GLASBRANSCHFÖRENINGENS YRKANDEN GLASMÄSTERIAVTALET

Transkript

1 GLASBRANSCHFÖRENINGENS YRKANDEN GLASMÄSTERIAVTALET AVTALSRÖRELSEN 2017

2 AVTALSYRKANDE AVTALSRÖRELSEN 2017 GLASMÄSTERIAVTALET Bygg- och installationssektorns sju arbetsgivareorganisationer har följande gemensamma utgångspunkter inför Avtal 17 En orolig omvärld Avtalsrörelsen 2017 sker i en värld med många orossignaler. Vi vet idag väldigt lite hur Sverige kommer att påverkas av den geopolitiska utvecklingen, de protektionistiska strömningarna och en fortsatt osäker global konjunktur som ännu inte återhämtat sig från finanskrisen. Klart är dock att oroshärdarna skapar osäkerhet för den inhemska ekonomin och riskerar att få snabb effekt på efterfrågan för svenska exporterande företags produkter och tjänster. Konjunkturinstitutet skriver i en prognos från hösten 2016 att allt tyder nu på att det strukturella underskottet ökar både i år och nästa år, vilket avlägsnar finanspolitiken från överskottsmålet. Sveriges relativa konkurrenskraft är därmed hotad. Behovet av stärkt internationell konkurrenskraft Sedan den globala finanskrisen 2008 har den svenska tillväxten drivits upp av hög offentlig konsumtion och låga räntor. En stor del av industrins konkurrenskraft hålls därtill uppe av att kronan är tillfälligt svag. Därför har svensk ekonomi hittills stått sig relativt bra. Men nu reser sig allt större frågetecken kring vår framtida konkurrenskraft. I takt med att allt fler företag i fler länder kommer ikapp oss kunskapsmässigt spelar kostnaderna att driva företag i Sverige allt större roll för vår konkurrenskraft. Dessvärre ökar inte Sveriges produktivitet som tidigare, men vi har likväl bland de högsta lönekostnaderna i Europa. Faktum är att varje år de senaste fem åren har löneökningarna varit ungefär en halv procent högre än i våra konkurrentländer. Fortsätter det så, utan att produktiviteten förbättras, riskerar det att över tid slå ut företag och jobb. Att Sverige i denna oroliga tid har en minoritetsregering med fortsatta svårigheter att genomföra breda politiska lösningar i Sveriges riksdag försvårar situationen ytterligare. I avtalsrörelsen 2017 har parterna därför ett stort ansvar att komma överens om löneavtal för starkare internationell konkurrenskraft och fler jobb. En bygg- och installationssektor med hårdnande konkurrens och få nya jobb Enligt Boverket behövs mer än bostäder byggas till 2025 för att möta behoven. För att nå målet krävs att det byggs närmare bostäder under de kommande fyra åren. Men förra året påbörjades nya bostäder och 2017 spås en något svagare efterfrågan på ägda bostäder att dämpa bostadsbyggandet. Däremot kommer det att vara fortsatt hög aktivitet inom installationssidan respektive väg- och järnvägsbyggandet, bland annat som en följd av att regeringen budgeterat för en anslagsökning på 25 procent Den breda uppgången för bygg- och installationssektorn gör att många företag har fulla orderböcker, men samtidigt vittnar många om en allt hårdare konkurrens av internationella och specialiserade aktörer. Ett exempel på det är att de medelstora företagen över tid har ökat sin omsättning mer än de största företagen. Därtill tar utländska företag allt fler mark- 2

