Årsredovisning Fastställd av Kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning. 2011 Fastställd av Kommunfullmäktige 2012-04-26. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret"

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Fastställd av Kommunfullmäktige SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret 1

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens organisation 2 Gemensam förvaltningsberättelse 3 De kommunala bolagens kommentarer 5 Allmän översikt 6 Ekonomisk översikt 9 Personalbokslut 18 Befolkningsutveckling 24 Verksamheternas kommentarer: Kommunstyrelsens förvaltningar Ekonomikontoret 25 Fastighetskontoret 26 Gatukontoret 27 Kommunkansliet 29 Näringslivsenhet 31 Personalkontoret 33 Kostenheten 35 Städenheten 37 It- och inköpsenhet 38 VA- och Renhållningsenhet 40 Miljö- och byggnadsnämnden 41 Kulturnämnden 43 Barn- och utbildningsnämnden 46 Socialnämnden individ- och familj 52 Socialnämnden vård- och omsorg 54 Kommunrevisionen 57 RÄKENSKAPER Resultaträkning 58 Finansieringsanalys 58 Balansräkning 59 Nothänvisningar 60 Redovisningsprinciper 66 Ord och uttryck 67 Driftsredovisning 68 Investeringsredovisning 69 Nyckeltal 71 Va-verksamhet Resultaträkning och Balansräkning 72 Va-verksamhet Nothänvisningar 73 REVISIONSBERÄTTELSE 76 Bilden på framsidan är från Stora Skedvi

4 2011 ett positivt år för Säters Kommun! När vi nu summerar 2011 har det på många sätt varit ett positivt år för kommunen. Det finns en framtidstro och en optimism i alla kommundelar. Befolkningen har åter ökat, vi har för 10:e året i rad klarat ett positivt resultat, vi får flera barn i kommunen igen, verksamheternas kvalitativa resultat blir på flera håll bättre m.m. Kort sagt ett bra år för kommunen. Politisk majoritet är nu den andra mandatperioden med en majoritet bestående av S, FP, V och MP. En majoritet som har fungerat mycket bra förra mandatperioden och som alla inblandade ville fortsätta även under Den politiska stabilitet vi på detta sätt skapat gör att vi kunnat skapa goda förutsättningar för en god utveckling av kommunen. Ekonomisk har 2011 åter visat ett bra resultat. Den osäkerhet kring världsekonomin som vi levt med under året har trots allt inte gett de effekter på den kommunala ekonomin som vi befarade. Och det resultat på sammanlagt 14 miljoner som kommunen redovisar, är både ett resultat av ett gott arbete ute i verksamheterna och större intäkter än budgeterat. Att befolkning ökat under 2011 är naturligtvis mycket positivt. Som en av få kommuner i länet har vi visat oss tillräckligt attraktiva i kommunen och i regionen för att klara konkurrensen. Det är dock precis som med ekonomin, det är inget som man kan ta för givet utan det kräver ett arbete varje år för att klara av att behålla. Vi står när vi lägger 2011 bakom oss väl rustade inför kommande års stora utmaningar, såsom ökade behov av baromsorgsplatser till följd av att flera barn föds, ett ökat behov av omvårdnad/vård till våra äldre som kommer att öka och inte minst ett behov av att långsiktigt öka tillgången på bostäder. I vår ambition att fortsätta att utveckla och öka vår attraktionskraft så kommer 2011 och tidigare års goda resultat väl till pass och är en förutsättning för en fortsatt utveckling av kommunen. Tack alla för ett gott arbete och ett väl genomfört 2011! Abbe Ronsten (S) Kommunstyrelsens ordförande. 1

5 Region Falun-Borlänge AB Räddningstjänstförbundet DalaMitt Säterbostäder AB Säters kommuns Fastighets AB Politisk organisation och förvaltningsorganisation 2011 Kommunrevisionen 5 ledamöter Kommunfullmäktige 35 ledamöter Miljöberedning 3 ledamöter Valberedning 5 ledamöter Mandatfördelning S 16 C 7 M 6 Fp 2 V 1 Kd 1 Mp 1 Sd 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott 5 ledamöter Kommunstyrelsen 11 ledamöter Näringslivs- och utvecklingsutskottet 3 ledamöter + 3 adjungerade Personalutskott 3 ledamöter + adjungerade Kommunchef Näringslivs- och utvecklingsenhet Turistbyrå Kommunkansliet Personalkontor Valnämnd 5 ledamöter Ekonomikontor Överförmyndare Fastighetskontor Kostförvaltning Socialnämnd 9 ledamöter Socialförvaltning Individ-& familjeomsorg Äldre- & handikappomsorg Gatukontor Städenhet IT- och Inköpsenhet Barn- och utbildningsnämnd 11 ledamöter Barn- & utbildningsförvaltning Utbildning Barnomsorg Fritidsgårdar VA/Renhållningsenhet Kulturnämnd 7 ledamöter Kulturförvaltning Kultur Bibliotek Miljö- och byggnämnd 7 ledamöter Miljö- och Byggförvaltning Miljöfrågor Hälsoskydd Bygglovsfrågor Planfrågor Trafikfrågor 2

6 Sammanställd redovisning och gemensam förvaltningsberättelse Kommunerna är enligt Kommunala redovisningslagen KRL 8 kap 1-2 skyldiga att upprätta en sammanställd redovisning och en gemensam förvaltningsberättelse för all kommunal verksamhet, även sådan som drivs av annan juridisk person. Rådet för kommunal redovisning har i sin rekommendation 8.2 gett ytterligare anvisningar hur den sammanställda redovisningen och den gemensamma förvaltningsberättelsen skall utformas. En gemensam förvaltningsberättelse skall upprättas för den samlade kommunala verksamheten. Sammanställda räkenskaper resultat- och balansräkning, samt kassaflödesrapport med tilläggsupplysningar skall upprättas för kommunkoncernen. Med kommunens samlade verksamhet avses all verksamhet som kommunen bedriver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag. Med kommunkoncernen avses förvaltningsorganisationen och företag där kommunen har ett bestämmande (mer än 50 % av rösterna) eller ett betydande (mer än 20 % men mindre än 50 % av rösterna) inflytande i företagets beslutande organ. Huvuddelen av Säters kommuns verksamhet bedrivs i egen regi och i förvaltningsform. Kommunen har därför valt att i den här delen av förvaltningsberättelsen beskriva den verksamhet som bedrivs på annat sätt. För verksamhet i förvaltningsform hänvisas till allmän och ekonomisk översikt, personalredovisning, samt nämnders och KS förvaltningars bokslutskommentarer. Kommunkoncernens omfattning Koncernen Säters kommun omfattas vid utgången av 2011 av kommunens förvaltning och en helägd bolagskoncern; Säterbostäder AB och dess dotterbolag Säters kommuns Fastighets AB. Säterbostäder AB, org. nr , har till föremål för sin verksamhet att inom Säters kommun förvärva, avyttra, äga och förvalta fastigheter och tomträtter, samt bygga bostäder, lokaler, kollektiva anordningar, samt därmed förenlig verksamhet Kommunen äger hela aktiekapitalet om 16,7 Mkr i Säterbostäder AB. Kommunen har borgensåtagande för bolagets lån med 87,5 Mkr. Kommunen utbetalade 1998 ett villkorat aktieägartillskott till Säterbostäder får att täcka de kostnader som uppstod vid rivning av 84 lägenheter på Hökgränd. Tillskottet skalle återbetalas när bolagets ekonomi har konsoliderats. Bolagets styrelse och kommunstyrelsen har 2008 tagit ett likalydande beslut med innebörden att det villkorade aktieägartillskottet om 9 mkr skall återbetalas under perioden En avstämning har gjorts i samband med bokslutet för Vid denna kunde konstateras att bolaget ännu inte nått det mål som satts upp för eget kapital, och att en delåterbetalning inte är möjlig Säters Kommuns Fastighets AB, org. nr , är ett av Säterbostäder AB helägt dotterbolag som till föremål för sin verksamhet har att inom Säters kommun uppföra, sälja, och förvalta lokaler för vård, undervisning, kontor och småindustri och därmed förenlig verksamhet. Kommunen har ett borgensåtagande för detta bolags lån med 16,1 Mkr. Koncernbolagens verksamhet 2011 redovisas på sidan 5. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapitalet som förvärvats vid anskaffningstillfället har eliminerats. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av räkenskapsposterna tas med i koncernredovisningen. Interna transaktioner mellan kommunen och bolagskoncernen och inom den sistnämnda har eliminerats. Pensionsskulden har redovisats olika inom koncernen. Säterbostäder har premiereservsystem. Koncernens resultat Koncernens resultat för 2011 blev + 14,4 Mkr ( ,9 Mkr). Bolagskoncernen redovisar ett resultat på - 0,1 Mkr (2010-0,03 Mkr), och kommunen ett resultat på +14,3 Mkr ( ,9 Mkr). 3

