Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Kommunstyrelsen

Transkript

1 1(79) Plats och tid Rinmansalen, stadshuset, klockan 15:25-16:30 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Jimmy Jansson (S), ordförande Lars Andersson (S) ersätter Sarita Hotti (S) Mikael Edlund (S) Mona Kanaan (S) Magnus Arreflod (MP) ersätter Marie Svensson (S) Magnus Johansson (MP) Ingrid Sermeno Escobar (MP) Joel Hamberg (V) Jari Puustinen (M) Annelie Klavins Nyström (M) ersätter Nils Brown (M) Niklas Frykman (FP) Arne Jonsson (C) Lotta Jonsson (KD) Kim Fredriksson (SD) Maria Forsberg (V) Ulf Ståhl (M) Maria Buco (FP) Utses att justera Justeringens plats och tid Magnus Johansson (MP) Måndagen den 2 juni 2014, kommunstyrelsens kansli, stadshuset Paragrafer Underskrifter... Sekreterare Marie Johansson-Saati Ordförande Justerande... Jimmy Jansson... Magnus Johansson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Anslaget sätts upp Anslaget tas ner Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelsens kansli, stadshuset Underskrift...

2 2(79) Övriga närvarande Pär Eriksson, kommundirektör Jan Rundgren, biträdande kommundirektör, Tommy Malm, ekonomidirektör Tryggve Lundh, utvecklingsdirektör Kristina Birath, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör Ingrid Sköldmo, förvaltningschef Gudrun Nyqvist, koordinator Ann-Sofi Salomon, finanschef Gustaf Stipek, praoelev, Stålforsskolan Malai Bierfeldt, kommunsekreterare

3 3(79) 167 Val till kommunala uppdrag KSKF/2014:1 Beslut Nedanstående avsägelser godkänns: Joel Hambergs (V) avsägelse som ledamot tillika ordförande i styrgrupp för folkhälsa, ledamot i juryn för demokratipriset, ledamot tillika ordförande i jämställdhetsutskottet, ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott, ledamot i kommunstyrelsens mark- och exploateringsutskott samt ledamot i kommunstyrelsens personalutskott att gälla från och med den 1 juli Maria Forsbergs (V) avsägelse som ledamot i natur- och vattenvårdsberedningen, ledamot tillika vice ordförande i rådet för funktionshindersfrågor, ordförande i kommunala invandrarrådet (kvarstår som ledamot), ledamot i kommunala pensionärsrådet samt ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott att gälla från och med den 1 juli Marcus Helgestrands (V) avsägelse som ledamot i kommunala invandrarrådet att gälla från och med den 1 juli Till nedanstående uppdrag väljs: Juryn för demokratipriset, till och med den 31 december 2014 Ledamot Maria Chergui (V) efter Joel Hamberg (V) Jämställdhetsutskottet, till och med den 31 december 2014 Ledamot tillika ordförande Maria Chergui (V) efter Joel Hamberg (V) Kommunala invandrarrådet, till och med den 31 december 2014 Ordförande Joel Hamberg (V) efter Maria Forsberg (V)

4 4(79) Ledamot Maria Forsberg (V) efter Marcus Helgestrand (V) Kommunala pensionärsrådet, till och med den 31 december 2014 Ledamot Joel Hamberg (V) efter Maria Forsberg (V) Kommunstyrelsens arbetsutskott, till och med den 31 december 2014 Ledamot Ersättare Maria Chergui (V) efter Joel Hamberg (V) Joel Hamberg (V) efter Maria Forsberg (V) Kommunstyrelsens mark- och exploateringsutskott, till och med den 31 december 2014 Ledamot Maria Chergui (V) efter Joel Hamberg (V) Kommunstyrelsens personalutskott, till och med den 31 december 2014 Ledamot Maria Chergui (V) efter Joel Hamberg (V) Natur- och vattenvårdsberedning, till och med den 31 december 2014 Ledamot Joel Hamberg (V) efter Maria Forsberg (V) Rådet för funktionshindersfrågor, till och med den 31 december 2014 Ledamot tillika vice ordförande Joel Hamberg (V) efter Maria Forsberg (V) Styrgrupp för folkhälsa, till och med den 31 december 2014 Ledamot tillika ordförande Maria Chergui (V) efter Joel Hamberg (V)

5 5(79) Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har den 27 maj 2014 inkommit med en skrivelse i ärendet. Av skrivelsen framgår att Joel Hamberg (V) har i skrivelse daterad den 27 maj 2014 avsagt sig uppdragen som ledamot tillika ordförande i styrgrupp för folkhälsa, ledamot i juryn för demokratipriset, ledamot tillika ordförande i Jämställdhetsutskottet, ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott, ledamot i kommunstyrelsens mark- och exploateringsutskott samt ledamot i kommunstyrelsens personalutskott att gälla från och med den 1 juli Maria Forsberg (V) har i skrivelse daterad den 27 maj 2014 avsagt sig uppdragen som ledamot i natur- och vattenvårdsberedningen, ledamot tillika vice ordförande i rådet för funktionshindersfrågor, ledamot tillika ordförande i kommunala invandrarrådet (kvarstår som ledamot), ledamot i kommunala pensionärsrådet samt ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott att gälla från och med den 1 juli Marcus Helgestrand (V) har i skrivelse daterad den 27 maj 2014 avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunala invandrarrådet att gälla från och med den 1 juli Beslutet skickas till: De entledigade, för kännedom De valda, för kännedom Berörda organ, för kännedom Löneservice, för åtgärd Förtroendemannaregistret, för åtgärd Lex support, för åtgärd

6 6(79) 168 Årsplan 2015 Beslut KSKF/2014:231 Förslag till kommunfullmäktige 1. Årsplan 2015 antas enligt Socialdemokraternas, Miljöpartiet de grönas och Vänsterpartiets förslag. 2. För 2015 fastslås resultatmålet 2,5 procent av skatteintäkterna och det generella statsbidraget. Prognostiserat genomsnittligt resultat för uppgår till 2,8 procent, vilket överskrider resultatmålet om 2,5 procent 3. Den kommunala skattesatsen är oförändrad och fastställs till 22,13 för Nämndernas budgetramar fastställs i enlighet med Socialdemokraterna, Miljöpartiet de grönas och Vänsterpartiets förslag till årsplan för år Övriga ramökningar som nämnderna begärt under budgetarbetet avslås. 5. Budgeten för investeringar i fasta anläggningar fastställs till 390 miljoner kronor för år 2015 och 509 miljoner kronor för Varje nämnd ska själv täcka sina driftkostnader till följd av investeringar. 7. Högst 200 miljoner kronor med högst 25 års amorteringstid får upplånas för att täcka beräknat finansieringsbehov. 8. En beloppsram för tillfälliga lån (limit för koncernkontokredit och upplåning som har kortare löptid än ett år) föreslås till 500 miljoner kronor för Nämnder och bolag får i uppdrag att redovisa sina planerade åtaganden i sina verksamhetsplaner utifrån kommunfullmäktiges beslutade mål och prioriteringar för Kommunledningskontoret ges delegation att löpande under året fördela kapitalkostnader för vartefter beslutade investeringsobjekt som färdigställs.

