Minoriteter och dubbelminoriteter , Hanaholmens kulturcentrum

Transkript

1 Marita Minoriteter och dubbelminoriteter , Hanaholmens kulturcentrum Seminariet ordnades som ett samarbete mellan följande organisationer: SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder, Finlands Svenska Handikappförbund, Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland, THL (Institutet för hälsa och välfärd), Vates Stiftelsen, Pohjola-Norden och Ekvalita Eva Biaudet, minoritetsomdudsman i framtiden diskrimineringsombudsmannen. I Norge Diskrimineringsombud vilket Eva Biaudet hade önskat att de också skulle benämnas i Finland. Administrativt i anslutning till inrikesministeriet IDAG - övervakar förbudet mot etnisk diskriminering - främjar etniska minoriteters och utlänningars ställning och rättigheter i Finland. - övervakar polisens utvisningar av utlänningar Klagomål från personer med funktionsnedsättning ¼ av uppdragen Diskrimineringsombudsmannen - ny lag om likabehandling som bäst i riksdagen. - den nya lagen om likabehandling utökar utbud av tjänster på andra grunder än etnisk bakgrund - arbetslivsdiskriminering förblir utanför --- finns med i de övriga nordiska länderna.

2 Hilma- Stödcentralen för invandrare med funktionsnedsättning i Finland Tuija Sarvi och Farah Ghahramani. - lyder under handikappforum sedan har två anställda - information om tjänster och rättigheter - hjälp med att ansöka om tjänster och fylla i blanketter - kamratstöd Personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund John-Ingvard Kristiansen, Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet (Bufdir), Avdeling for rettferd og inkludering, Seksjon for sosial inkludering (Norge) Bufdir i Norge gav Nordens välfärdscenter 2013 i uppdrag att göra en kunskapsöversikt om funktionsnedsättningar hos den samiska befolkningen i Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Rapporten finns på Nordens Välfärds webbsida Av världens totalt 360 miljoner människor som tillhör ett urfolk har 54 miljoner en funktionsnedsättning. Enligt John-Ingvard har man väldigt lite kunskap om samer med funktionsnedsättning i Norge. Diskriminering av samerna är en del av Norges historia. Det finns mycket kunskap om det vi inte vet sa John-Ingvard men efter projektet som skall starta hoppas han att de vet mera. - det handlar om ett forskningsprojekt om situationen för personer med funktionsnedsättning med samisk bakgrund i Norge, Sverige, Finland och ev. också Ryssland. Finlandsvenska teckenspråkiga som minoritet inom minoriteten i Finland Janne Kankkonen, Finlandssvenska Teckenspråkiga rf Allmänt kan man säga att det fortfarande finns brister i all nuvarande lagstiftning som berör teckenspråk och teckenspråkiga i Norden - Enligt Janne Kankkonen är det finlandssvenska teckenspråket hotat - De finlandssvenska teckenspråkiga är en minoritet inom minoriteten, används i dag av cirka 300 personer. - Den statliga dövskolan lades ner 1993, efter det har de finlandssvenska döva haft som alternativ att använda tolk, att gå i finsk dövskola eller att flytta till Sverige och gå i dövskola där. - Idag finns det ingen tolkutbildning för finlandssvenska teckenspråkiga, sista utbildningen ordnades Det finns inga finlandssvenska döva lärare ---- här måste göras en satsning - passiv assimilering enligt Janne K känns det som om man bara låter det gå - ett förslag till ny lag om teckenspråk som ska garantera de teckenspråkigas ställning överlag är under beredning vid justitieministeriet. - Janne K nämnde att det idag finns endast fyra (?) finlandssvenska tolkar ---- enligt Lena Wenman finns det åtta (men det är ju inte heller tillräckligt)

