiktigt fortbestånd av bebyggelsen med avsedd upplåtelseform. Kommunen är angelägen om att konkurrensen och mångfalden inom byggherrekretsen upprätthålls. Om det är uppenbart att situationen är otillfredsställande, försöker kommunen bidra till att förbättra den genom att uppmuntra nya byggherrar att engagera sig i kommunens projekt. Byggherrarna förväntas arbeta med och kunna dokumentera en tydlig och långsiktig kvalitets- och miljöprofil. Styckebyggda småhus Småhustomter i samlade utbyggnadsområden förmedlas genom kommunens tomtkö. Enstaka småhustomter försäljs normalt efter ett anbudsförfarande. 7

8 3 EXPLOATERINGSAVTAL Exploateringsavtal är civilrättsliga avtal mellan kommunen och den eller de som har för avsikt att exploatera mark. Exploateringsavtal stöds normalt av en detaljplan. Avtalen rör huvudsakligen ny bostadsbebyggelse. Avtal som avser exploatörens egen mark reglerar vanligen * anläggning av gatu- och parkmark * kommunal service (vård, förskola-skola, omsorg, kultur, fritid, vatten, avlopp) * eventuella frivilliga åtaganden Avtal som avser kommunal mark speglar de bostadspolitiska ambitionerna och reglerar därför dessutom ofta bostädernas utseende, storlek, standard, upplåtelseform och handikappanpassning, områdets dagvattenhantering, grönytebehandling, trafiklösningar etc och ibland andra kommunala ambitioner såsom miljömässiga, kommersiell närservice, bostädernas pris till förstagångsköparen etc. POLICY Exploateringsavtal är kommunens sätt att tydliggöra och precisera detaljplanens intentioner. I avtalet fördelas ansvar och kostnader efter skälig och rättvis grund mellan kommunen och exploatören. Vägledande är att exploateringen ska bära för båda parter uppkommande utgifter. Kommunens utgifter täcks normalt av inkomster från tomtförsäljning och/eller gatukostnadsersättningar samt anslutningsavgifter för vatten och avlopp. Iordningställande av gatu- och parkmark liksom allmänna idrottsytor inom ett exploateringsområde kan med fördel samordnas med iordningställandet av angränsande tomtmark. Härvid ska de allmänna anläggningarnas omfattning och standard noggrant och tydligt definieras i avtalet. På samma sätt kan byggandet av allmänna va-anläggningar med fördel samordnas med byggandet av såväl enskilda vaanläggningar som de allmänna gatorna, gc-stråken och grönytorna. 8

9 4 VERKSAMHETSOMRÅDEN (Företag och institutioner) IORDNINGSTÄLLANDE AV TOMTMARK Med stöd i översiktsplan och mark- och bostadsförsörjningsprogram gör tekniska nämnden framställningar till byggnadsnämnden om detaljplaneläggning. Ofta redovisas kommunens ambitioner i den mån de har betydelse för planutformning och -innehåll. Innan eller under planprocessen undersöks den aktuella markens byggbarhet. Behov av särskilda saneringsutredningar och arkeologiska utredningar diskuteras. Normalt ansvarar tekniska förvaltningen själv för iordningställande av gator, va-ledningar och allmänna grönytor. MÅL (antagna av fullmäktige 2005) Lunds kommun vill inta en ledande position i regionen i utvecklingen av attraktiva miljöer för företag och offentlig sektor. I all utbyggnad söker kommunen aktivt miljömässigt hållbara och resurssnåla lösningar. Kommunen strävar efter att ha en markberedskap i de östra tätorterna så att små och medelstora företag/institutioner kan beredas byggklar tomt senast 3 månader efter förfrågan. Kommunen försöker se till att etablerade företag och institutioner inte behöver flytta eller förlägga delar av sin verksamhet utanför kommunen på grund av bristande kommunala markresurser. Kommunen har ambitionen att alltid kunna erbjuda åtminstone ett företag/en institution tomtmark på upp till kvm. POLICY Det är angeläget att skapa verksamhetsområden som upplevs som harmoniska, positiva och tillgängliga av både näringsidkare, anställda och allmänhet. God kollektivtrafik ska prägla kommunens verksamhetsområden. Tomtmark som kommunen iordningställer ska utan extraordinära åtgärder kunna användas för sitt ändamål. Det betyder bland annat att marken har varit föremål för geotekniska, arkeologiska och föroreningsmässiga bedömningar, och att erforderliga undersökningar och åtgärder till följd härav vidtagits. Kommunen strävar efter att skapa massbalans inom sina utbyggnadsområden. Om jord och schaktmassor behöver fraktas bort, verkar kommunen för att uppläggning kan ske så nära som möjligt. Utbyggnadsområden iordningställs i etapper som i storlek och ordning kan motiveras investeringsmässigt utan att påtagligt ge avkall på företagens och institutionernas rimliga krav. Dagvatten fördröjs normalt inom det enskilda verksamhetsområdet såväl i parkmark som på tomtmark. ÖVERLÅTELSE AV TOMTMARK Sedan många år säljs tomter i kommunala verksamhetsområden i ett tvåstegsförfarande. Först godkänner tekniska nämnden/kommunstyrelsen överlåtelsen. Därvid anges alla villkor för överlåtelsen. Så snart beslut om överlåtelse fattats, upprättas ett arrendeavtal med den tilltänkte köparen. Arrendeavtalet löper så länge tomten inte bebyggs dock längst ett år. När köparen/arrendatorn kommit igång med bygget, upprättas ett köpeavtal och tomten överlåts, samtidigt som arrendeavtalet upphör. Med en sådan modell kan köparen enkelt avbryta processen under förberedelsefasen och t ex ordna sitt lokalbehov på annat sätt. Kommunen kan omgående erbjuda marken till annan intressent. MÅL (antagna av fullmäktige 2005) Färdiga tomter delas in och fördelas på ett sätt som främjar ett effektivt markutnyttjande. Tomtpriserna är marknadsanpassade utan att vara marknadsledande. För att undvika att färdiga tomter ligger obebyggda inleds överlåtelser normalt med ett arrende tills bygget kommit igång. 9