7 Koncernens nyckeltal Koncernens soliditet uppgick till 60 % ( %) Att koncernens soliditet är lägre än kommunens beror på bolagens låga soliditet. Bostadsbolag finansierar normalt sitt bostadsbyggande via upplåning och får därigenom en högre skuldsättningsgrad. Likviditeten uppgick till 25 %, ( %). Med likviditet menas här likvida medel/ externa kostnader. Kommunen och dess helägda dotterbolag samordnar likviditetshanteringen genom ett koncerngemensamt konto. Koncernkontot ger parterna möjlighet att låna pengar av varandra, vilket gör att den totala likviditetsreserven kan hållas nere. F. n. utnyttjas koncernkrediten endast av Säters Fastighets AB, med 13,7 mkr. Krediten uppgår till totalt 55 mkr för hela kommunkoncernen. Kommunala uppdragsföretag m m 2003 bildades Utvecklingsbolaget Falun-Borlänge Regionen AB, org. nr , i vilket kommunen är delägare tillsammans med Borlänge, Falun, Gagnef och Ludvika kommuner. Smedjebackens kommun blev under 2011 ny delägare i bolaget. Bolaget arbetar med näringslivsfrågor, som t ex nyföretagarrådgivning, samt samarbetsprojekt mellan kommunerna. Under 2011 har bolaget arbetat med frågor som samarbete kring gymnasieskolan, GYSAM, upphandlingsfrågor, gemensam överförmyndarverksamhet, samarbete i ekonomi- och personaladministration, samt ett utvidgat samarbete kring turism. De samverkande kommunerna finansierar verksamheten i proportion till invånarantalet. Säter har under 2011 betalt kr i grundersättning, samt kr för olika specifika uppdrag. Kommunens aktiekapital är kr vilket utgör en andel på 7,5 % i bolaget. Säters kommun har tillsammans med Falun och Borlänge bildat ett kommunalförbund för räddningstjänst, Räddningstjänst Dala Mitt, org. nr Förbundet startade sin verksamhet och kommunens andel är cirka 10 %. Från 2011 ingår även Gagnefs kommun i RDM. Förbundet säljer sina tjänster via räddningstjänstavtal till ägarkommunerna. Förbundet driver även genom avtal med Landstinget Dalarna IVPA-verksamhet i kommunen (I Väntan På Ambulans). För 2011 var kostnaden för Säters kommuns räddningstjänst och IVPA 8,2 Mkr. Säters kommun samäger tillsammans med övriga dalakommuner och Landstinget Dalarna Dalatrafik AB, org. nr Dalatrafik AB ansvarar för kollektivtrafiken i länet och är tillsammans med andra trafikbolag i grannlänen delägare i Tåg i Bergslagen. Säters kommuns ägarandel i Dalatrafik AB är c:a 2 %, vilket ger ett aktiekapital på kr. Kommunen har ett borgensåtagande på totalt 7,4 mkr i Dalatrafik AB och Transitio AB som äger det rullande materiel som används i Tåg i Bergslagen. Säters kommun köpte 2011 kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjutsar från Dalatrafik för sammanlagt 13,6 Mkr. Säter deltar sedan juni 2011 tillsammans med övriga fem kommuner i Falun Borlänge regionen, i ett gemensamt överförmyndarkontor, Överförmyndare i samverkan, ÖiS. Varje kommun har kvar en överförmyndare eller överförmyndarnämnd, men handläggningen sker på delegation i det gemensamma handläggarkontoret, som ingår i Borlänge kommuns organisation. Kostnaderna fördelas per invånare och Säter betalar 7 % av de totala kostnaderna. För sju månader 2011 betalade Säters kommun kr. Det finns planer för ytterligare samarbeten med kommunerna inom Falun Borlänge regionen. Säter går från in i Visit Falun Borlänge AB, under namnändring till Visit Södra Dalarna. Bolaget driver turisverksamhet inom regionen och kommer att via avtal sköta Säters Turistbyrå. Säter kommer att delta i samarbete i upphandlingsfrågor och handläggning av ärenden enligt Alkohollagen. Formerna för samarbetet utreds f n i Falun Borlänge Regionen AB. Bert Stabforsmo ekonomichef 4

8 KONCERNBOLAG Säterbostäder AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 64,0 61,2 Resultat före e.o. poster 1,5 1,0 Koncernbidrag t. Fastighets AB 1,8 1,4 Resultat e. koncernbidrag o skatt -0,4-0,7 Nettoinvesteringar, Mkr 5,8 3,7 Soliditet, % 14,9 15,4 Årsarbetare 14,6 12,4 Årets resultat Resultat efter finansiella poster uppgår till 1,5 Mkr. Målsättningen för 2011 var att uppnå ett resultat på 2,0 Mkr efter finansiella poster. Ett tjugotal vattenskador bidrog till ett lägre resultat än budget. Årets verksamhet Under hösten påbörjades anslutningen av bolagets fastigheter till bredband. Den beräknas vara klar i Säter till hösten 2012 och i Gustafs och Kyrkbyn till hösten 2013 I december antog styrelsen en relativt omfattande investeringsplan på totalt 40 Mkr för perioden Den nya allmännyttalagen inom Sabosfären kallad allvill-lagen trädde i kraft vid årsskiftet. Lagen ställer bl a uttryckliga krav på att verksamheten skall bedrivas med utgångspunkt från affärsmässiga principer med normala avkastningskrav och att hyressättningen för de kommunala bolagen inte längre är normerande för andra hyror. Uthyrningsgraden uppgick vid årets slut till 95,9%. Målet är att upprätthålla en uthyrningsgrad på minst 95%. Framtiden Under 2013 hoppas bolaget komma igång med bostadsbyggande i Storhaga. Inledningsvis kan det bli frågan om minst 8 10 nya bostäder. Det är inte uteslutet att det inom en snar framtid också finns behov av att bygga nya bostäder i Kyrkbyn, Stora Skedvi. För Säters del är förhoppningen att en ombyggnad av den omoderna lägenhetsreserven i kv Lutan kan genomföras inom 4 5 år. Säters kommuns Fastighets AB Bokslut Bokslut Omsättning, Mkr 3,5 3,8 Resultat före e.o. poster -1,0-1,1 Konc.bidrag fr. Säterbostäder 1,8 1,4 Resultat e. koncernbidrag 0,0 0,8 Nettoinvesteringar, Mkr 0,0 0,0 Soliditet, % 35,0 33,6 Årsarbetare - - Året resultat Resultatet efter finansiella poster uppgår till 1,0 Mkr. Av bolagets totala intäkter på 3,5 Mkr, utgörs 1,4 Mkr av intäkter från försäljning av fjärrvärme. Årets verksamhet Den omfattande renoveringen av pelletspannan vid Mora pc som påbörjades senhösten 2010 slutfördes under våren. Strax därefter konstaterades en läcka på huvudkulverten mellan panncentralen och fastigheterna på Stiftelsevägen. Ny kulvert kom på plats under hösten. Villorna i vår by har varit vakanta under hela året. Den nya detaljplanen för området antogs under året och sedan dess har villorna legat ute för försäljning. I skrivandes stund är villorna sålda. Framtiden Tanken är att fastighetsförvaltningen ska avvecklas och bolaget bara ska ägna sig åt produktion och leverans av fjärrvärme från panncentralerna i Mora och Storhaga. Fjärrvärme levereras i dag till Isoflex AB, Säterbostäders fastighetsbestånd i Mora och Storhaga samt kommunens förskola i Storhaga. Fastigheten på Kungsvägen 26, som står på ofri grund och omfattas av temporärt bygglov och hyrs i dag ut till kommunens socialförvaltning. I Myran 3 bedrivs förskola och verksamheten skall enligt gällande bygglov avvecklas under Fastigheten kan eventuellt användas som kontor för Säterbostäder. 5

9 ALLMÄN ÖVERSIKT Året som gick befolkningsutveckling mm Sveriges befolkning ökade med personer under 2011 till totalt Ökningen beror i första hand på många födda och hög inflyttning. Närmare föddes under 2011 och migrationsnettot var ca Största gruppen invandrare är återvändande svenska medborgare. Utflyttningsnivån i absoluta tal är tillsammans med år 1887 den högsta nivån någonsin. Drygt hälften av landets kommuner 148 st. hade en befolkningsökning under Störst procentuell ökning hade Sigtuna följt av Solna och Botkyrka. Störst procentuell minskning hade Ånge, Bräcke och Munkfors. Ett tydligt mönster framträder där framförallt storstadsområdena, Mälardalen och sydvästra Sverige ökar sin befolkning medan många kommuner i norra halvan av Sverige, Dalsland och Värmland, minskar sin befolkning. Av Sveriges närmare 9,5 miljoner invånare flyttade personer till annan kommun under Antalet inrikesflyttare är likartat mellan åren och det är främst yngre som flyttar t.ex i samband med studier. Ökad rörlighet beror både på arbetet och boendet, boendet tenderar till att bli allt viktigare för medborgarna. Prioritering av ett attraktivt boende med faktorer som trygghet, god livsmiljö och god service får bl.a. till följd att arbetspendlingen ökar. Flyttningen ställer också krav på kommunerna inte minst avseende värdskap, öppenhet och utveckling. I Dalarna minskade befolkningen med 482 personer att jämföras med föregående år där länet ökade med 593 personer. Ökning av länets befolkning skedde även 2009 och I länet ökade befolkningen i Borlänge, Falun, Rättvik, Säter och Vansbro. Störst ökning var i Falun med 80 personer. För Säters del beror ökningen på ett positivt flyttningsnetto, 654 personer flyttade hit och 630 flyttade ut. Samtidigt skedde någon form av justering så exakta talet blev 21. Beträffande födelsenettot var detta 0, 113 personer föddes och 113 personer dog. Störst minskning av länets kommuner var i Ludvika som minskade sin befolkning med 224 personer. Bostadsförsörjning Säterbostäder som till 100 % ägs av kommunen har ett bostadsbestånd om 1024 lägenheter och 55 lokaler. Uthyrningsläget för bostäder har förbättrats betydligt de senaste åren, i december hade bolaget 41 vakanta objekt vilket är 10 färre än för ett år sedan. Enligt årsredovisningen får den förbättringen tillskrivas förändringarna i Säter. I Gustafs är det fullt uthyrt och har så varit i princip över hela året. I Kyrkbyn har också uthyrningssituationen varit bra med nästan alla objekt uthyrda. Vidare kan nämnas att höstens hyresförhandlingar innebär att hyrorna för bostäder höjs med 3 % from årsskiftet 2011/2012. Bolaget har investerat 5,8 miljoner under 2011 varvid utbyggnad av bredband är den enskilt största investeringen. Avkastningen på totalt kapital uppgår till 3,2 %. Till dotterbolaget Säters kommuns fastighets AB lämnas koncernbidrag med 1,8 (1,4 mkr) årets resultat uppgår därmed till knappt -0,4 i jämförelse med förra året -0,7 mkr. Vid utgången av året uppgår uthyrningsgraden till 95,9 % och det egna kapitalet till 24 mkr. Målsättningen är att det egna kapitalet ska uppgå till minst 30 mkr. Bolaget beskriver i sin årsredovisning att i framtidsplanerna ingår bostadsbyggande i Storhaga, Gustafs med inledningsvis 8-10 nya bostäder. För Säters del är förhoppningen att ombyggnad av den omoderna lägenhetsreserven i kvarteret Lutan kan genomfyras inom 4-5 år. 6

