Myndighetsgemensam mikrosimuleringsmodell. En inventering av myndigheters intresse för och behov av individbaserade mikrosimuleringsmodeller
|
|
- Rickard Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Myndighetsgemensam mikrosimuleringsmodell En inventering av myndigheters intresse för och behov av individbaserade mikrosimuleringsmodeller
2 Citera gärna Smittskyddsinstitutets rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Utgiven av: Smittskyddsinstitutet Solna. Tel: , fax: Artikelnummer:
3 Myndighetsgemensam mikrosimuleringsmodell En inventering av myndigheters intresse för och behov av individbaserade mikrosimuleringsmodeller
4 Förord I Sverige har vi ovanligt god tillgång på statistiska individdata av hög kvalitet, så kallade mikrodata. Vid Smittskyddsinstitutet (SMI) används mikrosimulering som en metod för att undersöka hur effektiva olika motåtgärder är mot smittsamma sjukdomar. Eftersom stora resurser krävs för att bygga upp, underhålla och uppdatera modeller av detta slag undersökte vi förutsättningarna för en myndighetsgemensam mikrosimuleringsmodell. Resultaten visade att myndigheterna är intresserade av mikrodata och mikrosimuleringsmodeller. Vi förslår därför en vidare undersökning av utvecklingen av en myndighetsgemensam mikrosimuleringsmodell som stödjer myndigheternas användande av mikrodata i sina analyser. Rapporten innehåller först en beskrivning av mikrosimuleringsmodeller och dess användning i Sverige. Därefter presenteras de frågorna som ställdes i enkäten. Slutligen presenteras resultaten tillsammans med de slutsatser vi dragit. Rapporten riktar sig till personer som på olika sätt arbetar med analys och framtidsprognoser inom myndigheter eller som är intresserade av hur data från nationella register kan användas som beslutsunderlag inom myndigheter. Arbetet med rapporten är en del av ett forskningsprojekt finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Rapporten har sammanställts av Therese Falén och Lisa Brouwers vid SMI. Thomas Tegenfeldt Avdelningschef Avdelningen för analys och prevention, Smittskyddsinstitutet
5 Innehåll Förord... 4 Innehåll... 5 Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Bakgrund... 8 Mikrosimulering vid SMI... 8 Mikrosimulering vid andra myndigheter... 9 Mikrodata som stöd för analys... 9 Mål och syfte Avgränsningar Material och metod Resultat Kunskaper och erfarenheter Användningsområde Implementering Sammanfattande kommentarer från respondenterna Bortfall Slutsats Referenser Bilaga 1. Informationsblad Bilaga 2. Webbaserad enkät... 22
6 Sammanfattning Sveriges unikt goda tillgång på mikrodata gör det möjligt att representera individer var och en för sig och simulera effekten av policyförändringar. Denna typ av modeller kallas mikrosimuleringsmodeller, och används vid olika svenska myndigheter för att analysera effekten av förändringar inom skatte- och bidragssystemen. Även andra typer av prognoser utförs med mikrosimuleringsmodeller, till exempel använder Smittskyddsinstitutet (SMI) en sådan modell för att undersöka olika motåtgärder mot smittsamma sjukdomar. Att bygga upp och underhålla en mikrosimuleringsmodell är resurskrävande, både när det gäller pengar och kompetens. Det talar för att flera användare ska dela kostnaderna och nyttan. För att undersöka behovet av och intresset för en myndighetsgemensam mikrosimuleringsmodell har SMI under 2011 skickat ut en enkät till nationella och regionala myndigheter. Undersökningen gjordes inom ramen för ett forskningsprojekt finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Analysen av svaren visar att drygt hälften av de tillfrågade såg nyttan med en sådan modell. I ett steg mot mer evidensbaserad myndighetsutövning föreslår vi att frågan om en myndighetsgemensam mikrosimuleringsmodell utreds noggrant, och att utredningen innefattar finansiering, placering och drift. Särskilt fokus måste också läggas på att utreda juridiska frågor om lagring och åtkomst av mikrodata. Detta är ett flerårigt arbete som kräver en tvärvetenskaplig grupp där både myndigheter och forskare bör ingå. 6
7 Inledning Enligt smittskyddslagen har Smittskyddsinstitutet ansvar för att följa och analysera det epidemiologiska läget nationellt och internationellt samt föreslå åtgärder för att landets smittskydd skall fungera effektivt (SFS 1004:168). En mer evidensbaserad politik och myndighetsutövning eftersträvas i allt högre grad, och innebär att beslut och policyer både skall vara vetenskapligt förankrade och baseras på erfarenheter. Som ett steg i denna strävan bör de data vi har i våra nationella register användas i högre grad. Som ett steg i den riktningen använder Smittskyddsinstitutet (SMI) olika datorstödda program i analysarbetet. Dessa program kan delas in i två kategorier: övervakningsprogram och simuleringsmodeller. Övervakningsprogram samlar in och sammanställer data från olika källor för att mäta den aktuella graden av sjukdomsförekomst i samhället, medan simuleringsprogram används för att göra framtidsprognoser. Simuleringsmodellen Mikrosim är en individbaserad modell som tagits fram vid SMI, och som använts sedan 2004 för att modellera influensa och smittkoppor med och utan olika motåtgärder [1]. Utifrån SMI:s erfarenhet av individbaserade simuleringsmodeller frågade vi oss om denna typ av simuleringsmodeller skulle kunna vara användbara även för övriga myndigheter som samordnas av MSB. Eftersom stora resurser krävs för att bygga upp, underhålla och uppdatera modeller av detta slag ville vi undersöka intresset för individbaserade modeller bland andra nationella och regionala myndigheter. Detta har vi gjort med en kvantitativ undersökning. 7
8 Bakgrund Allmänt om mikrosimuleringsmodeller Mikrosimuleringsmodeller utvecklades under 50-talet i USA som en metod för att utforska socialpolitiska frågor genom att simulera förändringseffekten för beslutsfattare i frågor om skatter och transfereringar (bidrag). Sedan 80-talet har modellerna även börjat tillämpas för hälsopolitiska frågeställningar [2]. Modellerna är datoriserade och bygger på individdata. Modellpopulationen kan utgöras av ett statistiskt urval av befolkningen bestående av några hundra tusen individer eller av ett lands hela befolkning. Det som utmärker en mikrosimuleringsmodell är att alla individer representeras explicit i modellen, till skillnad från modeller där individerna representeras i aggregerad form, sammanslagna i grupper utifrån till exempel ålder och kön. Modeller av detta slag kräver data på individnivå, så kallade mikrodata [1]. I Sverige har vi internationellt sett ovanligt god tillgång på statistiska grunddata. Detta beror på att Sverige har världens äldsta statistiska befolkningsregister som är baserat på ett unikt folkbokföringssystem, i kombination med att det svenska samhället och den svenska förvaltningen är uppbyggt kring välutformade administrativa system som är datoriserade och anpassade för att kunna användas som källa för officiell statistik [3]. Svenska mikrosimuleringsmodeller använder mikrodata från SCB:s olika officiella register. Uppgifterna länkas samman via individernas personnummer för att få en rik representation av individerna. När länkningen är klar ersätts individernas personnummer med ett löpnummer för att förhindra identifiering [4]. Mikrosimulering vid SMI Epidemiologisk modellering har en lång tradition, och användandet av modeller har historiskt varit avgörande för förståelsen av epidemiologi. Det gäller framför allt konceptet flockimmunitet och därmed utformningen av effektiva vaccinationsprogram. Utvecklingen av Smittskyddsinstitutets mikrosimuleringsmodell startade Målet var att skapa ett verktyg för att testa effekter av interventioner som exempelvis massvaccinering, genom att ta hänsyn till kontaktstrukturen i befolkningen. Modellen Mikrosim utformades initialt i syfte att simulera smittkoppor, men modifierades 2006 för att även stödja simulering av influensa. Modellen användes bland annat under utbrottet av den pandemiska influensan A(H1N1) 2009 och 2010 [1]. 8
9 Mikrosimulering vid andra myndigheter I Sverige finns i dag fem till tio större mikrosimuleringsmodeller i drift, där FASIT 1 och SESIM är två välkända exempel. Båda används vid Regeringskansliet och får här belysa de två olika typerna av mikrosimuleringsmodeller som finns: statiska och dynamiska [5]. FASIT har utvecklats av SCB tillsammans med Finansdepartementet. Det är en modell som används framför allt av Finans- och Socialdepartementet och de olika fackförbunden för att analysera effekterna av förändringar i skatte- och bidragssystemen. FASIT är en statisk modell vilket innebär att den endast beräknar direkta effekter av en systemförändring, och därmed inte fångar upp de dynamiska effekterna som kan uppstå till följd av en reform. Modellen används löpande för att beräkna fördelnings- eller budgeteffekter av olika reformförslag [6]. SESIM har utvecklats av Finansdepartementet. Det är en dynamisk mikrosimuleringsmodell i vilken modellpopulationens egenskaper uppdateras årligen. Modellen möjliggör analyser av de dynamiska effekterna av olika reformer. Nyligen har modellen använts vid Socialdepartementet för att analysera det framtida behovet av vård och omsorg hos den åldrande befolkningen, och nu används den för att undersöka pensionssystemets stabilitet [5]. Utöver dessa exempel kan mikrosimuleringsmodeller även användas i samhällsplaneringssyfte på kommunal, regional eller nationell nivå, när det gäller infrastruktur (exempelvis godstrafik), beredskapsfrågor (exempelvis evakueringsplanering) och mobilitet (resmönster, flyttströmmar och turism). I de fall där man intresserar sig för utfallet på individnivå och inte enbart på en aggregerad nivå kan individbaserade modeller vara användbara [7]. Mikrodata som stöd för analys Användning av mikrodata är ett steg i strävan mot en mer evidensbaserad politik, där data i våra olika hälsoregister och andra register kan ge oss ny kunskap. Det finns olika användningsområden för mikrodata. Data kan användas direkt i statistiska analyser där syftet är att undersöka situationen i dag eller den historiska utvecklingen. Mikrodata kan också användas som indata i simuleringsmodeller för att iscensätta möjliga utvecklingar i frågor där individens egenskaper och beteende påverkar utvecklingen. 1 Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 9
10 Mål och syfte Målet med studien är att inventera intresset för och behovet av individbaserade analyser och simuleringar hos olika myndigheter. Syftet är att klargöra förutsättningarna för en framtida myndighetsgemensam mikrosimuleringsmodell. Avgränsningar Studien har avgränsats till att inkludera de myndigheter som har ett särskilt ansvar inom den nationella krisberedskapen och samverkar med MSB. I undersökningen inventeras endast intresset bland myndigheterna. Däremot ingår inga konkreta och detaljerade behovsanalyser eller juridiska och ekonomiska förutsättningar för att uppföra en modell. 10