7 7(79) Reservationer Jari Puustinen (M), Annelie Klavins Nyström (M), Monica Wikberg (M), Niklas Frykman (FP), Arne Jonsson (C) samt Lotta Jonsson (KD) reserverar sig mot beslutet. Skriftlig reservation lämnas (bilaga A). Kim Fredriksson (SD) reserverar sig mot beslutet. Skriftlig reservation lämnas (bilaga B). Ärendebeskrivning Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet har den 27 maj 2014 inkommit med förslag till årsplan Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna har den 27 maj 2014 inkommit med förslag till årsplan Sverigedemokraterna har den 27 maj 2014 inkommit med förslag till årsplan Kommunledningskontoret har den 27 maj 2014 inkommit med förslag till beslut i 9 punktsatser som följdkonsekvenser av Socialdemokraternas, Miljöpartiet de grönas och Vänsterpartiets förslag till beslut. Yrkanden Jimmy Jansson (S), Joel Hamberg (V), Ingrid Sermeno Escobar (MP) samt Magnus Johansson (MP) yrkar bifall till Socialdemokraternas, Miljöpartiet de grönas och Vänsterpartiets förslag till årsplan Jari Puustinen (M) yrkar, med instämmande från Lotta Jonsson (KD), Arne Jonsson (C), Niklas Frykman (FP), Monica Wikberg (M) samt Annelie Klavins Nyström (M) bifall till Moderaternas, Folkpartiets, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till årsplan Kim Fredriksson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas förslag till årsplan Joel Hamberg (V) samt Ingrid Sermeno Escobar (MP) yrkar avslag på Moderaternas, Folkpartiets, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till årsplan 2015 samt Sverigedemokraternas förslag till årsplan Propositionsordning Ordföranden finner att det finns följande förslag till beslut:

8 8(79) Jimmy Janssons (S) med fleras yrkande om bifall till Socialdemokraternas, Miljöpartiet de grönas och Vänsterpartiets förslag till årsplan. Jari Puustinens (M) med fleras yrkande om bifall till Moderaternas, Folkpartiets, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till årsplan. Kim Fredrikssons (SD) yrkande om bifall till Sverigedemokraternas förslag till årsplan. Joel Hambergs (V) samt Ingrid Sermeno Escobars (MP) yrkande om avslag på Moderaternas, Folkpartiets, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till årsplan samt Sverigedemokraternas förslag till årsplan. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att de tre förslagen till årsplan 2015 ställs mot varandra. Kommunstyrelsen godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Jimmy Janssons (S) med fleras förslag, innebärande bifall till Socialdemokraternas, Miljöpartiet de grönas och Vänsterpartiets förslag till årsplan 2015.

9 9(79) KSKF/2014: Ägardirektiv år 2015 till Eskilstuna Kommunföretag AB Beslut Förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag till ägardirektiv till Eskilstuna Kommunföretag AB för år 2015 godkänns. Reservationer Jari Puustinen (M), Annelie Klavins Nyström (M), Monica Wikberg (M), Niklas Frykman (FP), Arne Jonsson (C) samt Lotta Jonsson (KD) reserverar sig mot beslutet. Skriftlig reservation lämnas (bilaga A). Kim Fredriksson (SD) reserverar sig mot beslutet. Skriftlig reservation lämnas (bilaga B). Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 26 maj Av skrivelsen framgår att årliga ägardirektiv är ett av de styrinstrument genom vilka kommunfullmäktige utövar sin ägarroll inom kommunföretagskoncernen. I ägardirektiv kan kommunfullmäktige via uppdrag till bolagskoncernen - påverka ortens utveckling och viktiga förhållanden för kommuninvånarna. Ägardirektiven 2015 innehåller ägarens ambitioner i fråga om inriktning och uppdrag för bolagskoncernen kommande år. Direktiven har ambitionen att vara långsiktiga och anger därför en tydlig inriktning, samt uttrycker en rad uppdrag inför kommande år. Ägardirektiven betonar att moderbolaget ska inta en aktiv och tydlig roll inom bolagskoncernen, och fokusera på uppföljning och rapportering gentemot ägaren.

10 10(79) Moderbolaget ska också markera betydelsen av fortsatt jämställdhets- och mångfaldsarbete inom bolagskoncern. Detta betonas som hörnstenar för fortsatt utveckling av kommunen som organisation och arbetsgivare, och för Eskilstuna som bostads- och näringslivsort. Bolagskoncernens sammansättning och moderbolagets roll Förändringar inom bolagssfären med nya bolag och nya verksamheter, samt förändrad lagstiftning, föranleder behov av att se över bolagskoncernens sammansättning och moderbolagets roll och organisation. Under hösten 2014 och våren 2015 ska en utredning avseende behovet av förändringar i bolagskoncernens struktur genomföras. Kommunstyrelsen kommer tillsammans med moderbolaget att ta fram direktiv och uppdragsbeskrivning för utredningen. Eventuella förändringar i struktur och uppdrag kan komma att innebära att ägardirektiven behöver justeras eller kompletteras. Kopplat till utredningen om bolagskoncernens struktur ska även förutsättningarna att bilda ett kommunalt parkeringsbolag belysas. Den nya bolagsstrukturen ska fokusera på att skapa synergier både inom bolagskoncernen och gentemot kommunen. Organisation och samverkan mellan bolagen och kommunen inom bland annat det administrativa området ska uppnå sammantaget sänkta kostnader med 3 miljoner kronor att arbeta hem under Finansiella direktiv Utdelningskravet från ägaren, Eskilstuna kommun, riktas mot moderbolaget Eskilstuna Kommunföretag AB, som i sin tur fördelar avkastningskrav till dotterbolagen utifrån mål, marknadsmässig avkastning och risker för respektive verksamhet. Kommunfullmäktiges ägardirektiv till Eskilstuna Kommunföretag AB innehåller krav på utdelning från bolagskoncernen för 2015 med totalt 5 miljoner kronor. Utdelningen har fastställts med utgångspunkt från att de största bolagen i koncernen (EEM och Kommunfastigheter) har konsolideringsbehov inför kommande stora investeringar till följd av satsningar på bostadsbyggande och byggande av nytt kraftvärmeverk. EEMs intjäningsmöjligheter reduceras också drastiskt när möjligheten till handel med elcertifikat försvinner under året.