10 Inom ramen för den parlamentariska arbetsgrupp som har arbetat i kommunen finns förslag på om- och tillbyggnad av Säterbostäders servicehus för att kommunenska kunna tillgodose behovet av särskilt boende för äldre. Under 2011 färdigställdes detaljplan för småhusbebyggelse på Skönviksområdet, beslut har fattats om att ta fram kostnadskalkyler för väg- och ledningsbyggnation inom området. Beträffande småhusbyggnationen är den på en fortsatt låg nivå i kommunen som helhet däremot finns planlagd mark för sådan bebyggelse. Enligt statistik från statistiska centralbyrån är produktionskostnaden för flerbostadshus 2010 i genomsnitt kronor/m2 för hela riket. För storstadsområden kronor och för övriga Sverige kronor. De svenska hushållens skulder till olika finansinstitut uppgick i slutet av 2011 till miljarder. Av detta utgör bostadslånen 80 %, en ökning från 68 % i december Bankerna har för sin del infört hårdare krav på utlåning till bostäder from oktober Med de nya reglerna är den maximala belåningsgraden 85 % av bostadens värde. Resten måste finansieras på annat håll eller med lån utan säkerhet. I Sverige uppgår bolånen till ca 60 % av BNP fram till för 10 år sedan var andelen relativt stabil på % av BNP. Jämfört med andra länder i studien har dock Sverige långt ifrån högst andel, i både Danmark och Nederländerna är bolåneskulderna över 100 % av BNP. Arbetsmarknad ekonomi Under fjärde kvartalet 2011 drogs även Sverige slutligen med i den internationella konjunkturnedgången som redan drabbat större delen av Europa. Den svenska ekonomin kunde då inte längre stå emot den vikande världskonjunkturen och tillväxten i Sverige dämpades markant. Ett samband har naturligtvis att tillväxten andra halvåret 2011 hos Sveriges större handelspartners har varit minskande exempelvis Tyskland som har stor betydelse för svenska exportindustrin. Trots detta finns en påtaglig optimism enligt alla bedömare om en ljusare framtid och BNP beräknas börja växa igen andra kvartalet. Arbetslösheten uppgick i januari 2012 till personer i åldern år vilket ger ett relativt arbetslöshetstal på 8 %. Bland ungdomar i åldern år har arbetslösa vilket ger en ungdomsarbetslöshet på 24,2 %. Osäkerheten i världsekonomin återspeglas också på Dalarnas arbetsmarknad. Många företag bedömer att efterfrågan på varor och tjänster inte ökar i lika hög omfattning som fram till halvårsskiftet 2011, tillverkningsindustrin drabbas framförallt av minskade orderingångar. Dalarna är Sveriges fjärde största turistlän och handeln hotellen och restaurangerna räknar med en god omsättning under kommande år. Sysselsättningen bedöms minska sammantaget marginellt i Dalarnas län till slutet av Förändringen är inte stor ca 400 färre sysselsatta beräknas ha arbete om ett år. Den ogynnsamma åldersfördelningen i Dalarna medför att arbetskraften dvs de som är sysselsatta plus de som söker jobb kommer att minska under året. Pensionsavgångarna blir fortsatt omfattande och arbetskraften beräknas minska med ca 300 personer. Dalarnas främsta problem är bristen på många kompetenser inom de flesta branscher, samtidigt som det finns ett stort antal arbetssökande med kompetenser som inte efterfrågas på dagens 7

11 arbetsmarknad. Arbetslöshetstiden är också långa för arbetssökande som finns i utsatta grupper. Under de senaste 20 åren har det anmälts minst 600 lediga platser till arbetsförmedlingen varje månad. För exempelvis byggbranschen där 85 % av företagen inte kan öka produktionen utan nyanställningar, samtidigt ligger byggbranschen högt i bristindex, de har framförallt svårt att hitta vissa nyckelkompetenser. I Dalarna uppger 31 % av företagen att de haft rekryteringsproblem, detta är ett högt värde som under de senaste åren endast matchats av läget hösten 2007, de högsta värdena finns inom bygg och offentliga tjänster. Dalarnas län har en mycket ogynnsam demografisk situation, den allra största befolkningsgruppen är i åldrarna år och kommer att lämna eller har redan lämnat arbetsmarknaden. För något år sedan var genomsnittsåldern för pensionsavgångarna i Dalarna 62,8 år. Det betyder att många går i pension i förtid, detta är alltså den ålder då endast hälften av de som varit sysselsatta fortfarande är i arbete. När företagare ersättningsrekryterar är önskemålet ofta sökande med utbildning och arbetslivserfarenhet, kort sagt en trettioårig yngre kopia av den som lämnar företaget. I Dalarna är denna åldersgrupp mycket liten endast nioåringarna och personer som fyllt 70 är färre. De stora ungdomskullarna som föddes kring 1990 har inte hunnit skaffa sig den utbildning och arbetslivserfarenhet som behövs vid ersättningsrekryteringen. Inom länet är skillnaden vad gäller arbetslöshetens struktur ganska liten beträffande Dalarnas fyra centra Falun, Borlänge, Mora, Ludvika och Avesta. Säters kommun med tillgång till Borlänges arbetsmarknad har den i särklass lägsta arbetslösheten. Orsa ligger i topp i den andra änden av skalan. Säter har länets lägsta arbetslöshet bland kvinnor, män, ungdomar och äldre dvs samtliga grupper. Arbetslösheten bland arbetssökande med minst gymnasieutbildning är också lägst i Säter och Gagnef. Oroande är att varannan ung arbetssökande har varit arbetslös eller i program med aktivitetsstöd mer än 100 dagar. Arbetsmarknadsutsikterna för 2012 bedöms som att arbetslösheten kommer att bli oförändrad eller öka svagt. Det ovan angivna är en bedömning i den prognos som arbetsförmedlingen i Dalarnas län har gjort beträffande arbetsmarknadsutsikter Christer Malmstedt Kommunchef 8

12 EKONOMISK ÖVERSIKT Avstämning av Kommunfullmäktiges mål. Finansiella mål Säters kommun har i budgetbeslutet i Kommunfullmäktige fastställt finansiella mål för resultat, och ett tak för investeringar. Resultatmål: Säters kommun har som långsiktigt resultatmål att värdesäkra sitt eget kapital. Detta innebär vid en inflationsnivå enligt Riksbankens mål på 2 % ett resultat på 6 7 mkr. För den aktuella planperioden bedöms detta mål inte möjligt att uppnå. Intäktsläget med lägre intäkter 2011 än 2010 kräver antingen kraftiga kostnadsneddragningar eller en anpassning av kommunens resultatmål. De försämrade intäkterna är i sig inte skäl att åberopa som synnerliga vid en prövning av balanskravet. Kommunens har dock en stark finansiell ställning, dels genom positiva resultat sedan 2002 och dels genom att ha särskilda medel avsatta för kommande pensionsutbetalningar. Kommunen har en soliditet som även inkluderat den del av pensionsåtagandet som inte ingår i balanskravet överstiger 20%. Kommunen kan därför under en begränsad tid sänka sina resultatmål utan att detta riskerar möjligheten att klara sina åtaganden i ett längre tidsperspektiv. För att tillskapa en central reserv budgeterar kommunen för en återbetalning med 1,5 mkr från Säterbostäder under Innan den centrala reserven tas i anspråk skall kommunen tillsammans med Säterbostäder göra en bedömning av möjligheten att genomföra återbetalningen. Genom att tillskjuta medel från kommunens pensionsförvaltning kan kommunen underbalansera sin budget enligt nedan: Resultat Tillskott pensionsmedel Avkastning pensionsmedel Balanskravsresultat Pr Högre skatteintäkter och lägre verksamhetskostnader än planerat har fört med sig att ett positivt resultat klarats utan tillskott från pensionsmedel. Resultat exklusive avkastning från pensionsmedel uppgår till + 10,1 mkr. Målet uppnås. Skuldsättning I budget för 2011 har ingen amortering planerats. Kommunens goda likviditet möjliggjorde en amortering av på 10 mkr i maj månad. Utgående låneskuld 2011 är därför 30 mkr. Under den kommande planperioden är behovet av investeringar stort och ytterligare amortering av låneskulden är därför inte möjlig. Investeringstak Säters kommuns investeringar skall för att undvika negativ påverkan på kommunens likviditet, inte vara högre än beräknade avskrivningar för resp. år. Detta innebär en högsta nivå på mkr/år Med de låga resultatmål som kommunen satt upp för planperioden krävs fortsatta begränsningar i kommunens investeringar, även om amorteringar på kommunens lån skjuts på framtiden. Årets beslutade investeringsbudget låg på 24,2 mkr. Till detta kommer från 2010 överförda investeringsmedel med 3,5 mkr. Den totala planerade investeringsvolymen för 2010 uppgick därför till 27,7 mkr. Utfallet blev lägre, 20,6 mkr. Målet för 2011 uppnås. Av budgeterade investeringsmedel 2011 kommer 4,2 mkr, avseende påbörjade med ej färdigställda investe- 9

13 ringsobjekt, att överföras till Investeringsvolymen för 2012 uppgår med överförda medel till 38,9 mkr. Mål för verksamheten Kommunfullmäktige antog 2008 en vision, samt fyra målområden som kommunen under mandatperioden skall verka inom för att förverkliga visionen. Utifrån dessa har nämnder och KS förvaltningar fått lämna förslag till utvärderingsbara mål, som Kommunfullmäktige fastställde Målen utvärderas i samband med delårsrapport och årsredovisning. Måluppfyllelsen redovisas nedan utifrån varje målområde. Av totalt 26 ställda mål uppnås mål uppnås ej och 2 mål har inte utvärderats. För en mer detaljerad redovisning hänvisas till respektive nämnds eller KS förvaltnings bokslutskommentar. Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer 4 mål Socialnämnden IFO: Personer i behov av försörjningsstöd skall inom 6 månader ha en egen försörjning genom arbete eller studier. Målet uppnås ej. KS Kommunkansli: Säter är en stor utpendlarkommun och inget tyder på att den tendensen kommer att minska, snarare tvärt om. Mål för 2011 är en kollektivtrafik som är anpassas efter det behov som finns, att arbetet med resecentrum och genomfarten blir skarpt läge och ett ökat samarbete med övriga kommuner som ska leda till att lättare och snabbare kunna förflytta sig regionalt. Målet uppnås ej. KS Näringslivsenhet: Antal företagsbesök för kommunledningen: 25. Målet uppnås. KS Näringslivsenhet: Antal övriga företagsaktiviteter: 20. Målet uppnås ej. Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor 12 mål Miljö- och Byggnämnden: Där tillräcklig efterfrågan finns och där tekniska/ekonomiska möjligheter finns skall Säters kommun kunna tillhandahålla byggklara tomter inom ett år. Målet uppnås. Kulturnämnden: Gott utnyttjande av bibliotekets och kulturens resurser. Målet uppnås. Kulturnämnden: God service till medborgarna. Målet har inte utvärderats. Barn- och utbildningsnämnden: Barn och elever känner sig trygga och trivs i förskolan/skolan. Målet uppnås. Barn- och utbildningsnämnden: Föräldrar, barn och elever känner sig delaktiga och har inflytande i verksamheten. Målet uppnås. Socialnämnden IFO: Noll placeringar i HVB familjehem utanför det egna hemmet. Målet uppnås ej. KS Gatukontor: Minst m2 asfaltyta skall årligen omasfalteras. Målet uppnås. KS Gatukontor: Minst två lekplatser skall årligen upprustas till godkänd standard. Målet uppnås ej. KS Kostenhet: Målet är att höja skolelevernas nöjdhet från föregående mätning och få alla elever att välja maten i matsalen. Vi vill också bibehålla och om möjligt höja äldreomsorgens goda resultat från mätningen Målet uppnås. KS Städenhet: Kostnaden för städning av kommunens lokaler skall mätt som kostnad/timma ligga i nivå med omgivande kommuner. Målet uppnås. KS Städenhet: Städenhetens kunder skall vara nöjda med utfört arbete, nöjdheten skall öka jämfört med föregående års undersökning. Målet har inte utvärderats. KS VA/Renhållningsenhet: Antal vattenprover med någon bakteriell anmärkning ska understiga 5 stycken. Målet uppnås. Förstärka den positiva bilden av Säter 7 mål Barn- och utbildningsnämnden: Meritvärdet ökar jämfört med Målet uppnås. Barn- och utbildningsnämnden: Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor minskar. Målet uppnås ej. Socialnämnden IFO: En familjecentral inrättas under Målet uppnås ej. Socialnämnden ÄHO: Nöjd-Kundindex (NKI) i ordinärt boende skall vara 90 % Målet uppnås ej. Socialnämnden ÄHO: Nöjd-Kundindex (NKI) i särskilt boende skall vara 90 % Målet uppnås ej. KS IT/Inköpsenhet: Verksamhetskritiska system skall ha en tillgänglighet på minst 99,7% av ordinarie arbetstid. Målet uppnås ej. KS IT/Inköpsenhet: Inkommande telefonsamtal till kommunens växel skall besvaras inom fem (5) signaler. Målet uppnås ej. 10

14 Ekologisk hållbar utveckling 3 mål Barn- och utbildningsnämnden: All verksamhet genomsyras av ett arbete för en hållbar utveckling. Målet uppnås. KS Fastighetskontor: Kommunens fastigheter skall reducera sin mediaförbrukning (uppvärmning, el och va) med drygt 1,5 % per år under perioden Målet uppnås ej. KS Kostenhet: Öka andelen ekologiskt producerade livsmedel till 25 %. Målet uppnås ej. Årets resultat jämfört med föregående år Resultatet uppvisar en ökning av det egna kapitalet med 14,3 Mkr vilket är tionde året i rad med positivt resultat. Kommunen står därmed på en stabil ekonomisk grund, och har samtidigt inga tidigare negativa resultat att återställa. Av resultatet utgör 4,2 mkr avkastning på pensionsförvaltning som läggs till detta sparande för framtida pensionskostnader. VA-verksamhetens andel av resultatet är 1,1 mkr. Budgeterat resultat för 2012 är + 0,8 Mkr, exklusive avkastning och planerat uttag från Pensionsförvaltning. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader är i stort sett oförändrade sedan Detta år gjordes en större nedskrivning av bokförda värden, 9 mkr görs inga ytterligare nedskrivningar och räknas 2010 års nedskrivning bort, ökar nettokostnaderna med 8,9 mkr eller 1,8 %. Kommunens avskrivningar minskade från 17,3 mkr 2010, till 16,9 mkr Detta var en följd av de nedskrivningar som gjordes i bokslut 2010, samt att investeringsvolymen var låg Tusentals kronor Budget Verksamhetens nettokostnad Ökning från föregående år Procent 0, ,8% 2,6% 5,7% 3,9% 0,1% 3,0% 0,0% 3,4% Varav nedskrivning bokförda värden Ökning exkl nedskrivna värden Procent 0, ,9% 3,4% 5,9% 1,1% 1,8% 3,4% Avskrivningar Förändring från föregående år Procent -0, ,4% -4,4% -0,5% 2,3% 3,6% 3,0% -2,2% 0,6% I budget för 2012 är verksamhetens nettokostnad budgeterad till en ökning på 17,2 Mkr eller 3,4 %. Avskrivningarna är budgeterade till 17 mkr. Skatter, generella statsbidrag och utjämning Kommunens skatte- och statsbidragsintäkter är i stort sett oförändrade sedan I 2010 års intäkter ingick ett tillfälligt konjunkturstöd med 10,6 mkr. Kommunens egna skatteintäkter ökar i snabbare takt än rikets och en större andel av kommunens intäkter kommer från de egna skattebetalarna, medan inkomstutjämningsbidraget minskar. Kommunen har en demografisk förändring som innebär en ökande avgift i kostnadsutjämningssystemet. I budget för 2012 budgeterar kommunen för ökade skatte- och statsbidragsintäkter med 5,3 mkr. Kommunens avgift till kostnadsutjämningssystemet ökar med drygt 2,5 mkr, och bidraget från LSSutjämningen minskar med 2,2 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften beräknas öka med 2,4 mkr beroende på höjda taxeringsvärden i 2012 års taxering. 11

