God vattenstatus i Kalmar kommun år 2015

Transkript

1 Kalmar kommun Samhällsbyggnadskontoret Miljöavdelningen God vattenstatus i Kalmar kommun år 2015 Najah Mistafa Anna Carnelius Jana Andersson Kalmar 2006

2

3 Kalmar kommun Samhällsbyggnadskontoret Miljöavdelningen God Vattenstatus i Kalmar kommun 2015 Najah Mistafa, Anna Carnelius, och Jana Andersson Kalmar 2006

4

5 Innehållsförteckning Förord... 7 Sammanfattning... 9 Vatten EU:s ramdirektiv för vatten Miljömål Grundvatten Grundvatten och EU:s ramdirektiv för vatten Miljömål Dricksvatten i Kalmar kommun Enskilda vattentäkter Kommunalt vatten Hoten mot grundvattnet Åtgärder Ytvatten Ytvatten och EU:s ramdirektiv för vatten Sötvatten Sötvatten och EU:s ramdirektiv för vatten Miljömål Sötvatten i Kalmar kommun Hoten mot sötvattnet Åtgärder Kustvatten/Havsvatten Kustvatten och EU:s ramdirektiv för vatten Miljömål Kalmars kustvatten Hoten mot kustvattnet Åtgärder Övrigt vatten Badvatten Badvattendirektivet/lagstiftning Miljömål Strandbadvattnet i Kalmar Hoten mot badvattnet Åtgärder Avloppsvatten Avloppsdirektivet/lagstiftning Miljömål Avlopp i Kalmar kommun Kommunalt avlopp Industriavlopp Enskilt avlopp Vad innehåller avloppsvatten från hushåll?/hoten Åtgärder Dagvatten Miljömål Dagvatten i Kalmar kommun Föroreningar i dagvatten Åtgärder

6 6

7 Förord Med detta dokument går startskottet i Kalmar kommun för ett helhetsgrepp på vattenfrågorna. Dokumentet redovisar vilka kunskaper vi har om vattenstatusen i kommunen. I dokumentet ges förslag på åtgärder för att förbättra kunskaperna eller för att gå direkt till handling i arbetet med ett renare vatten. Åtgärderna fördelas ut till olika aktörer. Vi kommer regelbundet att följa upp arbetet för ett renare vatten. Åtgärdslistan ska vara levande, det vill säga, nya åtgärder kan läggas till och andra kan tas bort. I dokumentet koncentrerar vi oss på vattenmiljön ur ett kemiskt perspektiv. Naturmiljön berörs endast översiktligt. Med detta förord vill vi också rikta ett stort tack till de personer som hjälpt och stöttat oss under genomförandet av denna studie. I första hand vill vi tacka alla arbetskamrater på miljöavdelningen i Kalmar kommun för ett tålmodigt och outtröttligt stöd och engagemang Utan detta stöd hade studien inte kunnat genomföras på det sätt den gjorde. Tack! Ett särskilt stort tack till alla er på Kalmar Vatten AB och på länsstyrelsen som har bidragit med värdefull information om vattenstatus i Kalmar kommun i allmänhet. Era kommentarer fick en mycket stor betydelse för arbetet med studien, Tack. Vi skulle speciellt vilja tacka Mona Jeansson för hennes hjälp och goda synpunkter. Vi vill också tacka dig som läser denna studie. Hittar du något som är fel eller som du tycker att man kan göra på något bättre sätt så tveka inte att höra av dig till oss. Najah, Anna, Eva och Jana 7

8 8

9 Sammanfattning I Kalmar kommun vill vi att allt vatten ska ha uppnått god status år 2015 (enligt Ramdirektivet för vatten). God status anser vi innebär att förhållandena är sådana att växter och djur kan leva i naturliga bestånd i vattnet och att det grundvatten vi tar upp kan användas som dricksvatten utan en mängd förbehandlingar. God status innebär också att vattentillgångarna är tillräckliga. Detta dokument redovisar en nulägesbeskrivning och ger förslag på undersökningar och åtgärder i arbetet med god status. Vattenplan För att uppnå miljömål och vattendirektiv anser vi att det bör tas fram en vattenplan som en del av översiktplanen. Arbetet med den bör vara klart under 2009 och kommunledningskontoret bör vara ansvarigt. Detta dokument kan vara en början till vattenplanen. Grundvatten Vi har god kunskap om vattenkvalitén i de kommunala vattentäkterna. Det saknas dock uppgifter om några ämnen som kan komma att ingå i undersökningsprogram kopplade till vattendirektivet. Med tillförsel av ytvatten från Hagbyån är vattentillgången tillräcklig. Det förekommer förhöjda halter organiskt material, förhöjda nitrathalter och bekämpningsmedelsrester. En jämförelse med troliga miljökvalitetsnormer kopplade till vattendirektivet visar att nitrathalten understiger den miljökvalitetsnorm som föreslås, men att nitrathalterna ändå är förhöjda. Det har förekommit att halterna av bekämpningsmedelsrester har överstigit föreslagna miljökvalitetsnormer. Vi har dålig kunskap om såväl antal som kvalité och vattentillgång i de större enskilda vattentäkter som omfattas av vattendirektivet (mer än 10 m 3 eller betjänar mer än 50 personer). Resultaten av de provtagningar i enskilda brunnar som samhällsbyggnadskontoret har visar att det förekommer problem med bakterier, nitrat och radon. Bekämpningsmedelsrester i enskilda grundvattentäkter har det inte tagits prov på och därför är kunskapen dålig. Provtagningar i enskilda vattentäkter begränsas oftast till parametrarna bakterier, kväveföreningar och radon (i borrade brunnar). Åtgärder Uppdrag Ansvar Färdigt Inventera vattenförekomster >10 m 3 per dygn Samhällsbyggnadskontoret 2007 eller mer än 50 personer per år Fastställ skyddsområden för vattenförekomster Samhällsbyggnadskontoret/ 2009 enligt ovan Länsstyrelsen Vattenförsörjningsplan Kalmar Vatten AB 2010 Uppdatera gamla vattenskyddsföreskrifter Kalmar Vatten AB 2008 Uppdatera vattendomar Länsstyrelsen 2009 Gemensamma informations- och rådgivningsinsatser till: Länsstyrelsen/LRF/ Samhällsbyggnadskontoret/ 2008 Lantbrukare, bl a om gödsel, bekämpningsmedel och bevattning Kalmar Vatten AB Enskilda brunnsägare rörande bekämpningsmedel, gödsel, saltvatteninträngning m m 9

10 Boende och verksamhetsutövare inom vattenskyddsområde Lantbrukare i vattenskyddsområden för att uppmuntra övergång till ekologisk produktion. Noggrann tillsyn av jordbruk, skogsbruk och vattenföretag med flera Överför all vattenprover som tagits på enskilt vatten till GIS-miljö Utifrån vattenprover - analysera var de största problemen med grundvattenkvalitén finns Delta i nationellt tillsynsprojekt för enskilda dricksvattenbrunnar Lägg till krav på skyddsavstånd till enskilda dricksvattenbrunnar vid spridning av gödsel och kemiska bekämpningsmedel i de lokala hälsoskyddsföreskrifterna Stickprov på bekämpningsmedel i enskilda vattentäkter Samhällsbyggnadskontoret/ 2015 Länsstyrelsen/Skogsstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret 2007 Samhällsbyggnadskontoret 2008 Samhällsbyggnadskontoret 2007 Samhällsbyggnadskontoret tar 2008 fram underlag. Kommunfullmäktige fattar beslut. Samhällsbyggnadskontoret 2008 Ytvatten Ytvatten är vatten som uppträder ovan markytan, såväl naturligt i sjöar, hav, pölar och vattendrag som konstgjort i till exempel dammar och kanaler. I detta dokument delar vi in ytvattnet i sötvatten och kustvatten. Sötvatten Det finns totalt 10 större vattendrag som rinner genom kommunen. Vi har, tack vare recipientkontrollen, relativt goda kunskaper om den kemiska kvalitén i de större åarna. Proverna tas dock för att följa upp påverkan från reningsverk, dagvatten med mera vilket innebär att de inte alltid tas på den plats som skulle vara mest lämplig för att kontrollera den totala vattenstatusen i ån. Vi har inte så många uppgifter om den ekologiska statusen. På några platser tas det återkommande prov på bottendjur och fisk. Utifrån kemiska provtagningar kan vi se att kommunens vattendrag har höga halter av näringsämnen. Vissa vattendrag är påverkade av försurningen. Vi vet mycket lite om åarnas innehåll av metallföroreningar, organiska miljögifter och pesticider. Vi har också bristfälliga kunskaper om livet i vattendragen. Detta är parametrar som kan komma att ingå i provtagning enligt vattendirektivet. Åtgärder Uppdrag Ansvar Färdigt Ta fram underlag för bättre kontroll av Samhällsbyggnadskontoret 2008 vattendragen Utöka kontrollen av vattendragen De som förorenar vattnet Inleds 2010 Ta prover på bottendjur och växter i Gymnasieskolor/Högskolan 2008 vattendragen för att få en översiktlig bild av miljötillståndet Gemensamma informationsinsatser till skogsbrukare, lantbrukare och enskilda Skogsstyrelsen/LRF/ Länsstyrelsen/ Naturskyddsföreningen/ 2008 Aktiv miljötillsyn på skogsbruk, jordbruk och avlopp Samhällsbyggnadskontoret Skogsstyrelsen/Länsstyrelsen /Samhällsbyggnadskontoret Projekt för jordbruk 10

11 Aktiv rådgivning till lantbruk om exempelvis: anläggande av reglerad dränering, kvävemur, våtmarker, undvik höstplöjning, minskad packning av jorden, kalkinblandning i återfyllnadsmaterial över dräneringsledningar, undvika applicering av gödning på våta jordar radmyllning eller omedelbar och omsorgsfull inblandning av gödning anläggande av produktionsvåtmarker skyddszoner längs vattendrag och diken bevattningsdammar för recirkulering av bevattningsvatten ökad mullhalt i mullfattiga jordar odling av fånggrödor jord- och gödselanalys för att undvika överdosering Ställ krav på åtgärder enligt ovan på kommunägd mark. Länsstyrelsen/LRF/ Greppa näringen Kommunledningskontoret 2010 inom miljösamver kan sydost Fortlöpande fram till år 2015 Mer fosforinriktade åtgärder på lantbruken Länsstyrelsen/LRF 2015 Aktiv rådgivning till skogbruk Skogsstyrelsen Fortsätt kalka vattnen. Länsstyrelsen/ Samhällsbyggnadskontoret Stimulera kollektivtrafik och cykling Ställ krav på åtgärder på förorenad mark Var restriktiv vid tillståndsgivning av bekämpningsmedelsspridning längs vattendrag Undersök olycksrisker vid vägbroar som korsar åar och diken Utöka samarbetet med andra kommuner inom varje avrinningsområde. Fortlöpande så länge statsbidrag till kalkning finns Kommunledningskontoret/ 2013 Gatu- och Parkkontoret Samhällsbyggnadskontoret/ 2009 Länsstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret Fortlöpande i tillsynen Vägverket/ 2009 Gatu- och parkkontoret Samhällsbyggnadskontoret 2009 Kustvatten Kalmar kommun har en lång kuststräcka, över 200 km längs fastlandet och 450 km om alla öar inkluderas. Vi har ganska goda kunskaper om näringsinnehållet och innehållet av vissa metaller i vattnet och hur blåstången, bottendjuren och fiskarna mår. Halterna av näringsämnen är i många fall är höga och även sammansättningen av bottendjur indikerar övergödning. Vad gäller tungmetaller har man kommit fram till att kopparhalterna ökar medan vissa andra metaller minskar. Bestånden av abborre och gädda är svaga. Blåstången har fortfarande inte hämtat sig efter nedgången på

12 talet. En jämförelse med de krav som ställs enligt vattendirektivet visar att vi har bristfälliga kunskaper om miljögifter och några metaller. Åtgärder Uppdrag Ansvar Färdigt Bättre avloppshantering längs kusten Samhällsbyggnadskontoret 2015 /Kalmar Vatten AB Gemensamma informationsinsatser till skogsbrukare, lantbrukare och enskilda Skogsstyrelsen/LRF/ Länsstyrelsen/ Naturskyddsföreningen/ Samhällsbyggnadskontoret 2008 Mer fosforinriktade åtgärder på lantbruken Länsstyrelsen/LRF 2015 Aktiv rådgivning till lantbruk om exempelvis: anläggande av reglerad dränering, kvävemur, våtmarker, undvik höstplöjning, minskad packning av jorden, kalkinblandning i återfyllnadsmaterial över dräneringsledningar, undvika applicering av gödning på våta jordar radmyllning eller omedelbar och omsorgsfull inblandning av gödning anläggande av produktionsvåtmarker skyddszoner längs vattendrag och diken bevattningsdammar för recirkulering av bevattningsvatten ökad mullhalt i mullfattiga jordar odling av fånggrödor jord- och gödselanalys för att undvika överdosering Länsstyrelsen/LRF/ Greppa näringen Ställ krav på åtgärder enligt ovan på kommunägd mark. Aktiv miljötillsyn på skogsbruk, jordbruk och avlopp Kommunledningskontoret 2010 Skogsstyrelsen/ Länsstyrelsen/ Samhällsbyggnadskontoret Fortlöpande fram till år Projekt för jordbruk i miljösamverkan sydost Aktiv rådgivning till skogsbruk Skogsstyrelsen Skörda vass och alger. Gatu- och parkkontoret Handlingsplan för muddring och rensning av Gatu- och parkkontoret 2007 kustvattnet Lufta bottenvattnet på syrefria bottnar Kommunledningskontoret Kontrollera båttvätt i kommunen Samhällsbyggnadskontoret 2008 Informera båtägare om latrintömning Gatu- och parkkontoret 2008 Anordna latrintömningsplatser vid småbåtshamnar Gatu- och parkkontoret 2010 Övrigt vatten Under denna rubrik samlar vi några specialfall av vattenanvändning 12

13 Badvatten Med badplats menas varje plats som iordningställs med viss utrustning för allmänt bad eller plats där badning traditionellt utövas av ett stort antal badande. Kalmar kommun har sjutton kommunala badplatser av skiftande karaktär, kvalitet och storlek. Under badsäsongen tar gatu- och parkkontoret regelbundet prover på vattnet på dessa badplatser. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om strandbadvatten ska en badplats anses uppfylla kraven i föreskrifterna om minst 80 % av proven bedömts som tjänliga under säsongen. Alla badplatserna i Kalmar kommun har uppfyllt detta krav. Åtgärder Uppdrag Ansvar Färdigt Skörda biomassa Gatu- och parkkontoret 2015 Öka vattenomsättning Gatu- och parkkontoret 2012 Avloppsvatten Med avloppsvatten menas olika sorters förorenat vatten, såsom spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Under denna rubrik berör vi bara spillvatten. Dagvattenproblematiken hanteras separat. Kommunala reningsverk finns i Kalmar, Halltorp, Påryd, Tvärskog och Gräsgärde. Det kan konstateras att reningseffekten i det centrala reningsverket är god, men att reningsverken i de yttre tätorterna framför allt Halltorp och Tvärskog har svårare att uppnå reningskraven. Bräddning bland annat på grund av att mycket ovidkommande vatten läcker in till ledningsnätet är ett vanligt problem. Vi har dålig kunskap om läkemedelsrester och hormonstörande ämnen i avloppsvattnet I Kalmar kommun finns det enskilda avlopp startades en inventering av de enskilda avloppen i kommunen. Ungefär 30 % av de enskilda avloppen hade då en godkänd rening. Ett antal hade så dålig rening att de bedömdes orsaka olägenhet för människors hälsa. Efter 1996 har inte avloppens status kontrollerats, men det klart att det fortfarande finns väldigt många bristfälliga avloppsanläggningar i kommunen. Åtgärder Uppdrag Ansvar Färdigt Uppdatera avloppsplanen från 1992 Kalmar Vatten AB/ 2007 Samhällsbyggnadskontoret Gör en policy för enskilda avlopp Samhällsbyggnadskontoret 2007 Inventera och ställ krav på ombyggnad av Samhällsbyggnadskontoret 2015 gamla och/eller bristfälliga avloppsanläggningar Gemensamma informationsinsatser till Samhällsbyggnadskontoret/ 2008 enskilda hushåll: Naturskyddsföreningen/ Har du enskilt avlopp? Inga fosfathaltiga tvätt- och diskmedel! Kalmar Vatten AB/ Bara kiss, bajs och toapapper i toaletten Förbättra ledningssystemen i det kommunala Kalmar Vatten AB 2010 avloppsnätet Förbättra driftsäkerheten vid de små kommunala reningsverken Kalmar Vatten AB

14 Utred möjligheterna till omhändertagande av humanurin eller annan avloppsfraktion hos lokala lantbrukare Provtagningar på avloppsvatten med avseende på läkemedelsrester och hormonstörande ämnen Kalmarsundsregionens renhållare/lrf/ Samhällsbyggnadskontoret Juni 2007 Kalmar Vatten AB 2009 Dagvatten Dagvatten är avrinnande regnvatten eller vatten från smältande snö från byggnad och mark. Dammanläggningar för utjämning av flöde och rening av dagvatten finns på flera ställen i Kalmar tätort. Reningseffekten har kontrollerats vid ett par av dammarna. Resultaten har visat att dammarna verkar ha en renande effekt på näringsämnen. För metaller har resultaten varit svårare att tolka då halterna ofta legat under mätbarhetsnivån. Provtagningar på dagvatten har bara utförts på några ställen. Några av kommunens dagvattenflöden bör antingen bli föremål för ytterligare provtagningar eller renas på något sätt. Kalmar kommun saknar strategi för hur dagvatten ska tas om hand. Åtgärder Uppdrag Ansvar Färdigt Arbeta fram en policy för dagvatten Kalmar Vatten AB 2008 Undersök möjligheten att ta bort dagvattenavgiften helt eller minska den om regn- och smältvatten tas om hand innanför Kalmar Vatten AB 2007 tomtgränsen. Informera allmänheten om biltvätt på gatan och bekämpningsmedelsspridning Minska miljöbelastningen från trafik och transporter. Inled provtagning på dagvatten som rinner ut i Tegelviken samt på utvalda punkter i centrala Kalmar. Bygg reningsanläggning för Hagbygärdedikets vatten. Undersök smältvattnet vid kommunens snöupplag vid Svinö. Gör en bedömning av placeringen av kommunens snöupplag. Samhällsbyggnadskontoret/ 2008 Kalmar Vatten AB/ Naturskyddsföreningen Kommunledningskontoret 2015 Kalmar Vatten AB Start juni 2007 Kalmar Vatten AB 2008 Gatu- och parkkontoret Snösmältning 2007 Gatu- och parkkontoret

15 Vatten Vattnet på jorden finns på många olika ställen och i många olika former. Allt salt, bräckt och sött vatten på jorden utgör tillsammans jordens hydrosfär. Ytvatten - hav, sjöar, vattendrag som floder, bäckar, åar samt öppna vattensamlingar i våtmarker - är vatten som vi direkt kan se med blotta ögat. Så är det också med nederbörd (regn och snö) och det vatten som är bundet i tillfälliga eller permanenta isar och snötäcken. Inget vatten stannar någonsin någon längre tid på samma plats. Inget vatten är heller nytt. Det är samma vatten som funnits mycket länge och som kommer att finnas mycket länge än. Grundvatten och vatten bundet i marken, liksom vattenångan innan den blir till snö eller regn, är däremot vatten i stora mängder som vi inte omedelbart ser eller tänker på som vatten. Också vatten bundet i levande organismer -växter, djur och människor - är sådant "osynligt" vatten. Det är i världshavet som nästan allt vatten på jorden finns. Bara ungefär 2,5 procent av allt vatten på jorden är sött och av detta sötvatten kan vi bara ganska enkelt komma åt och använda ungefär en tredjedel. Vattenproblem kan bero på att det finns för lite eller för mycket vatten. Ofta är problemet att vattnet är förorenat på olika sätt. Konkurrens om delade vatten eller överutnyttjade levande resurser kan leda till konflikter. Flertalet vattenproblem är också hot mot livet i vattenmiljöer. Många av problemen hänger samman. Sverige har god tillgång på råvatten av bra kvalitet och uppfyller mer än väl EG:s direktiv för dricksvatten, samtidigt som vi har världens kanske mest utvecklade och kretsloppsanpassade avloppsvattenrening. Sverige tar mindre än 80 % av sin totala försörjning från ytvatten och resten kommer från grundvatten. I Sverige förbrukar vi i genomsnitt 200 liter vatten per person och dag. Medan i utvecklingsländerna förbrukar man i genomsnitt 10 liter vatten per dag. Röda Korset räknar med att en människa behöver minst 20 liter vatten per dygn. 1 Under år 2000 beräknades vattenuttagen i Sverige till 3,2 miljarder m3. Merparten av vattnet, närmare två tredjedelar (62 %) var ytvatten d.v.s. vatten från sjöar och vattendrag och cirka 17 % var grundvatten (tabell 1). 1 WHO/UNICEF Global Water Supply and Sanitation Assessment 2000 report. 15

16 Tabell 1: Vattenuttag fördelade efter typ av vatten år Vattenuttag Milj m 3 % Grundvatten Ytvatten Havsvatten Ej fördelat på grund- resp. ytvatten Totalt Källa SCB 2 Industrisektorn är den största vattenanvändare i Sverige, ca två tredjedelar av allt vatten används av industrin. Knappt 20 % används av hushållen medan mindre än 5 % används av jordbruket (tabell 2). Tabell 2: Vattenanvändning per användarekategori år Vattenanvändning Milj m 3 % Hushåll Jordbruk Industri Övrig vattenanvändning Totalt Källa: SCB 3 Inom jordbruket används vatten för bevattning av gröda och för djurhållning. Drygt två tredjedelar av jordbrukets vattenanvändning åtgår för bevattning (tabell 3). Tabell 3: Vattenanvändning inom jordbruket år Vattenanvändning Milj m 3 % Bevattning Djurhållning Total Källa: SCB 4 Hushållens vattenanvändning i Sverige kommer till övervägande del närmare 85 %, från de kommunala vattenverken. Industrins vattenanvändning utgör till 96 % av enskilda vattenuttag. Jordbrukets och köttproduktionens ökade vattenbehov i Sverige gör att många institut menar att vattenbrist håller på att bli en större begränsande faktor för livsmedelsförsörjningen än brist på odlingsbar mark. Enligt professorn i ekologi vid Cornelluniversitetet i USA, David Pimentel, krävs liter vatten för att producera ett kilo nötkött, och för att framställa ett kilo kycklingkött behövs 3500 liter vatten. För ett kilo potatis behövs 500 liter, vete kräver 900 och för ett kilo ris krävs 1900 liter vatten För att producera ett kilo sojaprotein krävs 2000 l vatten SCB. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2000, reviderad version efter ny vattendistriktsindelning. 3 SCB. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2000, reviderad version efter ny vattendistriktsindelning 4 SCB. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2000, reviderad version efter ny vattendistriktsindelning 5 Pimpentel, David World Soil Erosion and Conservation. Cambridge University Press. 16

17 EU:s ramdirektiv för vatten EU har skapat en enhetlig lagstiftning för hur dess medlemsländer ska skydda och kontrollera kvaliteten på sina vattenresurser kallat Vattendirektivet och det omfattar yt-, kust- och grundvatten. Målet med ramdirektivet för vatten är att förhindra att vattenekosystemen försämras samt att skydda och förbättra deras status Skyddet omfattar även landekosystem och våtmarker som är direkt beroende av akvatiska ekosystem. främja hållbar vattenanvändning som baserar sig på långsiktigt skydd av vattenresurserna minska nedsmutsningen av grundvatten effektivisera vattenskyddet genom att minska utsläpp av nedsmutsande och farliga ämnen (prioriterade ämnen) minska effekterna av översvämningar och torka Det ska även bidra till att trygga tillräcklig tillgång på yt- och grundvatten skydda territorialvatten- och havsvatten främja uppnåendet av målen i internationella avtal inklusive avtal som gäller haven 6, 7 Direktivet avser kvalitet, kvantitet och ekologi i vattnen och ska fungera tillsammans med medlemsstaternas befintliga lagstiftningar. Varje enskild medlemsstat ska se till att det för varje avrinningsområde som ligger inom statens territorium utförs en analys av dess karakteristiska, en översyn av konsekvenserna av mänsklig verksamhet på ytvattnets och grundvattnets status samt en ekonomisk analys av vattenanvändningen. Enligt direktivet ska EU:s vatten uppnå god vattenstatus God status är egentligen två mål god ekologisk status och god kemisk status. God ekologisk status innebär att ytvattnens växt- och djurliv, vattnets vägar och flöden, struktur på bottnar och stränder samt fysikaliska egenskaper endast får uppvisa små avvikelser från naturliga förhållanden. God kemisk status innebär att ytvattnen inte får ha höga halter av vissa giftiga ämnen. De vattendrag som inte kan åtgärdas till God status innan 2027 får klassas som Särskild vattenförekomst. 8 Varje medlemsstat ansvarar för att de åtgärder som krävs för att uppnå god status utförs inom sitt territorium, men direktivet ska fortsätta arbeta fram till 2027 för att även de mest påverkade vattendragen ska kunna återställas. Kostnaderna för dessa åtgärder ska de som förorenar stå för enligt principen att förorenaren betalar (PPP Polluters Pay Principle). För att sedan motverka nya utsläpp och behålla en god vattenstatus ska påföljderna av utsläpp vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. När direktivet är fullt genomfört får inget vatten, som inte nämns som undantag i direktivet, försämras med avseende på kvalitet, kvantitet eller ekologi. 6 ( ) 7 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område 8 WWF; Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet;

