Smarta trafiklösningar för hållbara städer. Anna Kramers, KTH

Transkript

1 Smarta trafiklösningar för hållbara städer Anna Kramers, KTH

2 Agenda CESC och KTH:s initiativ Strategic Innovation Agenda for Smart Cities TRACS projektet Digital Trafikplan för storstäder Fortsatt forskning

3 Centre for Sustainable Communications Vinnova centre of excellence Team av forskare inom teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. KTH Kungliga Tekniska Högskolan + 6 partners från offentlig och privata sektorer med intresse i hållbar utveckling.

4 A Strategic innovation agenda for Smart sustainable cities - Characteristics Create innovation through Focus on environmental sustainability, as well as social and economic aspects through smart city solutions and initiatives Integrating several fields and the strongest most dedicated actors from industry, institutes, cities, universities, authorities and citizens organisations

5 SSC- SIA Priority areas

6 Strategic Innovation Agenda for Smart Sustainable Cities ABB Electrolux Ericsson Fortum IBM Intel NCC Siemens Sweco TeliaSonera Vasakronan Chalmers KTH Royal Institute of Technology Lund University HS2020 Swedish Union of Tenants SP Swedish ICT City of Malmö City of Gothenburg Skåne Regional Council City of Stockholm ITU SSC (FN) Swedish National Grid Swedish Transport Adm Current partners

7 TRACS projektet Travel Planner for Sustainable Cities Syfte Undersöka mobila applikationers möjligheter och hinder att effektivisera stadstrafiken och markanvändningen. Bryta den miljömässigt ogynnsamma trenden bl.a. genom att gynna gång, cykel, kollektivtrafik, multimodalt resande och samåkning.

8 TRACS projektet Delprojekt 1. Inventering/Innovation av forskning och utveckling av reseplanerare internationellt 2. Beteende/Resmönster Hur kan resmönster påverkas i miljömässigt positiv riktning av information via reseplanerare 3. Institutionell förändring Vilka institutionella hinder måste överbryggas för en lyckad introduktion av reseplaneraren?

9 TRACS resultat 3 avhandlingar + Digital Trafikplan för stadstrafik 7 Vetenskapliga artiklar, 1 Rapport, Flera populärvetenskapliga artiklar

10 Inventering/Innovation Design av nästa generations reseplanerare Identifiera krav på funktionalitet som kan möjliggöra att multimodala reseplanerare stödjer beslut i hållbar riktning Undersökning av funktionalitet i befintliga reseplanerare Ge förslag på funktionalitet till nästa generations reseplanerare för att stödja beslut som leder till minskad energi användning

11 Inventering/Innovation Krav på nästa generations reseplanerare Information om alternativ till att resa (tex. virtuella möten) och om möjlighet att utföra aktivitet med kortare resa (tex: flexibla arbetsplatser nära bostaden) Stöd under resan och även efter resans slut Visa förslag på ruttalternativ med minst energiåtgång Förslag på kombinationsresor som presenteras i samma vy (cykel kollektivtrafik) Samåkningsmöjligheter Enklare betalning- och biljetthantering Återmatning till planerare av infrastruktur och trafikövervakning

12 Beteende/Resmönster Syfte Hur görs resplaner och resval i dagliga praktiker? Vilken typ av information och strategier baserar individer sina val på och hur spelar dessa in vid planering och val av resor? Hur kan dessa insikter stödja utformningen av reseplanerare avsedda att främja miljömässigt hållbart resande?

13 Beteende/Resmönster Resultat Resplaner och resval karakteriseras av att de tänks ut i förväg processen att ordna uppgifter, bestämma resvägar, sätt att resa, restider, tidsramar och olika förberedelser. (Metaforer korthus, pre-fab huset) Individer baserar sina resval på olika informationskällor; analoga, digitala och informella informationsresurser. Sociala normer spelar stor roll (komma i tid, klara sig själv) Reseplanerare som skall stödja miljömässigt hållbart resande bör kopplas till andra applikationer där livet planeras t.ex. kalendrar

14 Institutionell förändring Syfte Vilken betydelse har sättet att organisera en offentlig tjänst för att tillhandahålla reserelaterad information och vilka lärdomar kan dras av tidigare exempel? (Stockholm Radio, Trafiken.nu) Vilka begränsningar och behov kan identifieras från dessa fallstudier som möjliggör ett hållbart resande?

15 Institutionell förändring Resultat Lokalradion Gör det-själv approach Inkluderar trafikanter för att genomföra tjänsten, decentraliserad verksamhet och individer som drivs av att göra en social gärning. Öppen för förändring och mer pålitlig genom användardeltagande (levande sensorer som samlar information om trafiken) Trafiken.nu policy driven verksamhet för att tillhandahålla en ITbaserad plattform med reseinformation ifrån olika organisationer. Inte lika öppen för förändring. Vid svårt väglag bryter tjänsten ihop Reseinformations verksamheten Behov av flexibilitet, mångfald av val

16 Digital Trafikplan för stadstrafiken Pusselbitar

17 Stockholms trafiksystem Ineffektivt Opålitligt Miljöfarligt Vem äger problemet?

18 Digital Trafikplan för stadstrafiken vad är det? Systemtänkande: alla trafikslag och typer av resor och transporter påverkar varandra Trafikanter, fordon, företag och vägar är uppkopplade. Trafiksystemet som helhet drar inte nytta av detta Digital Trafikplan Stockholm länkar samman beslut och komponenter i trafiken på ett nytt smart sätt

19 Epokskifte: Digital Trafikplan för stadstrafiken möjlig för att det finns En enormt stor ledig kapacitet i Stockholmstrafiken Starka beroenden mellan trafikslagen och bristfällig samordning med stora samordningsvinster inom räckhåll Nya sätt att använda digital teknik

20 Ledig kapacitet i trafiken Personbilar står parkerade 96 % av tiden Pendlare på spår använder 1/60 av bilpendlarens yta 3,8 lediga platser per bil

21 Essingeleden en vardag bilar ett dygn Mellan kl 6 och 9 försöker många komma fram Ändå minskar trafikflödet redan vid halv sju Varför? Tid på dagen Blommensbergsbron norrut

22 Essingeleden en vardag Sammanbrott. En minskning med 10 % (500 bilar röd yta) skulle leda till att Morgontrafiken flyter i över 70 i stället för km/h Ytterligare flera tusen bilar (grön yta) kommer fram under det som nu är kötid Små förändringar har stora effekter Figur: Jenelius E. och Rondon A. KTH

23 Tjänsteutveckling med hjälp av digital teknik Snabb utveckling av digitala tjänster realtidsinformation och betalning Individualiserade erbjudanden ges när och där de har störst värde Ny relation till konsumenterna Är värdefulla resurser: informationskällor, medproducenter och sensorer Service ersätter ägande Betala för användning

24 Två perspektiv som behöver komplettera varandra och interagera Multimodal trafikledning, ansvar för att tjänsten håller utlovad kvalitet. Dynamisk utnyttjande av plats i transportinfrastruktur & kollektivtrafik Ansvar för plattform samt koordinering av tredjeparts utvecklare och gemensam biljett och betalning Ekosystem av transporttjänster applikationer, innovationer

25 Idag fantastisk utveckling av applikationer, men med begränsningar Applikationer optimerar på individ-, fordonsoch företagsnivå Optimerar inte på systemnivå dvs. användningen av infrastrukturen

26 I morgon- Systemoptimering av infrastrukturen Modifiera trafikanternas beslutssituation till att stimulera miljömässigt hållbara val som minskar köer och trängsel Varierat pris i tid och rum för plats på väg, parkering, samåkning och i kollektivtrafiken efter efterfrågan, miljöhänsyn, trafikrättvisa Utmaning: nå tillräckligt många trafikanter före resan med beslutspåverkande information och prisuppgifter

27 Trafikanternas vinster Pålitlig och omedelbar förhandsinformation om om alternativa färdsätt, restider och priser Ökad valfrihet och tillgänglighet, mindre trängsel, lägre kostnader, minskat tvång att äga egen bil Reducerad osäkerhet under resan/transporten Nyttotrafiken effektiviseras De som inte kan/vill delta reser som idag i en gynnsammare trafiksituation. Information om maxpris

28 Vinster för städer med Digital trafikplan Effektiva, miljövänliga resor och transporter samt bättre stadsmiljö Kraftigt minskade kostnader för investeringar i infrastruktur och fordon, minskade byggkostnader Näringslivet gynnas av den öppna digitala plattformen för producenter, mellanhänder, tredjepartsaktörer, konsumenter ekosystem för nya tillämpningar, samarbeten och tilläggstjänster

29 Utmaningar de äger problemet! Nyckelaktörer: de som kontrollerar infrastrukturen vägar, gator, p-platser och kollektivtrafik Kan nuvarande institutioner lösa problemet eller behövs en ny gemensam plattform för Digital Trafikplan Stockholm?

30 Nästa steg Stimulerar ansvariga på trafikområdet Söker medel för att fortsätta skapa kunskap inom området Medel som bidrar till att lösningar för stadstrafiken utvecklas.

31 Digital Trafikplan Stockholm Tack för uppmärksamheten! För synpunkter och samarbete kontakta Anna Kramers, eller Anders Gullberg,