DIABETES MELLITUS TYP 1 OCH LIVSKVALITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIABETES MELLITUS TYP 1 OCH LIVSKVALITET"

Transkript

1 Hälsa och samhälle DIABETES MELLITUS TYP 1 OCH LIVSKVALITET FAKTORER SOM PÅVERKAR LIVSKVALITETEN HOS VUXNA MED DIABETES MELLITUS TYP 1 MARIA HALLSTEDT EVA TJÄRDAHL SCHÖTT Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Januari 2009 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 DIABETES MELLITUS TYP 1 OCH LIVSKVALITET FAKTORER SOM PÅVERKAR LIVSKVALITETEN HOS VUXNA MED DIABETES MELLITUS TYP 1 MARIA HALLSTEDT EVA TJÄRDAHL SCHÖTT Hallstedt, M & Tjärdahl Schött, E. Diabetes mellitus typ 1 och livskvalitet. Faktorer som påverkar livskvaliteten hos vuxna med diabetes mellitus typ 1. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Under utövandet av sitt yrke möter allmänsjuksköterskan många patienter med DMT1 (diabetes mellitus typ 1). Enligt Carnevali (1999) leder kunskap om individens resurser och krav i det dagliga livet till en mer individuellt anpassad vård. En ökad förståelse för livskvaliteten vid DMT1 och vilka faktorer som påverkar den kan leda till ett bättre bemötande i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka livskvaliteten inom olika områden hos individer med diabetes mellitus typ 1. Metoden som användes var en modell för litteraturbaserade examensarbeten av Friberg et al (2006). Vid litteratursökningen användes databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades efter Polit et al (2006) och Willman et al (2006) samt kvalitetsbedömdes efter kriterier från SBU (1999). Totalt användes nio kvantitativa artiklar som underlag till resultatet. I resultatet framgick att senkomplikationer är en faktor med starkt negativ inverkan på livskvaliteten hos individer med DMT1. Andra faktorer som vid DMT1 kan påverka livskvaliteten negativt är injicerande av insulin och förekomst av GI-symtom. Gruppundervisning, en bra relation till partnern och behandling med insulinpump har däremot en positiv inverkan på livskvaliteten hos individer med DMT1. Nyckelord: Carnevali, diabetes mellitus typ 1, egenvårdsåtgärder, litteraturöversikt livskvalitet, senkomplikationer, vuxna. 1

3 QUALITY OF LIFE AND DIABETES MELLITUS TYPE 1 FACTORS THAT AFFECT THE QUALITY OF LIFE OF ADULTS WITH DIABETES MELLITUS TYPE 1 MARIA HALLSTEDT EVA TJÄRDAHL SCHÖTT Hallstedt, M & Tjärdahl Schött, E. Diabetes mellitus typ 1 and quality of life. Factors that affect the quality of life of adults with diabetes mellitus type 1. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, During the exercise of his/her profession the general nurse encounters many patients with DMT1 (diabetes mellitus type 1). According to Carnevali (1999), knowledge of the individual s resources and requirements of daily life leads to a more individualized care. A better understanding of the quality of life at DMT1 and the factors which affect it can lead to an improved encounter in the health care system. The aim of this literature review was to describe the factors that can affect quality of life in different areas in individuals with diabetes mellitus type 1. The method used was a model for literature based theses by Friberg et al (2006). In the search of literature the databases PubMed and Cinahl where used. Articles were examined after models by Polit et al (2006) and Willman et al (2006) and quality was assessed according to criteria from SBU (1999). A total of nine quantitative articles were used as a basis for the results. The results showed that longterm complications were a factor with a strong negative impact on the quality of life of individuals with DMT1. Other factors that may affect the quality of life at DMT1 adversely were injecting insulin and the occurrence of GI symptoms. Group-education, a good relationship and treatment with insulin pump had a positive impact on the quality of life of individuals with DMT1. Key words: Adults, Carnevali, diabetes mellitus type 1, literature review, long-term complications, quality of life, self-management activities. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 Hälsa och livskvalitet 5 BAKGRUND 6 Diabetes Mellitus 6 Historik 6 Fysiologi 6 Symtom 7 Hypoglykemi 7 Hyperglykemi 7 Diagnos 7 Behandling 8 Egenvård 8 Senkomplikatoner 9 Gastrointentiala symtom 9 Livskvalitet 10 Normalt liv 11 Samhällsnytta 11 Nytta 11 Lycka/inverkan 12 Livstillfredsställelse 12 Tillfredsställelse inom specifika områden 12 Uppnående av personliga mål 12 Fysisk kapacitet 12 Doris Carnivalis omvårdnadsteori 13 Krav i det dagliga livet 13 Aktiviteter 13 Händelser 13 Förväntningar 13 Omgivning 14 Värderingar och trosuppfattningar 14 Resurser 14 Inre resurser 14 Yttre resurser 14 Balans 14 Definitioner av mätinstrument 14 EuroQol 14 SF RAND PAID 15 DQOL 15 PANAS 15 3

5 SYFTE/FRÅGESTÄLLNING 15 METOD 15 Sökning av vetenskapliga artiklar i databaser 15 Inkluderingskriterier 16 Exkluderingskriterier 16 Kvalitetsbedömning 18 Analys och identifiering av övergripande områden 18 RESULTAT 19 Egenvård 19 Senkomplikationer 19 Gastrointentiala problem 20 Sociala faktorer 20 Undervisning 21 Tekniska hjälpmedel 21 DISKUSSION 22 Metoddiskussion 22 Resultatdiskussion 24 Slutsats 27 REFERENSER 28 BILAGOR 30 4

6 INLEDNING Sjuksköterskan möter under utövandet av sitt yrke många patienter med DM (diabetes mellitus), vilket tillsammans med ett allmänt intresse av diabetes låg till grund för valet av inriktning för litteraturstudien. Enligt Ericson et al (2008) bor ca individer med diagnosen DM i Sverige och av dessa har ca individer DMT1 (diabetes mellitus typ 1) (a a). Litteraturstudien kommer att fokusera på livskvaliteten hos vuxna individer med DMT1. Tre av sjuksköterskans arbetsområden är forskning, utveckling och utbildning (Socialstyrelsen, 2005). En bättre förståelse för hur individer med DMT1 skattar sin livskvalitet och vilka faktorer som påverkar nämnda livskvalitet, inhämtad från vetenskapliga undersökningar, ökar sjuksköterskans möjlighet att ge bra vård och möta patienten på ett bra sätt (a a). Enligt Klockars (2000) är begreppet livskvalitet subjektivt och individuellt och kan därför vara svårhanterligt. Många olika definitioner av begreppet livskvalitet förekommer (Brülde, 2003). I denna litteraturstudie kommer en definition av livskvalitet ur Handbok i omvårdnadsdiagnostik av Carnevali (1999) att användas. Enligt Burroughs et al (2004) har många olika instrument för att mäta livskvalitet utformats. Mätinstrumenten består oftast av frågeformulär utformade för att mäta psykiska, fysiska och sociala faktorer (a a). Hälsa och livskvalitet Med hälsa och livskvalitet ansluter vi oss till följande definitioner ur Handbok i omvårdnadsdiagnostik av Carnevali (1999). Hälsa är ett tillstånd av balans mellan å ena sidan hälsorelaterande krav i dagligt liv och å andra sidan funktionell förmåga och yttre resurser, så att fysiskt, psykosocialt och andligt välbefinnande befrämjas och individen känner tillfredställelse med sin livskvalitet (s 25). Individens livskvalitet är avhängig av förmågan att upprätthålla en effektiv och tillfredsställande balans mellan det dagliga livets krav och de inre och yttre resurser som finns tillgängliga för att tillgodose dessa krav (s 23). Denna definition av hälsa och livskvalitet valdes på grund av dess erkännande av betydelsen av balans mellan krav och resurser i det dagliga livet vilket gör den lämplig för denna litteraturstudie. 5

7 BAKGRUND I bakgrunden ges information om DM vilket inkluderar historik, fysiologi, symtom och diagnos, behandling, egenvård, senkomplikationer, gastrointestinala symtom samt livskvalitet, Doris Carnevalis omvårdnadsteori och definitioner av mätinstrument för livskvalitet. Diabetes mellitus DM är ett metabolt tillstånd som innebär att glukosnivån i blodet är för hög, antingen på grund av att för lite insulin produceras eller att insulinet inte kan användas. Sjukdomen diabetes delas främst in i två grupper: DMT1 och DMT2 (diabetes mellitus typ 2) (Almås, 2006). Historik Sjukdomen diabetes beskrevs redan för mer än tvåtusen år sedan av indiska läkare och tillståndet kallades då för honungsurin. Även om det under åren blev känt att patienternas blod och urin hade för höga glukosvärden vid diabetes fanns det ingen behandling. Dock provades olika behandlingsformer i form av åderlåtning, operationer eller mediciner tills det framkom att dieten hade en viss påverkan på individerna med diabetessymtom. Alla dieter från stora mängder fett till svält provades och den sistnämnda metoden visade sig ha ett samband med en viss ökning i överlevnad. Först på 1920-talet upptäcktes insulinets blodsockersänkande effekt. Forskaren Frederick Banting och medicinstuderande Charles Best utvann insulin från en hunds pancreas (bukspottskörteln) och insulinet injicerades år 1922 i en diabetessjuk 14 åring. Banting belönades med Nobelpriset för sin upptäckt av insulinet (Svenska Diabetesförbundet, 2006). Orsakerna till DMT1 är idag inte helt kända men både miljö- och heriditetsfaktorer anses kunna ligga till grund för tillståndet. Vissa vävnadstyper innebär en ökad risk och forskare tror att yttre faktorer som coxsackievirus, kostfaktorer, stress och miljögifter mm kan bidra till utvecklandet av sjukdomen. DMT1 är till viss del en ärftlig sjukdom, två till tre barn av hundra med en förälder med DMT1 ärver sjukdomen (Almås, 2006). Fysiologi De langerhanska cellöarna är den endokrina delen av pankreas och deras funktion är att producera olika hormoner. Ungefär 70 % av cellöarna (betacellerna) producerar insulin som transporterar glukosmolekyler från blodet och in i celler i kroppens vävnader där glukosen används som energi (bl a i hjärnan och i muskler) eller lagras (bl a i fettvävnad eller i levern). Hur mycket insulin som produceras beror främst på koncentrationen av glukos i blodet. En ökad mängd glukos innebär att mer insulin utsöndras medan en sjunkande mängd leder till att mindre insulin utsöndras (a a). DMT1 karaktäriseras av att kroppens eget immunförsvar attackerar betacellerna och därmed omöjliggör produktionen av insulin. Utan insulin transporteras inte glukosen in i cellerna utan stannar i blodet, koncentrationen av glukos i blodet stiger och hyperglykemi (högt blodsocker) utvecklas (a a). 6

8 Symtom Vid DMT1 fungerar inte kroppens insulinproduktion utan reglering av glukosnivån i blodet görs med hjälp av tillförsel av insulin utifrån. En stabil blodglukosnivå är svår att uppnå och då nivån blir alltför hög eller låg uppstår hypoglykemi (lågt blodsocker) respektive hyperglykemi (Almås, 2006). Hypoglykemi. Om koncentrationen av glukos i blodet understiger 3 mmol/l innebär det att personen har hypoglykemi. Hypoglykemi kan bli följden om en individ med DMT1 är ovanligt aktiv eller äter för lite i förhållande till sin insulindos. Den allvarligaste följden av hypoglykemi är diabeteskoma (Almås, 2006). Fysiska reaktioner vid så låga blodglukosvärden brukar kallas insulinkänningar och kan vara bl a hunger, huvudvärk, svettningar, darrningar, koncentrationssvårigheter, oro och aggressivitet (Diabetesförbundet, 2006). Kroppen har ett eget försvar mot hypoglykemi som kan hjälpa tillfälligt. Hormonerna adrenalin och glukagon och senare även kortisol och tillväxthormon är motreglerande hormoner som minskar cellernas upptag av och ökar leverns producering av glukos. Om en individ med DMT1 inte blir behandlad i tid kan tillståndet leda till sänkt medvetande (diabeteskoma) vilket i sällsynta fall kan leda till dödsfall. Oftast beror sådana dödsfall på ett stort alkoholintag (Almås, 2006). Hyperglykemi. Hyperglykemi orsakar vanligen de första symtomen (stora urinmängder, ökad törst och viktnedgång) som leder till diagnosen. Hos individer med DMT1 leder hyperglykemi ofta till glukos i urinen. Vid ett blodglukosvärde på över 10 mmol/l kan inte längre njurarna filtrera bort all överflödig glukos vilket innebär att glukos läcker ut i urinen. Eftersom glukosen irriterar huden uppstår ofta en mycket besvärande klåda vid urinröret och på lårens insida (främst hos kvinnor). Glukosen drar med sig vatten vilket innebär att mängden urin ökar (polyuri) och oftast måste individen börja gå på toaletten även på natten (nykturi). För att kompensera för den stadiga vätskeförlusten dricker individen mycket mer vatten än vanligt och är nästan konstant törstig. Förlusten av socker leder till trötthet. I levern ökar nedbrytningen av glukogen till glukos vilket gör att koncentrationen i blodet stiger ytterligare (a a). Diagnos Insjuknandet i DMT1 kan ske i alla åldrar, vanligast dock i åldern år för flickor och år för pojkar (Almås, 2006). Diagnosen DMT1 ställs efter det att fasteglukoskoncentrationen har varit 7mmol/l (venöst), 6.1mmol/l (kapillärt) samt 11,1 mmol/l venöst eller kapillärt två timmar efter glukosbelastning (a a). Att få diagnosen diabetes kan väcka många känslor. Diagnosen innebär en livslång förändring av individens livsstil och en risk för farliga hypoglykemier, senkomplikationer m m. Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om de många frågor och den förvirring som uppstår. Att få bearbeta sina reaktioner på diagnosen är viktigt för att patienten ska kunna ta till sig den praktiska undervisningen som krävs (a a). 7