18 Vattendirektivet har som syfte att vattnets ekologiska funktion ska säkras. Det innebär att både biologiska faktorer (t.ex. arter), kemiska faktorer (t.ex. surhetsgrad) och hydromorfologisk påverkan (t.ex. flottrensning) avgör ett vattendrags sammantagna tillstånd, med den biologiska faktorn som avgörande faktor i tveksamma fall. Genom att jämföra dagens tillstånd med hur samma slags vatten skulle se ut i opåverkat tillstånd kan miljömål sättas upp. Det är vattnets status som ska bedömas, och det ska då uppnå antingen God status, eller om det är ett hydromorfologiskt påverkat vattendrag, med t.ex. dammbyggen, God potentiell status. Förutom den morfologiska påverkan ska vatten klassat med God potentiell status uppfylla samma kriterier som för God status. Uppnår vattenobjektet inte detta bör åtgärder sättas in. 9 Ramdirektivet för vatten innebär både nya bindande föreskrifter och nya arbetssätt för vattenfrågor med avrinningsområden som bas. Vattendirektivet är av övergripande karaktär och därmed ges utrymme för och behov av uttolkningar och anpassning till svenska förhållanden. 10, 11, 12 Vattendirektivet i praktiken Riksdagen beslutade i mars 2004 att Sverige ska delas in i fem vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje distrikt. En länsstyrelse i varje vattendistrikt har utsetts till vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön inom distriktet. De fem vattenmyndigheterna är länsstyrelserna i Norrbotten - Bottenvikens vattendistrikt, Västernorrland - Bottenhavets vattendistrikt, Västmanland - Norra Östersjöns vattendistrikt, Kalmar - Södra Östersjöns vattendistrikt och Västra Götaland - Västerhavets vattendistrikt I arbetet med ramdirektivet kommer man att frångå de gamla administrativa gränserna för vattenplanering. Istället bildas nya samarbetsorgan där vattendragens tillrinningsområden utgör naturliga enheter för administration. Den centrala uppgiften för vattenvårdsområdena är klar: att sammanställa all tänkbar information om vattendragen samt att uppgöra en förvaltningsplan för vattenskötsel och skydd före slutet av 2009 och att förverkliga planen under de följande sex åren fram till Dessutom är det meningen att lokalbefolkningen och de lokala intressegrupperna kontinuerligt ska ha möjlighet att få information om hur planerandet fortskrider. Planerandet och förverkligandet av planerna sker alltså i samarbete med befolkningen.13 Men vilka krav som kommer att ställas specifikt på kommunerna vet man inte ännu men om kommunerna tar på sig nya uppgifter på grund av nya krav från EU och staten bör dessa finansieras av staten. Vattenmyndigheterna och Miljö- & samhällsbyggnadsdepartementet har under hösten 2005 framhållit att det finns pengar att få för sådant merarbete. Kommunerna bör därför analysera i vad mån man tar på sig nya uppgifter och i så fall begära resurser för det från vattenmyndigheterna.14 Metoderna för att bedöma vattendragens status enligt vattendirektivet skiljer sig på några punkter från de metoder som annars varit vanliga i Europa. Man gör visserligen en helhetsanalys av vattendragens tillstånd precis som tidigare, men i direktivet betonas det att vattendragens ekologiska status ska granskas. Med andra ord förskjuts tyngdpunkten från de kemiska och fysiologiska undersökningarna till att omfatta en ekologisk helhetsgranskning av vattendragen 5, 6 9 SOU 2002:105; Klart som vatten utredningen Svensk vattenadministrations betänkande angående införandet av EU:s ramdirektiv för vatten i Sverige; Naturvårdsverket; Rapport 5489, En bok om svensk vattenförvaltning; Europeiska kommissionen; Ramdirektivet för vatten, Slå upp det!; Naturvårdsverket; Rapport 5307; En basbok om ramdirektivet för vatten; Naturvårdsverket; Handbok 2006:1 Samverkan om vattenförvaltning information, kommunikation och samråd;

19 Det praktiska arbetet med direktivet kan delas upp i sex steg: 1. Beskrivning och karakterisering innebär att man ska beskriva de vattenförekomster och skyddade områden som finns inom de olika avrinningsområdena. Man ska inventera och bedöma riskerna för påverkan, registrera skyddade områden och göra ekonomiska analyser som underlag för prissättning av vattentjänster. Detta är en av de mer tidskrävande stegen, beroende på hur mycket och vilken typ av data som samlats in tidigare. Den kräver att det finns data om biologiska och kemiska parametrar för att vattnets status ska kunna bedömas enligt direktivet, finns det inte tillräckligt med bra material måste provtagning ske ska ett övervakningssystem vara driftsatt, och 2007 ska kartläggningen av vattenförekomster fördjupas enligt Vattenmyndighetens tidsplanering. 2. Statusklassning innebär att man ska klassificera nuvarande ekologisk status på vattenförekomsterna i förhållande till det som ska uppnås, d.v.s. god vattenstatus enligt direktivets definitioner för olika typer av vatten. När vattnets ekologiska status har fastställts så anges miljömål för de vattenförekomster som inte uppfyller kraven på god ekologisk status. Steg 2 är sammankopplat med steg 1 då de data som samlas in för att kunna beskriva en vattenförekomst är de som används för att klassificera vattnet. Kvalitetskraven för de olika klasserna kommer att vara klara 2009 enligt vattenmyndighetens planering. 3. Åtgärdsprogram för att uppnå miljömål ska tas fram med hjälp av kunskaperna från bakgrundsbeskrivningen och klassificeringen (steg 1 och 2) av ekologisk status. Vattenmyndigheten ska besluta om vilka åtgärdsprogram som behövs till år Genomförande av de åtgärdsprogram som har tagits fram i syfte att uppnå de uppsatta miljömålen ska myndigheterna ha börjat med detta. 5. Uppföljning och övervakning av miljötillståndet i de olika vattenförekomsterna för att få veta om insatta åtgärder har effekt och vilka fortsatta åtgärder som krävs. Även detta steg kräver provtagning av samma parametrar som steg 1, för att det ska gå att upptäcka någon effekt av eventuella åtgärdsprogram, samt för att se att ingen försämring sker på vattendrag som anses ha God Status ska vattenförekomsterna ha nått God vattenstatus. 6. Förvaltningsplanen är en sorts rullande verksamhetsberättelse som sammanfattar kunskaper och uppnådda resultat. Den utgör ett planeringsunderlag för myndigheterna, en lättillgänglig redovisning, samt ett verktyg för kommunikation med medborgarna och rapportering till EUkommissionen. En rapport ska skickas till EU vart sjätte år, nästa blir 2009/2010. Den svenska tidtabellen (från år 2002): Införliva direktivet i svensk lagstiftning Utse vattenmyndigheter för avrinningsdistrikten: senast till år 2003 Bakgrundsbeskrivning och analys av varje vattendistrikt Upprätta register över skyddade områden: senast till år 2004 Identifiera dricksvattentäkter: antagligen 2004 Fastställa normer för prioriterade ämnen (om ej EU-gemensamma) Följa antagna övervakningsprogram: senast till år 2006 Anta ett åtgärdsprogram Utarbeta en förvaltningsplan för vattendistriktet: senast till år

20 Införa ett system med vattenavgifter: senast till år 2010 Genomföra eller påbörja åtgärder Kontrollera utsläpp enl. det kombinerade tillvägagångssättet: senast till år 2012 Ha uppfyllt miljömålen för vattnen inom vattendistriktet: senast till år 2015 Uppnått God Vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv. (tidsfrist kan i vissa fall ges till 2021eller 2027) För bedömning av vattnets status används fortfarande Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för vatten, då de interkalibrerade bedömningsgrunderna för hela EU inte är fastställda ännu. Vad kommunen bör börja med: Kommunen bör, i samråd med Länsstyrelse och Vattenmyndighet börja kartera sina vattenförekomster, både sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Karteringen ska vara klar till 2009 då åtgärder för de vatten som inte uppnår God status ska sättas in. De parametrar som ska undersökas är, för ytvatten: - Bottenfauna - Fisk - Växter - Metaller; Pb, Fe, Al, Cd, Ni, Zn, m.fl. - Näringsämnen; N och P - Olika miljögifter, till exempel bekämpningsmedel - Hydromorfologiska ändringar, t.ex. dammar, vägtrummor och dyl. 20

21 Miljömål Under våren 1999 antog riksdagen 15 miljökvalitetsmål för Sverige. Målen är vägledande vid tillämpningen av Miljöbalken. Varje nationellt preciseras genom ett antal delmål som ska beskriva vad som ska uppnås inom ett särskilt område till en viss tidpunkt. Därefter har det antagits ytterligare ett miljömål och Sverige har därför 16 miljömål. Dessa är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans. 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Flera av miljömålen knyter an till arbetet med vattenfrågorna. En närmare presentation av tillämpliga miljömål finns under varje avsnitt i dokumentet. 21

22 Grundvatten Grundvatten bildas av det nederbördsvatten som blir kvar efter avdunstning och att växterna tagit upp vatten. Vattnet har rört sig i marken från högre till lägre nivå för att slutligen rinna ut i bäckar, sjöar eller hav. Avgörande för vattnets rörelser i marken är jordlagren och berggrundens porutrymme och sprickighet. Hur stor del av vattnet i vattnets kretslopp som bildar grundvatten beror främst på klimatet, de geologiska förhållandena i området och växtligheten där. I ett område där marken är väldigt torr stannar nästan allt vatten nära markytan och stannar där tills det förbrukas av växtligheten. Grundvatten i jordlagren finns i porutrymmet under grundvattennivån. Generellt kan man säga att om jordarten är grov, dvs. består av sand och grus, kan stora vattenmängder utvinnas. I finkorniga jordarter som silt och lera är den tillgängliga vattenmängden för liten eller rör sig långsamt. Morän, som är den vanligaste jordarten i Sverige, har skiftande porutrymme vilket medför att vattentillgången varierar. Vattentillgången i sedimentära bergarter är ofta större än i urberget. Detta gäller främst i sandsten med hög porositet vilken är en av landets mest vattenförande bergartstyper. Grundvattnets kemiska egenskaper kan variera kraftigt mellan olika delar av länet och olika geologiska miljöer. Grundvattnets kvalitet skiljer sig dessutom ofta mellan berggrunden och jordlagren. Generellt kan sägas att djupare liggande grundvatten har bättre kvalitet än ytligt grundvatten. Detta beror främst på att djupare grundvatten har haft en längre uppehållstid i marken och på så vis hunnit neutralisera sur nederbörd och andra eventuella föroreningar. Man kan dock inte borra en brunn hur djupt som helst, med ökat djup ökar även risken för saltvatten. Saltvattenrisken varierar mycket i landet, men den är större i kustnära och lågt liggande områden. Sverige har delats in i nio geografiska regioner med olika geologiska och hydrologiska egenskaper. Gränslinjerna mellan dessa regioner följer ofta högsta kustlinjen (HK) eller gränserna mellan urbergsområden (med bergarter såsom granit och gnejs) och områden med sedimentära bergarter (kalksten, sandsten, skiffrar etc.). Kalmar län ligger inom C områden (Väst- och sydostkusten). (Karta) 15 Området innefattar urbergsområdena under högsta kustlinjen men också Kalmarsundssandstenen längs smålandskusten. Berg- och jordarterna är relativt svårvittrade vilket ger låg förmåga att stå emot försurning. Kalmar Kusten består av granit och sandsten vilket ger naturligt låga ph ungefär 6. Under högsta kustlinjen förekommer dock leror och finkorniga jordar som ökar motståndskraften. Depositionen av försurande ämnen är hög vilken kan leda till en försurning av grundvattnet. Höga kloridhalten förekommer naturligt i kustnära områden och från kvarvarande relikt havsvatten i berggrund och jordlager. 16 Kustområdet i södra Kalmar län har låg årsnederbörd och är sjöfattigt. Regionens få kvarvarande sand- och grusområden behövs med tanke på deras innehåll av grundvatten. Största åsområdet, Nybroåsen, har mycket stor betydelse för regionens vattenförsörjning. Åsens naturliga 15 Naturvårdsverket. Enskilda bedömningsgrunder. Typområden för tolkning av grundvattendata 16 Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet, grundvatten, rapport v förlag, Stockholm. 140 sid. 22

23 grundvatten räcker inte till utan förstärks genom infiltration av ytvatten från den närbelägna Hagbyån. Ska ytterligare kommuner få sin vattenförsörjning från Nybroåsen kan åsens grundvatten behöva förstärkas med ytvatten från sjön Allgunnen alternativt sjön Törn. 17 Grundvattenytan ligger oftast ytligt på någon eller några meters djup i morän och urbergsterräng, på grund av den relativt låga vattengenomträngligheten i den typen av mark. I Syd- och Mellansverige är grundvattennivån vanligen lägst på sensommaren hösten. Nederbörden är visserligen oftast som rikligast under denna tid men det mesta förbrukas av vegetationen. I Kalmar län var grundvattennivån under eller mycket under den normala (bild) i de stora grundvattenmagasinen under perioden och grundvattenytan var ofta över eller nära den normala under perioden I mars 1996 inträffade dock den lägsta grundvattennivån sedan mättningarnas start På hösten 1998 låg grundvattennivån mycket över den normala, för att sedan åter sjunka ner till över eller nära den normala. 18 Under hösten 2005 visade SGU att grundvattenivåerna var mycket låga och i oktober 2005 noterades uppenbara risker för problem med grundvattentillgången i södra delen av landet. Detta gällde särskilt för dem som har egna brunnar. 19 Grundvatten och EU:s ramdirektiv för vatten Målet med EU:s ramdirektiv för vatten är att förebygga försämring samt att skydda och förbättra yt- och grundvatten inom hela Europeiska Unionen. Inom 15 år från det att direktivet trätt i kraft ska man ha uppnått en god kvantitativ och kemisk kvalitet för grundvatten. För att en grundvattenförekomst ska uppnå god status måste grundvattnet dels ha god kemisk status, dels ha en balans mellan uttag och grundvattenbildning. Det vill säga en god kvantitativ status. Vad som är god kemisk status finns inte beskrivet utan kommer att beskrivas i ett kommande dotterdirektiv, men grundstommarna är kända. 20 I huvudsak innebär målet om en god kemisk grundvattenstatus att grundvattnet ska vara av sådan kvalitet att koncentrationen av förorenande ämnen inte uppvisar effekter av saltvatteninträngning, inte överskrider vissa miljökvalitetsnormer, inte kan leda till att miljömålen för sådant ytvatten som är anslutet till grundvatten inte uppnås, och inte har en negativ påverkan på sådana miljöer på jordytan som är direkt beroende av en grundvattenförekomst (t ex ekologiskt värdefulla miljöer) inte överskrider tröskelvärden för vissa ämnen Tröskelvärden skiljer sig från kvalitetsnormerna genom att värdet kan variera (tabell 4). Varje medlemsland ska ange tröskelvärden för alla relevanta föroreningar. Det är möjligt att sätta ett värde för hela landet, delar av landet eller t.o.m. för enskilda förekomster. Man ska ta hänsyn till de naturliga bakgrundsvärdena för ämnena. Direktivförslaget styr alltså hur tröskelvärdena ska sättas, men inte vilka de ska vara. 1 Tabell visar tröskelvärden för Svenskt grundvatten. Dessa ska 17 Naturvårdsverket. Boverket Sams om vatten samhällsplanering för en långsiktigt hållbar vattenförsörjning. 18 Länsstyrelsen Kalmar Län Samordnad råvattenkontroll i Kalmar län meddelande Thunholm Bo Grundvattensituationen under året. Grundvatten. 1-2/2005. Sidan ( ) 23

24 användas för att dela in vattnet i klass 1 (mycket låg halt/ingen eller obetydlig avvikelse från jämförvärde) till klass 5 (Mycket hög halt/mycket stark avvikelse från jämförvärde). Tabell 4: Tröskelvärden i Sverige Tillstånd Jämförvärde Ekologiskt Hälsomässigt Bakgrundshalter Kadmium 0,3 µg/l 5,0 µg/l 0,1 µg/ Bly 3 µg/l 10 µg/l 0,7 µg/l Arsenik 15 µg/l 10 µg/l 2-3 µg/l. 0,3 µg/l Kvicksilver 1 µg/l 0,013 µg/l Sulfat 100 mg/l 20 mg/l NH 4 0,5 mg/l 0,08 mg/l NO 3 20 mg/l 2,2 mg/l Ramdirektivet för vatten kräver att vattenmyndigheterna identifierar alla vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten, och som ger mer än 10m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar fler än 50 personer. Dessutom ska de vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning anges. Övervakningsprogram ska upprättas åtminstone för vattenförekomster som ger mer än 100m 3 per dag i genomsnitt. 21 De parametrar som ska övervakas är: Syrehalt Redox ph/alkalinitet risk för försurning Konduktivitet Kväve (nitrat och ammoniak) Metaller (Cd, Zn, Pb, As) Salt - Klorid Kvicksilver Sulfat Grundvattennivå Parametrar som kan vara indikatorer för en påverkan så att en grundvattenförekomst inte uppnår God status, t.ex. bekämpningsmedel I EU:s nitratdirektiv definieras förorenade vatten som ett vatten där nitrathalten överstiger 50 mg NO 3 /l, men medlemsstaterna ska dock sträva efter att nå ner till max 25 mg NO 3 /l. I Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Grundvatten har man för nitrat i grundvatten valt jämförvärdet 0,5 mg NO 3 -N/l, dvs. ca 2 mg NO 3 /l. De naturliga nitrathalterna i grundvatten i till exempel skogsmark är mycket låga, vanligtvis under 2 mg NO 3 /l. Direktionens definition av grundvattenförekomst ger ingen exakt vägledning om hur en grundvattentäkt bör avgränsas utan avgränsningen ska syfta till att relevanta mål i direktivet kan nås och att den möjliggör en lämplig beskrivning av kvantitativ och kemisk status. Utöver avgränsningarna av grundvattenförekomster ska man enligt direktivet analysera den allmänna karaktären hos överliggande skikt i tillrinningsområdet och peka ut de grundvattenförekomster som har direkt beroende ytvattenekosystem eller terrestra ekosystem. All miljöfarlig verksamhet som utgör risk för grundvattnet ska kartläggas Pilotprojekt (PÅP) Grundvatten, Södra Östersjödistriktet; Beskrivning, kartläggning och analys av Sveriges grundvatten sammanfattande rapport. Rapportering 22 mars 2005 enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) 24

25 I Sverige har Sveriges geologiska undersökning (SGU) gjort en första karakterisering av landets grundvattenförekomster och de ska ta fram vägledning och föreskrifter för det arbete som rör grundvatten. 23 Miljömål Det miljömål som berör grundvatten är förstås främst Grundvatten av god kvalité men indirekt påverkas grundvattnet av framför allt av målen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag (här finns t o m en punkt om dricksvattentäkterdock ytvattentäkter) samt God bebyggd miljö (avfallsdeponier uppnått EU-kraven för deponier) De kvantitativa regionala delmålen under Grundvatten av god kvalité syftar dels till att utöka skyddet för dricksvattenförsörjningen genom att upprätta och fastställa vattenskyddsområden i anslutning till de större vattentäkterna i länet och dels till upprättande av kommunvisa vattenförsörjningsplaner. De kvalitativa regionala delmålen tar fasta på att genom rådgivning förbättra hanteringen av bekämpningsmedel och gödningsämnen liksom miljöfarliga ämnen inom vattenskyddsområden. Den enskilda vattenförsörjningen ska också förbättras genom rådgivning. Råvattnet ska övervakas i minst två kommunala anläggningar per kommun och problemområden ska identifieras. Vatten och samhällsteknik redovisade år 2003 på kommunens uppdrag en avstämning mot miljömålen 24. De kom fram till att bedömingsunderlaget var ganska gott för Nybroåsen, men sämre för övriga vattenförande formationer. Oss veterligt har inga speciella åtgärder vidtagits för att uppfylla miljömålen efter att avstämningen gjordes. Nedan följer miljömålet Grundvatten av god kvalité med Vatten och Samhällstekniks avstämning inom parantes. Observera att bedömningen är Vatten och Samhällstekniks. Det kan förekomma motsatta bedömningar i andra delar av dokumentet. Miljömålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och God bebyggd miljö redogör vi för under avsnittet om sötvatten 1. Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet. Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem. (I nivå med miljömål, hög tillförlitlighet) 2. Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. (Uppfyller ej miljömål-i nivå med nuläge för nation/region, medelhög tillförlitlighet) 3. Senast år 2005 har inventering och klassning av vattentäkterna enligt de nya dricksvattenföreskrifterna fullföljts, och prioritering gjorts i samarbete med SGU. (I nivå med miljömål, hög tillförlitlighet) 23 ( ) 24 Miljön i Kalmar kommun, Avstämning mot miljömål, 2003, Vatten och Samhällsteknik AB 25

26 4. Under åren upprättas och fastställs minst 18 vattenskyddsområden per år. (I nivå med miljömål, hög tillförlitlighet) 5. Senast år 2009 har vattenförsörjningsplaner för samtliga kommuner upprättats. (I nivå med miljömål, ganska hög tillförlitlighet) 6. För dels Öland och dels sydöstra delen av Kalmar läns fastland har regionala vattenförsörjningsplaner upprättats senast 2011 (I nivå med miljömål, ganska hög tillförlitlighet) 7. Senast år 2011 har restriktioner införts för att förhindra överuttag av vatten i områden med risk för saltvatteninträngning. (Uppfyller ej miljömål-i nivå med nuläge för nation/region, ganska låg tillförlitlighet) 8. Senast år 2005 har rådgivning genomförts och relevanta åtgärder för användning och hantering av bekämpningsmedel och gödningsämnen föreslagits för samtliga berörda lantbrukare inom länets vattenskyddsområden. (Uppfyller ej miljömål-i nivå med nuläge för nation/region, medelhög tillförlitlighet) 9. Senast år 2004 har sammanställning av befintlig dricksvattenkontroll gentemot de nya dricksvattenföreskrifterna genomförts för att få fram problemområden. (Uppfyller ej miljömål-i nivå med nuläge för nation/region l, hög tillförlitlighet) 10. Senast år 2005 har "Råd för mindre och enskilda vattentäkter" getts ut om hur man kvalitetssäkrar sin egen vattenförsörjning. (Uppfyller ej miljömål-i nivå med nuläge för nation/region, ganska hög tillförlitlighet) 11. Senast år 2005 har "Råd om risker vid användning av miljöfarliga ämnen" getts till samtliga privatpersoner och företag verksamma inom vattenskyddsområden. (I nivå med miljömål, ganska hög tillförlitlighet) 12. Senast år 2009 ska det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God grundvattenstatus ska uppnås. (Uppfyller ej miljömål-i nivå med nuläge för nation/region, medelhög tillförlitlighet) Dricksvatten i Kalmar kommun Dricksvattnet är människans viktigaste livsmedel. Tillgången till friskt sötvatten kan bli en av talets kärnfrågor. Sverige uppfattas med rätta som ett vattenrikt land med mer än sjöar och större och medelstora vattendrag och gott om grundvattenhållande isälvsavlagringar. Men detta är ändå en sanning med modifikation då flera av landets ytvattentillgångar håller en kvalitet som inte lämpar sig för dricksvattenförsörjning. Dricksvatten är en av samhällets viktigaste resurser och måste således skyddas, så att en långsiktigt bra kvalitet behålls. Förebyggande arbeten måste ske i hela vattnets distributionskedja ut till konsumenten. Det första steget i kedjan är vattentäkten. För att kunna arbeta förebyggande är det viktigt att ha kunskap om vattentäkten och hoten mot den. Förutom mänsklig verksamhet kan vattentäkten även påverkas av väder och miljöfaktorer och sådana bör också tas i beaktande. Ungefär 15 procent av hushållen (8 000 personer) inom Kalmar kommun är inte anslutna till det kommunala vattennätet. Istället har dessa hushåll eget vatten t.ex. från en grävd eller borrad brunn. Eftersom vatten från enskilda brunnar kan variera från fastighet till fastighet går det inte att säga något generellt om vattenkvaliteten. Men en vattenanalys ger svar på hur vattnet är. Att kunna producera ett kemiskt och mikrobiologiskt stabilt dricksvatten utan negativa estetiska eller hälsomässiga effekter är en central fråga för dricksvattenproducenter. Stabilt dricksvatten definieras som vatten där bakteriell tillväxt är begränsad genom låga koncentrationer av tillväxtbefrämjande ämnen. 26

27 Råvaran till dricksvattnet kallas råvatten och kommer ursprungligen från ytvatten eller grundvatten. Hälften av allt vatten som används till dricksvatten kommer från ytvatten, dvs. sjöar eller rinnande vattendrag. Den andra hälften fördelar sig lika mellan naturligt grundvatten och så kallat konstgjort grundvatten. Det senare används ofta när befintligt grundvatten inte räcker till. Både grundvatten och ytvatten ger utmärkt dricksvatten med riktig behandling. För grundvatten beror sammansättningen oftast på markbeskaffenhet och berggrund medan ytvattnet är mer beroende av tillrinningsområdets beskaffenhet och användning. Ett bra grundvatten har flera fördelar jämfört med ytvatten: Låg och jämn temperatur, Låg halt organiska ämnen, Bättre mikrobiologisk kvalitet, Enklare behandling i vattenverket. Visserligen påverkas ytvatten lättare än grundvatten av föroreningar, men när väl ett grundvatten blivit förorenat kan det ta många generationer innan det blir rent igen. Räcker inte grundvattnet till kan man framställa konstgjort grundvatten. Då uppnår man många av de fördelar som grundvattnet har. Det sättet att framställa dricksvatten blir allt vanligare och därför är det viktigt att vi bevarar grusåsarna för den framtida dricksvattenförsörjningen. Sommartid kan problem med vattentillgång uppstå då grundvattennivåerna sjunker genom att konsumtion av grundvatten ofta bli stor vid koncentrerat fritidsboende i närheten av Kalmar kusten. Situationen kan förvärras på grund av nederbörden i Kalmar är låg. Ett annat kvalitetsproblem som delvis beror på nivåvariationer, är halten av järn och mangan. I samband med stigande grundvattennivåer är de förhöjda. Detta beror på att utfällt järn och mangan lösas upp då tillgängligt syre minskar. 25 SGUs genomgång enligt vattendirektivet har visat att det finns tre större grundvattenmagasin i Kalmar kommun: Nybroåsen/Vassmolösaåse n i söder; SE vilken börjar strax ovan Trekanten och sträcker sig ner till Krankelösa; och i norr Figur 1: Karta över Grundvattenttillgångar i Kalmar SE vilken kommun enligt SGU sträcker sig från Bäckebo och förbi Rockneby (Fig 1). SGU har dels en översiktlig länskarta över grundvattentillgången i 25 Naturvårdsverket Naturmiljön i siffror Sjätte utgåvan. Statistiska centralbyrån