TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 24 APRIL 2012

Transkript

1 EKONOMISK UTBLICK 1 (12) TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 24 APRIL 2012 Tabell 1. BNP-tillväxt, procentuell ökning USA 3,0 1,8 1,8 2,2 3,1 EU 2,0 1,6 0,1 1,2 2,1 Asien 9,5 7,9 7,3 7,8 8,5 Sub-Sahara 5,3 4,9 5,5 5,3 5,4 Kina 10,4 9,2 8,2 8,8 9,5 Indien 9,9 7,4 7,0 7,3 8,1 Sydafrika 2,9 3,1 2,5 3,4 3,8 Nigeria 8,7 6,9 6,6 6,3 6,3 Angola 3,4 3,7 10,8 6,7 6,5 Etiopien 8,0 7,5 5,5 6,0 6,5 Kenya 5,6 5,3 6,1 6,5 6,5 Tanzania 6,4 6,1 6,1 7,1 7,5 Zambia 7,6 6,7 6,7 7,3 8,1 I Asien ingår bara utvecklingsländer. De enskilda afrikanska länderna är de största ekonomierna i Sub-Sahara. Källa: IMF World Economic Outlook september 2011 och World Economic Outlook Update januari Egna beräkningar. Sammanfattning Den svagare efterfrågan från USA, Europa, Kina och Indien 2011 fick effekter på övriga tillväxtmarknader, speciellt för de länder som har en stor energi- och råvarusektor. Svagare efterfrågan tillsammans med en svagare utveckling av råvarupriser i början av 2011 fick BNP-tillväxten att stagnera. Utsikter för 2012 och 2013 ser bättre ut. Även om inte tillväxten i Europa och USA tar fart, verkar prisutvecklingen på de varor som dominerar många tillväxtmarknader hämta sig och de senaste månaderna har såväl priset på olja som andra råvaror återigen stigit. Visserligen leder det till en högre inflation men uppvägs av förbättrad terms-of-trade och ger tillväxtimpulser till tillväxtländerna. Prognoserna pekar mot en tillväxt i Asien mellan 7-8 procent per år för perioden 2012 till 2014, medan tillväxten i Sub-Sahara kommer ligga runt 5,5 procent motsvarande period. Om vi tittar på enskilda länder upptäcker vi att många av snabbväxarna återfinns i Afrika. Till exempel Nigers ekonomi förväntas växa med över 12 procent och Angolas ekonomi med närmare 11 procent innevarande år. Till skillnad mot den låga inflationen i de gamla ekonomierna är inflationen hög i tillväxtländerna. Detta beror till stor del på den snabba tillväxten med tillhörande flaskhalsar, men det finns exempel på länder som har devalverat och därför får en snabbare prisökningstakt. Ett exempel är Etiopien.