15 Finansiella intäkter och kostnader Kommunens finansiella intäkter exklusive pensionsförvaltningen är 0,6 mkr högre än De finansiella kostnaderna är också 0,6 mkr högre än Orsaken är i huvudsak densamma för både intäkter och kostnader. Räntenivåerna steg under första halvåret för att sedan plana ut. Kommunen har en god likviditet, som dels ger högre intäktsräntor och dels har möjliggjort en amortering av kommunens lån med 10 mkr. Från Säterbostäder och Säters kommuns Fastighets AB erhålls en borgensavgift om 0,2 mkr. På avsättningen till pensioner ökar kostnaden med 0,2 mkr på grund av sänkt diskonteringsränta. I budget för 2012 ligger finansnettot på + 0,7 mkr. Intäktsräntorna beräknas minska framför allt på grund av en hög investeringsnivå vilket tär på kommunens likviditet. Låneräntorna är budgeterade till 3 %. Kommunens pensionsförvaltning ökade sitt bokförda värde med 4,2 Mkr, vilket innebär en nettoavkastning på 3,3 % I budget för 2012 är avkastningen budgeterad till 3,5 % eller 4,5 Mkr. Nettokostnaden och intäkterna Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag visar hur stor del av skatte- och statsbidragsintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. För 2011 visar det sig att 98,2 % av skatte- och statsbidragsintäkterna går åt för att finansiera den löpande verksamheten. Tidigare år har nettokostnadernas andel uppgått till följande procenttal (i parentes anges andelen exkl. nedskrivning av bokförda värden.): ,4(98,5)% 99 (97,8 %) 98,6(97,6 %) 99,4% 97,8% 98,3(96,5%) 98,2% Verksamhetens nettokostnad bör för en långsiktigt hållbar utveckling helst vara högst 98 % av skatte- och statsbidragsintäkterna varför de senaste årens resultat måste anses vara ett trendbrott och att ekonomin är på väg åt rätt håll. I budget för 2012 uppgår nettokostnadens andel av skatter och bidrag till 101,1 %, vilket beror på att kommunen tillför medel från pensionsförvaltningen. Investeringarna Nettoinvesteringarna framgår dels av den särskilda investeringsredovisningen och dels av resp. nämnds och förvaltnings särskilda kommentarer utfördes investeringar för 20,6 Mkr ,8 mkr 19,8 mkr 19,6 mkr 33,1 mkr 14,8 mkr 13,5 mkr 20,6 mkr Bland investeringsobjekten som utförts under 2011 kan nämnas distriktssköterskemottagningen i Storhaga som byggts om till förskola, och ombyggnad av gator i kombination med ledningsrenovering i VA-nätet på Bergslagsgatan och Nya Sjukhusvägen. Investeringsnivån för 2012 är inkl i tilläggsbudget överförda investeringar från ,9 Mkr. Budgetavvikelser I budget för 2011 räknades med en minskning av det egna kapitalet med 4,5 Mkr, exkl. avkastning från kommunens pensionsförvaltning. Utfallet blev 14,6 Mkr högre. Verksamheterna enligt driftsredovisningen I driftsredovisningen redovisas nämnders och verksamheters kostnader och intäkter mot budget. Skillnaden mot verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen beror på justering av interna poster som internräntor, förändring av semesterlöneskuld och differens mellan verkliga och kalkylerade PO-påslag. Justeringarna framgår av not 2. 12

16 2011 är differensen mellan kalkylerade PO-påslag och inbetalda avgifter mycket stor. För de statliga avgifterna innebär de sänkta avgifterna för anställda under 26 och över 65 år ett överskott på 3,6 mkr. Beslutet i AFA:s styrelse i november innebar att försäkringsavgiften för AGS-KL och avgiftsbefrielseförsäkring sänktes från 0,52 % till 0 vilket ger ett överskott på 1,3 mkr. Skillnaden mellan kalkylerade avtalspensioner och utfall blev 1,2 mkr. Budgeterad central reserv har inte förbrukats och påverkar därför resultatet positivt Totalt redovisar verksamheterna en lägre kostnad än budgeterat med 6 mkr. Nämnders och förvaltningars resultat jämfört med budget framgår av den särskilda driftsredovisningen. Den största positiva avvikelsen mot budget redovisar Socialnämndens äldre- och handikappomsorg med ett överskott på 2,2 Mkr, KS Personalkontor med 1,5 mkr, KS IT/Inköpsenhet med 1,1 mkr och KS Kommunkansli med 1 mkr. Den största negativa avvikelsen redovisar KS Fastighetskontor med 0,9 mkr, och utbetalda pensioner med 0,3 mkr. Orsakerna till budgetavvikelserna redovisas i nämndernas/förvaltningarnas bokslutskommentarer Skatter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkterna blev 7,8 Mkr högre än budgeterat, medan generella statsbidrag och utjämning blev 0,3 mkr lägre. Orsaken till budgetavvikelsen är att prognoserna för skatteunderlagets utveckling skrivits upp successivt. Vid tidpunkten för budgetbeslutet bedömdes skatteunderlaget öka med 1,5 % Den prognos som används vid bokslutet innebär en ökning med 2,9 %. Finansnettot och pensionsförvaltningen Finansnettot exklusive kapitalförvaltningen blev 0,3 Mkr bättre än budgeterat, främst beroende på högre intäktsränta på bankmedel och borgensavgift från Säterbostäder. Pensionsförvaltningens avkastning hade budgeterats till 4,3 mkr eller 3,5 %. Nettoavkastningen blev 4,2 mkr eller 3,3 %. Kommunallagens balanskrav Enligt kommunallagens 8 kap. 4 skall budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från tredje stycket får göras om det finns synnerliga skäl. I 5 a sägs också att om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Fullmäktige skall anta en åtgärdsplan för hur återställandet skall ske. Beslut om reglering skall fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa resultatet uppkom. 5 b anges att fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras om det har uppkommit till följd av ett beslut med stöd av 8 kap. 4 fjärde stycket, om orealiserade förluster i värdepapper uppstått, eller om det finns andra synnerliga skäl. Säters kommun har inga tidigare underskott att återställa. För 2011 redovisar resultaträkningen ett positivt resultat på 14,1 Mkr. Om pensionsförvaltningens avkastning på 4,2 mkr räknas bort blir resultatet för 2011, i en avstämning mot balanskravet, justerat ned till +9,9 Mkr. Se not 8. Redovisnings- och resultatpåverkande särskilda åtgärder Särskild redovisning för kommunens VA-verksamhet Under 2006 har riksdagen antagit en lag om allmänna vattentjänster (prop. 2005/06:78). Lagen gäller oberoende av om man valt att organisera verksamheten som en kommunal förvaltning eller om man organiserat den som ett företag. Lagstiftningen ställer bl. a krav på att VA-verksamheten fr.o.m. redovisningsåret 2007 ska särredovisas från annan verksamhet. Huvudsyftet är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tiden. En resultat- och balansräkning med notförteckning för kommunens VAverksamhet finns redovisad direkt efter kommunens nyckeltal. 13

17 Anslutningsavgifterna periodiseras fr.o.m i enlighet med god redovisningssed, med anledning av att anslutningsavgifter är ersättning för framtida tjänster (vattenleveranser). Kommunen har således en långfristig skuld till abonnenten. Varje år beräknas nästa års nedskrivning av denna skuld vilket förs över till kortfristig skuld. Att reducera anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar strider mot RR 11. Detta ökar även jämförbarheten mellan åren. I kommunens balansräkning är kvarstående avgifter upptagna som en långfristig skuld, med 2,1 mkr, se not 25. VA-verksamhetens negativa resultat redovisas som en del av förändringen i egna kapital i not 8. I not 23 redovisas VA-verksamhetens del av kommunens egna kapital. Pensionsförvaltning och pensionsförpliktelser Pensionsförvaltning För att avlasta framtida pensionsutbetalningar avsatte kommunen 70 Mkr av intäkterna från försäljningen av energiverket 1997/1998 för extern kapitalförvaltning. Efter upphandling uppdrogs åt två externa kapitalförvaltare att förvalta denna summa. Fram till 2006 förvaltningen sköttes av Carlsson Investment AB och Alfred Berg AB. Enl. kommunens tidigare placeringsreglemente fick högst 40 % placeras i aktier och lägst 60 % i räntebärande papper. Kommunfullmäktige beslutade i november 2005 om ny inriktning på placeringen av kommunens pensionsförvaltning. Ett nytt placeringsreglemente med inriktning på placering i enbart räntebärande värdepapper antogs Den nya placeringsinriktningen innebär ett mindre risktagande, men samtidigt en lägre möjlig avkastning. Vid omplacering enligt nytt reglemente i början av februari 2006 gjordes en reavinst på 11,5 mkr. Kapitalet är sedan dess placerat i obligationer utgivna av Svenska staten och svenska bostadsfinansieringsinstitut. Under 2011 har värdeutvecklingen i kommunens pensionsförvaltning sett ut på följande sätt: Pensionsförvaltning Ingående balans Kupongutdelning Ränta Swedbank 39 Realisationsvinst 0 Realisationsförlust -132 Återföring av tidigare nedskrivna värden 339 Nedskrivning av bokförda värden -312 Utgående balans Avkastning netto D:o procent 3,3% Nettoavkastningen blev kkr vilket motsvarar 3,3 %, och skall jämföras med budgeterade kkr eller 3,5 %. Det bokförda värdet på pensionsförvaltningen var ,8 mkr (128,5 mkr). Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 143,2 mkr (131,1 mkr). Vid den balansvärdering som har gjorts per har det bokförda värdet jämförts med marknadsvärdet på varje värdepapper, post för post. Därför avviker det totala marknadsvärdet från bokfört värde. I budget och plan för är avkastningen på pensionsförvaltningen budgeterad till 3,5 %. Samtidigt har kommunen beslutat att fonderade medel skall börja användas för att delfinansiera kommunens kostnader för utbetalda pensioner. I den plan för användandet av pensionsförvaltningen maximeras finansieringen av utbetalda pensioner till 7,1 mkr. Överskjutande kostnad finansieras av pensionsförvaltningens medel. För 2011 budgeterades för ett uttag på kkr. Uttaget har dock inte behövt verkställas. Av beräknat uttag 2011 har 2,9 mkr omdisponerats till Pensionsförvaltningen börjar tas i anspråk 2012 då 3,1 mkr används används 6,1 mkr, ett extra tillskott som tillskapats genom omfördelning från återgår kommunen till ursprungsplanen med 14

18 ett tillskott på 3,7 mkr. Kommunens kostnader för utbetalda pensioner når sin kulmen runt 2028 då kostnaden uppgår till 18 mkr. Kommunens plan för användande av sina pensionsmedel innebär att den kostnad som överstiger 7,1 mkr/år betalas ur pensionsförvaltningen. Schematiskt kan kommunens finansiella planering för pensionsförvaltningen beskrivas så här i tusentals kronor, kkr: Inbetalning Utbetalning Saldo Bu Pl Pl Med inbetalning avses ingående kapital och årlig nettoavkastning. Med utbetalning avses det tillskott som används för att delfinansiera kommunens utbetalningar av pensioner. In- och utbetalningar regleras vid avstämning mot balanskravet. Inbetalning (sparande) dras från resultatet och utbetalning (uttag) läggs till resultatet. Pensionsförpliktelser Kommunen har år 2000 antagit en pensionsstrategi som bl.a. innebär att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen fr.o.m kommer att utbetalas till de anställda. På detta sätt byggs ingen ny skuld upp. Avsättningar för pensioner i balansräkningen uppgår vid årsskiftet till 5,3 Mkr inkl. löneskatt. Denna avsättning avser dels personer födda före 1938, för vilka övergångsregler gäller, dels beräknade ålderspensioner till förtroendevalda. Avsättningen ökar med c:a 3 mkr. Orsaken till detta är framför allt att förpliktelsen för pensioner till förtroendevalda inte tidigare har beräknats. Kommunen har inte själv haft möjlighet att beräkna effekten och det är först till den här årsredovisningen som KPA har erbjudit tjänsten att beräkna. Effekten av flera tidigare års intjänad pensionsrätt påverkar därför resultatet för Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 skall enligt Kommunala Redovisningslagen (KRL) redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Dessa uppgår enl. KPA:s prognos till 245,7 mkr inkl. löneskatt. KPA:s prognos har en aktualiseringsgrad på 94 %. Detta betyder att prognosen vilar på 94 % faktiskt intjänade pensioner, vilket ger en relativt hög tillförlitlighet i prognosen. De totala pensionsförpliktelserna uppgår till 251 mkr vilket kan jämföras med det bokförda värdet på pensionsförvaltningen som uppgår till 132,8 mkr. Detta täcker således drygt hälften (53 %) av pensionsförpliktelserna. Resten, 118,2 mkr har därmed återlånats till verksamheten och måste vid kommande pensionsutbetalningar stjäla utrymme från framtida verksamhet. 15

19 Alla pensionsförpliktelser för anställda är värderade med tillämpning av RIPS 07. Effekten av den sänkta diskonteringsräntan 2011 utgör inklusive löneskatt 220 kkr för avsättningen och 17,5 mkr för ansvarsförbindelsen. Pensionsförsäkring För två delar i avtalspension intjänad efter 1998 har kommunen tecknat försäkringar hos KPA. Det är dels den förmånsbestämda pensionen på inkomster överstigande 7,5 inkomstbasbelopp (FÅP, enl. tidigare avtal Kompletterande ålderspension KÅP), dels pension till efterlevande maka och barn. De åtaganden försäkringen avser att trygga värderas av KPA till 7,6 mkr. Försäkringens överskottsfond uppgår till 0 kkr. Kommunen har tidigare fört diskussioner med KPA om en försäkringslösning på den intjänade pensionsrätten (IPR) för tid före Kommunen har dock beslutat att behålla kapitalet i egen förvaltning och inte göra en inlösen via försäkringsbolag. Lån Kommunens låneskuld uppgår vid utgången av år 2011 till 30 Mkr. I samband med omsättning av ett lån gjordes en amortering på 10 mkr. Ingen amortering är beslutad för Kommunen har den kommande treårsperioden en ambitiös investeringsplan och likviditeten behövs för detta ändamål. Kommunen kommer i slutet av planperioden, 2014, att behöva låna upp c:a 15 mkr. Detta kommer att göras via den till kommunens koncernkonto kopplade checkkrediten. Borgensåtaganden och riskbedömning Kommunen har under 2011 inte behövt infria några borgensåtaganden. Risken att behöva infria några åtaganden under 2012 bedöms som mycket liten. Vid årsskiftet 2011 hade kommunen följande åtaganden: Totalt 118,8 mkr. (2011: 119,2 mkr) Kommunala bolag 97,3 mkr (2009: 97,8 mkr) Den största posten i kommunens borgensåtagande, 87,5 mkr (87,6 mkr), avser borgen för det helägda bostadsföretaget Säterbostäder AB. För det via Säterbostäder likaledes helägda Säters Kommuns Fastighets AB har kommunen ett borgensåtagande på 2,4 Mkr (2,4 mkr). Som helägare kan kommunen styra det ekonomiska utfallet och riskerna för att bolagen inte kan fullfölja sina låneåtaganden. Kommunen har under tidigare år tillskjutit ägartillskott. Säterbostäder uppvisar för 2011 ett resultat på - 0,4 mkr. I resultatet ingår ett koncernbidrag till Fastighetsbolaget om 1,8 mkr. Uthyrningsgraden har under 2010 ökat något från 94,8 % till 95,9 %. Sett under en längre tidsperiod är den ekonomiska utvecklingen i bolaget god, och det bedöms inte finnas någon omedelbar risk att kommunen behöver infria sina borgensåtaganden. Kommunen borgar även i sin helhet för den med bolagen gemensamma koncernkontokrediten om max. 55 Mkr. Av krediten nyttjades vid årsskiftet 13,7 mkr (13,5 mkr) av Säters Kommuns Fastighets AB. AB Dalatrafik, som handhar kollektivtrafiken i länet, ägs gemensamt av länets kommuner och Dalarnas Landsting. Bolaget är även delägare i Transitio AB som driver Tåg i Bergslagen. För båda bolagens skulder har kommunerna och landstinget tecknat en underborgen. Kommunen har totalt ett borgensåtagande på c:a 7,4 mkr (7,8 mkr). Det finns ett starkt intresse från såväl kommuner som landsting att bolagen och deras verksamhet sköts på ett bra sätt. Sammantaget får risken för att kommunen behöver infria sina borgensåtaganden i de kommunala bolag den är engagerad i, bedömas som liten. Bostadslån egna hem 1,3 mkr,( 2010: 1,4 mkr) Kommunens åtagande avser 40 % av lånesumman för vissa lån på egnahem. Systemet för lån till egnahem har lagts om, och det tillkommer inga nya åtaganden. I takt med att det gamla systemet fasas ut minskar lånebeloppen och därmed kommunens borgensåtagande. Kommunen har historiskt behövt infria sina 16

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Årsredovisning. 2010 Fastställd av Kommunfullmäktige 2011-04-28. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret

Årsredovisning. 2010 Fastställd av Kommunfullmäktige 2011-04-28. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret Årsredovisning 2010 Fastställd av Kommunfullmäktige 2011-04-28 SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens organisation 2 Gemensam förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-04-25. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret

Årsredovisning. Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-04-25. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret Årsredovisning 2012 Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-04-25 SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens organisation 2 Gemensam förvaltningsberättelse

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Årsredovisning. 2009 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-04-29. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret 1

Årsredovisning. 2009 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-04-29. SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret 1 Årsredovisning 2009 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-04-29 SÄTERS KOMMUN Ekonomikontoret 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunalrådet har ordet. 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens organisation 2 Gemensam förvaltningsberättelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av bokslut och årsredovisning per Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Säters Kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2010 Revisionsrapport. KPMG AB 14 oktober 2010 Antal sidor: 11

Säters Kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2010 Revisionsrapport. KPMG AB 14 oktober 2010 Antal sidor: 11 Säters Kommun Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2010 KPMG AB 14 oktober 2010 Antal sidor: 11 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck

Revisionsrapport. Delårsrapport Söderhamns kommun. Oktober Robert Heed Hanna Franck Revisionsrapport Oktober 2010 Robert Heed Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Inledning...1 2.1 Bakgrund...1 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...2

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Stina Björnram Anna Gröndahl mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012. HÄRJEDALENS KOMMUN 17 maj 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Ekonomirapport 2014 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-02-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning Ludvika kommun Utbildningscentrum LudvikaHem AB 100 % Energi 28,6 % Kraft AB 42 % GGAB 100 % Elförsäljning Elnät Sammanställd redovisning Allmänt En betydande andel av den kommunala verksamheten bedrivs

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter februari månad

Ekonomirapport 2014 efter februari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-03-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter februari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda

Läs mer

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11. Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 1 juni 2010 Antal sidor: 5

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 1 juni 2010 Antal sidor: 5 Översiktlig granskning av delårsrapport per -04-30 KPMG AB 1 juni Antal sidor: 5 2009 KPMG AB, the Swedish member firm of KPMG International, a 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2011-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2011 Håkan Olsson Henrik Bergh Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Uppdraget... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2005 KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Revisionsmål 2 5. Granskningens omfattning 2

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Årsredovisning. Fastställd av Kommunfullmäktige 2009-05-28. SÄTERS KOMMUN 1 Ekonomikontoret

Årsredovisning. Fastställd av Kommunfullmäktige 2009-05-28. SÄTERS KOMMUN 1 Ekonomikontoret Årsredovisning 2008 Fastställd av Kommunfullmäktige 2009-05-28 SÄTERS KOMMUN 1 Ekonomikontoret INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunalrådet har ordet 2 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernen 3 Sammanställd redovisning

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer