Gränna fyr. Kulturhistorisk utredning. Gränna socken i Jönköpings kommun Jönköpings län. Agneta Åsgrim Berlin

Transkript

1 Kulturhistorisk utredning Gränna fyr Gränna socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2010:14 Agneta Åsgrim Berlin

2

3 Kulturhistorisk utredning Gränna fyr Gränna socken i Jönköpings kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Kulturmiljö bebyggelse Byggnadsvårdsapport 2010:14

4 Rapport, foto och ritningar: Agneta Åsgrim Berlin. Grafisk design: Anders Gutehall. Tryckning och distribution: Marita Tidblom Jönköpings läns museum. Box Jönköping Tel: E-post: Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur allmänt kartmaterial från Lantmäteriet. Medgivande JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2010

5 Innehåll Inledning...5 Syfte...5 Historik...5 Hamnbyggnad och Grännas första fyr Hamnombyggnad och ny fyr En modern AGA-fyr...8 Beskrivning av Gränna fyr...9 Kulturhistorisk bedömning...12 Tekniska och administrativa uppgifter...13 Referenser...13 Tryckta källor...13 Otryckta källor...13 Arkiv...13 Bilagor Bilaga 1 Foto från fyrens byggnad 1937 Figurer Figur 1 Utdrag ur ekonomiska kartans blad...4 Figur 2 Aktiebrev Grenna Hamnbolag...5 Figur 23 Ritning av fyrtorn vid Grenna Hamn Figur 4 Detalj av ritning till ny fyr i Gränna hamn

6 Figur 1. Utdrag ur digitala ekonomiska kartans. Skala 1:

7 Inledning Med anledning av att en ombyggnad av Gränna hamn planeras har Vägverket Färjerederiet av Jönköpings läns museum beställt en kortare utredning gällande det kulturhistoriska värdet hos fyren i Gränna hamn. Utredning har utförts i januari 2010 av antikvarie Agneta Åsgrim Berlin, Hamnanläggningen och fyren ägs av Jönköpings kommun och förvaltas av Tekniska kontoret. Historik Hamnbyggnad och Grännas första fyr 1863 Vid 1800-talets mitt utgjordes angöringsplatsen i Gränna av en stenbrygga, vilken hade färdigställts Den första riktiga hamnen anlades åren Ritningarna till en hamn med två pirarmar hade tagits fram redan 1852, men ett omarbetat förslag, godkänt av Kongl. Majt i mars 1861, låg till grund för det genomförda projektet. Enligt uppgift skall hamnprojekteringen ha gjort av en överstelöjtnant Leijonankar. Göta kanal hade gett upphov till en ständigt växande båttrafik på Vättern. Förutom den reguljära ångbåtstrafiken fanns också en omfattande fraktfart med segelfartyg. Hamnbygget var ett av de största byggnadsföretag som ägt rum i staden. Det finansierades till stor del genom bidrag och lån från staten. Ett särskilt Hamnbolag, med Gränna stad som huvudägare, bildades för att genomföra projektet. Periodvis var upptill 200 man i arbete med hamnanläggningen. Totalkostnaden uppgick till Riksdaler. Ansvarig ledare för hamnbyggnaden var kapten A. G. von Essen. Aktie eller lottbrev i Grenna Hamnbolag. Vinjetten visar hamnen och fyrtornet som färdigställdes Hamnbolaget avvecklades

8 I samband med hamnbygget fick Gränna sin första fyr, placerad på det södra pirhuvudet, senare omnämnd som fotogenfyren. Vid en inspektion sommaren 1897 uppmärksammade lotsmyndigheten att fyren var i dåligt skick, och en modernisering av utrustningen utfördes följande år. Den nya fyrapparaten levererades av firma G W Lyth, fabrik för nautiska instrument i Stockholm. Det var en linsapparat av 6 te ordningen om 180 o. Den nya fyranordningen avsynades i oktober Om fyren lämnas då följande upplysning: Rundt, rödt, fyrhus af tegel, 7,7 m högt, uppfört å den 1,6 m höga stenpiren. Vidare att fyrens lysvidd var 6,7 distansminuter samt att fyren hölls tänd under den mörka årstiden. Förteckning över delar till fyrapparat, levered till Grenna Hamn 1 6 te ordn s linsapparat om 180 0, monterad på gjutjernsplatta m bottenplatta 1 rund messingslampa 1 rund messingslampa, reserv 2 st. brännare i reserv 15 st. lampglas 5 m. veke 1 rotator med 2 metallskärmar 1 bärställning med agatkopp och agat. 1 reservrotator med 2 metallskärmar 1 reservagat Inventariepersedlar: 1 oljekanna 1 tratt med filtertratt och duk 1 servislåda 1låda för tändstickor 1 låda för brännare och vekar 1 lampglasrensare 1 vekpensel 1 ask med talg 1 sax 1 skrufmejsel Ritning över Gränna fyrtorn, uppgjord i augusti 1898 av hamnfogde A Björkegren, i samband med att fyren erhöll ny fyrapparat Till höger förteckningen över de delar som levererades från G W Lyths firma för nautiska instrument i Stockholm. 6

9 Hamnombyggnad och ny fyr 1937 Hamnen i Gränna ägdes och förvaltades av Hamnbolaget, i vilket Gränna stad var majoritetsägare. Åren genomfördes omfattande upprustningsarbeten. Hamnbassängen muddrades till 3,3 meters vattendjup och kajsträckan förlängdes. Redan på 1930-talet väcktes frågan om att tillfredsställande kommunikationer mellan Visingsö och fastlandet borde säkerställas genom samhällets försorg, Denna strävan kunde föreverkligas först 1960, då Vägverket satte in den första regelrätta bilfärjan Brahe. Visingsö kommun fick ansvar för själva driften, med ekonomiskt stöd av landstinget och staten. Den ökande turisttrafiken ställde högre krav på hamnarna. Redan 1937 genomfördes en större ombyggnad och modernisering av Gränna hamn. Förslaget upprättades av en ingenjör Erik Garberg, och entreprenör var AB Hamnbyggnadsbyrån, Stockholm. Arbetena innebar enligt en samtida tidningsartikel bland annat ytterskydd för båda vågbrytarna, ombyggnad av södra pirhuvudet, nytt fyrtorn, reparation av södra och östra kajerna, ny kaj vid lastplanens norra sida med färjeläge för en planerad Visingsöfärja Detalj av ritning till Gränna fyr, Hamnbyggnadsbyrån AB. 9 juni Sektion. På bilden syns tre gasackumulatorerna placerade på golvet i fyren. 7

10 En modern AGA-fyr Den gamla fotogenfyren ersattes med en modern så kallad Aga-fyr. Denna nya teknik för fyrljus hade uppfunnits kring sekelskiftet 1900, och utvecklades vidare genom uppfinnaren Gustaf Dahlén och företaget Aga ( Svenska AB Gasackumulator) Ritningar till den nya fyren framställdes av AB Hamnbyggnadsbyrån och godkändes av Kungl Väg och Vattenbyggnadsstyrelsen 14 juni Fyren byggdes på pirhuvudet på den södra vågbrytaren och förankrades genom kraftiga gjutna postament. Fyrbyggnaden är en platsbyggd rund konstruktion i armerad betong. Enligt lotsstyrelsen kungörelse vid färdigställandet utgjordes fyrbelysningen av en 6:e ordn. AGA-linslykta, inrymd i en AGA-lanternin på ett vitt, runt 5 m högt betongtorn. Den skall horisonten runt visa vitt gruppblixtsken med 4 blixtar var 12:e sekund. Skenet blir förstärkt mellan c. 22 o och c. 222 o, i övrigt oförstärkt. Fyrlågans höjd över havet blir c 7 m. För det förstärkta skenet blir ljusstyrkan 200 Hefnerljus och lysvidden 9 n.m. (nautiska mil) Den nya fyrbelysningen tändes fr o m den 10 september På 1970-talet elektrifierades Gränna fyr och år 2006 släcktes fyren helt, och en ny fyr anlades på den yttre pirarmen. Anledningen var att fyrljuset på den inre hamnpiren var vilseledande för båtar som skulle angöra hamnen. Hamnfogde Henning Lindh vid den nya fyren, aug

