FRITIDENS PRISLAPP. Hur ungas engagemang värderas

Transkript

1 FRITIDENS PRISLAPP Hur ungas engagemang värderas

2 Foto / Charles Ludvig Sjölander

3 Förord Inledning Civilsamhället i Sverige ungdomspolitikens OCH Idrottspolitikens framväxt Ungdomspolitiken Idrottspolitiken Det offentliga stödet till BARN- OCH ungdomsverksamhet Medlemskap Statligt stöd Regionalt stöd Lokalt stöd Skattelättnader, avgiftslättnader och subventioner Avgiftslättnader för idrottsutövare Andra skattelättnader Kritik mot idrottsorganisationernas särställning Sammanfattning Ungdomsorganisationernas krav LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer E-post: info@lsu.se Tel: Twitter: LSU_se Facebook: LSU Sveriges ungdomsorganisationer Ansvarig utgivare: LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer Skriven av: Richard Shelley Redaktör: Olle Svahn Omslagsfoto: Hampus Andersson, Rädda Barnens Ungdomsförbund Tryckeri: Edita Bobergs AB

4 förord Ungas organisering ska vara fri och självständig, och utgå från ungas egna val och önskningar. Genom att unga organiserar sig, och omsätter sitt engagemang till konkret verksamhet tillsammans med andra ökar de makten över sina liv och kan påverka hur samhället utvecklas. Men detta sker inte i ett vakuum. Det offentliga sätter förutsättningarna för det, och kan antingen hindra organiseringen, eller få civilsamhället att blomstra. Vårt samhälle är uppbyggt på ett starkt civilsamhälle där människor gemensamt skapar mening i sina liv utifrån sina egna viljor, önskemål och intressen. Därför är det offentliga Sveriges relation till den fria organiseringen helt avgörande. I denna rapport beskriver LSU Sveriges ungdomsorganisationer hur engagemang värderas, och hur olika typer av engagemang uppmuntras i olika utsträckning. Genom avdrag och lättnader samt olika typer av stöd riktas unga att få utlopp för sitt engagemang inom en idrott, istället för inom en organisation där unga själva skapar ramar och innehåll. LSU menar att detta får konsekvenser. Det innebär att den självständiga unga organiseringen inte blir så stark som den annars hade kunnat vara. Det innebär också att det offentliga skickar en tydlig signal unga ska idrotta på sin fritid, snarare än att diskutera samhällsfrågor eller utveckla sig själva och andra. Vi vill se en förändring. Att den unga generationen engagerar sig i samhällsfrågor eller att för att få makt över våra liv, ligger i allas intresse. Det stärker och fördjupar de demokratiska värden som präglar vårt samhälle. Unga måste själva få forma sin fritid och välja genom vilka vägar engagemanget kanaliseras. Vissa kommer att söka sig till idrotten medan andra söker sig till den bredd av organisationer som utgör det unga civila samhället. Att staten inte ska styra organiseringen i en viss riktning är en fråga om civilsamhällets självständighet och oberoende. Att unga engagerar sig och organiserar sig har ett högt värde för samhället och bör ha starkt offentligt stöd, oavsett som det sker inom det unga civilsamhället eller idrottsorganisationerna. Makten att forma sitt liv och styra över sin egen fritid måste ligga hos den unga individen. Därför måste ungas engagemang värderas lika. Felix König / Ordförande LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer 4

5 5 Foto / Carl-Oskar Linné

6 inledning Rapporten du just nu läser handlar om fritid. Om ungas fritid för att vara lite mer precis, och om hur ungas fritid värderas för att vara än mer precis. Ungas fritid har ofta varit föremål för debatt och diskussion, vilket framgår av den kortfattade historiska översynen av ungdoms- och idrottspolitiken nedan. Olika samhällstrender, politiska ambitioner och ideologier har genom historien satt sina avtryck på synen på ungas fritid och hur den bör se ut. Men vad är fritid egentligen? Vad är det som varit föremål för denna livliga debatt? Att definiera fritid är inte helt enkelt. Ungdomsstyrelsen har i sin rapport Fokus06 en analys av ungas kultur och fritid valt en negativ definition av ungas fritid utifrån vad det inte är: Fritid är tid som ungdomarna själva upplever som fri tid att disponera utanför skola, utbildning, förvärvsarbete etcetera. Fritiden kan definieras som organiserad fritid som ofta är strukturerad, målinriktad, schemalagd och ofta vuxenstyrd. Fritiden kan också definieras som oorganiserad fritid som är ostyrd och kravlös 1 Oron för vad unga ska göra av sin tid när de inte befinner sig under skolans eller arbetsplatsens kontroll har ofta varit utgångspunkten i samhällsdebatten om ungas fritid. Men även potentialen i ungas fritid vad de skulle kunna åstadkomma om de spenderade den på konstruktiva sysselsättningar har varit en utgångspunkt. Trots olika riktningar har slutsatsen ofta blivit densamma, att civilsamhället kan lösa problemet eller bli en kanal för att utnyttja potentialen. Ambitionerna att strukturera och kontrollera fritiden i olika former har genom åren avlöst varandra genom olika satsningar och politiska förslag. Ofta med syftet att organisera de oorganiserade. Med tanke på civilsamhällets roll i Sverige är det inte så konstigt. Civilsamhället i Sverige Det svenska civilsamhället har haft en betydande roll i utvecklingen av demokratin i Sverige. I propositionen En politik för det civila samhället står bland annat att Det är omöjligt att föreställa sig den svenska demokratin med grundstenar som allmän och lika rösträtt, jämställdhet mellan könen och offentlighetsprincipen, utan den kamp människor fört utifrån sitt ideella 6