3 nadsandelar i en allt snabbare takt. Det gör att den starka konjunkturen sker utan någon motsvarande tillväxt för våra medlemsföretag. Här har arbetsmarknadens parter ett gemensamt ansvar att se till att vi har kollektivavtal som skapar förutsättningar att konkurrera. Ett kollektivavtal som skapar en sund konkurrens på en ny svensk marknad inom bygg- och installationssektorn Dagens kollektivavtal har i de flesta fall sina rötter i en tid då branschen verkade på en relativt sluten svensk marknad. Ska bygg- och installationssektorn i Sverige fortsätta att vara konkurrenskraftig krävs att arbetsmarknadens parter anpassar kollektivavtalen så att de kan möta den omvärld som redan har förändrats och framöver kommer att förändras än mer. Vi vill trygga jobben. Våra kollektivavtal måste stödja medlemsföretagens behov av att vara konkurrenskraftiga gentemot den allt hårdare konkurrensen. Utan konkurrenskraftiga företag försvinner investeringar, arbetstillfällen och grunden för Sveriges välstånd och den svenska modellen. Sverige behöver lönenivåer och flexibilitet som tryggar jobben. Att allt fler är anställda i specialiserade företag innebär att parterna behöver ta ansvar för att kollektivavtalet anpassas för det. Vi vill skapa än mer ordning och reda. Att skapa en sund konkurrens i bygg- och installationssektorn är en viktig uppgift för arbetsmarknadens parter. Stoppar vi inte de oseriösa företagen är det skadligt för hela branschen. Vi har tagit många steg i rätt riktning, men det räcker inte. Arbetsmarknadens parter borde ha en gemensam målsättning att stärka kollektivavtalens ställning. Tillsammans måste vi göra kollektivavtalen så attraktiva att förstahandsvalet för nya, ofta mindre arbetsgivare, är att ansluta sig. Vi behöver fler medarbetare i bygg- och installationssektorn. Idag råder det brist på yrkesarbetare, projektledare och ingenjörer. Idag har flertalet av våra medlemsföretag svårt att hitta personal. För att möta branschens kompetensförsörjning är det viktigt att vi attraherar fler. En del handlar om att skapa fler ingångar och ge fler möjlighet till jobb. En annan del är att fortsätta jobba för säkrare arbetsplatser. Svensk bygg- och installationssektor vill ha och behöver större mångfald. En tredje viktig förändring handlar om att öka flexibiliteten, i våra kollektivavtalsregler, kring att anställa. Vi står upp för kollektivavtalen Bygg- och installationssektorns arbetsgivare och fackförbund har tillsammans en viktig och ansvarsfull uppgift. Vi måste gemensamt se till att vända utvecklingen så att fler företag väljer att omfattas av kollektivavtalen. Fler måste se fördelarna med att organisera sig i arbetstagare- och arbetsgivarorganisationer. Detta är grundläggande förutsättningar för den svenska modellen och parternas fortsatta inflytande ska finnas kvar inom våra olika verksamhetsområden. Tillsammans kan vi utveckla branschen och trygga jobben i bygg- och installationssektorns medlemsföretag. Övergripande förhandlingsmål för bygg- och installationssektorn i avtalsrörelsen 2017: 1. Samverkansavtal Vi vill fullfölja det arbete som inletts i bygg- och installationssektorn som syftar till att skapa ett förhandlings-/samverkansavtal som omfattar samtliga arbetsgivare och samtliga fackföreningar. Det är vår övertygelse att ett sådant avtal kan utgöra en grund för en 3

4 mer framåtsyftande sektor och mer konstruktiva avtalsförhandlingar. 2. Ordning och reda. Relationen mellan kollektivavtalsbundna och oorganiserade företag samt mellan medlemmar och ickemedlemmar i fackföreningar Ett allt större antal företag och medarbetare omfattas inte av våra kollektivavtal. Vi måste söka en konstruktiv dialog kring lösningar som gör att fler ser kollektivavtalen och de rättigheter och skyldigheter som dessa medför som konkurrenskraftiga både för medarbetare och för företag. Vi måste även söka samverkan för att motverka att oseriösa företag verkar i bygg- och installationssektorn. 3. Kompetensförsörjning. Integration av nyanlända, ökad mångfald, ökad möjlighet att ta hand om personer långt ifrån arbetsmarknaden och att öka andelen kvinnor Det är ett gemensamt intresse att fler väljer att arbeta i bygg- och installationssektorn. Vi måste skapa fler ingångar och öka våra attityd- och informationsåtgärder för att få fler att välja bygg- och installationssektorn. 4. Långsiktigt hållbar lönebildningsprocess för bygg- och installationssektorn Allt fler medlemsföretag i våra branscher har behov av att regelverken förändras så att medarbetare och företag på ett förutsägbart och tydligt sätt kan hantera lönebildningen. Detta skapar möjlighet både för medlemsföretaget och dess medarbetare att utvecklas i nya riktningar och behålla sin konkurrenskraft. 5. Reseregler i kollektivavtalen anpassade till skattelagstiftningen för bygg- och installa tionssektorn Våra medlemsföretag vill verka för att få resebestämmelserna att vara hållbara och anpassade till den skattelagstiftning och de principer som gäller för tjänsteresor. Det måste bli mer ordning och reda och det är nödvändigt för respekten till kollektivavtalen samt grundläggande för medlemsföretagens egen konkurrenskraft. 4

5 GLASBRANSCHFÖRENINGENS ÖVERGRIPANDE YRKANDEN LÖN Glasbranschen är en bransch i ständig utveckling, präglat av innovationer och nytänk, varvat med traditionellt glasmästeri. Företag i glasbranschen är i behov av att kunna rekrytera och behålla skickliga medarbetare. Frågan om lön kopplat till kompetensutveckling och utbildningsnivå blir allt viktigare i alla olika verksamhetsgrenar inom glasbranschen. Det är av yttersta vikt för glasbranschen att parterna som tecknar kollektivavtalet hittar former för att möjliggöra en juste lönesättning kopplad till företagets förutsättningar och de enskilda medarbetarna. Företag i glasbranschen vill ha justa löner och trygga anställningar. Särskilt om insteg i glasbranschen Glasbranschen har sedan år 2016 ett yrkesutbildningsavtal där lärlingar inom fler yrkeskategorier än tidigare kan anställas och utbildas. När en lärling utbildas erhåller lärlingen lön enligt Yrkesutbildningsavtalet och efter avslutad utbildning erhåller lärlingen avtalets grundlön. Om en arbetstagare börjar i glasbranschen, men utan att anställas som lärling, erhåller arbetstagaren också avtalets grundlön. Att det inte finns ett lönesteg emellan hindrar företagen från att våga anställa och insteget i glasbranschen blir alltför stort. Företag i glasbranschen anser att det behövs en lönekategori mellan lärlingslönen och en fullt yrkeskunnig glasmästeriarbetare. Glasbranschföretagen anser att det måste löna sig att utbilda sig som lärling. Glasbranschföreningen anser att det finns ett fortsatt behov av att diskutera en fungerande lönenivå för den grupp som inte är fullt yrkeskunnig. Glasbranschföretagen vill att insteget i vår bransch ska vara attraktivt så att glasbranschen har möjlighet att öka rekryteringen till branschen. Särskilt om nyanlända I spåren av en av vår moderna tids största flyktingströmmar står svensk arbetsmarknad idag inför en stor utmaning att erbjuda nyanlända människor ett arbete i Sverige. Personer som idag ansöker om uppehållstillstånd har i vissa fall möjlighet att få en kortare språkträning via Migrationsverket, på företag. Om företaget istället önskar anställa arbetstagaren på visstid eller tillsvidare erbjuder Glasmästeriavtalet idag inga rimliga lösningar. Glasbranschföreningen önskar att vi tillsammans med Byggnads hittar en modell för att erbjuda dessa personer ett insteg/anställning i den framtidsbransch som glasbranschen är. FLEXIBILITET Glasbranschen har behov av ett kollektivavtal som stärker företagens möjligheter att tillgodose variationer i behov av medarbetare. Företag i glasbranschen är utsatta för tuff konkurrens och behovet av att kunna vara flexibla fortsätter att vara viktigt. Glasbranschföreningen anser att flexibilitet kan uppnås dels genom förändrade arbetstidsregler och dels genom förändrade regler kring avtalets anställningsformer. Glasbranschföreningen har därför fortsatta yrkanden kring arbetstider. Arbetstiden måste kunna förläggas inom större tidsramar och möjligheter till individuella överenskommelser inom andra tidsramar måste ökas ytterligare. Anpassningen utifrån arbetstidslagens regler bör kunna göras i förekommande fall. 5

6 Glasbranschföreningen har även yrkanden kring förändrade regler kring avtalets anställningsformer som företagen upplever som stelbenta och svåra att följa. Följden blir att företagen anlitar underentreprenörer istället för att anställa. Glasbranschföreningen anser att det gynnar såväl företag som medarbetare att kunna anställa. MODERNT OCH KONKURRENSKRAFTIGT Glasbranschföreningen har ett långsiktigt övergripande mål för kollektivavtalen och det är att våra kollektivavtal ska vara moderna och lätta att förstå och använda. Glasmästeriavtalet är många gånger till sina skrivningar omodernt, i vissa delar föråldrat och inte anpassat till lagstiftningen. Att det finns skrivningar i ett kollektivavtal som de avtalstecknande parterna själva har svårt att förstå är bekymmersamt. Glasbranschföreningen anser att parterna under innevarande avtalsår bör uppdatera de delar som behövs uppdateras samt ta bort de delar som är föråldrade. Glasbranschföreningen vill ha lättförståliga avtal. Det ska vara lätt att göra rätt! 6

7 YRKANDEN LÖN Individuell lönesättning Individuell lönesättning kopplat till företagens förutsättningar, arbetstagares kompetens och utbildning på ett sätt som upplevs som juste. Individuell lönesättning bygger på att företaget aktivt arbetar med lönesättning utifrån välkända och tydligt angivna kriterier. Glasbranschföreningen yrkar i första hand på en individuell lönesättning för våra medlemsföretag, i andra hand att det ska finnas möjlighet i avtalet att göra individuella tillägg eller på annat sätt skapas utrymme så att medarbetarna ges förutsättningar att kunna påverka sin lön och i tredje hand yrkas att 3 d.) om Extra löneutbetalningar ändras så att extra löneutbetalningar inte ska behöva fördelas lika till arbetstagarna. Ytterligare lönenivå: för arbetstagare som inte är fullt yrkeskunnig glasmästeriarbetare. Denna lönenivå ökar möjligheten att anställa fler och möter också branschens behov av olika yrkeskunniga arbetstagare. Alla verksamhetsgrenar inom glasbranschen behöver inte fullt yrkeskunniga glasmästeriarbetare. Särskilt om nyanlända I spåren av en av vår moderna tids största flyktingströmmar står svensk arbetsmarknad idag inför en stor utmaning att erbjuda nyanlända människor ett arbete i Sverige. Personer som idag ansöker om uppehållstillstånd har i vissa fall möjlighet att få en kortare språkträning via Migrationsverket, på företag. Om företaget istället önskar anställa arbetstagaren på visstid eller tillsvidare erbjuder Glasmästeriavtalet idag inga rimliga lösningar. Glasbranschföreningen önskar att vi tillsammans med Byggnads hittar en modell för att erbjuda dessa personer ett insteg/anställning i den framtidsbransch som glasbranschen är. FLEXIBILITET Arbetstider Konkurrensen mot andra företag sker inom arbetstiden: många företag har arbetstagare som arbetar dygnets alla timmar och på så vis får de en helt annan lönsamhet i sin verksamhet. Det är också vanligt att beställare ställer krav på att arbetet måste ske vid vissa tidpunkter och här kan det vara nödvändigt att ta hänsyn till tredje man. Glasbranschens företag måste kunna möta detta och fortsatta förändringar i arbetstidsreglerna i avtalet är en överlevnadsfråga för våra medlemsföretag. Våra medlemsföretag ska inte ha sämre förutsättningar för att de följer ett kollektivavtal. Det ska vara lätt att göra rätt. Glasbranschföreningen yrkar att: den ordinarie arbetstiden måste kunna förläggas till lördagsöppet ska vara möjligt inom alla verksamhetsgrenar i avtalet och inte bara för arbetstagare som huvudsakligen arbetar med bilglas. lördagsöppet ska kunna förläggas till individuell överenskommen arbetstid kan förläggas mellan måndag till söndag mellan och samt att uppsägningstiden för individuell överenskommelse förändras så 7

8 att den kortaste uppsägningstiden är tre månader och den längre uppsägningstiden är fyra månader. tiderna för nattarbete ändras så att överenskommelse kan ske mellan och och att överenskommelse mellan arbetsgivare och lokalavdelning bara behöver ske för arbete som ska vara en månad eller mer. Om behovet om överenskommelse för längre tid än tre månader behövs ska överenskommelse mellan de centrala parterna ske. möjlighet till årsarbetstid för glasmästeriarbetare för att parera glasmästeribranschens ojämna arbetsfördelning över året. Detta ökar möjligheterna till fasta anställningar och trygga anställningar året om. den ordinarie arbetstiden ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. Avtalets skrivning om att den ordinarie arbetstiden är 8 timmar per dag är gammalmodig och många företag kan inte följa denna regel. Det sker därför överenskommelser om mer arbete vissa dagar dvs. arbetstiden förläggs som ett genomsnitt av 40 timmar per helgfri vecka. Att ändra avtalet i denna del är att vara i takt med tiden. Utjämning av arbetstiden kan ske under sex månader istället för dagens fyra veckor, att veckoarbetstiden då ej ska få understiga 32 timmar och ej överstiga 48 timmar. Anställningsformer Glasbranschens företag har arbetstoppar som varierar över året men variationer sker också inom olika projekt som företagen arbetar med. Glasbranschföretagens möjligheter att tillgodose variationer i behov av medarbetare är stort och att avtalet måste förbättras gällande anställningsformer så att detta kan ske. Glasbranschföreningen yrkar att: allmän visstidsanställning ska införas i Glasmästeriavtalet. anställning för viss tid vid behov av extra arbetskraft och vid vikariatsanställning ska kunna ske genom att ett anställningsbevis för en period upprättas för återkommande anställningar. Anställningsbeviset anger under vilken period arbete kan förekomma och anteckningar i anställningsbeviset sker fortlöpande om vilka dagar under perioden som arbetstagaren faktiskt har arbetat. parterna tillsammans går igenom 10 i Glasmästeriavtalet kring tidsbegränsade anställningar för att se vilka lösningar och förändringar som kan behövas. ÖVRIGT Uppsägning och turorning Om arbetstagare säger upp sig på egen begäran bör uppsägningstiden utökas. - Mindre än 3 år: 1 månads uppsägningstid - Fr.o.m. 3 år till 6 år: 2 månaders uppsägningstid - Fr.o.m. 6 år: 3 månaders uppsägningstid Utöka uppsägningstiden för arbetstagare med provanställning som avbryter provanställningen. Uppsägning vid arbetsbrist och reglerna om turordning: arbetstagares kompetens ska värderas istället för anställningstid. 8

9 Arbetsmiljö och personalliggare Arbetsgivare ska ha möjlighet att kräva viss ersättningsskyldighet om böter eller sanktionsbelopp ålagts arbetsgivaren. Det ska vara möjligt i fall där arbetstagaren fler än två gånger brutit mot kravet att bära identitetskort på det sätt som följer av personalliggaren i byggbranschen. Arbetsgivaren ska ha möjlighet att kräva viss ersättningsskyldighet av arbetstagare som orsakat böter eller sanktionsbelopp för arbetsgivaren gällande brott mot arbetsmiljöregler. Semester Glasbranschföreningen har vissa verksamhetsgrenar som har högsäsong under sommarhalvåret. Många företag inom glasbranschen har få anställda och att tvingas att förlägga huvudsemester under fyra sammanhängande veckor vid högsäsong är bekymmersamt för många. Glasbranschföreningen yrkar därför att: Förläggning av huvudsemestern ska kunna ske under andra delar av året än juni, juli och augusti. Glasbranschföreningen yrkar att bilaga 4, 3b.) ska ändras; så att möjligheten att förlägga huvudsemestern på annan tid inte ska vara kopplad till viss form av arbeten. Revideringar i avtalet För de fall parterna upptäcker felaktiga hänvisningar ska parterna kunna enas om revideringar. Glasbranschföreningen förbehåller sig rätten att inkomma med ytterligare yrkanden fram till dess att nytt kollektivavtal är tecknat. 9