11 Beskrivning av Gränna fyr Gränna fyr har en 5 meter hög, runt och upptill något avsmalnande fyrkropp, som kröns av en lanternin av glas och kopparplåt. Den totala höjden är därmed 6,5 meter. Fyrtornet är uppfört av armerad, platsgjuten betong och vitmålat. Dörren till fyrens inre är av svartmålad plåt Ett räcke av svartmålat järnsmide löper i midjehöjd runt fyren. Högt upp på yttermuren sitter ett antal plåtventilatorer, vilka ventilerat fyrens inre, där gasackumulatorerna ursprungligen varit placerade. I fyrens övre del löper runt lanterninen en utkiksplattform, vilken nås utvändigt genom en vid väggen förankrad stege av svartmålat stål. Lanterninens fönster är indelat med diagonalställda spröjsar av koppar. Ett räcke av svartmålat smidesjärn omsluter plattformen. En rad små belysningsarmaturer är monterade under plattformen vid väggen. På lanterninen är också monterat tre belysningsarmaturer på armar som sträcker sig ut över hamninloppet. Dessa har inte tillhört den ursprungliga utrusningen. Gränna fyr sedd från södra pirarmen 9

12 Fyrens övre del med utsiktsplattformen. Plåtkupor för ventilatorer syns över och under plattformen Fyrens lanternin med ursprungliga spröjsar och tak av kopparplåt 10

13 Detaljer av stege och smidd handledare samt skada i fyrens gjutna vägg 11

14 Kulturhistorisk bedömning Fyrtornet i Gränna hamn är typiskt för 1900-talets nya fyrbyggnader med konstruktion i armerad betong. Fyrbyggnadens exteriör har inte genomgått några större förändringar. Handledare och plattformräcke av smide är de ursprungliga liksom lanterningens spröjsade fönsterparti och taktäckningen av kopparplåt. Fyrens inre har inte besiktigats, men enligt uppgift har äldre utrustning tagits bort i samband med att fyren elektrifierades på 1970-talet. Gränna fyr har sitt kulturhistoriska värde i första hand som historiebärare och karaktärsskapande inslag i hamnmiljön i Gränna. Fyren erinrar om den stora betydelse som Vättersjöfarten och hamnbygget fick för Grännas utveckling under 1800-talets andra hälft samt om turisttrafikens växande betydelse under talet. Som en symbol för hamnen och sjöfarten är fyren viktig för helhetsupplevelsen av hamnmiljön även idag. I snart 150 år har ett fyrtorn utgjort ett landmärke i Gränna hamn. Länsmuseet förespråkar därför att man i samband med hamnombyggnaden försöker finna lösningar som möjliggör ett bevarande av fyren. Gränna fyr och södra pirarmen i januari

15 Tekniska och administrativa uppgifter Jönköpings läns museums dnr: /09 Beställare:... Vägverket Färjerederiet Fastighetsägare:... Jönköpings kommun Rapportansvarig:... Agneta Åsgrim Berlin Foto:... Agneta Åsgrim Berlin Län:... Jönköpings län Kommun:... Jönköpings kommun Socken:... Gränna socken Belägenhet:... Ekonomiska kartans blad Gränna 7E6E Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv Referenser Tryckta källor Andersson I Gränna Mellby Röttle hamnar genom axplock ur litteraturen. Ett solvarv i Gränna 2006 Grennfelt T. m fl Gränna Visingsö historia. Gränna hamn 100 år i Ett solvarv i Gränna 1963 Gränna Tidning 8 oktober 1937 Otryckta källor Öberg S. Fyrar och fyrskepp. På Svenska fyrsällskapets hemsida. Arkiv Jönköpings stadsarkiv Gränna stad. Hamnbolagets arkiv, i Gränna stads arkiv. Grenna Museum, foto, mm Uppgiftslämnare Håkan Jorikson, museichef Grenna Museum Jan Moberg, Visingsötrafiken. 13