7 engagemang. 2 Omfattningen av dagens engagemang i civilsamhället debatteras ofta, framför allt ungas engagemang. Många myter och missuppfattningar omgärdar debatten och ger sken av ett betydligt lägre engagemang än det faktiska. Enligt Ersta Sköndal högskolas befolkningsstudier är engagemanget i civilsamhället i Sverige både stabilt över tid och stort. Omkring hälften av befolkningen har utfört ideella insatser det senaste året. Bland unga i åldern år är siffran något högre, men för hela ungdomsgruppen (13-25 år) är den något lägre. 3 Räknat i faktiska medlemskap samlar idrottsorganisationerna cirka medlemskap i åldrarna 7 till 20 år (Riksidrottsförbundets definition av barn och ungdom). De nationella barn- och ungdomsorganisationerna som får statsbidrag samlar strax under medlemskap i åldrarna 6-25 år (den nationella ungdomspolitikens definition av barn och ungdom). Det totala antalet medlemskap i barn- och ungdomsorganisationerna i Sverige är oklart då medlemskap i regionala och lokala barn- och ungdomsföreningar som inte är anslutna till nationella statsbidragsberättigade barn- eller ungdomsorganisationer inte räknas med i dessa siffror. Det offentliga stödet till civilsamhället förmedlas i en mängd olika former och i enlighet med ett antal olika förordningar, lagar och riktlinjer som är svåra att överblicka. Genom åren har olika utredningar och granskningar gjorts som skapar en övergripande bild av det samlade stödet. Enligt en kartläggning av Regeringskansliet från 2009 går de största summorna av det statliga stödet till organisationer inom verksamhetsområdena folkbildning (3,3 miljarder kronor), idrott (1,8 miljarder) och bistånd som förmedlas till utlandet via organisationer inom det civila samhället (2,4 miljarder kronor). Dessa tre områden står för drygt 80 procent av de totala bidragen till det civila samhällets organisationer. 4 Barn- och ungdomsorganisationerna fick samma år dela på 281 miljoner kronor. I denna rapport undersöks skillnaderna mellan det stöd som förmedlas till idrottsorganisationernas barn- och ungdomsverksamhet och barn- och ungdomsorganisationerna. Vi har valt att fokusera på just denna jämförelse eftersom det finns stora likheter i dessa två rörelsers verksamheter. De syftar båda till att organisera ungas fritid och de samlar ungefär lika många unga människor. 3,3. MILJARDER FOLKBILDNING 0,281 MILJARDER UNGDOMS- ORGANISATIONER 1,8 MILJARDER IDROTT 2,4 MILJARDER BISTÅND 7

8 ungdomspolitikens och IDROTTSPOLITIKENS framväxt Det offentliga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna och idrottsorganisationerna har växt fram parallellt med varandra och genom samma politiska och ideologiska svängningar. I detta kapitel tecknas en kortfattad överblick av bakgrunden till dagens förhållanden. Ungdomspolitiken Det första verkliga stödet till ungas organisering i Sverige växte fram under 1930-talet. Ungdomsorganisationerna sågs som ett viktigt vapen i kampen mot ungdomens förfall och idén att ge bidrag till dessa organisationer föddes bildas Sveriges Ungdomsberedskap som 1949 omvandlas till Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd - SUL (senare LSU). Organisationen fungerade framförallt som ett kontaktorgan mellan organisationer, myndigheter och företag. SUL fokuserade på att väcka opinion i internationella frågor, framförallt mot apartheid i Sydafrika, och arbetade inte med nationella frågor. Däremot arrangerades kurser och utbildningar, framförallt om utvecklingsländer, relationen mellan öst-väst och andra internationella frågor riktades fokus ännu tydligare mot att ordna fritidssysselsättning för den föreningslösa ungdomen, och därigenom styra unga bort från vad som sågs som en problematisk sysselsättning till en mer konstruktiv verksamhet. Staten införde kontantbidrag till föreningar och ungdomsorganisationer då man betraktade ungdomars fritid som en en alltför viktig socialisationsarena för att lämnas åt ungdomen själv. Syftet var att kontrollera ungdomens fritid genom att inlemma dem i föreningslivet bildades Statens ungdomsråd med huvuduppgiften att vara kontakt- och samordningsorgan mellan ungdomsorganisationerna och regeringen. Under och 1980-talen kom ungdomspolitiken allt mer att handla om statens politik för att främja fritidsverksamhet och kulturella verksamheter bland barn och ungdomar. Vid denna tidpunkt skedde också en förskjutning av ungdomspolitiken från att vara sektorsindelad till att bli mer helhetsorienterad. 8 Civilsamhället kom att stå alltmer i centrum för ungdomspolitiken och i 1962 års ungdomsutredning slogs det fast att det var viktigt att ungdomarna själva 8

9 hade ett reellt inflytande över och ansvar för ungdomsverksamheten. År 1972 tillsattes en arbetsgrupp som föreslog fyra övergripande mål för stödet till ungdomsorganisationerna; 1) Medverka till att utveckla demokratin, 2) Stimulera till samhällsengagemang, 3) Skapa en bättre samhällsmiljö och 4) Bidra till jämlikhet mellan individer och mellan grupper i samhället. Större ansvar för kommunerna 1971 förflyttas delar av ansvaret för finansieringen av ungdomsorganisationerna till kommunerna som fick utveckla egna bidragssystem. 9 Under decenniet utvecklades en organiserad kommunal fritidsverksamhet bl.a. genom tillkomsten av fritidsgårdar runt om i landet. Parallellt med denna utveckling kom statens visioner att ledas mot ett tänkande där ungdomar mer och mer förväntades klara sig själva, givet att de höll sig till etablerade och legala organisationsformer. Formerna för hur unga organiserade sig sågs som viktigare än vilken verksamhet de bedrev. Samtidigt genomgick det kommunala Sverige stora förändringar genom kommunreformen. När kommunerna minskade i antal kom deras åtaganden att vidgas bildas LSU genom en sammanslagning av SUL och Föreningen Nordens Ungdomsrepresentantskap (FNU). LSU blir samarbetsorganisation för svenska ungdomsorganisationer i nordiska och internationella frågor börjar LSU arbeta mer nationellt för att skapa ett samarbete mellan medlemsorganisationerna och påverka förutsättningarna för ungdomars föreningsliv. 11 Statsbidraget reformeras År 1990 initierade dåvarande ungdomsminister Margot Wallström ett reformerat bidragssystem som skulle ge ökade möjligheter för nya organisationer att etablera sig och underlätta generationsövergripande verksamhet. Det var ett första steg mot ett mer målrelaterat bidragssystem. Ett ytterligare steg togs i budgetpropositionen för 1992, där den nya ungdomsministern Inger Davidsson poängterade vikten av demokratisk fostran. Statens ungdomsråd konstaterade i rapporten Modell för ett målrelaterat bidragssystem, som kom i december 1992, att det fanns tre typer av organisationer som kunde få bidrag: 1. Självständiga ungdomsorganisationer styrda av ungdomarna själva. 2. Barnorganisationer ledda av vuxna. 3. Organisationer med generationsövergripande verksamhet. 12 Organisationer av typ 1 skulle antingen prioriteras eller utgöra huvudinriktningen för stödet. Regeringen konstaterade också att en självständig organisation mäts i termer av antal medlemmar i åldern 7-25 år. 13 9

10 Den första ungdomspolitiska propositionen Ungdomspolitiken har historiskt sett varit fokuserad på ungas fritid och att ge unga möjligheter att organisera sig själva. Idag är ungdomspolitiken ett sektorsövergripande politikområde som berör såväl arbetsmarknadspolitik som utbildnings-, kultur och socialpolitik. Denna förändring påbörjades genom den första ungdomspolitiska propositionen från , som bland annat slog fast ett antal riktlinjer för ungdomspolitiken samt att Statens ungdomsråd skulle ersättas av en ny myndighet Ungdomsstyrelsen 15. Ungdomsorganisationerna och ungas organisering har fortsatt en framträdande roll i ungdomspolitiken, om än något förändrad till att också ses som resurser för att uppnå politikens mål. I den ungdomspolitiska propositionen från 1994 föreslogs följande övergripande mål: 1) Att främja demokratisk fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningslivet, 2) Att främja såväl jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper som jämställdhet mellan könen, 3) Att medverka till en meningsfull fritid för barn och ungdomar samt att engagera fler ungdomar i föreningslivet. 16 Under 90-talet skedde ett skifte i ungdomspolitiken som förflyttade fokuseringen från civilsamhället till individen genom den ungdomspolitik som antogs Den hade följande tre huvudmål; 1) Ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv, 2) Ungdomar ska ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet och 3) Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas tillvara som en resurs. 18 I propositionen 2004/05:2 Makt att bestämma - rätt till välfärd föreslogs två nya övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken; 1) Ungdomar skall ha verklig tillgång till välfärd och 2) Ungdomar skall ha verklig tillgång till makt. 19 Foto / Carl-Oskar Linné 10

11 Dessa mål förändrades i budgetpropositionen 2007/08:1 då begreppet makt ersattes av inflytande. Regeringen motiverade det med att: Makt och ansvar hänger samman samtidigt som det formellt inte går att utkräva ansvar av en person som inte uppnått myndig ålder. Det är därför lämpligt att målet inriktas på inflytande i stället för makt. 20 Begreppet inflytande befästes som mål i regeringens skrivelse 2009/10:53 En strategi för ungdomspolitiken. 21 Våren 2014 planerar regeringen att presentera en ny ungdomspolitisk proposition. I slutet av 90-talet beslutade riksdagen att avsätta en andel av vinsten från Svensak spel till barn- och ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Det innebar en ökning av statsbidraget under ett par år. När riksdagen 2009 beslutade att överskottet från Svenska Spels vinst som gick till ungdomsorganisationerna skulle göras om till en fast summa istället för en andel av vinsten blev statsbidraget mer stabilt och ökningen upphörde. 22 Ny förordning för statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer Fram till årsskiftet 2012/2013 fördelades statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer för att främja barns och ungdomars demokratiska fostran, främja jämställdhet mellan könen, främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper, ge barn och ungdomar en meningsfull fritid, och engagera fler ungdomar i föreningslivet. 23 Vid årsskiftet 2012/2013 trädde nya regler för statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer i kraft. Den nya förordningen slår fast att Syftet med bidraget är att stödja barns och ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället. Barn- och ungdomsorganisationer definieras i den nya förordningen som självständiga, demokratiskt uppbyggda ideella organisationer med minst 60 % av medlemmarna i åldrarna mellan 6 och 25 år och som bedriver verksamhet som respekterar demokratins idéer. 24 Idrottspolitiken Grunden till den svenska idrottsrörelsen lades under 1800-talets slut. År 1897 bildades Sveriges centralförening för idrottens främjande (Centralföreningen) bildades Svenska gymnastik och idrottsföreningarnas riksförbund (nuvarande Riksidrottsförbundet, RF). 25 Centralföreningen arbetade som en främjandeorganisation med uppgift att samla in pengar till idrotten. RF däremot organiserades som en klassisk folkrörelse och tog på sig rollen att organisera den aktiva idrotten. 26 Medlemstillväxt Under och 1930-talet upplevde idrottsorganisationerna en snabb tillväxt. Idrottens dragningskraft låg inte främst i resonemang om verksamhetens 11

12 samhälleliga mervärden utan snarare i den fysiska kampen och tävlingsmomentet. 27 Efterkrigstiden blev en lång period av fortsatt expansion. Antalet medlemskap i RF mer än tredubblades från 0,5 miljoner 1945 till 1,7 miljoner 20 år senare. En bidragande faktor var och 1950-talets stora ungdomskullar. Samhällets syn på idrotten förändrades också under denna period och idrotten började anses nyttig för medborgarna och samhället. Idrott blev synonymt med folkhälsa och social integration. 28 Ökande anslag Från 1950-talet har det statliga idrottsanslaget höjts kontinuerligt av riksdagen. Samtidigt har det kommunala idrottsstödet ökat. Åren innebar något av en kommunalisering av det lokala idrottslivet genom höjda kontantbidrag till föreningarna. Resultatet blev att kommunerna utvecklades till idrottsrörelsens främsta bidragsgivare. 29 En milstolpe i den svenska idrottshistorien är den statliga utredningen Idrott år alla (SOU 1969:29). I den fanns konkreta förslag som höjda statsbidrag, satsningar på damidrott, handikappidrott med mera. Utredningen tog ett helhetsgrepp om statens idrottspolitik. I Idrott åt alla befästes en officiell samhällssyn på svensk idrott där verksamhetens samhällslegitimitet uteslutande handlade om mervärden i form av bredd, folkhälsa och social integration. 30 Utredningen har följts av kontinuerligt ökade anslag till idrottsorganisationerna. Under perioden mer än tredubblades statens totala idrottsstöd. 31 En mer ideologisk rörelse Från 1970-talet och fram till i dag har RF ökat från 2,2 miljoner medlemmar till 3,2 miljoner. Samtidigt har kommersialiseringen ökat. Breddidrotten har fått konkurrens från kommersiella gym och liknande. RF har också börjat diskutera idrottsideologiska frågor i större utsträckning. Policydokument, som Idrotten vill, där idrottsrörelsens verksamhetsidé och gemensamma värdegrund preciseras är ett exempel på det. 32 I slutet av 1990-talet beslutades att idrottsrörelsen skulle få en viss andel av Svenska Spels vinst. Pengarna skulle gå till den lokala barn- och ungdomsverksamheten, det vill säga det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK). Det innebar en ökning av LOK-pengarna under 2000-talets första år. Dessutom kom satsningen Handslaget, som sedan blev Idrottslyftet, som också togs från Svenska Spels överskott beslutade riksdagen att överskottet från Svenska Spels vinst som gick till idrottsorganisationerna skulle göras om till en fast summa istället för en andel av vinsten, varpå stödet stabiliserades

13 Det offentliga stödet till BARN- OCH ungdomsverksamhet Mot bakgrund av den historiska översikten i föregående kapitel har stöden till barn- och ungdomsorganisationerna och idrottsorganisationerna barn- och ungdomsverksamhet utvecklats på olika sätt. I detta kapitel är det stödens storlek som står i centrum, men först en redogörelse för antalet medlemmar som de två rörelserna samlar. Medlemskap Att organisera många unga människor har länge varit ett mer eller mindre uttalat mål med både stödet till barn- och ungdomsorganisationerna och idrottsorganisationerna. Stödens storlek har därför kommit att bero på hur många medlemmar organisationerna samlar och hur många som deltar i de aktiviteter som de arrangerar. I detta avsnitt beskrivs antalet medlemmar i barn- och ungdomsorganisationerna och idrottsorganisationerna. Barn- och ungdomsorganisationerna Att beräkna det samlade antalet medlemmar i Sveriges alla barn- och ungdomsorganisationer är inte helt lätt. Den statistik som finns gäller antalet medlemskap i de barn- och nationella ungdomsorganisationer som får statsbidrag. Medlemmar i andra barn- och ungdomsorganisationer, som antingen är lokala eller av någon anledning inte får statsbidrag räknas alltså inte med i dessa siffror. Hur statistiken beräknas har dessutom förändrats i och med den nya förordningen, vilket gör det svårt att skapa en tydlig bild av medlemsutvecklingen. Siffrorna visar dock att antalet medlemskap i barn- och ungdomsorganisationer har ökat stadigt sedan 2000-talets början. År 2001 uppgick antalet medlemskap mellan 7- och 25 år i barn- och ungdomsorganisationerna till År 2011 var antalet uppe i och år 2012 samlade dessa organisationer medlemskap. Även antalet barn- och ungdomsorganisationer som beviljats statsbidrag har ökat från 94 stycken år 2009 till 103 organisationer år

14 Fakta om BARN- OCH ungdomsorganisationerna År 2011 fanns lokala föreningar inom de 109 nationella barn- och ungdomsorganisationer som sökte statsbidrag De 65 barn- och ungdomsorganisationer som har angivit antal anställda i sin årsredovisning från 2011 anställer totalt 454 personer. De 77 organisationer som har angett omsättning omsatte drygt 525 miljoner kronor år Idrottsorganisationerna Det finns inget samlat register som ger en exakt siffra om hur många som är medlemmar i någon idrottsförening ansluten till RF, men enligt SCB är det drygt 3,1 miljoner, varav drygt 2,2 miljoner är aktiva. Ungdomar definierar RF som personer mellan 7-20 år. Enligt SCB har idrottsrörelsen cirka medlemskap i den ålderskategorin. Om siffrorna har ökat eller minskat de senaste åren är oklart och svårberäknat eftersom det saknas exakta uppgifter. Under perioden 2004 till 2011 har dock antalet deltagartillfällen som registrerades genom LOK minskat med nio procent. Antal sammankomster har under samma period minskat med 14 procent. Minskningen var störst i åldersgruppen år och bland flickor MEDLEMSKAP 7-20 ÅR IDROTTS- ORGANISATIONERNA MEDLEMSKAP 6-25 ÅR UNGDOMS- ORGANISATIONERNA 14

15 Statligt stöd Det statliga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna förmedlas till de nationella organisationerna som i sin tur förmedlar delar av det vidare till sina lokala avdelningar. Även stödet till idrottsorganisationerna från staten syftar både till att stärka de nationella organisationerna och de lokala föreningarna. Barn- och ungdomsorganisationerna Det samlade statliga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna har minskat något från drygt 280 miljoner kronor till cirka 250 miljoner kronor per år mellan Stödet innefattar organisationsbidrag till nationella organisationer, deras lokala avdelningar och olika projektbidrag. Omkring två tredjedelar av organisationsbidraget har varit öronmärkt för lokal verksamhet inom organisationerna och resterande tredjedel för den nationella verksamheten. 36 Det samlade statliga stödet till barn- och ungdomsorganisationerna väntas fortsatt uppgå till 250 miljoner kronor per år mellan 2013 och miljoner av den samlade summar går till organisationsbidrag. 37 Idrottsorganisationerna Det statliga bidraget till idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet har sjunkit något från omkring 660 miljoner kronor till 616 miljoner kronor per år under perioden 2009 till Idrottslyftet som är ett annat statligt bidrag till idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet har legat stadigt på 500 miljoner kronor per år under samma period. Utöver detta har idrottsorganisationerna fått ordinarie statsanslag, pengar för samlad elitsatsning, anläggningsstöd med mera. 38 Det sammanlagda stödet har uppgått till cirka 1,7 miljarder per år under perioden 2009 till 2012, varav 1,1 miljard har gått till idrottsorganisationerna barn- och ungdomsverksamhet. 39 Stödet till idrottsrörelsen väntas ligga stadigt på samma nivåer även i framtiden. År 2012 fördelades 616 miljoner kronor till idrottsorganisationerna barn- och ungdomsverksamhet och 500 miljoner kronor till Idrottslyftet. Så planeras det fördelas även perioden Det sammanlagda statliga stödet till idrottsrörelsen kommer fortsatt att uppgå till cirka 1,7 miljarder kronor. 40 Överskottet från Svenska spel blev fast anslag Minskningarna av de av det samlade stödet för både idrottsorganisationerna och barn- och ungdomsorganisationerna beror i första hand på riksdagens beslut under våren 2009 i enlighet med propositionen Statens stöd till idrotten 41. Beslutet innebar att de delar av bidragen som beräknades som en andel av överskottet från AB Svenska spel upphörde och omvandlades till en fast summa 15