2 TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 2 (12) Tillväxtländerna som grupp har inga större problem avseende bytesbalans eller statsskuld. Däremot skiljer sig länderna avsevärt från varandra. Länder som Kina, Nigeria och Angola har stora överskott i bytesbalansen medan den omvända situationen gäller för länder som Kenya och Tanzania. Många av tillväxtländerna i Afrika är beroende av stigande råvarupriser och goda skördar. Länderna är således mycket sårbara för yttre chocker. Visserligen lyckas allt fler afrikanska länder att differentiera sina ekonomier, Kenya har blivit ett nav för mjukvaruutveckling i Östafrika och Ghana har tagit samma position i västra Afrika, men fler länder måste satsa på andra sektorer än den råvarubaserade. Även infrastruktursatsningar måste göras för att stimulera och utnyttja tillväxtpotentialen. Skillnaden mellan investeringskvoten och inflödet av utländskt kapital mellan Asien och Afrika är påtaglig. Även om många länder i Afrika har en snabb ökning av BNP måste investeringar i infrastruktur och bostäder komma igång. Vidare är det viktigt för Afrika att utnyttja den enorma tillväxtpotentialen som finns i råvarutillgångarna genom att satsa på vidareförädling inom länderna. För detta krävs dock utländskt kapital och kunnande. En annan utmaning är att förbättra företagsklimatet. Rwanda är ett lysande undantag i Afrika men om länder i Afrika ska få in mer utländskt kapital krävs ett omfattande reformarbete. Därtill kommer behovet av att ytterligare stärka politisk och social stabilitet i länderna. Europa och USA Södra delen av Europa har stora problem och alla åtstramningsprogram leder till att tillväxten kan förväntas bli svag i hela området. Samtidigt går det att skönja en uppdelning av Europa där länder i norr utvecklas bättre än de i söder. Tillväxten drivs av Tyskland medan länder som Grekland och de andra medelhavsländerna är en återhållande faktor. Sammantaget förväntas tillväxten bli ett svagt minus för 2012 för att bli positiv igen 2013 och I USA finns vissa tendenser till ljusare framtidsutsikter. Stimulanspaketen som endast skulle vara temporära för att snabbt fasas ut, har förlängts att gälla hela Fed har utlovat en fortsatt expansiv penningpolitik. Skuldkvoten faller långsamt och växelkursen mot Kina faller och gemensamt ger detta en stimulans till ekonomin i USA. Tillväxten förväntas hamna runt 2 procent 2012 och 2013, för att ytterligare ta fart Kina och Indien Kina som är världens draglok kommer fortsättningsvis visa på en stark tillväxt. BNP kommer att öka i intervallet 8-9 procent de närmaste tre åren. Men samtidigt har Kina stora interna obalanser. Åtgärdas inte dessa kan det ge återverkningar på den långsiktiga tillväxten. Det stora bytesbalansöverskottet och det faktum att tillväxten till mycket stor del beror på en extremt hög investeringskvot kan leda till problem.

3 TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 3 (12) Tabell 2. Inflation, genomsnittlig procentuell utveckling USA 1,6 3,0 1,2 0,9 1,1 EU 2,0 3,0 1,8 1,8 1,9 Asien 5,7 7,0 5,1 4,4 3,9 Sub-Sahara 7,5 8,4 8,3 6,4 6,1 Kina 3,3 5,5 3,3 3,0 3,0 Indien 12,0 10,6 8,6 7,1 5,4 Ryssland 6,9 8,9 7,3 6,9 6,6 Sydafrika 4,3 5,9 5,0 5,0 4,9 Nigeria 13,7 10,6 9,0 8,5 8,5 Angola 14,5 15,0 13,9 8,9 6,5 Etiopien 2,8 18,1 31,2 12,4 11,4 Kenya 4,1 12,1 7,4 5,0 5,0 Tanzania 10,5 7,0 9,4 5,0 5,0 Zambia 8,5 9,1 7,5 5,5 5,0 Se fotnot och källa i Tabell 1. Speciellt då avkastningen på investeringar i Kina är låg vilket kan påverka den finansiella sektorn negativt på sikt, likt det som drabbade Japan och gav en ekonomisk kräftgång i 20 år. Indiens BNP-tillväxt påminner om den i Kina, det vill säga en viss avmattning men från en hög nivå. Indien har haft en mycket expansiv ekonomisk finans- och penningpolitik, med negativa realräntor samt ett ökat kapitalinflöde, vilket bidragit till tillväxten. Nu har den ekonomiska politiken svängt på grund av stigande inflation då livsmedels- och råvarupriser stigit kraftigt. Bland annat har styrräntan höjts från 4,5 procent till 8,5 procent. Detta kommer ha en dämpande effekt på tillväxten. Afrikas stora ekonomier Sydafrika är mycket beroende av efterfrågan från Europa och USA samt konkurrensen från Asien. I detta perspektiv kommer 2012 bli ett mellanår. Det är en av anledningarna till att den expansiva finans- och penningpolitiken kommer fortsätta även Ett problem för Sydafrika är den fallande Randen. Mellan augusti-december föll den med 20 procent vilket gör att inflationen späs på. På lite längre sikt ser det bra ut. Speciellt det faktum att landet har ett diversifierat näringsliv och en fungerande finansiell sektor är ett stort plus. Till den negativa sidan hör den höga arbetslösheten och bristen på kvalificerade arbetskraft. Nigeria kommer att fortsätta uppvisa en stabil och hög tillväxt då gasexporten även fortsättningsvis kommer stiga. Landet är idag världens femte största gasleverantör. En annan faktor som kommer inverka positivt på tillväxten både på kort och på lång sikt är att den finansiella sektorn återhämtat sig efter krisen Även den offentliga sektorns finansiella status är bra, inga oroväckande obalanser existerar. Till den

4 TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 4 (12) Tabell 3. Bytesbalans, i procent av BNP USA 3,2 3,1 2,1 1,7 1,8 EU 0,1 0,2 0,0 0,2 0,3 Asien 3,3 3,3 3,4 3,8 4,0 Sub-Sahara 1,2 0,6 0,6 1,1 1,4 Kina 5,2 5,2 5,6 6,2 6,7 Indien 2,6 2,2 2,2 1,9 2,0 Ryssland 4,8 5,5 3,4 2,2 0,8 Sydafrika 2,8 2,8 3,7 4,8 5,1 Nigeria 8,4 13,5 11,1 9,1 8,0 Angola 8,9 12,0 7,3 5,7 3,9 Etiopien 4,4 6,3 8,6 8,4 7,3 Kenya 7,0 8,9 8,5 6,9 6,6 Tanzania 8,8 8,8 10,2 9,1 7,7 Zambia 3,8 3,2 0,3 1,9 2,5 Se fotnot och källa i Tabell 1. negativa sidan hör det stora beroendet av oljeintäkterna. Oljan står för 90 procent av exporten, 20 procent av BNP och 80 procent av skatteintäkterna. Samtidigt kommer det på kort sikt hjälpa landet då oljepriser återigen börja stiga, men på lång sikt måste näringslivet bli mer diversifierat. Angola är också ett land som är helt beroende av utvecklingen av priset på olja. Oljan står för 97 procent av exporten. Landet är också beroende av utvecklingen i USA och Kina då 45 procent respektive 25 procent av försäljningen går till dessa länder. Då USA verkar ha nått botten i denna avmattning och Kina fortfarande efterfrågar mycket olja ser utsikterna för landet bra ut på såväl kort som medellång sikt. Speciellt då priset på olja verkar ha återhämtat sig igen. Det stora offentliga budgetöverskottet som uppgick till 8 procent 2011 kommer att minska, då det är troligt att staten kommer föra en expansiv finanspolitik valåret Sammantaget kommer tillväxten bli mycket stark, runt tio procent i år. På längre sikt har Angola liknande problem som Nigeria. Etiopien växer klart snabbare än genomsnittet för Sub-Sahara Afrika. Detta då det sker en snabb expansion inom jordbrukssektorn tillsammans med kraftiga prisökningar på exportvarorna kaffe och bomull. Men det är inte bara jordbrukssektorn som bidrar till den kraftiga tillväxten, även investeringar i vägar, gruvsektorn och hydroelektricitet driver tillväxten. Den snabba exporttillväxten beror till stor del på devalveringen av Birren 2010 och det finns förväntningar på ytterligare en devalvering i år. Trots detta förväntas ingen större förbättring av handelsbalansen ske, då importen av varor för att fortsätta expansionen inom gruv- och energisektorn också förväntas öka. De långsiktiga problemen är den stora upplåningen av staten för att finansiera infrastrukturinvesteringarna, som försvagar den privata sektorn. Även risken för gränskonflikter är oroande.