9 En del nyinsjuknade har genom släktingar eller på annat sätt hört om de senkomplikationer som kan uppstå och känner sig därför oroliga. Det finns även individer som inte reagerar så mycket på sin nya livssituation vid diagnostillfället utan där reaktionen kommer senare (Almås, 2006). Behandling DMT1 är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling med insulin. Insulinets uppgift är att sänka glukoskoncentrationen i blodet genom att öka mängden glukos som transporteras in i cellerna i olika vävnader och minska produktionen av glukos i levern (glukoneogenesen). Insulin ökar även upptaget och omsättningen av glukos i musklerna. Även fett- och proteinomsättningen påverkas genom en ökning av fettsyntesen respektive ökning av transport av aminosyror in i cellerna för tillverkning av proteiner (Almås, 2006). På 1930-talet utvecklades ett långtidsverkande insulin som gjorde att det krävdes färre antal injektioner per dag. På 60-talet blev det dock känt att detta behandlingssätt gav en otillräcklig blodglukosreglering och man började ge fler injektioner och använda olika typer av insulin (a a). Insulinet som används idag är ofta framställt genom genetisk manipulation av jästceller eller bakterier. Manipulationen gör att cellerna börjar tillverka samma insulin som människokroppen producerar vid normal kroppsfunktion. På grund av sin likhet med människoproducerat insulin kallas insulinet från genmanipulerade jästceller eller bakterier för humaninsulin. Olika typer av insulin är indelade i grupper beroende på hur lång tid det tar för kroppen att ta upp insulinet, den maximala effekten samt hur länge insulinet varar. Insulinet doseras i internationella enheter som förkortas (E) (a a). Insulin finns inte i tablettform utan ges ofta som subcutana injektioner. Vid behov kan insulin ges genom intravenös infusion, t ex i akuta situationer. Under det senaste decenniet har nya former av insulin med snabbare och även mer långtidsverkande effekt utvecklats. Forskning har även utförts på administreringen av insulin. Idag kan insulinbehandling även ges genom insulinpump (a a). År 2006 utfördes den första kliniska insulinbehandlingen genom inhalation på ett sjukhus i USA (Couper & Prins, 2003). Insulinet som används vid inhalation heter Exubera. Säkerheten och effekten vid långvarig behandling är ännu inte känd och Exubera används för närvarande inte i Sverige (Fass, 2008). Egenvård Egenvården vid DMTI omfattar all aktivitet och kunskap som sjukdomen kräver. Det är viktigt att individer med diabetes får utbildning i egenvård. Den kan innehålla tekniska färdigheter såsom b-glukostestning, injektioner eller skötsel av insulinpump men även vad som ska göras i krissituationer vid diabetes t ex vid infektioner eller hypoglykemi. En viktig aspekt i egenvården innefattar även kost, motion, resor, premenstruellt eller graviditetsplanering (Wikblad 2006). 8

10 Senkomplikationer Redan på 1930-talet upptäcktes senkomplikationer vid diabetes men det är först på senare tid som sambandet mellan senkomplikationer och ett normalare blodsocker har fastställts (Svenska Diabetesförbundet, 2006). Senkomplikationerna vid DMT1 och DMT2 delas in i mikro- och makrovaskulära komplikationer beroende på var förändringarna uppstår. Vid mikrovaskulära komplikationer skadas de små kärlen i njurar, ögon och delar av nervsystemet. Exempel på sådana senkomplikationer är nefropati, retinopati och neuropati (Almås, 2006). Vid nefropati läcker proteiner ut från glomeruli i njurarna på grund av dålig reglering av blodglukosnivån i kärlen. Kontroll av njurfunktion hos individer med DMT1 sker därför senast fem år efter diagnostillfället. Den viktigaste behandlingen av nefropati är en bättre reglering av blodglukosnivån. Vid njurskada består behandlingen av blodtryckssänkande läkemedel. Nefropati kan leda till njursvikt (a a). Retinopati som uppstår vid förändringar i ögats näthinna, är en vanligt förekommande senkomplikation av diabetes. Det tar dock lång tid, ca 10 år efter diagnos av DMT1, innan förändringarna i ögonen visar sig. Efter 20 år med DM har ca 75 % av alla diabetiker retinopati. Individer med DMT1 bör därför gå till en ögonläkare minst en gång om året så att behandling kan sättas in i tid. Sänkt blodglukosnivå är den viktigaste åtgärden. Laserbehandling av kärl samt vitrektomi då fysiologiskt koksalt ersätter vätskan i glaskroppen, är andra behandlingsalternativ. Obehandlad retinopati kan leda till nedsatt syn och blindhet (a a). Skador på små blodkärl leder till förändringar på nerver (neuropati), Påverkan på sensoriska nerver som reglerar temperatur, smärta och autonoma impulser (icke viljestyrda nervimpulser) är en vanlig form av neuropati. Förändringarna är kroniska och behandlingen går ut på att förebygga vidare komplikationer av tillståndet (a a). Makrovaskulära senkomplikationer vid DM ger förändringar i kroppens större kärl och kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar (a a). Gastrointestinala symtom GI-symtom (gastrointestinala symtom) kan leda till ohälsa hos individer med DMT1. GIsymtom innefattar problem i matstrupen (t ex sväljningsvårigheter, sura uppstötningar) och/eller i magsäck (t ex aptitlöshet, illamående, kräkningar, tyngdkänsla i magen) samt i tarmarna (tunntarm, tjocktarm och ändtarm) vilket kan visa sig som hypoglykemi efter måltid, med diarré eller förstoppning som följd (Wikblad, 2006). Ett flertal studier visar på att höga blodsockernivåer hämmar magsäckens tömning och att låga blodsockervärden påskyndar tömningen (Wikblad, 2006). En studie av Schvarcz et al (1996) visar på att GI-symtom är vanligare hos diabetiker än i den övriga populationen. Det är dock fortfarande oklart hur många individer med DMT1 som även har GI-symtom (Wikblad, 2006). 9