3 What should we expect from a Job Coach/Employment Specialist? Lessons learned from Supported Employment in the Nordic countries Øystein Spjelkavik, forskare vid norska Arbeidsforskningsinstitutet AFI, Norge Inte gör arbete ensamt någon lycklig men det kan ge livskvalitet. Spjelkavik är intresserad av att veta: - får man jobb på arbetsmarknaden - varför får man inte jobb The Flow-Throug Model (Storey 2000) - fokus på att först träna arbetsuppgifter och sedan placering i arbetslivet. - många personer med funktionsnedsättning tränas (på arbetscentraler t.ex.) men blir aldrig färdiga att ta steget ut i arbetslivet. Det har visat sig att den här modellen inte fungerar i praktiken endast ett fåtal personer har fått arbete. Kort om Supported Employment (SE) på sv arbete med stöd - individuell jobbsökning (skräddarsydd utg. från klienten) - utveckla arbetssökandet för jobbmatchning (för att kunna matcha arbetsgivare och arbetssökande) - specialister inom arbete/sysselsättning - klientens preferenser - arbetsgivarens behov Goda exempel inom SE (rapport Cowl, WRI, EUSE 2011) - nyckeln till goda exempel var på vilket sätt Supported Employment utfördes och speciellt arbetskonsulentens medverkan. - i de flesta exemplen visades det sig att utveckla arbetssökningen är en mycket viktig aspekt av SE - i så gott som alla exempel kommer det fram att personen med funktionsnedsättning som söker jobb inte skulle ha fått ett lönearbete utan stöd av en job coach (arbetskonsulent) Job coach is the key!!!!!!!!!!!!!!!!! - professionell ledning genom hela systemet, målet är arbete med lön - förankring i organisationen --- Spjelkavik poängterade detta många gånger. Inom Kårkulla där de flesta arbetskonsulenterna i Svenskfinland arbetar har man inte förankrat arbete med stöd som en metod inom organisationen. Den finns som en del inom dagverksamheten. Egentligen borde arbete med stöd finnas som en skild enhet/verksamhet utanför arbetscentralerna. Då får man också de bästa resultaten. - stöd på arbetsplatsen --- nyckel för arbetsgivare - proaktiv framtoning vid uppsökande av nya arbetsplatser/utveckla arbetssökning - organisationens betydelse Mind findings of Compedium of good practice - orsaken till arbetsgivarnas positiva attityd var försäkran om att arbetskonsulenten skulle ta en aktiv part i inkluderingsprocessen vid anställningen. Arbetsgivaren blev inte ensam med ansvaret

4 - det framkom att många arbetsgivare gärna anställer en handikappad person, det de behöver helt enkelt är praktisk hjälp och rådgivning. SE i de nordiska länderna (Spjelkavik, Hagen, Härkäpää 2011, Spjelkavik 2013) - många aktörer, svag koordinering inom det offentliga systemet - i princip utgår man från modellen träna först placera efteråt - en modell som stöds av serviceproducenterna - överlag svag kännedom om SE De nationella SE organisationerna har ingen politiskt påverkan och är en del av the pre-vocational training system. - inget egentligt stöd inom det offentliga stöd systemet att erbjuda arbetsplatser integrerings expertis det finns istället mera tillit till aktiviteter, arbetsträning och lönesubventioner. Hur ser systemet ut idag när det gäller sysselsättning och arbete? - förberedande arbetsträning - skyddade arbetsplatser - daglig verksamhet - olika aktivitets program - + Supported Employment (bara en del av organisationen, vilket är som sagt ett problem) Arbete med stöd och arbetskonsulenter i Svenskfinland (egen reflektion) - Optima har utbildat arbetskonsulenter av vilka de flesta arbetar inom Kårkulla, ca sedan första kursen men de flesta arbetar inte som arbetskonsulenter. Det är ingen yrkesexamen. På finskt håll kan man specialisera sig i specialyrkesexamen i arbetslivsträning (2011). I Svenskfinland är det ev. Optima som ansöker om examensrättigheter till specialyrkesexamen i arbetslivsträning om det finns behov. - Någon enstaka kommun har arbetskonsulent eller så sköter socialarbetaren arbete med stöd som en del av sitt jobb. - Arbetskonsulenten borde ha högst klienter - Arbets- och näringsbyrån i Jakobstad köper tjänster av arbetskliniken. Arbets- och näringsbyrån i Raseborg köper också en del arbetskonsulent tjänster av Kårkulla. - Arbetskonsulenterna känner bättre till klienten än arbetsgivarna --- oftast har de en bakgrund inom det sociala området. (inga försäljartyper) - Ett stort problem är en stor grupp personer med funktionsnedsättning (de som inte hör till Kårkulla?) som inte får stöd i att söka arbete. - Enligt min mening borde arbetskonsulenterna finnas på arbets- och näringsbyråerna. - I Sverige har man insett nyttan av att koppla SIUS-konsulenter(arbetskonsulenter) till arbetsförmedlingen - Spjelkavik tog fasta på Job Coachens viktiga framtidsuppgift att i högre grad lära sig saker om arbetsplatserna och arbetsmarknaden för att bättre kunna hjälpa sin klient, och även arbetsgivaren. - inom FDUV känner man rätt så bra till Supported Employment. En diskussion som jag förde med Anki Sundqvist verkar det som om det inte finns något intresse eller kunskap i andra handikapporganisationer kring SE, man diskuterar helt enkelt inte frågor som är relaterade till arbetslivet. Samma tendens finns i Norge enligt Spjelkavik. Metoden SE lämpar sig ju även för andra typer av funktionsnedsättningar. Det finns en hel del att göra på det här området ännu konstaterade vi.