11 Material och metod Målgruppen för denna studie var alla myndigheter som samordnas av MSB samt smittskyddsenheterna. Fjorton myndigheter inbjöds att delta i studien: Socialstyrelsen, Statens veterinärmedicinska anstalt, länsstyrelserna, Jordbruksverket, vattenmyndigheterna, Livsmedelsverket, Svenska kraftnät, Kustbevakningen och Trafikverket. Enkäten skickades även till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt 21 smittskyddsenheter. För att hitta kontaktpersoner vid myndigheterna gjorde vi först en telefonundersökning där vi samlade in kontaktinformation till personer som arbetar med analys och statistik. I vissa fall hämtade vi namn på personer direkt från myndighetens webbplats. Dessa personer fick sedan ett mejl med ett informationsblad om individanpassade simuleringsmodeller (se bilaga 1), samt en länk till en webbaserad enkät (se bilaga 2). I mejlet uppmanades även personerna att vidarebefordra mejlet till kollegor på myndigheten som kunde ha intresse av att svara på undersökningen. Vi valde att skicka ut en webbaserad enkät i stället för att skicka ut en pappersenkät med posten. Syftet var att underlätta för respondenterna och därmed möjliggöra en högre svarsfrekvens. Totalt skickades mejlet ut till 64 kontaktpersoner. Vi undersökte inte möjligheterna att ytterligare vidarebefordra mejlet inom myndigheterna. Den webbaserade enkäten uppfördes och utfördes i Alstra-Survey generator, där även svaren sammanställdes. Vidare analyser som korstabulering samt övriga sammanställningar har gjorts i Excel. Två olika rapportsammanställningar gjordes utifrån Alstra-survey generator, där den ena innehöll alla personer som öppnat enkäten, totalt 69 stycken. Den andra innehöll de personer som fullföljt enkäten, totalt 58 respondenter. Vi har valt att presentera svaren från dem som fullföljt enkäten i den här rapporten. Under rubriken Bortfall diskuterar vi resultaten från båda grupperna. Efter en vecka gick en mejlpåminnelse ut till alla personer utom dem som tillhörde en myndighet som redan hade svarat. Enkäten delades upp i följande tre områden: Kunskaper och erfarenheter. De första två frågorna handlade om respondentens kännedom om individanpassade simuleringsmodeller. Användningsområde. Här ställdes tre frågor. En undersökte vilka typer av analyser respondenten hade utfört tidigare. Den andra undersökte om respondenten såg något användningsområde inom sitt yrke för individdata. Den tredje frågan undersökte om respondenten trodde att det fanns ett övrigt intresse av denna typ av modeller på myndigheten. Implementering. De två sista frågorna berörde respondentens eventuella önskemål kring en mikrosimuleringsmodell. 11
12 Respondenterna fick även besvara vilken myndighet de representerade, samt uppge sin tjänstetitel. Enkäten var anonym och ingen av frågorna krävde ett svar av respondenten. 12
13 Resultat Totalt fullföljde 58 respondenter hela enkäten. De deltagande myndigheterna på nationell nivå var Socialstyrelsen, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV), Trafikverket, Energimyndigheten, Transportstyrelsen och Kustbevakningen. På regional myndighetsnivå deltog vissa landsting, länsstyrelser och smittskyddsenheter samt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Inte alla inbjudna myndigheter valde att fullfölja enkäten. Bredden av tjänstetitlar var stor bland svaren. Respondenter som svarade på hela enkäten återfanns inom följande kategorier: chefer, direktörer, analytiker, statistiker, samordnare, handläggare, sjuksköterskor, läkare, epidemiologer och funktionsansvariga. 1. Kunskaper och erfarenheter Fråga 3. Hur stor erfarenhet har du av individbaserade simuleringsmodeller? Antal Procent Ingen erfarenhet % Liten erfarenhet % Medelstor erfarenhet 0 0 % Stor erfarenhet 1 2 % Mycket stor erfarenhet 0 0 % Totalt % Frågan om tidigare erfarenheter av individbaserade simuleringsmodeller visade att en övervägande mängd, 68 procent, inte hade någon erfarenhet. Liten erfarenhet sade sig 30 procent ha, medan endast 2 procent, motsvarande en person, hade stor erfarenhet. Fråga 4. Har du använt individbaserade simuleringsmodeller tidigare? Antal Procent Ja 7 14 % Nej % Vet ej 1 2 % Totalt % 13
14 Antalet respondenter som hade använt individbaserade simuleringsmodeller tidigare var 14 procent. Endast en person visste inte om den använt modellerna tidigare. Samtliga personer som svarat nej på frågan om tidigare användning av individbaserade simuleringsmodeller, svarade också att de heller inte haft någon tidigare erfarenhet av dessa. De personer som svarat att de hade använt individbaserade simuleringsmodeller tidigare, ansåg sig ha liten, medelstor eller stor erfarenhet av simuleringsmodellerna. De respondenter som tidigare hade använt individbaserade simuleringsmodeller, hade gjort följande analyser: trafikanalyser, enskilda djur i populationer, smittspridning, kostnadsberäkningar och verksamhetsuppföljning. Användning av FASIT förekom också bland fritextsvaren. 2. Användningsområde Fråga 6. Använder du individdata/mikrodata i ditt analysarbete? Antal Procent Ja % Nej % Vet ej 1 2 % Totalt % Nästan hälften av respondenterna använde mikrodata i sitt analysarbete. Fråga 7. Ser du något användningsområde inom ditt yrke där du skulle ha behov av individdata/mikrodata (exempelvis analyser på familje-/hushållsnivå)? Antal Procent Ja % Nej % Vet ej 7 14 % Totalt % Det upplevda behovet av att kunna utföra analyser på mikrodata var övervägande stort; 63 procent ansåg att de hade ett sådant behov inom sitt yrke medan 22 procent svarade att de inte hade något behov. 14