16 som var ett genomsnitt av föregående år. Samtidigt som det innebär en liten minskning av bidragen gjorde förändringen att stödet blev mer stabilt : :- UNGDOMSORGANISATIONER IDROTTSORGANISATIONER Regionalt stöd Det 80 regionala stödet :- till civilsamhället fördelas antingen av landstingen, av regionerna eller regionförbunden. : Både stöd till barn- och ungdomsorganisationer och idrottsorganisationer syftar till att stärka regionala organisationer som ofta fungerar UNGDOMSORGANISATIONER som ett samlande stöd till de lokala föreningarna IDROTTSORGANISATIONER och en slags länk mellan de nationella och lokala organisationerna. Barn- och ungdomsorganisationerna För 300 det 000 regionala 000 :- stödet till ungdomsorganisationerna finns inga säkra siffror, men enligt uppskattningar 000 :- utifrån den enkätstudie LSU genomförde 2011 inför rapporten 250 Med 000 vilket 000 :-syfte? ligger stödet på omkring 80 miljoner kronor : : :- Idrottsorganisationerna UNGDOMSORGANISATIONER: BIDRAG IDROTTSORGANISATIONER: BIDRAG De regionala UNGDOMSORGANISATIONER bidragen till idrottsorganisationerna består IDROTTSORGANISATIONER huvudsakligen av UNGDOMSORGANISATIONER: SUBVENTIONER stöd till RF:s distriktsidrottsförbund. Även dessa siffror är osäkra, men enligt en uppskattning från idrottsstödsutredningen 43 ligger stödet på omkring 100 miljoner. 44 IDROTTSORGANISATIONER: SUBVENTIONER : : UNGDOMSORGANISATIONER IDROTTSORGANISATIONER :- Lokalt stöd :- Det lokala stödet till civilsamhället syftar i regel till att stödja de lokala föreningarnas verksamhet. Oftast den verksamhets som ligger närmast föreningarnas : :- medlemmar och kan ses som själva kärnan i stödet till civilsamhället som de UNGDOMSORGANISATIONER: BIDRAG IDROTTSORGANISATIONER: BIDRAG regionala och nationella stöden kan sägas skapa förutsättningar för. Med 290 UNGDOMSORGANISATIONER: SUBVENTIONER IDROTTSORGANISATIONER: SUBVENTIONER 16

17 kommuner som har en hög grad av självbestämmande varierar det lokala stödet till föreningslivet en hel del runt om i Sverige och det är svårt att få en samlad bild av både utformning och summor. Idag handlar det kommunala uppdraget inom ungdomsområdet om många olika insatser trots en krympande ekonomi. Ekonomiska prioriteringar och höga kostnadslägen har tvingat många kommuner att minska sin verksamhet. Det har bland annat inneburit att fritidsgårdar har stängt eller avsevärt begränsat sina öppettider samt att det finns mindre pengar att fördela på aktiviteter jämfört med tidigare. 45 Det lokala stödets omfattning och utformning Det lokala stödet till föreningslivet är svåröverskådligt. Många kommuner saknar ett specifikt stöd till barn- och ungdomsföreningar och det är därför svårt att skapa en tydlig bild av det samlade stödet till dessa föreningar från Sveriges kommuner. 46 Det är också svårt att få fram exakta uppgifter om hur mycket stöd kommunerna ger till idrottsorganisationerna eftersom det fördelas i flera mer eller mindre tydliga former av subventioner av lokaler, material och liknande. Genom ett par utredningar som gjorts genom åren växer dock en ungefärlig bild av hur det ser ut fram. I övergripande termer kan kommunernas föreningsstöd indelas i tre kategorier. Den första är kontanta bidrag. Enligt en studie av Svenska Kommunförbundet från 2003 förekommer ett 20-tal olika varianter av kontanta bidrag bland landets kommuner, varav de vanligaste utgör aktivitetsstöd, bidrag till ledarutbildningar och stöd till lokal- och anläggningskostnader. De totala kontantbidragen uppskattades till 1,3 miljarder kronor varav merparten, cirka 1 miljard kronor, tillföll idrottsorganisationer. 47 Dessa siffror inkluderar inte stödet till folkbildningen, och gäller hela det övriga föreningslivet, det vill säga inte endast barn- och ungdomsorganisationer och ungdomsverksamhet. Den andra kategorin är olika former av dolda subventioner, det vill säga föreningslivets fria eller rabatterade användning av lokaler, utrustning och material. Detta stöd uppskattades av Kommunförbundet till mellan 4 och 4,5 miljarder kronor per år, varav idrottens del uppgick till cirka 3,5 miljarder kronor. 48 Även dessa siffror exkluderar stödet till folkbildningen, men gäller hela övriga föreningslivet, alltså inte endast barn- och ungdomsorganisationer och ungdomsverksamhet. Övrigt föreningslivs del av denna stödform uppgår alltså till mellan 1 miljard och 500 miljoner. För att underlätta jämförelsen kommer denna rapport att använda medeltalet för denna uppskattning, 750 miljoner kronor. Den tredje kategorin utgörs av olika former av immateriellt stöd som kommunerna kan förmedla till föreningslivet såsom administrativt stöd för lokalbokningar, rådgivning och utbildningsinsatser. Till denna kategori hör även att kommuner bistår föreningar med personal, resurser och förlustgarantier vid större evenemang och sammankomster. Enligt Kommunförbundets studie har 17

18 denna stödform ökat under senare år. Däremot bedömdes det inte som möjligt att värdera bidragsformens omfattning. 49 Kommuner använder LOK som mall LOK, lokalt aktivitetsstöd är ett statligt finansierat stöd som är avsett att stödja lokal barn- och ungdomsverksamhet för unga mellan 7 och 20 år i idrottsföreningar. Många kommuner har valt att utforma sina stödformer för all barn- och ungdomsverksamhet utifrån LOK. LSU:s kartläggning av det lokala stödet visar att 74 % av landets kommuner använder LOK:s åldersgränser. Om det betyder att hela stödet till det unga föreningslivet i dessa kommuner är utformat utifrån LOK är oklart. Kommuner som använder LOK gör det svårare för barn- och ungdomsorganisationer att få stöd eftersom reglerna är utformade efter idrottens förutsättningar, inte bara när det gäller åldersgränser utan även hur verksamheten förväntas bedrivas. Bidrag utgår 000 :- för sammankomster och deltagartillfällen som sker i föreningens regi. En sammankomst ska vara en ledarledd gruppaktivitet En sammankomst :- ska pågå minst 60 minuter och innehålla gemensam samling och avslutning. Bidragsberättigade UNGDOMSORGANISATIONER deltagare är barn IDROTTSORGANISATIONER och ungdomar i åldern 7-20 år som är medlem i föreningen och som aktivt deltar i föreningens idrottsliga verksamhet. Vid varje aktivitet ska närvaro på deltagare och ledare redovisas :- Mångfalden bland barn- och ungdomsorganisationerna är mycket stor och deras verksamhet varierar :- 000 kraftigt 000 i både innehåll och form. Denna typ av specifika regler för hur verksamheten ska genomföras och hur medlemmarna ska samlas utestänger UNGDOMSORGANISATIONER flera av de föreningar som finns i det unga IDROTTSORGANISATIONER civilsamhället : : :- UNGDOMSORGANISATIONER: BIDRAG UNGDOMSORGANISATIONER: SUBVENTIONER :- IDROTTSORGANISATIONER: BIDRAG IDROTTSORGANISATIONER: SUBVENTIONER 18

19 Skattelättnader, avgiftslättnader och subventioner Utöver olika former av ekonomiskt stöd från stat, regioner, landsting och kommuner finns andra villkor som är mer gynnsamma för idrottsorganisationerna i jämförelse med barn- och ungdomsorganisationerna och övrigt civilsamhälle. Det handlar framför allt om olika former av skatte- och avgiftslättnader som endast gäller för idrottsorganisationer. Avgiftslättnader för idrottsutövare Den mest betydande lättnaden i ekonomiska termer är sannolikt idrottsorganisationernas särskilda villkor för sociala avgifter och arbetsgivaravgifter. Medan andra ideella organisationer är skyldiga att betala sociala avgifter och arbetsgivaravgifter på belopp som överstiger 999 kronor per år behöver idrottsorganisationer betala dessa avgifter till idrottsutövare först när summan överstiger ett halvt prisbasbelopp under ett år. För år 2013 innebar ett halvt basbelopp kronor. Så här lyder denna regel i 2 kap. 19 SAL. Socialavgiftslagen: 19 En ersättning till en idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 kap inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet är avgiftsfri, om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. 51 Kravet för att denna regel ska gälla är alltså att summan inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp under ett år, att den ideella förening som betalar ut ersättningen främjar idrottslig verksamhet och att personen som erhåller ersättningen är en idrottsutövare. 19

20 Idrottsutövare och idrottslig verksamhet breda begrepp Begreppet idrottsutövare tolkas brett, vilket innebär att det är relativt många inom idrottsorganisationer som faller under denna kategori. Samma sak kan sägas om idrottslig verksamhet. Enligt Skatteverkets definition är en idrottsutövare en aktiv idrottsman/kvinna. tränare/instruktör, lagledare, domare/linjemän, materialförvaltare, tävlingsfunktionär. 52 Idrottsutövare definieras däremot inte i Socialavgiftslagen vilket gör att begreppet kan tolkas bredare när det gäller sociala avgifter. Det visar en kammarrättsdom, i Göteborg från I domen fastslogs att tillfälligt anlitad kökspersonal, serveringspersonal, skolvärdar och kontorsarbetare som utfört arbete i samband med den internationella fotbollstävlingen Gothia Cup även skulle betraktas som idrottsutövare, för vilka undantagen från sociala avgifter och arbetsgivaravgifter ska gälla. Argumentet för att godta dessa yrkeskategorier som idrottsutövare var att det krävdes mycket omfattande insatser på många områden för att genomföra ett så stort arrangemang och att tävlingen medförde stora kostnader. 53 Med idrottslig verksamhet avses enligt administrativ praxis och förarbetsuttalande normalt sådan verksamhet som anordnas av organisation ansluten till Riksidrottsförbundet (RF) eller annan jämförlig organisation. 54 Regeringsrätten har i en dom konstaterat att Friluftsfrämjandet, som inte är anslutet till Riksidrottsförbundet, har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och att samma regler ska gälla för dem som för idrottsorganisationer. Regeringsrätten menade att någon skillnad inte kan göras mellan idrott och friluftsliv när det gäller olika former av stöd eller beskattningsförmåner till organisationer med verksamhet av dessa slag. Därmed blir till exempel lägerledare också idrottsutövare och omfattas av samma regler

21 Andra skattelättnader Att idrottsorganisationer intar en särställning i skattefrågor understryks genom att Skatteverket har en mer omfattande lista på förmåner för dessa jämfört med övrigt civilsamhälle. Här följer en lista på förmåner som idrottsorganisationer har: Kläder Kläder som har enhetlig prägel och som ska användas i den idrottsliga verksamheten, t.ex. i samband med större idrottsevenemang som världsmästerskap och europamästerskap, bör jämställas med uniform. Sådan förmån bör därför inte föranleda beskattning". 56 Idrottsredskap m.m. Idrottsredskap som idrottsutövare får eller får låna från t.ex. förening eller fabrikant för att användas i den idrottsliga verksamheten bör inte föranleda beskattning". 57 Reseersättning vid tjänsteresa För tjänsteresa med tåg etc. till exempelvis tävling eller träningsläger på annan plats än tjänstestället kan utlägg för biljett ersättas utan beskattning. Vid resa med egen bil kan schablonbelopp betalas ut med 18:50 kr per mil. För tjänsteresa med förmånsbil kan, för den som själv har betalat samtliga drivmedelskostnader för resorna, milersättning utbetalas med 6:50 kr för diesel och med 9:50 kr för bensin och övriga drivmedel. Överskjutande belopp behandlas som lön. 58 Skattefri reseersättning vid oavlönat arbete Under förutsättning att en anställd eller en uppdragstagare, t.ex. en tillfälligt anlitad tävlingsdomare, inte får något arvode eller någon förmån i övrigt i samband med ett uppdrag, kan skattefri reseersättning betalas ut för dennes inställelseresa, dvs. resa till och från tävlingsarenan etc.. 59 Ökade levnadskostnader vid tjänsteresa Om idrottsutövaren haft ökade utgifter för kost och småutgifter på tjänsteresa med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten görs avdrag i normalfallet med fastställda schablonbelopp, 210 kr för hel dag (maximibelopp) och 105 kr för halv dag. 60 Om idrottsutövaren själv fått stå för kostnad för logi på sådan tjänsteresa ska faktisk logikostnad dras av. Kan den faktiska utgiften inte visas, ska ett halvt maximibelopp (105 kr) per natt dras av. 61 Om idrottsutövaren vid sådan tjänsteresa har fått ersättning för ökade utgifter för måltider m.m. med schablonbelopp (dagtraktamente), eller för logikostnad enligt utlägg eller med schablonbelopp (nattraktamente) redovisa detta med kryssmarkering i kontrolluppgiften. Avdrag ska då inte göras i deklarationen. 62

22 Kritik mot idrottsorganisationernas särställning Att de förmånliga reglerna bara gäller för idrottsorganisationer har kritiserats och ifrågasatts så länge de funnits till. Dels utifrån ett mångfaldsperspektiv, att idrottsrörelsen inte fångar upp alla ungdomar och att det krävs en mångfald av föreningar som tar hand om de ungdomar som inte har ett idrottsintresse. Men även utifrån ett rättviseperspektiv, att alla föreningar bör verka under samma villkor. Det är framför allt frågan om sociala avgifter och arbetsgivaravgifter som diskuterats i riksdagen. Diskussionen har lyfts upp i stort sett varje gång nya förslag på socialförsäkringars område har tagits upp. Ett av de vanligaste argumenten för att behålla de förmånliga villkoren när det gäller arbetsgivaravgifterna har varit att det finns en risk för urholkning av pensionsskyddet för övrigt civilsamhälle. 63 Socialförsäkringsutskottet kom i sitt betänkande 2006 fram till följande: Att undantaget från att betala arbetsgivaravgifter inte bör utvidgas och att det är principiellt viktigt att alla ideella organisationer behandlas lika och därför angeläget att regeringen snarast överväger möjligheterna att slopa det aktuella undantaget för idrottsföreningar. 64 När frågan gick till omröstningen i riksdagen biföll riksdagen utskottets förslag. De motioner som har väckt frågan efter 2006 har avslagits med hänvisning till betänkandet. Dock utan att någon förändring har skett i regelverket eller att frågan utretts närmare. 22

23 Foto / Scouterna 23

24 Sammanfattning Det statliga stödet har varit och väntas fortsatt vara relativt stabilt för både barn- och ungdomsorganisationerna och idrottsorganisationernas barn- och ungdomsverksamhet. Idrottsorganisationerna får cirka 1,7 miljarder kronor från staten i bidrag varje år, varav drygt 1,1 miljarder kronor går till barn- och ungdomsverksamheten. Ungdomsstyrelsen fördelar cirka 250 miljoner kronor i bidrag varje år till barn- och ungdomsorganisationer. De regionala bidragen till barn- och ungdomsidrotten uppskattats till omkring 100 miljoner kronor och till barn- och ungdomsorganisationerna till cirka 80 miljoner kronor. Kommunernas stöd till idrottsorganisationerna uppgår till omkring 4,5 miljarder kronor, och till övrigt föreningsliv, exkluderat folkbildningen, till drygt 1 miljard kronor. Dessa siffror gäller inte endast barn- och ungdomsverksamheter utan hela civilsamhället. Siffrorna inkluderar dock inte immateriellt stöd då det är oklart hur stora summor det handlar om och hur det fördelas. Riksidrottsförbundets organisationer samlar medlemskap i ålderskategorin 7 till 20 år (RF:s definition av barn och ungdom). De statsbidragsberättigade nationella barn- och ungdomsorganisationerna samlar bidragsberättigade medlemskap i åldrarna 6 till 25 år (Den nationella ungdomspolitikens definition av barn och ungdom). Denna siffra inkluderar 24

25 IDROTTSORGANISATIONER UNGDOMSORGANISATIONER Totalt Per medlemskap Totalt Per medlemskap nationellt regionalt lokalt totalt Beloppen gäller SEK per år dock inte de barn och unga som är medlemmar i organisationer som inte erhåller statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Räknas det ekonomiska stödet från stat, regioner och kommuner samman uppgår skillnaden till omkring kronor per år, eller kronor per medlemskap och år. Stödet till idrottsorganisationernas barn- och ungdomsverksamhet uppskattas därmed till ungefär 3,6 gånger större än stödet till barn- och ungdomsorganisationerna, beräknat per medlem och år. Siffrorna är ungefärliga eftersom de kommer från olika år och det finns osäkerheter kring storleken på kommunernas stöd och hur stor del av det kommunala stödet som går till barn- och ungdomsverksamhet. Det är svårt att översätta de olika typer av skatte- och avgiftslättnader som endast gäller idrottsorganisationerna till ekonomiska värden. Att fastställa i vilken omfattning idrottsorganisationerna gynnas av den rådande ordningen är en uppgift för en större utredning än denna rapport. 25 Foto / Charles Ludvig Själander

26 26

27 Ungdomsorganisationernas krav Att det finns stora skillnader mellan villkoren för barn- och ungdomsorganisationerna och idrottsorganisationernas barn- och ungdomsverksamhet framgår tydligt av vår kartläggning. Räknat i ekonomiskt stöd från staten, landsting och regioner samt kommuner uppgår skillnaden till omkring kronor per medlemskap och år. Idrottsorganisationernas barn- och ungdomsverksamhet får därmed omkring 3,6 gånger större stöd än barn- och ungdomsorganisationerna per medlem och år. Till det kommer även immateriellt stöd från kommunerna och konsekvenserna av avgifts- och skattelättnader som endast gäller idrottsorganisationer. Att idrottsorganisationerna har mer gynnsamma villkor för att bedriva sin verksamhet får inte bara ekonomiska konsekvenser. Det sänder också signaler om hur olika typer av ideellt engagemang värderas olika högt. Är det rimligt att värdera en ung människas idrottande 3,6 gånger högre än en ung människas engagemang i en politisk förening, för att arrangera kulturaktiviteter, för miljön, för sina egna och andra rättigheter, eller för sin egen och andras fritid? Är det värt kronor mer per år att en ung människa spelar fotboll, tävlar i gymnastik eller simmar än att samma person driver politiska frågor, arrangerar konserter och andra fritidsaktiviteter? LSU tycker inte det. Den orättvisa fördelning av offentligt stöd måste utjämnas och barn- och ungdomsorganisationer måste erkännas för vad de bidrar med till samhället. Vi ställer följande krav på regeringen: Det nationella stödet till barn- och ungdomsorganisationer och idrottens barnoch ungdomsverksamhet ska vara lika stort per medlem år 2018 En riksnorm för ekonomiskt stöd per medlem ska upprättas till 2016 Tillsätt en parlamentarisk utredning under 2014 för att granska skillnaderna mellan idrottsorganisationernas barn- och ungdomsverksamhet och barn- och ungdomsorganisationerna avseende ekonomiskt stöd, subventioner, skatteoch avgiftslättnader. Utredningen ska ge förslag på finansiering, struktur och uppföljning på nationell och lokal nivå för att uppnå en jämlik värdering av ungas fritid. 27

28 Fotnoter 1 Ungdomsstyrelsen (2006:4), s Regeringen (2009/10:55), s Svedberg, L., von Essen, J. och Jegermalm, M. (2009) & Svedberg, L., Olsson, L-E. och Jeppsson Grassman, E. (2005) 4 Regeringen (2009/10:55), Ungdomsstyrelsen (2003:8), s LSU (2013), Vår historia 7 Ungdomsstyrelsen (2003:8), s Regeringen (1998/99:115), s Waara, P. (2010), s Waara, P. (2010), s Ungdomsstyrelsen (2003:8), s LSU (2013), Vår historia 13 Ungdomsstyrelsen (2003:8), s Regeringen (1993/94:135) 15 Regeringen (1998/99:115), s Ungdomsstyrelsen (2003:8), s Regeringen (1998/99:115) 18 Ungdomsstyrelsen (2003:8), s Regeringen (2004/05:2), s Regeringen (2007/08:1), s Regeringens (2009/10:53) 22 Regeringen (2008/09:126) 23 Regeringen (2001:1060) 24 Regeringen (2011:65) 25 Norberg, J. R. (2012) 26 Regeringen (1998/99:107), s Norberg, J. R. (2012), s Norberg, J. R. (2012), s Norberg, J. R. (2012), s Norberg, J. R. (2012), s Norberg, J. R. (2012), s Norberg, J. R. (2012), s Regeringen (2008/09:126) 34 Ungdomsstyrelsen (2013) 35 Edwinsson, L. ( ) 36 Regeringen (2010/11:1), s 161 & Regeringen (2011/12:1), s 165 & Regeringen (2012/13:1), s Regeringen (2012/13:1), s Regeringen (2010/11:1), s & Regeringen (2011/12:1), s. 180 & Regeringen (2012/13:1), s Riksidrottsförbundet (2009) & Regeringen (2013/14:1), s

29 40 Regeringen (2013/14:1), s. 191), & Riksidrottsförbundet ( ) 41 Regeringen (2008/09:126) 42 LSU (2012) 43 Regeringen (SOU 2008:59) 44 Riksdagens Utredningstjänst (Dnr 2012:1644) 45 Waara, P. (2010), s LSU (2012) 47 Regeringen (SOU 2008:59), s Regeringen (SOU 2008:59), s Regeringen (SOU 2008:59), s Riksidrottsförbundet ( ) 51 SFS (2010:1282) 52 Skatteverket (2013) Idrottsföreningar 53 Kammarrätten i Göteborg ( ) 54 Regeringen (1990/91:76) 55 Regeringsrätten (1999) 56 Skatteverket (2013) Förmåner Idrottsutövare 57 Skatteverket (2013) Avdrag för idrottsredskap m.m. - idrottsutövare 58 Skatteverket (2013) Skatteverkets meddelanden 59 Skatteverket (2013) Skatteverkets meddelanden 60 Skatteverket (2013) Skatteverkets meddelanden 61 Skatteverket (2013) Skatteverkets meddelanden 62 Skatteverket (2013) Skatteverkets meddelanden 63 Socialförsäkringsutskottet (1997/98:SfU10) 64 Socialförsäkringsutskottet (2006/07:SfU10) Referenser Edwinsson, L. ( ) De Unga lämnar idrotten, Dagens Nyheter. Kammarrätten i Göteborg ( ) Dom i mål nr LSU (2012), Med vilket syfte? En kartläggning av lokalt stöd till ungas organisering. Stockholm: LSU Sveriges ungdomsorganisationer. LSU (2013), Vår historia, Norberg, J. R. (2012) Idrottens föränderliga samhällsnytta i Hvenmark, J. (red) (2012) Är idrott nyttigt?, Stockholm; SISU Idrottsböcker. Regeringen (SOU 1969:29) Idrott åt alla. Regeringen (1990/91:76) Om socialavgifter för vissa idrottsutövare. Regeringen (1993/94:135) Ungdomspolitik. Regeringen (1998/99:107) En idrottspolitik för 2000-talet folkhälsa, folkrörelse och underhållning. Regeringen (1998/99:115) På ungdomars villkor. Regeringen (1999:1177) Förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet. Regeringen (2001:1060) Förordning om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Regeringen (2004/05:2) Makt att bestämma - rätt till välfärd. 29

30 30 Regeringen (2007/08:1) Utgiftsområde 17: Kultur, trossamfund och fritid. Regeringen (2008/09:126) Statens stöd till idrotten. Regeringen (SOU 2008:59) Föreningsfostran och tävlingsfostran - En utvärdering av statens stöd till idrotten. Regeringens (2009/10:53) En strategi för ungdomspolitiken. Regeringen (2009/10:55) En politik för det civila samhället. Regeringen (2010/11:1) Utgiftsområde 17: Kultur, trossamfund och fritid Regeringen (2011:65) Förordning om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Regeringen (2011/12:1) Utgiftsområde 17: Kultur, trossamfund och fritid. Regeringen (2012/13:1) Utgiftsområde 17: Kultur, trossamfund och fritid. Regeringen (2013/14:1) Utgiftsområde 17: Kultur, trossamfund och fritid. Regeringsrätten (1999) Regeringsrättens årsbok 1999 ref. 25 Riksdagens Utredningstjänst (Dnr 2012:1644) Ekonomiskt stöd till civilsamhället. Riksidrottsförbundet ( ) LOK-stöd. Riksidrottsförbundet (2009) Idrotten i siffror Riksidrottsförbundet ( ) Oförändrad statsstöd till svensk idrott, pressmeddelande. Riksidrottsförbundet ( ) Svensk idrott orolig för försämrade förutsättningar, pressmeddelande. Skatteverket (2013) Avdrag för idrottsredskap m.m. - idrottsutövare, Skatteverket.se Skatteverket (2013) Idrottsföreningar, Skatteverket.se Skatteverket (2013) Förmåner Idrottsutövare, Skatteverket.se Skatteverket (2013) Avdrag för idrottsredskap m.m. - idrottsutövare, Skatteverket.se Skatteverket (2013) Skatteverkets meddelanden, Skatteverket.se Socialförsäkringsutskottet (1997/98:SfU10) Betänkande socialavgifter Socialförsäkringsutskottet (2006/07:SfU10) Nedsättning av socialavgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år. Svedberg, L., von Essen, J. och Jegermalm, M. (2009) Svenskarnas engagemang är större än någonsin. Rapport till Regeringskansliet. Svedberg, L., Olsson, L-E. och Jeppsson Grassman, E. (2005). Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället. Rapport till Regeringskansliet. Ungdomsstyrelsen (2003:8) Villkorad självständighet: Ungdomsorganisationernas självständighet gentemot sina moderorganisationer, Stockholm; Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2006:4) Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid, Stockholm; Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2013) Bidragsfördelning till barn- och ungdomsorganisationer 2013 Waara, P. (2010) Ungas organisering över tid, unga för sig själva eller tillsammans med vuxna?, Vimmerby; Astrid Lindgrens hembygd.