11 11(79) Kommunföretag får i uppdrag att tillsammans med ägaren återkomma med en prognos över långsiktiga utdelningsmöjligheter. I denna prognos ska den beräknade hemtagningseffekten av ett med Strängnäs samägt ESEM vägas in. Eskilstunas andel av hemtagningseffekten : 2015 = 35 miljoner kronor (totalt 51 miljoner kronor) 2016 = 43 miljoner kronor (totalt 65 miljoner kronor) 2017 = 43 miljoner kronor Klimat- och miljösatsning Ägardirektiven 2015 fokuserar fortsatt offensivt klimat- och miljöarbete. Energieffektiviseringar i fastighetsbeståndet, ekobyggprojekt, ökad satsning på anpassad fjärrvärme, vind- och solel, följer av antagen klimatplan. Fler cyklar och färre bilar är en annan långsiktig och tydlig inriktning där bolagskoncernen deltar i utvecklingen. En kretsloppspark etableras i anslutning till ny återvinningscentral och satsningen på biogasproduktion fortsätter. Möjligheter att tillskapa fler laddningsstolpar för elbilar ska utredas. Ökat bostadsbyggande och utveckling i Munktellstaden Eskilstuna fortsätter att växa. Kommunfastigheter får fortsatt direktiv om långsiktig nyproduktion av bostäder, samt ansvar för att göra Munktellstaden till ett utvecklingsområde och där bygga kommunens Nya Bad och Arena samt komplettera området med bostäder. Ungdoms- och studentbostäder ska produceras i samband med ökad bostadsbyggnation eller vid omvandling av lämpliga objekt. Stadsdelsutveckling För trivsel och kvalitet i boendet ska en pågående satsning på underhåll och stadsdelsutveckling, toppas med 2 miljoner kronor ur Kommunfastigheters resultat 2014, för att användas till åtgärder och projekt av bostadssocial karaktär Torshälla För att utveckla Torshälla till en levande och välskött småstad där människor vill bo och verka, drivs ett ortsutvecklingsprojekt. Ägardirektiven markerar vikten av nära samarbete mellan Torshälla Fastighets AB och Torshälla stads nämnd, lokala föreningar och företag för att bidra till positiv utveckling.

12 12(79) Parken Zoo Parken Zoo är Eskilstunas mest attraktiva besöksmål och bolaget ska saluföra Eskilstuna som ort, inta en ledande roll, samt samverka med andra aktörer i utvecklingen av Eskilstuna som attraktivt besöksmål. Bolaget ska ha ambitionen att vara starkt engagerat i arbetet med bevarandeprogram för hotade djurarter samt utveckla den pedagogiska inriktningen för barn och ungdomar i förskolan - skolan. Eskilstuna Bad AB Bolaget skall som kommande hyresgäst i kommunens nya badhus förbereda driftansvar för verksamheten i den nya anläggningen, samt inför starten utveckla attraktiva produkter och erbjudanden för kommuninvånare och besökare. Bolaget har ett samordningsansvar för simundervisningen och ska stärka samarbetet mellan kundgrupperna allmänhet, föreningsliv och skola. Munktell Science Park Munktell Science Park (MSP) ska vara en mötesplats och inspirationsmotor i Eskilstuna för näringsliv, samhälle, akademi och offentlig sektor i samverkan. Bolaget ska spela en viktig roll för tillväxt och utveckling i den strukturomvandling som Eskilstuna genomgår. MSP ska stärka och bredda kommunens näringsliv genom att bidra till start, utveckling och tillväxt av nya och befintliga företag. MSP ska attrahera talanger, kapital och företag. Yrkanden Lars Andersson (S) yrkar på en redaktionell ändring i dokumentet. Jimmy Jansson (S) yrkar, med instämmande från Magnus Johansson (MP), Joel Hamberg (V) samt Ingrid Sermeno Escobar (MP) bifall till kommunledningskontorets förslag. Jari Puustinen (M) yrkar, med instämmande från Annelie Klavins Nyström (M), Monica Wikberg (M), Niklas Frykman (FP), Arne Jonsson (C), samt Lotta Jonsson (KD) bifall till Moderaternas, Folkpartiets, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till ägardirektiv. Kim Fredriksson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas förslag till ägardirektiv. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns tre förslag till beslut:

13 13(79) Jimmy Janssons (S) med fleras yrkanden om bifall till kommunledningskontorets förslag till ägardirektiv. Jari Puustinens (M) med fleras yrkande om bifall till Moderaternas, Folkpartiets, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till ägardirektiv. Kim Fredrikssons (SD) yrkande om bifall till Sverigedemokraternas förslag till ägardirektiv. Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att de tre förslagen ställs mot varandra. Kommunstyrelsen godkänner propositionsordningen. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Jimmy Janssons (S) med fleras förslag, innebärande bifall till kommunledningskontorets förslag till ägardirektiv.

14 14(79) KSKF/2014: Godkännande av samverkansavtal och medgivande om att ingå borgen för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ges rätt att teckna samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige. 2. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet får ingå borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för upphandlad finansiering med borgenstak om MSEK avseende spårfordon och 120 MSEK avseende högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Respektive förbundsmedlems ekonomiska ansvar förenat med borgensmedgivandet framgår av dels 8 kapitlet 23 kommunallagen (1991:900), dels 20 Medlemmarnas andel i tillgångar och skulder i myndighetens förbundsordning och punkten 3.1 i Överenskommelse träffad vid förhandlingar angående nytt/ kompletterande avtal för kollektivtrafiken i Sörmland av den 14 mars Beslut enligt punkterna 1 och 2 är för sin giltighet beroende av att övriga medlemmar i Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet fattar likalydande beslut. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 7 maj Av skrivelsen framgår att i bifogat utdrag av 4 Beslut om samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafik i östra Sverige från direktionens sammanträde den 6 februari 2014 (se bilaga 1 tillhörande ärendet) har Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet anhållit om att dess medlemmar, landstinget och länets kommuner, godkänner att kollektivtrafikmyndigheten får ingå samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i

15 15(79) Östra Sverige med Landstinget Västmanland, Landstinget i Örebro län, Landstinget i Uppsala län, Stockholms läns landsting och Landstinget i Östergötland. I bifogat utdrag av 1 Trafikplan 2017 beslut om anskaffning, finansiering och förvaltning av fordon från direktionens sammanträde den 3 april 2014 (se bilaga 3 tillhörande ärendet) har Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet därutöver även anhållit om att dess medlemmar medger att myndigheten får ingå borgen till visst belopp för anskaffning av tågfordon samt därtill hörande högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Borgensåtagandet är en förutsättning för att anskaffning av tågfordon ska kunna ske på så vis att dessa hyrs av AB Transitio. Bakgrund Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har den 11 december 2013 tecknat ett förhandlingsprotokoll avseende överenskommelse om utvecklingen av den regionala tågtrafiken i Östra Sverige med fem andra kollektivtrafikmyndigheter; Landstinget Västmanland, Landstinget i Örebro län, Landstinget i Uppsala län, Stockholms läns landsting och Landstinget i Östergötland. I överenskommelsen kom parterna överens om att bland annat verka för att ett samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige samt dess bilagor A-H (Trafikplan 2017) ska ingås av länen. Bakgrunden till, och innehållet i, Trafikplan 2017 utvecklas vidare i bilaga 1 tillhörande ärendet. Samtliga nyss nämnda sex myndigheter är aktieägare i AB Transitio. AB Transitio anskaffar och finansierar tågfordon åt sina uppdragsgivare kollektivtrafikmyndigheterna. Syftet är främst att minska kollektivtrafikmyndigheternas fordonskostnader samt säkerställa en hög kvalitet och kompetens inom områdena anskaffning, förvaltning och underhåll. Enligt etapp 1 till Trafikplan 2017 ska Sörmland, genom Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, anskaffa maximalt 20 tågfordon. Utöver vad som framgår av Trafikplan 2017 är anskaffningen även en följd av bestämmelser i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik som ålägger kollektivtrafikmyndigheten att ansvara för kollektivtrafiken i Södermanlands län, där tågtrafik är en viktig del. Anskaffning av tågfordon kan ske antingen genom eget ägande eller hyra, och då genom ställande av säkerhet för anskaffning genom AB Transitio. Direktionen för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har den 3 april 2014 beslutat att hyra tågfordon av AB Transitio. Motiveringen för val av hyra som affärsmodell utvecklas vidare i bilaga 3 tillhörande ärendet. Vad gäller finansiering av anskaffningen av fordon ska varje aktieägare i AB Transitio, enligt gällande aktieägaravtal, genom borgensåtagande garantera AB Transitios förpliktelser vad gäller den finansiering som bolaget avtalat om för

16 16(79) tåganskaffning. Respektive kollektivtrafikmyndighet garanterar på så sätt finansieringen av de för egen del anskaffade tågfordonen. Motivering för val av borgensmodell för finansiering av anskaffningen av fordon utvecklas vidare i bilaga 3 tillhörande ärendet. Enligt 16 Skuldsättning m.m. i myndighetens förbundsordning får myndigheten inte ingå borgensförbindelse utan medlemmarnas medgivande. Om kollektivtrafikmyndigheten mot förmodan måste realisera sitt borgensåtagande mot AB Transitio gäller följande. I kommunallagens 8 kapitel 23 stadgas att om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall således skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som anges i förbundsordningen. Av 20 Medlemmarnas andel i tillgångar och skulder i förbundsordningen framgår att medlemmarna vid varje tidpunkt har andel i förbundets skulder enligt följande fördelning. Landstingets andel är hälften av förbundets skulder. Kommunernas andel är hälften av förbundets skulder fördelat efter respektive kommuns invånarantal, som det såg ut vid närmast föregående årsskifte. En sammanställning av respektive medlems ekonomiska ansvar per den 31 december 2013 förenat med medgivandet av borgensåtagandet framgår av bilaga 5 tillhörande ärendet. Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag.

17 17(79) KSKF/2014: Inriktningsbeslut om ersättning för biobränsleeldad hetvattenpanna Beslut Förslag till kommunfullmäktige Godkänna att Eskilstuna Energi och Miljö AB genomför förprojektering av ersättning för biobränsleeldad hetvattenpanna. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med skrivelse i ärendet daterad den 8 maj Av skrivelsen framgår att Eskilstuna Energi och Miljö AB måste inom de närmaste åren finna en ersättning för den biobränsleeldad hetvattenpanna ( CFBpannan ) som finns på fastigheten Vattumannen i Eskilstuna och som varit i drift sedan Denna panna bedöms passera sin tekniska livslängd inom de närmaste åren om inget görs. Ett omfattande utredningsarbete har pågått de senaste åren för att fastslå den ekonomiskt och miljömässigt bästa lösningen. Den förordade inriktningen innebär att CFB-pannan ersätts med ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk (KVV2) om 100 megawatt (MW) termisk effekt samt rökgaskondensering med lokalisering till Kjula. Förslaget innebär att en förprojektering fullföljs och att ett slutligt beslut om investering kan tas av kommunfullmäktige hösten 2015 baserat på färdigförhandlade kontrakt för huvudleveranserna. Grundinvesteringen rymmer ännu ett relativt stort mått av osäkerhet genom ett beslut om fortsatt förprojektering minskas osäkerheten i kalkylen. KVV2 beräknas kunna driftsättas 2017 med övertagande 2018, grundinvesteringen beräknas till cirka miljoner kronor och ge en återbetalningstid på drygt 16 år.

18 18(79) Avsikten är att lämna in ansökan om miljötillstånd till sommaren 2014 med förväntat beslut under sommaren Enligt gjord miljöutredning stämmer en etablering i Kjula överens med de framtida planer som kommunen har för området. Placeras anläggningen i Kjula kommer klimatpåverkan att reduceras beroende på att bränsletransporterna kraftigt reduceras på grund av samlokalisering med flisterminalen. Yrkanden Jimmy Jansson (S) samt Joel Hamberg (V) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag.

19 19(79) KSKF/2014: Bildande av bolag för ägande av vindkraftverk Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Bildandet av Eskilstuna Vindkraft AB godkänns samt att Eskilstuna kommun tillför bolaget fyrahundratusen kronor ( kronor) i aktiekapital. 2. Bolagsordning för Eskilstuna Vindkraft AB enligt bilaga 1, tillhörande ärendet godkänns. 3. Bolagsfunktionärer i Eskilstuna Vindkraft AB utses enligt bilaga 2, tillhörande ärendet. 4. Kommunstyrelsen har genom sin internbank rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder med totalt hundraåttio miljoner kronor ( kronor), för vidareutlåning till Eskilstuna Vindkraft AB. Reservation Kim Fredriksson (SD) reserverar sig mot beslutet. Skriftlig reservation lämnas (bilaga). Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med skrivelse i ärendet daterad den 8 maj Av skrivelsen framgår att kommunfullmäktige beslutade den 30 maj , om upphandling av vindkraftverk. I samma beslut fick kommunstyrelsen i uppdrag att bilda bolag för ägande av vindkraftverk. Kommunledningskontoret har anlitat PwC för utredning om vilken bolagsform som är lämplig för vindkraftsbolaget. Den utredningen förordar en bolagsstruktur med ett aktiebolag som använder operationell leasing av produktionskapacitet från vindkraftverk till berörda kommunala bolag. Bolaget leasar ut andelarna till respektive kommunalt bolag. Anledningen till denna företagsform är främst flexibilitet.

20 20(79) Nybildade bolaget Eskilstuna Vindkraft AB administreras av kommunledningskontoret. I Eskilstunas Klimatplan står följande: Mål för kommunkoncernen 2020 produceras inte längre något nettotillskott av växthusgaser till atmosfären. Vi är oberoende av fossila bränslen och har en effektiv energianvändning som är baserad på förnybara energikällor. I verksamheten vidtas kontinuerligt åtgärder som bedöms lämpliga för att uppnå nettominskning av växthusgaser i atmosfären. Den åtgärd som har störst påverkan på målet ovan enligt Eskilstunas Klimatplan är egen elproduktion från vindkraft. Eskilstuna kommun arbetar för att öka sin resiliens bland annat genom ett samarbete med Stockholm Resilience Center. Resiliens beskriver hur väl en organisation, samhälle etc. kan motstå eller återhämta sig efter olika typer av störningar. Genom att Eskilstuna kommunkoncern får sin elförsörjning från flera produktionskällor, fliseldad kraftvärme, vindkraft och solel, ökar organisationens resiliens. Yrkanden Jimmy Jansson (S), Magnus Johansson (MP), Joel Hamberg (V) samt Ingrid Sermeno Escobar (MP) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag. Kim Fredriksson (SD) yrkar avslag på kommunledningskontorets förslag. Propositionsordning Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: Jimmys Janssons (S) med fleras yrkande om bifall till kommunledningskontorets förslag. Kim Fredrikssons (SD) yrkande om avslag på kommunledningskontorets förslag, Ordföranden föreslår en propositionsordning som innebär att förslagen ställs mot varandra. Kommunstyrelsen godkänner propositionsordningen.

21 21(79) Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Jimmy Janssons (S) med fleras yrkande om bifall till kommunledningskontorets förslag. Omröstning Omröstning begärs. Kommunstyrelsen fastställer följande propositionsordning: Den som röstar på Jimmy Janssons (S) med fleras förslag innebärande bifall till kommunledningskontorets förslag, röstar JA. Den som röstar på Kim Fredrikssons (SD) förslag innebärande avslag på kommunledningskontorets förslag, röstar NEJ. Ledamöter med rösträtt Ja Nej Avstår Jimmy Jansson (S) X Lars Andersson (S) X Mikael Edlund (S) X Mona Kanaan (S) X Magnus Arreflod (MP) X Magnus Johansson (MP) X Ingrid Sermeno Escobar (MP) X Joel Hamberg (V) X Jari Puustinen (M) X Annelie Klavins Nyström (M) X Monica Wikberg (M) X Niklas Frykman (FP) X Arne Jonsson (C) X Lotta Jonsson (KD) X Kim Fredriksson (SD) X Omröstningsresultat Med 14 JA-röster för bifall till Jimmy Janssons (S) med fleras förslag mot 1 NEJ-röst för bifall till Kim Fredrikssons (SD) förslag, finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutar enligt Jimmy Janssons (S) med fleras förslag innebärande bifall till kommunledningskontorets förslag.

22 22(79) KSKF/2014: Avtal om samverkan i gemensam överförmyndarnämnd för Eskilstuna och Strängnäs kommuner Beslut Avtal om samverkan i en gemensam överförmyndarnämnd för Eskilstuna och Strängsnäs kommuner godkänns. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med skrivelse i ärendet daterad den 8 maj Av skrivelsen framgår att Eskilstuna och Strängnäs kommuner samarbetar inom en rad områden. Som en del av ett utökat samarbete utreddes under år 2011 och 2012 frågan om en gemensam överförmyndarverksamhet mellan kommunerna. Kommunfullmäktige i Strängnäs och Eskilstuna kommuner beslutade i juni 2012 att ett gemensamt överförmyndarkontor skulle inrättas från och med den 1 september 2013 och att en gemensam överförmyndarnämnd ska inrättas från och med den 1 januari Syftet med samarbetet i en gemensam överförmyndarnämnd är samarbetsvinster, främst i fråga om samnyttjande av resurser för att långsiktigt upprätthålla kontinuitet, långsiktig kompetensförsörjning samt rättssäkerhet och kvalitet. Den gemensamma nämnden ska fullgöra de samverkande kommunernas uppgifter som enligt lag eller annan författning åligger överförmyndarverksamheten. Samarbetet ska regleras i ett samverkansavtal mellan kommunerna. Närmare föreskrifter om den gemensamma nämndens verksamhet och arbetsformer ska finnas i ett särskilt reglemente för den gemensamma nämnden, vilket måste antas av kommunfullmäktige i både Eskilstuna och Strängnäs kommuner.

23 23(79) Förslag till samverkansavtal samt reglemente för den gemensamma nämnden har nu tagits fram av den tjänstemannagrupp som arbetat med frågan. Tjänstemannagruppen har bestått av jurister, ekonomer samt berörda chefer från respektive kommun. Samråd i ärendet har skett med de nuvarande överförmyndarnämnderna och övriga berörda nämnder i Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Nämnderna tillstyrker förslag till beslut med ett par smärre redaktionella ändringar i avtalstexten. Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag.

24 24(79) KSKF/2014: Reglemente för överförmyndarnämnden för Eskilstuna och Strängnäs kommuner Beslut Reglemente för den gemensamma överförmyndarnämnden för Eskilstuna och Strängsnäs kommuner antas. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med skrivelse i ärendet daterad den 8 maj Av skrivelsen framgår att Eskilstuna och Strängnäs kommuner samarbetar inom en rad områden. Som en del av ett utökat samarbete utreddes under år 2011 och 2012 frågan om en gemensam överförmyndarverksamhet mellan kommunerna. Kommunfullmäktige i Strängnäs och Eskilstuna kommuner beslutade i juni 2012 att ett gemensamt överförmyndarkontor skulle inrättas från och med den 1 september 2013 och att en gemensam överförmyndarnämnd ska inrättas från och med den 1 januari Syftet med samarbetet i en gemensam överförmyndarnämnd är samarbetsvinster, främst i fråga om samnyttjande av resurser för att långsiktigt upprätthålla kontinuitet, långsiktig kompetensförsörjning samt rättssäkerhet och kvalitet. Den gemensamma nämnden ska fullgöra de samverkande kommunernas uppgifter som enligt lag eller annan författning åligger överförmyndarverksamheten. Samarbetet ska regleras i ett samverkansavtal mellan kommunerna. Närmare föreskrifter om den gemensamma nämndens verksamhet och arbetsformer ska finnas i ett särskilt reglemente för den gemensamma nämnden, vilket måste antas av kommunfullmäktige i både Eskilstuna och Strängnäs kommuner.

25 25(79) Förslag till samverkansavtal samt reglemente för den gemensamma nämnden har nu tagits fram av den tjänstemannagrupp som arbetat med frågan. Tjänstemannagruppen har bestått av jurister, ekonomer samt berörda chefer från respektive kommun. Samråd i ärendet har skett med de nuvarande överförmyndarnämnderna och övriga berörda nämnder i Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Nämnderna har inget att erinra mot förslag till beslut, utan tillstyrker förslaget. Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag.

26 26(79) KSKF/2014: Grund- och tilläggsbelopp i förskola och skola. Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Resursfördelningsmodellen antas och ett begränsat anslag till stödcentrum, resursenheten och resursskolorna kvarstår men att den övervägande delen av nuvarande anslag övergår till grund- och tilläggsbelopp. 2. Ytterligare utredning sker av kostnadsnivåerna i medel som ska överföras från nuvarande fria nyttigheter eller skolpeng och beslut fattas i kompletterande årsplan för 2015 där kommunens samlade skolbudget redovisas. 3. Ny resursfördelningsmodell träder i kraft den 1 januari Modellen utvärderas under år Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med skrivelse i ärendet daterad den 30 april Av skrivelsen framgår att förslaget Grund och tilläggsbelopp i förskola och skola har remitterats till barn- och utbildningsnämnden och Torshälla stads nämnd. De fristående förskolorna och skolorna i Eskilstuna kommun har också erbjudits att yttra sig. Åtta yttranden har inkommit, förutom barn- och utbildningsnämnden och Torshälla stads nämnd har de fristående verksamheterna antagit erbjudandet om yttrande. De fristående förskolorna har skrivit ett gemensamt yttrande, likaså de fristående gymnasieskolorna (där fyra rektorer av fem skrev under) medan de fristående grundskolorna har skrivit enskilda yttranden. I ärendet presenteras: kostnadsposter som föreslås ingå i grund- och tilläggsbelopp enligt skollag och skolförordning vilka behov som föreslås stödjas genom tilläggsbelopp i Eskilstuna kommun

27 27(79) förslag på hantering av tilläggsbelopp tre föreslagna resursfördelningsmodeller med konsekvensbeskrivningar för berörda enheter såsom Stödcentrum, Resursenheten och Resursskolorna förslag på ersättning för modersmålsundervisning och fortsatt utredning av mångkulturella enheten redogörelse av remissyttranden samt kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret har beaktat inkomna yttranden. Alternativ 2 har bedömts vara huvudförslaget och utgör stommen i den nya resursfördelningsmodellen. Förändringar har inarbetats i förslaget av kommunledningskontoret. Kommunledningskontoret bedömer att nedanstående förändringar och behov av ytterligare arbete är särskilt viktiga att hantera i resursfördelningsmodellen. Omfattande behov där tilläggsbelopp kan utbetalas ska avse barn och/eller elev med sjukdom/skada/ varaktig fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning som omöjliggör skolgång utan betydande stöd. Ingen ekonomisk begränsning, nedre gräns, på tilläggsbelopp ska finnas. Angående hanteringen av modersmålsundervisningen ska terminsvis i efterskott slopas, utformning av utbetalningsförfarande ska utformas på kommunledningskontoret. Kostnadsnivåer på medel som ska överföras från nuvarande fria nyttigheter eller skolpeng tas bort i detta förslag och utreds ytterligare för beslut i kompletterande årsplan för 2015, i budgeten för skolpengen. Yrkanden Jimmy Jansson (S) samt Jari Puustinen (M) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag.

28 28(79) KSKF/2014: Årsredovisningar för donationsstiftelser år 2013 Beslut Stiftelsernas årsredovisning för år 2013 godkänns. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med skrivelse i ärendet daterad den 30 april Av skrivelsen framgår att Eskilstuna kommun donationsfonder 1 är en samförvaltning av 36 stycken stiftelser. Per överfördes tre stiftelser från förvaltningen Eskilstuna kommun Donationsfonder 2 till Eskilstuna donationsfonder 1. Även Göran Karlssons stiftelse och Kylanderska stiftelsen lades in i Eskilstuna kommun donationsfonder 1. Syftet var att göra stiftelseförvaltningen mer effektiv och att i slutändan kunna dela ut mer pengar till destinärerna. Tre av stiftelserna är skattepliktiga (Georg Noreus samstiftelse för miljövård, Biblioteksstiftelsen samt Eskilstuna kommunal tjänstemmastiftelse). En stiftelse (Gyllenhjelmska stiftelsen) betalar fastighetsskatt. De ingående stiftelsernas ändamål enligt stadgarna är främjande av utbildning, socialverksamhet, miljö samt kultur. För de stiftelser som ingår i samförvaltningen och har en förmögenhet överstigande kr har upprättat särskilda årsredovisningar. För godkännande av kommunstyrelsen överlämnar konsult och uppdrag följande årsredovisningar för år Stiftelse Organisationsnr Eskilstuna kommun donationsfonder 1 (samförv) Gultbrunnska sterbhusets stiftelse Samstiftelse för grundskolan Sociala samstiftelsen för Eskilstuna kommun Axel och Ida Karlssons stiftelse Kommunledningskontoret föreslår att underlaget som lämnats från konsult och uppdrag godkänns. Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag.

29 29(79) KSKF/2014: Granskning av internkontrollarbetet 2013 Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Ge de nämnder som inte antagit anvisningar för över- och underskottshantering i uppdrag att anta dessa. Ge alla nämnder i uppdrag att säkerställa att dessa är kända för enhetscheferna. 2. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att förtydliga att information om regelverk ska ges av chefen vid anställningstillfället och eventuella bisysslor prövas. 3. Genomföra återkontroll på 2013 års kontrollområden i internkontrollplanen Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med skrivelse i ärendet daterad den 7 maj Av skrivelsen framgår att för 2013 valdes ekonomistyrningsprinciper för enheter och bisyssla som gemensamma kontrollområden för alla nämnder. Kontrollområdet ekonomistyrningsriktlinjer för enheter Syftet med kontrollområdet är att säkerställa att de ekonomistyrningsriktlinjer som fullmäktige har beslutat har nått ut och fått effekt hos enhetschefer. Kontrollområdet har sin grund i att under 2010 beslutade kommunfullmäktige om två viktiga ekonomistyrningsprinciper som berör alla enheter inom kommunen. Den ena är att alla enheter har en beslutad lokal verksamhetsplan samt budget den 20 december varje år. Den andra är att det finns nämndbeslutade och kända anvisningar för över-/underskottshantering mellan år för enheterna. Riskanalys: Vid införandet av nya rutiner finns en initial risk att dessa inte har fått fäste i förvaltningarnas planerings och uppföljningsprocess. De är av stor betydelse för ekonomistyrningen inom kommunen. Om inte enheterna får en starkare roll och

30 30(79) involveras i styrningen är risken stor att kommunen får ut ett mindre värde av de resurser som satsas. Resultat av genomförda kontroller Enligt riktlinjer för chef och ledarskap inom Eskilstuna kommunkoncern innefattar chefsuppdraget ett ansvar för såväl verksamhet, personal som ekonomi. Syftet med över-/ underskottshantering är att stimulera långsiktighet och är en del i att tydliggöra varje chefs ekonomiska ansvar. Eskilstuna kommun befinner sig i en process där vi har infört ansvar för över-/ underskott på förvaltningsnivå och håller nu på att införa ansvar för över-/ underskott på enhetsnivå. När det gäller kontrollen av över-/ underskottshantering visade den att flera förvaltningar har större eller mindre avvikelser på den här frågan. Barn och utbildningsnämnden har kommit långt och är ett föredöme inom området. Ett par förvaltningar har genomfört kontrollen på fel sätt och missat en del av syftet med frågan. Alla nämnder har inte antagit anvisningar för över- /underskottshantering. Kontrollen visar på att tillfrågade chefer inte alltid vet hur de ska/får hantera eventuella över- respektive underskott. Hälften av förvaltningar har en åtgärdsplan eller har genomfört åtgärder. För att komma tillrätta med avvikelserna bör nämnderna genomföra informationsinsatser som säkerställer att cheferna får kunskap kring dessa. Under 2013 har system för budgetering bytts ut. Det har medfört generella förseningar i möjligheten att ha en färdig budget inlagd i systemet på enhetsnivå. Kontrollområdet detaljbudget har inte kunnat genomföras med samma inriktning som planerats. Båda ovanstående kontrollmoment bör förtydligas och tas med som återkontroll under 2015 internkontrollplan. Kontrollområdet bisyssla Kommunen har fått kritik från kommunrevisionen för dels bristande kunskap om medarbetares bisysslor och dels brister i kännedom om rutiner hos medarbetarna. För att svara upp mot det har åtgärder vidtagits. Under 2010 har anvisningar och rutiner uppdateras och förnyats av kommunledningen. Eftersom det är svårt att nå ut till alla medarbetare i kommunen i dessa frågor är det stor risk att chefernas kontroll av bisysslor hos medarbetarna är bristfällig. Syftet med kontrollområdet är att säkerställa att bisysslor följs upp av respektive chef. Riskanalys: Konsekvenserna av att anvisningar och regler inte följs är stora. Det kan gå så långt att kommunen kan få minskat förtroende hos kommuninvånarna. T ex om någon

31 31(79) anställd har en bisyssla där det kan uppfattas som opartiskhet i myndighetsutövandet. Resultat av genomförda kontroller Förvaltningarnas rapporter visar på att det finns brister i rutinerna kring bisyssla. När det gäller bisyssla så varierar antalet avvikelser mellan de olika förvaltningarna. Många av förvaltningarna rapporterar att rutinerna fungerar men behöver utvecklas. Överlag har förvaltningarna frågat personalen om bisyssla vid medarbetarsamtalet eller dokumenterat det genom skriftlig rapport från de anställda. Det som kan förbättras är att bisyssla följs upp kontinuerligt för medarbetare och chefer. Kommunledningskontoret tillhandahåller material för medarbetarsamtal och bisyssla är en del av det. För att säkerställa en kontinuerlig uppföljning är det viktigt att varje förvaltning utarbetar rutiner. När det gäller bisyssla vid anställning så förekom det avvikelser. Förslag att ge kommunstyrelsen i uppdrag att förtydliga att information om regelverk ska ges av chefen vid anställningstillfället och eventuella bisysslor prövas. Båda ovanstående kontrollmoment bör förtydligas och tas med som återkontroll under 2015 internkontrollplan. Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag.

32 32(79) KSKF/2014: Riktlinjer för internkommunikation för Eskilstuna kommunkoncern Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinje för internkommunikation i Eskilstuna kommunkoncern fastställs. 2. Riktlinjen gäller från och med den 1 juni Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 29 april Av skrivelsen framgår att Eskilstuna kommunkoncern behöver utveckla internkommunikations-arbetet. En arbetsgrupp har tagit fram förslag till riktlinjer för internkommunikationen, under ledning av kommunledningskontoret. Riktlinjerna utgår från Kommunikationspolicy för Eskilstuna kommunkoncern och är styrande för internkommunikationsarbetet. Syftet är att bidra till en effektivare organisation, bättre måluppfyllelse och ett gott arbetsklimat. Riktlinjerna beskriver internkommunikationsarbetet, kanaler, aktörer, budskap, kännetecken och förhållningssätt, hur kommunikationen ska utvärderas samt tydliggör ansvars- och rollfördelningen för internkommunikationen. Förslaget till riktlinjer har remitterats till kommunkoncernens samtliga nämnder och bolag. Det har också skickats till processledningsgrupper för ekonomi, kvalitet, HR och kommunikation. De föreslagna aktiviteterna i handlingsplanen blir föremål för prioritiering, tidssättning och resurssättning inom ramen för processledningsgrupp kommunikations årliga gemensamma kommunikationsplanering samt kommunledningskontorets budgetarbete. Syftet med att utveckla internkommunikationen är att bidra till en effektivare organisation, bättre måluppfyllelse och ett gott arbetsklimat. En väl fungerande

33 33(79) internkommunikation stöder därmed det inre arbetet för en effektiv organisation med perspektiven processkvalitet, medarbetare och ekonomi. Genom kommunikation, dialog och återkoppling ges medarbetare möjlighet att vara delaktiga och bidra till utveckling och goda professionella möten. Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag.

34 34(79) KSKF/2014: Revidering av riktlinjer för sociala medier för Eskilstuna kommun Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. De reviderade riktlinjerna för sociala medier för Eskilstuna kommun fastställs. 2. Riktlinjerna ersätter nuvarande riktlinjer från och med den 1 juli Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 30 april Av skrivelsen framgår att som ett led i att implementera intentionerna i kommunikationspolicyn har en strategi för sociala medier arbetats fram. Strategin påverkar riktlinjerna för sociala medier som därför föreslås revideras. Syftet med riktlinjerna är att sociala medier ska användas på ett lämpligt och lagenligt sätt. Riktlinjerna bygger på rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting, Datainspektionen samt E-delegationen. Förslaget till riktlinjer har remitterats till kommunkoncernens samtliga nämnder. Aktiviteter för att implementera riktlinjerna prioriteras, tids- och resurssätts inom ramen för processledningsgrupp kommunikations årliga kommunikationsplanering och kommunledningskontorets budgetarbete. Kostnaderna ryms inom kommunledningskontorets ram. Ett framgångrikt arbete med sociala medier är viktigt för att nå kommunens övergripande strategiska mål. Ett grundläggande synsätt är emellertid att kommunikation av frågor som är viktig för invånarna ska ske i kanaler som har stor räckvidd ska ske genom veckoannonsen, eskilstuna.se, media medborgarkontor och mötesplatser för att nå så många invånare som möjligt. Sociala medier kan emellertid vara viktiga komplement och ha en större räckvidd inom vissa frågeområden och inom vissa åldersgrupper.

35 35(79) Syftet med riktlinjerna är att även bidra till en effektivare organisation och en bättre extern kommunikation. Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag.

36 36(79) KSKF/2014: Remiss av förslag - Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Beslut 1. Förslag till evenemangsstrategi skickas på remiss till samtliga nämnder, bolagsstyrelser samt till Eskilstuna Marknadsföring AB. 2. Remissyttranden ska vara kommunstyrelsen till handa senast den 19 september Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 16 maj Av skrivelsen framgår att Eskilstuna kommunfullmäktige har antagit ett idrottspolitiskt- och kulturpolitiskt program som gäller för åren respektive En evenemangsstrategi har ett tydligt socialt och samhällsekonomiskt syfte. Att utveckla Eskilstuna som evenemangsstad är en åtgärd för att nå målet om en attraktiv stad som ger stolta invånare, locka besökare, nya invånare samt utveckla kreativa näringar. Den direkta samhällsekonomiska effekten kan mätas genom exempelvis turistekonomisk omsättning, det vill säga den konsumtion av exempelvis boende, mat och andra inköp, som evenemang genererar. Ett exempel är Friidrotts-EM som beräknas generera ca 9 miljoner kronor i turistekonomiska effekter (500 kronor per besökare och dygn). Ett annat sätt att beräkna värdet av evenemangsstrategin är att värdera det mediautrymme det genererar. De samhällsekonomiska effekterna är emellertid i huvudsak av mera långsiktig karaktär och kan därför vara svår att beräkna i exakta siffror. Genom att arbeta med evenemang utifrån tydliga kriterier avseende sociala och miljömässiga faktorer ger en påverkansmöjlighet på lokala aktörer att aktivt arbeta med mångfalds- genus- och miljöperspektiv i sina evenemang. En gemensam strategi och en tydlig organisation ger dessutom kommunen möjlighet att arbeta med frågorna på ett mera effektivt sätt än idag.

37 37(79) Kommunledningskontoret föreslår att strategin skickas på remiss till samtliga nämnder och bolagstyrelser samt till Eskilstuna Marknadsföring AB. Remissvar ska vara inlämnade senast den 19 september Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag. Beslutet skickas till: Samtliga nämnder, för åtgärd Samtliga bolag, för åtgärd Eskilstuna Marknadsförings AB, för åtgärd

38 38(79) 181 Utbyggnadsstrategi för Eskilstuna KSKF/2014:237 Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige antar den föreslagna utbyggnadsstrategin. 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att vid behov aktualisera utbyggnadsstrategin. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med skrivelse i ärendet daterad den 30 april Av skrivelsen framgår att Eskilstuna kommuns mål för hållbar utveckling är höga samtidigt som kommunens invånarantal expanderar snabbt. För att hitta en metod där exploateringen samverkar för flera olika mål samtidigt har ett förslag på utbyggnadsstrategi tagits fram. Den ska vara vägledande för planeringen och exploateringsarbetet. Strategin siktar som översiktsplanen på 2030 och kan revideras i samband med aktualitetsförklaringen av Översiktsplanen varje mandatperiod. Denna genomgång visar att ambitionen med 300 lägenheter/år kan nås inom Eskilstunas stadsområde och enligt övriga målsättningar fram till Förslaget på utbyggnadsstrategi för Eskilstuna kommer att underlätta för det fortsatta arbetet med att öka bostadsbyggandet i staden. Det blir tydligare för markägare och bostadsbyggarintressenter att så var staden ska utvecklas på lång sikt. Helhetsbilden tydliggör också Eskilstuna som utvecklingsort. En förtätning av staden underlättar också för att nå de mål i klimatplanen som handlar om att förbättra förutsättningar för cykling och kollaktivtrafik, öka underlaget för fjärrvärme och samt inte ta jordbruksmark i anspråk. Yrkanden Jimmy Jansson (S) yrkar med instämmande från Magnus Johansson (MP), Jari Puustinen (M), Ingrid Sermeno Escobar (MP) samt Joel Hamberg (V) bifall till kommunledningskontorets förslag.