11 Livskvalitet Begreppet livskvalitet har för närvarande en mängd olika definitioner och är ett multidimensionellt begrepp. Livskvalitet kan vara subjektivt välbefinnande och glädje men även tillfredsställelse av behov och funktionsförmåga (Klockars, 2000). De flesta debattörer anser att välfärd eller välbefinnande är ord som klargör begreppet. Välfärd kan vara individens upplevda villkor eller resurser. Resurserna kan vara ekonomiska eller sociala men även psykiska och fysiska. Välbefinnandet är den känslomässiga reaktionen på resurserna samt hur dessa utnyttjas (Nordenfelt, 1991). Mätning av livskvalitet motiveras av ekonomiska faktorer samt underlättande av den kliniska beslutfattningen (Klockars, 2000). Under de senaste årtiondena har traditionella biologiska mått i sjukvården kompletterats med bedömningar av patientens liv som helhet. Istället för att bara mäta den fysiska effekten av en behandling mäts även den effekt behandlingen har på individens välbefinnande, ekonomi, relationer m m (Brülde, 2003). Instrumenten för att mäta livskvalitet kan vara psykologiska, biologiska samt medicinska prov eller enkäter (Klockars, 2000). Brülde (2003) skriver om hur termen livskvalitet kan användas inom flera olika områden och beskriver sambandet mellan det positiva finala värdet i livet (det som är bra för oss att ha som mål i livet, t ex lycka) och det negativa finala värdet (det som är dåligt för oss att ha som mål i livet) och livskvalitet. Enligt Brülde beror en individs livskvalitet på det positiva respektive negativa finala värdet som individens liv innehåller och en formell definition av livskvalitet kan vara det finala värde som individen anser att livet innehåller (a a). Enligt Moons et al (2006) har intresset av begreppet livskvalitet ökat sedan början av 1970-talet. Intresset för begreppet livskvalitet beror främst på att livskvalitet anses vara en viktig del av att utvärdera kvaliteten på och resultatet av hälso- och sjukvård, särskilt vid vård av kroniskt sjuka patienter. Trots betydelsen av begreppet finns ännu ingen enighet i hur livskvalitet bör definieras och hur/om begreppet bör mätas. Andelen begreppsanalyser som publicerats i biomedicinska, psykologiska och socialvetenskapliga tidsskrifter har växt exponentiellt men artiklarna har haft en begränsad effekt på utförandet av empiriska studier. Att intresset för livskvalitet har ökat kan anses bero på två olika saker, ökningen av den förväntade livslängden och användandet av nya medicinska och kirurgiska behandlingar. Ökningen av den förväntade livslängden har resulterat i en ökning av patienter som, i stället för terminala sjukdomar, har kliniskt behandlingsbara kroniska sjukdomar. Tillgången till nya medicinska och kirurgiska behandlingar har resulterat i ett behov av att utvärdera fördelarna respektive nackdelarna hos likvärdiga behandlingar. En av de faktorer som nu ska beaktas vid utvärdering av de nya behandlingsmetoderna är livskvalitet. Därmed påverkar forskning på livskvalitet hur resurser fördelas inom hälso- och sjukvården (a a). 10

12 Livskvalitet används ofta som ett samlingsnamn för ett antal fysiska och psykosociala faktorer. Av den anledningen kan begreppet ofta uppfattas som ett paraplybegrepp under vilket begrepp som funktion, hälsotillstånd, uppfattningar, livsvillkor, symtom, beteende, lycka o s v innefattas. Avsaknaden av en samstämmig definition innebär att livskvalitet är ett tvetydigt begrepp (Moons, 2006). I Moons et als (2006) jämförande begreppsanalys presenterades åtta olika sätt att definiera begreppet livskvalitet hämtade från biomedicinsk litteratur och omvårdnadslitteratur och hur väl de svarade på sex olika begreppsmässiga frågor. Definitionerna delas in i följande åtta kategorier; normalt liv, samhällsnytta, lycka/inverkan, livstillfredsställelse, uppnående av personliga mål, fysisk kapacitet, nytta och tillfredsställelse inom specifika områden (a a). Normalt liv Normalt liv definieras som förmåga att tillfredställa grundläggande behov och upprätthålla hälsa och välbefinnande. Definitionen av normalt liv kan även vara avsaknad av begränsningar av funktionell förmåga, psykisk status och livslängd. Denna definition är huvudsakligen inriktad på patientens funktionella förmåga och hälsotillstånd. Livskvalitet anses vara ett begrepp vars huvudsakliga fokus är ifall sjukdom eller nedsatt funktionsförmåga begränsar personens förmåga att leva ett normalt liv. Då begreppet livskvalitet definieras som normalt liv jämförs funktionsförmågan hos personen i fråga med funktionsförmågan hos friska individer i samma ålder. Normaltillståndet anses oftast vara perfekt hälsa, d v s full funktionsförmåga, vilket innebär att livskvaliteten blir högre då en individ kommer närmare normaltillståndet (Moons, 2006). Samhällsnytta Samhällsnytta definierar livskvalitet som en individs förmåga att leva ett socialt nyttigt liv. Definitionen fokuserar på individens förmåga att bidra till samhället på ett meningsfullt sätt genom arbete eller genom att inneha en socialt viktig roll t ex förälder. Av den anledningen används ofta arbetstillstånd och begränsningar i produktivitet som indikatorer för livskvalitet och fysiska begränsningar och sjukdomssymtom anses vara kopplade till individens livskvalitet. Andra människors uppfattningar och fördomar kan vara betydelsefulla för ifall en individ med begränsad funktionsförmåga kan hitta ett arbete eller inneha en socialt viktig roll (Moons, 2006). Nytta Begreppen nytta och samhällsnytta är likartade. Begreppet nytta används dock främst för att definiera livskvalitet vid de utvärderingar av hälsostatus som görs för att utvärdera kostnader inom hälso- och sjukvård. Mätningar av nytta ger uppskattningar av preferenser vid olika hälsotillstånd, oftast inhämtade från ett representativt urval av den allmänna befolkningen (Moons, 2006). 11

13 Lycka/inverkan Denna definition av livskvalitet fokuserar på individens emotionella status. Lycka/inverkan förklaras som balansen mellan positiva känslor (upprymdhet) och negativa känslor (depression). Det är ett tillfälligt affektivt tillstånd som påverkas av utvändiga och invändiga faktorer och kan förändras över tid eller från dag till dag. Depressiva symtom och humörtillstånd anses vara indikatorer för livskvalitet (Moons, 2006). Livstillfredsställelse Livstillfredsställelse är den grad till vilken en individ positivt utvärderar den allmänna livskvaliteten i sitt liv och avser därmed den uppskattning och tillfredställelse som individen lägger vid det hittills levda livet. Livstillfredsställelse beror till stor del på individens förmåga att leva ett liv som uppfyller hans/hennes behov. Bedömningen föregås av en kognitiv utvärdering av individens personliga livsvillkor, på så sätt skiljer sig livstillfredsställelse från lycka/inverkan där fokus ligger på känslor (Moons, 2006). Tillfredsställelse inom specifika områden Med tillfredsställelse inom specifika områden avses den tillfredställelse individen upplever inom olika områden i livet. Områdena kan vara t ex kärlek, äktenskap, vänskap, fritid eller arbete (Moons, 2006). Uppnående av personliga mål Vid denna definition uttrycks livskvalitet som skillnaden mellan en individs faktiska och önskade status. Definitionen förutsätter att individens livskvalitet förbättras då de personliga målen uppnås. Självförverkligande och tillfredställelse vid jämförelse med andra är viktiga delar av denna definition av livskvalitet (Moons, 2006). Fysisk kapacitet Livskvalitet som fysisk kapacitet omfattar normalt medfödda fysiska och psykiska resurser, både faktiska och potentiella. Fysisk kapacitet handlar om grundläggande behov som lindring av smärta, möjlighet att interagera med omgivningen o s v. Definitioner av livskvalitet som fysisk kapacitet är främst utvecklade för att användas i etiska debatter och i de fall då en patients eller ett ofött barns tillstånd leder till att hälso- och sjukvårdspersonal ombedes avsluta individens liv. I sådana fall används begreppet livskvalitet för bedöma om individens liv är värt att leva. Bedömningar av livskvalitet som fysisk kapacitet görs ofta av individer med fullmakt, t ex sjukvårdspersonal (Moons, 2006). Livstillfredsställelse är det definitionssätt som enligt Moons et al (2006) var att föredra vid uppskattning av livskvalitet eftersom den täckte alla sex begreppsmässiga frågor som ställdes. De definitionssätt som oftast används är dock normalt liv och nyttobaserade definitioner. Anledningen till detta kan vara bristen på jämförande begreppsanalyser av olika definitionssätt samt att majoriteten av begreppsanalyserna publicerats i omvårdnadstidsskrifter medan majoriteten av de empiriska studierna publicerats i medicinska tidsskrifter (a a). 12