5 TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 5 (12) Tabell 4. Statsskuld, i procent av BNP USA EU Asien Sub-Sahara Kina Indien Ryssland Sydafrika Nigeria Angola Etiopien Kenya Tanzania Zambia Se fotnot och källa i Tabell 1. Kenyas BNP förväntas växa med drygt sex procent 2012 efter en viss avmattning i tillväxttakten Tillväxten drivs av en expansiv finanspolitik och strukturella reformer av företagssektorn. Jordbruket kommer också bidra efter en svagare period. Även infrastrukturinvesteringar ger sitt bidrag till tillväxten. Detta kommer att innebära en förbättring av bytesbalansen som försvagades 2011 på grund av ökade kostnader för bränsle och en försvagad export av te. Även den tillväxt som sker i regionen Östafrika ger sitt bidrag. Just det faktumet att Kenya ligger i Afrikas största gemensamma marknad (East Africa Community) är något som även på lång sikt gynnar tillväxten. Problemen i Kenya är i mångt och mycket politiska. Risken för excesser finns där och korruption är ett problem. Tanzanias starka tillväxt sedan 2008 förväntas fortsätta de närmaste åren. Tillväxten drivs av infrastrukturinvesteringar i de fattiga områdena, men också av en ökad aktivitet inom telekommunikation, gruvor (guld) och industri. Exporten till grannländerna (East Africa Community) växer visserligen men exporten är bara hälften av importen varför handelsbalansen är svag. De stora utmaningarna för Tanzania är att förbättra produktiviteten inom jordbruket, vilket också skulle underlätta för landet att lyfta sig ur fattigdom och därmed inte vara beroende av bistånd i samma utsträckning. Zambias ekonomi kommer växa starkt över de närmaste åren. Skördarna förväntas bli bra, bland annat beroende på subventionerade gödningsmedel och utländska investeringar som har ökat produktiviteten i jordbruket. All industri som är relaterad till jordbruket växer också tack vare de ökade priserna och den ökande inhemska efterfrågan. Produktionen av koppar och andra metaller fortsätter ge ett stort bidrag till tillväxten. Zambia är världens 7:e största producent av koppar och andra största producent vad

6 TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 6 (12) gäller kobolt. Zambia har även en mängd andra mineraltillgångar såsom: järn, uranium, kol, guld och diamanter. På sikt måste Zambia komma över sitt beroende av export av mineraler. En diversifiering av ekonomin är nödvändig inte minst för att komma till rätta med den höga arbetslösheten. Afrikas snabbväxande ekonomier Till dem hör Botswana. Tillväxten drivs inte bara av diamantbrytning som idag står för 60 procent av exporten och 35 procent av de fiskala intäkterna, utan på senare tid har kolgruveprojekt och gasproduktion lockat till sig utländskt kapital. Risken med en så smal bas för BNP som genererar stora inkomster, är att den offentliga sektorn börjar växa ohämmat på bekostnad av ett mer diversifierat näringsliv. Ett annat långsiktigt problem är att gruv- och energisektorn driver upp löneläget samtidigt som utbudet av kunnig arbetskraft utanför gruv- och energisektorn är svag. Kongos produktion av olja var svag Däremot förväntas årets produktion nå högstanivå ( fat/dag) för att gradvis minska de kommande åren. Detta omslag i oljeproduktionen återspeglas också i BNP-tillväxten som går från 5 procent 2011 till 7 procent Nya borrningar kommer ske först 2015 varför BNP kommer öka långsammare de närmaste åren. Kongo är extremt beroende av sin olja och IMF har uppmanat Kongo att inte bara förbättra infrastrukturen för att undvika flaskhalsar i oljeproduktionen, utan också att utveckla övriga sektorer i landet. Kongo (DRC) hade stora exportframgångar 2011 och inflödet av direktinvesteringar ökade markant. I år kommer stora offentliga investeringar i infrastrukturen runt energisektorn driva ekonomin. DRC befinner sig i ett mycket dynamiskt skeende. Byggsektorn utvecklas snabbt och säkerheten förbättras snabbt vilket gynnar inflödet av direktinvesteringar. DRC har bland annat skrivit avtal med Indien, Sydkorea och Brasilien inom gruvindustrin, telecom och jordbrukssektorn. Gruvindustrin fördjupar också sitt samarbete med kinesiska företag. Tillväxten i år prognoseras till 6 procent för att stiga till 8 procent Samtidigt är DRC mycket känsligt mot externa chocker på grund av råvaruberoendet. Därtill ska läggas den oroliga politiska situation med bland annat ansträngda förhållanden till sina grannländer. Tabell 5. Andra snabbt växande ekonomier i Sub-Sahara Botswana 7,2 6,2 5,3 7,1 5,1 Kongo 8,8 5,0 7,0 6,4 5,0 DRC 7,2 6,5 6,0 8,0 6,0 Ghana 7,7 13,5 7,3 6,1 6,2 Liberia 5,6 6,9 9,4 7,7 6,0 Mozambique 6,8 7,2 7,6 7,9 7,8 Niger 8,0 5,5 12,5 6,0 6,9 Rwanda 7,5 7,0 6,9 7,0 6,8 Uganda 5,2 6,4 5,5 7,0 7,0 Se fotnot och källa i Tabell 1.

7 TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 7 (12) Tabell 6. Bruttoinvesteringar, procent av BNP USA 15,8 15,8 16,2 16,9 17,7 EU 18,7 19,2 19,4 19,7 20,1 Asien 41,6 42,3 42,3 42,4 42,5 Sub-Sahara 21,5 21,4 21,8 22,0 22,4 Kina 48,2 48,7 48,1 47,7 47,3 Indien 36,8 37,6 38,4 39,6 40,7 Sydafrika 19,3 19,4 20,2 20,9 22,0 Nigeria 24,1 23,5 23,8 23,7 23,3 Angola 11,6 12,7 12,8 13,4 13,8 Etiopien 22,3 25,5 26,2 24,7 23,9 Kenya 21,9 24,7 25,5 25,5 25,4 Tanzania 29,0 28,8 28,8 29,0 29,2 Zambia 23,8 24,1 25,5 23,5 23,4 Se fotnot och källa i Tabell 1. Ghana har dragit nytta av råvaruprisutvecklingen på guld samt olja, och det finns inget som idag pekar mot att priserna inte skulle fortsätta att stiga under överskådlig tid. Exportframgångarna vad gäller guld och olja kompenserar mer än väl nedgången i kakao. Fallande priser, minskad efterfrågan och Elfenbenskustens konkurrens har minskat exportintäkterna för exporten av kakao. Tillväxten beräknas ökat med hela 13,5 procent 2011 och prognoseras bli 7 procent i år. En sektor som växer snabbt i Ghana är tjänstesektorn och då speciellt inom IT. Ghana har blivit Västafrikas motsvarighet till Kenya, ett IT-nav i regionen. Ghana skiljer sig från många av sina närmaste grannar då det råder en politisk stabilitet och man har fungerande institutioner. Trots att landet är råvaruberoende ser utvecklingen ljus ut. Liberia är sargat efter år av inbördeskrig och isolering från övriga världen men kommer med all sannolikhet få en tillväxt i den absoluta toppen av världens länder. Tillväxten kommer nå drygt 9 procent 2012 och 7, Nyetablering av gruvor och andra direktinvesteringar driver den ekonomiska tillväxten. Återvalet av Ellen Johnson-Sirleaf och förbättrade relationer till grannlandet Elfenbenskusten kommer verka positivt på utländska investerare så det finns anledning att tro på fortsatta direktinvesteringar i landet. Liberia är rikt på gummi, järn och guld vilket bör locka kapital till landet. En annan positiv faktor för landets utveckling är den begränsade utlandsskulden. Trots detta är landet beroende av bistånd från enskilda länder och multinationella organisationer för att bygga upp infrastrukturen. Det finns knappt vägar i landet efter det långa kriget, och transporter är en förutsättning för att tillväxten ska bli hållbar. Mocambique tillhör de länder i Afrika som växer snabbt och stabilt. Tillväxten genereras av stora direktinvesteringar inom gruvindustrin och satsningar inom transportinfrastrukturen. Även om priserna inte ökar lika snabbt som tidigare för kol och aluminium,

8 TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 8 (12) Tabell 7. Olika indikatorer på affärsklimatet Ranking Skydd för Starta Tillgång till Byggnadsföretags- investerare företag krediter tillstånd klimat Sverige Kina Indien Sydafrika Nigeria Angola Etiopien Kenya Tanzania Zambia Första kolumnen är den totala rankingen för landets företagsklimat. De fyra följande kolumnerna är ett axplock av variabler som ingår. Källa: IFC Doing Business, juni så kompenseras det av en snabbare volymtillväxt. Även jordbrukssektorn utvecklas positivt som ett resultat av samarbete med Kina, Japan och Brasilien. En annan sektor som utvecklas starkt är turismen. Tillväxten tros nå över 7,5 procent per år perioden Trots detta positiva scenario finns problem. Bland annat är produktiviteten svag inom jordbrukssektorn där 80 procent av befolkningen arbetar men som endast står för 20 procent av BNP. Även infrastrukturen är underutvecklad till exempel när det gäller transport och telekommunikation. Nigers BNP kommer att växa starkt under 2012 då olje- och kolindustrin förväntas expandera snabbt tack vare Teguidda-Azelikgruvans uranbrytning och att Agadems oljefält tas i bruk. Tillsammans med produktionen i Imouarens kommer Niger rankas som nummer ett i världen som uranproducent. Prognoser över exporten av mineraler och olja pekar mot tre gånger högre export 2016 jämfört med BNP beräknas stiga med 12,5 procent i år. Denna tillväxt kommer ha stor inverkan på såväl bytesbalans som skatteintäkter för Niger. För att nå full potential av denna utveckling måste landet satsa på utbildning och andra kompetenshöjande åtgärder. Rwanda växer med i runda tal 7 procent per år perioden En stor bidragande orsak till denna utveckling är jordbruksproduktionen. Jordbruket i Rwanda sysselsätter cirka 80 procent av befolkningen och står för 34 procent av BNP. Produktiviteten är klart bättre än exempelvis i Mocambique där lika stor del av befolkningen arbetar inom jordbruk men där endast 20 procent av BNP består av produktion inom jordbruket. Det finns fler sektorer som utvecklas starkt i Rwanda. Inom tjänstesektorn som står för 46 procent av BNP växer telekommunikation som ett resultat av närvaron av stora internationella spelare. Turistsektorn utvecklas också starkt vilket drar med sig byggindustrin.

9 TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 9 (12) Tabell 8. Stocken av inkommande direktinvesteringar, miljarder USD Asien Afrika Kina Indien Sydafrika Nigeria Angola Etiopien Kenya Tanzania Zambia I Asien respektive Afrika ingår bara utvecklingsländer. Källa: UNCTAD, Andra framgångsfaktorer är tillgången på ovanliga metaller och naturgas samt att landet satsar på framväxten av SME-företag. Landet är dock mycket biståndsberoende. Cirka 40 procent av de offentliga utgifterna finansieras med bistånd. Även avsaknaden av en bra infrastruktur håller tillbaka utvecklingen. Ugandas tillväxt nådde en topp valåret 2011 då regeringen förde en expansiv finanspolitik. Tillväxten uppgick då till 6,4 procent. I år kommer tillväxten bli något lägre och stanna vid 5,5 procent som ett resultat av ekonomiska åtstramningar. Prognoserna pekar mot att ekonomin återhämtar sig 2013 och 2014 och tillväxten beräknas bli 7 procent bägge åren. Uganda har i afrikanska mått mätt en

10 TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 10 (12) Tabell 9 Swedfunds investeringar på tillväxtmarknader Företag Verksamhet Sektor Region/Land År Instrument Afrika Raffia Förpackningsprodukter Tillv./Industri Afrika 2005 Aktier och lån ECP Africa Fund II Fond Finans/Fond Afrika 2006 Aktier ECP Africa Fund III Fond Finans/Fond Afrika 2008 Aktier ECP Africa Fund I LLC Fond Finans/Fond Afrika 1999 Aktier AfriCap Mikrofinansfond Finans/Fond Afrika 2007 Aktier EFP DFI-samfinansieringsfacilitet Finans/Fond Afrika 2006 Lån Afrinord Hotell Infrastruktur Afrika 2005 Aktier och lån AMSCO Arbetsförmedling Övrigt Afrika 1990 Aktier EFP IV DFI-samfinansieringsfacilitet Finans/Fond Afrika 2010 Lån Interact Climate Change Facility DFI-samfinansieringsfacilitet Miljö Afrika 2010 Lån Cimbenin Cementproduktion Tillv./Industri Benin 1991 Aktier Al Quseir Hotel Hotell Infrastruktur Egypten 2001 Lån Gamma Knife Center Kirurgklinik Hälsa Egypten 2000 Aktier Addis Cardiac Hospital Sjukhus Hälsa Etiopien 2006 Aktier Emerald Addis Hotels Hotell Infrastruktur Etiopien 2008 Aktier Addis Quarry Development Gruvdrift Tillv./Industri Etiopien 2008 Aktier Sweden Ghana Medical Center Kirurgklinik Hälsa Ghana 2008 Aktier och lån Acacia Fond Finans/Fond Kenya 1997 Aktier och lån Athi River Steel Plant Stålverk Tillv./Industri Kenya 2009 Lån Radisson Nairobi Hotell Infrastruktur Kenya 2008 Aktier Deacons Kenya Detaljhandel Övrigt Kenya 2010 Aktier Micro Africa Mikrofinans Finans/Fond Kenya 2010 Aktier Ilac Hotel Hotell Infrastruktur Kongo (DRC) 2010 Lån Buchanan Renewables Fuel Biobränsle Miljö Liberia 2010 Aktier Rwanda Micro Finance Mikrofinansinstitution Finans/Fond Rwanda 2009 Garantier Addax Bioenergy Jordbruk och energi Miljö Sierra Leone 2011 Aktier Geratech Zirkoniumtillverkare Tillv./Industri Sydafrika 2005 Aktier Small Enterprise Foundation Mikrofinansinstitution Finans/Fond Sydafrika 2006 Lån Energy Poverty Action Initiative Energi Infrastruktur Sydafrika 2010 Aktier TOL Gases Produktion av industrigaser Tillv./Industri Tanzania 2004 Aktier Micro Uganda Mikrofinansinstitution Finans/Fond Uganda 2009 Garantier Asien Green Investment Asia Sustainable Fund I Fond Miljö Asien 2007 Aktier Access Bank Mikrofinansinstitution Finans/Fond Azerbadjan 2008 Lån Haripur Power Elkraftverk Infrastruktur Bangladesh 2003 Lån Bhutan Dairy Mejeri Tillv./Industri Bhutan 2004 Lån Sanghi Industries Värmekraftverk Infrastruktur Indien 2007 Lån Polygenta Textilproduktion Tillv./Industri Indien 2009 Lån Baring India Private Equity Fund II Fond Finans/Fond Indien 2005 Aktier Jacobi Carbons Tillverkning av kokosnöt -skalsbaserat aktivt kol Tillv./Industri Indien 2008 Lån

11 TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 11 (12) Forts.Tabell 9 Swedfunds investeringar på tillväxtmarknader Företag Verksamhet Sektor Region/Land År Instrument forts. Asien Belstar Mikrofinans Finans/Fond Indien 2010 Aktier Artheon Battery Co Batteritillverkning Tillv./Industri Indien 2010 Aktier och lån KurdMed Ögonsjukhus Hälsa Irak 2008 Aktier och lån Quanadeel al Rafidain Transport Tillv./Industri Irak 2010 Aktier CEF III Fond Finans/Fond Kina 2008 Aktier Karlsson Spools Spolar för hydrauliska ventiler Tillv./Industri Kina 2005 Aktier och lån Sichuan Investment Fund Fond Finans/Fond Kina 2001 Aktier Prestando Underleverantör till fordonsindustrin Tillv./Industri Kina 2007 Aktier och lån HSF Wuxi Industrikomponenter Tillv./Industri Kina 2006 Aktier Recupero Aluminiumåtervinning Tillv./Industri Kina 2007 Aktier och lån Radisson Blu Ulan Bator Hotell Infrastruktur Mongoliet 2010 Aktier Engro Energy Gasturbinanläggning Infrastruktur Pakistan 2007 Lån Jacobi Carbons Lank Tillverkning av kokosnötskalsbaserat aktivt kol Tillv./Industri Sri Lanka 2010 Lån Vietstar Avfallsåtervinning Miljö Vietnam 2008 Lån Östeuropa Askembla Growth Fund Fond Finans/Fond Baltikum 2003 Aktier Fors MW Utrustning för skogsbruk Tillv./Industri Estland 1995 Aktier Troll Nursery Barnmöbler Tillv./Industri Lettland 2004 Aktier och lån Pieno Zvaigzdes Mejeri Tillv./Industri Litauen 2001 Aktier Mint II Fond Finans/Fond Ryssland 2004 Aktier Izma Reindeer Meat Livsmedel Tillv./Industri Ryssland 2004 Lån Advakom Datakabelsproducent Tillv./Industri Ryssland 2001 Lån Nordrus Hotel Hotell Infrastruktur Ryssland 2003 Aktier och lån Komercijalna Banka Bank Finans/Fond Serbien 2009 Aktier Ambiente Furniture Möbeltillverkning Tillv./Industri Ukraina 2005 Aktier Eskaro Ukraine Färgproduktion Tillv./Industri Ukraina 2010 Aktier Belarusian Bank for Small Business Mikrofinansinstitution Finans/Fond Vitryssland 2007 Aktier och lån VMG Industry Möbelindustri Tillv./Industri Vitryssland 2011 Lån Latinamerika Bolivia Investment Management Managementbolag Finans/Fond Bolivia 1998 Aktier CAIF Fond Finans/Fond Centralamerika 1996 Aktier Entel Telekommunikationsbolag ICT Bolivia 2011 Aktier Ontur International Hamnterminal Infrastruktur Uruguay 2005 Aktier Multiregional Global Medical Investments Cancerkliniker Hälsa Multiregional 2009 Aktier och lån Portföljen gäller per den 30 mars 2012.

12 TILLVÄXT/UTVECKLINGSMARKNADER; EKONOMISK UTBLICK 12 (12) Korta fakta om Swedfund Svenska statens riskkapitalbolag för kommersiella investeringar på utvecklingsmarknader Samfinansiering av svenska och internationella företags etablering eller expansion på utvecklingsmarknader 35 medarbetare vid huvudkontoret i Stockholm och 2 medarbetare vid regionalkontoret i Nairobi, Kenya 14 investment managers, 5 analytiker, 4 jurister MSEK , primärt genom aktiekapital Ägarandel, runt 30 procent Eget kapital, SEK 2,9 miljarder Aktiekapital, lån och garantier, nuvarande portfölj: aktier 44 procent, lån 34 procent och fonder 22 procent 230 investeringar sedan starten år 1979 Nuvarande portfölj, 90 investeringar i 36 länder, Afrika 47 procent, Asien 33 procent, Östeuropa 12 procent, Latinamerika 1 procent, Mellanöstern 2 procent och Global 5 procent. Frågor om rapporten Frågor om rapporten besvaras av Per Juth. per.juth@swedfund.se eller på