15 Det var 17 procent som inte använde analysverktyget, men som ändå såg ett behov av det inom sitt yrke. 3. Implementering Fråga 8. Har du något intresse av att individbaserade simuleringsmodeller finns tillgängligt vid din myndighet? Antal Procent Ja % Nej 6 12 % Vet ej % Total % Av respondenterna uppgav 38 procent att de hade intresse av att mikrosimuleringsmodeller finns tillgängligt vid myndigheten. Fråga 9. Tror du att det i övrigt finns ett intresse för individbaserade simuleringar vid din myndighet? Antal Procent Ja % Nej 2 4 % Vet ej % Total % På frågan angående om man trodde att det fanns ett övrigt intresse vid myndigheten, svarade 50 procent ja och 46 procent visste inte. Vid korstabulering av fråga åtta och nio var det 24 procent som dels hade ett eget intresse, men som också trodde det fanns ett övrigt intresse av att individbaserade simuleringsmodeller fanns vid myndigheten. Det var endast två personer som inte hade eget intresse och som inte trodde att det fanns ett övrigt intresse vid myndigheten. Sammanfattande kommentarer från respondenterna Bland slutkommentarerna i enkäten framkom att flera respondenter hade en positiv inställning till undersökningen. De ansåg att undersökningen inventerar en angelägen fråga och uttryckte ett behov av att skapa bättre underlag för beslut. Flera uttryckte även en önskan om att få mer information om området. 15
16 Brist på resurser, information och kunskap hindrade några respondenter att ta ställning till om det fanns behov av modellerna i studien. Det fanns även respondenter som nämnde att de redan hade en tillräcklig tillgång till analysverktyg och programvaror för att täcka in de analyser som de utförde i dag. En respondent ansåg att det inte fanns behov av individbaserade simuleringsmodeller på regional nivå, utan att behoven snarare verkade finnas på nationell nivå. Bland kommentarerna framkom att enkäten borde ha skickats till andra enheter inom respondentens myndighet, där man trodde att det kunde finnas behov. Flera respondenter uppgav andra myndigheter och kontaktpersoner som kunde ha intresse för denna typ av analysverktyg. Dessa kontaktpersoner har noterats för eventuella framtida kontakter. 16
17 Bortfall Enkäten skickades till 64 personer med en uppmaning till respondenterna att vidarebefordra mejlet till ytterligare kollegor. Som en följd av detta går det inte att fastställa storleken på urvalet i studien, och därmed går det inte heller att göra en bortfallsanalys. Trots detta kan vi se att alla nationella myndigheter utom två besvarade enkäten. Vi gjorde två rapportsammanställningar. Den ena redovisade resultatet från de respondenter som fullföljde enkäten. Totalt innefattade sammanställningen 58 svar. Den andra omfattade de respondenter som öppnat enkäten. Den innehöll 69 respondenter totalt. När vi analyserar den enkätrapport där respondenter gått in och börjat svara men inte slutfört enkäten, får vi viss kunskap om bortfallet. Det går exempelvis att se att flera personer som först svarat på de första sex frågorna sedan hoppat av enkäten efter fråga sex: Använder du individdata/mikrodata i ditt analysarbete? Detta kan tyda på att personer som har avbrutit enkäten inte heller har så stort intresse eller så stor kännedom om modellerna. Det är viktigt att det framgår att vi i förhand gjorde en kontaktlista över de personer som deltog i studien, vilket innebär att vi var medvetna om att vi riktat undersökningen till personer som jobbade inom området. Detta ser vi därför snarare som en bekräftelse på att studien hittade rätt personer som kan ha haft mer förkunskaper om området än de som avbröt enkäten. 17
18 Slutsats I undersökningen framgår att trots den låga användningen av mikrosimuleringsmodeller, ansåg sig över hälften av respondenterna behöva mikrodata inom sitt yrke. Det var cirka hälften av respondenterna som i dag använde sig av mikrodata. Flera respondenter såg ett behov av att mikrosimuleringsmodeller finns vid deras myndighet, men använde sig inte av mikrodata i dag. En implementering av dessa verktyg skulle kunna bidra till en högre användning av de data som finns i våra nationella register. I strävan efter ökad effektivitet och en mer evidensbaserad myndighetsutövning bör vi därför beakta intresset bland respondenterna. Flera respondenter ansåg att undersökningen var angelägen och lämnade positiv återkoppling på den. Det framkom däremot att det fanns en brist på kunskap och ett behov av information. Om man ska implementera en myndighetsgemensam simuleringsmodell, finns det alltså behov av information och utbildning genom till exempel föreläsningar och diskussioner med berörda myndigheter. Sammanfattningsvis visar undersökningen att myndigheterna är intresserade av mikrodata och mikrosimuleringsmodeller, vilket tyder på goda förutsättningar för att skapa en myndighetsgemensam simuleringsmodell. Vi förslår därför en vidare undersökning av utvecklingen av en myndighetsgemensam mikrosimuleringsmodell som stödjer myndigheternas användande av mikrodata i sina analyser. För att möjliggöra detta krävs en vidare behovsanalys från de intresserade myndigheterna. Som Socialstyrelsen redan har diskuterat i en tidigare studie (om händelsestyrda modeller), krävs vissa förutsättningar för att inrätta myndighetsgemensamma modeller [8]. De noterar att juridiska hinder och ekonomiska förutsättningar behöver diskuteras för att möjliggöra en passande simuleringsmiljö för alla involverade myndigheter. Det fortsatta arbetet kommer vara flerårigt och kräver en tvärvetenskaplig grupp bestående av forskare och myndigheter i en stabil organisation. 18
19 Referenser 1. Brouwers L, Cakici B, Camitz M, Tegnell A, Boman M. Economic consequences to society of pandemic H1N1 influenza 2009 preliminary results for Sweden. (Elektronisk) Euro Surveill Tillgänglig: Feuer EJ, Rutter CM, Zaslavsky AM. Dynamic microsimulation models for health outcomes: a review. Med Decision Making Jan-Feb; 31(1): Sundgren B. Ökad tillgänglighet till Sveriges officiella statistik. (SOU 1996:96) 4. Brouwers L, Boman M, Camtz M, Mäkilä K, Tegnell A. Micro-simulation of a smallpox outbreak using official register data. Euro Survell. 2010:15(35) 5. Regeringskansliet. (Elektronisk) Bilaga till Långtidsutredningen Tillgänglig: Mikrosimuleringsmodellen FASIT Statistiska centralbyrån (Elektronisk) Tillgänglig: aspx What is microsimulation. International Microsimulation Association. (Elektronisk) Tillgänglig: Socialstyrelsen. Verktyg för händelsebaserade analyser - Ett uppdrag i Socialstyrelsens regleringsbrev
20 Bilaga 1. Informationsblad MYNDIGHETERS BEHOV AV INDIVIDBASERADE MODELLER Vi undersöker intresset för samt erfarenheterna och behovet av individbaserade simuleringsmodeller. Sådana modeller används i dag för att till exempel analysera effekterna av förändringar i skatte- och bidragssystemen och simulera smittspridning mellan människor. Det krävs stora resurser för att enskilda myndigheter skall kunna bygga upp, underhålla och uppdatera modeller av detta slag. Vi kartlägger därför behovet av och intresset för en eventuell framtida gemensam lösning. Vi skickar ut detta informationsblad samt en webbaserad enkät som vi vänligen ber er läsa och svara på. Att ni visar intresse binder er inte till fortsatt medverkan. Resultaten av undersökningen kommer att presenteras i en rapport som skickas ut till samtliga respondenter. Ni är välkomna att kontakta oss vid frågor eller för att föra en vidare diskussion. DATA Individbaserade simuleringsmodeller, som även kallas mikrosimuleringsmodeller, bygger på anonymiserade persondata över individer bosatta i Sverige. Data hämtas från SCB:s olika officiella register. Sverige har ovanligt god tillgång till statistiska grunddata, så kallade mikrodata, tack vare våra personnummer. Vidare är den svenska förvaltningen uppbyggd kring datoriserade administrativa system som genererar data till officiella statistiska register. I allt högre grad eftersträvas en evidensbaserad politik; beslut och policyer skall både vara vetenskapligt förankrade och baseras på erfarenheter. Som ett steg i denna strävan bör de data vi har i våra nationella register nyttjas i högre grad. ANALYSER PÅ INDIVIDNIVÅ När man utformar nya interventioner och policyer, eller förändrar befintliga, är det vanligt att använda modeller som simulerar den förväntade effekten. Till detta används antingen statiska modeller, som ger en ögonblicksbild av förändringen, eller dynamiska modeller, som simulerar förloppet under en längre tidperiod. Genom att basera modellerna på mikrodata och simulera modellindividerna en och en, är det möjligt att analysera effekten av förändringen från olika perspektiv. Det kan till exempel vara hur ensamstående kvinnor, de som i glesbygd eller lågutbildade personer påverkas av förändringen. Dynamiska mikrosimuleringsmodeller gör det möjligt att låta individens historik och egenskaper påverka utfallet, exempelvis för beslut om pension eller val av utbildning. Om grunddata innehåller geografisk information och uppgifter om familjerelationer kan sociala kontaktnät representeras i modellen. 20
21 EXEMPEL PÅ INDIVIDBASERADE MODELLER FASIT och SESIM är två modeller som används bland annat vid Regeringskansliet. FASIT är en statisk simuleringsmodell som används av Social- och Finansdepartementet samt de olika fackförbunden för att analysera effekterna av förändringar i skatte- och bidragssystemen. SESIM är en dynamisk modell som används för att analysera de dynamiska effekterna av olika reformer, samt nyligen för att analysera det framtida behovet av vård och omsorg hos en åldrande befolkning. Vid SMI finns Mikrosim, en totalbefolkningsmodell i vilken det sociala nätverket representeras. Mikrosim används för att simulera smittspridning mellan människor och simulera effekten av olika motåtgärder. Modellen har använts i simuleringsstudier om smittkoppor och pandemisk influensa. Utöver dessa exempel kan mikrosimuleringsmodeller även användas i samhällsplaneringssyfte på kommunal, regional eller nationell nivå, när det gäller infrastruktur (exempelvis godstrafik), beredskapsfrågor (exempelvis evakueringsplanering) och mobilitet (resmönster, flyttströmmar och turism). I de fall där man intresserar sig för utfallet på individnivå och inte enbart på en aggregerad nivå kan individbaserade modeller vara användbara. Projektet är ett samarbete mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Smittskyddsinstitutet (SMI). Projektansvarig Lisa Brouwers: lisa.brouwers@smi.se Tfn: Projekthandläggare Therese Falén: therese.falen@smi.se Tfn:
22 Bilaga 2. Webbaserad enkät Vilken myndighet arbetar du på? Socialstyrelsen SVA SKL Länsstyrelserna Jordbruksverket Livsmedelsverket Svenska kraftnät Trafikverket Landsting Annan Vad är din tjänstetitel? Chef Direktör Analytiker Statistiker Samordnare Annan 22
23 Hur stor erfarenhet har du av individbaserade simuleringsmodeller? Ingen erfarenhet Liten erfarenhet Medelstor erfarenhet Stor erfarenhet Mycket stor erfarenhet Har du använt individbaserade simuleringsmodeller tidigare? Ja Nej Vet ej Vilka typer av analyser har du kört? Använder du individdata/mikrodata i ditt analysarbete? Ja Nej Vet ej Ser du något användningsområde inom ditt yrke, där du skulle ha behov av individdata/mikrodata (exempelvis analyser på familje-/hushållsnivå)? Ja Nej Vet ej 23
24 Har du något intresse av att individbaserade simuleringsmodeller finns tillgängligt vid din myndighet? Ja Nej Vet ej Tror du att det i övrigt finns ett intresse för individbaserade simuleringar vid din myndighet? Ja Nej Vet ej Har du några övriga kommentarer eller synpunkter får du gärna lämna dem nedan. Tack för din medverkan! 24
25 Denna rapport kan beställas från: Smittskyddsinstitutets beställningsservice c/o Strömberg, Stockholm. Fax: E-post: Webbutik: Publikationen kan även laddas ner från:
Datoriserad simulering som stöd för planering av vård och åtgärder vid den nya influensan A(H1N1)
Datoriserad simulering som stöd för planering av vård och åtgärder vid den nya influensan A(H1N1) Lisa Brouwers Smittskyddsinstitutet (SMI) Upplägg Data Modell Två experiment med vaccination Frågor Bakgrund
Läs merSimulera mera! Presentation om dynamisk simulering och koppling till hälsoekonomi. Lisa Brouwers, Folkhälsomyndigheten 14-11-26
Simulera mera! Presentation om dynamisk simulering och koppling till hälsoekonomi Lisa Brouwers, Folkhälsomyndigheten 14-11-26 2 Min bakgrund Disputerat i data- och systemvetenskap vid SU (1999 2005) Fokus
Läs merAtt möta en pandemi. Mikrosim: en individbaserad simulering av smittspridning i Sverige. Lisa Brouwers ICT-skolan, KTH Smittskyddsinstitutet
Att möta en pandemi Mikrosim: en individbaserad simulering av smittspridning i Sverige Lisa Brouwers ICT-skolan, KTH Smittskyddsinstitutet Körschema Modell Traditionella modeller inom epidemiologi Individbaserade
Läs merSvar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-04-04 1 (5) HSN 1302-0251 Handläggare: Åke Örtqvist Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-05-21, p 8 Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag
Läs merBelastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 2009. Preliminära resultat
Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 29 Preliminära resultat Artikelnr 29-126-245 Publicerad Hwww.socialstyrelsen.se, september 29, reviderad sid 11 2 Förord
Läs merMISSIV 2013-04-08 LJ 2013/264. Förvaltningsnamn Avsändare
MISSIV 2013-04-08 LJ 2013/264 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Remissvar över rapporten Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige S2010/9051/FS Landstinget i Jönköpings
Läs merMyndighetsövergripande kommunikation vid utbrott. Med fokus på zoonotiska sjukdomar
Myndighetsövergripande kommunikation vid utbrott Med fokus på zoonotiska sjukdomar Citera gärna Smittskyddsinstitutets rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merIntervjuerna genomfördes mellan november 2016 och februari 2017.
Metodbilaga Vårt material har vi i huvudsak samlat in genom intervjuer, viss skriftlig dokumentation från myndigheter samt genom en enkät riktad till myndigheter. De olika underlagen beskrivs i de följande
Läs merDen nya influensan A(H1N1) - hanteringen på myndighetsnivå. Mikael Magnusson Smittskyddsenheten
Den nya influensan A(H1N1) - hanteringen på myndighetsnivå Mikael Magnusson Smittskyddsenheten mikael.magnusson@socialstyrelsen.se Socialstyrelsens ansvar Socialstyrelsen Smittskyddsenheten Övergripande
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Smittskyddsinstitutet; SFS 2010:604 Utkom från trycket den 22 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter Allmänna
Läs merSammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013
Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 14 myndigheter i samverkan för ett förenklat och minskat uppgiftslämnande N2013/311/ENT Sammanfattning Att förenkla vardagen för företagare skapar förutsättningar
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Statistikutredningen 2012 (Fi 2011:05) Dir. 2012:15. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2012
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Statistikutredningen 2012 (Fi 2011:05) Dir. 2012:15 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2012 Utvidgning av uppdraget Regeringen beslutade den 31 mars 2011
Läs merDelredovisning av regeringsuppdrag
Bilaga 1. Resultatet av genomförd enkätundersökning om arbetet inom verksamheten ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv med kvalitetsdeklaration Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation
Läs merSamverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen
Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Aktörsgemensamt CBRNE-möte 170126 Ingrid Nilsson Folkhälsomyndigheten Ingrid.nilsson@folkhalsomyndighetn.se 2016-12-19 Behovsanalysprocessen
Läs merB-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (19) PM Enkätsammanställning 2014-01-31 Dnr 508-2013/4315 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
Läs merUppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s
Läs merEtt laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige. Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk
Ett laboratorienätverk för smittskydd och mikrobiologi i Sverige Överenskommelse om ansvar för funktioner av betydelse för ett laboratorienätverk Förord Laboratorieverksamhet av betydelse för smittskydd
Läs merA.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälso- och sjukvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Referensår : vårdtillfällen, vårdtid, operationer: 2003 läkarbesök: 2004 HS0205 A. Allmänna uppgifter A.1
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen
Läs merBilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.
