Hållbarhetsredovisning

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats VT 2010 Handledare: Ulf Olsson Hållbarhetsredovisning En kvalitativ studie om drivkrafterna bakom upprättandet av hållbarhetsredovisning och betydelsen av Revisionsrekommendation 6 Författare: Sandra Eriksson Annie Sommerhell

2 Förord Vi vill ta tillfället i akt och tacka de personer som hjälpt oss under uppsatsens gång. Ett varmt tack riktas till samtliga respondenter; Torbjörn Westman på Deloitte, Marie Baumgarts på Ernst & Young, Lina Andersson och Johannes Nielsen på KPMG samt Lars-Olle Larsson på PricewaterhouseCoopers. Ett tack riktas även till vår handledare Ulf Olsson och våra kurskamrater som bidragit med intressanta synpunkter och diskussioner under seminarietillfällena. Ett särskilt tack vill vi rikta till Magnus Frostenson, forskare vid Uppsala Universitet, som bidragit med tid, engagemang och inspiration när vi som mest behövde det. Uppsala 25 maj 2010 Sandra Eriksson Annie Sommerhell II

3 Sammanfattning Hållbarhetsredovisning har blivit en alltmer accepterad och etablerad redovisningsform bland företag. Detta har visat sig inte minst genom att den svenska regeringen införde ett krav år 2008 på att samtliga företag med statligt ägande ska upprätta en hållbarhetsredovisning samt få den externt granskad. Denna redovisningsform har successivt börjat vinna mark och allt fler företag har börjat upprätta hållbarhetsredovisning vilket revisionsbranschen känt av i form av ett ökat antal granskningsuppdrag. Revisionsbranschen tillämpar idag granskningsstandarden Revisionsrekommendation 6 (RevR 6) för granskning av hållbarhetsredovisningar och med anledning av att företag allt oftare önskar ett externt bestyrkande av sin hållbarhetsredovisning finns det ett behov av en väl fungerande granskningsstandard. I denna studie strävar vi efter att kartlägga drivkrafterna bakom företags upprättande av hållbarhetsredovisning. Därefter undersöks betydelsen av revisionsbranschens granskningsstandard RevR 6 i form av effekt och användbarhet. I samband med detta kommer eventuell förbättringspotential med granskningsstandarden att identifieras. Genom en kvalitativ metodansats har fyra intervjuer genomförts med respondenter ur revisionsbranschen. Vår slutsats är att företag påverkas av såväl yttre som inre drivkrafter vid upprättandet av en hållbarhetsredovisning. Vi har identifierat att revisionsbranschen bedömer att RevR 6 skänker hållbarhetsredovisningen trovärdighet, kvalitet och seriositet. Dock är standardens effekt inte kommunicerad till användarna av hållbarhetsredovisning, vilket minskar standardens betydelse. Utformningen av RevR 6 är tillfredsställande för granskningsuppdrag inom Sveriges gränser. Dock förekommer två begränsningar i granskningsstandarden, då den inte ger tillräckligt stöd vid internationella granskningsuppdrag samt vid materialitetsbedömningar. Vid sammanlänkningen av RevR 6 och redovisningsnormen Global Reporting Initiative (GRI) identifierades ett problem då GRI:s uppbyggnad försvårar målet att uppfylla RevR 6:s kriterium på fullständighet. III

4 Innehåll 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERING FORSKNINGSFRÅGOR Förtydligande av forskningsfrågor SYFTE AVGRÄNSNING REFERENSRAM TEORIÖVERSIKT INSTITUTIONELLA TEORIN LEGITIMITETSTEORIN BETYDELSEN AV EN STANDARD REVISIONSREKOMMENDATION 6 (REVR 6) Granskningsformer för revision och hållbarhetsredovisning Granskningsprocessen enligt RevR Planering av granskningen Datainsamling Genomförandet av granskningen Bestyrkanderapport avges GLOBAL REPORTING INITIATIVE (GRI) Utformningen av GRI Redovisningskriterier för hållbarhetsredovisning Företagens tillämpningsnivåer av GRI METOD STUDIEN I ETT INITIALT SKEDE VAL AV FORSKNINGSMETOD VAL AV FORSKNINGSANSATS URVAL... 15

5 3.4.1 Val av revisionsbyråer Val av intervjupersoner Presentation av respondenter INTERVJU KÄLLKRITIK VALIDITET EMPIRI DRIVKRAFTER BAKOM FÖRETAGS UPPRÄTTANDE AV HÅLLBARHETSREDOVISNING REVR 6:S EFFEKT PÅ HÅLLBARHETSINFORMATIONEN REVR 6:S ANVÄNDBARHET RevR 6:s utformning Sammanlänkningen av RevR 6 och GRI ANALYS DRIVKRAFTER BAKOM FÖRETAGS UPPRÄTTANDE AV HÅLLBARHETSREDOVISNING Yttre drivkrafter Inre drivkrafter REVR 6:S EFFEKT PÅ HÅLLBARHETSINFORMATIONEN Trovärdighet, kvalitetssäkring, transparens Förbättringspotential av RevR 6:s effekt REVR 6:S ANVÄNDBARHET RevR 6:s utformning Förbättringspotential av RevR 6:s utformning Sammanlänkningen av RevR 6 och GRI Förbättringspotential vid sammanlänkningen av RevR 6 och GRI SLUTSATS AVSLUTANDE DISKUSSION OM STUDIENS RESULTAT DRIVKRAFTER BAKOM FÖRETAGS UPPRÄTTANDE AV HÅLLBARHETSREDOVISNING REVR 6:S EFFEKT PÅ HÅLLBARHETSINFORMATIONEN REVR 6:S ANVÄNDBARHET RevR 6:s Utformning... 32

6 6.4.2 Sammanlänkningen av RevR 6 och GRI FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING 34 BILAGOR 37 BILAGA 1. BESTYRKTA HÅLLBARHETSREDOVISNINGAR I SVERIGE BILAGA 2. EXTERNA GRANSKARE AV HÅLLBARHETSREDOVISNING... BILAGA 3. INTERVJUGUIDE...

