MITT LSR Inspiration för ökat engagemang & handledning till olika förtroendeuppdrag

Transkript

1 MITT LSR Inspiration för ökat engagemang & handledning till olika förtroendeuppdrag 1 Version 2, februari 2010

2 Innehåll LSRs vision och mål 3 Konsten att påverka tillsammans. 4 Att vilja vara förtroendevald Fackligt ledarskap Vi finns till för medlemmarna Nätverk Fackligt arbete, en merit Att komma igång LSRs organisation.. 7 Distrikten och distriktens roll Distriktens utvecklingstrappa Medlemsföreningar Sektionerna och sektionernas roll LSRs organisationsschema Organisera arbetet Tydliggör vad ni vill uppnå Idéburet ledarskap Verksamhetsplanering och budget Årskalendern Styrelsearbete Årsmötet LSRs servicemål Uppdrag och uppgifter 22 Introduktion till nya förtroendevalda Förhandlingsråd Arbetsplatsombud Skyddsombud LSR-representant i Sacoråd Ordförande Sekreterare Kassör Revisor Valberedning FoU-ansvarig Egenföretagarråd LSR-utbildare Kongressombud Ekonomi.. 25 Facklig tid 26 Vad räknas som facklig verksamhet Rätt till ledighet Arbets- och anställningsvillkor Rekrytera och informera.. 27 Planera rekryteringsarbetet Förslag på rekryteringsaktiviteter Att ge stöd och råd.. 29 Såhär ger du stöd och råd Stöd i hantering av frågan Arbetsplatsmöten. 31 Exempel på syften Några tips för att lyckas med arbetsplatsmöten Informationsträffar Opinionsbildning 34 Kom igång Anordna medlemsaktiviteter 35 En lathund för att planera medlemsträffar Hitta uppslag för medlemsaktiviteter Stöd och utbildning. 37 LSR grundkurs Stöd Beställ material från LSRs kansli 2

3 LSR:s vision och mål Målen och visionen är antagna av LSRs kongress LSR:s vision för Sveriges sjukgymnaster Vi verkarr för att sjukgymnaster ska bli en mer synlig och uppvärderadd yrkesgrupp i samhället. Det innebär att vi i samklang med samhälls- och kunskapsutvecklingen dels befäster och flyttar fram våra positioner inom hälso- och sjukvård, företagshälsovård och universitet/högskolor, dels utvidgar våra verksamhetsfält till nya arenor såsom folkhälsa, elevhälsa och försäkringsbranschen. LSR:s övergripande mål Vi vill vidga omvärldens syn på sjukgymnastyrket vara kända som en självständig profession med egen kunskapsutveckling vara en given samarbetspart till andra samhällsaktörer som verkar för ökad hälsa vara självklara att konsultera som experter/sakkunniga: för allmänheten, politiken, myndigheter och media vara en viktig part i samhällets strävan mot en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård att lön och arvoden ska återspegla den nytta vi åstadkommer: för patienter, verksamheter och samhället i stort. 3

4 Konsten att påverka tillsammans Att vilja vara förtroendevald Legitimerade sjukgymnasters riksförbund är sina medlemmar och medlemmarnas arbete. Ju fler medlemmar vi är desto starkare blir vi, och ju fler som arbetar fackligt desto mer kan vi åstadkomma tillsammans. Att vara förtroendevald innebär att andra har gett dig förtroendet att företräda dem. Vare sig din roll är att vara kassör, ordförande, kursansvarig i en sektion eller arbetsplatsombud, är utgångspunkten för ditt uppdrag att verka för medlemmarna. Att ha fått det förtroendet är något att vara stolt över och ta väl hand om. Genom att vara medveten om vad du själv och medlemmarna vill samt vilka idéer och intressen som sluter er samman får du en bra bas för ditt uppdrag. Oavsett om du har blivit framröstad av din medlemsgrupp eller har uppdraget för att ingen annan ville är det viktigt att skapa tillit till din och förbundets verksamhet. Tillit och förtroende byggs upp och underhålls i alla möten med andra. Att skapa förtroende är att skapa relationer till andra människor. LSR är en idéburen organisation. Vår idé handlar om att vår profession tillför samhället nytta, vilket vi vill informera om. Och vi blir mer framgångsrika om vi driver frågorna tillsammans. Med stöd i den evidens som finns för våra metoder vill vi skapa förtroende hos politiker, chefstjänstemän, andra yrkesgrupper, massmedia, medlemmar och allmänhet. Inför medlemmarna gäller det att skapa förtroende för att förbundet arbetar på ett bra sätt med frågor som är viktiga för kåren. Att vi känner till både medlemmarnas vardag och den framtid och omvärld som vi verkar inom. Som ett samlat och kraftfullt LSR-team (både nationellt och lokalt) blir vi en betydelsefull aktör att räkna med. Fackligt ledarskap Som förtroendevald är du en ledare i den bemärkelsen att du har till uppgift att samla in och föra ut gruppens åsikter. Det gäller att känna ett personligt engagemang för LSRs idé och ha förmåga att inspirera andra till att också göra LSRs idé till sin. Det kan vara bra att själv ha tänkt igenom vad man vill uppnå i sin roll som förtroendevald, att ha en personligt uttryckt idé. Beroende på din uppgift är du kanske mer insatt i LSRs politiska och strategiska arbete än dina kollegor och kan därför ta en mer proaktiv hållning inför förändringar eller beslut. Med tillgång till mer information, från LSR och från din arbetsgivare, har du också bättre överblick. Förhoppningsvis leder detta till en ökad framtidsberedskap och förändringsförmåga. Som ledare är det också viktigt att skapa mötesplatser där allt inte är färdigtänkt, där det finns rum för att tänka nytt och för fler att ta på sig ansvar. LSR mår bra av kreativitet, liv i luckan och öppna processer. Allt detta är inte minst viktigt när man verkar i en föränderlig hälso- och sjukvårdsorganisation som vi nu gör. Och förhoppningsvis leder det till att du vill stå för ett fackligt ledarskap och inte ett fackligt lidarskap som man ibland kan se, inte minst i media. Vi finns till för medlemmarna! Som förtroendevald ingår att lyssna in och uttrycka medlemmarnas önskemål och frågor för att kunna driva dem med kraft. Däri ligger grunden för förtroendet från medlemmarna. Det är emellertid inte bara ditt ansvar att fånga in medlemmarnas behov. Det ligger också ett ansvar hos medlemmarna att kontakta dig, föra fram sina åsikter och komma med förslag till lösningar. Det är inte alltid så att det som du, eller styrelsen, tycker är viktigt sammanfaller med medlemmarnas önskemål. Vad beror det på? Det behöver inte vara så att en har rätt och en annan har fel. Det viktiga är att ni kan behålla en öppen dialog. Förhållningssättet mellan förtroendevald och medlem påminner om den relation du bygger upp tillsammans med den patient/klient som du skall vägleda. Det är en bra strategi att arbeta förebyggande. Genom uppsökande verksamhet på arbetsplatserna är det större chans att man kan fånga upp en fråga innan det har hunnit växa till ett svårt problem. Det är inte ovanligt att förbundet kopplas in i ett ärende sent i processen, vilket självklart försvårar för både medlemmen, den förtroendevalda och arbetsgivaren. 4

5 Nätverk För en god samverkan i distriktet eller sektionen måste man veta vad man ska göra tillsammans och vem som gör vad. Styrelsen har en samordnande funktion och bör ha löpande kontakt med de övriga förtroendevalda. Arbetar ni i nätverk i ditt distrikt/sektion? Nätverk kan vara mer eller mindre informella. Men de bygger alltid på ömsesidighet där man samarbetar, kommunicerar och sprider information. Man hjälper varandra, delar erfarenheter och stöttar varandra. Vi kan bilda nätverk inom förbundet, men vi kan också ta hjälp av andra för att nå våra mål. Till exempel kan vi skapa allianser med andra förbund, politiker, patientföreningar, etc. Fackligt arbete, en merit Att arbeta som förtroendevald är roligt men också en bra merit för din fortsatta karriär. Du lär dig mycket om samhällsfrågor, organisationer, kommunikation, samarbete, din profession, förhandlingar, avtal och mycket mer. Det är inte helt ovanligt att förtroendevalda rekryteras till ledande befattningar, eftersom man både har knutit nya kontakter på arbetsgivarsidan, men också för att man breddat sin kompetens. 5

6 Att komma igång Du som har blivit vald till någon form av förtroendeuppdrag inom förbundets distrikt eller sektioner eller på någon arbetsplats ska anmäla det till arbetsgivaren (i de flesta fall) och till LSR (alltid). Läs mer om hur anmälan går till på LSRs webbplats för förtroendevalda. På LSRs webbplats, klickar du på Förtroendevald/Anmäl förtroendevald. ex löneavtalet och samverkansavtal. Rekrytera fler, om du bedömer att det finns många oorganiserade (alltså som inte är fackligt anslutna) på din arbetsplats. Läs gärna mer om rekryteringsargument och hur man kan rekrytera medlemmar på webbplatsen för förtroendevalda. Klicka på Verktygslådan/Rekrytering. För dig som är arbetsplatsombud Ta reda på vilka som är medlemmar på din arbetsplats, vilka du representerar. Medlemslistor kan du få från distriktsstyrelsen eller genom att maila Du kan också ta ut listor från LSRs webbplats för förtroendevalda, under fliken Medlemsuppgifter. Informera alla medlemmar om att du är deras representant, om de inte redan vet det. Det kan göras i form av en facklig medlemsinformation, som ofta kan hållas på arbetstid. Läs mer om medlemsinformation på sid 33. Kom överens med dem du företräder (och distriktsstyrelsen) om vad du ansvarar för samt när och hur de kan komma i kontakt med dig. Se till att du är korrekt anmäld hos din arbetsgivare. (Dvs att distriktsstyrelsen har anmält dig som facklig förtroendevald). Kontakta arbetsgivaren och etablera goda relationer redan från början och försök bygga upp rutiner för information mm. Begär från din arbetsgivare att få ta del gällande kollektivavtal, t För dig som har andra uppdrag Du som inte är lokalt fackligt förtroendevald enligt förtroendemannalagen är ändå förtroendevald i LSRs terminologi. Till exempel kassör, FoUledamot, utbildare eller ordförande. Ta reda på vad som ingår i ditt uppdrag genom att läsa om uppdraget i den här foldern samt på webbplatsen för förtroendevalda. 6

7 LSRs organisation Distrikten Vad är ett LSR-distrikt? De 21 distrikten är förbundets indelning av medlemsorganisationen enligt geografiska områden. De motsvarar i princip landstingens indelning. Distrikten inrättas efter beslut av förbundsstyrelsen och omfattar de förbundsmedlemmar som arbetar inom distriktets område. Flera distrikt kan gå samman och bilda stordistrikt eller en region. Distriktsindelningen beslutas av förbundsstyrelsen. Vad gör ett distrikt? Distriktet är ett LSR i miniatyr. Den verksamhet som LSRs kongress och LSRs förbundsstyrelse har tagit beslut om gäller även för distrikten. Distrikten arbetar också med de frågor som medlemmarna anser är viktiga. Viktigt i distriktens verksamhet är att utse fackliga representanter på arbetsplatserna. På alla arbetsplatser där vi har en medlem ska det finnas ett arbetsplatsombud! Det ingår också att synliggöra kåren och öka allmänhetens och politikers/beslutsfattares kännedom om det värde kåren skapar för patienter, verksamheten och samhället i stort. Det kan ske genom politikerluncher, anordna föreläsningar och träffar, skriva debattartiklar mm. Distrikten verkar för att stärka samhörigheten mellan medlemmar och vara ett forum för diskussion av gemensamma frågor. Distriktens delegationsordning Distrikten är förbundets lokala arbetstagarorganisation. Delegationsordning kallas den delegering av rätten att underteckna såväl kollektivavtal som olika sorters protokoll eller avtal som LSR ingår. LSR delegerar till framförallt förhandlingsrådsledamoten, men även andra kan underteckna avtal. Det sker då i samråd med LSRs ombudsmän. Delegationsordningen innebär också att distriktet har rätt att utse vilka som ska representera LSR gentemot arbetsgivaren. Det är distriktsstyrelsen som formellt utser representanter till arbetsgivaren, efter att medlemmarna på en arbetsplats har valt en representant. Läs mer om delegationsordningen på LSRs webbplats för förtroendevalda. Hur är distriktet organiserat? Årsmötet är distriktets högsta beslutande organ. Där väljer medlemmarna en styrelse. Läs mer om styrelsearbetet på sid 17. Distriktsstyrelsen utser inom sig olika funktioner. Förutom de vanliga styrelseposterna utser man också t ex FoU-ledamot, representanter för de olika arbetsmarknadssektorerna, utbildare och företagarrepresentant. Man kan utse ansvariga för rekrytering, kommunikation och distriktets webbplats mm. En del distrikt har arbetsgrupper eller nätverk för olika frågor, t ex lönenätverk. Centralt är distriktet representerade med vardera en representant i Förhandlingsrådet, Distriktsrådet och Egenföretagarrådet. Genom dessa råd förs distriktens frågor vidare till FS. Distrikten utser också representanter till förbundets kongress. 7

8 Distriktens utvecklingstrappa Alla distrikt bygger på aktiva medlemmars engagemang. När en eller flera eldsjälar slutar kan distriktet hamna i en svacka. Det händer också att verksamheten gradvis stagnerar och det saknas både lust och idéer på hur man ska få fler att vilja engagera sig. Alla distrikt går igenom olika faser. När något av ovanstående inträffar får man helt enkelt gå tillbaka till ruta ett och bygga upp verksamheten igen. Här är ett förslag på vilka verksamhetsområden man bör rikta in sig på från starten, vilka man kan fortsätta med sen osv. Vi kallar den distriktens utvecklingstrappa. Steg1(detta skede är då det inte finns någon distriktsstyrelse alls) Syftet i detta steg är att bygga en grund för en kommande distriktsstyrelse och att få en bas av arbetsplatsombud på de flesta arbetsplatser. Bilda en arbetsgrupp Utse en förhandlingsrådsledamot/alt. en kontaktperson gentemot LSRs kansli i löneoch förhandlingsfrågor Rekrytera arbetsplatsombud på de flesta/största arbetsplatserna Etablera ett nätverk med arbetsplatsombuden i distrikten Bjud in arbetsplatsombuden till en gemensam träff. Steg 2 Lägg upp en plan för det fortsatta arbetet Anordna en utbildning för förtroendevalda i distriktet (LSR grundkurs) Anordna minst en medlemsaktivitet/år (gärna i samarbete med sektionerna) Steg 3 Utse en distriktsstyrelse i samband med årsmötet Utse en LSR-utbildare Anordna minst en medlemsaktivitet/termin (gärna i samarbete med sektionerna) Genomför särskilda insatser för att rekrytera medlemmar Håll utbildningar för förtroendevalda (LSR grundkurs och/eller arbetsrätt) För de distrikt som har sjukgymnastutbildning på orten, etablera kontakt med studentrepresentanterna och stötta dem genom att informera på utbildningen. Steg 4 Synliggör kåren externt Uppvakta politiker Skriv debattartiklar Genomför medlemsaktiviteter 2-4/år. 8

9 9

10 Medlemsföreningar Vad är en medlemsförening? En medlemsförening är en sammanslutning av medlemmar inom LSR som har gemensamma intressen. Det krävs inget minsta antal medlemmar för att bilda en förening. Medlemsföreningen är underställd distriktsstyrelsen. Man behöver inte gå samman i en medlemsförening för att bedriva lokal facklig verksamhet. Även om distriktsstyrelsen ska tillvarata alla medlemmars intressen inom distriktet kan en medlemsförening vara motiverad i de fall de har särskilda intressen. För privatanställda uppmanar LSR att man bildar Akademikerföreningar. Där ingår alla akademikerförbund inom samma avtalsområde. Vad gör medlemsföreningen? Det är upp till varje medlemsförening att komma överens om vilken roll man vill ha och vilket ansvar man vill axla. Man kan fungera som en grupp för diskussion, erfarenhetsutbyte och samråd. Vid större arbetsplatser finns ett antal partssammansatta organ, exempelvis skyddskommitté och jämställdhetskommitté. Med partssammansatt avses att både arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation är representerad. Föreningen kan föreslå representanter till dessa som utses av distriktsstyrelsen. Distriktsstyrelsen ansvarar för att fördela den samlade fackliga tiden inom distriktet. Hur bildar man medlemsförening? 1. Bjud in till möte 2. Under första mötet bildas föreningen och man antar enkla stadgar (Stadgar hittar du också på LSRs webbplats för förtroendevalda) 3. Efter mötet anmäler ni till distriktsstyrelsen och LSRs kansli att ni har bildat förening samt vilka poster ni har utsett inom er, t ex ordförande och sekreterare. 4. Underrätta även arbetsgivaren om att ni har bildat en förening. (Detta är dock inte detsamma som distriktsstyrelsens uppgift att anmäla en lokalt facklig förtroendeman). Koppling till distriktsstyrelsen En medlemsförening är organisatoriskt underställd en distriktsstyrelse, DS. Det innebär till exempel att föreningen inte kan ta beslut som går emot beslut som DS tagit. Det är viktigt att arbetet i föreningen och DS sker i samråd. Läs mer om fördelning av facklig tid på sid 26. Föreningen behöver normalt inte hantera pengar. Men om föreningen önskar egen ekonomi ska en begäran om det inkomma till DS. Föreningen har också möjlighet att inkomma till DS med en ansökan om pengar till någon enstaka aktiviteter. Distriktsstyrelse Medlemsförening Medlem 10

11 Sektionerna Vad är en sektion? En sektion är ett nätverk för LSRs medlemmar utifrån intresseområden eller arbetsområden. Sektioner inrättas efter beslut av förbundsstyrelsen och omfattar de förbundsmedlemmar som aktivt väljer att tillhöra sektionen. För närvarande (2010) finns det 18 sektioner med olika inriktningar, inom medicinska områden, för sjukgymnaster som jobbar med barn och för de som jobbar med äldre, för chefer och ledare, för vissa behandlingsinriktningar och för olika arbetsfält. Sektionstillhörighet ingår i LSR-medlemskapet. Vad gör en sektion? Sektionerna är förbundets nationella nätverk i professionsfrågor. Sektionerna verkar för att stärka samhörigheten mellan medlemmar och vill vara ett forum för diskussion av gemensamma frågor som rör yrkesutveckling. I sektionen finns de sjukgymnaster som arbetar inom samma intresseområde fördelade över hela landet. Sektionen är remissinstans i professionsfrågor, t ex vid utveckling av målbeskrivningar för specialistkompetens. Sektionen arrangerar konferenser och andra utbildningsinsatser var för sig eller i samverkan med andra sektioner. Sektionen är även delaktig i planeringen och genomförandet av Sjukgymnastdagarna, den återkommande konferensen där sjukgymnaster delar med sig av kunskapsutvecklingen inom de olika grenarna inom yrket. Genom sektionen hålls medlemmarna uppdaterade om forskning och utveckling inom det egna området via medlemsmöten, hemsida och medlemsblad eller tidningar. Hur är sektionen organiserad? På årsmötet, som är sektionens högsta beslutande organ, väljer sektionsmedlemmarna en styrelse som leder arbetet kommande valperiod. Medlemmarna väljer även revisorer, som granskar verksamheten samt valberedning, som har till uppgift att föreslå representanter till nästa styrelse. Styrelsens storlek kan variera och är beroende av sektionens storlek. Sektionerna styrs av stadgar som antas av LSRs förbundsstyrelse. De flesta sektioner är egna juridiska personer, om de har ett eget organisationsnummer, men erhåller årliga anslag från LSR. Sektionerna följer, liksom distrikten, den verksamhet som förbundet antagit i kongress och förbundsstyrelse. Sektionen har ofta en regional indelning med kontaktpersoner som ansvarar för ett geografiskt område. Detta område är inte alltid av samma omfattning som LSRs distrikt utan kan variera utifrån sektionsmedlemmarnas spridning i landet och har en praktisk grund, som t ex möjlighet till återkommande gemensam fortbildning. Kontaktpersonerna är knutna till sektionsstyrelsen på olika sätt inom de olika sektionerna. Sektionen kan även ha en indelning i intressegrupper som inte är geografiskt avgränsade. En del sektioner har olika utskott som t ex utbildningsutskott eller PRutskott. Centralt är sektionerna representerade med vardera en representant i yrkesrådet. Sektionerna nominerar också representanter till specialistkommittén. Specialistkommittén är beredande organ till Vetenskapliga rådet. Yrkesrådets ordförande är också ledamot av FS. Genom denne förs sektionsfrågor via yrkesrådet till FS. Varje sektion utser också en representant till förbundets kongress. Läs mer om styrelsearbetet på sid

12 Andning och cirkulation Chefer och ledare Ergonomi Gerontologi och Geriatrik Habilitering och Pediatrik Idrottsmedicin Mekanisk Diagnostik och Terapi (MDT) Ortopedisk kirurgisk rehabilitering Ortopedisk Manuell Terapi (OMT) Psykiatri och Psykosomatik Smärta och Sensorisk Stimulering Kvinnors Hälsa Neurologi Vetrinärmedicin Reumatologi Respiration Primärvård Onkologi och Palliativ medicin 12

13 LSRs organisationsschema Kongressen och förbundsstyrelsen Kongressen är förbundets högsta beslutande organ. Kongress hålls vart fjärde år och till kongressen väljs ledamöter från distrikten, sektionerna och studentstyrelsen. På kongressen antas propositioner och motioner som utgör grunden för LSRs arbete den kommande mandatperioden. Mellan kongresserna styrs förbundet av förbundsstyrelsen. Styrelsen väljs på kongressen och leds av en heltidsarvoderad ordförande. Till styrelsens förfogande finns förbundskansliet. Där arbetar ca 16 tjänstemän med att verkställa det som kongressen och förbundsstyrelsen tagit beslut om. Distriktsråd Distriktsrådets uppgift är att vara rådgivande i frågor som rör förbundets organisation, stimulera till en bra verksamhet i distrikten samt vara aktiv i opinionsarbetet. Distriktsstyrelsen utser en representant till rådet, vanligtvis är det ordföranden i distriktet. FS utser inom sig ordförande för distriktsrådet. Förhandlingsråd Förhandlingsrådet är en del av förbundets kontaktnät mellan FS, kansli och distrikt angående avtals- och förhandlingsfrågor oberoende av anställningsform. Varje distrikt utser inom sig, enligt FS anvisningar, en eller flera representanter utifrån medlemsantalet i distriktet. FS utser inom sig ordförande för förhandlingsrådet. Egenföretagarråd Egenföretagarrådet arbetar med frågor som rör egenföretagare och deras verksamhet, och fungerar som länk mellan egenföretagarna, kansliet, Servicebolaget och förbundsstyrelsen. Varje distrikt utser inom sig enligt FS anvisningar en eller flera representanter utifrån medlemsantalet i distriktet. FS utser inom sig ordförande för egenföretagarrådet. 13

14 Yrkesråd Yrkesrådet har till uppgift att hantera professionsfrågor samt att vara en länk mellan FS, kansli och sektioner angående sakkunskap inom olika specialistområden av professionen. Varje sektion utser inom sig en representan i yrkesrådet. Ordförande i rådet är någon av FS-ledamöterna. Vetenskapligt råd Vetenskapliga rådet är LSRs sakkunniga i frågor som rör forskning och utbildning, specialistordning och specialisttillhörighet samt evidensbaserad praktik. Rådet har en fristående ställning till FS för att bibehålla en hög vetenskaplig trovärdighet, men ledamöterna är ändå insatta i de frågor som drivs inom förbundet. Rådet består av 8 ledamöter som utsess av FS efter nomineringar från distrikten. Nomineringarna utgår ifrån en regional spridning samt att vederbörande är disputerad. Såväl universitetsanknytning som klinisk förankring är representerat i rådet. Ordförande utses inom rådet och är adjungerad till FS. Etiskt råd Det etiska rådet är rådgivande i etiska frågor som rör yrkesutövningen. Rådet ansvarar för handläggning rörande förbundsmedlems skyldighet att följa förbundets etiska regler, bilaga tilll förbundets stadgar. Rådet består av fyra ledamöter varav tre utses av kongressen. En av ledamöterna är representant i det nordiska etiska nätverket. Förbundsstyrelsen utser inom sig ordförande för etiska rådet. Distrikts råd Vetenskapligt råd Etiskt råd Förbunds styrelsen Förhandlings råd Egenföretagar råd Yrkesråd 14

15 Organisera arbetet Tydliggör vad ni vill uppnå Verksamhet går före formalia. Det innebär att det är viktigare att lägga tid på det som skapar medlemsnytta än att ägna sig åt formalia och administration. Men eftersom vi är en demokratisk organisation/ medlemsförening krävs viss formalia, såsom årsmöte, verksamhetsplan och budget. LSR har tagit fram mallar för verksamhetsplanering för att underlätta så mycket som möjligt. Det kan vara värt att lägga ett eller möjligen ett par möten på att planera verksamheten tillsammans i styrelsen. Om alla får vara med i det arbetet är det lättare attt uppnå målen och större chans att fler tar ansvar för sin del av verksamheten. Idéburet ledarskap, för det interna arbetet För att arbeta vidare med styrelsenss interna arbete och utveckling rekommenderas att beställa Idéburet Ledarskap som består av en serie skrifter. Det kan användas som cirkelmaterial eller för diskussioner i samband med möten. Det handlar om idén, hur vi skapar förtroende, från idé till resultat, hur vi laddar batterierna och ökar glöden, hur vi formar framtiden och hur vi leder förändring. Materialet kan beställas från Ledarinstitutet, Verksamh hetsplanering och budget Kongressen fastställer ytterstt den långsiktiga inriktningen för verksamheten. Varje år gör förbundsstyrelsen en verksamhetsplan som grundar sig i kongressbesluten. Verksamhetsplanenn antas av FS i december. Därefter läggs den ut på webben och görs tillgänglig för sektioner och distrikt som underlag för deras respektivee planer. Senast sista januari ska distriktens och sektionernas verksamhetsplaner och budgetar vara LSRs kansli tillhanda. Senast sista april ska årsmöteshandlingarna vara kansliet tillhanda (det står dock sista mars i stadgarna). När de har inkommit finns underlag för att kunna utbetala andra halvårets anslag. Datum att komma ihåg December förbundsstyrelsen antar verksamhetsplan Januari-mars årsmötestid Sista januari distriktens och sektionernas verksamhetsplaner och budget (anslagsäskande) LSRs kansli tillhanda. (för sektionerna gäller detta från 2011) Februari första halvårets anslag kan rekvireras från LSRs kansli. I samband med det bifogas distriktets/sektionens årssammanställning (Blankett 3-4) Sista april distriktens och sektionernas årsmöteshandlingar och verksamhetsberättelse kansliet tillhanda 2 maj motioner LSRs kansli tillhanda (kongressår) Augusti andra halvårets anslag kan rekvireras från LSR (om årsmöteshandlingarna har inkommit till LSRs kansli) November kongresstid vart fjärde år Stöd På LSRs webbplats för förtroendevalda finns mallar för verksamhetsplan och budget liksom blanketter för kassörens verksamhet. Klicka på blanketter och mallar. 15

16 Årskalendern 16

17 Styrelsearbete Mellan årsmötena leds distriktet/sektionen av styrelsen. Valbar till styrelsen är varje medlem i distriktet eller sektionen. Distriktsstyrelsen bör bestå av ordförande, sekreterare, kassör, förhandlingsråd samt lämpligt antal ledamöter för att verksamheten i distriktet eller sektionen ska fungera bra. I distriktsstyrelsen är det vanligt att ha representanter för de olika arbetsmarknadssektorerna, som kommun-, landsting-, privat- samt för egenföretagare. Sektionsstyrelsen ska bestå av minst två ledamöter och suppleanter förutom ordförande, sekreterare och kassör. Efter årsmötet tar den nyvalda styrelsen över ansvaret och får uppgiften att genomföra årsmötets beslut under den kommande verksamhetsperioden. Distriktsstyrelsen uppgifter genomföra en medlemsinriktad verksamhet kalla alla medlemmar till årsmöte samt vid behov till annat medlemsmöte verkställa beslut fattade av kongress, förbundsstyrelse och årsmöte till årsmötet framlägga verksamhetsberättelse och resultat- och balansräkning samt översända kopior på dessa till LSRs kansli. Även verksamhetsplan och budget ska sändas till LSRs kansli. vara stöd till distriktets medlemsföreningar utse representanter för medlemmarna på arbetsplatserna (en medlem= ett arbetsplatsombud) fördela den samlade fasta fackliga tiden på ett för medlemmarna fördelaktigt sätt informera och rekrytera medlemmar och förtroendevalda samt studenter utbilda förtroendevalda för sina respektive uppdrag upprätta verksamhetsplan och budget för nästkommande verksamhetsår. Distriktsstyrelsen utser LSRs delegationsordning (läs mer om delegationsordningen på sid 7) innebär att distrikten har rätt att utse personer som ska representera medlemmarna gentemot arbetsgivaren i olika grupper, organ och råd. För att anmäla representanterna till arbetsgivaren finns en särskild blankett att ladda ner från hemsidan för förtroendevalda. Distriktsstyrelsen utser: arbetsplatsombud, personer med förhandlingsmandat representanter till Saco-råd i distriktens förvaltningar representanter till samverkans- & MBL grupper representanter till uppdrag som gäller frågor av övergripande natur. Samtliga utsedda personer ska anmäla sitt uppdrag till LSR på webbformuläret på hemsidan för förtroendevalda. Och de som avgår ska avanmäla sig på samma ställe. Val av representanter inom distriktsstyrelsen val av ordförande, sekreterare och kassör val av representant till Distriktsrådet, Förhandlingsrådet och Egenföretagarrådet val av studeranderepresentant (om distriktet är en av de orter som har en sjukgymnastutbildning är det bra att adjungera en studeranderepresentant till distriktsstyrelsen) beslut om firmateckning och attestering av räkningar önskvärt är att styrelsen även utser en LSRutbildare, någon med särskilt ansvar för FoUfrågor, samt någon som ansvarar för distriktets webbplats, information och rekrytering. Sektionsstyrelsens uppgifter verkställa årsmötets beslut till årsmötet framlägga verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning samt förslag till inkomst- och utgiftsstat och översända kopior på dessa till LSRs kansli. Även verksamhetsplan ska sändas till LSRs kansli. för godkännande underställa förbundsstyrelsen förslag till stadgar och stadgeändringar följa kongressens och förbundsstyrelsens beslut. 17

18 Styrelsemöten Det första möte som den nyvalda styrelsen håller är det konstituerande mötet. Då utser distriktsstyrelsen ordförande och de övriga posterna i styrelsen, se sid 17 Val av representanter inom distriktsstyrelsen. Både distrikts- och sektionsstyrelsen beslutar vid det första mötet vilka som var för sig får teckna firma samt har rätt att attestera räkningar. Ordförande för sektionen har redan valts på sektionens årsmöte. Efter det första, konstituerande mötet, hålls styrelsemöten löpande. Det finns inget minsta antal möten en styrelse ska hålla, utan det styrs av distriktets/sektionens behov. Protokoll och arkivering Protokoll ska föras då styrelsen sammanträder. Eftersom sektionerna är egna juridiska personer gäller bokföringslagen som säger att alla handlingar som rör bokföringen ska arkiveras i tio år. Även distrikten bör arkivera sina handlingar i tio år. Distrikten/sektionerna behöver inte skicka protokoll från styrelsens sammanträden till LSRs kansli. LSRs kansli arkiverar inte original för distriktens eller sektionernas räkning. Omröstning och beslutsförhet Sektionsstyrelsen är beslutsför då minst 3 ledamöter är närvarande. Vid omröstning vinner det förslag som får enkel majoritet. Dvs det förslag som får mer än hälften av rösterna. Vid lika röstetal avgör ordförandens röst. För distrikten finns ingen liknande fastställd ordning i stadgarna. Men det kan rekommenderas att tillämpa samma regel som för sektionerna. 18

19 Årsmötet Till årsmötet, som hålls under första kvartalet, kallas allaa medlemmar. På årsmötet väljs styrelse, revisorer och valberedning. Där redovisas också föregående års verksamhet och ekonomiska utfall. Varje distrikts- eller sektionsmedlemm har rösträtt vid årsmötet. Extra årsmöte kan hållas om förbundsstyrelsen, distrikts-/ sektionsstyrelsen, revisorerna eller minst en fjärdedel av medlemmarna begär det. Läs mer i LSRs stadgar om extra årsmöte. Kallelsen Kallelse till årsmötet ska vara medlemmarna tillhanda senast fjorton dagar före mötet, för distrikten. För sektionerna ska kallelsen vara medlemmarna tillhanda senast en månad före mötet. Kallelsen kan gå ut per mejl eller vanlig post och annonseras på distriktets/sektionens webbplats. Vid årsmötett ska detta tas upp 1. Årsmötets öppnande 2. Årsmötets behöriga utlysande 3. Justering av röstlängd 4. Val av två justeringsmänn tillika rösträknare 5. Val av mötesfunktionärer a) mötesordförande b) mötessekreterare 6. Styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska redovisning för räkenskapsåret 7. Fastställande av resultat och balansräkning 8. Revisionsberättelse 9. Beslut i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 10. Val av distriktsstyrelse. Distriktsstyrelsen utser inom sig ordförande. 11. Val av revisorer och valberedning. 12. Val av kongressombud (vart fjärde år) 13. Årsmötets avslutande. Se vidare i LSRs stadgar, sid 21-22, vad som gäller för sektionernass årsmöten. Handlingar De handlingar som ska bifogas kallelsen är föredragningslistan/dagordning och handlingar som behövs för de olika punkterna på dagordningen; verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning, resultat- och balansräkning, revisionsberättelse och valberedningens förslag till styrelse. Efter årsmötet Efter årsmötet sänds kopior av årsmöteshandlingarna till LSRs kansli. LSRs kansli ansvarar dock inte för att arkivera handlingar, utan det gör distriktet/sektionen självt. Samtliga nyvalda ledamöter registrerar sig som förtroendevaldaa på ett särskilt formulär på LSRs webbplats. Och de som avgår ska avanmäla sig på samma ställe. Stöd På LSRs webbplats för förtroendevalda finns en mall för kallelse och föredragningslista till årsmöte och andra dokument som kan behövas. Klicka på blanketter och mallar. Läs också mer om styrelsearbete, klicka på Verktygslådan. 19

20 20

21 LSRs servicemål LSRs servicemål är till för att säkerställa att medlemmarna får en god service från förbundet och för ett gott mottagande. Medlemmar Inom en vecka ska en ny medlem välkomnas till LSR (LSRs kansli sänder ut information) Inom en månad ska en ny medlem kontaktas av distriktet, via mejl eller personlig kontakt (månadsvis läggs en excellista upp på nya medlemmar och utträdda på webbplatsen för förtroendevalda, klicka på Medlemsuppgifter). Förtroendevalda Inom två veckor efter val ska ny förtroendevald anmälas till LSRs kansli Inom två dagar efter anmälan ska den nyvalda registreras i LSRs medlemsregister och välkomnas av LSRs kansli Inom en månad ska den nyvalda introduceras i uppdraget av distriktsstyrelsen eller av annan utsedd person Inom sex månader ska den nyvalda erbjudas LSR grundkurs i sitt distrikt eller närliggande. 21

22 Uppdrag och uppgifter Hur styrelsen väljer att fördela arbetsuppgifter kan självklart variera beroende på många faktorer, såsom hur många man är i styrelsen, särskilda intressen och förmågor etc. Uppdragen nedan behöver inte tillhöra styrelsen, utan kan också innehas av personer utanför styrelsen. Introduktion till nya förtroendevalda Det är viktigt att ge nya förtroendevalda en bra introduktion för det fortsatta arbetet. Här är förslag på vad man bör ta upp: introducera den nyvalda i förbundets organisation, verksamhet samt till aktuella kontakt- och nätverkslistor anmäl ny facklig förtroendeman till arbetsgivaren, använd blanketten Anmälan av förtroendevald till arbetsgivaren som finns på hemsidan för förtroendevalda se till att den nyvalda anmäler sig till LSRs kansli på webbformuläret på hemsidan för förtroendevalda ta reda på när nästa LSR grundkurs hålls i distriktet eller närliggande distrikt. Arbetsplatsombudens uppgifter Det exakta innehållet i uppdraget är en överenskommelse mellan arbetsplatsombudet och distriktsstyrelsen, till exempel deltagande i samverkansgrupp eller löneförhandling. Vanligt är att: hålla medlemmarna informerade om sådant som du fått information om från förbundet och arbetsgivaren samt hålla DS informerad om aktuella frågor på arbetsplatsen svara på frågor från medlemmar eller informera medlemmen om till vem han eller hon kan vända sig, t ex förhandlingsrådsledamoten förse förhandlare med underlag (om du inte själv förhandlar) fånga upp behov, frågeställningar och vid behov föra frågor vidare till t ex DS/förhandlingsrådsledamoten samordna information och vid behov ordna medlemsmöten Förhandlingsrådsledamotens uppgifter: genomföra förhandlingar delta i LSRs förhandlingsråd samla distriktets arbetsplatsombud för utbildning och information och samordning av verksamhet bevaka att arbetsgivarna fullföljer sina åtaganden enligt AML och MBL samt eventuella samverkansavtal bearbeta frågeställningar kring medbestämmande och arbetsmiljö av övergripande och principiell natur teckna lokala avtal (t.ex. samverkansavtal, flextidsavtal och löneavtal) hålla sig ajour med lokala lönefrågor t.ex. lönekriterier och lönespridning bistå medlemmar i enskilda förhandlingar rekrytera nya medlemmar och arbetsplatsombud upprätta nätverk mellan arbetsplatsombuden i distriktet. delta i nätverk med andra arbetsplatsombud, t ex andra kommuner rekrytera nya medlemmar och arbetsplatsombud delta i samverkan mellan medlemmarna och arbetsgivaren på din arbetsplats bevaka att arbetsgivarna fullföljer sina åtaganden enligt AML och MBL samt eventuella samverkansavtal bearbeta frågeställningar kring medbestämmande och arbetsmiljö av övergripande och principiell natur tillsammans med förhandlingsrådsledamoten/ ombudsman på LSRs kansli, delta i tecknandet av lokala avtal hålla sig ajour med lokala lönefrågor t.ex. lönekriterier och lönespridning bistå medlemmar i enskilda förhandlingar. 22

23 Skyddsombudens uppdrag I skyddsombudens uppdrag ingår att: bevaka att arbetsgivaren fullgör sina skyldigheter enligt AML, avtal och föreskrifter vara en samverkanspart till arbetsgivaren i arbetsmiljöfrågor om åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder genomgå av arbetsgivaren anordnad arbetsmiljöutbildning representera alla arbetstagare på arbetsplatsen. LSR-representant i Saco-råd I representantens uppdrag ingår att: bevaka att arbetsgivaren fullföljer sina åtaganden enligt samverkansavtalet representera alla medlemmarna, oavsett förbundstillhörighet, inom sitt verksamhetsområde ansvara för information till och från distriktsstyrelsen och/eller medlemsföreningen. Ordförandens uppgifter Förutom vad som tidigare nämnts om styrelsens uppdrag ingår i ordförandens uppdrag att: leda styrelsens arbete och hålla ledamöterna informerade om förbundets aktuella frågor hålla sig informerad om nytillkomna och utträdande medlemmar samt rekrytera nya medlemmar hälsa nya medlemmar välkomna till och informera om vilka som är kontaktpersoner företräda LSR internt och externt. Detta uppdrag kan delas av flera delta i LSRs Distriktsråd verka för att målen i verksamhetsplanen uppnås. Sekreterarens uppgifter Förutom vad som tidigare nämnts om styrelsens uppdrag ingår i sekreterarens uppdrag att: ta fram föredragningslista och andra handlingar inför styrelsemöten och årsmöten föra protokoll på styrelsens möten se till att årsmöteshandlingar är medlemmar tillhanda senast fjorton dagar/en månad, före årsmötet ansvara för att det finns brevpapper, kuvert och annat LSR-material hämta aktuella medlemslistor och annan statistikinformation från LSRs webbplats för förtroendevalda ansvara för arkivering av handlingar på det sätt som distriktet/sektionen har bestämt. Kassörens uppgifter I kassörens uppgifter ingår att: rekvirera anslag från LSR ansvara för distriktets/sektionens betalningar (kan ske via post- eller bankgiro, dator och e- konto eller via handkassa) löpande sköta bokföringen upprätta en sammanställning över distriktets/sektionens tillgångar vid årsskiftet och ge distriktets/sektionens revisorer underlag för revisionsberättelse till årsmötet upprätta och föredra bokslutsrapport vid årsmötet. På hemsidan för förtroendevalda finns en lathund för kassörer att ladda ner. Revisorernas uppdrag verksamhetsuppföljning, dvs granska styrelsens arbete ekonomisk uppföljning, dvs granska att anslaget används enligt fattade beslut Verksamhetsuppföljning sker genom att granska och följa upp att verksamheten bedrivs enligt förbundets stadgar, enligt beslut fattade av årsmötet, enligt styrelsens verksamhetsplan och beslut fattade av distrikts/- sektionsstyrelsen. Beslut enligt protokoll kontrolleras mot den faktiska verksamheten. Valberedningens uppdrag I valberedningens uppdrag ingår att: vara insatt i hur styrelsen arbetar eftersträva att få kandidater som väl känner förbundets arbete för distrikten- försöka få så stor spridning i styrelseuppdragen som möjligt genom att få kandidater som representerar olika arbetsmarknadsområden, såsom länssjukvård, PV, kommun, privat verksamhet (egenföretagare/ enskilt anställda) och handikappförvaltningen samt verkar inom olika delar av distriktet omsorgsfullt pröva tänkbara personers lämplighet för det aktuella uppdraget i god tid före årsmöte ta reda på vilka i styrelsen som önskar avgå och vilka som är villiga att kvarstå i styrelsen i förväg vidtala kandidaterna endast föreslå en kandidat till varje ledig post i styrelsen sända ut sitt förslag med årsmöteshandlingarna muntligen presentera sitt förslag på årsmötet. 23

24 FoU-ansvariges uppgifter Vanliga uppgifter för FoU-ansvarig: medverka till att kunskap spridss till och utvecklas bland de yrkesverksamma sjukgymnasterna i distriktet stimulera och initiera till diskussioner kring prioriteringar och etiska frågeställningar anordna seminarier om professionsfrågor kontakta disputerade eller sjukgymnaster med specialistkompetens för nätverk, erfarenhetsutbyte och seminarier. Egenföretagarrådets uppgifter Vanliga uppgifter för en företagarrepresentant är att: vara postmottagare och informatör mellan företagarna i distriktet, DS, LSR och LSR service AB ordna egenföretagarmöten i distriktet för informationsutbyte och lokal utbildning delta i Egenföretagarrådets möten och lokal utbildning delta i Landstingens samverkansorgan och informera berörda medlemmar vara insatt i övergripande frågorr rörande vårdavtal för sjukgymnaster i distriktet aktivt söka information från medlemmarna i distriktet svaraa på enklare frågor i form av primärkontakt eller veta vem man skall hänvisa till på LSRs kansli. LSR-utbildarens uppgifter genomföra utbildningar i LSR-grundkurs i distriktet minst en gång/ /år beroende på kunskaper även hålla andra kurser för arbetsplatsombud i distriktet delta i LSRs utbildningar för utbildare. Webbredaktö örens uppdrag ansvara för distriktet/sektionens webbplats gå LSRs webbredaktörskurs utforma en webbplats för distriktet/sektionen i enlighet med de riktlinjer som finns uppdatera webbplatsen regelbundet med medlemsinformation. Kongressomb budets uppgifter Kongressombud det väljs på årsmötet samma år som kongressen hålls. Mandatperioden är till näskommande kongress. Kongressombudets uppgifter är att: förbereda sig inför kongressen genom att läsa in sig på kongressmaterialet inhämta synpunkter från de medlemmar man representerar delta i kongressen samt i förekommande fall, delta i extrakongresser. Stöd På LSRs webbplats för förtroendevalda kan du läsa om de olika uppdragen och hitta användbara verktyg som du behöver för ditt uppdrag. Under Verktygslådan finns allt från lagar, avtal, till tips på opinionsbildning, " valberedningscirkeln" och styrelsearbete. 24

25 Ekonomi Distriktens och sektionernas ekonomiska verksamhet är en del av förbundets ekonomiska verksamhet. För de tillgångar som distriktet/ /sektionen förfogar över måste det finnas en redovisning som förbundets revisorer har möjlighet att bedöma. Distriktens och de flesta sektioners ekonomiska verksamhet är av ganska liten omfattning, både vad gäller antal transaktioner som storlek. Bokföringen kan då vara av enkelt slag. LSRs lathund för kassörer LSR har tagit fram en lathund för kassörerna för att de ska kunna sköta sitt redovisningsuppdrag på ett så enkelt sätt som möjligt. Därför skriver vi inte mer om ekonomi i Mitt LSR, utan hänvisa till lathunden. Med hjälp av lathunden förstår man hur redovisningssystemet är uppbyggt och få svar på de vanligaste frågorna. Till häftet finns även ett antal blanketter. Senast den 31 januari ska styrelsen i distriktet/ /sektionen äska om årsanslag för det år som precis har börjat. Till äskandet används en mall för verksamhetsplan- och budget. Den mejlas sedan tillbaka ifylld till kansliet. Förbundsstyrelsen fattar beslut om fördelning av distrikts- och sektionsanslag. Distriktet/sektionen meddelas därefter storleken på anslaget under februari. Anslaget betalas ut med hälften av beloppet i två omgångar; ett för första halvåret där eventuellt överskottt i distriktets/sektionens fackliga verksamhet föregåendee år dras av och ett för andra halvåret. Det är distrikts- eller sektionskassörens uppgift att rekvirera anslaget från kansliet. Stöd Lathunden finns att ladda ner från LSRs webbplats för förtroendevalda. Klicka på Verktygslådan, styrelsearbete, ekonomi. Eller gå direkt till blanketter och mallar (som du når från första sidan på webben för förtroendevalda) 25

26 Facklig tid Om du är anmäld som facklig förtroendeman på din arbetsplats omfattas du av Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, FML. Ledighetsreglerna anges i 6-7. I kollektivavtalen AFF/LAFF 76 regleras villkoren för facklig förtroendeman. Har du förtroendeuppdrag som ordförande, kassör, sekreterare eller som ledamot i en sektionsstyrelse som inte innebär att du företräder dina kollegor på arbetsplatsen i frågor som rör arbetsgivaren, omfattas du inte av lagen. Den sortens verksamhet måste därför förläggas utanför arbetstid. Facklig förtroendeman är du om du har utsetts av distriktsstyrelsen att företräda medlemmarna på din arbetsplats. Vad räknas som facklig verksamhet? Som förtroendevald har du rätt att ägna dig åt ditt fackliga uppdrag på arbetstid. Det fackliga uppdraget innebär frågor som rör förhållandet mellan medlem och arbetsgivare, såsom förhandling och information. Dit räknas också att delta i arbets- och samverkansgrupper. Arbete som du inte får göra på arbetstid är sådant som inte har någon anknytning till förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, t ex interna frågor, såsom att rekrytera medlemmar och lobba mot politiker. Rätt till ledighet Du har rätt till den ledighet som behövs för att kunna fullgöra det fackliga uppdraget. Ledigheten ska vara skälig och förläggas så att den inte förorsakar hinder för verksamheten. Du har alltså alltid rätt att med bibehållen lön gå till förhandlingar, information eller andra möten som arbetsgivaren kallar dig till. Detta kallas den tillfälliga fackliga tiden och den är behovsstyrd och obegränsad. De flesta arbetsplatsombud har bara den tillfälliga tid som föranleds av den här sortens möten och förhandlingar med arbetsgivaren. Därutöver har LSR som organisation, enligt avtalet AFF/LAFF 76, rätt till fyra timmar betald ledighet per medlem/år. Denna tid förfogar distriktet över själv. Både vad gäller fördelning på förtroendevalda och hur tiden ska användas. Den brukar fördelas på ett fåtal mer aktiva fackliga förtroendemän, t ex förhandlingsrådsledamoten. Fördelningen av denna fasta ledighet mellan förtroendevalda i ditt distrikt görs av distriktsstyrelsen. Ledighet för kurser Du har också rätt att ta ledigt för kurser och centrala fackliga uppdrag. Dessa räknas inte in i de fyra timmarna. Betald ledighet utgår dock bara för lokal facklig verksamhet som avser förhållandena på arbetsplatsen. Dit hör också kurser i fackliga ämnen. Under betald ledighet får du som förtroendevald behålla lön, andra ersättningar och tillägg som skulle ha utgått om du hade fullgjort din vanliga tjänst. Om det beror på arbetsgivaren att facklig verksamhet läggs utanför den ordinarie arbetstiden ska den tiden jämställas med arbete för arbetsgivarens räkning. Det innebär att övertidsersättning utgår om du deltar i en förhandling som pågår efter ordinarie arbetstid. Informera arbetsgivaren om det fortlöpande fackliga arbetet I FML anges att man i god tid ska överlägga med arbetsgivaren om det fortlöpande fackliga arbetet (6 3 st.). Detta för att undvika olägenheter för verksamheten. Arbets- och anställningsvillkor Arbetsgivaren får inte hindra en facklig förtroendeman från att fullgöra sitt fackliga uppdrag. I detta ligger även en skyldighet för arbetsgivaren att medverka till att göra det möjligt med facklig verksamhet genom att t ex ge dig som förtroendevald sådana arbetsuppgifter att du kan ta ledigt för fackligt arbete. 26

27 Rekrytera och informera LSRs styrka sitter i medlemmarna. Med fler medlemmar har vi större möjligheter att nå våra gemensamma mål; att bli en mer synlig och uppvärderad kår och att stärka vår position inom hälso- och sjukvård och i hela samhället. Med fler medlemmar i ryggen får vi större genomslagskraft för det vi vill säga. Du som är förtroendevald eller medlem finns nära dina kollegor och vet vilka frågor som är aktuella. Du vet vilka utmaningar ni står inför på arbetsplatsen, eller vilket stöd just din kollega behöver. Du känner bäst dina kollegor. För att vara en bra rekryterare är det viktigt att lyssna på de blivande medlemmarna och möta dem där de är. Det finns vanliga frågor som kan besvaras med ett standardsvar. Men det som gör att man blir intresserad av dig (och förbundet) är om du kan ge svar på de frågor som berör just den här personen. Planera rekryteringsarbetet Utse en rekryteringsansvarig och låt rekrytering vara en stående punkt på era möten Kontakta nya medlemmar regelbundet, se servicemålen på sid 21. Gör en kartläggning, Ta reda på vilka möjligheter ni har att rekrytera medlemmar inom ert distrikt, på just din arbetsplats eller till er sektion. Planera vilka arbetsplatser ni vill rikta in er på. Sätt upp mål och delmål. Hur många ska ni rekrytera på respektive större arbetsplats och när ska ni ha uppnått målen? Gör en handlingsplan. Hur ska ni lägga upp rekryteringsarbetet? Vilket material behöver ni? Ska ni göra särskilda rekryteringsbesök på de större arbetsplatserna eller i samband med andra aktiviteter? Vem ska göra vad? Fler medlemmar ger en starkare röst i samhällsdebatten fler idéer och fler aktiva ambassadörer ökade resurser att nå våra mål ökad medlemsnytta När ni ska rekrytera medlemmar, se till att beställa material från LSRs kansli. T ex rekryteringsbroschyren, rekryteringshandledningen, nyckelband eller andra presentprodukter. 27

28 Förslag på rekryteringsaktiviteter Presentera er vid en informationsträff Be att få komma och presentera dig/er för medlemmarna på de större arbetsplatserna runt om i distriktet eller på den arbetsplats där du verkar. Utbildning/informationsträffar I samband med att du besöker arbetsplatsen kan du passa på att ge information om förbundet och våra medlemsförmåner. Inför löneförhandlingar kan man t ex ge information om hur man planerar och lägger upp sitt lönesamtal. Beställ gärna broschyren Löneskolan från LSRs kansli. Du kan också beställa aktuellt material om LSRs professionsarbete. Argument Som representant och ambassadör för förbundet får du säkert ta emot en massa frågor om LSR och facket och varför man ska vara medlem. Ladda med bra argument! Från den här skriften, från din styrelse eller andra förtroendevalda. Informera på arbetsplatser Informera på hemsidor, månadsbrev, personaltidning, anslagstavla eller liknande på arbetsplatsen. Passa också på att informera om LSR i samband med olika aktiviteter där sjukgymnaster samlas. Hälsa nya välkomna Nyanställda och nyexaminerade behöver ofta stöd för att komma in i arbetet. Våra nya medlemmar har särskilt önskat att få veta vem man kan vända sig till lokalt i olika frågor. På hemsidan för förtroendevalda finns exempel på hur ett välkomstbrev kan se ut. Ibland ordnar också arbetsgivaren introduktionsdagar för nyanställda. Be gärna att få medverka där. Följ upp kontakterna - lyft möjligheterna till professionsutveckling En del medlemmar har inte behövt stöd av LSR i enskilda ärenden. De kommer sällan i kontakt med förbundet. Förekom medlemmarna genom att följa upp kontakterna med dem. Tala om vad ni gör och vilka frågor ni diskuterar. De får kanske en chans att upptäcka att förbundet har mer att erbjuda än enbart hjälp med frågor om löner och villkor. Informera sjukgymnaststudenterna Besök utbildningen en gång per termin, framförallt de som snart ska ut i arbetslivet. Ta kontakt med den lokala studentrepresentanten och be att få komma på ett besök. Rekryteringsmaterial Ha alltid aktuellt rekryteringsmaterial till hands. LSR trycker regelbundet upp olika informationsmaterial som kan användas i rekryterings- och informationssyfte. Beställ från kansliet. 28