10 POLICY Alla företag och institutioner ska känna sig välkomna att etablera eller utvidga verksamhet i kommunen inte minst i de östra kommundelarna. Brunnshögsområdet i Lund riktar sig till företag och institutioner som söker optimala förutsättningar och en stimulerande miljö för högteknologisk och forskningsinriktad verksamhet. Kommunal tomtmark erbjuds normalt den som inkommit med skriftlig anhållan. Uppstår konkurrens om tomtmark, gäller att den som först inkommit med skriftlig anhållan prioriteras. I vissa fall har granne till aktuell mark företräde. Verksamheternas behov av expansionsmöjligheter tillgodoses i första hand genom att erbjuda option på intilliggande mark under en tid. Prissättningen av kommunens tomtmark utgår från principen marknadsanpassad utan att vara marknadsledande. Prissättningen grundar sig på tomtstorlek, byggrätt, tillåtet ändamål, läge och reklamläge. Vid försämrade grundläggningsförhållanden ersätter kommunen normalt köparen för merkostnaden för grundläggningen. Kommunen försöker ordna varje område så att verksamheter som liknar och stödjer varann förläggs i samma del. Tomter avstyckas så att områdena i sin helhet får en rationell tomtindelning och ett effektivt markutnyttjande. Företag och institutioner informeras om att den som förvärvar tomtmark har en skyldighet att informera sig om miljöbalkens krav i samband med etablering av ny eller utvidgad verksamhet. 10

11 5 MARK FÖR KOMMUNAL VERKSAMHET Kommunen har behov av mark för den egna verksamheten inom förskola-skola, vård och omsorg, kultur, idrott och rekreation. Behovet uppkommer ibland direkt i samband med bostadsutbyggnad, ibland indirekt och vid andra tidpunkter. I utbyggnadsprogrammet UBP och i olika sektorsprogram redovisas en del av behoven inom dessa kommunala verksamheter. I mark- och bostadsförsörjningsprogrammet MBP och i detaljplaner konkretiseras behoven i termer av fysisk lokalisering av ytor och knytning till aktuella bostadsprojekt. MÅL (antaget av fullmäktige 2005) Lunds kommun har ambitionen att tillgodose behovet av mark för samhällsservice genom en aktiv markpolitik och hög planberedskap. POLICY I samband med planläggning och anvisning av kommunal mark för bostäder ska behovet av att avsätta mark för kommunala ändamål prövas. Kommunen ska förvärva mark, som är viktig för friluftslivet och naturvården 6 TILLFÄLLIGA UPPLÅTELSER M M Option Någon kan vilja ha option på ett markområde för att försäkra sig om att tomten inte säljs till annan. Det kan exempelvis bero på att ekonomisk kalkyl för det planerade projektet ännu saknas, att finansieringen inte är löst eller att det råder osäkerhet kring tänkta hyresgäster. Kommunen kan ibland medge option, om den planerade verksamheten passar väl in i sitt sammanhang. Vid option utgår normalt en årsavgift motsvarande räntan på det förväntade markpriset. Tidsperioden för option kan variera beroende på bl.a. tillgång på mark men är vanligtvis högst 1 år. Tillfällig markupplåtelse Tillfällig markupplåtelse används då någon är i behov att nyttja ett mindre markområde för exempelvis upplag av jordmassor, uppställning av containrar eller kontorsmoduler, tillfällig tillfart m.m. Upplåtelsen sker oftast med stöd i ett nyttjanderättsavtal. Avtalstiden är kort (1-6 mån), och uppsägning krävs normalt inte. I vissa fall kan upplåtelse ske utan begränsning i tid. I dessa fall har kommunen rätt att häva upplåtelsen med kort förvarning, vanligtvis 1 månad. Ersättning för upplåtelsen motsvarar räntan på markvärdet. 11

12 Tekniska förvaltningen i Lund JS