FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2016/2058(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om en EU-strategi för uppvärmning och kylning (2016/2058(INI)) Utskottet för industrifrågor, forskning och energi Föredragande: Adam Gierek PR\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION... 3 MOTIVERING... 7 PE v /7 PR\ doc

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om en EU-strategi för uppvärmning och kylning (2016/2058(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 194, med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 16 februari 2016 En EU-strategi för uppvärmning och kylning (COM(2016)0051), med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 februari 2015 En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (COM(2015)0080), med beaktande av rådets slutsatser av den oktober 2014 om ramen för klimatoch energipolitiken fram till 2030, med beaktande av det tredje energipaketet, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (omarbetning), med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 ramprogrammet för forskning och innovation ( ) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG 1, med beaktande av sin resolution av den 15 december 2015 om På väg mot en europeisk energiunion 2, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för industri, forskning och energi och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0000/2016), och av följande skäl: A. 50 procent av primärenergin i EU används för uppvärmning och kylning. B. Trots den potential som finns är andelen energi från förnybara energikällor för uppvärmning och kylning otillräcklig i medlemsstaterna. 1 EUT L 347, , s Antagna texter, P8_TA(2015)0444. PR\ doc 3/7 PE v01-00

4 C. Andelen primärenergi från fossila bränslen för uppvärmning och kylning uppgår till 75 procent och ger ingen minskning av koldioxidutsläppen, vilket måste anses vara ogynnsamt för klimatet och alltför belastande för miljön. D. Innan progressiva system för uppvärmning eller kylning av byggnader kan tillämpas krävs en energieffektiv värmerenovering. E. Energieffektiva byggnader som genomgår en komplex värmerenovering som ger komfortvärme eller komfortkyla är också beroende av energisystem som möjliggör en effektiv energiomvandling från primärkällor. F. Arkitektur och stadsplanering samt en åtskillnad mellan olika klimatzoner i Europa har stor betydelse för utformningen av energibesparande och utsläppsminskande offentliga byggnader och bostadshus med maximal komfortvärme eller komfortkyla i rummen. G. Naturgasens betydelse ökar inom uppvärmningen på grund av den höga energieffektiviteten vid omvandlingen av dess kemiska energi till värmeenergi. 1. Europaparlamentet konstaterar att effektivitet i utvinnandet och användningen av värme från olika källor samt bortförandet av värme (kylning), liksom en effektiv bromsning av värmeflöden från områden med högre temperatur till områden med lägre temperatur genom värmeisolerande skiljeväggar som ger maximalt motstånd mot dessa flöden, utgör de viktigaste inslagen i EU-strategin för uppvärmning och kylning. 2. Europaparlamentet anser att energieffektiviteten blir högre med kortare kedjor för omvandling av primärenergi till andra energiformer som slutligen leder till att användbar värmeenergi avges. 3. Europaparlamentet anser att vitvaror (tvättmaskiner, diskmaskiner osv.) bör utformas på ett sådant sätt att de kan utnyttja tappvarmvattennätet på installationsplatsen. 4. Europaparlamentet understryker den väsentliga roll som förnybara energikällor, särskilt solceller och solfångare, spelar för uppvärmning av vatten och förbättrad värmekomfort i byggnader, i kombination med dygnslagring av värme som nyttiggörs nattetid. 5. Europaparlamentet anser att ändamålsenliga arkitektlösningar för byggnader och lämpliga stadsplaneringsprinciper för utformning av hela bostadsområden bör utgöra grunden för energieffektivt och utsläppsminskande byggande i Europas olika klimatzoner. 6. Europaparlamentet uppmanar de lokala myndigheterna att i fråga om befintliga bostadshus och offentliga byggnader med låg komfortvärme eller komfortkyla vidta lämpliga åtgärder som syftar till värmerenovering. 7. Europaparlamentet betonar att användningen av individuella uppvärmningssystem som är beroende av fossila bränslen strikt bör begränsas i tätorter med kompakt bebyggelse och ersättas av storskaliga lokala system för kraftvärmeproduktion. PE v /7 PR\ doc

5 8. Europaparlamentet konstaterar att föråldrade fjärrvärmeverk med låg energieffektivitet bör ersättas med små, miljövänliga kraftvärmeverk som drivs med naturgas eller andra biobränslen. 9. Europaparlamentet anser att reversibla system för uppvärmning (vintertid) och kylning (sommartid) med hjälp av värmepumpar kan få stor betydelse i den tempererade klimatzonen i Europa. 10. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör undersöka möjligheterna till direkt användning av värme från geotermiskt vatten eller indirekt värme från andra källor, till exempel värme från djuphavsutvinning, vilket med hjälp av stora värmepumpar skulle möjliggöra uppvärmning av hela bostadsområden och inte bara enskilda byggnader. 11. Europaparlamentet anser att lagring av värme kan spela en viktig roll för uppvärmningen, till exempel i form av värmeisolerade vattenreservoarer som hålls varma genom elektrisk resistans nattetid, alltså när förbrukningen är lägre, för att förbättra kvaliteten på den elektriska strömmen. 12. Europaparlamentet menar att spillvärme som erhålls genom kraftvärme under elproduktion i konventionella värmekraftverk och återvinns från bostadshus genom rekuperativa metoder bör spela en betydligt större roll för uppvärmning och kylning än vad den gjort hittills. 13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta rättsliga och ekonomiska åtgärder för att påskynda en gradvis avveckling av föråldrade värmesystem med ugnar för fasta bränslen med en energieffektivitet som understiger 80 procent. 14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en plan för hållbar användning av organiskt avfall för uppvärmning och kylning inom ramen för programmet Avfall till energi. 15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa administrativa åtgärder som förbjuder användning för uppvärmningsändamål i tätorter av föråldrade ugnar som alstrar marknära utsläpp, det vill säga utsläpp i atmosfären av organiska pyrolysgaser från ofullständig förbränning, kväveoxider och sot samt flygaska som sprids genom konvektion. 16. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna snarast bör ta itu med utfasningen av lågtemperaturugnar för förbränning av fasta bränslen och organiskt avfall, i vilka förbränningsprocessen orsakar utsläpp i atmosfären av cancerframkallande ämnen såsom bensopyren och andra polycykliska aromatiska kolväten. I tätbebyggda stadsområden bör vedspisar förbjudas. 17. Europaparlamentet menar att värmeväxlare som används vid dekomprimering av flytande naturgas (LNG) i LNG-terminaler kan spela en viktig roll för lokal kylning. 18. Europaparlamentet anser att värmeväxlare som avger värme till naturliga vattensamlingar (frikylning) i närheten av lagringsutrymmen för produkter där temperaturen inte överstiger 6 C under hela året kan spela en viktig roll för kylning i livsmedelsindustrin. PR\ doc 5/7 PE v01-00

6 19. Europaparlamentet anser att stationära bränsleceller med hög effekt inom en nära framtid kan bli ett miljövänligt alternativ till ett fast bränsle som kol, med hjälp av väte som utvinns ur bland annat vattengas, som framställs genom värmebehandling av kol i en atmosfär av vattenånga. 20. Med tanke på att de fossila bränslena står för 75 procent av primärenergiförsörjningen till uppvärmning och kylning, vilket motsvarar över 37 procent av den sammanlagda energiförbrukningen i EU, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att överväga möjligheten att ta med dessa sektorer i EU:s utsläppshandelssystem, även när det gäller bränsleförbränningsanläggningar med en effekt på mindre än 20 MW. 21. Europaparlamentet anser att forskningen inom ramen för ramprogrammet Horisont 2020 bör ta hänsyn till utvecklingen av nya material med maximal värmeledningsförmåga (värmeväxlare), med minimal ledningsförmåga med andra ord maximalt värmemotstånd (värmeisolering) samt med maximal värmeackumulationskoefficient (värmelagring). 22. Europaparlamentet anser att man inom ramen för ramprogrammet Horisont 2020 bör forska på strukturella fönsterrutor med hög genomsläpplighet för extern kortvågig instrålning (solljus) och minimal genomsläpplighet för långvågig värmestrålning, som annars skulle flöda ut ur byggnaden. 23. Europaparlamentet betonar vikten av omfattande forskning inriktad på att utveckla innovativa tekniska lösningar som syftar till konstruktion av anordningar och hela anläggningar för uppvärmning och kylning som är energieffektiva. 24. Europaparlamentet rekommenderar att man för byggnader som utgör byggnadsminnen tar fram individuella system för värmerenovering med särskild inriktning på isolering av tak och utbyte av fönster, för att inte förstöra deras unika arkitektoniska stil. 25. Europaparlamentet anser att medel från EU:s fonder bör användas utan begränsning för värmerenovering av byggnader. Parlamentet menar att de begränsningar som funnits hittills för medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) för detta ändamål har bromsat processen på ett ogynnsamt sätt, särskilt när det gäller de många byggnader och hela bostadsområden som uppförts med hjälp av stora betongelement. 26. Europaparlamentet anser att man bör se till att konsumenterna får full kunskap om de tekniska och ekonomiska vinsterna med nya anläggningar för uppvärmning och kylning, så att de kan göra bästa möjliga val. 27. Europaparlamentet anser att grunden för kampen mot energifattigdom är att minska värmeenergipriserna genom att avsevärt öka energieffektiviteten under de tre grundläggande faserna av användningen: omvandlingen av primärenergi till användbar energi, vidare transporter av denna energi samt slutanvändningen. 28. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att till kommissionen översända de rekommendationer och förslag som ingår i detta förslag. PE v /7 PR\ doc

7 MOTIVERING Frågan om uppvärmning och nedkylning berör de enskilda medlemsstaterna i olika grad. De enskilda åtgärderna är därför också olika relevanta för olika länder. Det bör dock understrykas att den största effektiviseringspotentialen i de länder som har anslutit sig till EU från och med 2004 ligger i värmerenovering av byggnader, eftersom detta är det enklaste sättet att effektivisera energianvändningen och kraftigt begränsa koldioxidutsläppen. Det krävs en avsevärd ökning av anslagen till värmerenovering av hela bostadsområden, särskilt de som uppförts med hjälp av stora betongelement. Minst 25 procent av de totala tillgångarna i Europeiska fonden för energieffektivitet och förnybar energi bör öronmärkas för detta ändamål, som bör prioriteras, särskilt som de inblandade kostnaderna i allmänhet överstiger fastighetsägarnas förmåga och stödet från staten är otillräckligt. Därefter är det nödvändigt att ersätta föråldrade fjärrvärmeverk med små, högeffektiva kraftvärmeverk. I de europeiska medelhavsländerna ökar problemet med kylning i takt med den successiva uppvärmningen av klimatet. Viktiga lösningar av detta problem kan vara ändamålsenliga arkitektlösningar, värmeisolering och reversibla värmepumpar, som pumpar ut värmen utomhus under värmeböljor och pumpar in den när den behövs för uppvärmning. En viktig, men ännu inte tillräckligt utnyttjad värmekälla är solstrålningen, som kan tillvaratas med hjälp av paneler för uppvärmning av vatten och solceller för elproduktion. Med tanke på de reversibla värmepumparnas särskilt höga energieffektivitet och deras enorma potential för uppvärmning och kylning behövs intensiv forskning om nya innovativa lösningar på detta område. PR\ doc 7/7 PE v01-00