14 Doris Carnevalis omvårdnadsteori Doris Carnevali (1999) indelar omvårdnad i två huvudområden, det dagliga livet och det funktionella hälsotillståndet. Carnevalis teori baserar omvårdnaden på hur det dagliga livet och den funktionella förmågan påverkar varandra. I det dagliga livet, med ett visst hälsotillstånd, ställs olika krav på individen. Den funktionella förmågan är individens förmåga att, med hjälp av inre och yttre resurser, hantera dessa krav. Förhållandet mellan dessa två begrepp synliggörs genom en balansmodell (se figur 1) där den ena sidan utgörs av det dagliga livets krav och den andra sidan av den funktionella förmågan (a a). Figur 1. Carnevalis balansvåg med krav och resurser, efter Carnevali (1999) Krav i det dagliga livet Krav i det dagliga livet utgörs av vardagliga aktiviteter, händelser, förväntningar, omgivning samt värderingar och trosuppfattningar (Carnevali, 1999). Aktiviteter. Aktiviteter omfattar allt som individen gör och som är relevant till hälsotillståndet. De kan utspela sig i hemmet, inom sjukvården eller ute i samhället. Aktiviteter pågår alltid runt individens dagliga liv oavsett hälsotillstånd. Som sjuksköterska är det viktigt att ta hänsyn till patientens tidigare aktiviteter vilka kan påverka t ex reaktionen på en diagnos eller attityden till hälso- och sjukvård. De dagsaktuella aktiviteterna måste alltid vara kopplade till de inre och yttre resurser individen har. När sjuksköterskan överväger de framtida aktiviteterna hos en patient tar hon hänsyn till individens förväntade inre och yttre resurser (Carnevali, 1999). Händelser. Händelser i det dagliga livet innefattar sådant som har betydelse för individen. Det kan vara privata händelser såsom resor, semester eller hälsorelaterade händelser såsom en diagnos eller ny behandling. Även inom denna kategori är det viktigt att som sjuksköterska ta hänsyn till tidigare händelser i livet som kan påverka den aktuella situationen och att planera framtida händelser för att de skall kunna mötas med hjälp av de resurser individen har (Carnevali, 1999). Förväntningar. Förväntningarna som individen har på livet eller en viss livsstil kan krossas av en ny diagnos eller vid förlust av hälsa. Självbilden påverkar hur lätt eller svårt personen har att anpassa sig till en ny situation och är därför viktig att känna till som sjuksköterska (Carnevali, 1999). 13

15 Omgivning. Omgivning är den plats som individen, gruppen eller familjen lever i under sitt dagliga liv. Omgivningen kan vara ett sjukhus men även en institution, bostaden, arbetsplatsen, skolan o s v. Som sjuksköterska är det viktigt att uppmärksamma den miljö i det dagliga livet som påverkar patientens eventuella sjukdom eller hälsotillstånd (Carnevali, 1999). Värderingar och trosuppfattningar. Patientens eventuella värderingar, trosuppfattningar, seder och bruk kan påverka det dagliga livet och även behandlingar eller hälsofrämjande åtgärder. Sjuksköterskans uppgift är att fastställa om värderingar och trosuppfattningar kan få eventuella effekter på patientens medverkan eller orsaka reaktioner vilka kan utlösa svårigheter eller konflikter mellan patient och vårdpersonal (Carnevali, 1999). Resurser Det funktionella hälsotillståndet är en beskrivning av den förmåga en individ har, med hjälp av inre och yttre resurser, att klara av kraven som ställs av det dagliga livet och ett visst hälsotillstånd (Carnevali, 1999). Inre resurser. Inre resurser (funktionell kapacitet) kan vara fysisk och psykisk styrka, uthållighet, kunskap, vilja, mod, färdigheter och kommunikation (Carnevali, 1999). Yttre resurser. Yttre resurser kan vara t ex kommunal service, närmiljö, människor, husdjur, yrkesmässig och teknisk service, sjukvårdsmateriel och arbete (Carnevali, 1999). Balans Individens vardag ger upphov till krav som måste bli uppnådda med hjälp av inre eller yttre resurser för att patienten skall kunna upprätthålla hälsa, funktion och livskvalitet. En obalans mellan dessa komponenter kan uppstå då det dagliga livets krav ökar medan resurserna är oförändliga eller till och med reduceras. En annan orsak till obalans kan också vara då individen inte utnyttjar sina resurser till fullo för att kunna möta ett befintligt krav i det dagliga livet (Carnevali, 1999). Definitioner av mätinstrument Nedan presenteras kortfattat mätinstrumenten från studierna som presenteras under resultatrubriken. EuroQol EuroQol är ett enkelt mätinstrument som används för att beskriva någons hälsostatus och är utvecklat av multidisciplinär grupp forskare från fem olika länder i Europa. Mätinstrumentet är uppdelat i två delar: EQ -5D och EQ-VAS. SF-36 SF-36 (Medical Outcomes Study Health Survey, MOS) Detta formulär används som ett instrument för att mäta egenvårdsåtgärder hos diabetiker och hälsorelaterande variabler: diabetessymtom, trötthet, depressionssymtom och hälsorelaterad livskvalitet. Olika varianter finns av formuläret (t ex MOS-20 och SF-20). 14

16 RAND-36 RAND-36 är ett själv administrerat frågeformulär med 36 olika punkter som involverar åtta underkategorier: fysisk funktion, livsbegränsningar orsakade av det fysiska problem, kroppssmärta, generell hälsouppfattning, vitalitet, social funktion, livsbegränsningar orsakade av känslomässiga problem och mental hälsa. PAID PAID (Problem Areas in Diabetes Scale) är ett 20-punkts mätinstrument som mäter känslomässig stress för att beskriva den subjektiva påverkan från diabetes på ett känslomässigt plan. DQOL DQOL (Diabetes Quality of Life Scale) mäter graden av tillfredsställelse med diabetesrelaterade aspekter av livet hos diabetiker och hur hög grad diabetes påverkar livet hos diabetiker. PANAS PANAS (Positive and Negative Affect Schedule) är en 5-punkts skala för att mäta den generella känslomässiga statusen hos en diabetiker under den senaste månaden. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva faktorer som kan påverka livskvaliteten hos individer med diabetes mellitus typ 1. METOD Litteraturstudien utfördes enligt en av Friberg et als (2006) modeller: att göra en litteraturöversikt. Först utfördes en inledande litteratursökning för att identifiera och avgränsa området som skulle studeras, sedan fastställdes syftet och sökning av vetenskapliga artiklar påbörjades (a a). Sökning av vetenskapliga artiklar i databaser Enligt Friberg et al (2006) är det första steget vid litteratursökning att anlägga ett helikopterperspektiv (sökning med avsikt att ge en översikt över det studerade området) där fokus för sökningarna inte är inriktad på detaljer utan på att få ett helhetsperspektiv av det studerade området. En sökning utan begränsningar utfördes därför med huvudsökorden Diabetes Mellitus type 1 och Quality of life. Bland annat framkom fördelningen mellan kvalitativa och kvantitativa studier, vilken i litteraturstudiens fall låg övervägande åt kvantitativa studier. 15