7 1. Inledning I detta inledande kapitel kommer vi att redogöra för bakgrunden till det valda uppsatsämnet. Vidare kommer det att följa en problemdiskussion som mynnar ut i en problemformulering med valda forskningsfrågor. Avslutningsvis följer en avgränsning med hänvisning till det valda forskningsområdet. 1.1 Bakgrund Dagens hållbarhetsredovisning kan betraktas som resultatet av en kontinuerlig utveckling av företags rapportering. Företag påbörjade sin ekonomiska rapportering under 1800-talet och det var först nästan två århundraden senare, under 1970-talet, som företag inledde sin rapportering om samhällsansvar. Exempelvis började företag informera intressenter om vilken påverkan dess aktiviteter, produkter och tjänster hade på samhället (Schaltegger et. al, 2006, s.304). Ett decennium senare utökades rapporteringen till att även omfatta företagets miljöpåverkan (Schaltegger et. al, 2006, s.305). I anslutning till denna samhällsutveckling publicerade Världskommissionen för miljö och utveckling 1987 Brundtlandsrapporten där för första gången begreppet hållbar utveckling definierades som; utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers förmåga att klara sina behov (Världskommissionen för miljö och utveckling, 1987, s.43). Ett resultat av företagens utökade ansvar är dagens hållbarhetsredovisning, som innebär att företagen integrerat sitt ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar i en och samma rapport med syftet att redogöra för sitt ansvar gentemot såväl interna som externa intressenter (Larsson & Ljungdahl, 2008, s.65). I hållbarhetsredovisningen beskriver företaget sitt arbete mot hållbar utveckling samt redogör för resultatet av detta (Flening, 2005, s.32). Termen hållbarhetsredovisning är starkt knuten till begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) som relaterar till företagets utökade ansvar i samhällsutvecklingen samt företagens arbete mot en hållbar utveckling (Carroll, 1979). En naturlig följd har blivit att företag numera integrerar sitt arbete med frågor inom CSR i sin hållbarhetsredovisning (Flening, 2005, s. 37). Den aktuella samhällsdebatten om hållbar utveckling och miljö har medfört ett ökat ansvarstagande hos såväl befolkning som för företag (Ljungdahl, 2002, s.9). De senaste årens ekonomiska tillväxt i kombination med globaliseringen har bidragit till nya möjligheter för företagen att arbeta mot en mer hållbar utveckling och skapa välstånd (GRI Riktlinjer, 2006, 1

8 s.3). Successivt har hållbarhetsredovisningen vunnit mark genom en högre kvalitet på hållbarhetsinformationen (Ljungdahl, 2008, s ). Detta har medfört att fler företag upprättar hållbarhetsredovisning, vilken i allt större utsträckning även bestyrks externt i syfte att stärka företagets varumärke och trovärdighet genom sitt arbete mot en hållbar utveckling (Samuelsson, 2010). I november 2007 beslutade Sverige, som första land i världen, om nya riktlinjer för rapportering av statligt ägda företag med fokus på utökade krav på hållbarhetsinformation. De nya riktlinjerna medför ett krav på statliga företag att presentera en hållbarhetsredovisning enligt den internationella redovisningsnormen Global Reporting Initiative (GRI), vilken därefter ska genomgå en oberoende granskning och erhålla en bestyrkanderapport (Regeringskansliet, 2007, s.4). 1.2 Problemdiskussion Företag strävar efter att anpassa sig och följa med i utvecklingen vilket medfört att upprättandet av hållbarhetsredovisning har börjat bli en konkurrenskraftig symbol på marknaden (Deegan, 2002, s.291). Ett ytterligare steg i denna process har blivit att företagen i allt större utsträckning även väljer att få hållbarhetsredovisningen externt bestyrkt, vilket framförallt revisionsbranschen har känt av. Mellan 2007 och 2008 ökade antalet externt granskade hållbarhetsredovisningar bland de statliga bolagen från 40 % till 87 %, medan börsbolagen på Large Cap följde denna trend med en ökning från 42 % till 53 % (PwC, 2009, s.3) 1. För revisionsbranschen har antalet ökade granskningsuppdrag stärkt behovet av en väl utformad och anpassad standard för att hantera granskningen av hållbarhetsinformation (Flening, 2005, s.42). Revisionsbranschen granskar idag hållbarhetsredovisningar utifrån Revisionsrekommendation 6, även kallad RevR 6, vilken syftar till att ge revisorn vägledning vid granskningen (Flening, 2005, s.44). Granskningen av hållbarhetsinformation är relativt komplex, då den består av icke-finansiell data vilket innebär att redovisningsenheterna inte alltid mäts i monetära enheter. Därutöver är de interna kontrollsystemen för riskhantering och datainsamling inte tillgängliga för alla delar av en hållbarhetsredovisning vilket försvårar granskningen då fullständighet och noggrannhet inte kan garanteras i samma utsträckning som vid en finansiell revision. Vidare är redovisningskriterierna som företag tillämpar vid upprättandet av en hållbarhetsredovisning ofta nyare och inte lika fullt utvecklade som för finansiell information (FAR, 2010, s.564). RevR 6 har tillämpats inom revisionsbranschen 1 Se Bilaga 1 Bestyrkta hållbarhetsredovisningar i Sverige

9 sedan 2004 och har uppdaterats såväl 2006 som 2008 för att säkerställa att standarden hanterar granskningen av hållbarhetsinformation på ett tillfredsställande sätt (FAR, Sverigerapporten, 2008, s.3). 1.3 Problemformulering Med anledning av det ökade antalet externa granskningar av hållbarhetsredovisningar stärks behovet av en väl fungerande granskningsstandard inom revisionsbranschen. RevR 6 är en ny standard och med anledning av att den uppdaterats relativt frekvent sedan den skapades 2004, finns det utrymme att ifrågasätta om standardens nuvarande utformning är tillräcklig för att hantera komplexiteten som är förknippad med granskning av hållbarhetsinformation. Då upprättandet av hållbarhetsredovisning börjar bli en konkurrenskraftig fråga bland företag, finns det behov av att undersöka hur standarden påverkar hur hållbarhetsinformationen uppfattas. Vad som bidragit till hållbarhetsredovisningens etablering hos företagen, samt vilken betydelse RevR 6 har för revisionsbranschens granskning av hållbarhetsredovisningar kommer att besvaras genom nedanstående forskningsfrågor. 1.4 Forskningsfrågor Vilka drivkrafter ligger bakom utvecklingen av företags upprättande av hållbarhetsredovisning i Sverige? Vilken effekt anser revisionsbranschen att RevR 6 skänker hållbarhetsredovisningen? Vilken användbarhet i granskningsprocessen tillskriver revisionsbranschen RevR 6? Förtydligande av forskningsfrågor Med drivkrafter avser vi i detta fall vilka faktorer som motiverar företagen till att upprätta en hållbarhetsredovisning. Med effekt avser vi hur standarden påverkar karaktären av den granskade hållbarhetsinformationen. RevR 6:s användbarhet kommer att undersökas genom att studera standardens nuvarande utformning, huruvida den ger tillräckligt stöd i granskningsprocessen samt hur väl RevR 6 sammanlänkas med redovisningsnormen GRI vid granskningstillfället. 1.5 Syfte Vårt primära syfte med denna studie är att studera betydelsen av revisionsrekommendationen RevR 6 genom att undersöka standardens effekt och användbarhet. I samband med detta kommer vi även att identifiera eventuell förbättringspotential med granskningsstandarden. För att skapa en bakgrund och kontext till betydelsen av en granskningsstandard undersöks även 3

10 vad som i ett initialt skede driver företagen till att upprätta en hållbarhetsredovisning. Vi anser att denna studie är intressant att genomföra då standardens betydelse är ett aktuellt ämne med anledning av att fler företag väljer att bestyrka sin hållbarhetsredovisning externt. 1.6 Avgränsning I denna studie kommer de externa granskarna att representeras av följande revisionsbyråer; Deloitte, Ernst & Young, KPMG samt PricewaterhouseCoopers. Anledningen till detta urval är att de tillsammans granskar flest hållbarhetsredovisningar i Sverige 2 samt att revisionsbyråerna utgår från RevR 6 vid granskningen av hållbarhetsredovisningar. I denna uppsats syftar begreppet revisionsbranschen till den personal som arbetar specifikt med hållbarhetsfrågor på revisionsbyråerna som intervjuats för denna studie. Det finns även externa konsulter utanför revisionsbyråer som har rätt att granska hållbarhetsredovisningar. Dock kommer denna studie inte att omfatta dessa konsulter då endast revisionsbranschen tillämpar RevR 6. Det förekommer idag ett flertal redovisningsnormer inom hållbarhetsredovisning. Dock kommer denna studie endast att beröra GRI, då detta är den mest etablerade redovisningsnormen bland företag. 2 Se bilaga 2 Externa granskare av hållbarhetsredovisning 4

11 2. Referensram Detta kapitel inleder med den institutionella teorin samt legitimitetsteorin som tillsammans syftar till att förklara varför företag upprättar hållbarhetsredovisningar. Vidare följer en beskrivning av etablerade standarder och normer inom hållbarhetsredovisning, granskningsstandard RevR 6 och redovisningsnormen GRI, samt ett avsnitt om vilken betydelse och funktion en standard fyller. En tydligare redogörelse för hur referensramen kommer att tillämpas för att besvara studiens syfte erhålls genom modellen nedan. 2.1 Teoriöversikt Figur 1. Sammanfattande modell över hur referensramen kommer att tillämpas i studien. (Källa: Egen modell) Inledningsvis håller referensramen en mer generell nivå, vilket även kan relateras till som en makronivå. Syftet är att skapa en bakgrund och kontext till studien genom att förklara varför företag redovisar hållbarhet samt väljer att få den externt granskad. Detta görs med stöd av 5

12 den institutionella teorin samt legitimitetsteorin och på intervjuguiden motsvarar denna nivå fråga 1 och 2 3. Denna generella nivå ämnar besvara den första forskningsfrågan. Vidare följer den specifika nivån, vilken kan relateras till som en mikronivå. Betydelsen av RevR 6 undersöks med hänsyn till dess effekt och användbarhet. Effekten av RevR 6 kommer att undersökas genom att studera hur revisionsbranschen anser att standarden påverkar karaktären av den granskade hållbarhetsinformationen. Detta kommer att undersökas med stöd av den institutionella teorin, legitimitetsteorin samt avsnittet om betydelsen av en standard och kommer på intervjuguiden att motsvaras av frågorna 3, 4 och 5 4. Användbarheten kommer att undersökas genom att den nuvarande utformningen av RevR 6 studeras, samt hur väl RevR 6 fungerar när den sammanlänkas med GRI vid granskningstillfället av en hållbarhetsredovisning. Detta kommer att undersökas med stöd av teorierna om RevR 6, GRI samt betydelsen av en standard. I intervjuguiden motsvaras användbarheten av frågorna Denna specifika nivå ämnar besvara den andra och tredje forskningsfrågan. Analysnivån kommer att behandla det empiriska underlag som framkommit på den generella nivån samt den specifika nivån och analysera denna information mot relevanta delar ur referensramen. På analysnivån identifieras eventuell förbättringspotential av RevR 6:s effekt samt användbarhet. 2.2 Institutionella teorin Den institutionella teorin förklarar hur företaget anpassar sitt agerande för att tillgodose de förväntningar som externa intressenter ställer på verksamheten. Det finns en underliggande förväntan att det ska råda en likhet mellan företaget och aktörerna i dess omgivning (Deegan, 2002, s.295). Detta medför att företaget utsätts för påtryckningar av samhället, som uppstår utifrån normer och värderingar. Det finns såväl imiterande som normativa påtryckningar. Imiterande påtryckningar kan liknas vid inre drivkrafter då företaget anpassar sig efter ledande konkurrenter medan normativa påtryckningar kan liknas vid yttre drivkrafter då olika samhällsgrupper påverkar företaget. Exempelvis ska företagets ledning numera hantera 3 Se bilaga 3, Intervjuguide 4 Se bilaga 3, Intervjuguide 5 Se bilaga 3, Intervjuguide 6

13 eventuella påtryckningar från samhället med avseende på den frivilliga rapporteringen av hållbarhetsinformation. Gemensamma värderingar är en förutsättning för att skapa en förståelse mellan aktörerna i samhället, vilket ligger till grund för att företagen ska kunna accepteras. Genom att upprätta en frivillig hållbarhetsredovisning är det möjligt för företagen att erhålla acceptans, legitimitet och uppfylla samhällets högt ställda krav (Unerman, 2007, s.127). 2.3 Legitimitetsteorin Legitimitet är en viktig faktor för ett företags överlevnad, vilket även framgår i den institutionella teorin. Ett centralt tema inom legitimitetsteorin är att företaget ska tillgodose samhällets förväntningar, vilket benämns som det sociala kontraktet. Det innebär att företaget bör anpassa sig efter de värderingar och normer samhället ställer för att kunna leva vidare (Deegan, 2002, s.293). I takt med att normerna förändras följer företagen efter, vilket exempelvis tagit sig i uttryck genom företagens hållbarhetsrapportering. Vad företagen redovisar i sina hållbarhetsrapporter baseras till stor del på vad samhället och externa intressenter önskar bli informerade om, vilket bidrar till att stärka företagets legitimitet då företaget betraktas som ansvarsfullt (Unerman, 2007, s.127). Ett ytterligare steg för företagen att förstärka trovärdigheten och legitimiteten är att upprätta hållbarhetsredovisningen enligt en välkänd standard och dessutom bestyrka denna externt (Larsson & Ljungdahl, 1999, s.63). 2.4 Betydelsen av en standard Det grundläggande syftet med att tillämpa en standard är att etablera vägledande rekommendationer, regler och normer som kan användas vid upprepade tillfällen. Genom att standardisera revisionen är det möjligt att precisera vilka mått, dimensioner och kriterier som ligger till grund för bedömningen av hållbarhetsredovisningen (Rydén, 1996, s.6). Vidare medför en revisionsstandard att det etableras normer avseende hur granskningsprocessen av hållbarhetsredovisningen ska genomföras, samt vilken funktion och kvalitet hållbarhetsredovisningen slutligen uppfyller. Därutöver fyller en revisionsstandard ett informativt syfte till företagets intressenter, då denna tydligt förklarar betydelsen av specifika definitioner och termer avsedda för revisionen. En revisionsstandard säkerställer även att revisionen genomförts med objektivitet, vilket innebär att revisorn förhållit sig objektiv genom granskningsuppdraget. Denna objektivitet är av betydelse för företagets intressenter vilket medför att en revisionsstandard förstärker trovärdigheten till den genomförda revisionen (FAR, 2010, s.559). 7

14 2.5 Revisionsrekommendation 6 (RevR 6) I Sverige tillämpar revisionsbranschen den svenska standarden RevR 6 Oberoende granskning av frivillig separat hållbarhetsredovisning för granskningsuppdrag av hållbarhetsredovisningar (FAR, 2008, s.1). RevR 6 är utgiven av svenska FAR men är i grunden en översättning av Royal Nivras holländska standard Assurance Standard 3410N Assurance Engagements Relating to Sustainability Reports. Det förekommer dock även internationella granskningsstandarder som revisionsbranschen kan tillämpa, exempelvis AA1000 samt ISAE Granskningsstandarden RevR 6 syftar till att ge revisorn vägledning när denne utför bestyrkandeuppdrag av företags hållbarhetsredovisning. Standarden harmoniserar granskningen av hållbarhetsredovisningar och ökar revisorernas kunskap om ämnet samt bidrar till en högre kvalitet och transparens i redovisningen av hållbarhetsinformation (Flening, 2005, s.44) Granskningsformer för revision och hållbarhetsredovisning Revision består av fyra olika typer av granskning som rangordnas enligt nivån på bestyrkandets säkerhet, vilket redogörs i figur 2 nedan. Granskningen uppdelas på så sätt att Typ 1 är ett bestyrkande med den högsta säkerheten, och Typ 4 är en granskning som är mindre genomgående, där säkerheten med bestyrkandet är begränsad (Flening, 2005, s.38). RevR 6 gäller för granskningstyperna revision (typ 1) och för översiktlig granskning (typ 2). Vid en revision, är revisorns mål att granska om informationen i hållbarhetsredovisningen som omfattas av uppdraget har upprättas i enlighet med lämpliga kriterier (FAR, 2010, s.558). Vid en översiktlig granskning, räcker det med att det inte har kommit fram några omständigheter som ger revisorn anledning att anse att informationen i hållbarhetsredovisningen som omfattas av uppdraget inte, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med lämpliga kriterier (FAR, 2010, s.558). I jämförelse med den finansiella rapporteringen är det vanligast att hållbarhetsredovisningen enbart genomgår en Typ 2 granskning, vilket inte ställer krav på att den externa granskaren uppfyller revisorskompetens. Dock kan det förekomma vissa inslag av revision i hållbarhetsredovisningen, vilket i de fall kräver revisorskompetens hos den externa granskaren (Schaltegger et al, 2006, s.314). 6 AccountAbility 1000 (AA1000) är en internationell standard för uppföljning och granskning av socialt och etiskt ansvar (Miljöstyrningsrådet, 2009, s.7). International Standard on Assurance Engagements (ISAE 3000) är en internationell standard för granskning och bestyrkande av icke-finansiell information (FAR, Sverigerapporten, 2008, s.3). 8

15 Granskning sformen Uttalande Krav på revisorskompetens TYP 1. REVISION TYP 2. ÖVERSIKTLIG GRANSKNING Granskning av en finansiell redovisning, exempelvis årsredovisning, utförd enligt ett regelverk. Positivt uttalande i revisionsberättelsen: är upprättad enligt god sed Granskning av en redovisning, exempelvis delårsbokslut, utförd enligt ett regelverk. Negativt uttalande i granskningsintyget: inte funnit något som visar att det inte är upprättad enligt god sed TYP 3. ÖVERRENSKOM MEN GRANSKNING Granskning som är utförd enligt överenskomna kriterier av en redovisning. Negativt uttalande i granskningsintyget: inte funnit något som visar att det inte är upprättad enligt valda kriterier TYP 4. SAMMANDRAG Granskning av utdrag ur en handling mot en annan, till exempel utdrag ur en huvudbok mot en ansökan om bidrag Ja Nej Nej Nej Figur 2. Granskningsformer av revision och hållbarhetsredovisning. (Källa: Egen modell) Granskningen av hållbarhetsredovisning har skärpts från typ 3 som tillämpades inledningsvis, till dagens granskning som upprättas efter typ Granskningsprocessen enligt RevR 6 Granskningsprocessen för hållbarhetsredovisning som beskrivs i RevR 6 består av fyra delmoment, vilka syftar till att säkerställa att en fullständig granskning av hållbarhetsredovisningen genomförs. Figur 3 nedan syftar till att ge en översikt över granskningsprocessens delmoment, vilka därefter kommer att beskrivas mer utförligt. Figur 3. Granskningsprocessen av hållbarhetsredovisning. (Källa: Egen modell) Planering av granskningen Den granskande revisorn ansvarar för att bedöma och framföra om hållbarhetsredovisningen har upprättats enligt angivna lagar, regler samt redovisningskriterier (FAR, 2010, s.559). I ett uppdragsbrev ska det tydligt framgå vilka delar av hållbarhetsredovisningen som är föremål för revision, vilka delar som är föremål för översiktlig granskning och vilka delar som inte 9

16 anses ingå i uppdraget (FAR, 2010, s.562). Innan uppdraget kan accepteras, ska revisorn verifiera att kravet på specialistkunskaper är uppfyllt för att kunna fullgöra uppdraget. Exempelvis innebär detta att revisorn och dennes granskningsteam ska inneha kunskap om granskning av icke-finansiell information, samt ha en insikt och förståelse för vilka kontroller och standarder som är tillämpbara (FAR, 2010, s.559). Revisorn bör också avgöra hur företaget förhåller sig till hållbar utveckling samt hur engagerad och medveten företagsledningen är i upprättandet av dess ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan på miljön (FAR, 2010, s.569) Datainsamling För att kunna påbörja granskningsprocessen ska revisorn ha tillräcklig kunskap om företaget och dess verksamhet. Detta kan exempelvis ske genom intervjuer med anställda samt högsta ledningen för att få en insyn i utformningen av informationssystemet och de interna kontrollerna (FAR, 2010, s.570). Genom att göra detta, kan revisorn bedöma hur företagsledningen tar sig an hållbar utveckling och rapporteringen av denna, liksom hur lagar, föreskrifter, uppförandekoder och standarder följs. Granskningsåtgärderna för att samla in tillräckliga och ändamålsenliga bevis avseende de interna kontrollerna och informationssystemet varierar beroende på om hållbarhetsredovisningen utsätts för en översiktlig granskning eller en revision, då den sistnämnda granskningsformen kräver en högre nivå av granskning (FAR, 2010, s.570) Genomförandet av granskningen Under granskningsprocessen fastställer revisorn om informationen i hållbarhetsredovisningen uppfyller kraven på transparens, relevans och fullständighet. Transparens syftar till att det ska föregå en öppen redovisning av vilka processer som använts vid framtagandet av redovisningen samt att valet av avgränsningar och indikatorer tydligt ska framgå. Relevans syftar till att hållbarhetsinformationen är anpassad och användbar för intressenterna. Därmed krävs det att revisorn har kännedom om användarna av hållbarhetsredovisningen för att kunna bedöma om företaget svarar till användarnas legitima informationsbehov i hållbarhetsredovisningen (Flening, 2005, s. 44). Fullständighet är ett krav på att all väsentlig hållbarhetsinformation redovisas enligt valda avgränsningar och tidsram (Flening, 2005, s.39). Hållbarhetsinformation ska på samma sätt som vid redovisning av finansiell information upprätthållas enligt god redovisningssed och bidra till att ge en rättvisande bild (Larsson & Ljungdahl, 1999, s ). 10

17 Bestyrkanderapport avges Granskningen avslutas med att revisorn lämnar en bestyrkanderapport där denne gör en bedömning om hållbarhetsredovisningen och uttalar en uppfattning huruvida den i sin helhet uppfyller alla relevanta krav. I bestyrkanderapporten ska det framgå mot vilka redovisningskriterier företaget har upprättat sin hållbarhetsredovisning, samt vilka delar av redovisningen som omfattas av revision respektive översiktlig granskning. Det ska även framgå om revisorn har anlitat externa eller interna specialister vid granskningsarbetet (FAR, 2010, s ). 2.6 Global Reporting Initiative (GRI) Utformningen av GRI GRI tillhandahåller internationella riktlinjer för upprättande av hållbarhetsredovisning och är den redovisningsnorm som är mest accepterad och etablerad hos företag (Flening, 2005, s 37). Riktlinjer som tillämpas i GRI idag kallas för tredje generationens riktlinjer (G3) och utkom Syftet med GRI är att skapa en tillförlitlighet och transparens i företagens hållbarhetsredovisning, vilket möjliggör för intressenter att skapa sig en uppfattning huruvida företaget tagit sitt ansvar i ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor (GRI Riktlinjer, 2006, s.3). GRI förser företag med en redovisningsstandard bestående av mätinstrument, språk och begrepp som syftar till att tillgodose samtliga användares behov. Redovisningsnormen är tillämpbar på alla organisationer oavsett bransch och storlek vilket öppnar upp för möjligheten till jämförelser mellan organisationer som upprättar hållbarhetsredovisningen enligt GRI:s riktlinjer (Flening, 2005, s.37). De tre grundpelarna i hållbarhetsredovisningen utgörs av de ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorerna (Flening, 2005, s.38). Den ekonomiska och miljömässiga faktorn behålls i sin helhet till skillnad från den sociala faktorn vilken specificeras ytterligare genom en uppdelning i form av mänskliga rättigheter, samhällsansvar, produktansvar samt anställningsförhållanden (GRI Riktlinjer, 2006, s.29). Företag avgör själva vilka nyckeltal som rapporteras under respektive faktor. Exempelvis är det möjligt att företag rapporterar det ekonomiska resultatet som ett nyckeltal under den ekonomiska faktorn, vilket motsvarar den finansiella rapporteringen i årsredovisningen. Under den miljömässiga faktorn kan företag redovisa ett nyckeltal om sin miljöpåverkan på luft och vatten i form av utsläppshalter av växtgaser. Under den sociala faktorn har företag möjlighet att exempelvis redovisa ett nyckeltal om anställningsförhållanden. Företag kan då redovisa för styrelsens sammansättning i form av 11

18 åldersstruktur och kön samt redogöra för en eventuell löneskillnad mellan kvinnor och män i företaget (GRI Riktlinjer, 2006, s.29) Redovisningskriterier för hållbarhetsredovisning Redovisningskriterierna som företagen tillämpar vid upprättandet av en hållbarhetsredovisning, definieras utifrån det informationsbehov hållbarhetsredovisningens användare har. Det innebär att redovisningskriterierna avspeglar förhållandet mellan det rapporterande företaget och användarna av hållbarhetsinformationen (FAR, 2010, s.564). Hållbarhetsredovisningen ska vara upprättad enligt etablerade redovisningskriterier exempelvis lagar, förordningar, vedertagna riktlinjer som GRI alternativt specifika kriterier som företaget skapat själv för upprättandet av hållbarhetsredovisningen. Granskningsstandarden RevR 6 framhåller att redovisningskriterierna ska uppfylla kravet på relevans, fullständighet, tillförlitlighet, neutralitet samt begriplighet för att anses vara lämpliga för att utvärdera innehållet i hållbarhetsredovisningen (FAR, 2010, s.566) Företagens tillämpningsnivåer av GRI För att styrka att hållbarhetsredovisningen är upprättad enligt GRI:s riktlinjer ska företaget uppge vilken tillämpningsnivå som har använts. Tillämpningsnivåerna består av tre nivåer benämnda C, B och A. Varje nivå motsvarar ett mått på hur väl företaget har tillämpat GRI:s riktlinjer i sin redovisning där C motsvarar den lägsta och A den högsta tillämpningsnivån av GRI:s riktlinjer. I de fall redovisningen har bestyrkts externt erhålls ett plustecken på vardera nivån; C+, B+ samt A+. Genom att ange tillämpningsnivån erhåller företagets intressenter ett mått på hur väl GRI:s riktlinjer tillämpats vid upprättandet av hållbarhetsrapporten (GRI Tillämpningsnivå, 2006, s.2). GRI är en flexibel redovisningsstandard, vilket medför att det finns en inbyggd valfrihet i standarden, kallad följa-eller-förklara principen. Denna princip innebär att GRI lämnar ett utrymme för företagen att välja vilka nyckeltal som de anser relevanta att redovisa under den ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorn. Exempelvis innebär detta att företag som upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s C-nivå ska redovisa sammanlagt tio nyckeltal, varav minst ett nyckeltal inom den ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorn. Resterande sju nyckeltal har företag möjlighet att valfritt välja till sin hållbarhetsredovisning (GRI Tillämpningsnivå, 2006, s.3). En mer specifik förklaring till vilka redovisningskriterier som krävs för respektive tillämpningsnivå erhålls i figur 4 nedan. 12

19 Figur 4. Tillämpningsnivåer av GRI:s riktlinjer (Källa: GRI Tillämpningsnivå, 2006, s.3) Respektive tillämpningsnivå (C, B, A) anger vilken information som företag ska ange för att uppnå respektive nivå. Utifrån figuren kan vi utläsa att redovisningen blir betydligt mer omfattande vid den högsta tillämpningsnivån (A) jämfört med den lägsta tillämpningsnivån (C). Nivåerna C+, B+, A+ erhålls endast genom ett externt bestyrkande. Sifferkombinationerna motsvarar redovisningskriterier i GRI som företag rekommenderas att följa vid upprättandet av en hållbarhetsredovisning. Valet av indikatorer speglar vilken tillämpningsnivå företaget väljer att upprätta sin hållbarhetsredovisning efter : Strategi och analys. Ska innehålla ett uttalande från VD/ordförande om relevansen av hållbar utveckling för företaget samt beskriva företagets risker, möjligheter och påverkan i samhället : Organisationsprofil. Redovisa företagets struktur, branschtillhörighet och ägarstruktur : Information om redovisningen. Företag ska presentera sin redovisningsprofil exempelvis i form av redovisningsperiod och cykel. Därutöver ska redovisningens omfattning och avgränsning klargöras : Styrning, åtagande och intressentrelationer. Företag ska presentera sin bolagsstyrning, interna rutiner och processer. Därefter ska de klargöra vilka ekonomiska, miljömässiga och sociala deklarationer som efterföljs. Avslutningsvis ska företag beskriva kommunikationen med dess intressenter, genom att redovisa för hur ofta och vilken typ av kontakt som förekommer. 13

20 3. Metod I detta kapitel följer en redogörelse för våra metodval, forskningsansats samt en beskrivning över hur vi har arbetat under studiens gång. Därefter presenteras och motiveras vårt urval vilket avslutas med en diskussion om källkritik. 3.1 Studien i ett initialt skede Majoriteten av tidigare studier inom hållbarhetsredovisning har utgått från hur företagen upplever hållbarhetsredovisning, vilket bidrog till vårt val att belysa ämnet från ett revisionsperspektiv med förhoppningen att studiens resultat ska bidra med nya insikter och kunskaper. Studien syftar till att undersöka vilka drivkrafter som finns bakom företagen upprättande av hållbarhetsredovisning samt vilken betydelse granskningsstandarden RevR 6 har för revisionsbranschens granskning av hållbarhetsinformation, i form av effekt och användbarhet. Med anledning av studiens inriktning har den empiriska datainsamlingen representerats av intervjuer med representanter från revisionsbyråer, då deras synpunkter och erfarenhet av hållbarhetsredovisning samt specifikt RevR 6 har bidragit till resultaten i denna studie. 3.2 Val av forskningsmetod Vi har tillämpat en kvalitativ metodansats för denna studie då vårt syfte var att undersöka och bilda en uppfattning om vilken betydelse revisionsbranschen tillskriver RevR 6 för granskning av hållbarhetsredovisningar. Genom att använda oss av en kvalitativ metod hade vi en möjlighet att hämta vårt empiriska material från intervjuer (Holme och Solvang, 1997, s.50), vilket vi ansåg vara ett viktigt inslag för att vår studie skulle spegla aktuella synpunkter om revisionsstandarden. Det empiriska datamaterialet utgjorde senare grunden för studiens analys vilket understryker vikten av intervjuerna i vår studie. 3.3 Val av forskningsansats I denna studie har vi tillämpat en kombination av deduktiv och induktiv forskningsansats, så kallad abduktiv forskningsansats (Patel & Davidsson, 2003, s. 34). Genom att kombinera dessa två ansatser har den abduktiva ansatsen i vår studie tagit sig till uttryck genom att vi växlat mellan en deduktiv och induktiv forskningsansats under studiens gång. I ett inledande skede antog vi en deduktiv ansats, vilket var ett naturligt val då vår kunskap inom hållbarhetsredovisning var relativt begränsad. Vår förhoppning var att skapandet av studiens referensram skulle bidra till en ökad förståelse för hållbarhetsredovisning, vilket vi ansåg vara 14

21 väsentligt för att säkerställa att viktiga aspekter täcktes in i samband med den empiriska datainsamlingen. Med stöd av referensramen skapades en intervjuguide som tillämpades vid den empiriska datainsamlingen, där samtliga intervjufrågor till respondenterna ingick. Efter genomförandet av intervjuerna antog vi en induktiv ansats i samband med att vi härledde resultaten i det empiriska underlaget till studiens referensram. Detta resulterade i att referensramens lämplighet kontrollerades kontinuerligt under studiens gång. 3.4 Urval Val av revisionsbyråer Vårt val av revisionsbyråer som skulle ingå i studien grundades på det kompetenskrav vi ställde på respondenterna. Vi strävade efter respondenter som kontinuerligt arbetade med granskning av hållbarhetsredovisningar och som framförallt hade god insyn i RevR 6. Med stöd av resultatet som PricewaterhouseCoopers presenterade i sin rapport 2008, framstod följande revisionsbyråer som dominerande aktörer vid granskning av hållbarhetsredovisningar; Ernst & Young, Deloitte, KPMG samt PricewaterhouseCoopers 7. Baserat på denna statistik ansåg vi att dessa aktörer utgjorde ett lämpligt urval då samtliga besatt en väldokumenterad erfarenhet från granskning av företags hållbarhetsredovisning samt en god insyn i RevR Val av intervjupersoner Respondenterna som intervjuades för denna uppsats är verksamma som revisorer alternativt konsulter inom hållbarhetsredovisning på vårt urval av revisionsbyråer. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts, fördelade på två revisorer och tre konsulter, fördelat med en respondent från vardera revisionsbyrå; Deloitte, Ernst & Young och PricewaterhouseCoopers samt två respondenter från KPMG. Samtliga intervjuer har genomförts på plats i Stockholm med undantag för en telefonintervju som genomfördes med Ernst & Youngs respondent Presentation av respondenter Revisionsbyrån Deloitte representerades genom revisor Torbjörn Westman, verksam inom Deloittes Corporate Sustainability avdelning samt delaktig i FAR:s hållbarhetsgrupp. Revisionsbyrån Ernst & Young representerades genom konsulten Marie Baumgarts, verksam inom Ernst & Youngs avdelning Climate Change & Sustainability Services. 7 Se bilaga 1, Bestyrkta hållbarhetsredovisningar i Sverige

22 Revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers representerades genom specialistrevisor Lars-Olle Larsson, specialistmedlem i FAR:s hållbarhetsgrupp, samt verksam inom PricewaterhouseCoopers avdelningar Sustainable Business Solutions och Assurance Risk & Accounting Services. Revisionsbyrån KPMG representerades av konsult Lina Andersson, verksam inom KPMG:s specialistavdelning Sustainability Services, samt konsult Johannes Nielsen, verksam inom specialistavdelning Sustainability Services och avdelningen Internal Audit Risk & Compliance Services. 3.5 Intervju I denna studie utgjorde intervjuer vår primära källa då vårt empiriska underlag baserades på kvalitativa intervjuer med revisorer och specialister inom hållbarhetsredovisning. I syfte att förbereda våra respondenter inför intervjutillfället försåg vi dem med ett antal utvalda frågor ur intervjuguiden. Enligt Dalen (2008, s.45) bidrog detta till ett mer meningsfullt intervjutillfälle, då respondenten hade möjlighet att reflektera över frågeställningarna, vilket vi ansåg vara en god förutsättning för att uppnå en hög svarskvalitet. Dock föreligger det en risk att respondenten har möjlighet att överväga vilken information som ska tillkännages under intervjutillfället (Holme et al. 1997, s.107). Vi minimerade denna risk genom att endast förse respondenten med ett begränsat urval av intervjufrågor. Vid intervjutillfällena ställdes intervjufrågorna i en relativt ostrukturerad följd, vilket innebar att vi slumpmässigt valde frågor utifrån vår intervjuguide. Detta innebar att intervjun fick en mer informell karaktär då respondentens svar hade betydelse för i vilken följd vi ställde intervjufrågorna. 3.6 Källkritik En konsekvens av vår studies inriktning är att referensramen kan uppfattas som något begränsad. Baserat på våra erfarenheter under skrivprocessen finns det få etablerade och användbara teorier för att besvara studiens forskningsfrågor. Dock anser vi att referensramens nuvarande utformning är tillfredsställande och ger tillräckligt stöd i det analytiska arbetet. I referensramen presenteras den svenska granskningsstandarden RevR 6, samt den internationella redovisningsnormen GRI. Vi är medvetna om att såväl RevR 6 som GRI är relativt nya vilket innebär att de fortfarande är under ständig utveckling. Då två av våra forskningsfrågor syftar till att undersöka RevR 6:s betydelse i termer av effekt och användbarhet, finns det utrymme att ifrågasätta vårt urval av respondenter. Av totalt fem respondenter innehar enbart två respondenter revisorskompetens vilket kan ifrågasätta övriga 16

23 respondenters insyn i RevR 6. Dock anser vi att konsulterna som intervjuades för denna studie besitter en tillfredsställande kunskap om RevR 6 då även deras arbete är grundat på standarden. Dessutom hävdar vi att respondenternas skilda funktioner i granskningsprocessen, bidrar till en mer heltäckande syn av RevR 6, då samtliga respondenter kommer i kontakt med revisionsstandarden men i olika stadier och på olika sätt under granskningsprocessen. Eventuell källkritik kan riktas mot att intervjun med Ernst & Youngs respondent Marie Baumgarts genomfördes via telefon, med anledning av respondentens strikta tidsschema. Det föreligger en risk vid telefonintervjuer att intervjuaren inte förstår respondenten lika tydligt som vid en personlig intervju, vilket kan bidra till att viktig empirisk data inte uppfattas (Wiedersheim & Eriksson, 1991, s. 99). Vi upplever dock inte att denna telefonintervju haft någon negativ effekt på vår empiriska datainsamling, då respondenten varit tillmötesgående och välkomnat ytterligare kontakt för att säkerställa och komplettera den empiriska informationen. 3.7 Validitet Med stöd av vår teoretiska referensram samt den empiriska datainsamlingen har vi försökt finna mönster som kan förklara våra forskningsfrågor. Dock framhåller Jacobsen (2002, s.427) vikten av att det inte ska finnas några alternativa slutsatser till resultatet som framkommit i studien. För att vi ska kunna dra slutsatser utifrån denna studie är intern validitet av betydelse (Jacobsen, 2002, s.417). Vi vill belysa risken för att det empiriska datamaterial som syftar till att besvara RevR 6:s effekt, kan framstå som subjektivt. Detta är en risk vi har varit medvetna om, då vi valt att endast utgå från revisionsbranschens perspektiv. Det faller sig naturligt för revisionsbranschen att marknadsföra sin egen granskningsstandard endast ur ett positivt perspektiv. Därmed är det möjligt att studiens resultat sett annorlunda ut om det förekommit respondenter även utanför revisionsbranschen. 17

24 4. Empiri I detta kapitel presenteras ett urval av det empiriska dataunderlag som erhölls vid intervjutillfällena. Strukturen i kapitlet bygger på den teoretiska sammanfattningsmodellen. Detta medför att empirins inledande stycke, 4.1 syftar till att motsvara modellens generella nivå. Vidare syftar empirins stycke 4.2 samt 4.3 till modellens specifika nivå, då Rev R 6:s effekt samt användbarhet utreds. Modellens analytiska nivå berörs i det kommande analyskapitlet. 4.1 Drivkrafter bakom företags upprättande av hållbarhetsredovisning Bakgrunden till dagens hållbarhetsredovisning började genom rörelserna som tog fart för ungefär 25 år sedan, berättar Lars-Olle Larsson på PricewaterhouseCoopers. Miljöfrågor lyftes upp på agendan vilket medförde att diskussioner uppstod om kemikalieskogsbruk och brukningsmetoder vilket krävde ett ökat ansvarstagande hos skogsnäringen. Det var en framgångsrik debatt som resulterade i ökade lagkrav och medförde att företagsledningar insåg att det var tid att ta ett större ansvar. Utöver detta tillkom koncernintresset, vilket belyser sociala aspekter som exempelvis omsorgsfrågor, människorättsfrågor eller jämställdhetsfrågor. Sedan 2006 har investerare, analytiker och den finansiella sektorn vaknat upp, och insett att dessa frågor är värdepåverkande. Vidare framhåller Larsson att detta har medfört att företag idag försöker integrera kunskapen om företagets görande med stöd av hållbarhetsredovisningen. Denna utveckling kan försvaras med att företag jobbar inte i ett vakuum, de är en del av samhällsbygget och det är många aspekter förknippade med detta, hävdar Larsson. Ett ytterligare steg har blivit att företagen inte bara väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning, utan dessutom väljer att få den externt granskad. För tillfället är det främst statliga företag samt börsbolag som väljer att bli externt granskade, menar Torbjörn Westman på Deloitte. Westman har noterat ett ökat intresse för extern granskning av hållbarhetsredovisningen även bland mindre företag. Framförallt omfattar detta mindre företag som står inför en väntande expansion vilket medför ett ökat behov av att identifiera eventuella förbättringspunkter. Den externa granskningen är viktig för företagsvärdet, exempelvis inför en stundande entré på börsen. Marie Baumgarts på Ernst & Young hävdar att regeringens krav på extern granskning av statliga bolags hållbarhetsredovisningar har påverkat marknaden. Effekten har blivit att väldigt många företag börjat fundera över sin 18

25 hållbara utveckling medan andra företag tagit klivet fullt ut och valt att upprätta hållbarhetsredovisning samt att i vissa fall även få den externt granskad, menar Baumgarts. Larsson framhåller att det finns en rörelse idag där regeringar tittar på varandra, vilket medfört att det statliga kravet i det sammanhanget fått en internationell genomslagskraft. Exempelvis följde den danska regeringen efter med ett liknande beslut samtidigt som den svenska regeringen inlett en dialog med den kinesiska regeringen angående hållbarhetsfrågor. Hur den fortsatta utvecklingen inom hållbarhetsredovisningen i Sverige ser ut framöver råder det delade meningar om, framförallt med avseende med kravet på extern granskning. Westman hävdar att upprättandet och granskningen av hållbarhetsinformation kommer att gå från nice to have till need to have. Detta förklaras med att företag, intressenter och investerare i framtiden förutsätter att hållbarhetsredovisning är någonting som ligger i alla företags DNA. Lina Andersson på KPMG är däremot för frivillighet och poängterar att det inte finns något behov av att fler företag ska omfattas av kravet på extern granskning. Vi har noterat att företag som är extremt omogna i sitt arbete med hållbarhetsrelaterade frågor och som aldrig har rapporterat den typen av icke-finansiell information inte är redo för den typen av extern granskning, hävdar Andersson. 4.2 RevR 6:s effekt på hållbarhetsinformationen Anledningen till att företags redovisning blir granskad är att informationen som ingår i redovisningen längre fram ligger till grund för olika former av beslut, exempelvis organisationens interna beslut, finansanalytikers beslut och investerares riskanalyser, berättar Larsson. Redovisningens trovärdighet stärks genom att företagen låter sin redovisning bli revisorsgranskad, vilket naturligtvis även omfattar hållbarhetsredovisningen. Detta resonemang stöds av Baumgarts som menar att revisionen och granskningen av hållbarhetsredovisningen uppfyller en oerhört viktig funktion. Framförallt skänker granskningen en extra trovärdighet och kvalitetssäkrar hållbarhetsinformationen samt bidrar ett skydd gentemot företagets intressenter, menar Baumgarts. RevR 6 är den granskningsstandard som Deloitte, Ernst & Young, KPMG samt PricewaterhouseCoopers utgår från vid granskning av hållbarhetsredovisningar, hävdar Westman. Revisionsbranschen framhåller betydelsen av en vedertagen granskningsstandard för granskningen av hållbarhetsredovisningar. Andersson hävdar att: vi som är i branschen känner att det är viktigt att ha en standard som är accepterad och håller en tillräckligt hög kvalitet för att skänka trovärdighet och kvalitetssäkra uppdraget vi utför. Vidare framhåller Westman att användningen av RevR 6 är viktig i det avseendet att granskningsuppdrag som utförts utifrån 19

26 RevR 6 är utförda enligt samma principer och omfattas av samma högt ställda krav. Standarden fyller en viktig funktion, då användarna erhåller en tydlig överblick utifrån vilka kriterier hållbarhetsinformationen blivit granskad mot. Det ökade antalet aktörer som upprättar hållbarhetsredovisning leder till att företagen i allt större utsträckning jämför sig med varandra, vilket i sin tur bidrar till att sätta standarder. Genom att alla revisionsbyråerna utgår från RevR 6 vid granskningen av hållbarhetsinformation erhålls en styrka i form av en kvalitetsstämpel, menar Westman. Betydelsen av en granskningsstandard får även stöd av Baumgarts som menar att RevR 6 ger ett värde i form av en tyngd och seriositet vilket är viktigt för ett bestyrkandeuppdrag. Det är ett mindre värde i en bestyrkanderapport granskad enligt något annat, exempelvis ett uttalande från en Non-Governmental Organization (NGO). Johannes Nielsen på KPMG styrker detta då revisionsbyråerna lyder under Revisorsnämnden, vilket innebär att revisionsbyråernas arbete blir i sin tur granskat, vilket fungerar som en intern säkring av att det utförda arbetet håller en hög kvalitet. Vidare framhåller Baumgarts att det finns en väldig trygghet i den revisionsmetodik som kan tillgodoräknas genom tillämpandet av RevR 6. Standarden har funnits sedan 2004 men uppdaterades 2008 och frågan är därför om RevR 6:s värde har nått ut och framförallt om användarna förstår skillnaden jämfört med andra granskningsalternativ. Denna fundering delas även av Andersson, som hävdar att där i ligger ett problem då även konsulter utanför revisionsbyråerna granskar hållbarhetsredovisningar och vad vi känner till har inte de någon standard att luta sig mot. Det finns därmed en risk att en extern intressent inte uppmärksammar detta och förutsätter att granskningen av hållbarhetsredovisningen håller samma höga kvalitet som en hållbarhetsredovisning granskad av en revisionsbyrå enligt RevR RevR 6:s användbarhet RevR 6:s utformning Utifrån RevR 6 har revisionsbyråerna byggt upp egna granskningsmetodiker utifrån vanlig revisionsmetodik vilket försäkrar att det finns en etablerad struktur för granskningsprocessen, menar Andersson. Det framgår hur uppdraget ska planeras, genomföras, dokumenteras samt instruktioner för hur exempelvis en översiktlig granskning ska se ut och vilken typ av stöd och insatser som behövs, berättar Westman. Andersson, Baumgarts, Larsson och Westman framhåller att RevR 6 är ett gediget hantverk som fungerar mycket bra. Larsson anser att det är en standard som är väl anpassad för granskning av hållbarhetsinformation inom såväl olika 20