samhällsskydd och beredskap 1 (24) Bilaga 2 Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK. samhällsskydd och beredskap 2 (24)
Läs merOljeleveranser kommunvis redovisning
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (7) Oljeleveranser kommunvis redovisning 2009 EN0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4
Läs merSCB. din källa till kunskap
SCB din källa till kunskap Vem har användning av alla siffror? Statistik används av många grupper i samhället. Politiker behöver den för bra beslutsunderlag. För forskningen kan historiska data om befolkningen
Läs merUppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2018
Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2018 Uppdatering av aktivitetskalender för 2018 och uppföljning av 2017 års plan för tillsynsvägledning Uppdatering av plan för tillsynsvägledning
Läs merBeslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet
Bilaga Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet REMISSVERSION Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter
Läs merTidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen
2018 08 31 Dnr 119-2018/5989 RAPPORT Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen Lantmäteriet, 801 82 Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2 C, TELEFON 0771-63
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
1 (19) PM Enkätsammanställning 2013-01-23 Dnr 508-2012/4786 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen
Läs merPandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet
Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet Anders Tegnell 1 Innehåll Hotet Mediastrategi Legemidler og medisinsk
Läs merHaninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa
Beredskapsplan vid pandemisk influensa 1/11 Bo Jensen Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-02 Beredskapsplan vid pandemisk influensa 2/11 1. Inledning
Läs merMinnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2014-04-08
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2014-04-08 Närvarande: Anna Hedborg, ordförande Jan Henriksson, Boverket Tom Nilstierna, Socialdepartementet Magnus
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2015
2017-10-18 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Lena Johansson Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2015 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (18) PM Enkätsammanställning 2012-05-25 Dnr 508-2011/3338 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
Läs merInstruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)
2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion
Läs merSMC Samhällsgeografiskt miljöcentrum
SMC Samhällsgeografiskt miljöcentrum www.smc.kiruna.se SMC tillhör Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet SMC är finansierad av EUs Mål 1 medel, länsstyrelsen i Norrbotten, Näringsdepartementet
Läs merUppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken
Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2017 2018 Uppdatering av aktivitetskalender för 2017 2018 och uppföljning av 2016 års aktiviteter Uppdatering av plan för tillsynsvägledning
Läs merEn kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR
En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.
Läs merDet internationella hälsoreglementet IHR 2005
Det internationella hälsoreglementet h IHR 2005 IHR 2005 i korthet WHO:s internationella hälsoreglemente Ett legalt bindande ramverk för 194 länder Syftet är största möjliga skydd mot att vissa sjukdomar
Läs merHälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök
Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Referensår : vårdtillfällen, vårdtid, operationer: 2001 och 2002 läkarbesök: 2002 och 2003 HS0205 A. Allmänna
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (21) PM Enkätsammanställning 2011-01-18 Dnr 508-2010/2787 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
Läs merBilaga 2 Enkät till lärare
riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING 2015-02-09 Dnr 508-2014/5510 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter TINA KEMPE I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen
Läs merAborter HS0102
Epidemiologiskt centrum, Registerenheten 2009-04-28 1(6) Aborter 2008 1975-2008 HS0102 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att ge en kommitté
Läs merNationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)
STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som
Läs merStatistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2015
Beskrivning av statistiken 2017-02-06 HS0110 1(7) Statistik och jämförelser Anders Jacobsson Statistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2015 HS0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2018-11-22 1 (7) KVALITETSDEKLARATION Samhällets utgifter för kultur Ämnesområde Kultur och fritid Statistikområde Samhällets utgifter för kultur Produktkod KU05 Referenstid 2017 2018-11-22 2 (7) Statistikens
Läs merSjukdomar i sluten vård HS0110
2009-12-23 1(7) Sjukdomar i sluten vård 1987-2008 HS0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merKommunal familjerådgivning 2006 SO0206
Socialtjänsteavdelningens statistikenhet 2008-05-12 1(8) Kommunal familjerådgivning 2006 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merSamhällets kostnader för förebyggande av smittsamma sjukdomar. Resultat
Samhällets kostnader för förebyggande av smittsamma sjukdomar Resultat 2 MSB:s kontaktpersoner: Mats Junghage, 010-240 56 74 Linda Ryen, 010-240 56 64 Publikationsnummer MSB 0231-11 3 Förord Myndigheten
Läs merMinnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2013-11-20
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(5) Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2013-11-20 Närvarande: Anna Hedborg, ordförande Daniel Waldenström, Uppsala universitet Tom Nilstierna, Socialdepartementet
Läs merKunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Läs merEuropaparlamentsval, valresultat 2009 ME0109
Enheten för demokratistatistik 2009-12-16 1(7) Europaparlamentsval, valresultat 2009 ME0109 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och
Läs merStatistik om kommunal familjerådgivning 2015 2015
Beskrivning av statistiken 2016-05-18 SO0206 1(10) Statistik och jämförelser Jesper Hörnblad Statistik om kommunal familjerådgivning 2015 2015 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter
Läs merE-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)
1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merAnsvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.
SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 11 och 19 intervjuades drygt 2.000 personer om Den nya influensan A-H1N1. Frågorna ställdes på uppdrag
Läs merBildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna
Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...
