Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning

Transkript

1 Dokumentnummer VL Giltighet Kommuner inom Storstockholms brandförsvar Berörda regelverk PBL, BBR, LSO, AFS Beslutad Handläggare Evelina Edström Kvalitetsgranskning Robin Haglund Senast Reviderad Beslutad av David Nyman Utrymning med hjälp av räddningstjänstens utrustning Vägledning vid utformning av byggnadstekniskt brandskydd Inledning Syftet med detta dokument är att underlätta projekteringen av brandskydd i byggnader där den alternativa utrymningsvägen utgörs av räddningstjänstens utrustning. Genom att beskriva SSBF:s förmåga, insatstid samt grundläggande förhållningssätt till byggnadstekniskt brandskydd förtydligas här de delar av Boverkets byggregler som är kopplade till räddningstjänstens lokala förutsättningar. Målgruppen är byggherrar, sakkunniga brand-/riskkonsulter och berörda stadsbyggnadskontor eller motsvarande kommunala förvaltningar. Denna vägledning gäller för projektering inom Storstockholms brandförsvars medlemskommuner. Vägledningen bör även beaktas i områden i angränsande kommuner som ligger inom SSBF:s primära insatsområde. Nationella handböcker kan tillämpas som ett komplement till det som anges i denna vägledning. Vid direkta motsägelser, t.ex. gällande måttangivelser, ska dock denna vägledning tillämpas då den utgör en lokal anpassning med hänsyn till SSBF:s förmåga och utrustning. Observera att SSBF saknar höjdfordon i Vaxholms stad. Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla byggnader där räddningstjänstens utrustning utgör den alternativa utrymningsvägen. Nivån är vald utifrån syftet att förtydliga och komplettera Boverkets byggregler 1 avsnitt 5:13, 5:323 samt 5: BFS 2011:26 med ändringar fram t.o.m. BFS 2013:14

2 Allmänt om stegutrymning Byggnader som dimensioneras för utrymning via räddningstjänstens utrustning behöver ett väl anpassat och utformat byggnadstekniskt brandskydd. Brandskyddet behöver dessutom skötas och underhållas av fastighetsägare och nyttjanderättshavare inom ramen för det systematiska brandskyddsarbetet. Utgången i händelse av brand är även beroende av att räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid och tillräcklig förmåga. Trots att ovanstående finns och fungerar kan utrymning via räddningstjänstens utrustning bli mycket problematisk vid en räddningsinsats, bland annat på grund av följande omständigheter: Flera olika utrymningslösningar via räddningstjänstens stegar blandas för samma byggnad vilket medför svårighet vid insats då byggnaden blir svår att läsa. SSBF:s erfarenhet är att denna typ av lösningar leder till fördröjd hjälp till den nödställde. Utrymning via bärbar stege från högre höjd (över 2 våningsplanet) upplevs som obehaglig vilket medför att utrymningen blir svår att genomföra i praktiken. Stora grupper i samhället har inte heller den fysiska förmågan att utrymma via stege; exempelvis barn, äldre personer eller personer med funktionsnedsättning. Räddningsvägar, uppställningsplatser för höjdfordon och hårdgjorda ytor avsedda för uppställning av bärbara stegar behöver underhållas, snöröjas och hållas fria från annat som kan blockera väg för räddningstjänstens fordon. SSBF:s erfarenhet är att denna typ av skötsel sällan prioriteras i förvaltningen vilket resulterar i att räddningstjänstens insats fördröjs och i vissa fall omöjliggörs. Fönster dimensioneras för utrymning, nåbara för räddningstjänstens stegar, medan balkonger i samma lägenhet utförs utom stegarnas räckvidd. Intuitivt förväntar sig utrymmande samt räddningstjänstens personal att stegar kan/ska resas mot balkongen. När inte den intuitiva platsen för utrymning sammanfaller med den projekterade fördröjs räddningsinsatsen. I värsta fall kan det innebära att personer som behöver undsättning inte uppmärksammas i insatsens inledningsskede. Den bärbara stegen projekteras som alternativ utrymningsväg även då den behöver transporteras långa sträckor för att nå sin tilltänkta uppställningsplats. Räddningstjänstens bärbara stege är tung och otymplig och om inte vägen fram till uppställningsplatsen är tydligt skyltad kan den bli svår att hitta. Framkomligheten riskerar även att begränsas då fria ytor ofta nyttjas för förvaring eller parkering. Utrymning via räddningstjänstens stegar används för utrymning även från utrymmen som inte direkt nås från stegen. Utrymmande behöver då ta sig 2/11

3 över tak eller via stegar för nå platsen som stegen ska resas mot. Denna lösning är inte intuitiv och ställer höga krav på den enskilde som ska känna till lösningen, vara fysisk kapabel att nyttja den samt förvalta och underhålla utrymningsvägen över tid. Om utrymmande förväntas ta sig till platsen som stegen ska resas mot, förutsätts därför normalt att vägen fram till räddningstjänstens stege utformas enligt BBR:s regler för utrymningsväg. SSBF avråder från lösningar som bygger på principen att räddningstjänstens stege förlängs med innebörden att SSBF personal ska fortsätta upp längs andra fasta installationer för att bistå utrymning. Räddningsvägar utformas så att de ansluter till gata långt från byggnadens gatuadress. Om dessa lösningar inte skyltas på ett tydligt sätt riskerar en insats att avsevärt fördröjas. Det finns alternativ till utrymning via fönster till räddningstjänstens utrustning, exempelvis Tr2- trapphus. Dessa byggnadslösningar medför att utrymningssäkerheten blir mindre beroende av räddningstjänstens utrustning. Brandskyddet är dock även fortsättningsvis beroende av räddningstjänstens släckinsats. 3/11

4 Regler om stegutrymning Räddningstjänstens insatstid och förmåga har historiskt sett varit en förutsättning i byggnadsreglerna. På senare tid har dock räddningstjänstens ansvar förtydligats av Boverket och vid projektering är det idag endast i utrymningskapitlet i BBR (kap 5:3) som räddningstjänstens förmåga styr den byggnadstekniska utformningen. Mer generella regler finns även för räddningstjänstens åtkomlighet till byggnader (BBR kap 5:721), i denna del behöver hänsyn tas för att säkerställa framkomligheten för räddningstjänstens fordon och stegar. Följande regleringar styrs av räddningstjänstens förmåga och utrustning: Utrymning från Vk 1 (kontor) och Vk 3 (bostäder) upp till 23 m höjd Utrymning från Vk 3 (bostäder) med högst 11 våningsplan Åtkomlighet för räddningsinsats när gatunätet eller motsvarande inte ger god framkomlighet SSBF:s vägledning i bedömningar avseende räddningstjänstens förmåga och utrustning utvecklas i separata avsnitt nedan. Framtagandet av dessa har, förutom från lokala förutsättningar, utgått från följande grundläggande regler för utformning av byggnadstekniskt brandskydd: Egenskapskrav avseende säkerhet i händelse av brand enligt plan- och byggförordningen 3 kap 8 Allmänna förutsättningar för utformning av byggnadens brandskydd enligt BBR 5.1 Lag om skydd mot olyckor (LSO) 1 kap 2 som reglerar kommunens ansvar att genomföra räddningsinsatser vid fara för liv, egendom eller miljö Arbetsmiljölagstiftningen (AFS 2007:7) som reglerar förutsättningar för rökoch kemdykning som är arbetsmetoder/skyddsnivåer som tillämpas vid räddningsinsats 4/11

5 Insatstid Begreppet insatstid avser tid från alarmering av räddningsstyrkan till dess att räddningsarbetet har påbörjats. Det allmänna rådet i BBR 5:323 uttrycker att 10 minuter är tillräcklig snabb insatstid vid utrymning via räddningstjänstens utrustning. För friliggande flerbostadshus i verksamhetsklass 3 (bostäder) med högst tre våningsplan kan istället tillräckligt snabb insatstid vara 20 minuter. I den allmänna generalisering som gjorts för att tillämpa begreppet insatstid är denna uppbyggd enligt följande för heltidsstationer 2 : Anspänningstid: 1,5 minuter Körtid: 7,5 minuter Angreppstid: 1 minut Hänsyn behöver även tas till om respektive station har tillgång till höjdfordon. I de fall höjdfordonets insatstid överstiger 10 min, kan höjdfordon inte tillgodoräknas vid projektering. Detta gäller Vaxholms stad. Storstockholms brandförsvar förfogar idag över tolv höjdfordon bemannade dygnet runt. Dessa är placerade på följande brandstationer: Östermalms brandstation Katarina brandstation Farsta brandstation Brännkyrka brandstation Kungsholmens brandstation Kista brandstation Vällingby brandstation Lidingö brandstation Solna-Sundbyberg brandstation Täby brandstation Åkersberga brandstation Värmdö brandstation Vallentuna brandstation Följande brandstationer saknar höjdfordon: Vaxholms brandstation Samtliga brandstationer förfogar över bärbara stegar av typen utskjutsstege. 2 För deltidsstationer är anspänningstiden vanligtvis 5-6 min 5/11

6 Bärbara stegar SSBF har förmåga att assistera vid utrymning med bärbara stegar från fönster där karmunderstycket/balkongräcket är beläget högst 11 m över mark. SSBF:s bärbara stegar har måtten 5,0 0,85 0,3 m i hopfällt läge, i övrigt följer SSBF:s stegar SS-EN Eftersom de bärbara stegarna är både tunga och otympliga krävs att vägen fram till uppställningsplatsen anpassas så att den möjliggör en effektiv insats. För SSBF innebär det att hänsyn tas genom tydlig skyltning, undanröjande av hinder samt att framkomlighet för räddningstjänstens fordon anordnas så att stegen inte behöver bäras längre än 50 m. SSBF rekommenderar utifrån erfarenheter redovisade i kap Allmänt om stegutrymning att utrymning från fönster/balkong i första hand dimensioneras för att kunna utföras med höjdfordon. SSBF rekommenderar utifrån erfarenhet redovisade i kap Allmänt om stegutrymning att utrymning via räddningstjänstens stegar i första hand sker från balkong, när möjlighet finns. SSBF:s stegar är 14 m långa. Denna stegutrustning är en anpassning till befintlig bebyggelse och SSBF avser att fortsätta upphandla bärbara stegar med motsvarande räckvidd. Det kan kanske förefalla anmärkningsvärt att förmågan att utgöra alternativ utrymningsväg endast uppgår till 11 m medan stegarna i själva verket är 14 m. Orsaken till denna diskrepans är att utrustningen behöver ha tillräcklig kapacitet för att fungera även under förhållanden som inte är optimala. Till exempel får inte en felparkering, en stensättning/plantering eller en snövall hindra SSBF från att kunna komma till de drabbades hjälp. Stegar som är 14 m långa är således avsedda för att uppnå funktionen att utgöra alternativ utrymningsväg upp till en höjd på 11 m över mark. SSBF har i detta avseende ett ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. 6/11

7 Uppställningsplats Vid utrymning med hjälp av bärbar stege behöver marken nedanför fönster/balkong anpassas för att kunna utgöra uppställningsplats. Uppställningsplatsens placering och utformning beskrivs i Tabell 1 nedan. SSBF:s stegar reses med en vinkel på 75 från horisontalplanet vilket kan förutsättas för utformning av uppställningsplats. Tabell 1 redovisar rekommenderade mått för uppställning av räddningstjänstens bärbara stegar Fri bredd utmed fasad (centrerad under aktuellt fönster) Fri längd mätt fasaden (centrerad under fönster för utrymning) 4 m Ytan direkt under fönster ca 2,5 m bred ska vara anpassad för uppställning 4 m Ytan 1-4 m från fasad ska vara anpassad för uppställning Höjdfordon SSBF har förmågan att assistera vid utrymning med höjdfordon från fönster där karmunderstycket/balkongräcket är beläget högst 23 m över mark. Vid utrymning med hjälp av höjdfordon behöver marken nedanför fönster/balkong anpassas för att kunna utgöra uppställningsplats. Närområdet behöver även ses över så att förutsättningar finns för framkomlighet i form av körbar väg/räddningsväg. SSBF har 30 m långa stegar räknat från mark till stegkorgens golv. Denna stegutrustning är branschstandard och SSBF avser att fortsätta upphandla höjdfordon med motsvarande räckvidd. Det kan förefalla anmärkningsvärt att förmågan att utgöra alternativ utrymningsväg endast uppgår till 23 m medan stegarna i själva verket når högre. Orsaken till denna diskrepans är att utrustningen behöver ha tillräcklig kapacitet för att fungera även under förhållanden som inte är optimala. Till exempel får inte en felparkering, en lastbil på en personbilsplats eller en snövall hindra SSBF från att kunna komma till de drabbades hjälp. Stegar som är 30 m långa används således för att upprätthålla funktionen att utgöra alternativ utrymningsväg upp till en höjd på 23 m över mark. SSBF har i detta avseende ett ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. SSBF rekommenderar utifrån erfarenhet redovisade i kap Allmänt om stegutrymning att utrymning via räddningstjänstens stegar i första hand sker från balkong, när möjlighet finns. 7/11

8 Uppställningsplats Byggreglerna 3 beskriver hur utrymning via räddningstjänstens höjdfordon bör kunna ske upp till 23 m höjd om uppställningsplats anordnas inom 9 m från fasad. Hänsyn ska dock tas till räddningstjänstens lokala förutsättningar. För SSBF:s höjdfordon är följande tillämpbart: Uppställningsplatsen behöver: Kunna nås utan att fordon behöver backas Ha samma bärighet som en räddningsväg (se kap Räddningsvägar) Snöröjas och sandas vintertid samt hållas fri från hindrande träd och växtlighet Skyltas och markeras i terrängen Övriga mått och specifikationer redovisas tabell 2. Tabell 2 redovisar tekniska specifikationer för uppställningsplatser Minsta bredd 5,0 m Minsta längd 11,0 m Enskilt stödbenstryck 80 kn Högsta längdlutning 8,5% Högsta tvärfall 8,5 % Största avstånd från fasad 9,0 m Minsta avstånd från uppställningsplats till angränsande byggnad eller hinder: Fordonssida 1,0 m Fordonsfront 2,0 m Om uppställningsplatsen placeras så att fronten på höjdfordonet riktas mot byggnaden så blir det maximala avståndet mellan fordonets front och byggnaden 6 m. 3 Från och med BBR 19 (BFS 2011:6) 8/11

9 Räddningsvägar Räddningsvägar ska anordnas när gatunätet eller motsvarande inte ger tillräcklig åtkomlighet för räddningsinsats (BBR 5:721). Vägen ska kunna användas av de räddningsfordon som behövs vid insats. Hänsyn ska tas till räddningstjänstens lokala förutsättningar. För SSBF:s fordon är följande tillämpbart: Räddningsvägar behöver: Vara tydligt skyltade Snöröjas och sandas vintertid samt hållas fria från hindrande träd och växtlighet Vara fria från parkerade fordon SSBF rekommenderar utifrån erfarenhet redovisade i kap Allmänt om stegutrymning att räddningsvägar bör ansluta i närheter av byggnadens gatuadress. Mått och specifikationer redovisas i tabell 3. Tabell 3 redovisar tekniska specifikationer för räddningsvägar Fri vägbredd 3,0 m Fri portalbredd 3,5 m Fri höjd 4 m 4 Axeltryck 100 kn Längdlutning 8% Tvärfall 2% Vertikalradie 50 m SSBF upphandlar uteslutande fordon som kan köras på vägar i bärighetsklass2 (BK2). 4 SSBF är medvetna om de typfordon (Lu) som redovisas i Trafikverkets och SKL:s skrift VGU publ 2013:199. SSBF har de senaste åren upphandlat höjdfordon med en maximal höjd på 3,5 m. Vissa äldre fordon och andra fordon än höjdfordon t.ex. SSBF:s lastväxlare innebär dock större fordonshöjd och tillsvidare behålls därför kravet på 4 m fri höjd för räddningsvägar. 9/11

10 Kurvor kan dimensioneras enligt typfordon nedan. Typfordonet täcker in samtliga av SSBF:s fordons dimensioner med avseende på svängradier. Figur 1 redovisar typfordon för dimensionering av svängradier hämtat från SBN 80 Låsning av bommar Vid låsning av bommar in till t.ex. bostadsområden ska lås utformas så de är öppningsbara med brandskåpsnyckel SS Körbart gårdsbjälklag Körbart gårdsbjälklag som spänner över exempelvis parkeringsgarage, ska utformas enligt angivna krav på räddningsväg och uppställningsplats. Regler om bärförmåga för bjälklag finns i avdelning C, kap , paragraf 11 i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10 5 ) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. Gårdsbjälklag behöver dimensioneras för höjdfordon vid stegutrymning med uppställningsplats på gården alternativt om vind endast nås från innergården. Gårdsbjälklag behöver dimensioneras för räddningstjänstens fordon om avståndet från körbar väg till angreppspunkten (entréer) överstiger 50 m. Det är viktigt att tydligt skylta de begränsningar som finns för gårdsbjälklag. 5 BFS 2011:10 med ändringar fram t.o.m. BFS 2013:10 10/11

11 Befintlig bebyggelse och ombyggnation Räddningstjänstens förmåga och utrustning har historiskt sett varit en förutsättning i byggreglerna. Under åren har byggnadsreglerna förändrats men byggnaderna stått kvar. Renoveringar, markarbeten, trädgårdsplanteringar m.m. kan dessutom ha påverkat förutsättningarna för utrymningslösningen. Vid ombyggnation och ändring av befintlig bebyggelse är det därför väsentligt att säkerställa att åtkomlighet för räddningsinsats är möjlig. Normalt görs detta genom att nybyggnadsregler uppfylls men det finns fall då åtkomlighetsprov/stegprov kan behöva tillämpas. SSBF genomför åtkomlighetsprov för räddningsvägar samt stegprov för utrymning vid ändring av befintlig bebyggelse. Bedömningen om ett prov ska genomföras eller inte sker utifrån fasta kriterier t.ex. om tilltänkt lösningen är linje med normal bebyggelse i aktuellt område eller inte. Prov utförs mot en fast avgift som baseras på en prislista som fastställs av SSBF:s direktion. Avgiften baseras på den tid och arbetskraft som provet tar i anspråk. Proven genomförs med resurser i beredskap vilket innebär att proven kan ställas in eller avbrytas om resursen får larm. SSBF förbehåller sig rätten att ensidigt göra bedömningen om lösningens lämplighet med hänsyn till SSBF:s arbetssätt samt den problematik som beskrivs i denna väglednings inledande kapitel. Alla eventuella avvikelser från föreskrift ska beslutas av kommunernas stadsbyggnadskontor eller motsvarande kommunala förvaltningar. Åtkomlighetsprov/stegprov ska alltid dokumenteras av handläggare vid SSBF. Handlingens giltighet SSBF genomför en årlig översyn av vägledningsdokumenten och uppdaterar innehållet efter behov. Giltiga vägledningar finns tillgängliga SSBF:s hemsida under fliken Dokumentcenter. Kontakta SSBF:s handläggare vid frågor. 11/11