5 Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden (Sverige): Nordiska perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter - 37 förbund - ca individer - intressepolitisk aktör - lokal, regional, nationell, nordisk och europeisk nivå En verklighet: Inom de flesta samhällsområden har nordbor med funktionsnedsättningar sämre förutsättningar och lägre grad av delaktighet jämfört med övrig befolkning. Det är ett problem, både ur ett mänskligt perspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv, då länderna riskerar gå miste om värdefullt kunnande. Konventionen FN konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) Vi måste skapa redskap för att genomföra konventionen Strategier, program och handlingsplaner (2010) Sverige En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken, Finland Finlands handikappolitiska program, VAMPO Norge Jobbstrategi för personer med nedsatt funksjonsevne Danmark Handicappolitisk handlingsplan 2013 Et samfund for alle Island Islands funktionshinderspolitiska handlingsplan till 2014 Brukarnas inflytande Politik som berör personer med funktionsnedsättningar ska utformas i samråd med brukarna och deras företrädare. Det finns redan i de nordiska länderna men med FN- konventionen förtydligas detta åtagande. Kravet på kommunerna att ha funktionshinder/handikappråd är lagstadgad i Norge, Sverige, och Danmark. På Grönland har de fyra kommunerna på frivillig basis upprättat råd. Även i Finland är kommunernas etablering av råd frivillig. Ungefär 145 av Finlands 320 kommunerna har handikappråd. Ingrid Burman uppmärksammade de gemensamma trenderna i Norden på handikappområdet: ökad fokus på rättigheter, ökad betydelse av informationsteknik, ökad konkurrens om resurser samt fortsatt utanförskap både i skolan och på arbetsmarknaden. När det gäller diskriminering har Handikappförbundet lyckats mycket bra med ett samarbete med SVT där man jobbar för att synliggöra olika formera av funktionsnedsättning i barnprogram. Detta arbete har skett under en tioårsperiod, och det har burit frukt. Programledare och övriga medverkande med olika slag av funktionsnedsättning har blivit synliga och fungerar som goda förebilder. I Sverige talas inte längre om tillgänglighet utan ett universellt utformat samhälle som passar för alla - Ingrid Burman Dagen avslutades med en paneldiskussion där man diskuterade hur situationen i Norden ser ut för minoriteter och dubbelminoriteter. Panelisterna Stina Sjöblom (THL), Ulrika Krook, SAMS och Ingrid Burman (Handikappförbunden i Sverige) som är medlemmar i Rådet om nordiskt samarbete om funktionshinder, var eniga om att nordiskt samarbete är viktigt och att man måste arbeta för att värna om det. Nordiskt samarbete ger styrka för det arbete som

6 sker på EU nivå.