Läs merPensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet
Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet Referensår 2008 SF0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid ålderdom I statistiken för 1999-2002 ingår
Läs merOm bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008
Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av
Läs merInbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för samverkan och planering Sofie Gustavsson Enligt sändlista Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018 De myndigheter
Läs merStatistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2014
Beskrivning av statistiken 2016-09-19 HS0106 1(8) Statistik och jämförelser Ellen Lundqvist Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2014 HS0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING 2016-06-17 Dnr 508-2015/4543 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter TINA KEMPE I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017
2018-09-12 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Clara Larsson Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och
Läs merEbola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare
Ebola erfarenheter av samverkan Per Follin Smittskyddsläkare 1 Smittskyddens varierande perspektiv 21 landsting / regioner 21 smittskyddsläkare (SmL) Totalt 198 personer i landet (SmL, biträdande SmL,
Läs merExtrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
Läs merHur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete
Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi
Läs merUtvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem
Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merHälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012
Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merSjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen
Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen Therese Ljung Analytiker Försäkringskassan Sid 1 December 2016 Sjukfrånvaro efter invandring Överblick Andelen utrikes födda
Läs merFörordning med instruktion för Socialstyrelsen
Förordning med instruktion för Socialstyrelsen SFS nr: 1996:570 Utfärdad: 1996-05-30 Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:1146 Uppgifter 1 Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för verksamhet som
Läs merJämställdhetsstatistik 2015 LE0201
BV/BE 2015-06-04 1(9) Jämställdhetsstatistik 2015 LE0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
Läs merVarför öva tillsammans?
Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd
Läs merLäs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2017-05-31 S2017/02040/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
Läs merFår vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning
Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet
Läs merProjektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning
1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2016
2018-10-17 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Maria Öman Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2016 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Läs merVetenskap & Allmänhets yttrande över Kvalitetssäkring av
2012-06-30 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vetenskap & Allmänhets yttrande över Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter Vetenskap & Allmänhet, VA, har getts möjlighet
Läs merRegeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård"
Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård" Anna-Greta Brodin" Projektledare Agenda! Myndigheten för delaktighet" Definition Välfärdsteknologi" Regeringsuppdraget"
Läs merNationell handlingsplan mot antibiotikaresistens Karin Carlin enheten för antibiotika och vårdhygien
Nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens 2018-2020 Karin Carlin enheten för antibiotika och vårdhygien Nationell samverkansfunktion Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket driver tillsammans en
Läs merFinansdepartementet Budgetavdelningen. Könsuppdelad individbaserad statistik i myndigheternas årsredovisningar
Finansdepartementet Budgetavdelningen Könsuppdelad individbaserad statistik i myndigheternas årsredovisningar Oktober 2016 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningsförslag... 4 3 Ärendet
Läs merTaxeringsutfallet. Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) OE0701. Innehåll
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Taxeringsutfallet Deklarationsår 2014, beskattningsår 2013 OE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...
Läs merBilaga 2. Metodbeskrivning. 1.1 Urval av fallstudier
Bilaga 2 Bilaga till rapport Myndigheternas information och samråd i EU-frågor. En fördjupad analys av 12 myndigheters delaktighetsarbete (2019:11). Metodbeskrivning 1.1 Urval av fallstudier Av uppdraget
Läs merKommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen
Kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Sveriges kommuner granskade genom Agenda PR:s kommunspegel november 2012 Sida 1 av 16 Inledning Endast hälften av Sveriges kommuner bedriver ett systematiskt
Läs merAvseende förslagens konsekvenser för krisberedskapen både för berörda myndigheter som för vård- och omsorgssektorn i sin helhet
MSB-108.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2012-06-12 Er referens S2012/3890/FS Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Michael Lindstedt 010-240 52
Läs merUtveckling av FRG-konceptet
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper
Läs merFolkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa.
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda
Läs merAv 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Läs merUtredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)
FÖRSLAG TILLL Vårt dnr Bilaga 1 B YTTRANDE 15/3137 2015-08-27 Ert dnr U2015/1888/S Avdelningen för arbetsgivarpolitik Ulrika Wallén Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM u.registrator@regeringskansliet.se
Läs merEn nationell registerservice vid Socialstyrelsen. Avrapportering av uppdraget om att utveckla och driva en nationell registerservice mellan
En nationell registerservice vid Socialstyrelsen Avrapportering av uppdraget om att utveckla och driva en nationell registerservice mellan 2012 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid
Läs merInformationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2017-05-23 Ju2017/03997/L4 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36) Statskontoret
Läs merTillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004
Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 UF0504 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning samt Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten
Läs merBefolkningsframskrivningar
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Befolkningsframskrivningar 2015-2060 BE0401 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merUppdrag avseende statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning
Regeringsbeslut I:3 2019-05-09 S2019/02245/FST (delvis) Socialdepartementet Statistiska Centralbyrån Box 24300 104 51 STOCKHOLM Uppdrag avseende statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning
Läs merEffektiv vård (SOU 2016:2)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-02-19 S2016/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning av Statskontorets remissvar Statskontoret delar
Läs merAllmänna val, valresultat 2006 ME0104
BV/DEM 2008-04-08 1(7) Allmänna val, valresultat 2006 ME0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merKommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206
Avdelningen för Statistik och utvärdering/enheten för 2013-04-08 1(9) Kommunal familjerådgivning - mängduppgifter Referensår 2011 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter
Läs merMålgruppsutvärdering Colour of love
Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp
Läs merMiljöbalksdagarna 2013
Miljöbalksdagarna 2013 Monika Magnusson - Naturvårdsverket Camilla Zetterberg - Kemikalieinspektionen Ann Lundström Havs- och vattenmyndigheten Helena Olsson - Jordbruksverket Agneta Holmström - Socialstyrelsen
Läs merBeräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18)
Avdelningen för Nationalräkenskaper Klas Lindström RAPPORT 2012-11-22 1(18) Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning På uppdrag av Riksrevisionen
Läs mer