17 Efter att en sökning utan begränsningar utförts var, enligt Friberg et al (2006), nästa steg att avgränsa till ett urval av artiklar. Inklusions- och exklusionskriterier formulerades och mer detaljerade sökningar utfördes (se tabell 1) (a a). Huvudsökorden vid artikelsökning var, oavsett databas, Diabetes Mellitus type 1 och Quality of life. Endast MeSH-termer (Medical Subjekt Headings) användes vid sökningar i Pubmed, medan sökningar i Cinahl utfördes med sökord. Inkluderingskriterier Endast vetenskapliga artiklar inkluderades. Litteraturstudien omfattade kvinnor och män i vuxen ålder (18 64 år) med DMT1. Endast artiklar skrivna på engelska eller svenska som använde sig av begreppet livskvalitet inkluderades. Endast studier som publicerats de senaste tio åren inkluderades. Exkluderingskriterier Studier enbart på individer med DMT2 exkluderades. Även undersökningar på barn samt patienter med allvarliga medicinska komplikationer, t ex dialys, uteslöts från studien. Sökandet efter artiklar delades upp och pågick tills fortsatt sökning inte längre resulterade i nya artiklar. Abstrakt lästes endast då titeln uppfattades som relevant i förhållande till syftet. Abstrakten som granskades delades upp i relevanta och irrelevanta artiklar enligt inklusions- och exklusionskriterierna (Friberg, 2006). Artiklarna som efter granskning av abstrakt ansågs vara relevanta skrevs ut för att granskas i sin helhet. 16

18 Tabell 1. Redovisning av artikelsökning i databaser. Databas Pubmed Sökord alt. MeSH-term Diabetes Mellitus type 1, Quality of life Begränsningar Träffar Lästa titlar Granskade abstract Granskade artiklar Använda artiklar Abstracts, 5 years, Humans, English Cinahl Diabetes Mellitus type 1, Quality of life Abstracts, , Peer reviewed, English Cinahl Diabetes Mellitus type 1, Psych* Abstracts, , Peer reviewed, English Pubmed Diabetes Mellitus type 1, Education Abstracts, 5 years, Humans, English, Swedish, All Adults Cinahl Diabetes Mellitus type 1, Experience Abstracts, , Peer reviewed, English Pubmed Diabetes Mellitus type 1, Psychology[ Abstracts, 5 years, Humans, English, All Adults Pubmed Diabetes Mellitus type 1, life style Abstracts, 5 years, Humans, English, All Adults Pubmed Diabetes Mellitus type 1, qualitative reasearch Abstracts, 5 years, Humans, English, All Adults Pubmed Diabetes Mellitus type 1, Quality of life, Etiology Abstracts, 10 years, Humans, English, Swedish, All Adults Pubmed Diabetes Mellitus type 1, Conflict Abstracts, 10 years, Humans, English, Swedish, All Adults Pubmed Diabetes Mellitus type 1, Adaptation (Psychological) Abstracts, 10 years, Humans, English, Swedish, All Adults Cinahl Cinahl Diabetes Mellitus type 1, Factors, Quality of life Diabetes Mellitus type 1,Etiology, Quality of life Abstracts, , Peer reviewed, English Abstracts, , Peer reviewed, English Pubmed Diabetes Mellitus type 1, Quality of life, Causality Abstracts, 10 years, Humans, English, Swedish, All Adults Total

19 Kvalitetsbedömning Efter att avgränsning gjorts till ett urval av studier skulle, enligt Friberg et al (2006), studierna kvalitetsbedömas (a a). Utskrivna artiklar (23 st, 22 kvantitativa och 1 kvalitativ) granskades först individuellt enligt en granskningsguide sammanställd efter Polit et al (2006) (se bilaga 1) och därefter jämfördes granskningsresultaten. De individuella granskningsresultaten sammanställdes, efter diskussion om eventuella skillnader, till ett enhetligt omdöme. Artiklar som i den enhetliga sammanställningen inte var av grad I-ΙΙ (Willman, 2006) (se bilaga 1), eller inte ansågs tillräckligt relevanta i förhållande till litteraturstudiens syfte, sorterades bort. Resterande artiklar (9 st kvantitativa) granskades sedan enligt Willman et al (2002) (se bilaga 3) och poängsattes efter SBU:s (1999) kriterier vid kvalitetsbedömning av kvantitativa studier (se tabell 2). Enbart artiklar som bedömdes vara av hög kvalitet eller medelkvalitet (poäng I-II) inkluderades, vilket alla nio artiklarna bedömdes vara. Tabell 2. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet vid kvantitativa studier, efter SBU (1999). C: Prospektiv studie med randomisering. P: Prospektiv studie utan randomisering. I= Hög II= Medel III= Låg Större välplanerad och genomförd multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet patienter tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal patienter, adekvata statistiska metoder. R: Retrospektiv studie. Stort konsekutivt patientmaterial väl beskrivet och analyserat med adekvata statistiska metoder (t ex multivariantanalys, fall kontrollmetodik etc). Lång uppföljningstid. _ Studie med för få patienter, och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal patienter, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall. Litet antal patienter, brister i genomförande, tveksamma statistiska metoder. Begränsat patientmaterial otillräckligt beskrivet, alltför kort uppföljning eller inadekvata statistiska metoder. Analys och identifiering av övergripande områden Efter att studierna kvalitetsbedömts skall, enligt Friberg et al (2006), studierna analyseras och övergripande områden identifieras. Analysen utfördes i tre steg; de valda studierna lästes igenom tre gånger (första steget) och likheter och skillnader undersöktes (andra steget) innan en sammanställning gjordes av resultaten som sedan tolkades och delades in i olika teman (tredje steget) (a a). Resultaten delades in i följande teman: egenvård, senkomplikationer, gastrointestinala symtom (se s 9), sociala faktorer, undervisning och tekniska hjälpmedel. 18

