I vilken utsträ ckning änvä nds forskningsbäseräde metoder i skolän ä k 7-9

Transkript

1 Stefan Melén (6) I vilken utsträ ckning änvä nds forskningsbäseräde metoder i skolän ä k Inledning Mot bakgrund av ledamotsinitiativ daterat 9 april 2013 (GGN-0100/2013) beträffande hur forskningsbaserade metoder, enligt Hatties Visible Learning, används i stadens skolor kompletterar förvaltningen tidigare svar med åk 7-9. Utgångspunkten i förvaltningens utredning är rektorernas egna skattningar av hur skolor och lärare arbetar med olika påverkansfaktorer. Utbildningsforskaren Johan Hatties studie Visible Learning är en meta-metaanalys (mega-analys) baserad på fler än studier och över 80 miljoner elever i fler än 800 metaanalyser. Studien är världens största och mest omfattande forskningsöversikt om påverkan på elevers studieprestationer. Syftet med studien var bland annat att få fram en sammanhållen ide om vad som är viktigt för att förklara och påverka elevernas studieresultat. Forskningsfrågorna som Hattie belyser handlar om olika påverkansfaktorer på elevernas studieprestationer. Påverkansfaktorerna delas upp i olika kategorier, efter deras skattade effektstorlek, kopplade till eleven, hemmet, skolan, läraren och undervisningen. Många av frågorna i studien belyser vad som är viktigt och mindre viktigt kopplat till undervisningen och elevernas studieresultat. En av studiens styrkor som kan nämnas är den omfattande mängden data som det hela baseras på, men det ska inte glömmas bort att det rör sig om en kvantitativ studie som bygger på komplexa statistiska bearbetningar av olika meta-analyser som infogats i Hatties övergripande meta-analys. Även om många av resultaten är statistiskt signifikanta och samband kan påvisas innebär det inte med säkerhet att det finns ett orsakssamband, resultaten bör följaktligen tolkas med viss försiktighet. Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen TELEFON TELEFAX barnochutbildningsnamnden@sundbyberg.se

2 2 (6) 2. I hur stor omfattning används forskningsbaserade metoder i Sundbybergs skolor åk 7-9? Utifrån ett urval av påverkansfaktorer, som har varit möjliga att mäta och följa upp, inom respektive grupp för effektstorlek (stor effekt, måttlig, ingen/negativ) har rektorerna fått skatta i vilken utsträckning de bedömer att skolan och lärarna arbetar med dessa. En sammanställning av rektorernas skattningar redovisas i diagrammen 1-4. Diagrammen är uppdelade efter påverkansfaktorer relaterade till läraren, skolan och effektstorlek. Resultaten ger en nulägesbild av i vilken omfattning de två högstadieskolorna och lärarna arbetar med de olika påverkansfaktorerna t.ex. uppförande i klassrummet/studiero. Påverkansfaktorer relaterade till hemmet och eleverna är svåra att kvantifiera och ingår därför inte i rapporten. Då antalet faktorer relaterade till läraren, med måttliga eller försumbara effekter är få (3 st), redovisas enbart de som har stor påvisad effekt, diagram 1.

3 3 (6) 2.1 Påverkansfaktorer relaterade till läraren åk 7-9 Diagrammen 1 visar en sammanställning av rektorernas skattning i vilken utsträckning som lärarna arbetar med de olika påverkansfaktorerna med stor påvisad effekt. Diagrammet visar två skolenheter med sammanlagt ca 418 elever från åk 7-9. Om en stapel är t.ex. helt lila, innebär detta att de båda högstadieskolorna har skattat att skolan/läraren arbetar med den specifika påverkansfaktorn fullt ut. I vilken utsträckning arbetar läraren med. Diagram 1

4 4 (6) 2.2 Påverkansfaktorer relaterade till skolan åk 7-9 Diagrammen 3-5 visar en sammanställning av rektorernas skattning i vilken utsträckning som skolorna arbetar med de olika påverkansfaktorerna med stor påvisad effekt samt måttlig/försumbar effekt. Diagrammen visar två skolenheter med sammanlagt ca 418 elever från åk 7-9. Diagram 2 Diagram 3 Diagram 4

5 5 (6) 3 Sammanfattande reflektioner till diagrammen 1-4 För åk 7-9 framgår av diagram ett att lärarna arbetar i stor utsträckning med att skapa förtroendefulla relationer till eleverna och att inte etikettera dem. Videoanalys av undervisningen är inget som används. För påverkansfaktorer relaterade till skolan åk 7-9 (diagrammen 2-4) framgår att rektorerna har skattat att skolorna, i hög grad, arbetar med ledarskap i klassrummet, kamratpåverkan och uppförande samt studiero. Likaså visar sammanställningen att skolorna inte, i någon större utsträckning, arbetar med de påverkansfaktorer som förväntas ge en försumbar eller ingen effekt alls. När det gäller påverkansfaktorer relaterade till skolan har arbetet med ledarskap i klassrummet, känsla av positivt sammanhang i klassrummet och uppförande/ studiero samt minskning av störande beteenden en central roll. Det finns sålunda en utvecklingspotential; att testa och utvärdera videoanalys av undervisningen. För påverkansfaktorer relaterade till hemmet är effektstorleken stor, det socioekonomiska bidraget är således en viktig del i arbetet med att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn och elever i stadens skolor. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att det är viktigt att olika perspektiv och forskningsstudier används, det är angeläget med en bred och helhetsorienterande bild av undervisningen. Hatties rangordning av vad som funkar och inte funkar i skolan bör inte få för stor betydelse, så att alltför enkla och snabba lösningar inte får övertag. Erfarenheter och klokskap från lärare och rektorer sammanvägt med kvalitativa studier måste också tas med i resonemanget. Eftersom resultaten från Hatties studie enkom baseras på studier som utförts i engelskspråkiga länder, främst i USA och Storbritannien, blir det dessutom svårt att direkt överföra resultaten till vårt sammanhang. I tidskriften Skolporten, No , skriver Svein Sjøberg, professor vid Universitetet i Oslo, om John Hatties forskningsresultat och faran med att resultaten lätt kan missbrukas i jakten på snabba lösningar. Svein menar bland annat att det är nödvändigt att höja ett varningens finger, för böckerna kan lätt missbrukas. Ofta sätts de in i ett politiskt-ekonomiskt sammanhang och När det rör sig om metastudier om vad som gjorts i andra länder blir avståndet till våra egna klassrum i största laget.

6 6 (6) Referenser Skolporten No 4 (2013): Missbruka inte Hattie, s Ewald Terhart (2011): Has John Hattie really found the holy grail of research on teaching? An extended review of Visible Learning, Journal of Curriculum Studies, 43:3, s Hattie, J.A.C. (2009): Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses ralating to achivement. London, New York: Routledge. SKL (2011): Synligt lärande, presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat.