Utformning av lätta markstridsförband
|
|
- Magnus Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 (9) Utformning av lätta markstridsförband Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, , Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten, Särskild redovisning Utformning av lätta markstridsförband Uppgiften Sammanfattning Redovisningen Övergripande förbandsbeskrivningar... 6 ()
2 Sida 2 (9) 1. Regeringsbeslut 7, , Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten, Särskild redovisning Utformning av lätta markstridsförband 1.1. Uppgiften Ur Regeringsbeslut 7, , Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten, Särskild redovisning: Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2009 redovisa ett preliminärt förslag till hur en enhetlig lätt förbandstyp kan utformas. Förslaget ska beakta behoven att: öka förmågan att med hög beredskap kunna transportera insatsförband med flyg eller fartyg till avlägset belägna insatsområden, öka förmågan att genomföra uthålliga insatser med större enheter ur dessa förband samt öka de lätta förbandens användningsområde (bland annat genom minskad specialisering mot vissa uppgifter, terrängförhållanden och klimatzoner). Förslaget ska utgå ifrån en analys av gränsytorna mellan förband med likartad utformning och delvis överlappande förmåga. Översynen bör bland annat omfatta luftburen bataljon, jägarbataljon, lätt mekaniserad bataljon, underrättelsebataljon, säkerhetsbataljon och amfibiebataljon. Förslaget behöver inte innebära att samtliga lätta förband inordnas i samma stridskraft Sammanfattning Försvarsmakten lämnar som preliminärt förslag att lätta markstridsförband utformas inom ramen för olika generella förbandskoncept. Detta medger förutsättningar för tillfälligt sammansatta, modulärt uppbyggda stridsgrupper eller styrkor och att nuvarande förmågebredd och flexibilitet inom markstrids- och sjöstridsfunktionen säkerställs. Försvarsmakten avser fortsätta med ett modulärt förhållningssätt. Förbandskoncepten innehåller de förbandstyper och förbandsenheter ur förbandstyper, inom vilka det finns vissa systemlikheter eller kan ske samordning för att utveckla/vidareutveckla sådana. Förbandstyperna och förbandsenheterna vidmakthåller sina särarter utan att ofördelaktigt begränsa ett ökat användande av förbanden i andra avseenden. Förbandstyperna och förbandsenheterna behåller även sin stridskraftstillhörighet.
3 Sida 3 (9) Det preliminära förslaget är i linje med vad Försvarsmakten redovisat i slutrapporten för perspektivstudien och som därutöver har framkommit av studiens arbete. Inom förbandskonceptet skytteförband inordnas, i denna redovisning, amfibiebataljonens skyttekompanier, luftburen bataljon och lätt mekaniserad bataljon samt närskyddskompanierna (lätta skyttekompanier) som ingår i artilleribataljonen och luftvärnsbataljonen. Inom förbandskonceptet jägarförband inordnas, i denna redovisning, jägarbataljon och kustjägarkompaniet ur amfibiebataljonen. Slutligen, inom förbandskonceptet underrättelse och säkerhetsförband inordnas, i denna redovisning, underrättelsebataljon och säkerhetsbataljon. Samordning inom förbandskoncepten bedöms leda till synergieffekter inom förmågeutveckling, utbildning och samövning, materielutveckling och materielanskaffning vilket leder till bättre kompatibilitet och högre uthållighet vid insatser. Såväl förbandstyperna och förbandsenheterna som förbandskoncepten kompletterar varandra och förstärker förmågors effekt på högre nivå eller i tillfälligt sammansatta förband. Försvarsmakten avser genomföra ytterligare översyn syftande till att på längre sikt utveckla kompatibilitet inom skytteförbanden och jägarförbanden och mellan dessa förbandskoncept. Översynen avser kompaninivån och lägre strukturer, i viss mån bataljonsnivån, utan att driva likheterna för långt, till identiska eller nära identiska förhållanden. Den modulära principen kommer inom ramen för ett logistikperspektiv att kräva likheter eller nära likheter i vissa dimensionerande avseenden, särskilt fordons-, vapen-, lednings- och sambandssystem. Likheter eller nära likheter i dessa avseenden ska däremot inte leda till att förbandstypernas roller i ett taktiskt och operativt sammanhang förändras. Systemlikheterna i de lägre strukturerna kan vara föremål för synergieffekter och på längre sikt även leda till kostandsrationaliseringar. Intill dess att dessa systemlikheter kompatibilitet har skapats, kan det innebära kostnadsökningar, exempelvis om och när enhetliga fordons-, vapen-, lednings- och sambandssystem är realiserade. Förslaget har beaktat behoven att öka förmågan att med hög beredskap kunna transportera insatsförband med flyg eller fartyg till avlägset belägna insatsområden, även beaktat behoven att öka förmågan att genomföra uthålliga insatser med större enheter ur dessa förband samt beaktat behoven att öka de lätta förbandens användningsområde (bland annat genom minskad specialisering mot vissa uppgifter, terrängförhållanden och klimatzoner) Redovisningen Arbetet har genomförts som en granskning av ett antal faktorer. De faktorer som granskats är förbandets inriktning och förmågor samt organisation och utrustning, 1 Ett hållbart försvar för framtida säkerhet, HKV , :63862
4 Sida 4 (9) vilket faller inom det som i uppgiften formuleras som liknande utformning och delvis överlappande förmågor. Som ett symmetriskt utgångsläge har förbandstyperna inordnats i två kategorier, manöverförband och funktionsförband. Inom manöverförbanden har inordnats amfibiebataljon, jägarbataljon, luftburen bataljon och lätt mekaniserad bataljon samt närskyddskompanierna (lätta skyttekompanier) ur artilleribataljonen och luftvärnsbataljonen. Inom kategorin funktionsförband har underrättelsebataljon och säkerhetsbataljon inordnats. Angivna förbandstyper har stora olikheter i relation till varandra, dels genom sina ursprung och sentida utveckling, dels genom sina roller i ett taktiskt och operativt sammanhang, det vill säga särarter. Markstridsfunktionens förmågebredd konstitueras av förbandstypernas olikheter. Förmågebredden är grunden för resultatet av insatser och operationer, därmed även inom vilken grad av risktagning som dessa genomförs. Olikheterna mellan förbandstyperna leder bland annat till skillnader i organisation, antingen på bataljonsnivån eller som för vissa, även på eller ned till lägsta nivå. Förbanden har därutöver olika personella kravprofiler för utbildning och tjänstgöring. En avgörande förändring av förbandstyperna har inom rådande tidsförhållanden för denna översyn inte bedömts vara vinstgivande. Översynen har däremot konstaterat vissa generella likheter mellan förbandstyperna inom kategorin manöverförband som grupp betraktat och på samma sätt mellan de två funktionsförbanden. Likheterna mellan manöverförbanden består på bataljonsnivån dels i inriktning och förmågor, dels avseende deras organisation i stort. Vad avser inriktning och förmågor finns generella likheter i förmågan verkan/bekämpning, genom strid till fots i terräng och bebyggelse samt transporterbarheten i medelstora transportflygplan med fordon och i helikopter utan fordon. De organisatoriska likheterna består i organisering av bland annat bataljonsstab och tre manöverkompanier eller - skvadroner. För funktionsförbanden består de generella likheterna avseende inriktning och förmågor i förmågan ledning, genom en förbandsvis utvecklad/bred förmåga att inhämta och bearbeta information. Organisatoriskt är likheten tillgången till bataljonsstab med en betydande och integrerad bearbetningsförmåga. Mellan manöverkompanierna föreligger som skytteförband, generella systemlikheter för amfibiebataljon, luftburen bataljon och lätt mekaniserad bataljon samt närskyddskompanierna avseende grundförmåga och organisation på kompani-, pluton- och gruppnivå. På samma sätt, inom grundförmåga och organisation föreligger generella systemlikheter som jägarförband mellan jägarbataljonen med avseende på jägarskvadroner och kustjägarkompani ur amfibiebataljonen.
5 Sida 5 (9) På kort sikt bildas generella förbandskoncept enligt nedanstående indelning inom vilka förbandstyper och förbandsenheter inordnas, utgående från systemlikheter men behållandes sina roller i ett taktiskt och operativt sammanhang. Skytteförband där alla lätta skyttekompanier i mekaniserade bataljoner, luftvärnsbataljon och artilleribataljon, i grunden organiseras likformigt; grupp, pluton och kompani och förses med lika materiel. På samma sätt för skyttekompanier/-skvadroner i amfibiebataljon och luftburen bataljon, där varje undantag organisatoriskt och materiellt ska beslutas. Jägarförband där grupper och i viss mån pluton och skvadron/kompani har likartad utformning och grundförmåga, för jägarbataljonen, dess jägarskvadroner och amfibiebataljonens kustjägarkompani. Underrättelse och säkerhetsförband med underrättelsebataljon och säkerhetsbataljon. I underrättelsebataljonen ingår ett fallskärmsjägarkompani. Att öka förmågan att med hög beredskap kunna transportera insatsförband med flyg eller fartyg till avlägset belägna insatsområden har översatts till att ha förutsättningar för snabbinsats eller att etableras till insats som kräver resurser (deployability). Dimensionerande blir att vara transportabel i medelstora transportflygplan som sista fas. De transportflygplan som blir gränssättande är C- 130 eller dess framtida motsvarighet men även andra och större flygplan, med prestanda att landa på kortare och/eller fältmässiga landningsbanor har vägts in, exempelvis C-17 och A400X. De senare har bättre lastprestanda i vikt och volym än C-130. Att öka förmågan att genomföra uthålliga insatser med större enheter ur förbanden har översatts till att ha förutsättningar för långvarig insats eller att försörjas på långa avstånd (sustainability). Dimensionerande blir att ha kompatibla förbandsenheter, med enkla logistiklösningar, som kan avlösa/rotera varandra. Det som blir gränssättande är drivmedel, ammunition och i viss mån även reservdelar. För att kunna avlösa/rotera varandra blir kompaninivån främsta enhet att utveckla likheter inom, vilket också medger sammansättning av kompanier/skvadroner i tillfälligt sammansatta bataljonsförband eller bataljonsstridsgrupper. Vad avser uthållighet och insatser med större förbandsenheter krävs en god redundans, för att hålla en enhet/ett förband insatt och därefter kunna avlösa/rotera, med tid för återhämtning och/eller reorganisation efter genomförd insats. Att öka de lätta förbandens användningsområden har översatts till att ha förutsättningar för lösande av varierade uppdrag (flexibility), inom olika tidsförhållanden och olika konflikt-/operationskaraktärer, att verka i olika terrängmiljöer, olika klimat m.m., varvid förbanden relativt nuläget ska kunna meranvändas och att särarter inte får begränsa användande i andra avseenden.
6 Sida 6 (9) Alltför avgränsade förmågor eller minskad förmågebredd kan leda till ökad risktagning Övergripande förbandsbeskrivningar Nedan följer en övergripande förbandsbeskrivning av respektive och i översynen omfattade förbandstyper avseende bataljonsförband. Amfibiebataljon utgör en utveckling och ominriktning av det tidigare kustartilleriets olika förband, och ingick tidigare i amfibiebrigadförbanden. Förbandets huvudinriktning är att: etablera och upprätthålla kontroll i ett maritimt område som består av skärgård, öppen kust, hamn, floder och deltan samt större inre vattenområde och genom sjö och markstridsinsatser förhindra en motståndares taktiska och operativa verksamhet in emot och från en kust. Amfibiebataljonen ska kunna verka i två riktningar med en för uppgiften anpassad organisation. Förbandet ska även kunna genomföra offensiva insatser inom ett av motståndaren behärskat närområde samt innästling på djupet av motståndarens gruppering i syfte att störa verksamhet och inhämta information. Bataljonen består av en bataljonsstab, ett ledningskompani, två amfibieskyttekompanier, ett kustjägarkompani, ett trosskompani och ett bekämpningskompani. Personalvolymen uppgår till cirka personer. Samverkansförmåga med flygförband/flygstridsförband finns på bataljonsnivå vid bataljonen. Förbandets verksamhet utgår från de inneboende förmågorna rörlighet och verkan. Förbandets primärförmågor är verkan och underrättelser/information. Förbandet har en hög kravprofil på viss personal och medel kravprofil på huvuddelen av personalen tjänstbarhet A och B. Amfibiebataljonen står inför en större halvtidsmodifiering där organisation och materiel kommer överses i syfte att även fortsättningsvis kunna integrera med markförband samtidigt som huvuduppgiften löses. Jägarbataljon utgör en utveckling av tidigare jägarförband inom armén, och ingick tidigare i divisionsförbanden. Förbandets huvudinriktning är att: genomföra markstridsinsatser och underrättelseinhämtning på djupet av operationsområdet eller långt framskjutna avstånd och/eller i svåra, restriktiva områden.
7 Sida 7 (9) Förbandet uppträder i regel i mindre eller medelstora förbandsenheter, pluton eller förstärkta plutoner inom skvadrons eller bataljons ram. Förbandet ska under lång tid kunna uppträda självständigt, över en stor yta och helt avskuret från egna förband, och i påfrestande terräng- och klimatförhållanden. Detta sammantaget ställer höga krav på personalens tjänstbarhet. Bataljonen består av en bataljonsstab, tre jägarskvadroner och en förstärkningsskvadron. Personalvolymen uppgår till cirka 585 personer. Samverkansförmåga med flygförband/flygstridsförband finns på plutonsnivå vid bataljonen. Förbandets verksamhet utgår från de inneboende förmågorna uthållighet och rörlighet. Förbandets primärförmågor är verkan och underrättelser/information. Förbandet har en hög kravprofil på personal tjänstbarhet A. Luftburen bataljon utgör en utveckling av en ny förmåga inom armén, utgående från arvförband, och ingick tidigare i armébrigadförbanden. Förbandets huvudinriktning är tt: genomföra framskjutna markstridsinsatser, även evakuering/undsättning, med stöd av taktisk trupptransport i helikopter eller flygplan. Förbandet uppträder i regel i större förbandsenheter, skvadron eller skvadronsstridsgrupp. Förbandet ska kunna uppträda avskuret under viss tid inom ramen för de framskjutna insatserna, vilket sammantaget ställer krav på personalens tjänstbarhet. Bataljonen består av en bataljonsstab, en lednings- underhållskvadron, tre luftburna skvadroner och en understödsskvadron. Personalvolymen uppgår till cirka 820 personer. Samverkansförmåga med flygförband/flygstridsförband finns på skvadronsnivå vid bataljonen. Förbandets verksamhet utgår från de inneboende förmågorna verkan och rörlighet. Förbandets primärförmåga är verkan. Förbandet har en hög kravprofil på personal tjänstbarhet A. Lätt mekaniserade bataljon utgör en utveckling av tidigare mekaniserade förband inom armén, utgående från arvförband, och ingick tidigare i armébrigadförbanden. Förbandets huvudinriktning är att:
8 Sida 8 (9) genomföra mekaniserade markstridsinsatser. Förbandet uppträder i regel i större förbandsenheter, kompani eller bataljonsstridsgrupp. Förbandet uppträder nära egna understödjande eller funktionsstödjande förband vilket sammantaget ställer måttliga krav på personalens tjänstbarhet. Bataljonen består av en bataljonsstab, ett lednings- och understödskompani, tre skyttekompanier och ett trosskompani. Personalvolymen uppgår till cirka 950 personer. Samverkansförmåga med flygförband/flygstridsförband finns på bataljonsnivå vid bataljonen. Förbandets verksamhet utgår från de inneboende förmågorna verkan, rörlighet och skydd. Förbandets primärförmåga är verkan. Förbandet har en medel kravprofil på personal tjänstbarhet B. Säkerhetsbataljon utgör en utveckling av tidigare säkerhetsförband inom Försvarsmakten, ingick tidigare i divisionsförbanden. Förbandets huvudinriktning är: säkerhetstjänst, inom ramen för detta har förbandet en bred inhämtnings och bearbetningsförmåga samt förmåga att förebygga säkerhetshot. Förbandet uppträder i regel i som sammansatt säkerhetsförband eller genom att specifika förmågor (förbandsenheter) avdelas. Bataljonen består av en bataljonsstab, en lednings- och underhållsskvadron, en funktionsskvadron och två säkerhetsskvadroner. Personalvolymen uppgår till cirka 710 personer. Förbandets verksamhet utgår från förmågan ledning. Förbandets primärförmågor är skydd och underrättelser/information. Förbandet har en medel kravprofil på personal tjänstbarhet B. Underrättelsebataljon utgör en utveckling av tidigare underrättelseförband inom armén, ingick tidigare i divisionsförbanden. Förbandets huvudinriktning är: underrättelsetjänst, inom ramen för detta har förbandet har en bred inhämtnings- och bearbetningsförmåga.
9 Sida 9 (9) Förbandet uppträder i regel i som sammansatt underrättelseförband eller genom att specifika förmågor (förbandsenheter) avdelas. Vissa uppgifter ska kunna lösas under längre tid och självständigt. Bataljonen består av en bataljonsstab, en lednings- och underhållsskvadron, och två underrättelseskvadroner, ett fallskärmsjägarkompani och en UAV-skvadron. Personalvolymen uppgår till cirka 580 personer. Förbandets verksamhet utgår från förmågan ledning. Förbandets primärförmåga är underrättelser/information. Förbandet har en hög kravprofil på personal tjänstbarhet A.
Redovisning avseende beredskap
Sida 1 (7) Redovisning avseende beredskap Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS, Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten, Särskild redovisning nr 38 Redovisning
Läs merFörsvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning
2013-08-26 23 321:55190 Sida 1 (5) Försvarsmaktens svar på uppdrag till Försvarsmakten angående personalförsörjning Inledning Den 1 januari 2013 intog Försvarsmakten den organisation (FMORG13) som var
Läs merInriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion
Sida 1 (10) Inriktning för markstridsförbandens luftvärnsfunktion Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS m.fl. Regleringsbrev för budgetåret 2008
Läs merFMV. Marinens utveckling
FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och
Läs merMilitärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid
Sida 1 (7) Militärteoretiska grunder, förmågan till väpnad strid INNEHÅLL 1. Krigföringsförmåga... 2 1.1 Grundläggande förmågor en dynamisk tankemodell effekttänkande... 2 2. De grundläggande förmågorna...
Läs merMilitärregion Syd. MRLäk Syd
Militärregion Syd Slutrapport 171206 Slutrapport 171206 Försvarsmaktens resurser inriktas på att hantera stridsfältsnivån (role 1 och 2) och sjuktransporter ur stridszonen. Civilsamhället löser sjukhusvården
Läs merFörslag till möjlig struktur Battle Group 2011.
Sida 1 (8) Förslag till möjlig struktur Battle Group 2011. 1. Inledning...2 1.1. Uppgift...2 1.2. Sammanfattning...2 1.3. Analys av uppgiften och metodbeskrivning...2 1.3.1. Övergripande styrningar och
Läs merSÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR
SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera
Läs merGenlt Sverker Göranson
HEADQUARTERS HEADQUARTERS Genlt Sverker Göranson C LEDS och C HKV = FM Stabschef 1 Modularitet - en förutsättning för behovssammansatta expeditionära insatser Förmåge perspektivet Krigföringsförmåga Fysiska
Läs merSÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR
SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera
Läs merFÖRSVARSHÖGSKOLAN. Mj Urban Edlund ChP Kjell Engelbrekt, Erkki Pekonen
Chefsprogrammet 04-06 Sida 1 (50) FÖRSVARSHÖGSKOLAN KrV C:3 Krigsvetenskap, C-uppsats Författare Program Mj Urban Edlund ChP 04-06 Handledare Kjell Engelbrekt, Erkki Pekonen Beteckning 330/6:1 Specialiserade
Läs merModularitet inom FM Hur vi bygger förband FHS
Modularitet inom FM Hur vi bygger förband FHS 2009-05-19 1 Övlt Carl Berglund HKV ATS G5 Org Huvudman och Krigsförbandsansvarig för Mekaniserade Förband (Manöverförband) 2 AGENDA Övergång till Organisation
Läs merÅtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att effektivisera Försvarsmaktens logistik
Sida 1 (7) Åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att effektivisera Försvarsmaktens logistik Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 2007-04-03, Fö2006/2992/MIL, Försvarsmaktens åtgärder
Läs merFM :13 Sida 1 (6) Åldersstruktur för yrkesofficerare. Svar Bilaga 2
2014-05-28 FM2013-546:13 Sida 1 (6) Åldersstruktur för yrkesofficerare 1. INLEDNING... 2 2. SAMMANFATTNING... 2 3. REDOVISNING... 2 3.1. BAKGRUND... 2 3.2. PERSONALFÖRSÖRJNING AV YRKESOFFICERARE... 3 3.3.
Läs merSjälvständigt arbete i krigsvetenskap, 15 hp
Självständigt arbete i krigsvetenskap, 15 hp Författare Program Kadett Johan Larsson YOP 06-09 Handledare Mj Johan Helenius, Mj Stefan Andersson Beteckning Kompetenshöjande utbildning för gruppchefer vid
Läs merBilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 5 Mål och krav på förmåga i
Läs merBilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion
Läs merFörsvarsberedningen lämnade sin säkerhetspolitiska rapport den 4 december 2007 och sin försvarspolitiska rapport den 13 juni 2008.
Regeringsbeslut 5 2008-11-06 Fö2008/3305/MIL Försvarsdepartementet Försvarsmakten 107 85 STOCKHOLM Planeringsanvisningar för Försvarsmaktens underlag för inriktningspropositionen 2009 Ärendet Försvarsmakten
Läs merRedovisning av arbetsläget avseende utarbetandet av ny organisation i Försvarsmakten
2014-02-28 FM2013-546:9 Sida 1 (7) Redovisning av arbetsläget avseende utarbetandet av ny organisation i Försvarsmakten 1. BAKGRUND... 2 2. VERKSAMHET EFTER 26 AUGUSTI 2013... 2 3. LÄGESREDOVISNING AV
Läs merResursbehov för internationellt materiel- och FoT-samarbete samt för exportstödjande verksamhet
Sida 1 (7) Resursbehov för internationellt materiel- och FoT-samarbete samt för exportstödjande verksamhet Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS (slutlig), Fö2007/166/EPS
Läs merTAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton
2007-11-07 HKV01 631:77504 Sida 1 (11) TAKTISKA KRAV OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HEMVÄRNSPLUTON / HEMVÄRNSINSATSPLUTON 1 Taktiska krav för hemvärnspluton/hemvärnsinsatspluton 1.1 Huvuduppgifter H1 H2 H3 Bevaka
Läs merFÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER
FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom
Läs merInriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014
Regeringsbeslut 3 2010-01-14 Fö2009/1354 /MIL (Slutligt) Försvarsdepartementet Försvarsmakten 107 85 STOCKHOLM Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringens beslut Regeringen beslutar att
Läs merPlaneringsalternativ minus 3 miljarder kronor
Sida 1(82) Planeringsalternativ minus 3 miljarder kronor (Regeringsbeslut 28, 2003-06-26, Fö2003/1456/MIL) (Sju hemliga underbilagor) INNEHÅLL 1. Militärstrategiska planeringsförutsättningar perioden 2005-2014
Läs merFörslag om utökade ekonomiska anslagsnivåer
2018-02-28 FM2017-11490:26 Sida 1 (8) Förslag om utökade ekonomiska anslagsnivåer 1. FÖRSLAG OM UTÖKADE EKONOMISKA ANSLAGSNIVÅER 2019-2021... 2 2. GRUND FÖR BEHOV AV EKONOMI... 2 2.1. OPERATIV FÖRMÅGEUTVECKLING...
Läs merRegeringens proposition 2018/19:18
Regeringens proposition 2018/19:18 Inrättande av försvarsgrensstaber Prop. 2018/19:18 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 november 2018 Stefan Löfven Peter Hultqvist
Läs merSjälvständigt arbete i krigsvetenskap, 15 hp
Major Anders Svensson Sida 1(66) Självständigt arbete i krigsvetenskap, 15 hp Författare Program Major Anders Svensson ChP 0709 Handledare Dr Håkan Gunneriusson, Övlt Arne Baudin Beteckning Infanteri det
Läs merHÖGKVARTERET Datum HKV beteckning 2004-02-27 23 383:62995
Sida 1 (7) Särskilda redovisningar rörande Försvarsmaktens förslag till en utvecklad försvarsattachéorganisation och Försvarsmaktens öppna redovisning över tänkt verksamhet för år 2005 för den militära
Läs mer1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten
1. Kursens benämning Krigsvetenskap fortsättningskurs funktionstaktik fältarbeten 2. Engelsk benämning War Studies Intermediate Course Engineering Tactics 3. Kurskod 1OP057 4. Beslut Denna kursplan är
Läs merFortsatt tillväxt och förmågeökning, prioriterade förmågor
2019-02-28 FM2018-15180:15 Sida 1 (9) Fortsatt tillväxt och förmågeökning, prioriterade förmågor 1. SAMMANFATTNING... 2 2. INLEDNING... 3 2.1. BAKGRUND... 3 2.2. SYFTE... 3 2.3. ÖVERGRIPANDE METOD OCH
Läs merNorrbottens regemente
Norrbottens regemente 2018-2020 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen
Läs merInvasionsförsvarets taktik möter dagens krav och förändring?
ANALYS & PERSPEKTIV Invasionsförsvarets taktik möter dagens krav och förändring? av Niklas Blomqvist Résumé Tactics is about optimizing military efforts in a way that can affect an opponent in your preferred
Läs merCivil Militär samverkan
Civil Militär samverkan 2011-01-26 Magnus Grennvall 1 Agenda Varför TETRA och RAKEL? FM anslutning Lagar Samverkan Utmaningar Avslutning 2 3 Varför TETRA och RAKEL? TETRA är en stark standard Reducera
Läs merTänderna ryker ur det svenska stålbettet.
Det är lätt räknade arméförband som riksdagen får för pengarna Diskussion & Debatt Av Olof Santesson Tänderna ryker ur det svenska stålbettet. Pressat av finansproblem kastade högkvarteret i slutet av
Läs merKFS14 för Hemvärns-CBRN-pluton Typförband: 67116H
Sida 1 (12) KFS14 för Hemvärns-CBRN-pluton Typförband: 67116H 1. BAKGRUND... 2 2. TAKTISKA KRAV... 3 2.1. ALLMÄNT... 3 2.2. UPPGIFTER... 3 2.3. KRAV PÅ LEDNINGSFUNKTION... 4 2.4. KRAV PÅ UNDERRÄTTELSEFUNKTION...
Läs merRedovisning rörande operativ förmåga, kompetenser och funktioner
Sida 1 (14) Redovisning rörande operativ förmåga, kompetenser och funktioner (Uppdragen 1g och 1c Regeringsbeslut 9, Planeringsanvisningar 2004-09- 30, Fö2004/2233/MIL.) (Fyra underbilagor varav tre hemliga)
Läs merOfficersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan
FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (7) Officersprogrammet med Krigsvetenskaplig profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans
Läs merFördjupad redovisning avseende materiel och organisation
2017-02-28 FM2016-10870:28 Sida 1 (5) Fördjupad redovisning avseende materiel och organisation 1. MARIN UTVECKLING... 2 1.1. INLEDNING... 2 1.2. REDOVISNING... 2 2. STRIDSFLYG... 2 2.1. INLEDNING... 2
Läs merFörsvarsmaktens delredovisning av perspektivstudien
2017-09-04 FM2015-13192:12 Sida 1 (22) Försvarsmaktens delredovisning av perspektivstudien 2016-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 Bakgrund... 2 Metod... 2 Läsanvisning... 3 2. En försämrad säkerhetspolitisk
Läs mer3. Riktlinjer för fördröjande fältarbeten
3. Riktlinjer för fördröjande fältarbeten Grunder 1. Vid beredskapshöjningar före mobilisering och i vissa andra lägen, t ex i sekundära operativa riktningar (gard), föreligger i regel följande grundläggande
Läs merFörslag om utökade ekonomiska anslagsnivåer
2019-02-28 FM2018-15180:15 Sida 1 (9) Förslag om utökade ekonomiska anslagsnivåer 1. FÖRSLAG OM UTÖKADE EKONOMISKA ANSLAGSNIVÅER 2020-2022... 2 2. ÅTGÄRDER... 2 2.1. MILITÄR UNDERRÄTTELSE- OCH SÄKERHETSTJÄNST...
Läs merUtvärdering av CBRN-övningar - Ett utvecklingsområde
Utvärdering av CBRN-övningar - Ett utvecklingsområde Thomas Holmberg, SkyddC Mirko Thorstensson, FOI Försvarsmaktens utvärderingssystem och erfarenhetshantering Erfarenhetshantering och utvärdering av
Läs merSammanställning av redovisningar enligt uppdrag i regleringsbrev och andra regeringsbeslut
Sida 1 (5) Sammanställning av redovisningar enligt uppdrag i regleringsbrev och andra regeringsbeslut 0 Sammanfattande beskrivning av skillnader mellan grundalternativet oförändrad ekonomi, planeringsalternativen
Läs merFÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER
FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; FIB 2001:3 Utkom från trycket 2001-07-06 beslutade den 21 juni 2001. Försvarsmakten föreskriver följande.
Läs merNorrbottens regemente 2016/2017
Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen
Läs merSOLLEFTEÅ Återetablering av Försvarsverksamhet
SOLLEFTEÅ Återetablering av Försvarsverksamhet Förutsättningar för ett modernt försvar I Sollefteå kombineras en 150-årig tradition som regementstad med goda förutsättningar för att etablera en modern
Läs merKungliga Krigsvetenskapsakademien
Handlingar Det framtida försvaret Anförande vid Kungl Krigsvetenskapsakademiens högtidssamman - komst den 12 november 2008 Av Sten Tolgfors Kungliga Krigsvetenskapsakademien representerar en unik och bred
Läs merKUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT. Försvarsplanering och försvarskoncept Skapandet av krigföringsförmåga
Försvarsplanering och försvarskoncept Skapandet av krigföringsförmåga handlingar Inträdesanförande i Kungliga Krigsvetenskapsakademin avd I den 18 november 2008 av Johan Wiktorin Bild 1: Uppbyggnad av
Läs merFörsvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning. a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd
Sida 1 (7) Försvarsmaktens budgetunderlag för 2007 Särskild redovisning nr 7 a+b Resursbehov för internationellt materielsamarbete och exportstöd Innehållsförteckning 1. Försvarsmaktens budgetunderlag
Läs merArméreglemente Taktik
Arméreglemente Taktik 2013 2013 Arméreglemente Taktik AR Taktik Innehållsförteckning Arméinspektörens förord 7 1 Grunder 9 1.1 Inledning 9 1.2 Stridens natur och karaktär 10 1.3 Människans roll 11 1.4
Läs merFÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER
FÖRSVARSMAKTENS INTERNA BESTÄMMELSER FIB 2008:3 Utkom från trycket 2008-09-04 Försvarsmaktens interna bestämmelser om signalskyddstjänsten; beslutade den 29 augusti 2008. Försvarsmakten föreskriver följande.
Läs merFörsvarsmaktens redovisning öppna delar
2015-01-23 FM2014-5882:36 Sida 1 (6) Öppen bilaga Försvarsmaktens redovisning öppna delar Redovisning avseende punkt 1 Vilken resultatindikator kan enligt myndigheten användas för att beskriva utvecklingen
Läs merSjälvständigt arbete i krigsvetenskap, 15 hp
FÖRSVARSHÖGSKOLAN Självständigt arbete i krigsvetenskap, 15 hp Författare Program, K3 YOP 06-09 Handledare Övlt Stefan Eriksson, MSS Beteckning Bataljonsspaning-ett verktyg i manöverkriget Den här uppsatsen
Läs merKommittédirektiv. Försvarsmaktens helikopterresurser. Dir. 2008:118. Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008
Kommittédirektiv Försvarsmaktens helikopterresurser Dir. 2008:118 Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda hur förmågan att understödja
Läs merFörsvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst
2011-09-20 17 250:64736 Sida 1 (8) Riksdagens utredningstjänst Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS
Läs merFördjupad översyn av Försvarsmaktens logistikförsörjning i fråga om vidmakthållande och upphandling (Fö 2017:B)
1/5 Remissvar Datum Ert datum 2018-04-25 2018-03-29 Försvarsdepartementet ESV dnr Er beteckning Enheten för materiel, forskning och utveckling 2018-00322 Fö2018/00471/MFU 103 33 Stockholm Handläggare Carina
Läs merSOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID
SOT SEKTIONEN FÖR OPERATIV TEKNIK SÄRSKILD TEKNIK UNIK INDIVID Vad erbjuder vi? Utmaningar. Erfarna och kompetenta kollegor. Flexibelt arbete uppgifter, arbetstider, ledighet. Omväxlande arbete ingen arbetsvecka
Läs merUtveckling av bidrag till EU:s snabbinsatsförmåga (Nordic Battle Group) beskrivning av verksamhet samt därtill knutna kostnader
Sida 1 (8) Utveckling av bidrag till EU:s snabbinsatsförmåga (Nordic Battle Group) beskrivning av verksamhet samt därtill knutna kostnader INNEHÅLL 1. Allmänt... 2 2. Kostnader avseende Nordic Battle Group
Läs merFörsvarsmaktens Forskning och Utveckling Rickard Stridh
Försvarsmaktens Forskning och Utveckling Rickard Stridh Försvarsmaktens perspektiv - PerP Stärker den operativa förmågan enligt av regeringen beslutad inriktning här och nu! Analyserar omvärldsutveckling
Läs merInriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)
Regeringsbeslut 8 -l_o -- REGERINGEN 2015-06-25 Fö2015/00954/MFU Försvarsdepartementet Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och
Läs mer2014-04-22. 5,5 miljarder till försvaret
2 2014-04-22 5,5 miljarder till försvaret 3 5,5 miljarder till försvaret Vi vill ha ett modernt, tillgängligt och användbart försvar med förband som kan användas där behov uppstår. Vi bygger ett försvar
Läs merPlaneringsalternativ plus 3 miljarder kronor
Sida 1 (71) Planeringsalternativ plus 3 miljarder kronor (Regeringsbeslut 28, 2003-06-26, Fö2003/1456/MIL) (Tre hemliga underbilagor) INNEHÅLL 1. Militärstrategiska planeringsförutsättningar perioden 2005-2014
Läs merUtbildningsplan 1 (5) Datum Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology emphasis.
Utbildningsplan 1 (5) Programmets/ Utbildningens benämning Högre stabsofficersutbildning med militärteknisk inriktning (HSU T). Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme with a Military-Technology
Läs merETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare
ETT JOBB FÖR DIG? Ledningsregementet söker nya medarbetare LEDNINGSREGEMENTET Ledningsregementet är ett förband som stödjer hela Försvarsmakten med lednings- och kommunikationsförmåga. Här finns ett flertal
Läs merRegeringens proposition 2005/06:132
Regeringens proposition 2005/06:132 Renovering och modifiering av artillerisystemet Haubits 77B Prop. 2005/06:132 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Harpsund den 16 mars 2006 Göran
Läs merBrigaden förutsättning eller hinder för arméns utveckling?
Brigaden förutsättning eller hinder för arméns utveckling? Inträdesanförande i KKrVA avd I den 31 maj 2011 av Michael Claesson HANDLINGAR sedan det kalla krigets slut har den svenska Försvarsmakten genomgått
Läs merFörslag till genomförande av internationella insatser 2008-2009
Sida 1 (26) Förslag till genomförande av internationella insatser 2008-2009 (Framgår i Regeringsbeslut 3, Planeringsanvisningar för Försvarsmaktens budgetunderlag 2008, 2006-11-02, Fö2006/2566/MIL) (En
Läs merAnalysera möjliga styrkebidrag till NATO Response Force (NRF)
Sida 1 (12) Analysera möjliga styrkebidrag till NATO Response Force (NRF) Innehåll 1. Uppgiften... 2 1.1 Anmodan... 2 1.2 Utgångspunkter... 2 2. Svar på anmodan... 3 2.1 Sammanfattning... 3 3. Bakgrund
Läs merBilaga 8. Regeringens bedömning av operativ förmåga
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 8. Regeringens bedömning av operativ förmåga Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 8 Regeringens bedömning av operativ förmåga
Läs merFörsvarsmakten. Årsredovisning 2008
Försvarsmakten Årsredovisning 2008 Sida 1 (72) Försvarsmaktens ÅRSREDOVISNING 2008 Resultatredovisning, resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning, finansieringsanalys och noter Sida 2 (72) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKommittédirektiv. En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland. Dir. 2017:30. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017
Kommittédirektiv En rättslig reglering av försvarssamarbetet med Finland Dir. 2017:30 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vissa delar av de
Läs merREMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2
0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarets radioanstalt
Regeringsbeslut 3 Försvarsdepartementet 2015-12-18 Fö2015/00120/ESL (delvis) Fö2015/00212/SUND Fö2015/00283/SUND (delvis) m.fl. Se bilaga 1 Försvarets radioanstalt Box 301 161 26 Bromma Regleringsbrev
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren
Regeringsbeslut 7 Försvarsdepartementet 2007-12-19 Fö2006/702/EPS (slutligt) Fö2007/166/EPS m.fl. Sebilaga1 Försvarsmakten \ 107 85 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten
Läs merArtilleritaktik. - Kodifiering i två tidsepoker, konsekvenser? -
1 Författare Förband Kurs Olle Algotson Militärhögskolan Karlberg OP 11-14 Handledare Rättande lärare 10737 ord Övlt Anders Palmgren Docent Niklas Stenlås 37 sidor Sammanfattning: Artilleritaktik - Kodifiering
Läs merRedovisning rörande materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling
Sida 1 (5) Redovisning rörande materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling (SR 37, 38, 39 och 81 regeringsbeslut 9, regleringsbrev för 2006, 2005-12- 15, Fö2004/1370/MIL, m fl) (Sju hemliga
Läs merBildtexter Försvarsmakten. På uppdrag av Försvarsutbildarna
Bildtexter Försvarsmakten På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 2:... 4 Regeringen styr Försvarsmaktens uppdrag... 4 HUVUDUPPGIFTERNA:... 4 Bild 3 - Försvara Sverige mot väpnat angrepp...
Läs merEtt starkare försvar utmaningar och möjligheter
Det talade ordet gäller Ett starkare försvar utmaningar och möjligheter ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Sälen, den 11 januari 2016 Vi har just lämnat ett år av stora globala förändringar bakom oss. En
Läs merKommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015
Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen
Läs merFinansieringsprinciper
x samhällsskydd och beredskap 1 (7) Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Sofia Elfstrand Sara Zamore Asada och Camilla Odenberg Charlott Thyrén Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Försvarets radioanstalt
Regeringsbeslut 14 Försvarsdepartementet 2008-12-18 Fö2008/292/EPS (delvis) Fö2008/3664/EPS m.fl. Sebilaga1 Försvarets radioanstalt Box 301 161 26 BROMMA Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Försvarets
Läs merBlev det som vi tänkt oss?
Blev det som vi tänkt oss? En uppföljning av vissa frågor i det försvarspolitiska inriktningsbeslutet 2009 ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-86673-54-3 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2015 Förord År 2009 beslutade
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Försvarets radioanstalt
Regeringsbeslut 4 Försvarsdepartementet 2009-12-17 Fö2009/2385/EPS (delvis) Fö2009/113/EPS m.fl. Sebilaga1 Försvarets radioanstalt Box 301 161 26 BROMMA Regleringsbrev för budgetåret avseende Försvarets
Läs merSjälvständigt arbete i krigsvetenskap (15hp) Antal ord: Skyttekompani. Ett didaktiskt perspektiv på taktiska föreställningar 1975 och 2012
Författare Martin Johansson Handledare Övlt Anders Palmgren Självständigt arbete i krigsvetenskap (15hp) Antal ord: 12030 Skyttekompani Ett didaktiskt perspektiv på taktiska föreställningar 1975 och 2012
Läs merKap 1. Grunder. 1. Grunder. Allmänt
1. Allmänt 1. Fördröjande fältarbeten omfattar spärrning, blockering och förstöring av anläggningar samt minering och hinder i terräng. Minering och hinder kan ingå i åtgärderna spärrning, blockering och
Läs merProgrammets benämning Officersprogrammet med Militärteknisk inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in Military-Technology
Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med Militärteknisk inriktning Benämning på engelska Officers' Programme majoring in Military-Technology Högskolepoäng: 180 högskolepoäng Programkod:
Läs merFörsvarsmaktens fördjupade underlag avseende ledning, logistik och grundorganisation m.m. (1 öppen bilaga, 1 hemlig bilaga)
Regeringen (försvarsdepartementet) och sändlista Sida 1 (8) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Fö/MIL Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning
Läs merDenna redovisning är slutprodukten av
handlingar Det europeiska småstatsprojektet underlag till ett markstridskoncept tillsammans med andra Årlig redovisning i Kungl Krigsvetenskapsakadmien avd den 28 februari 2009 av Anders Carell, Anders
Läs merStyrning och struktur FMV Systemledning
Styrning och struktur FMV Systemledning C SML Genmj Per Lodin 081106 Dag #2 - Ledarskap & Beslut 27:e maj Behov Ledarskap 6:e nov Genomförande 12:e feb Agenda Kravbilden Expeditionära insatser Ökat fokus
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Försvarsmakten
Regeringsbeslut 12 Försvarsdepartementet 2008-12-18 Fö2006/2663/EPS Fö2006/2782/EPS Fö2007/2616/MIL(delvi s) m.fl. Sebilaga1 Försvarsmakten \ 107 85 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende
Läs merEtt insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson
Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt
Läs merProgrammets benämning Officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies
Utbildningsplan 1 (8) Programmets benämning Officersprogrammet med Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies Högskolepoäng: 180 högskolepoäng Programkod: 1OPK5 Gäller från: Utbildningsplanen
Läs merDatum Kursens benämning: Fortsättningskurs Militärteknik, Tekniska systems militära tillämpning för krigsvetenskaplig inriktning
1 (5) Kursplan Kursens benämning: Fortsättningskurs Militärteknik, Tekniska systems militära tillämpning för krigsvetenskaplig inriktning Engelsk benämning: Intermediate Course Military-Technology, Utility
Läs merDet är ingen hejd på omtaget talets
Försvar kastat rakt upp i luften diskussion & Debatt Av Olof Santesson Det är ingen hejd på omtaget. 2000-talets nästan totalt internationella försvarspolitiska färd har bromsats upp. Ambitionen för fredsinsatserna
Läs merLedning för ett starkare försvar
2017-02-28 FM2016-10870:28 Sida 1 (9) Ledning för ett starkare försvar 1. BAKGRUND... 2 2. NY LEDNINGSSTRUKTUR OCH LEDNINGSORGANISATION... 3 3. LEDNING AV MILITÄRREGIONER (MR)... 6 4. MILITÄR LEDNING PÅ
Läs merINBJUDAN. Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning
Sändlista sidan 5 Sida 1 (5) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Kn David Engström, vxl 0960-15000, Chef
Läs merTOTALFÖRSVARETS SKYDDSCENTRUM
CBRN-skydd i Försvarsmakten 9/6-11 Presentatör Toni Dufvenberg Stf C FunkE POC CIMIC vid SkyddC FM repr i SOFÄ toni.dufvenberg@skyddc.mil.se Disposition Något om SkyddC? Något om CBRN? Något om FM CBRN-förmågor
Läs merHandbok Gender - Genomförande
Handbok Gender - Genomförande 2016 Handbok Gender - Genomförande H Gender 1-2 2016 1 Försvarsmakten Bilder på omslaget: 72731_150830, Mats Carlsson, Försvarsmakten Grafisk bearbetning: Anna Björsson Produktionsid:
Läs merHAR DU DET SOM KRÄVS?
HAR DU DET SOM KRÄVS? 1 VI SÖKER DIG Som du kanske vet förbereder Försvarsmakten en övergång från värnplikt till frivillighet. Förutsatt att riksdagen tar beslut under våren kommer ingen att utbildas med
Läs mer