20 RESULTAT Nedan redovisas resultaten med rubriker som överrensstämmer med ovan nämnda teman. Egenvård I en studie av Weijman et al (2004) undersöktes den upplevda bördan av egenvårdsåtgärder vid diabetes och hur detta påverkade livskvaliteten. Studien var en tvärsnittsstudie där den studerade populationen utgjordes av 292 arbetande individer mellan 30 och 60 år med diagnosen DMT1 (159) eller DMT2 (133). Deltagarna var insulinbehandlande patienter vid tre öppenvårdsmottagningar i Nederländerna och studien var en del av ett större projekt som gällde trötthet hos arbetare med DM. Informationen inhämtades genom enkäter och deltagarna fick fylla i ett SF-formulär. I studien framgick det att kraven på dagliga egenvårdsåtgärder i många fall gav upphov till att individer med DMT1 upplevde mer trötthet och depressiva symtom och därmed lägre livskvalitet än den generella populationen. Självtestning av blodglukosnivå utgjorde en daglig börda. Dock var bördan inte kopplad till hur ofta testen behövde ske utan snarare till i hur hög grad individen följt de rekommenderade kostråden. Stor upplevd börda av att efterfölja kostråden var kopplat till fler diabetessymtom, mer trötthet och fler depressiva symtom hos patienter med DMT1 och därmed till lägre livskvalitet. Injicering av insulin, men inte justerandet av dosen, upplevdes som påfrestande och försämrade livskvaliteten (a a). Senkomplikationer En tvärsnittsstudie av Hahl et al (2002) hade som syfte att mäta hälsorelaterad livskvalitet hos individer med DMT1 och beskriva hur senkomplikationer påverkade livskvaliteten. Deltagarna i studien valdes ut slumpmässigt från ett register hos ett försäkringsbolag i Finland. I detta register fanns individer som hade rätt till kompensation för sin diabetesbehandling. Ett första urval gjordes av individer som var 30 år eller yngre då de skrevs in i registret och hade DMT1 och ett andra urval av individer med DMT1 som var 65 år eller äldre och skrevs in i registret år Sammanlagt deltog 539 individer i studien. All datainsamling skedde genom olika frågeformulär. För att mäta hälsorelaterad livskvalitet användes ett 15D frågeformulär. Studien visade på en kraftigt sjunkande livskvalitet vid ökande ålder och ökad prevalens av senkomplikationer (Hahl, 2002). En studie av Hart et al (2003) styrker detta resultat genom att belysa sambandet mellan senkomplikationer (neuropati, högt diastoliskt blodtryck och intermittent claudiocatio) och livskvalitet hos individer med DMT1. I studien deltog 281 individer med DMT1. Alla deltagare var vuxna, (medelålder 38,2 år), 54,4 % var män och behandlades på samma öppenvårdsmottagning i Holland. Deltagarna i studien hade en statistiskt signifikant minskning av livskvalitet över tid. Senkomplikationer vid diabetes och riskfaktorer för utvecklandet av sådana visades vara indikerande för en lägre livskvalitet under de kommande åren. 19

21 I en senare kohortstudie av Hart et al (2005) deltog 234 individer med DMT1 som följdes i sex år. Alla deltagare var vuxna (medelålder 38,2 år) och 40 % var kvinnor. Alla behandlades på samma öppenvårdsmottagning i Holland. Studiens resultat indikerade att hyperglykemiska och makrovaskulära problem hade en djupt negativ påverkan på livskvaliteten (a a). Gastrointestinala symtom I en studie av Talley et al (2001) från Australien undersöktes gastrointestinala problem relaterat till DMTI och livskvalitet. Deltagarna valdes ut dels genom slumpmässigt urval av diabetespatienter i samhället (892 individer av 1800 som identifierades dels genom en adresslista från en oberoende organisation för diabetiker med ca 100,000 medlemmar) dels genom polikliniska patienter med diabetes (209 individer från två sjukhus). Nyligen bukopererade individer eller individer med demens eller allvarlig psykisk störning var exkluderade ifrån studien. Alla deltagarna som inkluderades i studien var 18 år. Deltagarna delades upp i tre grupper beroende på om de hade DMT1, DMT2 eller ingick i kontrollgruppen. Ett frågeformulär om gastrointestinala symtom och ett SF- formulär fylldes sedan i. Resultaten jämfördes med australiensiska medelvärden för livskvalitet och sedan analyserades grupperna separat. Enligt studiens resultat sänktes livskvaliteten hos diabetiker märkbart i samband med gastrointestinala symtom och var under mätningarna genomgående kopplade till sämre livskvalitet hos diabetiker oberoende av ålder, kön, rökning, alkoholförtäring och typ av diabetes (a a). Sociala faktorer I studien av Hart et al (2003) framgick att livskvaliteten höjdes hos de individer med DMT1 som hade en partner och hos dem som drack alkohol. I studien visade även mätningar med mätinstrumentet EQ-VAS att kvinnor med DMT1 hade en lägre livskvalitet än män med DMT1 (a a). I en tvärsnittsstudie av Thief et al (2001) undersöktes förhållandet mellan äktenskapliga relationer hos individer med DMT1, blodglukosnivå och psykosocial anpassningsförmåga. I studien ingick 78 insulinbehandlade individer med DM (44 DMT1). Deltagarna var mellan 18 och 55 år gamla, hade haft diagnosen diabetes minst ett år samt varit gifta i minst ett år. Två mätinstrument för äktenskaplig kvalitet användes och fyra mätinstrument för livskvalitet (PAID, DQOL, PANAS, SF-36). Data samlades in genom journaler och enkäter och informationen analyserades sedan statistiskt (a a). Studiens resultat visade vilken inverkan en partner kan ha på livskvaliteten hos individer med DMT1. I resultatet framkom att för gifta par där ena partnern var diabetiker var ett bättre äktenskap kopplat till högre tillfredsställelse med och mindre påverkan av individens diabetes. Individens psykosociala anpassningsförmåga var relaterad till kvaliteten på äktenskapet. Ett bättre äktenskap gav även mindre diabetesrelaterad stress och högre allmän och diabetesspecifik livskvalitet (Thief, 2001). En uppföljande studie av Thief et al (2002) utfördes två år senare. Deltagarna från studien ovan kontaktades och 61st samtyckte till att delta. Datainsamling skedde med samma metod som i första studien. Studiens resultat indikerade att hos insulinbehandlade vuxna diabetiker förutsäger kvaliteten av äktenskapet den kommande utvecklingen av 20

22 diabetesrelaterad livskvalitet. Studien visade även att olika aspekter av egenvården vid diabetes upplevdes som mer tillfredställande då anpassningsbarhet och intimitet uppskattats högt i första studien (Thief, 2002). Undervisning En prospektiv fall-kontrollstudie av Trento et al (2005) undersökte effekten av individuell undervisning respektive gruppundervisning hos individer med DMT1 under tre år. Urvalet på 62 individer med DMT1 valdes ut randomiserat från patienterna vid en mottagning i Italien. Endast vuxna individer under 70 år med daglig insulinbehandling valdes ut och ingen av deltagarna använde hypolipidemiska läkemedel. Av deltagarna delades 31 upp i fem grupper med 6-7 deltagare i varje grupp och 31 fick individuell undervisning. Alla som tillfrågades samtyckte till att medverka. Bortfallet bestod efter tre år av en patient från gruppundervisningen och tre från den individuella undervisningen. Studiens resultat visade på en förhöjd livskvalitet hos patienter som deltog i gruppundervisning. Tekniska hjälpmedel I en studie av Hoogma et al (2005) jämfördes kontinuerlig subkutan insulinbehandling och insulinbehandling genom pump. Studien var en kontrollerad randomiserad undersökning och 272 patienter i åldern med DMT1 deltog. Deltagarna skulle kunna hantera en intensiv insulinbehandling, blodglukosmätning minst fyra gånger dagligen, kolhydraträkning, justering av insulindos och den tekniska hanteringen av insulinpumpen. Exklusionskriterierna var omedveten hypoglykemi, progressiv retinopati, njurinsufficiens, akut coronarsyndrom eller cerebrovasculärt trauma under de senaste sex månaderna, okontrollerad hypertension, autonomisk nervsmärta eller andra liknande kliniska åkommor. Inga gravida kvinnor inkluderades. Deltagarna valdes ut slumpvis och delades in i två parallella studiegrupper. Varje behandlingsfas började med en inkörningsperiod på två månader då patienterna fick information om hur man lämpligast använder insulinpumpen. Efter det följde en behandlingsperiod på sex månader. För att mäta deltagarnas livskvalitet användes SF- formulär samt ett tilläggande frågeformulär om livsstil och behandlingshantering. Studiens resultat indikerade att insulinbehandling med insulinpump resulterade i högre livskvalitet och bättre mental hälsa hos individer med DMT1. 21

23 DISKUSSION Diskussionen är uppdelad i en metoddiskussion och en resultatdiskussion. Metoddiskussion Friberg et als (2006) metodmodell ansågs lämplig då den utformats för allmänna litteraturöversikter. Modellen var inte systematisk vilket kan ha resulterat i vissa svagheter i metoden. Bl a är en litteraturstudie utförd efter modellen av Friberg et al (2006) inte lika omfattande som en systematisk litteraturöversikt. Dock ansågs metoden vara tillfredsställande strukturerad för att leda till en översikt över vilka faktorer som påverkade livskvaliteten hos individer med DMT1. Efter att ha använts ansågs metoden ha resulterat i tillfredsställande resultat och slutsats då frågeställningen i syftet ansågs ha blivit godtagbart besvarad. Att en inledande sökning och en sökning med avsikt att ge ett helikopterperspektiv utfördes tidigare än de mer begränsade sökningarna kan ha utgjort både en fördel och en nackdel. Fördelen anses ha varit att en översiktlig bild av forskningen inom området åstadkoms vilken underlättar orientering bland studierna och urval av studier. En nackdel med att sökmetoden var uppdelad i dessa steg anses vara att den var tidskrävande. För att öka effektiviteten delades sökandet efter artiklar upp, vilket i efterhand ansågs ha fungerat. Vid varje sökning användes huvudsökordet Diabetes Mellitus Type 1 för att öka kopplingen med syftet och undvika studier som behandlade DMT2. Sökningarna i PubMed med MeSH-termerna Diabetes Mellitus Type 1 och Quality of Life gav bäst resultat i form av flest relevanta artiklar i förhållande till litteraturstudiens syfte, vilket kan antas bero på sökningens bredd och sökordens relevans i förhållande till syftet. Dock hittades inte tillräckligt många. Endast artiklar från PubMed användes eftersom alla relevanta artiklar som fanns i Cinahl redan tidigare hittats genom Pubmed. Mesh-termer användes vid sökning i PubMed för att göra sökningarna med precisa genom att innebörden i orden var rätt. Sökord användes i Cinahl då Mesh-termer inte fanns tillgängliga. Relevanta artiklar kan ha förbisetts genom att t ex fel sökord använts, för lite tid ägnats åt sökning eller eftersom endast två databaser användes. Försök gjordes att motverka detta genom att sökorden valdes efter grundliga diskussioner och att sökningarna fortsatte tills samma artiklar återkom genomgående under sökningar i båda databaserna. Att samma artiklar återkom var även anledningen till att endast artiklar från tre sökningar användes. Anledningen till att individer med DMT2 exkluderades var att denna grupp ansågs vara för stor och heterogen. Ämnet livskvalitet vid DMT2 hade även undersökts tidigare i c- uppsatser av studenter vid Malmö Högskola. Barn och tonåringar t o m 17 år exkluderades eftersom studien var menad att rikta sig till allmänsjuksköterskan och denna grupp inte tillhör allmänsjuksköterskans ansvarsområde. 22

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Till dig som får Tresiba (insulin degludek) Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Viktig säkerhetsinformation om Forxiga (dapagliflozin) gäller endast typ 1-diabetes

Viktig säkerhetsinformation om Forxiga (dapagliflozin) gäller endast typ 1-diabetes Viktig säkerhetsinformation om Forxiga (dapagliflozin) gäller endast typ 1-diabetes För personer med diabetes mellitus typ 1 och deras vårdare för att minimera risken för diabetesketoacidos (DKA) Guide

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES

Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES Det är viktigt att ha bra blodsockerkontroll vid typ 2-diabetes VID TYP 2-DIABETES ökar blodsockernivåerna i blodet. Om blodsockernivåerna

Läs mer

Till dig som får Tresiba

Till dig som får Tresiba Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning Innehåll

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Physioneal 23.3.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst I Europa drabbas många människor

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning marianne.lundberg@skane.se Diabetessjuksköterska, Endokrin, Sus, Malmö Diabetessamordnare, Region Skåne Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård,

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid).

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza. Introduktion 3 Behandling med Victoza 4 Så verkar Victoza

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Rätt rustad för vägen framåt

Rätt rustad för vägen framåt Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Insulinpumpbehandling Historik- Fram7d- Effekt. Johan Jendle, Doc ÖL Endokrin och Diabetes Centrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

Insulinpumpbehandling Historik- Fram7d- Effekt. Johan Jendle, Doc ÖL Endokrin och Diabetes Centrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Insulinpumpbehandling Historik- Fram7d- Effekt Johan Jendle, Doc ÖL Endokrin och Diabetes Centrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Vanliga pumpar idag 1980-talets insulinpumpar Bärbara och små

Läs mer

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg Diabetes

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Till dig som fått Toujeo

Till dig som fått Toujeo P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Till dig som ordinerats

Till dig som ordinerats Aug 2016 Till dig som ordinerats av din läkare Information till patienter Introduktion Din läkare har förskrivit JANUVIA (sitagliptin) för behandling av typ 2-diabetes. Denna broschyr är avsedd för att

Läs mer

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar Diabetessjuksköterska Barndiabetesmottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Presentationen finns att hitta på www.diabit.se under Mitt diabetesteam Karolinska - Föreläsningar

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av sekundär hyperparatyreos (SHPT) antyds av höga koncentrationer av paratyreoideahormon (PTH) i blodet.

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

The Past 200 Years in Diabetes

The Past 200 Years in Diabetes The Past 200 Years in Diabetes Amanda Lindell, Jenny Förlie Carlsson, Ludvig Hofmann, Mathilda Janson, Mikaela Giegold, Simon Bakran & Thomas Jagiello-Syski Hur länge har man känt till diabetes? ~1500

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer